1. No category

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
Sammanställning av
enkätundersökning
En rapport på hur brukare upplever Södertörns
tingsrätts bemötande
Sammanställt av Lucas Johansson
2011-12-28
Innehållsförteckning
Inledning ....................................................................................................................................................... 2
Sammanfattning............................................................................................................................................ 3
Brevet ............................................................................................................................................................ 5
Hemsidan ...................................................................................................................................................... 7
Domstolspersonalen ..................................................................................................................................... 8
Information och att hitta ............................................................................................................................ 10
Trygghet och säkerhet ................................................................................................................................ 11
Hot............................................................................................................................................................... 13
Information om förseningar ....................................................................................................................... 14
Rättegången och förståelse ........................................................................................................................ 15
Rättegången och rättens ordförande ......................................................................................................... 16
Vad tingsrätten kunde ha gjort för att få brukarna att känna sig bättre bemötta ..................................... 18
1
Inledning
Denna rapport är en sammanställning på en enkätundersökning som gjordes av Södertörns tingsrätt
under hösten 2011. Syftet med enkätundersökningen var att granska hur tingsrättens brukare upplevde
att de blev bemötta av tingsrätten och hur de upplevde vistelsen under rättegångsdagen. Enkäterna
bestod av frågor som gav ett brett statistiskt underlag och bara ett fåtal frågor ställdes där brukarna
kunde ge djupgående kommentarer.
Sammanställaren bakom denna rapport är Lucas Johansson som går tredje året på Södertörns högskola
och studerar nationalekonomi.
Metoden bakom denna rapport bygger på en kvantitativ hantering av data där sammanställaren har
sammanfattat dessa data i statistisk form. Analyser har gjorts av data, samband och vad olika resultat
kan bero på. Däremot har inga analyser gjorts av sammanställaren angående vad tingsrätten borde göra
åt vissa påpekade brister eller vilka resultat som borde anses vara bra eller dåliga. Däremot har
brukarnas kommentarer och synpunkter lyfts fram, och även resultat som påvisat stora skillnader,
samband eller ett visst signifikant upplysningsvärde har redovisats.
Alla enkäter har sammanställts i Excel för att skapa tabeller och göra gruppindelningar. Samband mellan
kön, ålder, utbildningsnivå, vilken egenskap brukaren varit i tingsrätten och härkomst har undersökts på
nästan samtliga frågor, men bara lyfts fram i denna sammanställning om de påvisat några fundamentala
skillnader eller haft något annat relevant värde. (Till exempel gav utbildningsnivån ingen större skillnad
på frågor som hade med förståelsen att göra som kanske förväntades.) Likaså är inte samtliga
kommentarer redovisade; vissa kommentarer besvarade inte frågan tillfredställande och vissa saknade
någon form av väsentligt informationsvärde.
2
Sammanfattning
Det var sammanlagt 88 enkäter som samlades in där några frågor besvarades av samtliga och andra
frågor besvarades i mindre utsträckning av brukarna. 63 % män och 37 % kvinnor besvarade frågorna.
Genomsnittsåldern var 39 år och intervjuarna hade fått tag på mest vittnen; listan nedanför visar hur
stor del av enkäterna som bestod av respektive grupp:




Målsägande: 18 %
Vittne: 38 %
Tilltalad: 25 %
Part i tvistemål: 19 %
Dispositionen för sammanställningen är utformad så att den går igenom enkätfrågorna ämnesvis och
under varje rubrik analyseras brukarnas svar statistiskt. Disposition är utformad på följande vis:
Brevet
Under denna rubrik presenterades vad brukarna tyckte om brevet som skickades ut när brukarna
kallades till rättegången. Brukarna verkade framförallt tycka att brevet var lätt att förstå och hade ett
tydligt språk. Men ungefär 30 % tyckte också att det innehöll ett högdraget språk, och 40 % av brukarna
som inte var födda i Sverige tyckte att det fanns en del konstiga ord.
Hemsidan
Under denna rubrik redovisades en kort genomgång om vad brukarna tyckte om tingsrättens hemsida,
de flesta hade inga synpunkter på hemsidan och tyckte att den var bra.
Domstolspersonalen
Denna rubrik behandlade vad brukarna tyckte om domstolspersonalen, både före och under
rättegångsdagen. De flesta tyckte att domstolspersonalen var mycket vänlig, inte alls högdragen, ganska
intresserade, inte alls kallsinnig, mycket hjälpsam och inte alls oförskämd både före rättegångsdagen
och under rättegångsdagen. Brukarna tyckte också att personalen var respektfull, men svarade i större
grad att personalen var mycket respektfull under rättegångsdagen än före rättegångsdagen.
Information och att hitta
80 % av brukarna tyckte att det var mycket lätt att hitta till domstolen och ungefär 70 % att det var
mycket lätt att hitta till salarna. Ungefär 70 % använde sig av informationstavlorna och de flesta tyckte
också att de fungerade mycket bra.
Trygghet och säkerhet
Målsägande verkade vara den grupp som kände sig minst trygga i samband med rättegången där enbart
varannan respondent svarade att de hade känt sig trygga. De brukare som var där som part i tvistemål
verkar vara den grupp som hade känt sig mest trygga.
3
Hot
6 av 79 brukare uppgav att de känt sig hotade i samband med rättegången. Målsägande var den grupp
som hade känt sig mest hotad och vittnen den grupp som känt sig minst hotad; ingen av vittnena
svarade att de hade känt sig hotade i samband med rättegången.
Information om förseningar
Ungefär 7 av 10 brukare påstod att om rättegången blev försenad så informerades de inte om detta.
Ungefär 40 % besvarade frågan, vilket indikerar på att rättegångarna var försenade 40 % av gångerna.
Rättegången och förståelse
Enbart ett fåtal hade inte förstått vem som var åklagare, ordförande och vilka som var nämndemän.
Svårast hade brukarna att förstå vilka som var nämndemän – 10 % svarade att de inte visste vilka som
var nämndemännen. De som var födda i Sverige verkade ha lättare att förstå rättegången än de som inte
var födda i Sverige. De flesta kände att de hade fått tala till punkt, fått komma till tals och förstått vad
som sagts.
Rättegången och rättens ordförande
Under rättegången upplevde brukarna domaren framförallt som inte alls oförskämd och inte alls
kallsinnig. Ungefär 80 % tyckte rättens ordförande var antingen mycket eller ganska hjälpsam. Ungefär
75 % av brukarna upplevde nämndemännen som intresserade, och det var framförallt gruppen tilltalade
som tyckte att nämndemännen visade på intresse.
Vad tingsrätten kunde ha gjort för att få brukarna att känna sig bättre bemötta
Under denna rubrik presenterades vad brukarna hade för synpunkter. Vanligaste kommentaren var att
allt var bra, men det var också vanligt att brukarna påpekade att de inte tyckte om att möta de andra
inblandade i rättegången i korridorerna före rättegången startade.
4
Brevet
De första frågorna i enkäten handlade om brevet som brukarna hade fått när de kallades till
rättegången. Man undrade vad brukarna tyckte om brevet och frågor som ställdes var:
Tydligt
språk?
Konstiga
ord?
Lätt att
förstå?
Högdraget
språk?
Vänlig
ton?
Myndig
ton?
Abstrakt
språk?
Saknades det
någon
information i
brevet?
I diagrammet nedanför kan man se vad samtliga brukare svarade. Den blå stapeln står för ”ja” och den
röda betyder att brukarna svarat ”nej” på frågan. Cirka 90 % tyckte att språket var tydligt och att brevet
var lätt att förstå. Ungefär 30 % tyckte att språket i brevet var högdraget och inte hade en vänlig ton.
Vad brukarna tyckte om brevet
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
Nej
Ja
30%
20%
10%
0%
Tydligt
språk?
Konstiga
ord?
Lätt att
förstå?
Nej
9%
82%
11%
67%
Ja
91%
18%
89%
33%
Myndig
ton?
Abstrakt
språk?
Saknades
det någon
information
i brevet?
28%
23%
83%
77%
72%
77%
17%
23%
Högdraget
Vänlig ton?
språk?
5
Lite drygt 20 % uppgav att det saknades information i brevet. Här är några punkter som brukarna
menade saknades:








”En karta/tåghänvisning och vägbeskrivning från pendeltåget.”
”Hur mycket reseersättning man skulle få.”
”Lite hur en rättegång går till och vad som förväntades av den som blev kallad i brevet.”
”Mera konkret vilken händelse förhöret gällde (tid och plats) samt telefonnummer till åklagare.”
”Att det i påminnelsen skulle stå tidpunkt och klockslag.”
”I brevet var det lätt att missa att man skulle skicka in delgivningskvitto.”
”Om vad som skulle hända.”
”Om rätten till målsägandebiträde. Det fick hon själv initiera.”
Övriga synpunkter på brevet:











”Den första kallelsen var ok, däremot påminnelsen var väldigt otrevlig. Jag hade skickat in
delgivningskvittot men tingsrätten hade inte fått detta och det skickades ut en väldigt otrevlig
kallelse där det hotades med böter eller polishämtning om jag inte kom. Man kunde ha ringt och
frågat först innan det skickades ut ett sådant otrevligt brev.”
”Ja. Att jag kan få ta med mig någon som ombud. Motparten hade med sig sin som och jag skull
gärna haft med mig någon som stöd.”
”Jag önskar att det skulle stå i kallelsen vilken händelse det gäller och vilket datum så jag lättare
kan se vad det var för händelse som jag ska höras om, annars måste jag ringa till tingsrätten för
att ta reda på det och det blir ett onödigt samtal.”
”I kallelsen skulle det handla om misshandel mm. Jag vill veta vad mm är.”
”Förstod egentligen ingenting, hade inte ens infunnit mig om inte advokaten hade upplyst mig
mig om förhandlingen genom att ringa”
”Alla kan inte åka allmänna kommunikationer på grund av funktionshinder. Nu fick man
uppfattningen att man inte skulle kunna få ersättning för taxiresa även om man som jag inte kan
åka kommunalt.”
”Åklagarens namn innan och mer information om EMR och hur rättegången går till.”
”Här tar man av sin tid som egen företagare att ställa upp som vittne och så får man en otrevlig
kallelse. Ersättningen är för dålig. Det hade varit bättre om jag fått en muntlig kallelse så hade
jag kunnat ställa frågor och varit mer förbered.”
4 brukare menade att de upplevde brevet med kallelsen som hotfullt eller ingav nervositet. Dessa
brukare menade att det i brevet stod ungefär: ”om du inte kommer får du böter”.
Att det fanns två olika brev i kuvertet tyckte en man var förvirrande. Mannen påstod att han inte
visste om han skulle ringa åklagaren eller tingsrätten.
6
Om man studerar skillnader mellan brukare födda i Sverige och brukare som inte var födda i Sverige så
var största skillnaden att fler andelar av de som inte var födda i Sverige tyckte att det fanns konstiga ord
och att brevet innehöll ett högdraget språk. 43 % av de som inte var födda i Sverige menade att det
fanns konstiga ord, medan 9 % av de som var födda i Sverige tyckte att det fanns konstiga ord. 25 % av
de födda i Sverige tyckte brevet hade ett högdraget språk, till skillnad mot den röda stapeln som är 56 %.
Procent brukare födda i Sverige och brukare inte födda i Sverige som svarat "ja"
på frågorna
100%
90%
80%
70%
60%
(Ja) 50%
40%
30%
20%
10%
0%
Födda i Sverige
Inte födda i Sverige
Hemsidan
23 personer uppgav att de besökt tingsrättens hemsida, 48
att de inte besökt hemsidan och 15 brukare menade att de
inte kände till hemsidan. De flesta som besökt hemsidan
hade inga synpunkter och vanligaste svaret var:

Antal Ja
Antal Nej
Känner inte till den
17%
”Den var bra.”
Andra synpunkter brukarna hade på hemsidan var bland
annat:



Brukare som besökt hemsidan
27%
56%
”Jag tyckte den var barnslig, med alldeles för mycket filmer.”
”Ville se byggnaden så jag visste vart jag skulle. Det var en bra bild på huset.”
”Försökte leta efter telefonnummer på sidan men jag hittade inte det jag letade efter.”
7
Domstolspersonalen
De flesta brukarna hade inte pratat med någon av domstolens personal före rättegångsdagen angående
rättegången. Den som brukarna haft mest kontakt med före rättegångsdagen var domstolens
kanslipersonal där 34 % uppgav att de pratat med kanslipersonalen. Annars svarade minst 90 % att de
inte haft kontakt med varken domare, notarie, receptionist, vaktmästare, vittnesstöd eller någon annan
personal på tingsrätten.
Här nedanför är ett stapeldiagram som visar vad brukarna svarade på hur de upplevde de
domstolspersonal som de hade kontakt med före rättegångsdagen.
Hur upplevde du den domstolspersonal som du hade kontakt med före
rättegångsdagen?
100%
90%
80%
70%
60%
Inte alls
50%
Mindre
40%
Ganska
30%
Mycket
20%
10%
0%
Vänlig?
Högdragen? Intresserad? Kallsinnig? Hjälpsam? Oförskämd? Respektfull?
Samtliga svarade att personalen var ”mycket vänlig” eller ”ganska vänlig”; samtliga brukare svarade
också att personalen ”inte alls” var högdragen eller ”mindre” högdragen.
40 % av brukarna blev personligen mottagna av någon av personalen på tingsrätten och det var vanligast
att brukarna svarade att de blev mottagna av antigen domstolsvärden eller vittnesstödjare.
Nedanför redovisas hur domstolspersonalen upplevdes som brukarna hade kontakt med under
rättegångsdagen. Framförallt tyckte de flesta brukarna att domstolspersonalen var mycket vänlig, inte
alls högdragen, ganska intresserade, inte alls kallsinniga, mycket hjälpsamma, inte alls oförskämda och
mycket respektfulla. Om man jämför hur män och kvinnor har upplevt domstolspersonalen så finns det
inga fundamentala skillnader. Likaså ger en jämförelse mellan åldrar, mellan de som blev personligt
mottagna av någon personal och de som inte blev det, och i vilken egenskap brukarna blev tillkallade till
domstolen inte några tydliga skillnader.
Responsen för hur brukarna upplevde domstolspersonalen under rättegångsdagen har stora likheter
med hur personalen upplevdes som brukarna hade kontakt med före rättegångsdagen, med undantag
8
att domstolspersonalen upplevdes mer respektfull under rättegångsdagen samt att 11 % tyckte att
domstolspersonalen var ”mycket oförskämd ”under rättegångsdagen. Värt att notera är också att
kolumnen ”intresserad” har fått lägst betyg om man räknar efter flest ”mycket” som svarsalternativ, det
samma gäller för grafen ovanför och är genomgående för hela enkäten.
Hur upplevde du den domstolspersonal som du hade kontakt med under
rättegångsdagen?
100%
90%
80%
70%
60%
Inte alls
50%
Mindre
Ganska
40%
Mycket
30%
20%
10%
0%
Inte alls
Mindre
Ganska
Mycket
Vänlig?
Högdragen? Intresserad? Kallsinnig? Hjälpsam? Oförskämd? Respektfull?
Vänlig?
0%
0%
18%
82%
Högdragen?
92%
4%
0%
4%
Intresserad?
0%
6%
52%
42%
Kallsinnig?
93%
0%
4%
4%
Hjälpsam?
3%
0%
23%
74%
Oförskämd?
89%
0%
0%
11%
Respektfull?
0%
0%
19%
81%
9
Information och att hitta
De flesta brukare tyckts tycka att det var lätt att hitta till både domstolen och till salen.
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Inte alls
Mindre väl
Ganska väl
Det var lätt att hitta till domstolen
Det var lätt att hitta till salen
Inte alls
2%
4%
Mindre väl
6%
7%
Ganska väl
13%
16%
Mycket väl
79%
73%
Mycket väl
Synpunkter och kommentarer som gavs på frågan om det var lätt att hitta till salen och domstolen var
bland annat:






”Otydliga pilar i vänteutrymmena.”
”Tycker skyltningen kan vara lättare.”
”Vilseledande skyltning.”
”Lätt att hitta men krånglig väg från buss 704.”
“Utan tidigare erfarenhet hade det varit svårt, inte skyltat från busshållsplatsen.”
Tre brukare menade att det ”inte var så bra skyltat” eller ”otydlig/undanskymd skyltning” från
pendeltåget till tingsrätten.
56 av 85 (66 %) uppgav att de använde sig av informationstavlorna, där ungefär 70 % uppgav att de
tyckte informationstavlorna fungerade ”mycket väl”, och resterande cirka 30 % tyckte att de fungerade
”ganska väl”. De flesta tyckte också att informationstavlorna var mycket lätta att förstå. 43 brukare
svarade att de var mycket lätta att förstå och 12 att de var ganska lätta att förstå, och en 21 årig man
tyckte att de var mindre lätta att förstå.
10
Trygghet och säkerhet
På frågan hur brukarna kände sig i samband med rättegången, gavs fyra svarsalternativ: trygg, ganska
trygg, mindre trygg och otrygg.1 Denna fråga är dock lite svårtolkad eftersom vissa respondenter kan ha
tolkat frågan som om att den handlade om personens egen oro inför förhandlingen istället för hur
han/hon upplevde att säkerhet var.2 Därför är också tolkningen av resultatet svårtolkad. Grundfrågan
som ställde var:
”Hur kände du dig i samband med rättegången?”
Tabellen nedanför visar procentsatsen från hur samtliga brukare svarade på frågorna. Ungefär 70 % av
respondenterna svarade att de kände sig trygga i samband med rättegången utanför domstolen, vid
väntrum och korridorer och i rättegångssalen:
Otrygg
Mindre trygg
Ganska trygg
Trygg
Utanför domstolen?
Inne i domstolens väntrum
och korridorer?
I rättegångssalen?
6%
8%
17%
69%
6%
10%
14%
70%
5%
14%
13%
69%
Procent brukare som svarat att de känt sig trygga i samband med
rättegången
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Målsägande:
Vittnen:
Tilltalade:
Part i tvistemål:
Utanför domstolen?
Inne i domstolens
väntrum och
korridorer?
I rättegångssalen?
Målsägarna tycks vara den grupp som kände sig minst trygg i samband med rättegången, och de som
blev tillkallade till rättegång i egenskap av part i tvistemål tycks vara den grupp som har känt sig mest
trygg. Jämför man dessa två gruppers respons kan man se att nästan alla som var i Södertörns tingsrätt
1
På enkäten som denna sammanställning bygger på gavs egentligen bara en skala från 1-4 mellan otrygg (1) och
trygg (4) på dessa tre frågor (fråga 46-48). En tolkning har därför gjorts av sammanställaren för värdet 2 och 3 på
skalan.
2
Se kommentar från intervjuare på enkät MW4 efter fråga 48.
11
som part i tvistemål svarade att de känt sig trygga på samtliga frågor. Inte mer än 50 % av brukarna som
var målsägare kände sig trygga i domstolen, inne i domstolens väntrum och korridorer och i
rättegångssalen. 25 % av gruppen målsägare uppgav att de kände sig mindre trygga i rättegångssalen,
lika många respondenter av samma grupp uppgav att de kände sig ganska trygga.
Hur brukare kände sig i samband med rättegången: Part i tvistemål
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Otrygg
Mindre trygg
Ganska trygg
Trygg
Utanför domstolen?
Inne i domstolens väntrum
och korridorer?
I rättegångssalen?
Hur brukare kände sig i samband med rättegången: Målsägande
60%
50%
40%
Otrygg
30%
Mindre trygg
20%
Ganska trygg
10%
Trygg
0%
Utanför domstolen?
Inne i domstolens väntrum
och korridorer?
I rättegångssalen?
Man kan också se ett samband mellan ålder och trygghetskänsla. De brukare som var äldre påstod att de
hade känt sig trygga i större grad än vad de yngre uppgav att de hade känt sig trygga.
12
Hot
6 av 79 (6 %) brukare uppgav att de känt sig hotade i samband med rättegången. Där 5 av dessa 6 var
kvinnor (där en av dessa 6 menade att hon känt sig hotad av åklagaren). Enbart en pratade med någon
om hotet; vilket var en kvinna som beställde medhörning, resten svarade inte på frågan.
Brukare som känt sig hotade i
samband med rättegången: Procent
Har du känt dig hotad i samband med
rättegången?
Brukare som känt sig hotade i
samband med rättegången: Antal
35
30
25
19%
20
15
11%
8%
"Ja"
10
Ja
Nej
5
0
0%
Målsägande
Vittne
Tilltalad
Part i
tvistemål
Ingen av de 32 vittnena som svarade på frågan hade känt sig hotade i samband med rättegången.
Däremot hade 3 av 16 målsägare känt sig hotade (19%).
63 % av brukarna mötte antingen målsägare, tilltalade eller vittnen i väntrummen eller korridoren innan
det var dags att gå in i rättegångssalen. Brukarna gav olika svar på hur de hade upplevt detta. De
vanligaste svaren var:




”Kändes ok.”
”Inga problem.”
”Var obehagligt.”
”Obekvämt.”
Men också andra utläggningar gavs, bland annat detta:



”Jag träffade målsäganden utanför salen och det kändes inte så bra eftersom jag då började
engagera mig. Det hade känts bättre om jag helt neutralt hade kunnat lämna mitt vittnesmål.”
”Inget problem. Vi är sams nu. Jag upplevde det som en trygghet.”
”Extremt jobbigt, jag hörde honom prata med någon som senare visade sig vara åklagaren.”
13
Information om förseningar
71 % av brukarna påstod att om rättegången blev försenad så
informerades de inte om detta. Det var 35 brukare som svarade på
frågan av 88 tillfrågade (ungefär 40 %); vilket alltså betyder
rättegångarna försenades till 40 % av gångerna. Denna höga kvot kan
bero på att folk missuppfattat frågan. Frågan som ställdes var:
”Om rättegången blev försenad: blev du informerad om detta?”
Några av brukarna kan ha svarat ”nej” och menat att rättegången inte
blev försenad; beror mycket på hur intervjuaren ställt frågan. Likaså
kan brukarna tolkat ordet ”informerad” på olika sätt; t.ex.
informationstavlorna kan ha uppfattas av brukarna som att de
antingen blev informerade genom dem eller som att brukarna fick ta
reda på informationen själva med hjälp av tavlorna – och därför inte
räknat tavlorna som ett giltigt informerande.
Antal brukare som
blev informerade
30
25
20
15
10
5
0
Ja
Nej
Om rättegången
blev försenad:
blev du
informerad om
detta?
De som blev informerade svarade att de blev informerade på följande sätt:





”Tavlan och vakten.”
”Åklagaren informerade.”
”Stod på tavlan. En advokat kom också ut och informerade.”
”Inkallad och informerad i rättegångssalen.”
”Genom brev.”
14
Rättegången och förståelse
För att undersöka hur brukarna förstått rättegången gavs några påståenden som de fick svara om de höll
med om. De påståenden som ställdes var:
jag förstod
vad som
sades under
rättegången
Rättegången
gick till
ungefär som
jag hade
förväntat mig
Jag fick
komma
till tals
jag fick prata
till punkt vid
ett eventuellt
förhör
Jag förstod
vem som var
åklagare
Jag förstod
vem som var
rättens
ordförande
(domare)
Jag förstod
vem/vilka
som var
nämndemän
Diagrammen nedanför redovisar vad brukarna svarade på frågorna. ”Lägst” resultat fick frågan om
rättegången gick till ungefär som brukaren hade förväntat sig där 3 personer av 88 svarade ”inte alls”
och 12 personer svarade ”ganska lite”. Enbart 2 respondenter påstod att de inte hade förstått vem
rättens ordförande var och 7 stycken att de inte förstått vem/vilka som var nämndemännen:
Brukare som förstått vilka rättegångens medverkare var
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Ja
Nej
Jag förstod vem som var
åklagare
Jag förstod vem som var
rättens ordförande
(domare)
Jag förstod vem/vilka som
var nämndemän
Ja
96%
98%
90%
Nej
4%
2%
10%
Brukares upplevelse av rättegången
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Inte alls
Ganska lite
Ganska mycket
Helt
jag förstod vad Rättegången gick Jag fick komma till jag fick prata till
som sades under till ungefär som
tals
punkt vid ett
rättegången
jag hade förväntat
eventuellt förhör
mig
15
De som hade som högsta utbildning gått på gymnasieskola hade högst procentsats som uppgett att de
förstått vad som sades och vilka som var nämndemän, ordförande och åklagare. De med
högskoleutbildning hade näst högst procentsats. Jämför man i vilken egenskap brukarna var tillkallade
till rättegången så kan man se att i gruppen tilltalade svarade störst procentsats ”helt” på påståendena
att de fått komma till tals, pratat till punkt och haft ungefär korrekt förväntningar. Åldern verkade inte
ha någon fundamental betydelse för förståelsen av rättegången.
De som var födda i Sverige verkade ha lättare att förstå rättegången än de som inte var födda i Sverige:
Förståelse av rättegången, födda i Sverige och inte födda i Sverige
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Födda i Sverige
Inte födda i Sverige
jag förstod vad Rättegången Jag förstod
som sades gick till ungefär vem som var
under
som jag hade
åklagare
rättegången förväntat mig
Jag förstod
Jag förstod
vem som var vem/vilka som
rättens
var
ordförande nämndemän
(domare)
Rättegången och rättens ordförande
60 % av gångerna presenterade sig ordförandet och de övriga i rättegångssalen och 67 % av gångerna
berättade rättens ordförande vad som skulle hända under rättegången.
70 % svarade ”mycket bra” på hur de upplevde att frågan om ersättningen togs upp:
Hur upplevde du att frågan om eventuell
ersättning togs upp?
Inte alls bra
Mindre bra
4%
9%
Ganska bra
17%
Mycket bra
70%
Under rättegången upplevde brukarna domaren framförallt som ”inte alls” oförskämd, kallsinnig och
högdragen; dock tyckte samtidigt 11 % att domaren var ”mycket” högdragen. Ungefär 80 % tyckte
16
rättens ordförande var antingen ”mycket” eller ”ganska” hjälpsam, 14 % upplevde ordförandet som
”mindre” eller ”inte alls” hjälpsam:
Under rättegången upplevde brukarna domaren som:
100%
90%
80%
70%
60%
50%
Inte alls
40%
Mindre
30%
Ganska
20%
Mycket
10%
0%
Vänlig
Högdragen Intresserad
Kallsinig
Hjälpsam
Oförskämd Respektfull
Inte alls
1%
67%
3%
90%
8%
95%
1%
Mindre
1%
14%
7%
7%
6%
2%
1%
Ganska
29%
9%
37%
3%
42%
0%
37%
Mycket
68%
11%
54%
0%
44%
3%
60%
För ungefär tre fjärdedelar av brukarna upplevdes nämndemännen som intresserade, och det var
framförallt gruppen tilltalade som tyckte att nämndemännen visade på intresse. I gruppen ”part i
tvistemål” var det bara 2 brukare som svarade, vilket gör gruppens resultat mindre representativt:
Under rättegången
upplevde brukarna
nämndemännen som:
Intresserade
Ointresserade
24%
Under rättegången upplevde brukarna
nämndemännen som (uppdelat i grupper):
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Intresserade
Ointresserade
76%
17
Vad tingsrätten kunde ha gjort för att få brukarna att känna sig bättre
bemötta
Det var vanligast som respons att brukarna sa att de var nöjda på frågan om vad tingsrätten kunde ha
gjort för att få brukarna att känna sig bättre bemötta. Det framfördes att ”allt fungerade bra”,
”bemötandet var professionellt”, ”flöt som tåget”, ”allt var okej”, ”fungerade otroligt bra” och någon
påstod till och med att Södertörns tingsrätt var den bästa tingsrätten.
Det var vanligt att respondenterna påpekade att de inte tyckte om att möta de andra inblandade i
rättegången före rättegången startat. Det var 8 personer som ville se någon slags förändring så att
vittnen och målsäganden skulle slippa möta tilltalade i korridorerna eller ha vakter eller vittnesstödjare
som följde med till salen för att slippa vänta ensamma.
Det var ganska vanligt att brukare som inte fått någon presentation av rättens inblandade under
rättegången poängterade att de hade saknat en presentation, och att det kunde kännas ”stelt” om det
uteblev både presentationer och genomgång av vad som skulle hända.
Andra respondenter påpekade att:






”Det borde funnits en karta i kallelsen, som visade vägen till tingsrätten och hur det ser ut inne i
tingsrätten.”
”Det saknades telefonnummer i kallelsen.”
”Rådgivning eller information om vad som förväntades av brukarna och hur rättegången skulle
gå till.”
”Miljön kändes kall.”
”De ville veta om de skulle anmäla sig i receptionen när de kom till tingsrätten.”
”Att någon (typ en värd) tog emot brukarna vid entrén.”
Det fanns också många andra anmärkningar som var mer unika, bland annat:






”[…] Svårt att hitta parkeringsautomaten”
”Det borde ha funnits vatten på målsägandebordet.”
”Man behöver märka ut rampen bättre in till huset. Det räcker med lite vit färg vid kanterna så
blir det lättare för synskadade. Ordföranden borde ha förklarat vad jag skulle kunna få
ersättning för. Jag visste inte att jag skulle kunna få för taxi eftersom jag är handikappad.
Ordföranden borde ha berättat varför åklagaren fick läsa upp mitt förhör under
förundersökningen. […]”
”[...] Otrevlig kallelse. Ersättningen är för dålig. Det hade varit bättre om jag fått en muntlig
kallelse så hade jag kunnat ställa frågor och varit mer förberedd”
”[…] Man bör få en SMS påminnelse om kallelsen en dag innan som man får på sjukhus med
flera ställen.”
”Hade gärna velat ha info om skadestånd, vad jag hade för rätt att begära och hur mycket som
hade varit rimligt att begära”
18








”Informationstavlan rullar för snabbt. Det kan vara svårt att skilja ut sin egen förhandling
eftersom texten är packad.”
”Borde göra vittnens uppgifter mindre officiella.”
”Bjudit på kaffe.”
”Mindre formellt språk.”
”Bättre information om rätten till målsägandebiträde.”
”[…]Det togs upp att utbudet i matautomaterna kunde vara bättre då en del är här långa dagar,
skulle finnas bättre utbud för vegetarianer och matigare smörgåsar[…].”
”Dålig hörutrustning i sal 11, blev svårt att hänga med i rättegången.”
”Man borde ha en tv, så att man kan titta, och kanske tidningar”
SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT
2011-12-28
19