1. No category

ENERGI och MILJÖ
ENERGI och MILJÖ
Spar energi med
miljövänlig bioteknik
Telge Fastigheter är en av de
fastighetsägare som fått upp
ögonen för att använda bioteknik
i jakten på miljövänligare teknik
och energisnålare drift av specifika delar av verksamheten.
I
all vår nyproduktion är det idag standard
med bioteknik i våra enheter med storkök
och även när vi bygger utvändiga soprum
s.k. Biobodar, berättar fastighetsbolagets energi- och driftsamordnare Peter Roth. Peter
fick Telgekoncernens miljöpris för sitt målmedvetna arbete med att införa den miljöoch energivänliga biotekniken och avskaffa
kylningen i soprummen.
Biologiska fettavskiljare
Telge Fastigheter äger och förvaltar omkring
450 000 kvm lokalyta i Södertälje kommun,
främst inom skolor, förskolor och äldreboenden, men även kontor och vissa köpcentra.
Peter Roth kom först i kontakt med biotekniken i samband med biologiska fettavskiljare.
Färre tömningar
Normalt behöver konventionella fettavskiljare tömmas 10 – 12 gånger per år. Med
tanke på alla fettavskiljare som finns i Telge
Fastigheters bestånd, innebär det ett stort
antal transporter med tunga fordon och tillhörande miljöbelastande
utsläpp. Till det kommer kostnaderna. För fettavskiljare med bioteknik
minskar tömningsfrekvensen med 90 procent och man får en kraftig
reducering av driftproblem som lukt och ohälsosamma gaser.
- Idag har vi gått över till bioteknik i alla våra fettavskiljare, och i all
nyanläggning är det standard, säger Peter Roth. –
- Dessutom har vi ett serviceavtal med leverantören Bioteria - de
sköter drift och underhåll av dessa fettavskiljare, vilket frigör resurser
hos oss och ger oss färre problem, tillägger Peter.
Fettet bryts ned biologiskt
Hur fungerar då en fettavskiljare med bioteknik? Tidningen frågade
Niklas Axelsson vid Bioteria; mikrobiolog och företagets vd.
- Med 20 års forskning och utveckling bakom oss, tog vi fram en lös-
ning för fettavskiljare, där snälla och miljövänliga bakterier bryter ned
fettet och endast lämnar vatten och koldioxid efter sig. Det biologiska
reningssteget, GOR BioSystem, är en biologisk process som vi har utvecklat med en industriell bioteknik som grund.
- Förutom den biologiska reningen har vi en egen fettavskiljare som
är en vidareutveckling och förbättring av konventionella fettavskiljare
med hänsyn till drift och underhåll.
- Sammantaget så är våra fettavskiljare med biologisk rening lättskötta, lättömda och konstruerade för att minimera drift- och underhållskostnaderna. I vårt erbjudande till avtalskunderna ingår även
driftövervakning via internet, vilket bidrar till lägre kostnader, sammanfattar Niklas Axelsson.
Medger värmeåtervinning i storkök
Det är stora mängder energi som försvinner ut ur ventilationssystePeter Roth vid Telge Fastigheter berättar att personalen uppskattar de
rena och luktfria Biobodarna.
men från storkök, utan att kunna återvinnas. Anledningen är att ventilationskanalerna från köken beläggs med fett och omöjliggör värmeväxling.
- I alla nybyggda skolor och förskolor, bygger vi numera tillagningskök. Vi försöker vara framsynta när vi bygger nytt, allt skall till exempel vara ”Green Building-certifierat”. Därför installerar vi bioteknik i
ventilationen från spisarna, så att fettet bryts ned vid källan och inte
förs vidare i kanalerna. På så vis får vi brandsäkrare kanaler och kan
installera värmeåtervinning i systemen. Ett stort kök kan spara upp till
100 000 kronor om året på det. Dessutom minskar behovet av filterbyten, vilket också drar ned kostnaderna. Så vi gör en stor tjänst både
för miljön och för driftekonomin genom våra satsningar på bioteknik,
konstaterar Peter Roth vid Telge Fastigheter.
Bioteknik i soprummen
Förutom fettavskiljare och storköksventilation, har Telge Fastigheter
satsat på att använda biotekniken i soprummen. Den dåliga lukten
försvinner utan att man behöver kyla soprummen. Bioteria har även
utvecklat en genomtänkt lösning för avfallsutrymmen med utomhusplacering som de kallar Bioteria Biobod. Peter Roth förklarar varför
de installerat bioteknik i alla befintliga soprum och investerat i dessa
bodar:
- Traditionella soprum måste kylas ned med kylmaskiner stora delar av året för att förhindra att matavfall och blöjor börjar lukta illa.
Kylmaskiner drar mycket energi och kan förstås även sluta fungera
ibland. Vi har stängt av kylmaskinerna i våra 55 soprum och installerat bioteknik som tar bort lukten.
Lättplacerad och klottersäker
Bioboden har en åttakantig form som gör att den ser mindre ut än
vad den är, och dess design gör att den passar in som en mindre teknikbyggnad i de flesta miljöer. Väggsektionerna är tillverkade av ett
särskilt skivmaterial som är mycket brandmotståndigt och enkelt att få
bort klotter ifrån. Vid skadegörelse är det enkelt och billigt att byta ut
den skadade väggsektionen.
- Hela idén med Bioboden är att det är en miljövänlig och funktionell
bod, som kan ställas upp snabbt och även flyttas om man bygger ut
eller vill omdisponera tomten, summerar Johan Strömberg.
Personalen nöjda
- Vi har haft bra gensvar från personalen som använder våra nya biobodar, berättar Peter Roth.
- De tycker det är roligare att gå till soprummet och källsortera, när
de har ett fräscht utrymme utan dålig lukt och som de dessutom vet
är så miljövänligt som ett soprum kan bli. Så vi tänker fortsätta på den
inslagna vägen med miljövänlig bioteknik, avslutar Peter Roth. g
Biobodarna
Det ligger mycket utvecklingsarbete bakom Bioterias Biobodar - vi
bad arkitekten och konstruktören till bodarna berätta lite närmare
om dem:
- Det är vanligt numera att man vill placera soprummen utanför
byggnaderna, och då ingår de i det sedvanliga projekteringsarbetet.
Vår Biobod är en färdig och mycket genomtänkt lösning, som är klar
att ställas på plats utan förarbete. Man spar tid och pengar på att
slippa projektera, och man får en miljövänlig lösning för luktfri avfallshantering med källsortering. Man behöver inte ens dra fram el
eller vatten, eftersom Bioboden har solceller som gör den självförsörjande på el, och dagvatten kan användas för avspolning, förklarar
arkitekt Johan Strömberg vid Bioteria.
28
Blickpunkt BYGG & FASTIGHET | 7 | 2011
Blickpunkt BYGG & FASTIGHET | 7 | 2011
29