Riksårsmöte 2015 Del 1: information Hej! Du är ombud till Grön ungdoms mest historiska årsmöte! Välkommen till det kanske viktigaste årsmötet hittills, med rekordmånga motioner och det första årsmötet som ungdomsförbund till ett regeringsparti! Dessutom föreslår förbundsstyrelsen historiska förändringar. Det är över 200 ombud anmälda, ett så stort möte ställer extra höga krav på er ombud. Ni förväntas att: • ha läst handlingarna noggrant. För att kunna ha ett bra och demokratiskt årsmöte är det absolut nödvändigt att alla är bra förberedda. • komma i tid. Gärna några minuter innan ett pass ska börja. Om vi måste vänta in eftersläntrare kommer vi inte att hinna diskutera all viktiga politik vi vill. Det är inte coolt att vara sen. • vara snälla mot varandra. Om det är något du inte förstår finns det troligtvis någon i din ombudsgrupp som kan hjälpa dig. Om du eller dina föräldrar har några andra frågor går det bra att mejla [email protected]. För att mötet ska fungera har vi ett gäng underbara funktionärer som helt gratis lägger hela sin helg och själ på att ni ska få ett så bra årsmöte som möjligt. De har stenkoll och kan ofta hjälpa er om ni behöver något praktiskt. Bjussa dem på ett leende varje gång du har chansen! Här i handlingarna hittar du allt du behöver veta. I det här häftet hittar du all praktiskt info, som schema, hur man hittar till Fredrika Bremergymnasiet och hur vi ska arbeta under mötet. I nästa häfte hittar du alla förslag vi ska diskutera under helgen. Förslagen handlar både om politik och om hur Grön ungdom ska fungera. I det tredje häftet hittar du alla kandidater till olika uppdrag. Välkomna till Grön ungdoms riksårsmöte 2015! Förbundsstyrelsen, genom Hanna Lidström Innehåll I det här häftet hittar du all praktisk information inför riksårsmötet, en årsmötesordlista och verksamhetsredovisning för det gånga verksamhetsåret. Förbundsstyrelsens förslag på: Schema ................................................................................................................................................. 4 Dagordning .......................................................................................................................................... 6 Arbetsordning...................................................................................................................................... 7 Praktisk info Vote-IT................................................................................................................................................ 10 Hitta hit ............................................................................................................................................... 11 Kommer du tidigt?............................................................................................................................... 11 Packlista ............................................................................................................................................. 12 Tillgänglighet ...................................................................................................................................... 13 Regler................................................................................................................................................... 13 Sova, duscha, äta, festa ...................................................................................................................... 14 Sociala medier .................................................................................................................................... 14 Årsmötesordlista .............................................................................................................................. 15 Verksamhetsberättelser Förbundsstyrelsens ........................................................................................................................... 16 Kongressombudens ........................................................................................................................... 20 Internationella utskottets.................................................................................................................. 22 Valberedningens ................................................................................................................................ 24 ! 2! Schema FREDAG 17.30 Alla ska vara i Haninge 18.00 Incheckning & mackor 18.30 Mötet öppnas, inledande formalia 1 § Mötets öppnande 2 § Val av funktionärer under årsmötet a) Ordförande b) Sekreterare c) Justerare d) Rösträknare e) Krångelgrupp f) Påverkanstorgsansvariga g) Utskottsansvariga 3 § Fråga om mötet är stadgeenligt kallat 4 § Fastställande av röstlängd 5 § Fastställande av dagordning 6 § Information gällande nomineringsstopp 7 § Fastställande av tidsschema 8 § Fastställande av arbetsordning 20.00 Tal 20.15 Förra året 10 § Verksamhetsredovisning a) Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse b) Kongressombudens verksamhetsberättelse c) Internationella utskottets verksamhetsberättelse d) Valberedningens verksamhetsberättelse 11 § Ekonomisk redovisning a) Förbundsstyrelsens resultat- och balansräkning b) Disposition av årets resultat 12 § Revisorernas berättelse 13 § Ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 14 § Fastställande av medlemsavgift 2015/16 21.30 Tack & godnatt LÖRDAG 8.00 Frukost 9.00 Mötet återupptas Praktiskt info 9.15 Dragning verksamhetsplan och budget 9.30 Diskussionspass 1: påverkanstorg, verksamhetsplan & budget, motion 40-46 10.30 Rast 10.45 Tal 11.00 Diskussionspass 2: plenumdebatt, motion 1-8, proposition 5 ! 3! 12.00 Val 22 § Val av valberedning a) Fastställande av antal ledamöter b) Val av ledamöter 23 § Val av representanter till Miljöpartiet de grönas riksvalberedning 26 § Val av revisor a) Val av godkänd revisor b) Val av föreningsrevisor c) Val av revisor för statsbidragsansökan 13.00 Lunch 14.00 Tal 14.15 Beslutspass 1, verksamhetsplan & budget, motion 40-46 15.00 Valresultat 15.05 Val 19 § Val av förbundsstyrelse a) Fastställande av antal ledamöter b) Val av förbundsstyrelseledamöter 16.00 paus 16.15 Diskussionspass 3: plenumdebatt, motion 9-11, propostion 2 & 4 17.15 Valresultat 17.20 Val 18 § Val av språkrör 24 § Val av ombud till Miljöpartiet de grönas kongress a) Fastställande av antal kongressombud b) Val av kongressombud 25 § Val av internationellt utskott a) Fastställande av antal ledamöter b) Val av ledamöter i internationella utskottet 18.15 paus 18.30 Tal 18.45 Beslutspass 2, motion 1-8, proposition 5 19.30 Valresultat 19.35 Beslutspass 3, motion 9-11, propostion 2 & 4 20.20 Middag och fest! SÖNDAG 8.00 Frukost 9.00 Mötet öppnas. Praktiskt info 9.15 Diskussionspass 4: plenumdebatt, motion 12-29 10.15 Information om utskotten 10.30 Diskussionspass 5: utskott, motion 30-39, proposition 3 11.30 Tal 11.45 Beslutspass 4, motion 12-29 12.30 Lunch 13.30 Beslutspass 5, motion 30-39, proposition 3 14.15 Övriga frågor 14.30 Avtackningar 15.00 Mötet avslutas ! 4! Dagordning 1 § Mötets öppnande 2 § Val av funktionärer under årsmötet a) ordförande b) sekreterare c) justerare d) rösträknare e) krångelgrupp f) påverkanstorgsansvariga g) utskottsansvariga 3 § Fråga om mötet är stadgeenligt kallat 4 § Fastställande av röstlängd 5 § Fastställande av dagordning 6 § Information gällande nomineringsstopp 7 § Fastställande av tidsschema 8 § Fastställande av arbetsordning 9 § Invigningstal 10 § Verksamhetsredovisning a) Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse b) Kongressombudens verksamhetsberättelse c) Internationella utskottets verksamhetsberättelse d) Valberedningens verksamhetsberättelse 11 § Ekonomisk redovisning a) Förbundsstyrelsens resultat- och balansräkning b) Disposition av årets resultat 12 § Revisorernas berättelse 13 § Ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 14 § Fastställande av medlemsavgift 15 § Fastställande av verksamhetsplan och budget 16 § Behandling av propositioner 17 § Behandling av motioner 18 § Val av språkrör 19 § Val av förbundsstyrelse a) Fastställande av antal ledamöter (språkrör inklusive) b) Val av förbundsstyrelseledamöter 22 § Val av valberedning a) Fastställande av antal ledamöter b) Val av ledamöter 23 § Val av representanter till Miljöpartiet de grönas riksvalberedning 24 § Val av ombud till Miljöpartiet de grönas kongress a) Fastställande av antal kongressombud b) Val av kongressombud 25 § Val av internationellt utskott a) Fastställande av antal ledamöter b) Val av internationellt utskott 26 § Val av revisorer a) Val av godkänd revisor b) Val av föreningsrevisor c) Val av revisor för stadsbidragsansökan 27 § Utvärdering av ombudssystemet och riksårsmötet 28 § Övriga frågor 29 § Mötets avslutande ! 5! Arbetsordning För att mötet ska fungera bra och vara demokratiskt behövs gemensamma regler för hur mötet ska fungera. Detta är förbundsstyrelsens förslag till arbetsordning. Det är utifrån dessa regler som riksårsmötet är planerat. 1. Ombud & ersättare 1.1 Grön ungdoms regionavdelningar har före riksårsmötet utsett ett (1) ombud per trettiotal medlemmar samt två (2) ersättare. Dessa kallas med ett gemensamt ord för delegater. Ombud och ersättare erhåller på mötet delegatkort* som utgörs av ett pappersark med en siffra på. Siffran är relevant för mötets system för talartid och röstning (VoteIT). Färgen på delegatkortet visar om innehavaren har rösträtt eller inte. Endast ombud har rösträtt. 1.2 Ersättare får rösträtt genom att ett ordinarie ombuds delegatkort överlämnas till ersättaren. Vid digital omröstning används en funktion i röstningsprogrammet (VoteIT) för att växla över rösträtten från ombud till ersättare. En ersättare med röstgivande delegatkort, eller digitaltaktiverad rösträtt benämns som ”tjänstgörande ersättare”. 1.3 Ett ombud eller en ersättare som under riksårsmötet väljs till en post fortsätter som ombud respektive ersättare, tills mötet är avslutat. 1.4 Förbundsstyrelseledamöter, riksvalberedningen och revisorerna kan inte skickas som ombud och saknar följaktligen rösträtt på riksårsmötet. 2. Påverkanstorg 2.1 För vissa motioner och propositioner används metoden påverkanstorg. Denna innebär att förslagen under en begränsad tidsperiod finns uppsatta på en öppen plats för informell diskussion. I anslutning till förslagen sitter förbundsstyrelsens yttrande. Påverkanstorgen har funktionärer som svarar på frågor och överser processen. 2.2 Påverkanstorgen är öppna för ombud, ersättare, ledamöter i förbundsstyrelsen, språkrören, riksvalberedningen och revisorerna. Dessa har yttranderätt och möjlighet att skriva tilläggs- och ändringsyrkanden. 2.3 Ordinarie ombud har rätt att ge stöd till motioner och propositioner. 2.4 Yrkanden överlämnas till funktionärerna, som är de enda med rätt att sätta upp förslag på påverkanstorget. ! 6! 2.5 Funktionär på påverkanstorg har möjlighet att neka tilläggs- eller ändringsyrkanden som uppenbart inte anknyter till den ursprungliga motionen eller propositionen. 2.6 Beslut kring de förslag som diskuteras på påverkanstorgen fattas i plenum. För att ett yrkande ska lyftas i plenum krävs att minst tjugo (20) personer har gett den sitt stöd på påverkanstorget. Stöd ges genom att ange namn och nummer på ombudets delegatkort. 2.7 Funktionärerna sammanställer ett protokoll som fungerar som beslutsunderlag i plenum. Alla yrkanden finns med i protokollet, där det anges vilket yrkande påverkanstorget gett starkast stöd. Detta kallas för påverkanstorgets huvudförslag. 2.8 Förslag som inte får tillräckligt stöd på påverkanstorget måste för att behandlas i plenum återyrkas skriftligen till presidiet. 3. Mötesutskott 3.1 För vissa motioner och propositioner används metoden mötesutskott. Ett utskott har formen av ett rum där ett antal på förhand angivna förslag behandlas. Varje utskott har en ordförande och en sekreterare, och samtalet regleras genom talartid och talarlista. 3.2 Samtliga medlemmar har närvarorätt till utskotten, men om platserna är begränsade ges förtur till ombud och tjänstgörande ersättare. 3.3 Ombud, ersättare, ledamöter i förbundsstyrelsen, språkrören, riksvalberedningen och revisorerna har yttranderätt i mötesutskott. 3.4 Närvarande på årsmötet kan endast delta i ett utskott när det pågår flera parallellt. Det är inte möjligt att låta ett delegatkort byta utskott under pågående session. Det är dock möjligt att lämna över röstgivande delegatkort till ersättare om ordinarie ombud och ersättare deltar i samma utskott. 3.5 Endast ombud eller tjänstgörande ersättare har rösträtt (se 1.1). 3.6 Utskottet behandlar de utskickade yrkandena, och ombud och tjänstgörande ersättare har möjlighet att lämna ändrings- och tilläggsyrkanden. 3.7 Samtliga yrkanden som behandlats i mötesutskott lyfts också i plenum. 3.8 Sekreteraren sammanställer ett protokoll som fungerar som beslutsunderlag i plenum. Alla yrkanden finns med i protokollet, där det anges vilket yrkande utskottet gett starkast stöd. Detta kallas för utskottets huvudförslag. 4. Debatt i plenum 4.1 Plenumdebatt innebär att förslag diskuteras i riksårsmötets största lokal, genom muntliga ! 7! inlägg i en talarstol. Vissa förslag lyfts direkt i plenum utan förberedande behandling på påverkanstorg eller i utskott. Andra förslag debatteras uteslutande på påverkanstorg och i utskott, och lyfts endast i plenum för slutgiltigt beslutsfattande. Förbundsstyrelsen avgör vilken behandlingsform som bäst lämpar sig för mötets olika förslag. 4.2 Ombud, ersättare, ledamöter i förbundsstyrelsen, språkrören, riksvalberedningen och revisorerna har yttranderätt i plenum. 4.3 Endast ombud eller tjänstgörande ersättare har rösträtt (se 1.1). 4.4 Den som vill tala begär ordet genom att räcka upp sitt delegatkort och hålla det uppe tills vederbörandes namn syns på talarlistan längst fram i salen. Talartiden är en och en halv (1,5) minut för ett första inlägg och en (1) minut för resterande inlägg. Talarlistan kvoteras i första hand för att släppa fram dem som inte tidigare talat i en debatt, i andra hand efter kön. Det fastställda tidsschemat bryter talarlistan. 4.5 Förbundsstyrelsen har rätt att föredra på förhand annonserade punkter i plenum. Talartid regleras ej. 4.6 Sakupplysning lämnas skriftligen och undertecknad till presidiet. En sakupplysning är en opartisk kommentar till debatten för att klargöra fakta. Presidiet kan neka uppläsning av argumenterande sakupplysning. 4.7 Ordningsfråga lämnas skriftligen och undertecknad till presidiet. Ordningsfråga bryter talarlistan. Mötet avgör omedelbart utan debatt om ordningsfrågan ska behandlas. 4.8 Den som tycker att en debatt bör avslutas kan lämna in ordningsfrågan ”Streck i debatten”. Mötet avgör därefter om streck ska sättas. Om bifaller streck i debatten har deltagarna en sista chans att sätta upp sig på talarlistan. 5. Beslut 5.1 Beslut fattas vanligen med acklamation (ja-rop) och genom att samtidigt sträcka upp sitt delegatkort. Detta ger deltagare med syn- eller hörselnedsättning förutsättningar att delta i beslutsfattandet. Ordföranden uppskattar vilket av förslagen som har får majoritet och bekräftar beslutet med ett klubbslag. Kortens färg tydliggör för presidiet vilka deltagare som har rösträtt. 5.2 Den som tror att ordföranden har sett fel kan ropa ”votering” innan klubban har fallit. Omröstningen görs då om och rösträknarna räknar varje enskild röst. Röstsiffrorna skrivs in i protokollet. 5.3 Presidiet kan föreslå en provvotering innan rösterna räknas. Det innebär att delegatkorten räcks upp på nytt och deltagarna får möjlighet att uppskatta fördelningen för att se om votering verkligen är nödvändig. 5.4 En reservation är ett formellt avståndstagande mot ett beslut. Den som vill reservera sig mot ett beslut lämnar in en skriftlig reservation till presidiet innan mötet avslutas. Reservationen skrivs in i protokollet. 5.5 Ombud, tjänstgörande ersättare, ledamöter i förbundsstyrelsen och riksvalberedningen kan ! 8! begära votering och reservera sig mot beslut. 5.6 Vissa beslut fattas digitalt i mötessystemet VoteIT. 6. Personval 6.1 Val till förtroendeposter sker i plenum. 6.2 Valberedningen får utrymme att presentera och motivera sitt förslag. 6.3 Kandidaterna presenterar sig själva. Tid för presentation är två (2) minuter för kandidater till språkrörspost och (1) minut för övriga kandidater. 6.4 Deltagare med yttranderätt har möjlighet att plädera för kandidater. Endast positiva pläderingar tillåts. 6.5 Endast ombud eller tjänstgörande ersättare har rösträtt (se 1.1). 6.6 Personvalsomröstningar är slutna då det finns fler kandidater än det antal som ska väljas, eller om någon mötesdeltagare begär sluten omröstning. 6.7 Antalet personer som ska väljas till ett visst organ fastställs före omröstning av plenum. Detta gäller för valberedningen, förbundsstyrelsen, kongressombuden och internationella utskottet. 6.8 Vid val till ovanstående organ används s.k. acceptansröstning. Ombuden markerar minst hälften och max lika många kandidater som ska väljas till respektive grupp. Valsedlar med fler eller färre kryss är ogiltiga. 6.9 Vid val där flera kandidater konkurrerar om en enskild post, t.ex. språkrörsposten, används preferensvalmetoden instant-runoff voting (IRV), vilken innebär att kandidaterna rangordnas vid röstning. Vote-it För omröstningar, yrkanden och talarlista kommer vi att använda ett program som heter Vote-IT. För att kunna använda det behöver du dator eller surfplatta. Om du inte har någon, kolla i din ombudsgrupp om någon annan har att låna ut. Om du har en extra dator/padda, fråga gärna om någon vill låna. Om du inte har någon, och inte hittar någon att låna, säg till i incheckningen. Registreringen till Vote-IT kommer att öppna innan mötet. För att allt ska gå smidigt under möteshelgen är det bäst att registrera sig i förväg. När du registrerar dig ber vi dig vara noggrann med att ange ditt kön. Detta för att vi ska kunna kvotera talarlistan, vilket inte fungerar utan den informationen. När registreringen har öppnat kommer en länk och mer information att skickas ut till alla ombud. ! 9! Hitta hit Riksårsmötet 2015 hålls på Fredrika Bremergymnasiet. Adress: Dalarövägen 64, 136 46 Handen Pendeltågsstation: Handen Vägbeskrivning 1. Gå till spår 13/14 på Stockholm central. 2. Åk pendeltåg 35 mot Västerhaninge eller Nynäshamn (det som avgår 17.04 är bäst). 3. Kliv av vid Handen. Resan tar 27 min. 4. Gå ut i den bakre utgången (samma håll tåget kom ifrån). 5. Gå ut genom spärrarna. 6. Gå rakt fram uppför den andra rulltrappan. 7. Sväng vänster. 8. Runda upp mot den stora vägen och korsa den. 9. Fortsätt rakt fram i ca 10 min tills du ser ett skolområde. Fredrika Bremergymnasiet är den nyaste byggnaden. 10. Ta höger in på Dalarövägen i trevägskorsningen och fortsätt några hundra meter. Framme! Vi kommer att märka ut vägen från pendeltåget till skolan så att det blir lätt att hitta! Kommer du tidigt? Riksårsmötet öppnas kl 18.30. Detta för att de elever som har skolan som arbetsplats måste få hinna göra klart sin dag innan vi får komma in. Vi rekommenderar att du tar pendeltåget som avgår 17.04 från Stockholm C och är framme i Handen kl. 17.31. Lämna väskor på partikansliet Många av er kommer fram till Stockholm tidigare under fredagen. Därför kommer det finnas möjlighet att lämna sin väska på partikansliet på Pustegränd 1-3, vid Slussen. Det går att promenera till Pustegränd, det tar ca 15 minuter från Stockholms central. Det går också att åka två stationer söderut med grön eller röd linje till Slussen. Gå av vid Slussen och ta den mittersta uppgången så du kommer ut på Södermalmstorg (se karta på nästa sida). Följ Hornsgatan västerut och sväng in till höger på Pustegränd. Gå ner för den långa trappan och du är framme. Ring på klockan där det står “MP möte”. ! 10! Kul tidsfördriv På kansliet hos Grön Ungdom i Stockholmsregionens kommer du att kunna få tips på saker att hitta på under eftermiddagen. Det går såklart också bra att hitta på något själv, fråga gärna någon av stockholmarna vad som finns att göra! Checka in På partikansliet kommer du också att kunna checka in för att få röstkort och namnbricka, på så sätt spar vi tid på plats på skolan. Registrera dig i talartids- och röstprogrammet Innan mötet ska du också registrera dig i vårt talartids- och röstprogram. För att mötet ska komma igång i tid måste alla ha gjort detta innan vi börjar. Info om hur du gör det kommer att skickas ut innan mötet. Packlista ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! sovsäck liggunderlag eller luftmadrass kudde kläder (ta med något du känner dit party/festfin i till glitterfesten) tandborste, tandkräm & övriga hygienartiklar handduk inneskor/tofflor/sockar mobil & laddare fickpengar till GU:s fik dator/padda dina årsmöteshandlingar (om du har valt att få pappersutskick) På grund av allergier, packa INTE: ! nötter ! sesamfrön ! parfym ! spraydeo ! 11! Tillgänglighet Hörsel: Hörselslinga finns. Mikrofon ska alltid användas i plenum. Funktionärerna gör sitt bästa för att säkerställa att påverkanstorg och utskott fungerar bra för den med hörselnedsättning. Syn: Möjlighet att koppla in syntolk finns. Handlingarna går att få i Word-format, mejla [email protected]. Rörlighet: Alla, oavsett rörlighetsförmåga, kan ta sig in genom samma entré och komma in i alla rum vi kommer att använda. Hissar och handikappanpassade toaletter finns. Talarstolen i plenum är tyvärr svårtillgänglig, men handhållen mikrofon finns. Allergier: Deltagarna har uppmanats att inte ta med nätter, sesamfrön eller starkt luktande sprayer. Regler för deltagare Alkohol Det råder nolltolerans mot alkohol på Grön ungdoms aktiviteter. Alla medlemmar ska kunna känna sig trygga på Grön ungdoms aktiviteter, alla föräldrar ska känna sig trygga med att låta sina barn åka. Alla har olika upplevelser av alkohol. En del tycker att det är väldigt obehagligt att träffa berusade människor, andra känner sig pressade att dricka när andra dricker. Därför är det väldigt respektlöst mot dina möteskompisar att dricka alkohol under möteshelgen. Nolltoleransen gäller under hela riksårsmötet. Du får alltså inte lämna platsen för att inta alkohol på annan plats. Vid upptäckt brott mot alkoholpolicyn kan du bli tvungen att lämna riksårsmötet och behöva betala tillbaka den eventuella reseersättning du fått. Den fest som arrangeras på lördagskvällen är självklart alkoholfri. Rökning Utanför huvudéntren finns bänkar ca 20 meter rakt fram. Det är enbart där rökning är tillåtet. Det är för att ingen ska behöva må dåligt eller bli sjuk, och för att vi vill respektera skolans regler. Om du lämnar byggnaden Om du vill gå iväg utanför mötesområdet behöver du anmäla det och lämna dina kontaktuppgifter vid infodisken. Denna regel gäller för alla deltagare och oavsett tid på dygnet, detta för att ansvariga arrangörer ska ha översikt över var alla deltagare befinner sig, om det skulle uppstå en nödsituaion. Vissa tider kan dörrar vara låsta, då behöver vi ha koll på hur många som är ute för att kunna släppa in er igen. Avanmälan Om du av någon anledning behöver avanmäla dig från riksårsmötet så gör du det till [email protected]. Du ska även meddela din region. Grön ungdoms riksorganisation fakturerar regionerna för alla som är anmälda på sista anmälningsdatum (17 dec). Det beror på att vi då bokar boende och biljetter. Den som själv betalar avgiften får alltså inte tillbaka sina pengar. Om regioner betalar avgiften är det upp till din region hur de gör med betalning vid avhopp. ! 12! Sova, duscha, äta, festa Sova: Vi kommer att sova i klassrum på skolan där årsmötet hålls. Det är därför viktigt att komma ihåg sovsäck, och något att sova på! Olika sovsalar har olika sovtider. När du checkar in kommer du att få skriva upp dig på en sovsalslista tillsammans med medlemmar som vill gå och lägga sig lika tidigt/sent som du. För dem som har anmält behov av könsuppdelat sovsal kommer det att ordnas. Av säkerhetsskäl är det viktigt att ni inte byter sovsal utan att ändra på sovsalslistan. Duscha: Duschar finns i Torvalla sporthall, ca 3 minuters gångavstånd från skolan. Det finns ca 24 st duschar uppdelat på 2-3 omklädningsrum. Där finns också toalett och bastu. Det är gratis att duscha för alla som bor på skolan. Duschtider: lördag 7.30–9.00 söndag 7.30–9.00. Äta: Under helgen kommer vi att äta vegansk och vegetarisk mat i Fredrika Bremergymnasiets matsal. Det serveras lätt middag på fredagen; frukost, lunch och middag på lördagen samt frukost och lunch på söndagen. Om du har missat att anmäla allergier eller särskilda behov måste du genast mejla kansliet på [email protected]. Det kommer också att finnas ett café där du kan köpa fika och lättare tilltugg. Ta med växelpengar! Festa: På lördagskvällen är det dags för den årliga Grön ungdom-festen! Klä på dig något du känner dig riktigt festlig/glad i och räkna med mycket glitter, ett röjigt dansgolv och najs häng. Sociala medier Vi vill ju förändra Grön ungdom och Miljöpartiet, men också Sverige och världen. Då är det viktigt att vi syns utåt! Hashtagen för mötet är #viförändrar. Hela Sverige ska se att vi är det coolaste, roligaste och smartaste ungdomsförbundet, så twittra och instagramma under och innan mötet! Att twittra är också ett bra sätt att övertyga andra ombud i olika frågor. Redan nu innan mötet kommer det att finnas mycket roligt under hashtagen, så se till att följa den. Om du har frågor under mötet går det också bra att ställa på twitter under #viförändrar. Facebook: gå med i eventet “#viförändrar – Grön ungdoms riksårsmöte 2015!” Twitter: följ @GronUngdom och twittra under den officiella hashtaggen #viförändrar Instagram: följ @gronungdom och lägg upp dina egna bilder från riksårsmötet med hashtaggarna #GrönU och #vi förändrar ! 13! Årsmötesordlista Acklamation är ett tillvägagångssätt för att fatta beslut. Mötesdeltagarna svarar “ja” antingen till förslaget eller motfrågan. Det går aldrig att säga ”nej”, istället säger du ”ja” till avslag/ett motförslag. Arbetsordningen är våra gemensamma regler för mötet. Attsats är förslag som ska behandlas, kallas även yrkande. En attsats inleds med ”att...” Avslag innebär att nej till ett förslag. Begära ordet gör du när du vill säga något i debatten. Du sätts då upp på talarlistan. Bifall innebär ja till ett förslag. Dagordning är en lista som visar vilka frågor som är planerade att behandlas. Delegatkort är en lapp med deltagarnas nummer som används för att sätta upp sig på talarlistan, vid votering och vid personval. Fastställa innebär att vi enas om att något ska vara på ett visst sätt. Inlägg är när någon säger något från talarstolen i en fråga. Motion år ett förslag som en medlem har lagt till mötet. En motion består av en eller flera attsatser och en förklarande brödtext. Motionär är den som skrivit under motionen. Ordningsfråga är en fråga som rör arbetsordningen, till exempel om mötet ska bryta tidsschemat, ta en paus eller sätta streck i debatten. Presidium är de personer som väljs att leda mötet. Plenum är den sal där alla mötesdeltagare samlas. Där fattas alla slutgiltiga beslut. Proposition är ett samma sak som en motion, men kommer från förbundsstyrelsen. Propositionsordning är den ordning i vilken förslag på beslut tas upp och vilka beslut som ska ställas mot varandra. Presidiet avgör. Provvotering innebär att alla mötesdeltagare ser sig omkring för att se om en riktig votering behövs. Reservera sig mot ett beslut kan man göra genom att fylla i en reservationslapp – det gör du om du inte håller med om ett beslut och vill visa det. Alla reservationer tas med i protokollet. Röstlängd är listan över alla som har rösträtt, alltså Grön ungdom-medlemmar som är incheckade på mötet. Rösträknare är de som räknar röster vid votering och personval. Sakupplysning är en ren faktaupplysning. Den får inte innehålla någon form av argumentation. Sluten omröstning sker vid personvalen. Då fyller du i dina val på förtryckta lappar och lämnar till rösträknarna Streck i debatten begärs och tas upp till beslut. Innebär att alla som vill tala i frågan måste omedelbart begära ordet. Talarlista är en lista över de som vill göra inlägg i debatten. Yrkande är förslag som ska behandlas. Ett yrkande inleds med ”att...” och kallas också attsats. Återyrka något är att återigen föreslå ett förslag som redan blivit avslaget. Votering begärs då någon inte håller med ordföranden i fråga om resultatet vid acklamation. Först genomförs en provvotering där samtliga deltagare räcker upp sina röstkort, om någon fortfarande inte håller med om resultatet sker rösträkning. Övrig fråga år en fråga som inte finns med i det ursprungliga förslaget till dagordning. ! 14! Förbundsstyrelsens Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen beskriver vad som gjorts under året och är indelad efter kapitlen i verksamhetsplanen. Den har följande rubriker: 1. Påverkansarbete 2. Organisation 3. Medlemmar 4. Ledning och styrning 1. Påverkansarbete 1.1 Språkrör Språkrörens arbete har under året varit starkt fokuserat på de två valen. I valtider innebär språkrörsuppdraget debatter på skolor eller i mediala sammanhang nästan varje dag. Sammanlagt under året har språkrören bemannat ungefär 100 debatter var. Kopplat till valrörelsen har språkrören också varit involverade i att ta fram valplan, strategier, anställningar, innehåll i valmaterial och kampanjer på sociala medier. Innan valet deltog språkrören i både framtagandet och genomförandet av de nationella valutbildningar som anordnades. I språkrörens uppgifter ingår också att hålla en god kontakt med Miljöpartiet de gröna. Under året har samarbetet fördjupats. Dels genom den gemensamma satsningen på förstagångsväljare, dels genom påverkan kring Miljöpartiet de grönas valplan samt genom en djupare dialog kring eftervalsanalysen och utmaningar framöver när partiet för första gången sitter i regeringen. Förbundets mediala profil har varit stark under året. Magda och Lorentz har synts i mediala sammanhang ungefär 700 gånger tillsammans. De har deltagit i nationell TV, radio och i tidningar. Hela förbundet har varit starkt synliga i media, med cirka 1300 medieträffar, och varit en stor del av den dagliga politiska debatten. Under Almedalen deltog språkrören i ett 15-tal debatter eller framträdanden vardera. Grön ungdom arrangerade även ett eget seminarium under veckan. 1.2 Kampanjer Under året har Grön ungdom haft en stor och övergripande valkampanj och några mindre spetskampanjer. Det övergripande temat för kampanjen var att den unga generationen nu är redo för ny politik. Det kretsade framförallt kring klimat, migration och feminism. Migration betonades under valet till Europaparlamentet och prioterades ned en aning till den allmänna valrörelsen. En central del i valkampanjen var den särskilda satsning som gjordes på första- och andragångsväljare i form av en film. Denna gjordes i samarbete med Miljöpartiet de gröna, professionella filmare och en kommunikationsbyrå. Fler än 300 000 personer tog del av filmens innehåll på Facebook, Youtube och i andra sociala medier, men också på biografer och filmvisningar. ! 15! För första gången gjorde Grön ungdom en nationellt samordnad festivalkampanj. Vi besökte drygt tio festivaler och hade särskilt material enbart för detta syfte: en feministisk enhörningstatuering och glitter. Fesivalturnén gav över 1 000 nya medlemmar på bara några veckor. Vi genomförde också flera spetskampanjer på nya och kreativa sätt att nå ut. Lyckade blev en klistermärkeskampanj mot SD, kampanjsajten tackpatriarkatet.nu i samband med internationella kvinnodagen och vår profil på dejtingappen Tinder. Språkrör och representanter för förbundsstyrelsen deltog på Nordiskt forum, en konferens med 200 nordiska kvinnoorganisationer, för att föra fram Grön ungdoms feministiska budskap. 1.3 Material & webb Vi förändrade vårt arbete med material och webb genom att anställa en kommunikatör istället för att köpa in kompetensen i varje projekt. Satsningen på en kommunikatör och en pressekreterare på kansliet gjorde utvecklingen av trycksaker och digitala satsningar smidigare. Den tydligaste förbättringen har varit på sociala medier där vi ökat antalet följare mer än nästan samtliga andra ungdomsförbund på Facebook, Twitter och Instagram. Vårt nystartade Instagramkonto fick över tusen följare under året vilket tydligt byggde på en prioritering på kansliet. Grön ungdom är det ungdomsförbund som har nämnts oftast i sociala medier under 2014: vi stod för 22 % av omnämningarna, SSU och MUF låg klart efter med 18 % respektive 16 %. Vi har under verksamhetsåret bytt lager och flyttat över till en ny webbshop. Vårt fysiska material har under året bestått av: • tre flygblad (klimat, migration och feminism) • tre affischer (klimat, migration och feminism) • fyra skyltar (klimat, migration, feminism och en att skriva på själv) • en gnuggistatuering (en ponny med texten “feminist as fuck”) • två antirasistiska klistermärken till brevlådan Både klistermärkena och gnuggisen har varit en hit. Gnuggisen var perfekt för att få folk att komma till oss och börja prata politik under tiden den gjordes. Den syntes ute på festivalerna; folk frågade varifrån de kom och kom sedan till oss. Flygbladen och affischerna har inte varit lika efterfrågade men varit bra att ha till dem som velat veta mer. 1.4 Kongressen Miljöpartiet de grönas kongress blev en stor framgång för Grön ungdom. Flera av våra viktigaste förslag gick igenom. Den största framgången var att vi fick Miljöpartiet de gröna att prioritera feminism i sitt valmanifest. Grön ungdom och våra ombud uppfattades på kongressen som kompetenta, pålästa och konstruktiva. 2. Organisation 2.1 Organisationsutveckling Vi har under året haft två förtroenderåd – ett i maj och ett i december. Till förtroenderåden har samtliga regioner varit kallade och regionerna har själva fått utse två representanter var. Syftet med förtroenderåden har varit att samordna förbundet och att förankra olika processer som har pågått i förbundsstyrelsen. Under året har vi även påbörjat arbetet med att utveckla förtroenderådet och använda oss av plattformen för att genomföra tydligare avstämningar och pejlingar kring organisationens inriktning och verksamhet. Vi har börjat se över förbundets organisering och funderat på hur lokalavdelningarna bör se ut för att skapa engagemang i hela landet. Region Mälarslagen har delats upp i två regioner: Mälardalen och Dalälven. Under verksamhetsåret har vi inlett ett arbete med att strukturera om Grön ungdoms lokalavdelningar för att skapa en tydlig struktur och möjliggöra för långgivande avdelningar med en säkrad finansiering. ! 16! Under året har vi även arbetat med nätverk för medlemmar med interna uppdrag inom organisationen, såsom lokala och regionala språkrör samt regionsammankallanden. För att stärka den interna debatten i förbundet har styrelsen i enlighet med uppdraget i verksamhetsplanen påbörjat ett arbete med att ta fram ett politiskt idéprogram. Vi har undersökt hur andra organisationer arbetar för att skapa ny politik och fört en dialog med Miljöpartiet de gröna kring Grön ungdoms politiska roll. Arbetet har resulterat i en proposition om en process för att författa ett idépolitiskt program, som dels förtydligar hur förbundet ställer sig till olika förslag och dels kan användas för att stimulera diskussion på riksårsmötet och aktiviteter i andra delar av organisationen. 2.2 Riksårsmöte Under detta verksamhetsår har förbundets första riksårsmöte med ombudssystem förberetts. Regionerna har guidats i vilka nya uppgifter de behöver förhålla sig till före, under och efter riksårsmötet. Styrelsens ledamöter har ställt sig till förfogande för att underlätta förmöten och val av ombud. Särskilt ekonomiskt utsatta regioner har erbjudits att söka bidrag för att finansiera sina ombuds deltagaravgifter. Utmaningar kring ombud och motioner har resulterat i en proposition kring riksårsmötet. Tidigare genomförd utvärdering av den digitala mötesplattformen har legat till grund för årets riksårsmöte. Riksårsmötet har planerats med målet att det digitaliserade mötet blir en naturlig och inarbetad del av organisationen. 3. Medlemmar 3.1 Medlemsökning. I den verksamhetsplan som förbundsstyrelsen har arbetat utifrån under verksamhetsåret fanns en målsättning om att nå 6 000 medlemmar, jämfört med den dåvarande siffran: 2 100. Målet var medvetet högt satt för att också innebära en prioritering av resurser och styrning av projekt. Tack vare ett strålande arbete från hela förbundet nådde vi målet med god marginal. I slutet av december hade vi 6313 medlemmar. 3.2 Utbildning Under början av verksamhetsåret tog vi fram kampanjutbildningar som lanserades på Regrix och sedan spreds i hela förbundet. Konceptet bestod av tre utbildningar och användes aktivt i samband med valrörelserna för att göra deltagarna till proffs på debatter, sociala medier och bokbord. Vi har även påbörjat ett arbete med att göra om valutbildningarna till utbildningar som kan hållas regelbundet för medlemmar som vill lära sig att kampanja. Under året har förbundsstyrelseledamöter rest runt i förbundet och utbildat medlemmar. 3.3 Valupptakt Helgen 22-24 augusti hölls Grön ungdoms valupptakt i Kungälv. Målet med valupptakten var att samla en så stor del som möjligt av förbundet och förbereda förbundet på att vara en stark kampanjorganisation i valspurten för de allmänna valen i september. För att uppnå detta mål så hölls det under valupptakten både utbildningar inom kampanjande, men också olika panelsamtal inom politiska områden såsom klimat, feminism och antirasism. Utbildningarna och panelsamtalen genomfördes i andan att ge alla deltagare både den kunskap och de verktyg som behövs för att aktivt kunna delta i en valspurt. Valupptakten ersatte Grönt forum, som hållits i september tidigare år. Totalt 168 personer deltog. 3.4 Medlemsföreningarna För de medlemmar som i första hand vill engagera sig i en specifik fråga har medlemsföreningarna utgjort ett komplement till våra lokal- och regionavdelningar. Förbundsstyrelsen har under året varit ett informellt bollplank för medlemsföreningarnas ledamöter. Det största ansvaret har emellertid legat på riksorganisationens anställda. En utmaning har varit att medlemsföreningarna är helt självständiga, de faller inte inom någon lokal- eller regionavdelning. Inför kommande ! 17! verksamhetsår kommer förbundsstyrelsen att ha ett tydligare formellt ansvar för att stödja medlemsföreningarnas styrelser. Vår förhoppning är att föreningarna kan komma med input och idéer till det politiska program som föreslås av styrelsen. 3.5 Tjejmaffian Det mentorskapsprogram för tjejer som påbörjades föregående verksamhetsår, Tjejmaffian, har under året fortsatt och avslutades i november. Syftet har varit att lyfta tjejer för att skapa en mer jämställd och feministiskt medveten organisation. Programmet bestod till en början av 20 adepter och tio mentorer. Det var första gången Grön ungdom organiserade ett mentorskapsprogram och under året har vi identifierat vissa brister i programmet som har gjort att adepter hoppat av eller inte fått ut så mycket som vi hade önskat av Tjejmaffian. I de fall det har blivit en bra matchning med mentorer och adepter har programmet dock varit väldigt värdefullt. Det har också varit ett viktig nätverk för tjejer i vår organisation. Under årets sista träff bjöd vi in ett stort gäng nya tjejer, som är intresserade av att delta i nästa omgång. Den träffen var riktigt uppskattad! 3.5 Internationellt Grön ungdoms internationella fokus har under 2014 legat på samarbete med vår Europeiska paraplyorganisation Federation of Young European Greens (FYEG) samt att utveckla det gröna samarbetet i Norden. Under valrörelserna i Sverige 2014 har några region- och lokalavdelningar haft besök från Grön ungdom i Norge. Vi har även varit med och startat upp en grön organisation i Ungdomens nordiska råd. Internationella utskottets heltäckande verksamhet finns beskrivet i deras verksamhetsberättelse. 4. Ledning & styrning 4.1 Förbundsstyrelsen På riksårsmötet valdes nedanstående elva personer till förbundsstyrelsen. Språkrör: Magda Rasmusson, 22, Stockholm Lorentz Tovatt, 25, Stockholm Ledamöter: Anders Lindell, 25, Stockholm Carolina Bruseman, 21, Göteborg Caroline Wiklund, 25, Stockholm Hanna Lidström, 20, Stockholm Klara Lidman, 20, Stockholm Malin Hjalmarsson, 25, Göteborg Martin Solberg, 21 Göteborg Mårten Roslund, 23 Lund Sandra Fogelberg, 22, Uppsala Förbundsstyrelsen har arbetat i tre former under året: 1. Möten med hela styrelsen som framförallt fokuserat på den strategiska ledningen av organisationen. 2. Löpande organisatoriskt arbete i tre utskott (arbetsutskottet, medlemsutskottet och organisationsutskott). Varje utskott har ansvarat för att genomföra ett kapitel i verksamhetsplanen. 3. Individuellt arbete med varsitt politiskt ansvarsområde. Vid konstitueringen bestämdes att vi efter de allmänna valen skulle konstituera om styrelsen; detta för att få ett så erfaret arbetsutskott som möjligt under valrörelserna och samtidigt förbättra överlämningen och den långsiktiga ledningen. Upplägget med utskott har fungerat bra. Språkrören har arvoderats motsvarande 100 % var. Styrelsens sammankallande, Anders Lindell, har under året också varit kanslichef och arvoderats motsvarande 100 % under valrörelserna och därefter 50 %. ! 18! 4.2 Förbundskansliet Förutom de två ordinarie tillsvidaretjänsterna organisationssekreterare (Kristoffer Mårtensson) och ombudsperson (Nadja Tham) hade vi under valrörelserna tre valanställda: en valsamordnare (Molly Lindgren, senare Ellen Kasimir som vikarie), en kommunikatör (Anders Teigene) och en pressekreterare (Jakob Lundgren). Vi har dessutom haft en timanställning för att kunna hantera administrationen som den stora medlemstillströmningen har inneburit. Ett större kansli har gett mycket mervärde både till våra anställa och till förbundet i stort. Kansliet har liksom tidigare år varit beläget på Pustegränd 1-3 i Stockholm där vi sitter tillsammans med andra delar av Miljöpartiet de gröna. Förbundsstyrelsen 2014/15 Anders Lindell Carolina Bruseman Caroline Wiklund Hanna Lidström Lorentz Tovatt Klara Lidman Magda Rasmusson Malin Hjalmarsson Martin Solberg Mårten Roslund Sandra Fogelberg Kongressombudens Verksamhetsberättelse På!Grön ungdoms riksårsmöte i Skövde 2014 valdes Anton Fendert, David Ling, Ellen Kasimir, Josefin Sasse, Philip Barnard, Sara Söderström och Tova Melin till kongressombud för Grön ungdom på!Miljöpartiets kongress. Inför kongressen Gruppen har haft tre fysiska möten. Först ett konstituerande möte i samband med riksårsmötet den 23 februari, sedan den 26-27 april i Solna och den 31 maj i Göteborg, precis innan kongressens start. Utöver de fysiska mötena har gruppen haft två möten över Skype, den 24 februari respektive den 18 maj. En representant från Grön Ungdoms valberedning har deltagit på Skypemötet den 18 maj samt på det fysiska mötet den 31 maj. På det konstituerande mötet den 23 februari valdes Anton Fendert till sammankallande och Sara Söderström till ekonomiansvarig. Vi bestämde oss för att ha ett fysiskt möte i Stockholm och skaffa en Facebookgrupp för intern kommunikation mellan kongressombuden. Hela valberedningen har sedan start haft insyn i Facebookgruppen. På Skypemötet den 24 februari valde vi Tova Melin, Anton Fendert, Sara Söderström och Ellen Kasimir till en arbetsgrupp som skulle förbereda och fixa ! 19! med det fysiska mötet i Stockholm. Vi beslutade också att dela upp de att-satser vi fick med oss från riksårsmötet mellan kongressombuden, där varje kongressombud skulle formulera om attsatsen så den passade in i MP:s förslag till valmanifest. Vi kom också fram till att vi behövde en strategi för sociala medier, något som vi uppdrog Ellen Kasimir att skriva. Den 26-27 april hade vi vårt andra fysiska möte, den här gången i Solna, i Stockholm. Här gjorde vi en prioritering bland de yrkanden vi fått med oss från RÅM och delade upp arbetet mellan oss i smågrupper för att effektivisera. Den strategi för sociala medier Ellen Kasimir skrev klubbades. På Skypemötet den 18 maj gick vi igenom hur vi skulle rösta i samtliga yrkanden inför kongressen, där olika kapitel delegerats till olika kongressombud. På det fysiska mötet under kongresshelgen, den 31 maj, gick vi igenom det schema för helgen som Anton Fendert gjort och fördelade ansvarsområden: vilka som bevakade olika delar av påverkanstorg, vilka som deltog på olika utskott samt vilka som röstledde olika beslutspass i plenum. Under kongressen Under kongressen följde vi det schema Anton Fendert tog fram. Vi deltog på påverkanstorget och utskotten för jämställdhet, skola och bildning, klimat och miljö, folkhälsa samt ekonomi. Under påverkanstorget lyckades vi få vårt ändringsyrkande, att kapitlen om klimat och miljö, nya jobb, skola bildning och jämställdhet skulle innehålla tio förslagspunkter att bli huvudförslag, samt att plenumdebatten skulle handla om jämställdhet. Vi var uppe i talarstolen under debatten rörande jämställdhet men hann tyvärr inte debattera kapitlet Skola och bildning. Under båda debatterna gick flera andra gröna ungdomar upp och yrkade bifall för våra förslag. Grön ungdom tog många viktiga segrar på kongressen. Vi gjorde feminism till en prioriterad fråga för Miljöpartiet i valrörelsen. Andra yrkanden från Grön ungdom som kongressen biföll var bland annat automatiskt medborgarskap vid födseln och stärkt asylrätt för HBTQ-personer. Efter kongressen Efter kongressen hade vi två stycken utvärderingsmöten. Ett på söndagen under kongresshelgen, direkt efter kongressens avslutande, med spontana tankar. Den 17 juni hölls ett längre utvärderingsmöte på Skype, med utvärdering av arbetet inför och under kongressen, det individuella respektive kollektiva arbetet med mera. På det sista Skypemötet deltog även representant från valberedningen. Mediagenomslag Veckan innan kongressen släppte vi fyra debattartiklar, som publicerades på Nyheter24, SVT Debatt och SvD Opinion. Josefin Sasse skrev om psykisk ohälsa, Tova Melin och David Ling om vapenexport, Josefin Sasse och Sara Söderström skrev tillsammans med Magda Rasmusson (Grön undgoms språkrör) och Helena Hellström Gefwert (sammankallande för Miljöpartiets jämställdhetskommitté) om att utöka kapitlet om feminism och jämställdhet. Ellen Kasimir, Philip Barnard och Anton Fendert tillsammans med Elin Olsson (vice ordförande Miljöpartiet i Stockholmsregionen), Petter Forkstam (ledamot i Lunds kommunstyrelse), Carolina Bruseman (migrationspolitisk talesperson Grön ungdom) och Martin Solberg (språkrör Grön ungdom Väst) om medborgarskap vid födseln. Debattartiklarna spreds på kongressombudens gilla-sida på Facebook samt på Twitter. Under kongresshelgen uppmärksammades Grön ungdom ett antal gånger i flera olika medier, bland annat i TT, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenska dagbladet, Upsala Nya Tidning, Östran och Svenska dagbladet. Det kan konstateras att Grön ungdom stod i fokus i medierapporteringen från kongressen. Ekonomiarbete Kort efter årsmötet insåg kongressombudsgruppen att de 35 000 kr som tilldelats gruppen inte skulle täcka de planerade utgifterna. Efter dialog med förbundsstyrelsen fick vi göra vissa omprioriteringar, för att inte gå så mycket minus. Omprioriteringen gällde framförallt att inte delta på fredagen under kongressen, vilket var kommun- och landstingsdagarna. Det innebar att ! 20! både deltagaravgifter för den dagen och en hotellnatt kunde strykas. Det beslutet gjorde störst skillnad i budgeten, men utöver det drog vi även ner på kostnader för mat och boende för det fysiska förmötet i Stockholm. Trots att kongressen 2014 kostade mer än kongressen 2013 – vilket budgetposten för kongressombuden utgick från – lyckades vi tack vare prioriteringarna hålla vår budget. Dessutom fick vi tillbaka mer av den reseutjämningsavgift vi betalat än vad som tidigare aviserats, vilket gör att resultatet för året blev 2428 kronor. Till nästa år bör preliminära kostnader för kongressen kollas upp innan beslut om kongressombudens budget tas, för att undvika jobbiga prioriteringar och onödigt mycket arbete. Kongressombuden 2014/15 Anton Fendert David Ling Ellen Kasimir Josefin Sasse Philip Barnard Sara Söderström Tova Melin Internationella utskottets Verksamhetsberättelse 2014 har varit ett superval år vilket har avspeglats i IU:s arbete under året, mycket kraft har lagts på!de två!valrörelserna. Vi har haft regelbundna möten en gång i månaden, framförallt via Skype, men också!ett uppstartsmöte i Göteborg. Internationella utskottet bestod år 2014-2015 av Oskar Annermarken (Norden), Petra Elf (Norden), Fanny Rosenblad (Globalt/Europa), Klara Thorén (Europa), Mariel Estrella (Europa), Carolina Bruseman (FS) och Anna Tranberg (Europa). 1. Norden Under verksamhetsåret har arbetet i Norden både fortsatt och utvecklas. Vi började med att besöka Grønn Ungdom Norges årsmöte som det föregående Internationella utskottet hade förberett och där Oskar för detta verksamhetsåret närvarade. Vi fick träffa norska medlemmar och höra hur de arbetar och ge våra råd och insikter. Vi fick också möjlighet att samtala med medlemmar i Grønn Ungdoms internationella utskott och se hur de arbetar och prata med dem om projekt de arbetar med, till exempel har de haft ett utbyte med Kenya Young Greens. Vi har också besökt Ungdomens nordiska råds (UNR) årsmöte där Oskar och Petra närvarade från Internationella utskottet. Grön ungdom stödde flera motioner kring både miljö och jämställdhet varav flertalet gick igenom, b.la. en resolution att utreda lagstiftning kring ett tredje kön. ! 21! 1.1 Ungdomens Nordiska Råd En av de större sakerna inom det nordiska samarbetet som skett under verksamhetsåret är att vi tillsammans med Grønn ungdom i Norge och ViNO i Finland har skapat en grön grupp i Ungdomens nordiska råd (UNR) kallad Grön ungdom i Norden. Vi har tidigare haft möjlighet att delta på UNR:s årsmöte och där rösta, men nu får också den gröna gruppen en presidieledamot på UNR:s presidium. Vem som är den representanten på presidiet görs upp inom den gröna gruppen och under det kommande året är det Oskar Annermarken från Grön ungdom i Sverige som innehar denna presidieplats (med Petra Elf som ersättare). Som representerade på UNR:s presidium har vi också via denna representant möjlighet att delta på Nordiska rådets sammanträden, tillhörande gruppmöte och ett av utskotten. Eftersom vi Miljöpartiet sitter med i mittengruppen gör vi också detta och vi sitter också med på miljö- och naturresursutskottet. 2. Internationella Kommittén Det har varit tyst från Internationella kommittén i år, vi hoppas kunna förbättra detta till nästa år. 3. Europa & FYEG Vi har uppmuntrat våra medlemmar att gå med i olika utskott, delta på konferenser, seminarium och andra projekt. Inom FYEG har vi arbetat för att Grön ungdom ska vara en aktiv medlem och föra fram sin politik i olika situationer. 3.1 Europavalet – FYEG:s kampanj Grön ungdom åkte till FYEG:s valsamordnande träff inför EU-valet, vi berättade om vår egna EUvalskampanj och fick information om FYEG:s gemensamma kampanj. Eftersom Grön ungdom hade en egen, mer målgruppsanpassad kampanj med våra RÅM-beslutade fokusfrågor, deltog inte GU i FYEG:s kampanj dock stärkte besöket kontakten med FYEG. 3.2 Media Bar Camp, 1-4 maj 2014, Nida, Litauen I maj deltog Oskar från Internationella utskottet på Media Bar Camp i Nida i Litauen. Media Bar Camp fokuserar medieanvändning för demokrati i Belarus med deltagare från hela världen. Mycket fokus ligger kring aktivism Belarus och Östeuropa vilket var väldigt intressant då denna konferens var just kring händelserna i östra Ukraina vilket det var flera seminarier om. Från Grön ungdom i Sverige arbetade höll vi en presentation om hur en kan arbeta med sociala medier och visuella medier samt pratades vi om hur Grön ungdoms arbetar med media. 3.3 FYEG årsmöte, 10-14 juli 2014, Strasbourg, Frankrike I juli representerade Anna och Matilda som satt i IU förra året Grön ungdom, där vi hade möjlighet att påverka FYEG:s politik i en riktning mer lik vår egen. Det som beslutades handlade i stor utsträckning om organisatoriska ändringar och vi var mycket glada att norska Grønn Ungdoms förslag om att undersöka möjligheterna för en valberedning bifölls. Utöver det beslutade FYEG om att flytta fram sina positioner när det gäller Israel-Palestinakonflikten och att arbeta mot frihandelsavtalen TTIP/CETA/TiSA samt stå upp mot den växande bruna rörelsen runt om i Europa. En mer detaljerad rapport finns i Facebookgruppen. 3.4 Konferens utvidgning av EU, 3-5 okt 2014, Belgrad, Serbien I början av oktober deltog Grön ungdom vid en konferens i Belgrad angående EU:s utvidgning till västra Balkan och Turkiet. Grön ungdom deltog som observant för att lära om processen. Mycket av presentationerna och workshopparna handlade om ekonomi med tanke på eurokrisen men också om jordbrukspolitik, e-demokrati och LGBTQ-rättigheter. Ett nätverk har skapats för att bygga vidare på konferensen. ! 22! 3.5 FYEG:s ”Twinning Cities”-projekt I höstas drog FYEG igång sitt Twinning Cities projekt, vilket har som mål att para ihop två europeiska lokalavdelningar. Vi i IU tyckte det här lät som ett otroligt spännande projekt och kontaktade därmed lokalavdelningarna runt om i Sverige. Åtta lokalavdelningar hörde av sig! En introduktionsträff hölls i Bryssel i början av december där GU Trollhättan & Vänersborg medverkade. Vi hoppas att det här projektet ska leda till ett större internationellt engagemang bland Grön ungdoms lokalavdelningar. 3.6 Alter COP20 Seminar, 6-10 december 2014, Bryssel, Belgien Under fem dagar organiserade FYEG ett klimatseminarium i samband med klimattoppmötet COP20 i Lima. Två representanter från Grön ungdom, varav en från IU, deltog i seminariet. Syftet var att utbilda deltagarna i att planera och utföra kampanjer samt att påverka utformningen av FYEG:s Klimatkampanj inför COP 21 i Paris 2015 som kommer att fokusera på lokala lösningar för klimatet. 4. Globalt I årets arbete med internationella organisationer har vi tyvärr inte kunnat arbeta aktivt med Global Young Greens eftersom deras organisation legat nere under hela året. Istället har vi ett färskt samarbete med en studentorganisation i Västsahara, där fokus ligger på att väcka uppmärksamhet i Sverige för frågan i sig samt att bidra med insikter om hur man organiserar sig demokratiskt. Vi blev även inbjudna att delta vid deras kongress i augusti, en inbjudan som vi tyvärr var tvungna att tacka nej till eftersom vi ej med så kort varsel kunde förbereda en säker resa till det ständigt konfliktsdrabbade Västsahara. Internationella utskottet 2014/15 Anna Tranberg Carolina Bruseman Fanny Rosenbland Klara Thorén Mariel Estrella Petra Elf Oskar Annermarken Valberedningens Verksamhetsberättelse Valberedningen valdes av riksårsmötet 2014 i Skövde och har under verksamhetsåret gått från ursprungliga fem ledamöter till fyra ledamöter. Valberedningen jobbar under hela året under en strikt sekretess som är grunden för att behålla kandidaternas integritet. ! 23! Valberedningen har under verksamhetsåret 2014 bestått av: Agnes Johansson AnnaSofia Alexandersson Katrin Lundgren Klara Holmin Tom Andreasson (entledigades 2014.08.05) I slutet av februari valdes Katrin Lundgren internt av valberedningen till sammankallande och lika så Klara Holmin till vice sammankallande. Valberedningen arbetar under hela året, dock med en intensifiering under hösten och vintern i anslutning till riksårsmötet och de beredningar av personval som ska göras inför årsmötet. Valberedningen följer även de årsmötesvalda gruppernas arbete noga för att öka sin kännedom kring organisationen och vad de olika uppdragen kräver. Genom att läsa protokoll, delta på möten och följa det interna arbetet mellan mötena skapar sig valberedningen en övergripande bild kring vilka behov de olika grupperna har i form av kompetens och erfarenheter. I valberedningens strävan efter en jämlik bedömning av kandidater tas det fram en kravprofil för varje uppdrag som kandidaterna jämförs emot. Genom detta försöker valberedningen undvika att fastna vid personliga relationer till kandidaterna. Kravprofilerna för varje uppdrag tas fram genom intervjuer med de årsmötesvalda grupperna. Intervjuerna syftar till att ta reda på deras tankar kring framtida behov och vilka olika typer av kompetens som behövs för att möta dessa behov. Valberedningen har under verksamhetsåret haft tre fysiska möten samt ett antal telefonmöten. Vid första mötet i maj sätts en tidsplan för året, valberedningen diskuterar olika arbetssätt och hur de önskar att arbetet under året ska genomföras. Efter det första mötet börjar arbetet med att ta fram kravprofiler och intervjuer med de förtroendevalda görs under början av hösten. Efter att utlysning av uppdrag läser valberedningen in sig på kandidaternas svar på den skriftliga intervjun som alla kandidater måste svara på. Det andra fysiska mötet sker efter kandidaturstopp och syftar till att gemensamt ha en första diskussion kring de inkomna kandidaturerna. Alla kandidater jämförs mot uppdragets kravprofil och de som stämmer överens med den blir intervjuad en andra gång, denna gång muntlig via telefon. Utöver de intervjuer som görs med kandidaterna kollas även referenser till kandidaterna. Referenserna är extra viktiga eftersom de kan hjälpa valberedningen att få en bild av hur kandidaten fungerar att arbeta med. Kandidaten får själv ange vilka hen vill ha som referenser men valberedningen intervjuar oftast även andra referenser också. När valberedningen kontaktar referenser som kandidaten inte har angett bryter detta mot sekretessen som annars följs noggrant. Denna avvikelse från sekretessen är kandidaterna medvetna om och har möjlighet att protestera emot om så önskas. Vid det tredje och sista fysiska mötet går valberedningen igenom alla intervjuer som har skett med varje kandidat, diskuterar vilka behov varje grupp har uttryckt sig ha och hur väl kandidaten stämmer överens med uppdragets kravprofil. Valberedningen arbetar med en konsensusmodell som innebär att alla i valberedningen ska vara överens om vilka som ska föreslås till de olika uppdragen. Om valberedningen inte är överens fortsätts diskussionen tills att det finns ett förslag alla i valberedningen kan stå för. Efter beslut meddelas kandidaterna om de är föreslagna eller ej och förslaget offentliggörs för förbundet. Riksvalberedningen 2014/15 Agnes Johansson AnnaSofia Alexandersson Katrin Lundgren Klara Holmin ! 24!