RAPPORT - Bärkraft
RAPPORT Kontaktperson Datum Roger Uddstål, Projektledare 2014-05-07 Beteckning Sida 1 (25) 010-516 66 43 [email protected] SLUTRAPPORT FÖR PROJEKT BÄRKRAFT ÅR 2011 - 2013 SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB Marknad och Försäljning Upprättad av __Signature_1 __Signature_2 Roger Uddstål, Projektledare SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB Postadress Besöksadress Tfn / Fax / E-post SIK Box 5401 402 29 GÖTEBORG Frans Perssons Väg 6 412 76 GÖTEBORG 010-516 66 00 031- 83 37 82 [email protected] ingår i SP-koncernen Detta dokument får endast återges i sin helhet, om inte SIK i förväg skriftligen godkänt annat. RAPPORT Datum 2014-05-07 Beteckning Sida 2 (25) Innehållsförteckning 1. INLEDNING ........................................................................................................................... 4 2. BAKGRUND .......................................................................................................................... 5 3. SYFTE .................................................................................................................................... 5 4. Mål .......................................................................................................................................... 5 5. PROJEKTORGANISATION OCH DELTAGARE ............................................................... 5 6. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE ...................................................................................... 7 6.1 KOMPETENSUTVECKLING ................................................................................................. 7 6.1.1 Företagsrådgivning..................................................................................................... 7 6.1.2 Nätverksträffar och seminarier .................................................................................. 8 Bild 3. Läkaren Olle Haglund förklarar mekanismen bakom skogsbärens hälsoeffekter ....... 8 6.2 INDUSTRIUTVECKLING ...................................................................................................... 8 Bild 4. Reimert Riemertzon och Kris Schatteman från Belgien, diskuterar hjortron .............. 9 6.3 PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING ........................................................................... 10 6.3.1 Utveckling av en ny process för framställning av juice och extraktionsråvara ........ 10 6.3.2 Bärplockningsteknik ................................................................................................. 11 6.3.3 Extraktion av bärfröoljor .......................................................................................... 11 6.3.4 Framställning av frukt- och bärviner ........................................................................ 11 6.3.5 Framställning av en fermenterad hälsokostprodukt ............................................... 12 6.3.6 Uppbyggnad av kunskaper om bärens innehåll av bioaktiva ämnen under mognad 6.3.7 Blåbärens sensorisk egenskaper .............................................................................. 14 6.3.8 Bärens blad............................................................................................................... 15 6.3.9 Test av maskinutrustning ......................................................................................... 15 6.3.10 Övrig processutveckling och tester ........................................................................ 16 7. MARKNADSFÖRING ......................................................................................................... 17 8. INFORMATIONSSPRIDNING ........................................................................................... 18 9. BÄRCENTRUM ................................................................................................................... 19 9.1 Forskningsstrategi ........................................................................................................... 19 9.2 Utbildningsstrategi .......................................................................................................... 19 9.3 Utvecklingsbolag ............................................................................................................. 19 6. RESULTAT .......................................................................................................................... 20 SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum 2014-05-07 Beteckning Sida 3 (25) 6.1 Nya företag och arbetstillfällen....................................................................................... 20 6.2 Övriga resultat................................................................................................................. 20 6.3 Jämställdhet/Integration och mångfald/Miljö/Folkhälsa ............................................... 20 7. UTVÄRDERING .................................................................................................................. 21 8. SLUTSATSER OCH DISKUSSION .................................................................................... 22 8.1 Förslag till ett virtuellt ”Bärinstitut”................................................................................ 24 9. EKONOMI ............................................................................................................................ 25 SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum Beteckning 2014-05-07 Sida 4 (25) 1. INLEDNING De svenska skogsbären har under många hundra år utgjort en viktig resurs för landsbygden. Lingon och hjortron har, tack vara sin naturliga förmåga att vara lagringsbara utan infrysning, alltid varit en viktig handelsvara som har kunnat ge bärplockaren en extra förtjänst. Bärplockning och förädling av skogsbär har genomgått en stor förändring de sista 40-åren. Branschen har blivit internationell och teknikutvecklingen har lett till allt större koncentration av förädling och bärhandel. I dagsläget vet vi att norra Sverige mer och mer har blivit ett område för andra länders företag att skaffa billig råvara av hög kvalitet. Förädlingsgraden för skogsbär i regionen är låg även om den långsamt ökar. Forskning och utveckling på våra svenska skogsbär har bedrivits i en mycket liten omfattning. Förhoppningsvis har projekt Bioteknik-Bär 2007-2010 och projekt Bärkraft 2011-2013 brutit denna trend. Vi har en skyldighet att ta fram och sprida kunskaper om våra skogsbär och dess möjligheter till företagande, hälsa och välbefinnande. Skogens bär hör framtiden till. Denna rapport utgör en sammanfattning av projektresultaten. Delrapporter och underlagsmaterial finns tillgängligt hos projektledare. Bild 1. En bevarad blåbärstork från början av förra seklet, Björksele, Lycksele kommun SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum Beteckning 2014-05-07 Sida 5 (25) 2. BAKGRUND Projekt Bärkraft är ett fortsättningsprojekt på projektet Bioteknik-Bär, Mål 2, år 2007-2010. I projektet Bioteknik-Bär, upprättades ett första nätverk av intresserade företagare inom bärförädling. Intresset och entusiasmen var stor för att inhämta kunskaper. Flera nya bärförädlingsföretag startades upp. Vi såg i slutet av år 2010 att det fanns ett behov att gå vidare med fortsatta utvecklingsinsatser. Vår bedömning var att genomfört utvecklingsarbete skulle få bättre effekt om det tilläts fortgå ytterligare tre år. Ett nytt projekt formulerades och fick namnet Bärkraft. Vi valde att behålla samma arbetssätt som i Bioteknik-Bär. Det innebär att vi har arbetat behovsorienterat och framväxande. Vi prioriterade också att gå vidare med utvecklingsarbete som redan var igång och undvika att starta upp helt nya aktiviteter. Projektledningsgruppens sammansättning förändrades endast till viss del. Vi valde att ta in fler representanter från Norrbotten, eftersom vi fått med Norrbottens Läns Landsting som delfinansiär. 3. SYFTE Projektet syftade till att skapa en ännu bättre fungerande bärbransch i Norr- och Västerbotten, som kan leda till etablering och utveckling av företag som baseras på regionens skogsbärsråvara. 4. Mål Projektets målsättning var att nya innovativa bärföretag ska skapas och utvecklas; 3 nya företag, 10 nya arbetstillfällen och 20 säkrade arbetstillfällen. 5. PROJEKTORGANISATION OCH DELTAGARE Projektets ägare har varit SIK-Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB. Projektledare var Roger Uddstål som är anställd vid SIKs regionkontor i Umeå. Styrningen av projektet har skett genom en projektgrupp som fattat inriktningsbeslut. Projektgruppen har haft följande sammansättning: Ulf Edlund, Prorektor Umeå Universitet (ordf.) Karin Ahlman-Toyama, Connect East HB Eva Grahn- Håkansson, VD Essum AB (vice ordf.) Örjan Berglund, Talliden Invest AB Lars Lundmark, Cembra Företagsanalys, Boden Håkan Johansson, Umeå Näringslivsservice Reimert Riemertzon, Reimertzon Läkarkonsult AB Karin Nordström, Jokkmokksbär AB Kristina Wikström, HS Rådgivning Nord AB Roger Uddstål, SIK AB, projektledare SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen Datum RAPPORT Beteckning 2014-05-07 Sida 6 (25) Projektgruppen har haft 15 protokollförda möten. För att ha en kontroll över vilka som deltar i projektet har deltagarna fått anmäla intresse för medverkan i projektet. Projektgruppen har därefter beslutat om att godkänna eller avslå deltagande. Utgångspunkten har hela tiden varit att alla som vill delta ska få delta om de betalat en årlig avgift på 900 kr. Denna princip har fungerat bra. Vi har kunna förhindra att personer som riskerar att skada projektet eller personer som inte kan bidra till projektets mål deltar. I de fall projektgruppen har avslagit deltagande har det rört personer utanför det geografiska projektområdet eller kriminellt belastade personer. Vid projektets slut deltog 28 personer/företag. Utöver dessa företag har rådgivning och hjälp även gets till företag som inte valt att delta i projektet. Det har varit naturligt att ge nya företag möjlighet att få information för att överväga om man vill delta. Vi har tillämpat samma princip vid t.ex. öppna seminarier. Vi har inte gjort någon skillnad om personerna deltar i projektet eller inte. DELTAGARE BÄRKRAFT SEPTEMBER 2013 Företag Deltagarens namn Adress Postadress Pharberry AB Essum AB ImmunButiken AB Norrskensbär AB Jokkmokks Bär AB Olle Svensson Partiaffär AB Kalix Sylt AB Karin Ahlman Toyama Eva Grahn Håkansson Carina Wallmark, Ann Lindström Örjan Berglund Karin Nordström Arne Pettersson Hans och Riia Granberg Sjöfruvägen 67A Box 3160 Ragvaldsträsk 417 Talliden 70 Wästfeltsgatan 25 Skolgatan 2 Holmfors 58 907 51 Umeå 903 04 Umeå 931 95 Skellefteå 930 55 Jörn 962 33 Jokkmokk 916 31 Bjurholm 956 92 Överkalix Skogsbärsfröjd AB Lapplands Gourmet AB RUNA i norr Puoltikasvaara 59 98205 Gällivare Wilk-co Breja AB Hällnäs Handelsträdgård Lotta Rynbäck Andersson Jahn Eliasson Annelise Harnesk Bo Martin Alm Sören Burman Reimert Reimertzon Lars Lundmark Åke Paulsson Annie Nordlund Maria Wikström Per Markström Annika Stenmark Torbjörn och Barbro Ämter Katarina Wilk Viktoria Lindberg Björn Isaksson Järnvägsgatan 10 Hjuken 510 S Mensträsk 19 Umevägen 10 Medlevägen 85 Trånga Gatan 52 A Östanbäck 378 Fridhemsv. 2 Kallaxvägen 441 Kostnadsställe (kst) 057 Adakvägen 7 Puoltas 162 Kammakargatan 48 Kläppen 9 Lyckselevägen 59 91234 Vilhelmina 922 91 Vindeln 935 94 Norsjö 910 50 Fredrika 931 98 Skellefteå 961 50 Boden 93491 Kåge 903 37 Umeå 975 95 Luleå FE 312 930 91 Slagnäs 981 99 Kiruna 111 60 Stockholm 935 32 Norsjö 922 73 Hällnäs Hafelekar AB Fjällbär Scandinavian AB Svantes Vilt & Bär AB EKCOM AB Bygg & Snickeri i Rålund AB Peter Malm Simon Högberg Svante Renberg Li Holmberg Lars Normark Hökhult Hökenäs 343 93 Älmhult Björnstigen 18 Edforsvägen 73 Gymnasievägen 16 Rålund 30 83334 Strömsund 960 24 Harads 931 57 Skellefteå 936 93 Boliden Skogens Guld HB RKAB Cembra Företagsanalys Ecopolarica AB Mjöle Bärbruk Kallax Gårdsbutik LRF Service i Slagnäs AB Tabell 1. Deltagare i Bärkraftsprojektet 2013 SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum 2014-05-07 Beteckning Sida 7 (25) Bild 2. Några av projektets deltagare vid seminarium på Hotell Aurum i Skellefteå. 6. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE Projektets genomförande har bestått av sex aktiviteter; kompetensutveckling, industriutveckling, produkt- och processutveckling, marknadsföring, informationsspridning och bärcentrum. I huvudsak kan man dela upp aktiviteterna i sådana aktiviteter som riktas direkt eller indirekt till utveckling av bärföretagandet och aktiviteter som riktar sig till allmänheten eller företagens kunder. 6.1 KOMPETENSUTVECKLING Denna aktivitet syftade till att föra ut kunskaper till bärföretagare. Kunskaperna kommer dels från F & U som genomförts i bärkraftsprojektet men även från externa föreläsare och kunskapsbärare. I vissa fall har företagens egna erfarenheter utgjort kunskapskälla. Kompetensutvecklingen har genomförts i grupp eller som enskild rådgivning vid företagsbesök eller via telefon. 6.1.1 Företagsrådgivning Rådgivningen har i de flesta fall genomförts av projektledaren eller experter på SIK. Ofta har företag kontaktat projektledaren. Denna kontakt har sedan lett till ett möte och i vissa fall till en satsning i företaget. Ibland har mötet inte lett till någon aktivitet från företagets sida. Rådgivningen har oftast rört tekniska frågor kring produktion av produkter av vilda bär. I Bärkrafts ledningsgrupp diskuterades insatser inom marknadsföring men ledningsgruppen valde att inte gå vidare med sådana aktiviteter. En viktig del i rådgivningen har varit att hjälpa företagen att bygga upp kontakter med andra företag och med kunder. Rådgivningen har utnyttjats på olika sätt. Vissa företag har valt att inte utnyttja denna tjänst medan andra företag har kontaktat projektledare ofta. Nackdelen med gratis rådgivning är att inget avtal sluts mellan rådgivare och företag. Rådgivningen får därför inget mål och risk finns att rådgivningen blir ett billigt sätt för företag att få information som man för stunden behöver. Många företag uppskattar också att få allmän information och omvärldsbevakning, utan krav på motprestation. SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum 2014-05-07 Beteckning Sida 8 (25) 6.1.2 Nätverksträffar och seminarier Under projektperioden har fem nätverksträffar genomförts. Målgruppen har varit deltagare i projektet och flertalet träffar har hållits på Hotell Aurum i Skellefteå. Ämnen som tagits upp på nätverksträffarna har varit torkning, hygienfrågor, sensorik, produktutveckling mm. Ämnena har valts utifrån företagens önskemål. Vid varje nätverksträff har redovisningar skett beträffande pågående utvecklingsarbete i projektet. Under oktober månad 2012 genomfördes ett bärseminarium på Folkets Hus i Umeå. Målgruppen var då större och lockade, förutom bärföretag även forskare, marknadsförare och allmänhet. Innehållet i seminariet var bredare med inriktning bland annat på bärens hälsoeffekter. Lokala seminarier om bär och bärföretagande har hållits lokalt på flera orter. Syftet har varit att öka kunskapen om skogsbärens möjligheter och informera om projektet. Ofta har dessa lokala seminarier genomförts i samarbete med kommuner eller branschorganisationer. Orter där lokala seminarier har hållits är; Norsjö, Malå, Seskarö, Övertorneå, Umeå, Jokkmokk, Älvsbyn, Fredrika, Glommersträsk och Kalix. Bild 3. Läkaren Olle Haglund förklarar mekanismen bakom skogsbärens hälsoeffekter 6.2 INDUSTRIUTVECKLING Även här har enskild rådgivning varit det arbetssätt som tillämpats. Ofta har företagen själva haft företagsidéer som vi stöttat. Ibland har projektet uppmuntrat och initierat satsningar i företagen och projektet Bärkraft har varit en av flera aktörer som företagen utnyttjat. Samarbetet har t.ex. skett med organisationer som ALMI-företagspartner, Uminova Innovation, Invest In Västerbotten, LRF, Hushållningssällskapet, privata konsulter m.fl. Företagssatsningar är konfidentiella och har ibland lett till nya företag eller satsningar i SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum Beteckning 2014-05-07 Sida 9 (25) befintliga företag. I andra fall har det lett till hugskott som kanske kan blomma ut i framtiden. Gemensamt är att industriella investeringar sällan går snabbt och att projektets tre år är en kort tid. Nedan följer ett antal exempel på satsningar. Investering i produktion av bärskal för extraktionsändamål Investering i produktion av bärjuicer Investering i anläggning för bärrensning och bärpressning Investering i infrysningsanläggning för bär Investering i produktion av alkoholfritt vin av blåbär och lingon Investering i färskrensningsanläggning Testframställning av bärfröoljor Ett intressant samarbete har lett till flera investeringar. Detta gäller samarbete med Invest In Västerbotten, ett Norskt extraktionsföretag och några bärföretag i regionen. Detta samarbete har stimulerat till flera satsningar. När det gäller industriutveckling har projektet ofta utgjort navet i ett samarbete mellan köpare och producent. Åtskilliga kunder från hela världen har kontaktat projektet för att finna producenter av bärprodukter från norra Sverige. Dessvärre har regionen i dagsläget allt för få bärförädlare för att kunna svara upp mot köparnas behov. Det har varit frustrerande att inte kunna hänvisa till existerande företag som kan leverera produkter. Bild 4. Reimert Riemertzon och Kris Schatteman från Belgien, diskuterar hjortron SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum 2014-05-07 Beteckning Sida 10 (25) 6.3 PRODUKT- OCH PROCESSUTVECKLING Nedan beskrivs en lång rad utvecklingsinsatser som genomförts i projektet. I regel har dessa initierats av enskilda företag. Ibland har projektet initierat försöken. Gemensam är att alla tester och försök har varit öppna för projektdeltagarna och att resultaten har presenterats i rapporter och/eller vid seminarier. Bärkraft har haft en teknisk inriktning. Orsaken är bland annat att SIK är ett tekniskt institut. Under projekttiden har också framkommit att teknik är det kunskapsområde som behöver byggas upp inom bärförädlingsindustrin. Företag som startar tillverkning utan teknisk kunskap har ofta misslyckats till följd av att man inte förstår sambanden mellan t.ex. process och hygien, detta har i sin tur lett till förstörda produkter och kundrelationer. Jag uppfattar att det finns marknader och kunder om man bara kan ta fram produkter med tillräcklig kvalitet. Jag är övertygad om att det finns många fler som vill sälja bärprodukter än som vill producera dem. 6.3.1 Utveckling av en ny process för framställning av juice och extraktionsråvara Tidigt i projektet utvecklade vi en metod för framställning av skal från blåbär genom pressning. Syftet var att skalen skulle användas i extraktionsindustrin som ett alternativ till hela bär. Som en restprodukt får man blåbärsjuice, som lustigt nog , blir en ny produkt på marknaden. Arbetet genomfördes på Kalix Syltfabrik i Kalix. Processen är implementerad och tillämpas av tre företag. Ett problem är avsättningen av blåbärsjuice. Här krävs ett fortsatt utvecklingsarbete. Bild 5. Hans och Riia Granberg samt Bo Martin Alm inviger den nya pressen i Kalix. SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum 2014-05-07 Beteckning Sida 11 (25) Bild 6. Bo Martin söderdelar en kaka av blåbärsskal 6.3.2 Bärplockningsteknik I början av projektet tittade vi på möjligheten att utveckla utrustning för en effektivare bärplockning. En förstudie gav ingen vägledning hur man skulle kunna gå vidare. Projektledningen beslöt att inte gå vidare med detta arbete, då risken ansågs för stor. 6.3.3 Extraktion av bärfröoljor Projektet har utvecklat en process för framställning av oljor från skogsbärsfrön. Oljorna är intressanta på marknaden, främst som ingrediens i kosmetiska produkter. Fler förfrågningar har kommit angående möjligheter att köpa oljor. Råvaran kan utgöras av avfall från bärmusterier eller utvinnas från våta eller torkade bärfrön. Projektet har också testat enklare metoder för extraktion av bärförolja, som möjliggör satsningar med en lägre investering. Ett intensivt arbete har lagts ned på att finna en lokal entreprenör som är villig att investera i processen. Vi har dock inte kunnat finna ett företag som vill satsa. Min bedömning är att en satsning kommer men att det krävs starka företag eller en grupp av företag som vågar göra investeringen. Detta partnerskap får nog sökas utanför regionen. 6.3.4 Framställning av frukt- och bärviner I projektet har vi genomfört tester med framställning av frukt- och bärviner som baseras på skogsbär. Detta arbete har varit förlagt till Nordmaling. Försöksjäsningarna visar att man kan framställa fruktviner på alla våra skogsbär men att den låga halten av socker och den ofta höga syra halten, gör det svårt att framställa fullgoda matviner. Viner som aperitif eller dessertviner SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum Beteckning 2014-05-07 Sida 12 (25) har däremot en god potential. Framställning av alkoholfria viner kan ge mycket goda möjligheter. Redan idag säljer ett företag från regionen alkoholfritt vin av blåbär och lingon. Blåbär har en sensorisk profil som passar till mat. Bild 7. Framställning av bärviner i Nordmaling 6.3.5 Framställning av en fermenterad hälsokostprodukt Under projekttiden har vi samarbetat med forskare på företaget Essum, Chalmers och SIK. Forskarna har fått i uppdrag att ta fram en hälsokostprodukt baserad på skogsbär. Resultatet blev en produkt som fermenterades med bagerijäst för att höja innehållet av antioxidativa ämnen. Produkten testades, med gott resultat, på Umeå Universitet, beträffande förmågan att hämma blodplättarnas aktivitet. Vi kunde inte, under projekttiden, komma så långt som till en klinisk studie av produkten. SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum Beteckning 2014-05-07 Sida 13 (25) Bild 8. Forskarna som tig fram en fermenterade hälsoprodukten på bär, Eva Grahn Håkansson, Klara Båth samt Marie Alminger. 6.3.6 Uppbyggnad av kunskaper om bärens innehåll av bioaktiva ämnen under mognad Projektet har, under två år, studerat och byggt upp kunskaper om vad som händer med blåbärens och kråkbärens innehåll av bioaktiva ämnen (antocyaniner) under mognaden. Studierna visar att blåbärens nyttigheter ökar fram till senhösten men att kråkbärens nyttigheter har ett optimum under senare delen av augusti. Denna kunskap har många praktiska användningsområden. Vi vet t.ex. att man genom enkla sockeranalyser kan prediktera innehållet av antocyaniner i dessa bär. Hittills har skogsbären bara värderats utifrån dess vikt. Nu kan man på ett enkelt sätt värdera bären utifrån inre kvalitet. Denna kunskap är inte publicerad och kan därmed ge en konkurrenskraft till regionens bärföretag. Tabell 2. Innehållet av antocyaniner i blåbär stiger med ökad mognadsgrad SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum 2014-05-07 Beteckning Sida 14 (25) Bild 9. Karin Ahlman Toyama och Lotta Rynback Andersson planerar bärplockningsförsök. 6.3.7 Blåbärens sensoriska egenskaper Ett allvarligt hot mot våra svenska blåbär är en ökad import av färska och frusna odlade blåbär. Odlade importerade blåbär är större än våra vilda blåbär men har betydligt lägre halter av nyttiga ämnen. Odlade blåbär innehåller dessutom betydligt mer socker. Handeln utnyttjar förvirringen kring namngivningen av dessa bär. I Sverige, till skillnad från i engelsktalande länder, använder vi order blåbär både för våra vilda blåbär och för odlade blåbär. Handeln kan kalla odlade blåbär för stora blåbär eller bara blåbär. I projektet har vi genomfört sensorisk jämförande studier mellan våra blåbär och odlade blåbär. Vi har också kartlagt de ämnen som ger våra blåbär den karakteristiska smaken och karakteriserat bärens sensoriska variation utifrån plockningstidpunkt och plats. Våra studier ger ett klart besked om den stora sensorisk skillnad som föreligger mellan våra vilda blåbär och odlade blåbär. Denna kunskap kan användas av våra företag, för att bättre kommunicera egenskaper för våra blåbärsprodukter. SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum 2014-05-07 Beteckning Sida 15 (25) Figur 1. Sensorisk profil för blåbär (blått-grått) i jämförelse med odlade blåbär (rött). 6.3.8 Bärens blad Vi har genom enkla analyser av våra skogsbärs blad kunna konstatera att bladen innehåll ännu mer kraftfulla bioaktiva ämnen än i bären. Vi har inte utnyttjat denna kunskap men den är mycket intressant för framtida utvecklingsarbete. 6.3.9 Test av maskinutrustning Skogsbärsbranschen är ganska konservativ i att ta till sig ny teknik samtidigt som tekniken blir billigare och bör kunna passa även för mindre företag. Färgsortering har betraktats som dyr teknik. Vi har i projektet visat att denna teknik idag är ganska billig och effektiv och bör därför lämpa sig även för de mindre företagen. En teknik för torkning som är skonsam för bärens bioaktiva ämnen är vakuumtorkning. Tekniken tillämpas idag inte på bär i Sverige. Projektet har genomfört tester med torkning av skogsbär med hjälp av vakuum i ett träinstitut i norra Italien. Resultatet av försöket visar att vakuumtorkning kan fungera vid bärtorkning men att ett utvecklingsarbete krävs för att starta upp kommersiell produktion. En grupp bärföretag samlades kring denna möjlighet men gruppen hade ingen enighet att driva ett gemensamt projekt. SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum 2014-05-07 Beteckning Sida 16 (25) 6.3.10 Övrig processutveckling och tester Utöver nämnda produkt- och processutveckling har projektet låtit genomföra andra små tester, som initierats av förfrågningar från företag. Här kan nämnas test av mögelbekämpning med hjälp av lingonjuice. Denna test genomfördes med gott resultat. En annan test genomfördes i Blekinge och rörde centrifugering av blåbär. Testen visar att man kan få en smakrik juice men att pressresten får en hög vattenhalt. Mindre försök har också utförts för att separera frön från torkad eller otorkad bärmassa. Försöken visar att båda metoderna är möjliga. SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum Beteckning 2014-05-07 Sida 17 (25) 7. MARKNADSFÖRING Projektet upprättade en kommunikationsplan under det första projektåret. Marknadsföringen mot allmänheten har genomförts, främst genom tidningsartiklar som skrivits om projektet. I pressarkivet finns 15 artiklar i lokal- och nationell press. Som en aktivitet i projektet har ett antal pressreleaser lagts ut. Resultatet av dessa har varit gått. För att nå ut till allmänheten tog vi fram en 16 sidig tidningsbilaga om skogsbär. Tidningen innehöll både artiklar om bärföretag och mer kunskapsinriktade artiklar om skogsbär. Bilagan distribuerades till 32 000 hushåll, i Norr- och Västerbotten. Effekten av utskicken var inte inte så stort. Ett annat sätt att marknadsföra projektet har varit genom att delta vis NOLIA-mässan i Piteå och Umeå. Projektet ställde ut med egen monter och intresserade bärföretag har fått möjlighet att delta genom att sälja sina produkter. Projektet har också tagit mot förfrågningar från företag som vill köpa norrländska bärprodukter, eller på annat sätt samarbeta med projektet. Här kan nämnas företag från Kina, Singapore, Hong Kong, England och några större svenska företag. Under år 2012 anlitades en sommarstudent från Umeå Universitet för att göra en kartläggning av den svenska bärmarknaden bland konsumenter. Studien visade att konsumtionen av bär ökar. Bild 10. Företaget Ecopolarica på NOLIA mässan i Piteå år 2012 SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum Beteckning 2014-05-07 Sida 18 (25) 8. INFORMATIONSSPRIDNING Informationsspridning till projektets deltagare har skett genom gruppmail och genom att filer lagts ut på projektets hemsida. Vid informationsspridning har EU-s logotype funnits med. Projektdeltagare har kunnat komma åt denna information genom inloggning på hemsidan. En blogg för projektdeltagare har också testats. Aktiviteten på bloggen blev dock aldrig särskilt hög. Fem informationsbrev har skickats ut till projektets deltagare. Dessa har sedan lagts ut på den publika delen av projektets hemsida. Informationen på Bärkrafts hemsida har utnyttjas av både projektets deltagare och av allmänhet och journalister. I tidningsartiklar kan man finna att man refererar till projektets hemsida. Projektet har deltagit vid olika lokal informationsmöten och informerat om projektet. Här kan nämnas Rotary i Umeå, möte med företag i Norsjö, information vid vintermarknaden i Jokkmokk, byamöte i Fredrika, LRF-möte i Malå m.fl. informationsmöten. Bild 11. Framsidan på bärbilagan som skickades ut i 32 000 exemplar SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum 2014-05-07 Beteckning Sida 19 (25) 9. BÄRCENTRUM En aktivitet i slutet av projektet genomfördes under arbetsnamnet bärcentrum. Iden bygger på att man efter två, på varandra följande, strukturfondsprojekt inom skogsbär, skulle undersöka möjligheten att bygga en mer permanent verksamhet kring kunskapsuppbyggnad/företagsutveckling inom skogsbär. Frågan om bärcentrum diskuterades vid projektets slutseminarium i oktober 2013. Resultatet av diskussionerna blev tre tänkbara strategier för hur man skulle kunna gå vidare med ett bärcentrum. 9.1 Forskningsstrategi Denna strategi bygger på att utveckla bärforskningen och föra ut kunskaper genom utbildning. De större företagen som redan har kunskaper och teknik samverkar med de mindre företagen. 9.2 Utbildningsstrategi Denna strategi bygger på en målinriktad utbildningsverksamhet som kan leda till ökat användning av skogens bärråvara, förstärkning av kunnandet inom entreprenörskap och förädling, samt kunskapen inom marknadsföring och försäljning. 9.3 Utvecklingsbolag Denna strategi bygger på en modell från Västernorrland, där träindustrin har bildat ett utvecklingsbolag (Processum AB). Bolagets uppgift är att finansiera och starta upp innovativ pilotverksamhet som kan komma till nytta för ägarna. När piloterna kan bära sina kostnader knoppas dessa av och det bildas kommersiella bolag kring dessa. Modellen har varit så intressant att Sveriges Tekniska forskningsinstitut har gått in som delägare i Processum. SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum Beteckning 2014-05-07 Sida 20 (25) 6. RESULTAT 6.1 Nya företag och arbetstillfällen Projektet syftade till att skapa en ännu bättre fungerande bärbransch i Norr- och Västerbotten, som kan leda till etablering och utveckling av företag som baseras på regionens skogsbärsråvara. Projektets har påverkat utvecklingen mot uppfyllandet av projektets syfte. Man kan dock konstatera att här finns ännu mycket att göra. Vägen är lång men förutsättningarna är mycket goda. Det faktum att hälften av plockade skogsbär i regionen exporteras utan att en frysas och rensas gör att man kan förstå potentialen i ökad förädling. Under projektperioden skapades fem nya bärföretag. Dessa företag är små företag som på sikt kan utvecklas och få en viktig betydelse i regionen. Kännetecknande för dessa nya företag är att de genomfört begränsade investeringar och att de inte skett i samverkan med andra företag. De stora industrisatsningarna saknas fortfarande. Antalet nya arbetstillfällen uppgick till åtta stycken. Hur många arbetstillfällen som säkrats är svårt att bedöma. Kanske rör det sig om minst 20 säkrade arbetstillfällen, mot bakgrund av att många företag fått rådgivning, ökade kunskaper och 6.2 Övriga resultat Bland övriga resultat kan man nämna ökad kontakt och samverkan mellan bärföretagare. De kontakter som skapats mellan företagen kommer att bestå och leder också förhoppningsvis till bildandet av nytt samarbete men på kommersiell basis. För att de små företagens ska överleva krävs att dessa känner samhörighet med andra företag och att man utbyter kontakter med kunder och leverantörer. Projektet har bidragit till att ge de svenska skogsbären ett ansikte och att allmänheten får en förståelse för skogsbärens betydelse och potential. Samtidigt har projektet blottlagt de brister som finns i bärbranschen då stora mängder bär, ca 50 % av det som plockas, förs ut ur regionen utan någon infrysning eller annan förädling. Denna insikt är mycket viktig för att förstå behovet av ett projekt som Bärkraft. Projektet har lett till en stor kunskapsuppbyggnad bland bärföretag men också inom projektägarens organisation. Detta faktum är av stor betydelse för att kunna stödja framtida satsningar på bärbranschen. SIK kan idag vara den organisation som har störst kunskaper inom bärförädling. Vi kan räkna med att framtida satsningar på bärförädling kräver stor kunskap och att denna kunskap finns som komplement till företagens egna kunskaper. 6.3 Jämställdhet/Integration och mångfald/Miljö/Folkhälsa Projektgruppen har haft en sammansättning med hälften kvinnor och hälften män. Strävan har också varit att både kvinnor och män har deltagit i arbetsgrupper och andra grupper som kunnat påverka projektets genomförande. Deltagande företag har varit blandade med både manligt och kvinnligt ägda företag. Åldersfördelningen bland företagarna har haft en god spridning från 17 år till 70 år. Av projektföretagen har 4 företag ägare/delägare med utländsk bakgrund. Ett företag har samisk bakgrund. Personer med utländsk bakgrund har deltagit i projektets aktiviteter och uppmuntrats att vara aktiva att dela med sig av sina erfarenheter av bär och bärprodukter från sina hemländer. I produktutvecklingen har dessa idéer tagits upp och lyfts fram och företagen har uppmuntrats att använda sin kultur i företagandet. SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum 2014-05-07 Beteckning Sida 21 (25) 7. UTVÄRDERING Projektet har låtit genomföra en extern utvärdering av projekt Bärkraft. Denna utfördes av företaget Preinvest. Utvärderingen var en kvalitativ studie baserad på djupgående intervjuer. I utvärderingen sammanfattas deltagarfeedback och där ges också konkreta råd på hur ett uppföljande skulle kunna vara utformat. Projektet Bärkraft har fokuserat på kompetenshöjning och nätverkande. Utvärderingen visade mycket riktigt att deltagarna upplevde en kunskapshöjning och var generellt sett positiva till den centrala aspekten. Ett flertal företag i utvärderingen (23%) har dessutom omnämnt en ökad satsning på bärförädling som en direkt konsekvens av projektet. Även projektledarens insats som projektledare sågs som positiv av en övervägande majoritet. Den främsta kritiken som riktades mot projektet var bristande företagstänk. Flertalet deltagare önskade se mer individuell coaching och praktiskt företagande; med andra ord en större hjälp i kommersialiseringsprocessen. Det fanns även stor mångfald bland deltagarna vilket utgjorde naturliga svårigheter i att tillgodose alla på lika villkor under respektives förutsättningar. Utvärderarnas slutsats är att Bärkraft har varit ett lyckat projekt där man väldigt positivt har bidragit till kompetenshöjning i branschen. På sikt kan detta bidra till ökad förädling och tillväxt. Därför ser utvärderarna positivt till att stödja den kommersiella processen i större grad i ett nästkommande projekt. Utvärderingen redovisas i sin helhet i bilaga 1. SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum Beteckning 2014-05-07 Sida 22 (25) 8. SLUTSATSER OCH DISKUSSION Projektet har varit mycket aktivt under hela projektperioden. Så gott som varje dag har företag kontaktat projektet för att diskutera bärfrågor och idéer kring bär. Projektarbetet har därför varit stimulerande och kreativt. De allra flesta projektdeltagarna har velat träffa projektledaren för att diskutera hur bärförtagandet kan utvecklas. Flera intresserade marknadsförare från södra delarna av Sverige och från andra länder har rest upp till Umeå för att undersöka möjligheten att köpa bärprodukter. En viktig slutsats som kan dras är att småföretag ogärna samarbetar i affärsutvecklingen. Snarast är det de allra minsta företagen som är mest obenägna att berätta om sina affärsplaner. Detta har märkts särskilt tydligt på nätverksträffar. Alla deltagare vill ha information men endast ett fåtal är öppna att dela med sig om sina egna affärstankar. Som en följd av detta har det varit svårt att få till stånd större företagssatsningar. Satsningarna har inte blivit större än vad ett litet företag orkar med. En viktig slutsats är att flertalet av projektdeltagarna deltar för att öka sin kunskap och för att träffa andra företagare. Uppbyggnad av kunskaper är viktig men steget till konkreta företagssatsningar är långt. Det har inte varit utan frustration att veta att det finns ett marknadsbehov, att vi har kunskap i projektet, men att det inte finns företag som ser möjligheterna och är beredda att satsa. Listan på affärsmöjligheter kan göras lång. Här följer några affärsmöjligheter som ingen ännu har tagit hand om: Produktion av hjortronfröolja Produktion av blåbärsfröolja Produktion av torkade skogsbär Extraktion av antocyaniner från blåbär Framställning av naturliga konserveringsmedel från lingon Framställning av bärpuréer för glassindustrin Framställning av bärviner från skogsbär Framställning av färska bär under bärsäsongen Produktion av bärpulver Framställning av fermenterade bär som hälsokost Framställning av sylt utan socker och konstgjorda konserveringsmedel Framställning av hälsokostprodukter baserat på bärblad Extraktion av arbutin från lingon Svårigheten i detta projekt och säkert i många andra stukturfondsprojekt är att få saker att hända. Projektet kan gå ganska långt i sitt agerande för att skapa företag men projektet kan inte gå så långt som att ta över entreprenörernas egen roll. Vad man kan lära av detta är att projektresurser i framtiden kanske måste fokuseras mer på de som verkligen driver eller vill driva företag. Mycket av projektledarens tid har gått åt till att kommunicera med personer som knappast har för avsikt, eller förmåga och förutsättningar, att satsa på något företag. I vissa fall har dessa personer agerat på ett sådant sätt att det försvårar möjligheter till samarbete och utveckling. Ett annat problem har varit att vissa företag sett projektet som en marknad där man kan tjäna pengar på utförda tjänster, och därmed fokuserat på fel saker. En av den viktigaste lärdomen av projektet är den situation som råder beträffande de norrländska skogsbären. Under år 2013 plockades i Norr- och Västerbotten ca 15 000 ton blåbär och lingon. Av denna volym var det endast hälften som genomgick någon som helst förädling i regionen. Resterande 7 500 ton skeppas ut ur regionen och ut ur landet utan att frysas in eller rensas, än mindre förädlas. Detta faktum är något som fler opinionsbildare bör SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum 2014-05-07 Beteckning Sida 23 (25) känna till. Jag har svårt att tro att tanken med allemansrätten var att vi skulle förse utländska företag med bärråvara nästan helt utan att man kan se effekter i form av sysselsättning i den region där bären växer. Figur 2. Under 2013 plockades totalt ca 25 000 ton bär i Sverige. Mer än hälften plockades i Västerbotten och Norrbotten. Skogsbärsbranschen är ingen framåtsträvande och innovativ bransch. Det finns ett motstånd att förändra sig och ifrågasätta gamla sanningar. Vi har stora mängder bärråvara men det finns en attityd att det bara är intressant att hantera stora volymer. Enkla kalkyler visar dock att något eller några hundra ton av bär kan ge stora förädlingsvärden. En effektiv lokal produktion av bärråvara ger mycket låga råvarukostnader som skapar bästa möjliga förutsättningar för industriella etableringar. Mycket få personer kan däremot se detta eftersom det saknas industriella förebilder. Här finns ett stort behov av pilotanläggningar där ny bärteknik kan testas så att fler kan se dess möjligheter. Mycket stimulerande är att veta att dessa satsningar kan ske i glesbygdskommuner som verkligen behöver fler företag. SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen RAPPORT Datum 2014-05-07 Beteckning Sida 24 (25) 8.1 Förslag till ett virtuellt ”Bärinstitut” Norr- och Västerbotten har genom projekten Bioteknik – Bär och Bärkraft, fått ett klart försprång när det gäller kunskap för att utveckla en ny bärindustri. Ingen annan region har tillgång till den bärråvara som finns i våra skogar och ingen har den samlade kunskapen om bär som vi har byggt upp. Vi står inför en stor möjlighet att bygga upp en ny bärindustri men internationella horisont. En mycket viktig drivkraft i marknaden är det tilltagande intresset för hälsofrågor. Skogsbär förknippas med hälsa och omvärldens attityd till skogsbär från Sverige är mycket positiv. Det lustiga är att vi inte har en väl utvecklad bärindustri. Nu är det dags att skapa denna industri. Detta arbete kommer inte att gå snabbt men vi kan inte vänta längre. Att skapa en ny bärförädlingsindustri kräver, kunskaper, entreprenörskap, marknadskontakter och kapital. Dessa faktorer kan ge oss ett framgångsrecept för att lyckas. Receptet skulle kunna sammanfattas på följande sätt: a) Starta upp utbildning inom bär och bärförädling. Utbildningen kan ligga på flera nivåer. En sorts utbildning kan rikta sig till nya företagare an annan kan rikta sig till unga personer som vill specialisera sig inom bär. b) Starta upp inkubatorverksamhet där företagare kan få stöd att bygga upp nya bärförädlingsföretag. c) Stimulera bärforskning genom samarbete med universitet och institut. Här menar jag inte bara svenska akademiska säten utan samarbeta med de länder som kan och vill bidra. Bärforskningen är många gånger betydligt mer utvecklad i andra länder. d) Bygg upp marknadskontakter i världen inom bär och bärprodukter. Marknaden är intresserad av våra skogsbär men vi måste inse att omvälden ligger långt framme och vi måste koppla vår produktion till en forskning, om vi ska bli accepterade aktörer på marknaden. e) Diskutera inte var ett institut ska ligga. Fokusera på uppgiften i stället och samarbeta med de kommuner som kan och vill bidra. Låt verksamheten utnyttja de möjligheter som finns att arbeta på distans. Tänk internationellt men agera lokalt. f) Till sist, våga ha starka visioner om framtiden, och det som görs ska göras ordentligt. I framtiden kommer man bara att se resultatet och ingen kommer längre att fråga hur länge det tog. SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen Datum RAPPORT Beteckning 2014-05-07 Sida 25 (25) 9. EKONOMI Kostnader KOSTNADSSLAG 2011-2013 Budget 2011-2013 Egen personal Köpta tjänster Lokaler Investeringar Övriga kostnader Projektintäkter 2 189 107 1 425 747 40 000 45 173 1 655 274 -195 644 2 400 000 1 320 000 63 369 60 000 1 685 000 -225 000 SUMMA 5 336 767 5 280 000 Tabell 2. Budget och utfall för projektets kostnader Projektets kostnader uppgick totalt till 5 336 767 kr mot budgeterat 5 280 000 kr. Projektägaren SIK får skjuta till mellanskillnaden. Finansiering Finansiering FINANSIÄRER EU, Regionala fonden Norrbottens läns Landsting Regionförbundet Västerbotten Västerbottens läns Landsting Strukturum i Jokkmokk Bodens kommun Bjurholms kommun Umeå kommun Åsele kommun Haparanda kommun Skellefteå kommun Norsjö kommun Ännu inte utbetald finansiering1 SIKs egen insats SUMMA Utfall Budget 2 272 958 2 640 000 580 000 600 000 750 000 522 958 600 000 480 000 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 450 000 450 000 30 000 30 000 30 000 30 000 60 000 60 000 30 000 30 000 734 084 56 767 5 336 767 5 280 000 Tabell 3. Projektets finansiering kan inte fastställas ännu då all medfinansiering inte har betalats ut. 1 Per 140407 SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB ingår i SP-koncernen
© Copyright 2024