praktiska infon

Riksårsmöte 2015
Del 1:
information
Hej!
Du är ombud till Grön ungdoms mest historiska årsmöte! Välkommen till det kanske viktigaste
årsmötet hittills, med rekordmånga motioner och det första årsmötet som ungdomsförbund till ett
regeringsparti! Dessutom föreslår förbundsstyrelsen historiska förändringar.
Det är över 200 ombud anmälda, ett så stort möte ställer extra höga krav på er ombud.
Ni förväntas att:
• ha läst handlingarna noggrant. För att kunna ha ett bra och demokratiskt årsmöte är det
absolut nödvändigt att alla är bra förberedda.
• komma i tid. Gärna några minuter innan ett pass ska börja. Om vi måste vänta in
eftersläntrare kommer vi inte att hinna diskutera all viktiga politik vi vill. Det är inte coolt
att vara sen.
• vara snälla mot varandra. Om det är något du inte förstår finns det troligtvis någon i din
ombudsgrupp som kan hjälpa dig.
Om du eller dina föräldrar har några andra frågor går det bra att mejla [email protected].
För att mötet ska fungera har vi ett gäng underbara funktionärer som helt gratis lägger hela sin
helg och själ på att ni ska få ett så bra årsmöte som möjligt. De har stenkoll och kan ofta hjälpa er
om ni behöver något praktiskt. Bjussa dem på ett leende varje gång du har chansen!
Här i handlingarna hittar du allt du behöver veta. I det här häftet hittar du all praktiskt info, som
schema, hur man hittar till Fredrika Bremergymnasiet och hur vi ska arbeta under mötet. I nästa
häfte hittar du alla förslag vi ska diskutera under helgen. Förslagen handlar både om politik och om
hur Grön ungdom ska fungera. I det tredje häftet hittar du alla kandidater till olika uppdrag.
Välkomna till Grön ungdoms riksårsmöte 2015!
Förbundsstyrelsen, genom Hanna Lidström
Innehåll
I det här häftet hittar du all praktisk information inför riksårsmötet, en årsmötesordlista och
verksamhetsredovisning för det gånga verksamhetsåret.
Förbundsstyrelsens förslag på:
Schema ................................................................................................................................................. 4
Dagordning .......................................................................................................................................... 6
Arbetsordning...................................................................................................................................... 7
Praktisk info
Vote-IT................................................................................................................................................ 10
Hitta hit ............................................................................................................................................... 11
Kommer du tidigt?............................................................................................................................... 11
Packlista ............................................................................................................................................. 12
Tillgänglighet ...................................................................................................................................... 13
Regler................................................................................................................................................... 13
Sova, duscha, äta, festa ...................................................................................................................... 14
Sociala medier .................................................................................................................................... 14
Årsmötesordlista .............................................................................................................................. 15
Verksamhetsberättelser
Förbundsstyrelsens ........................................................................................................................... 16
Kongressombudens ........................................................................................................................... 20
Internationella utskottets.................................................................................................................. 22
Valberedningens ................................................................................................................................ 24
!
2!
Schema
FREDAG
17.30 Alla ska vara i Haninge
18.00 Incheckning & mackor
18.30 Mötet öppnas, inledande formalia
1 § Mötets öppnande
2 § Val av funktionärer under årsmötet
a) Ordförande
b) Sekreterare
c) Justerare
d) Rösträknare
e) Krångelgrupp
f) Påverkanstorgsansvariga
g) Utskottsansvariga
3 § Fråga om mötet är stadgeenligt kallat
4 § Fastställande av röstlängd
5 § Fastställande av dagordning
6 § Information gällande nomineringsstopp
7 § Fastställande av tidsschema
8 § Fastställande av arbetsordning
20.00 Tal
20.15 Förra året
10 § Verksamhetsredovisning
a) Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse
b) Kongressombudens verksamhetsberättelse
c) Internationella utskottets verksamhetsberättelse
d) Valberedningens verksamhetsberättelse
11 § Ekonomisk redovisning
a) Förbundsstyrelsens resultat- och balansräkning
b) Disposition av årets resultat
12 § Revisorernas berättelse
13 § Ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen
14 § Fastställande av medlemsavgift 2015/16
21.30 Tack & godnatt
LÖRDAG
8.00 Frukost
9.00 Mötet återupptas
Praktiskt info
9.15 Dragning verksamhetsplan och budget
9.30 Diskussionspass 1: påverkanstorg, verksamhetsplan & budget, motion 40-46
10.30 Rast
10.45 Tal
11.00 Diskussionspass 2: plenumdebatt, motion 1-8, proposition 5
!
3!
12.00 Val
22 § Val av valberedning
a) Fastställande av antal ledamöter
b) Val av ledamöter
23 § Val av representanter till Miljöpartiet de grönas riksvalberedning
26 § Val av revisor
a) Val av godkänd revisor
b) Val av föreningsrevisor
c) Val av revisor för statsbidragsansökan
13.00 Lunch
14.00 Tal
14.15 Beslutspass 1, verksamhetsplan & budget, motion 40-46
15.00 Valresultat
15.05 Val
19 § Val av förbundsstyrelse
a) Fastställande av antal ledamöter
b) Val av förbundsstyrelseledamöter
16.00 paus
16.15 Diskussionspass 3: plenumdebatt, motion 9-11, propostion 2 & 4
17.15 Valresultat
17.20 Val
18 § Val av språkrör
24 § Val av ombud till Miljöpartiet de grönas kongress
a) Fastställande av antal kongressombud
b) Val av kongressombud
25 § Val av internationellt utskott
a) Fastställande av antal ledamöter
b) Val av ledamöter i internationella utskottet
18.15 paus
18.30 Tal
18.45 Beslutspass 2, motion 1-8, proposition 5
19.30 Valresultat
19.35 Beslutspass 3, motion 9-11, propostion 2 & 4
20.20 Middag och fest!
SÖNDAG
8.00 Frukost
9.00 Mötet öppnas.
Praktiskt info
9.15 Diskussionspass 4: plenumdebatt, motion 12-29
10.15 Information om utskotten
10.30 Diskussionspass 5: utskott, motion 30-39, proposition 3
11.30 Tal
11.45 Beslutspass 4, motion 12-29
12.30 Lunch
13.30 Beslutspass 5, motion 30-39, proposition 3
14.15 Övriga frågor
14.30 Avtackningar
15.00 Mötet avslutas
!
4!
Dagordning
1 § Mötets öppnande
2 § Val av funktionärer under årsmötet
a) ordförande
b) sekreterare
c) justerare
d) rösträknare
e) krångelgrupp
f) påverkanstorgsansvariga
g) utskottsansvariga
3 § Fråga om mötet är stadgeenligt kallat
4 § Fastställande av röstlängd
5 § Fastställande av dagordning
6 § Information gällande nomineringsstopp
7 § Fastställande av tidsschema
8 § Fastställande av arbetsordning
9 § Invigningstal
10 § Verksamhetsredovisning
a) Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse
b) Kongressombudens verksamhetsberättelse
c) Internationella utskottets verksamhetsberättelse
d) Valberedningens verksamhetsberättelse
11 § Ekonomisk redovisning
a) Förbundsstyrelsens resultat- och balansräkning
b) Disposition av årets resultat
12 § Revisorernas berättelse
13 § Ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen
14 § Fastställande av medlemsavgift
15 § Fastställande av verksamhetsplan och budget
16 § Behandling av propositioner
17 § Behandling av motioner
18 § Val av språkrör
19 § Val av förbundsstyrelse
a) Fastställande av antal ledamöter (språkrör inklusive)
b) Val av förbundsstyrelseledamöter
22 § Val av valberedning
a) Fastställande av antal ledamöter
b) Val av ledamöter
23 § Val av representanter till Miljöpartiet de grönas riksvalberedning
24 § Val av ombud till Miljöpartiet de grönas kongress
a) Fastställande av antal kongressombud
b) Val av kongressombud
25 § Val av internationellt utskott
a) Fastställande av antal ledamöter
b) Val av internationellt utskott
26 § Val av revisorer
a) Val av godkänd revisor
b) Val av föreningsrevisor
c) Val av revisor för stadsbidragsansökan
27 § Utvärdering av ombudssystemet och riksårsmötet
28 § Övriga frågor
29 § Mötets avslutande
!
5!
Arbetsordning
För att mötet ska fungera bra och vara demokratiskt behövs gemensamma regler för hur mötet ska
fungera. Detta är förbundsstyrelsens förslag till arbetsordning. Det är utifrån dessa regler som
riksårsmötet är planerat.
1. Ombud & ersättare
1.1 Grön ungdoms regionavdelningar har före riksårsmötet utsett ett (1) ombud per trettiotal
medlemmar samt två (2) ersättare. Dessa kallas med ett gemensamt ord för delegater. Ombud och
ersättare erhåller på mötet delegatkort* som utgörs av ett pappersark med en siffra på. Siffran är
relevant för mötets system för talartid och röstning (VoteIT). Färgen på delegatkortet visar om
innehavaren har rösträtt eller inte. Endast ombud har rösträtt.
1.2 Ersättare får rösträtt genom att ett ordinarie ombuds delegatkort överlämnas till ersättaren.
Vid digital omröstning används en funktion i röstningsprogrammet (VoteIT) för att växla över
rösträtten från ombud till ersättare. En ersättare med röstgivande delegatkort, eller
digitaltaktiverad rösträtt benämns som ”tjänstgörande ersättare”.
1.3 Ett ombud eller en ersättare som under riksårsmötet väljs till en post fortsätter som ombud
respektive ersättare, tills mötet är avslutat.
1.4 Förbundsstyrelseledamöter, riksvalberedningen och revisorerna kan inte skickas som ombud
och saknar följaktligen rösträtt på riksårsmötet.
2. Påverkanstorg
2.1 För vissa motioner och propositioner används metoden påverkanstorg. Denna innebär att
förslagen under en begränsad tidsperiod finns uppsatta på en öppen plats för informell diskussion. I
anslutning till förslagen sitter förbundsstyrelsens yttrande. Påverkanstorgen har funktionärer som
svarar på frågor och överser processen.
2.2 Påverkanstorgen är öppna för ombud, ersättare, ledamöter i förbundsstyrelsen, språkrören,
riksvalberedningen och revisorerna. Dessa har yttranderätt och möjlighet att skriva tilläggs- och
ändringsyrkanden.
2.3 Ordinarie ombud har rätt att ge stöd till motioner och propositioner.
2.4 Yrkanden överlämnas till funktionärerna, som är de enda med rätt att sätta upp förslag på
påverkanstorget.
!
6!
2.5 Funktionär på påverkanstorg har möjlighet att neka tilläggs- eller ändringsyrkanden som
uppenbart inte anknyter till den ursprungliga motionen eller propositionen.
2.6 Beslut kring de förslag som diskuteras på påverkanstorgen fattas i plenum. För att ett yrkande
ska lyftas i plenum krävs att minst tjugo (20) personer har gett den sitt stöd på påverkanstorget. Stöd
ges genom att ange namn och nummer på ombudets delegatkort.
2.7 Funktionärerna sammanställer ett protokoll som fungerar som beslutsunderlag i plenum. Alla
yrkanden finns med i protokollet, där det anges vilket yrkande påverkanstorget gett starkast stöd.
Detta kallas för påverkanstorgets huvudförslag.
2.8 Förslag som inte får tillräckligt stöd på påverkanstorget måste för att behandlas i plenum
återyrkas skriftligen till presidiet.
3. Mötesutskott
3.1 För vissa motioner och propositioner används metoden mötesutskott. Ett utskott har formen av
ett rum där ett antal på förhand angivna förslag behandlas. Varje utskott har en ordförande och en
sekreterare, och samtalet regleras genom talartid och talarlista.
3.2 Samtliga medlemmar har närvarorätt till utskotten, men om platserna är begränsade ges förtur
till ombud och tjänstgörande ersättare.
3.3 Ombud, ersättare, ledamöter i förbundsstyrelsen, språkrören, riksvalberedningen och
revisorerna har yttranderätt i mötesutskott.
3.4 Närvarande på årsmötet kan endast delta i ett utskott när det pågår flera
parallellt. Det är
inte möjligt att låta ett delegatkort byta utskott under pågående session. Det är dock möjligt att
lämna över röstgivande delegatkort till ersättare om ordinarie ombud och ersättare deltar i samma
utskott.
3.5 Endast ombud eller tjänstgörande ersättare har rösträtt (se 1.1).
3.6 Utskottet behandlar de utskickade yrkandena, och ombud och tjänstgörande ersättare har
möjlighet att lämna ändrings- och tilläggsyrkanden.
3.7 Samtliga yrkanden som behandlats i mötesutskott lyfts också i plenum.
3.8 Sekreteraren sammanställer ett protokoll som fungerar som beslutsunderlag i plenum. Alla
yrkanden finns med i protokollet, där det anges vilket yrkande utskottet gett starkast stöd. Detta
kallas för utskottets huvudförslag.
4. Debatt i plenum
4.1 Plenumdebatt innebär att förslag diskuteras i riksårsmötets största lokal, genom muntliga
!
7!
inlägg i en talarstol. Vissa förslag lyfts direkt i plenum utan förberedande behandling på
påverkanstorg eller i utskott. Andra förslag debatteras uteslutande på påverkanstorg och i utskott,
och lyfts endast i plenum för slutgiltigt beslutsfattande. Förbundsstyrelsen avgör vilken
behandlingsform som bäst lämpar sig för mötets olika förslag.
4.2 Ombud, ersättare, ledamöter i förbundsstyrelsen, språkrören, riksvalberedningen och
revisorerna har yttranderätt i plenum.
4.3 Endast ombud eller tjänstgörande ersättare har rösträtt (se 1.1).
4.4 Den som vill tala begär ordet genom att räcka upp sitt delegatkort och hålla det uppe tills
vederbörandes namn syns på talarlistan längst fram i salen. Talartiden är en och en halv (1,5) minut
för ett första inlägg och en (1) minut för resterande inlägg. Talarlistan kvoteras i första hand för att
släppa fram dem som inte tidigare talat i en debatt, i andra hand efter kön. Det fastställda
tidsschemat bryter talarlistan.
4.5 Förbundsstyrelsen har rätt att föredra på förhand annonserade punkter i plenum. Talartid
regleras ej.
4.6 Sakupplysning lämnas skriftligen och undertecknad till presidiet. En sakupplysning är en
opartisk kommentar till debatten för att klargöra fakta. Presidiet kan neka uppläsning av
argumenterande sakupplysning.
4.7 Ordningsfråga lämnas skriftligen och undertecknad till presidiet. Ordningsfråga bryter
talarlistan. Mötet avgör omedelbart utan debatt om ordningsfrågan ska behandlas.
4.8 Den som tycker att en debatt bör avslutas kan lämna in ordningsfrågan ”Streck i debatten”.
Mötet avgör därefter om streck ska sättas. Om bifaller streck i debatten har deltagarna en sista chans
att sätta upp sig på talarlistan.
5. Beslut
5.1 Beslut fattas vanligen med acklamation (ja-rop) och genom att samtidigt sträcka upp sitt
delegatkort. Detta ger deltagare med syn- eller hörselnedsättning förutsättningar att delta i
beslutsfattandet. Ordföranden uppskattar vilket av förslagen som har får majoritet och bekräftar
beslutet med ett klubbslag. Kortens färg tydliggör för presidiet vilka deltagare som har rösträtt.
5.2 Den som tror att ordföranden har sett fel kan ropa ”votering” innan klubban har fallit.
Omröstningen görs då om och rösträknarna räknar varje enskild röst. Röstsiffrorna skrivs in i
protokollet.
5.3 Presidiet kan föreslå en provvotering innan rösterna räknas. Det innebär att delegatkorten
räcks upp på nytt och deltagarna får möjlighet att uppskatta fördelningen för att se om votering
verkligen är nödvändig.
5.4 En reservation är ett formellt avståndstagande mot ett beslut. Den som vill reservera sig mot ett
beslut lämnar in en skriftlig reservation till presidiet innan mötet avslutas. Reservationen skrivs in i
protokollet.
5.5 Ombud, tjänstgörande ersättare, ledamöter i förbundsstyrelsen och riksvalberedningen kan
!
8!
begära votering och reservera sig mot beslut.
5.6 Vissa beslut fattas digitalt i mötessystemet VoteIT.
6. Personval
6.1 Val till förtroendeposter sker i plenum.
6.2 Valberedningen får utrymme att presentera och motivera sitt förslag.
6.3 Kandidaterna presenterar sig själva. Tid för presentation är två (2) minuter för kandidater till
språkrörspost och (1) minut för övriga kandidater.
6.4 Deltagare med yttranderätt har möjlighet att plädera för kandidater. Endast positiva
pläderingar tillåts.
6.5 Endast ombud eller tjänstgörande ersättare har rösträtt (se 1.1).
6.6 Personvalsomröstningar är slutna då det finns fler kandidater än det antal som ska väljas, eller
om någon mötesdeltagare begär sluten omröstning.
6.7 Antalet personer som ska väljas till ett visst organ fastställs före omröstning av plenum. Detta
gäller för valberedningen, förbundsstyrelsen, kongressombuden och internationella utskottet.
6.8 Vid val till ovanstående organ används s.k. acceptansröstning. Ombuden markerar minst
hälften och max lika många kandidater som ska väljas till respektive grupp. Valsedlar med fler eller
färre kryss är ogiltiga.
6.9 Vid val där flera kandidater konkurrerar om en enskild post, t.ex. språkrörsposten, används
preferensvalmetoden instant-runoff voting (IRV), vilken innebär att kandidaterna rangordnas vid
röstning.
Vote-it
För omröstningar, yrkanden och talarlista kommer vi att använda ett program som heter Vote-IT.
För att kunna använda det behöver du dator eller surfplatta. Om du inte har någon, kolla i din
ombudsgrupp om någon annan har att låna ut. Om du har en extra dator/padda, fråga gärna om
någon vill låna. Om du inte har någon, och inte hittar någon att låna, säg till i incheckningen.
Registreringen till Vote-IT kommer att öppna innan mötet. För att allt ska gå smidigt under
möteshelgen är det bäst att registrera sig i förväg. När du registrerar dig ber vi dig vara noggrann
med att ange ditt kön. Detta för att vi ska kunna kvotera talarlistan, vilket inte fungerar utan den
informationen. När registreringen har öppnat kommer en länk och mer information att skickas ut
till alla ombud.
!
9!
Hitta hit
Riksårsmötet 2015 hålls på Fredrika Bremergymnasiet.
Adress: Dalarövägen 64, 136 46 Handen
Pendeltågsstation: Handen
Vägbeskrivning
1. Gå till spår 13/14 på Stockholm central.
2. Åk pendeltåg 35 mot Västerhaninge eller Nynäshamn (det som avgår 17.04 är bäst).
3. Kliv av vid Handen. Resan tar 27 min.
4. Gå ut i den bakre utgången (samma håll tåget kom ifrån).
5. Gå ut genom spärrarna.
6. Gå rakt fram uppför den andra rulltrappan.
7. Sväng vänster.
8. Runda upp mot den stora vägen och korsa den.
9. Fortsätt rakt fram i ca 10 min tills du ser ett skolområde. Fredrika Bremergymnasiet är den
nyaste byggnaden.
10. Ta höger in på Dalarövägen i trevägskorsningen och fortsätt några hundra meter. Framme!
Vi kommer att märka ut vägen från pendeltåget till skolan så att det blir lätt att hitta!
Kommer du tidigt?
Riksårsmötet öppnas kl 18.30. Detta för att de elever som har skolan som arbetsplats måste få hinna
göra klart sin dag innan vi får komma in. Vi rekommenderar att du tar pendeltåget som avgår
17.04 från Stockholm C och är framme i Handen kl. 17.31.
Lämna väskor på partikansliet
Många av er kommer fram till Stockholm tidigare under fredagen. Därför kommer det finnas
möjlighet att lämna sin väska på partikansliet på Pustegränd 1-3, vid Slussen.
Det går att promenera till Pustegränd, det tar ca 15 minuter från Stockholms central.
Det går också att åka två stationer söderut med grön eller röd linje till Slussen. Gå av vid Slussen och
ta den mittersta uppgången så du kommer ut på Södermalmstorg (se karta på nästa sida). Följ
Hornsgatan västerut och sväng in till höger på Pustegränd. Gå ner för den långa trappan och du är
framme. Ring på klockan där det står “MP möte”.
!
10!
Kul tidsfördriv
På kansliet hos Grön Ungdom i Stockholmsregionens kommer du att kunna få tips på saker att
hitta på under eftermiddagen. Det går såklart också bra att hitta på något själv, fråga gärna någon
av stockholmarna vad som finns att göra!
Checka in
På partikansliet kommer du också att kunna checka in för att få röstkort och namnbricka, på så
sätt spar vi tid på plats på skolan.
Registrera dig i talartids- och röstprogrammet
Innan mötet ska du också registrera dig i vårt talartids- och röstprogram. För att mötet ska
komma igång i tid måste alla ha gjort detta innan vi börjar. Info om hur du gör det kommer att
skickas ut innan mötet.
Packlista
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
sovsäck
liggunderlag eller luftmadrass
kudde
kläder (ta med något du känner dit party/festfin i till glitterfesten)
tandborste, tandkräm & övriga hygienartiklar
handduk
inneskor/tofflor/sockar
mobil & laddare
fickpengar till GU:s fik
dator/padda
dina årsmöteshandlingar (om du har valt att få pappersutskick)
På grund av allergier, packa INTE:
! nötter
! sesamfrön
! parfym
! spraydeo
!
11!
Tillgänglighet
Hörsel: Hörselslinga finns. Mikrofon ska alltid användas i plenum. Funktionärerna gör sitt bästa
för att säkerställa att påverkanstorg och utskott fungerar bra för den med hörselnedsättning.
Syn: Möjlighet att koppla in syntolk finns. Handlingarna går att få i Word-format, mejla [email protected].
Rörlighet: Alla, oavsett rörlighetsförmåga, kan ta sig in genom samma entré och komma in i alla
rum vi kommer att använda. Hissar och handikappanpassade toaletter finns. Talarstolen i plenum
är tyvärr svårtillgänglig, men handhållen mikrofon finns.
Allergier: Deltagarna har uppmanats att inte ta med nätter, sesamfrön eller starkt luktande
sprayer.
Regler för deltagare
Alkohol
Det råder nolltolerans mot alkohol på Grön ungdoms aktiviteter. Alla medlemmar ska kunna
känna sig trygga på Grön ungdoms aktiviteter, alla föräldrar ska känna sig trygga med att låta
sina barn åka. Alla har olika upplevelser av alkohol. En del tycker att det är väldigt obehagligt att
träffa berusade människor, andra känner sig pressade att dricka när andra dricker. Därför är det
väldigt respektlöst mot dina möteskompisar att dricka alkohol under möteshelgen.
Nolltoleransen gäller under hela riksårsmötet. Du får alltså inte lämna platsen för att inta alkohol
på annan plats. Vid upptäckt brott mot alkoholpolicyn kan du bli tvungen att lämna riksårsmötet
och behöva betala tillbaka den eventuella reseersättning du fått.
Den fest som arrangeras på lördagskvällen är självklart alkoholfri.
Rökning
Utanför huvudéntren finns bänkar ca 20 meter rakt fram. Det är enbart där rökning är tillåtet. Det
är för att ingen ska behöva må dåligt eller bli sjuk, och för att vi vill respektera skolans regler.
Om du lämnar byggnaden
Om du vill gå iväg utanför mötesområdet behöver du anmäla det och lämna dina kontaktuppgifter
vid infodisken. Denna regel gäller för alla deltagare och oavsett tid på dygnet, detta för att
ansvariga arrangörer ska ha översikt över var alla deltagare befinner sig, om det skulle uppstå en
nödsituaion. Vissa tider kan dörrar vara låsta, då behöver vi ha koll på hur många som är ute för att
kunna släppa in er igen.
Avanmälan
Om du av någon anledning behöver avanmäla dig från riksårsmötet så gör du det till [email protected]. Du
ska även meddela din region. Grön ungdoms riksorganisation fakturerar regionerna för alla som
är anmälda på sista anmälningsdatum (17 dec). Det beror på att vi då bokar boende och biljetter.
Den som själv betalar avgiften får alltså inte tillbaka sina pengar. Om regioner betalar avgiften är
det upp till din region hur de gör med betalning vid avhopp.
!
12!
Sova, duscha, äta, festa
Sova: Vi kommer att sova i klassrum på skolan där årsmötet hålls. Det är därför viktigt att komma
ihåg sovsäck, och något att sova på! Olika sovsalar har olika sovtider. När du checkar in kommer du
att få skriva upp dig på en sovsalslista tillsammans med medlemmar som vill gå och lägga sig lika
tidigt/sent som du. För dem som har anmält behov av könsuppdelat sovsal kommer det att ordnas.
Av säkerhetsskäl är det viktigt att ni inte byter sovsal utan att ändra på sovsalslistan.
Duscha: Duschar finns i Torvalla sporthall, ca 3 minuters gångavstånd från skolan. Det finns ca 24
st duschar uppdelat på 2-3 omklädningsrum. Där finns också toalett och bastu. Det är gratis att
duscha för alla som bor på skolan.
Duschtider:
lördag 7.30–9.00
söndag 7.30–9.00.
Äta: Under helgen kommer vi att äta vegansk och vegetarisk mat i Fredrika Bremergymnasiets
matsal. Det serveras lätt middag på fredagen; frukost, lunch och middag på lördagen samt frukost
och lunch på söndagen. Om du har missat att anmäla allergier eller särskilda behov måste du
genast mejla kansliet på [email protected].
Det kommer också att finnas ett café där du kan köpa fika och lättare tilltugg. Ta med växelpengar!
Festa: På lördagskvällen är det dags för den årliga Grön ungdom-festen! Klä på dig något du
känner dig riktigt festlig/glad i och räkna med mycket glitter, ett röjigt dansgolv och najs häng.
Sociala medier
Vi vill ju förändra Grön ungdom och Miljöpartiet, men också Sverige och världen. Då är det viktigt
att vi syns utåt! Hashtagen för mötet är #viförändrar. Hela Sverige ska se att vi är det coolaste,
roligaste och smartaste ungdomsförbundet, så twittra och instagramma under och innan mötet!
Att twittra är också ett bra sätt att övertyga andra ombud i olika frågor. Redan nu innan mötet
kommer det att finnas mycket roligt under hashtagen, så se till att följa den. Om du har frågor
under mötet går det också bra att ställa på twitter under #viförändrar.
Facebook: gå med i eventet “#viförändrar – Grön ungdoms riksårsmöte 2015!”
Twitter: följ @GronUngdom och twittra under den officiella hashtaggen #viförändrar
Instagram: följ @gronungdom och lägg upp dina egna bilder från riksårsmötet med hashtaggarna
#GrönU och #vi förändrar
!
13!
Årsmötesordlista
Acklamation är ett tillvägagångssätt för att fatta beslut. Mötesdeltagarna svarar “ja” antingen till
förslaget eller motfrågan. Det går aldrig att säga ”nej”, istället säger du ”ja” till avslag/ett
motförslag.
Arbetsordningen är våra gemensamma regler för mötet.
Attsats är förslag som ska behandlas, kallas även yrkande. En attsats inleds med ”att...”
Avslag innebär att nej till ett förslag.
Begära ordet gör du när du vill säga något i debatten. Du sätts då upp på talarlistan.
Bifall innebär ja till ett förslag.
Dagordning är en lista som visar vilka frågor som är planerade att behandlas.
Delegatkort är en lapp med deltagarnas nummer som används för att sätta upp sig på talarlistan,
vid votering och vid personval.
Fastställa innebär att vi enas om att något ska vara på ett visst sätt.
Inlägg är när någon säger något från talarstolen i en fråga.
Motion år ett förslag som en medlem har lagt till mötet. En motion består av en eller flera attsatser
och en förklarande brödtext.
Motionär är den som skrivit under motionen.
Ordningsfråga är en fråga som rör arbetsordningen, till exempel om mötet ska bryta tidsschemat,
ta en paus eller sätta streck i debatten.
Presidium är de personer som väljs att leda mötet.
Plenum är den sal där alla mötesdeltagare samlas. Där fattas alla slutgiltiga beslut.
Proposition är ett samma sak som en motion, men kommer från förbundsstyrelsen.
Propositionsordning är den ordning i vilken förslag på beslut tas upp och vilka beslut som ska
ställas mot varandra. Presidiet avgör.
Provvotering innebär att alla mötesdeltagare ser sig omkring för att se om en riktig votering
behövs.
Reservera sig mot ett beslut kan man göra genom att fylla i en reservationslapp – det gör du om du
inte håller med om ett beslut och vill visa det. Alla reservationer tas med i protokollet.
Röstlängd är listan över alla som har rösträtt, alltså Grön ungdom-medlemmar som är incheckade
på mötet.
Rösträknare är de som räknar röster vid votering och personval.
Sakupplysning är en ren faktaupplysning. Den får inte innehålla någon form av argumentation.
Sluten omröstning sker vid personvalen. Då fyller du i dina val på förtryckta lappar och lämnar till
rösträknarna
Streck i debatten begärs och tas upp till beslut. Innebär att alla som vill tala i frågan måste
omedelbart begära ordet.
Talarlista är en lista över de som vill göra inlägg i debatten.
Yrkande är förslag som ska behandlas. Ett yrkande inleds med ”att...” och kallas också attsats.
Återyrka något är att återigen föreslå ett förslag som redan blivit avslaget.
Votering begärs då någon inte håller med ordföranden i fråga om resultatet vid acklamation. Först
genomförs en provvotering där samtliga deltagare räcker upp sina röstkort, om någon
fortfarande inte håller med om resultatet sker rösträkning.
Övrig fråga år en fråga som inte finns med i det ursprungliga förslaget till dagordning.
!
14!
Förbundsstyrelsens
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelsen beskriver vad som gjorts under året och är indelad efter kapitlen i
verksamhetsplanen. Den har följande rubriker:
1. Påverkansarbete
2. Organisation
3. Medlemmar
4. Ledning och styrning
1. Påverkansarbete
1.1 Språkrör
Språkrörens arbete har under året varit starkt fokuserat på de två valen. I valtider innebär
språkrörsuppdraget debatter på skolor eller i mediala sammanhang nästan varje dag. Sammanlagt
under året har språkrören bemannat ungefär 100 debatter var. Kopplat till valrörelsen har
språkrören också varit involverade i att ta fram valplan, strategier, anställningar, innehåll i
valmaterial och kampanjer på sociala medier. Innan valet deltog språkrören i både framtagandet
och genomförandet av de nationella valutbildningar som anordnades.
I språkrörens uppgifter ingår också att hålla en god kontakt med Miljöpartiet de gröna. Under året
har samarbetet fördjupats. Dels genom den gemensamma satsningen på förstagångsväljare, dels
genom påverkan kring Miljöpartiet de grönas valplan samt genom en djupare dialog kring
eftervalsanalysen och utmaningar framöver när partiet för första gången sitter i regeringen.
Förbundets mediala profil har varit stark under året. Magda och Lorentz har synts i mediala
sammanhang ungefär 700 gånger tillsammans. De har deltagit i nationell TV, radio och i tidningar.
Hela förbundet har varit starkt synliga i media, med cirka 1300 medieträffar, och varit en stor del
av den dagliga politiska debatten.
Under Almedalen deltog språkrören i ett 15-tal debatter eller framträdanden vardera. Grön ungdom
arrangerade även ett eget seminarium under veckan.
1.2 Kampanjer
Under året har Grön ungdom haft en stor och övergripande valkampanj och några mindre
spetskampanjer. Det övergripande temat för kampanjen var att den unga generationen nu är redo
för ny politik. Det kretsade framförallt kring klimat, migration och feminism. Migration betonades
under valet till Europaparlamentet och prioterades ned en aning till den allmänna valrörelsen. En
central del i valkampanjen var den särskilda satsning som gjordes på första- och andragångsväljare
i form av en film. Denna gjordes i samarbete med Miljöpartiet de gröna, professionella filmare och
en kommunikationsbyrå. Fler än 300 000 personer tog del av filmens innehåll på Facebook,
Youtube och i andra sociala medier, men också på biografer och filmvisningar.
!
15!
För första gången gjorde Grön ungdom en nationellt samordnad festivalkampanj. Vi besökte drygt
tio festivaler och hade särskilt material enbart för detta syfte: en feministisk enhörningstatuering
och glitter. Fesivalturnén gav över 1 000 nya medlemmar på bara några veckor.
Vi genomförde också flera spetskampanjer på nya och kreativa sätt att nå ut. Lyckade blev en
klistermärkeskampanj mot SD, kampanjsajten tackpatriarkatet.nu i samband med internationella
kvinnodagen och vår profil på dejtingappen Tinder.
Språkrör och representanter för förbundsstyrelsen deltog på Nordiskt forum, en konferens med
200 nordiska kvinnoorganisationer, för att föra fram Grön ungdoms feministiska budskap.
1.3 Material & webb
Vi förändrade vårt arbete med material och webb genom att anställa en kommunikatör istället för
att köpa in kompetensen i varje projekt. Satsningen på en kommunikatör och en pressekreterare på
kansliet gjorde utvecklingen av trycksaker och digitala satsningar smidigare. Den tydligaste
förbättringen har varit på sociala medier där vi ökat antalet följare mer än nästan samtliga andra
ungdomsförbund på Facebook, Twitter och Instagram. Vårt nystartade Instagramkonto fick över
tusen följare under året vilket tydligt byggde på en prioritering på kansliet. Grön ungdom är det
ungdomsförbund som har nämnts oftast i sociala medier under 2014: vi stod för 22 % av
omnämningarna, SSU och MUF låg klart efter med 18 % respektive 16 %.
Vi har under verksamhetsåret bytt lager och flyttat över till en ny webbshop. Vårt fysiska material
har under året bestått av:
• tre flygblad (klimat, migration och feminism)
• tre affischer (klimat, migration och feminism)
• fyra skyltar (klimat, migration, feminism och en att skriva på själv)
• en gnuggistatuering (en ponny med texten “feminist as fuck”)
• två antirasistiska klistermärken till brevlådan
Både klistermärkena och gnuggisen har varit en hit. Gnuggisen var perfekt för att få folk att
komma till oss och börja prata politik under tiden den gjordes. Den syntes ute på festivalerna; folk
frågade varifrån de kom och kom sedan till oss. Flygbladen och affischerna har inte varit lika
efterfrågade men varit bra att ha till dem som velat veta mer.
1.4 Kongressen
Miljöpartiet de grönas kongress blev en stor framgång för Grön ungdom. Flera av våra viktigaste
förslag gick igenom. Den största framgången var att vi fick Miljöpartiet de gröna att prioritera
feminism i sitt valmanifest. Grön ungdom och våra ombud uppfattades på kongressen som
kompetenta, pålästa och konstruktiva.
2. Organisation
2.1 Organisationsutveckling
Vi har under året haft två förtroenderåd – ett i maj och ett i december. Till förtroenderåden har
samtliga regioner varit kallade och regionerna har själva fått utse två representanter var. Syftet
med förtroenderåden har varit att samordna förbundet och att förankra olika processer som har
pågått i förbundsstyrelsen. Under året har vi även påbörjat arbetet med att utveckla
förtroenderådet och använda oss av plattformen för att genomföra tydligare avstämningar och
pejlingar kring organisationens inriktning och verksamhet.
Vi har börjat se över förbundets organisering och funderat på hur lokalavdelningarna bör se ut för
att skapa engagemang i hela landet. Region Mälarslagen har delats upp i två regioner: Mälardalen
och Dalälven. Under verksamhetsåret har vi inlett ett arbete med att strukturera om Grön ungdoms
lokalavdelningar för att skapa en tydlig struktur och möjliggöra för långgivande avdelningar med
en säkrad finansiering.
!
16!
Under året har vi även arbetat med nätverk för medlemmar med interna uppdrag inom
organisationen, såsom lokala och regionala språkrör samt regionsammankallanden.
För att stärka den interna debatten i förbundet har styrelsen i enlighet med uppdraget i
verksamhetsplanen påbörjat ett arbete med att ta fram ett politiskt idéprogram. Vi har undersökt
hur andra organisationer arbetar för att skapa ny politik och fört en dialog med Miljöpartiet de
gröna kring Grön ungdoms politiska roll. Arbetet har resulterat i en proposition om en process för
att författa ett idépolitiskt program, som dels förtydligar hur förbundet ställer sig till olika förslag
och dels kan användas för att stimulera diskussion på riksårsmötet och aktiviteter i andra delar av
organisationen.
2.2 Riksårsmöte
Under detta verksamhetsår har förbundets första riksårsmöte med ombudssystem förberetts.
Regionerna har guidats i vilka nya uppgifter de behöver förhålla sig till före, under och efter
riksårsmötet. Styrelsens ledamöter har ställt sig till förfogande för att underlätta förmöten och val
av ombud. Särskilt ekonomiskt utsatta regioner har erbjudits att söka bidrag för att finansiera sina
ombuds deltagaravgifter.
Utmaningar kring ombud och motioner har resulterat i en proposition kring riksårsmötet. Tidigare
genomförd utvärdering av den digitala mötesplattformen har legat till grund för årets riksårsmöte.
Riksårsmötet har planerats med målet att det digitaliserade mötet blir en naturlig och inarbetad del
av organisationen.
3. Medlemmar
3.1 Medlemsökning.
I den verksamhetsplan som förbundsstyrelsen har arbetat utifrån under verksamhetsåret fanns en
målsättning om att nå 6 000 medlemmar, jämfört med den dåvarande siffran: 2 100. Målet var
medvetet högt satt för att också innebära en prioritering av resurser och styrning av projekt. Tack
vare ett strålande arbete från hela förbundet nådde vi målet med god marginal. I slutet av
december hade vi 6313 medlemmar.
3.2 Utbildning
Under början av verksamhetsåret tog vi fram kampanjutbildningar som lanserades på Regrix och
sedan spreds i hela förbundet. Konceptet bestod av tre utbildningar och användes aktivt i samband
med valrörelserna för att göra deltagarna till proffs på debatter, sociala medier och bokbord. Vi har
även påbörjat ett arbete med att göra om valutbildningarna till utbildningar som kan hållas
regelbundet för medlemmar som vill lära sig att kampanja. Under året har
förbundsstyrelseledamöter rest runt i förbundet och utbildat medlemmar.
3.3 Valupptakt
Helgen 22-24 augusti hölls Grön ungdoms valupptakt i Kungälv. Målet med valupptakten var att
samla en så stor del som möjligt av förbundet och förbereda förbundet på att vara en stark
kampanjorganisation i valspurten för de allmänna valen i september. För att uppnå detta mål så
hölls det under valupptakten både utbildningar inom kampanjande, men också olika panelsamtal
inom politiska områden såsom klimat, feminism och antirasism. Utbildningarna och
panelsamtalen genomfördes i andan att ge alla deltagare både den kunskap och de verktyg som
behövs för att aktivt kunna delta i en valspurt. Valupptakten ersatte Grönt forum, som hållits i
september tidigare år. Totalt 168 personer deltog.
3.4 Medlemsföreningarna
För de medlemmar som i första hand vill engagera sig i en specifik fråga har medlemsföreningarna
utgjort ett komplement till våra lokal- och regionavdelningar. Förbundsstyrelsen har under året
varit ett informellt bollplank för medlemsföreningarnas ledamöter. Det största ansvaret har
emellertid legat på riksorganisationens anställda. En utmaning har varit att medlemsföreningarna
är helt självständiga, de faller inte inom någon lokal- eller regionavdelning. Inför kommande
!
17!
verksamhetsår kommer förbundsstyrelsen att ha ett tydligare formellt ansvar för att stödja
medlemsföreningarnas styrelser. Vår förhoppning är att föreningarna kan komma med input och
idéer till det politiska program som föreslås av styrelsen.
3.5 Tjejmaffian
Det mentorskapsprogram för tjejer som påbörjades föregående verksamhetsår, Tjejmaffian, har
under året fortsatt och avslutades i november. Syftet har varit att lyfta tjejer för att skapa en mer
jämställd och feministiskt medveten organisation.
Programmet bestod till en början av 20 adepter och tio mentorer. Det var första gången Grön
ungdom organiserade ett mentorskapsprogram och under året har vi identifierat vissa brister i
programmet som har gjort att adepter hoppat av eller inte fått ut så mycket som vi hade önskat av
Tjejmaffian. I de fall det har blivit en bra matchning med mentorer och adepter har programmet
dock varit väldigt värdefullt. Det har också varit ett viktig nätverk för tjejer i vår organisation.
Under årets sista träff bjöd vi in ett stort gäng nya tjejer, som är intresserade av att delta i nästa
omgång. Den träffen var riktigt uppskattad!
3.5 Internationellt
Grön ungdoms internationella fokus har under 2014 legat på samarbete med vår Europeiska
paraplyorganisation Federation of Young European Greens (FYEG) samt att utveckla det gröna
samarbetet i Norden. Under valrörelserna i Sverige 2014 har några region- och lokalavdelningar
haft besök från Grön ungdom i Norge. Vi har även varit med och startat upp en grön organisation i
Ungdomens nordiska råd. Internationella utskottets heltäckande verksamhet finns beskrivet i
deras verksamhetsberättelse.
4. Ledning & styrning
4.1 Förbundsstyrelsen
På riksårsmötet valdes nedanstående elva personer till förbundsstyrelsen.
Språkrör:
Magda Rasmusson, 22, Stockholm
Lorentz Tovatt, 25, Stockholm
Ledamöter:
Anders Lindell, 25, Stockholm
Carolina Bruseman, 21, Göteborg
Caroline Wiklund, 25, Stockholm
Hanna Lidström, 20, Stockholm
Klara Lidman, 20, Stockholm
Malin Hjalmarsson, 25, Göteborg
Martin Solberg, 21 Göteborg
Mårten Roslund, 23 Lund
Sandra Fogelberg, 22, Uppsala
Förbundsstyrelsen har arbetat i tre former under året:
1. Möten med hela styrelsen som framförallt fokuserat på den strategiska ledningen av
organisationen.
2. Löpande organisatoriskt arbete i tre utskott (arbetsutskottet, medlemsutskottet och
organisationsutskott). Varje utskott har ansvarat för att genomföra ett kapitel i
verksamhetsplanen.
3. Individuellt arbete med varsitt politiskt ansvarsområde.
Vid konstitueringen bestämdes att vi efter de allmänna valen skulle konstituera om styrelsen; detta
för att få ett så erfaret arbetsutskott som möjligt under valrörelserna och samtidigt förbättra
överlämningen och den långsiktiga ledningen. Upplägget med utskott har fungerat bra.
Språkrören har arvoderats motsvarande 100 % var. Styrelsens sammankallande, Anders Lindell,
har under året också varit kanslichef och arvoderats motsvarande 100 % under valrörelserna och
därefter 50 %.
!
18!
4.2 Förbundskansliet
Förutom de två ordinarie tillsvidaretjänsterna organisationssekreterare (Kristoffer Mårtensson)
och ombudsperson (Nadja Tham) hade vi under valrörelserna tre valanställda: en valsamordnare
(Molly Lindgren, senare Ellen Kasimir som vikarie), en kommunikatör (Anders Teigene) och en
pressekreterare (Jakob Lundgren). Vi har dessutom haft en timanställning för att kunna hantera
administrationen som den stora medlemstillströmningen har inneburit. Ett större kansli har gett
mycket mervärde både till våra anställa och till förbundet i stort.
Kansliet har liksom tidigare år varit beläget på Pustegränd 1-3 i Stockholm där vi sitter tillsammans
med andra delar av Miljöpartiet de gröna.
Förbundsstyrelsen 2014/15
Anders Lindell
Carolina Bruseman
Caroline Wiklund
Hanna Lidström
Lorentz Tovatt
Klara Lidman
Magda Rasmusson
Malin Hjalmarsson
Martin Solberg
Mårten Roslund
Sandra Fogelberg
Kongressombudens
Verksamhetsberättelse
På!Grön ungdoms riksårsmöte i Skövde 2014 valdes Anton Fendert, David Ling, Ellen Kasimir,
Josefin Sasse, Philip Barnard, Sara Söderström och Tova Melin till kongressombud för Grön ungdom
på!Miljöpartiets kongress.
Inför kongressen
Gruppen har haft tre fysiska möten. Först ett konstituerande möte i samband med riksårsmötet
den 23 februari, sedan den 26-27 april i Solna och den 31 maj i Göteborg, precis innan kongressens
start. Utöver de fysiska mötena har gruppen haft två möten över Skype, den 24 februari respektive
den 18 maj. En representant från Grön Ungdoms valberedning har deltagit på Skypemötet den 18
maj samt på det fysiska mötet den 31 maj.
På det konstituerande mötet den 23 februari valdes Anton Fendert till sammankallande och Sara
Söderström till ekonomiansvarig. Vi bestämde oss för att ha ett fysiskt möte i Stockholm och skaffa
en Facebookgrupp för intern kommunikation mellan kongressombuden. Hela valberedningen har
sedan start haft insyn i Facebookgruppen. På Skypemötet den 24 februari valde vi Tova Melin,
Anton Fendert, Sara Söderström och Ellen Kasimir till en arbetsgrupp som skulle förbereda och fixa
!
19!
med det fysiska mötet i Stockholm. Vi beslutade också att dela upp de att-satser vi fick med oss från
riksårsmötet mellan kongressombuden, där varje kongressombud skulle formulera om attsatsen så
den passade in i MP:s förslag till valmanifest. Vi kom också fram till att vi behövde en strategi för
sociala medier, något som vi uppdrog Ellen Kasimir att skriva.
Den 26-27 april hade vi vårt andra fysiska möte, den här gången i Solna, i Stockholm. Här gjorde vi
en prioritering bland de yrkanden vi fått med oss från RÅM och delade upp arbetet mellan oss i
smågrupper för att effektivisera. Den strategi för sociala medier Ellen Kasimir skrev klubbades.
På Skypemötet den 18 maj gick vi igenom hur vi skulle rösta i samtliga yrkanden inför kongressen,
där olika kapitel delegerats till olika kongressombud. På det fysiska mötet under kongresshelgen,
den 31 maj, gick vi igenom det schema för helgen som Anton Fendert gjort och fördelade
ansvarsområden: vilka som bevakade olika delar av påverkanstorg, vilka som deltog på olika
utskott samt vilka som röstledde olika beslutspass i plenum.
Under kongressen
Under kongressen följde vi det schema Anton Fendert tog fram. Vi deltog på påverkanstorget och
utskotten för jämställdhet, skola och bildning, klimat och miljö, folkhälsa samt ekonomi. Under
påverkanstorget lyckades vi få vårt ändringsyrkande, att kapitlen om klimat och miljö, nya jobb,
skola bildning och jämställdhet skulle innehålla tio förslagspunkter att bli huvudförslag, samt att
plenumdebatten skulle handla om jämställdhet. Vi var uppe i talarstolen under debatten rörande
jämställdhet men hann tyvärr inte debattera kapitlet Skola och bildning. Under båda debatterna
gick flera andra gröna ungdomar upp och yrkade bifall för våra förslag.
Grön ungdom tog många viktiga segrar på kongressen. Vi gjorde feminism till en prioriterad fråga
för Miljöpartiet i valrörelsen. Andra yrkanden från Grön ungdom som kongressen biföll var bland
annat automatiskt medborgarskap vid födseln och stärkt asylrätt för HBTQ-personer.
Efter kongressen
Efter kongressen hade vi två stycken utvärderingsmöten. Ett på söndagen under kongresshelgen,
direkt efter kongressens avslutande, med spontana tankar. Den 17 juni hölls ett längre
utvärderingsmöte på Skype, med utvärdering av arbetet inför och under kongressen, det
individuella respektive kollektiva arbetet med mera. På det sista Skypemötet deltog även
representant från valberedningen.
Mediagenomslag
Veckan innan kongressen släppte vi fyra debattartiklar, som publicerades på Nyheter24, SVT
Debatt och SvD Opinion. Josefin Sasse skrev om psykisk ohälsa, Tova Melin och David Ling om
vapenexport, Josefin Sasse och Sara Söderström skrev tillsammans med Magda Rasmusson (Grön
undgoms språkrör) och Helena Hellström Gefwert (sammankallande för Miljöpartiets
jämställdhetskommitté) om att utöka kapitlet om feminism och jämställdhet. Ellen Kasimir, Philip
Barnard och Anton Fendert tillsammans med Elin Olsson (vice ordförande Miljöpartiet i
Stockholmsregionen), Petter Forkstam (ledamot i Lunds kommunstyrelse), Carolina Bruseman
(migrationspolitisk talesperson Grön ungdom) och Martin Solberg (språkrör Grön ungdom Väst)
om medborgarskap vid födseln. Debattartiklarna spreds på kongressombudens gilla-sida på
Facebook samt på Twitter.
Under kongresshelgen uppmärksammades Grön ungdom ett antal gånger i flera olika medier,
bland annat i TT, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenska dagbladet, Upsala Nya Tidning, Östran
och Svenska dagbladet. Det kan konstateras att Grön ungdom stod i fokus i medierapporteringen
från kongressen.
Ekonomiarbete
Kort efter årsmötet insåg kongressombudsgruppen att de 35 000 kr som tilldelats gruppen inte
skulle täcka de planerade utgifterna. Efter dialog med förbundsstyrelsen fick vi göra vissa
omprioriteringar, för att inte gå så mycket minus. Omprioriteringen gällde framförallt att inte
delta på fredagen under kongressen, vilket var kommun- och landstingsdagarna. Det innebar att
!
20!
både deltagaravgifter för den dagen och en hotellnatt kunde strykas. Det beslutet gjorde störst
skillnad i budgeten, men utöver det drog vi även ner på kostnader för mat och boende för det
fysiska förmötet i Stockholm. Trots att kongressen 2014 kostade mer än kongressen 2013 – vilket
budgetposten för kongressombuden utgick från – lyckades vi tack vare prioriteringarna hålla vår
budget. Dessutom fick vi tillbaka mer av den reseutjämningsavgift vi betalat än vad som tidigare
aviserats, vilket gör att resultatet för året blev 2428 kronor. Till nästa år bör preliminära kostnader
för kongressen kollas upp innan beslut om kongressombudens budget tas, för att undvika jobbiga
prioriteringar och onödigt mycket arbete.
Kongressombuden 2014/15
Anton Fendert
David Ling
Ellen Kasimir
Josefin Sasse
Philip Barnard
Sara Söderström
Tova Melin
Internationella utskottets
Verksamhetsberättelse
2014 har varit ett superval år vilket har avspeglats i IU:s arbete under året, mycket kraft har lagts
på!de två!valrörelserna. Vi har haft regelbundna möten en gång i månaden, framförallt via Skype,
men också!ett uppstartsmöte i Göteborg. Internationella utskottet bestod år 2014-2015 av Oskar
Annermarken (Norden), Petra Elf (Norden), Fanny Rosenblad (Globalt/Europa), Klara Thorén
(Europa), Mariel Estrella (Europa), Carolina Bruseman (FS) och Anna Tranberg (Europa).
1. Norden
Under verksamhetsåret har arbetet i Norden både fortsatt och utvecklas. Vi började med att besöka
Grønn Ungdom Norges årsmöte som det föregående Internationella utskottet hade förberett och
där Oskar för detta verksamhetsåret närvarade. Vi fick träffa norska medlemmar och höra hur de
arbetar och ge våra råd och insikter. Vi fick också möjlighet att samtala med medlemmar i Grønn
Ungdoms internationella utskott och se hur de arbetar och prata med dem om projekt de arbetar
med, till exempel har de haft ett utbyte med Kenya Young Greens.
Vi har också besökt Ungdomens nordiska råds (UNR) årsmöte där Oskar och Petra närvarade från
Internationella utskottet. Grön ungdom stödde flera motioner kring både miljö och jämställdhet
varav flertalet gick igenom, b.la. en resolution att utreda lagstiftning kring ett tredje kön.
!
21!
1.1 Ungdomens Nordiska Råd
En av de större sakerna inom det nordiska samarbetet som skett under verksamhetsåret är att vi
tillsammans med Grønn ungdom i Norge och ViNO i Finland har skapat en grön grupp i
Ungdomens nordiska råd (UNR) kallad Grön ungdom i Norden. Vi har tidigare haft möjlighet att
delta på UNR:s årsmöte och där rösta, men nu får också den gröna gruppen en presidieledamot på
UNR:s presidium. Vem som är den representanten på presidiet görs upp inom den gröna gruppen
och under det kommande året är det Oskar Annermarken från Grön ungdom i Sverige som innehar
denna presidieplats (med Petra Elf som ersättare). Som representerade på UNR:s presidium har vi
också via denna representant möjlighet att delta på Nordiska rådets sammanträden, tillhörande
gruppmöte och ett av utskotten. Eftersom vi Miljöpartiet sitter med i mittengruppen gör vi också
detta och vi sitter också med på miljö- och naturresursutskottet.
2. Internationella Kommittén
Det har varit tyst från Internationella kommittén i år, vi hoppas kunna förbättra detta till nästa år.
3. Europa & FYEG
Vi har uppmuntrat våra medlemmar att gå med i olika utskott, delta på konferenser, seminarium
och andra projekt. Inom FYEG har vi arbetat för att Grön ungdom ska vara en aktiv medlem och
föra fram sin politik i olika situationer.
3.1 Europavalet – FYEG:s kampanj
Grön ungdom åkte till FYEG:s valsamordnande träff inför EU-valet, vi berättade om vår egna EUvalskampanj och fick information om FYEG:s gemensamma kampanj. Eftersom Grön ungdom hade
en egen, mer målgruppsanpassad kampanj med våra RÅM-beslutade fokusfrågor, deltog inte GU i
FYEG:s kampanj dock stärkte besöket kontakten med FYEG.
3.2 Media Bar Camp, 1-4 maj 2014, Nida, Litauen
I maj deltog Oskar från Internationella utskottet på Media Bar Camp i Nida i Litauen. Media Bar
Camp fokuserar medieanvändning för demokrati i Belarus med deltagare från hela världen. Mycket
fokus ligger kring aktivism Belarus och Östeuropa vilket var väldigt intressant då denna konferens
var just kring händelserna i östra Ukraina vilket det var flera seminarier om. Från Grön ungdom i
Sverige arbetade höll vi en presentation om hur en kan arbeta med sociala medier och visuella
medier samt pratades vi om hur Grön ungdoms arbetar med media.
3.3 FYEG årsmöte, 10-14 juli 2014, Strasbourg, Frankrike
I juli representerade Anna och Matilda som satt i IU förra året Grön ungdom, där vi hade möjlighet
att påverka FYEG:s politik i en riktning mer lik vår egen. Det som beslutades handlade i stor
utsträckning om organisatoriska ändringar och vi var mycket glada att norska Grønn Ungdoms
förslag om att undersöka möjligheterna för en valberedning bifölls. Utöver det beslutade FYEG om
att flytta fram sina positioner när det gäller Israel-Palestinakonflikten och att arbeta mot
frihandelsavtalen TTIP/CETA/TiSA samt stå upp mot den växande bruna rörelsen runt om i Europa.
En mer detaljerad rapport finns i Facebookgruppen.
3.4 Konferens utvidgning av EU, 3-5 okt 2014, Belgrad, Serbien
I början av oktober deltog Grön ungdom vid en konferens i Belgrad angående EU:s utvidgning till
västra Balkan och Turkiet. Grön ungdom deltog som observant för att lära om processen. Mycket av
presentationerna och workshopparna handlade om ekonomi med tanke på eurokrisen men också
om jordbrukspolitik, e-demokrati och LGBTQ-rättigheter. Ett nätverk har skapats för att bygga
vidare på konferensen.
!
22!
3.5 FYEG:s ”Twinning Cities”-projekt
I höstas drog FYEG igång sitt Twinning Cities projekt, vilket har som mål att para ihop två
europeiska lokalavdelningar. Vi i IU tyckte det här lät som ett otroligt spännande projekt och
kontaktade därmed lokalavdelningarna runt om i Sverige. Åtta lokalavdelningar hörde av sig! En
introduktionsträff hölls i Bryssel i början av december där GU Trollhättan & Vänersborg
medverkade. Vi hoppas att det här projektet ska leda till ett större internationellt engagemang
bland Grön ungdoms lokalavdelningar.
3.6 Alter COP20 Seminar, 6-10 december 2014, Bryssel, Belgien
Under fem dagar organiserade FYEG ett klimatseminarium i samband med klimattoppmötet COP20
i Lima. Två representanter från Grön ungdom, varav en från IU, deltog i seminariet. Syftet var att
utbilda deltagarna i att planera och utföra kampanjer samt att påverka utformningen av FYEG:s
Klimatkampanj inför COP 21 i Paris 2015 som kommer att fokusera på lokala lösningar för klimatet.
4. Globalt
I årets arbete med internationella organisationer har vi tyvärr inte kunnat arbeta aktivt med Global
Young Greens eftersom deras organisation legat nere under hela året. Istället har vi ett färskt
samarbete med en studentorganisation i Västsahara, där fokus ligger på att väcka uppmärksamhet
i Sverige för frågan i sig samt att bidra med insikter om hur man organiserar sig demokratiskt. Vi
blev även inbjudna att delta vid deras kongress i augusti, en inbjudan som vi tyvärr var tvungna att
tacka nej till eftersom vi ej med så kort varsel kunde förbereda en säker resa till det ständigt
konfliktsdrabbade Västsahara.
Internationella utskottet 2014/15
Anna Tranberg
Carolina Bruseman
Fanny Rosenbland
Klara Thorén
Mariel Estrella
Petra Elf
Oskar Annermarken
Valberedningens
Verksamhetsberättelse
Valberedningen valdes av riksårsmötet 2014 i Skövde och har under verksamhetsåret gått från
ursprungliga fem ledamöter till fyra ledamöter. Valberedningen jobbar under hela året under en
strikt sekretess som är grunden för att behålla kandidaternas integritet.
!
23!
Valberedningen har under verksamhetsåret 2014 bestått av:
Agnes Johansson
AnnaSofia Alexandersson
Katrin Lundgren
Klara Holmin
Tom Andreasson (entledigades 2014.08.05)
I slutet av februari valdes Katrin Lundgren internt av valberedningen till sammankallande och lika
så Klara Holmin till vice sammankallande.
Valberedningen arbetar under hela året, dock med en intensifiering under hösten och vintern i
anslutning till riksårsmötet och de beredningar av personval som ska göras inför årsmötet.
Valberedningen följer även de årsmötesvalda gruppernas arbete noga för att öka sin kännedom
kring organisationen och vad de olika uppdragen kräver. Genom att läsa protokoll, delta på möten
och följa det interna arbetet mellan mötena skapar sig valberedningen en övergripande bild kring
vilka behov de olika grupperna har i form av kompetens och erfarenheter.
I valberedningens strävan efter en jämlik bedömning av kandidater tas det fram en kravprofil för
varje uppdrag som kandidaterna jämförs emot. Genom detta försöker valberedningen undvika att
fastna vid personliga relationer till kandidaterna. Kravprofilerna för varje uppdrag tas fram genom
intervjuer med de årsmötesvalda grupperna. Intervjuerna syftar till att ta reda på deras tankar
kring framtida behov och vilka olika typer av kompetens som behövs för att möta dessa behov.
Valberedningen har under verksamhetsåret haft tre fysiska möten samt ett antal telefonmöten. Vid
första mötet i maj sätts en tidsplan för året, valberedningen diskuterar olika arbetssätt och hur de
önskar att arbetet under året ska genomföras. Efter det första mötet börjar arbetet med att ta fram
kravprofiler och intervjuer med de förtroendevalda görs under början av hösten. Efter att utlysning
av uppdrag läser valberedningen in sig på kandidaternas svar på den skriftliga intervjun som alla
kandidater måste svara på. Det andra fysiska mötet sker efter kandidaturstopp och syftar till att
gemensamt ha en första diskussion kring de inkomna kandidaturerna. Alla kandidater jämförs mot
uppdragets kravprofil och de som stämmer överens med den blir intervjuad en andra gång, denna
gång muntlig via telefon. Utöver de intervjuer som görs med kandidaterna kollas även referenser
till kandidaterna. Referenserna är extra viktiga eftersom de kan hjälpa valberedningen att få en
bild av hur kandidaten fungerar att arbeta med. Kandidaten får själv ange vilka hen vill ha som
referenser men valberedningen intervjuar oftast även andra referenser också.
När valberedningen kontaktar referenser som kandidaten inte har angett bryter detta mot
sekretessen som annars följs noggrant. Denna avvikelse från sekretessen är kandidaterna
medvetna om och har möjlighet att protestera emot om så önskas. Vid det tredje och sista fysiska
mötet går valberedningen igenom alla intervjuer som har skett med varje kandidat, diskuterar vilka
behov varje grupp har uttryckt sig ha och hur väl kandidaten stämmer överens med uppdragets
kravprofil. Valberedningen arbetar med en konsensusmodell som innebär att alla i valberedningen
ska vara överens om vilka som ska föreslås till de olika uppdragen. Om valberedningen inte är
överens fortsätts diskussionen tills att det finns ett förslag alla i valberedningen kan stå för. Efter
beslut meddelas kandidaterna om de är föreslagna eller ej och förslaget offentliggörs för
förbundet.
Riksvalberedningen 2014/15
Agnes Johansson
AnnaSofia Alexandersson
Katrin Lundgren
Klara Holmin
!
24!