Sjk14nr1 - Sjöviks folkhögskola
Sjövikskamraten Sjöviks folkhögskolas Kamratförbund Nr 2014:1 Kerstin - en musikvisionär sid 6 Utgivare Sjöviks folkhögskola och Sjöviks folkhögskolas Kamratförbund Ansvarig utgivare: Anita E Leanderson Postadress: Sjöviks folkhögskola 775 95 Folkärna Tel: 0226-678 00 E-post: [email protected] Hemsida: www.sjovik.eu Sjöviks Kamratförbund bg 5639-6518 Medlem Medlemsavgiften är 100 kr per år, 900 kr för ständig medlem. Betala in på bankgiro 5639-6518 Redaktion Redaktionskommitte bestående av personal. Utgivning Sjövikskamraten kommer ut två gånger per år. Tidningen ingår i medlemsavgiften för medlemmar i Sjöviks folhögskolas Kamratförbund. Nästa nummer kommer i november 2014. Foto Bengt Hallberg, Bojan Krogh, Kerstin Björe, Anton LeandersonAndréas, Agnes Asker m fl Omslagsfoto Bo Weslien, Bengt Hallberg Sjöviks Kamratförbund - för dig som studerat eller studerar på Sjöviks folkhögskola - för dig som vill stötta skolans verksamhet Inbetalning av medlemsavgiften 100 kr för kommande år sker till årsskiftet. Inbetalningsavi gällande 2015 medföljer höstens nummer. Bidrag är välkomna när som helst på året! Kamratförbundets bankgiro är 5639-6518. Från mörker mot ljuset Björkarna slår ut, Bäsingen ligger som en spegel, vårfåglarna tar plats och tonar upp i det vackraste av musik. Sjöviks folkhögskola uppbjuder sig av hela sin kraft att möta våren och sommaren än en gång. Efter för oss en arbetsam och mörk höst och vinter så känns värmen och ljuset så välkommet. För egen del blir det den tjugotredje sommaren som jag går tillmötes på Sjövik. Ingen tidsrymd att förhäva sig över när jag tänker på alla kollegor som arbetat så mycket längre. Men det är en tid man känner väldig tacksamhet inför, mötet med alla medarbetare och studerande. Många med mig har upplevt hur väl Sjöviks folkhögskola tar emot och välkomnar människor som arbetar eller studerar här. Ett förhållningssätt som bidrar att man trivs och fortsätter att vara kvar år efter år. Synsätt som skapar delaktighet och ansvar att göra sitt bästa av det förtroende som tilldelas. Att tillsammans med Peter Andersson få förtroende att leda verksamheten på Sjöviks folkhögskola skänker ett ytterligare perspektiv på den tid man arbetat på folkhögskolan. Vad är skillnaden när man för första gången klev in på Sjövik för att möta studerande och personal i början på 90-talet och idag? Ingen av de undervisande lärarna på allmän linje finns kvar. Hur skall det då gå? Lugn, allt är sig likt fast i en annan skepnad. Nu heter inte lärarna på allmän linje Kerstin, Lasse, Gunnel, Gunvor, Per eller Lisbeth. Idag är det Catrin, Matilda, Kenneth, Anna-Karin, Jesper, Stina, Bert-Ola och Peter. Nya lärare men i samma goda anda, Sjöviksandan, viljan att göra skillnad för våra studenter. Att förutom undervisning ta tillvara på de möjligheter som uppdagas när människor möts på en folkhögskola. Mötesplatser som folkhögskolor är minst lika viktiga idag som tidigare. På folkhögskola uppmuntras den finaste av egenskaper att tillåtas att vara sig själv. Vad är mer förtroendeskapande än människor som törs leva ut och stå för vem man är? Så vi kan med glädje och tacksamhet se på den generationsväxling som Sjöviks folkhögskola står inför. Värderingar som vilar på en lång tradition lever vidare med en ny generation. Ha en härlig sommar! Lars Nilsson, t f rektor Midsommar på Sjövik Midsommardialog 19 - 21 juni Midsommarfirande 20 - 21 juni Anmäl dig på mail: [email protected] eller tel 0226-678 00 Styling av Snickeriet På Sjöviks snickeri har det hänt stora saker på senaste tiden. Från att ha varit en ganska rörig plats med föga tilltalande estetik, har det blivit en ren fröjd för ögat! Nymålat i vackra färger och fint ordnat med verktygstavlor som gör att man lätt kan hitta det man behöver. En vägg har flyttats för att få ett stort rum och själva snickeriet är målat i röd-rosa och grå-vitt. Fikarummet har också fått sig en ansiktslyftning och blivit målat i ”stressless green” (vad kunde passa bättre). Här kan man ta av sig hörselskydden och slå sig ned för en stunds välbehövlig fika och djupa inspirerande samtal. Maskinrummet , som förut varit mörkt som en grotta, har fått en härlig ljusgul färg och blivit utrustat med praktiska hyllor i fräscht vitt. Trevligare och säkrare arbetsmiljö, säger Bert-Ola Pettersson, som har hand om byggprofilen och träslöjden på skolan. Kvinnan bakom färgsättningen är Catrin, som är praktikant på Sjövik. Byggprofilen har i huvudsak stått för målningen. Bojan Krogh Madeleine trivs på Sjövik Filmtävling Under våren har Sjöviks marknadsföringskommitté utlyst en filmtävling bland skolans elever. Uppgiften var att göra en film på temat ”Mitt Sjövik”, med enda regel att filmen inte fick vara längre än två minuter. Priset, 1000 svenska riksdaler, kammades hem av Gabriel Hällqvist, elev på musiklinjen. På en god andraplats kom L-blocket under ledning av Yvonne Skoglund, som vinner en tårta att kalasa på. Sett & hört Det jag känner för Sjövik Solen lyser så skönt över Sjövik. Jag sitter på bryggan i solen i endast en tjock tröja i början av mars. Jag känner hur jag har saknat solens ljus, kroppen bara alstrar Dvitaminer, huden går från jätteblek till vårblek och saknaden av vissa människor ökar under våren. Som alla årstider har även våren sina nackdelar, som allt pollen som yr runt när värmen kommer efter en kall vinter. Jag hör hur vattnet och fåglarna får nytt liv, allt har äntligen börjat röra på sig efter en stillsam vinter. Isen är borta, flyttfåglarna har börjat flyga tillbaka till Sverige och jag bara älskar Sjövik på våren, det är en speciell känsla som infinner sig i mig. Det som jag skrivit här beskriver hur jag känner när jag är på Sjöviks folkhögskola. Jag tycker denna dikt framhäver det fina på skolan, som jag varit med om två år i rad. Madeleine Ström, L-blocket New Connexion Personalen på Sjövik har haft besök av Birgitta och Elisabeth från New Connexion. New Connexion är en förening som arbetar för öppenhet och förståelse mellan människor från olika kulturer och mot rasism. New Connexion startade faktiskt på Johan-Olov skolan i Horndal. Birgitta och Elisabeth pratade väldigt inspirerande om hur man möter vardagsrasismen i skolvardagen. Många frågeställningar lämnades också ut till åhörarna, skolans personal, för ställningstagande och för öppen diskussion. Eftersom personalen på Sjövik är väldigt kunnig och har stor erfarenhet av möten mellan olika kulturer kändes det som om tiden för diskussionerna inte räckte till. Kanske en fortsättning i någon form vore önskvärd. Några av lärarna uttryckte också att ”Det här ska vi jobba med nästa läsår”. Ett stort tack till Birgitta och Elisabeth för en tänkvärd och inspirerande föreläsning om vardagsrasism och hur man möter den i sitt arbete. Peter Andersson Vi tackar Sjöviks hönsmamma Inger Landberg, vår medarbetare i köket, har gått i pension. Som så många andra som jobbar på Sjövik fick Inger den första kontakten med skolan som elev. Hon gick på TP 1 läsåret 1993 – 94. Därefter har Inger arbetat som lokalvårdare och de senaste åren i köket. Hon har varit en frisk fläkt och hon tyckte mycket om kontakten med eleverna. Hemma driver Inger och hennes man ett hönseri och har under många år levererat ägg till vårt kök. Detta kommer hon att fortsätta med. Hönsen är både ett arbete och ett fritidsintresse för Inger. Hon har en stor samling prydnadshöns och – tuppar. Vi tackar Inger för de här åren och önskar henne lycka till i fortsättningen. Sonja Östman På grundskolekursen skrattar vi mycket Grundskolekursen vänder sig till ungdomar som inte riktigt är klar med grundskolan. Våra ämnen är svenska, matematik, engelska, samhällskunskap och motion. Arbetet är mycket individanpassat och varje elev arbetar utifrån sina egna förutsättningar, målet är dock att bli färdig med grundskolekursen på ca ett år. Det kan gå fortare och det kan också ta lite längre tid beroende på dina förkunskaper och dina ambitioner. Målet är att komma hit hit varje dag och medverka på lektioner och gemensamma arrangemang. Då är sannolikheten mycket stor att man kommer att lyckas. Motion-friluftsliv är ett ämne där vi vistas mycket ute i naturen och prova på olika friluftsaktiviteter, såsom skidor, svampplockning, Ofta ger sig gruppen ut i naturen. Här ses brödbakning, fågelskådning, islands- Madelene och Emu grilla korv hästridning. Ämnet bygger mycket på upplevelser och social samvaro, samt känslan av att må bra av att röra sig. Stina Hagberg Lika ljuvligt som för 150 år sedan... Man kunde känna förväntan i luften. Chokladtårtorna stod nybakta och doftade ljuvligt, lika ljuvligt som de doftat för 150 år sedan då kokerskan i något förnämt hem följde receptet ur ”Anna Maria Zetterstrands kok- och hushållsbok”. Skillnaden var att just den här eftermiddagen bakades tårtorna i en elektrisk ugn istället för i en vedeldad och herrskapet som skulle få nöjet att avnjuta bakverken var inga andra än Sjöviks studenter. På Storköksprofilen gjorde man sig beredda. Förklädena var strukna och hättorna stärkta. Slipsen var knuten och skorna putsade. Nervositeten började sprida sig bland den uppklädda serveringspersonalen. Det var dags att öppna dörrarna och ge besökarna en tidsresa tillbaka till det romantiska och klassiska 1800-talet. Elisabeth Embretsen Livet på Sjövik I .....fågellivet närmare bestämt Vi har en stor trädgård här på Sjövik, alldeles vid den stora sjön Bäsingen, som är en utvidgning av Dalälven. Nedre Dalälvsområdet sammanfaller med Limes Norrlandicus, den naturliga norrlandsgränsen. Här blandar sig områden med typisk norrlandsnatur med naturtyper mer vanliga i södra delen av landet. Det betyder att vi kan få se fåglar här, som är vanligare både längre söder och norr ut. Under hösten har vi haft fint besök av nötkråkor som har kalasat på kottarna från de cembratallar som står utanför gaveln på Storgården och utanför Östergården. Vi har haft turen nästan varje år att se dessa silverprickiga svarta fåglar med sina kraftiga näbbar. De har kommit långt österifrån och är inte vana vid människor, så de är mycket orädda – nästan så att det har gått att klappa dem över ryggen. Just nu i dessa dagar hörs nötväckans energiska vi-vi-vi. Det är en fågel som finns här hos oss året runt, en så kallad stannfågel. Det är den enda fågel som kan klättra nedför ett träd med huvudet före. Man kan säga om någon som är rastlös ”du far ju runt som en tätting”, och det är precis vad nötväckan gör, den tillhör nämligen familjen tättingar. Den är väldigt högljudd av sig, kavat och kaxig. Ser du en decimeterstor, strömlinjeformad grå fågel, med ett rejält svart streck vid ögat så har du nog träffat nötväckan. En ”väcka” är egentligen ”den som hugger spånor”, och det skulle kunna passa in på en hackspett egentligen, det är väl därför den blivit kallad för den grå hackspetten. Pilfinkar finns nästan överallt där människor bor och odlar, så ock på Sjövik. Det är en utpräglad flockfågel som söker sin föda på marken. Ofta förväxlas de med gråsparvar, båda är små och knubbiga med tjocka näbbar, vilket berättar att de inte är insektsätare. Båda är brunspräckliga ovanpå, men pilfinken har en chokladbrun hätta på sitt huvud. Pilfinken är en trogen stannfågel som bosätter sig i håligheter i byggnader, gärna under takpannor och i ventiler. Man kan se dem sitta på kanten på takrännorna utanför sitt tillhåll. Ventiler är ett väldigt säkert boställe, där finns ju till och med galler på väggen som hindrar obehöriga att ta sig in – okey, de får själva åla sig in också. Innanför finns ett decimetertjockt rör, in mot det ställe som ska ventileras. I arbetsrummet i Hemskolan finns ett skåp som tidigare varit skafferi och där ventilen finns kvar. Birgitta, som använder arbetsrummet, tyckte det var konstigt när det plötsligt började ligga småpinnar och torrt gräs på hennes böcker. Mysteriet fick sin lösning den dagen när en liten pilfink förirrat sig hela vägen in i röret och trillat ner i det före detta skafferiet, och inte förmådde komma tillbaka ut igen. Som tur var, är vår vaktmästare Mats en god ornitolog och kunde ge pilfinken åter sin frihet. Han spikade dessutom en skiva för ventilationshålet så detta inte skulle hända igen. Tur för fågeln att vi inte hade skollov! Redan i slutet på januari hörs årets första talgoxsång. Talgoxen är en av våra mest orädda fåglar, som kan lära sig äta ur hand. Den tillhör familjen mesar och är lätt att känna igen på det svarta bandet längs mitten på sin gulgröna mage. Ett vanligt läte är ti-tu. Det kan vara en stor portion vardagslycka att höra årets första talgoxsång, en dag när man riktigt förnimmer att dagarna har blivit ljusare och eftermiddagarna längre! Kerstin Björe-Hallberg Livet på Sjövik II .....konstlivet, närmare bestämt Intresset för konsten på Sjövik har detta år varit stort. På Sjövik finns många tavlor av skiftande karaktär. Många har blivit förtjusta i den fina räven som hänger i tidningsrummet(ska göra). Flera somrar i början på 90-talet hölls målarkurs för personer med utvecklingsstörning. Deltagarna var främst tidigare elever från det som då hette TP 2, nuvarande Steget. Kursen var veckolång och man varvade arbete i ateljén med studier runt om i bygden. Alla bodde på Södergården under veckan. Ledare var två ”riktiga” konstnärer; Maggan och Jossan, verksamma i Örebro. Maggan, Margareta Lindman, gick här på Sjövik 1978-80 och är uppväxt utanför Fors. Den stora frågan efter den första kursen (som hade sin vernissage på biblioteket i Falun) var: vem inspirerar vem? Och vem målade då RÄVEN? Hon heter Margareta Green och bodde i alla fall på den tiden i Uppsala. Fler tavlor från målarkursen finns på bl.a Södergården, med en tupp av Bernt Sörman från Mora. Det blev ett riktigt kärngäng som träffades under flera somrar och jag vet att flera av deltagarna har varit Maggans största inspiratörer! Kerstin Björe-Hallberg Trettiosex år av musik och folkbildning I sommar slutar Kerstin Sonnbäck på Sjövik. Över en kopp kaffe försöker jag få Kerstin att sammanfatta 36 år av folkbildning på musiklinjen. Bosse: Vad är det roligaste som hänt under alla dessa år? Kerstin: Jag har försökt att hitta någon enskild händelse. Det är så mycket roligt som hänt, men egentligen är det nog det dagliga mötet med eleverna och att så många hittat sin väg inom musiken här och kunnat utveckla det efteråt – det är den stora glädjen. B: Hur har musiklinjen utvecklats sen du började 1978? K: När jag började var det en allmän linje med musikinriktning. På den tiden så var vi tvungna att ha svenska, fysik och andra ”vanliga” ämnen i kursplanen. På svensklektionerna skrev vi dikter och på fysiken så var det ljudlaborationer. Sedan blev vi en speciallinje. Då kunde vi bestämma mycket friare vad kursinnehållet skulle vara, och det blev mycket bättre. Den viktigaste förändringen kom i slutet av 90-talet. Statsbidraget minskade och vi hade inte råd att ha så mycket individuell undervisning som är nödvändig när man ägnar sig åt klassisk musik. Ensemblerna blev kärnan och då började satsningen på t ex vokalensembler och körledare. Jag tycker att det var en bra utveckling. Folkbildning handlar så mycket om att få människor att mötas och skapa tillsammans. Det handlar om demokrati och om att respektera varandra. Det utvecklar man mycket bättre i en grupp än ensam i ett övningsrum. B: Så vad händer efter Sjövik? Bosse och Kerstin är ett populärt radarpar på Timmerhuskvällarna, då som nu. K: Jag kommer att ägna mej åt Humlebackens Kulturhus, fd Bäsinge missionshus, som jag köpte för 2 1/2 år sedan .Det har redan blivit en mötesplats för människor, musik, kultur, konstutställningar, företagsmässor mm. Vi serverar alltid fika och hembakat i samband med tillställningarna. I sommar ska jag börja med trädgården som får temat: ”Blommor och växter i lyriken och musiken”. Jag börjar med några av Karlfeldts dikter eftersom det är jubileumsår 2014., det är 150 år sedan Karlfeldt föddes. Humlebacken är också en viktig del i arbetet med biosfärområdet ÄLVLANDSKAPET Nedre Dalälven som jag är en av ambassadörerna för. Vidare har vi också bildat HUJB- Humlebackens Ung Jazz Bäsinge. Det är en förening med ungdomar som vill ägna sej åt jazzmusiken. Sveriges Körförbund Dalarna har sitt kontor på Humlebacken, och den nybildade ”Fridolinkören” har också sin hemvist i kulturhuset. Jag kommer också att samarbeta med Främby Udde Resort i Falun och Dala Sports Academy, Högskolan Dalarna. Detta projekt handlar om kultur, idrott och friskvård. Det kanske också blir att ta roddbåten över Bäsingen till Sjövik för att vara med och leda Timmerstugekvällar några gånger per termin. B: Tillslut, varför slutar du på Sjövik nu? K: Det passar bra nu. Sjövik går in i en ny tid med Equmeniakyrkan som tar över efter Baptistsamfundet som en av skolas huvudmän. Sergio och jag har delat på kursföreståndarskapet under det senaste året och nu är det dags att lämna över. Men jag kommer att ha kvar några undervisningstimmar på Sjövik även i fortsättningen. B: Så du slutar, fast bara nästan? Så kan man säga, svarar Kerstin och skrattar. Bo Weslien Inför schlagern - 3 dagar kvar ... ...2 och en halv dag kvar... ...2 dagar kvar... och 10-årsjubileum Årets vokalensembler fick ta del av The Real Groups kunnande i en workshop. Anders Edenroth och Morten Vinther syns i mitten, längst till vänster lärarna Anton Leanderson Andréas och Kerstin Sonnbäck Hagfelt Tisdag den 29 april var ett datum som många av oss här på skolan hade sett fram emot. Inte bara för att det var dagen före valborgsmässoafton och det traditionsenliga firandet vid Bäsinge strand - utan för att vi fick besök av världsberömda The Real Group! Vokalgruppen som bildades 1984, har släppt ett 20-tal skivor och haft enorm inverkan på hur a cappella musik sjungs idag. Inte bara i Sverige utan för vokalgrupper världen över. Många grupper börjar sin bana med deras arrangemang och inspireras av deras sätt att sjunga jazz och vokalpop. Tisdagen inleddes med att The Real Group höll workshop för de som går vokalgruppsinriktningen på musiklinjen. De gjorde övningar och arbetade musikaliskt och sceniskt med den repertoar som Sjöviksgrupperna har sjungit under det gångna året. Något som eleverna verkligen uppskattade! Som om det inte vore nog så bjöds det på en konsert i Folkärna kyrka där eleverna fick stå förband till sina idoler. Att The Real Group då för första gången någonsin höll en konsert i Avesta tillsammans med oss och i samarbete med Folkärna församling är något som vi är mycket stolta och glada över. Samt att konserten var utsåld denna afton i en av Sveriges vackraste kyrkor som rymmer omkring 600 besökare. En riktig höjdpunkt och ett celebert firande av musiklinjens vokalgruppsinriktning som i år firar 10 år - vilket vi också kommer att uppmärksamma under vårfesten i maj. Anton Leanderson Andréas En schlager blir till.... Att utgå från ett tomt rum och förvandla det till en festivalsal, tar sina timmar. Ljud, ljus, kulisser, orkester, solister, kör, - allt ska vara på plats på den stora festivaldagen. Vinnare av Sjöviks Schlagerfestival 2014 blev Amandine Aupeix med sin egenkomponerade popballad Terrified. Amandine går första året på Musiklivet, och med sin uttrycksfulla stämma och välskrivna låt lyckades hon vinna publikens hjärtan. Schlagerevenemanget gick av stapeln onsdagen den 26 april, som brukligt i Jubileumshallen på Sjövik och med en livs levande schlagerorkester ledd av Anton Leanderson-Andreas. Förutom den stora äran får vinnaren välja ett välgörande ändamål dit pengarna som kommit in vid schlageraftonens fikaförsäljning ska gå. Amandine har valt att skänka pengarna till förbundet Sane - en ideell förening som arbetar för att sprida kunskap om autoimmuna infektionsutlösta neuropsykiatriska tillstånd. Mer om dem och deras arbete kan du läsa om på www.panspandas.se Vi säger GRATTIS till Amandine och tackar alla medverkande i årets schlagerevenemang. Det blev sannerligen en kväll att minnas! Linnea Östblom ...27 timmar kvar - orkestern på plats... ...8 timmar kvar - ljuset testas... ...allt på plats - nu kör vi ! Friheten att få skapa Aline Granström går på Textilhantverk med keramik och bild. Hon berättar hur det kom sig att hon hamnade på Sjövik, om textilkursen, skolan och internatet. När jag i våras besökte en vän på hennes folkhögskola väcktes tanken på att detta nog skulle vara något för mig, att bo tillsammans med härliga människor och samtidigt läsa något som jag gillade. Jag bestämde mig snabbt för att detta något jag skulle läsa var något kreativt. Och då jag har tecknat och skapat under många år tittade jag främst efter sådana utbildningar, men insåg snart att jag ville ha mer mångsidighet, fler uttrycksformer. När jag begränsade sökningen till mitt älskade Dalarna hittade jag Textilhantverk med keramik och bild, vilket lät som en underbar kombination. Det visade sig mycket riktigt förhålla sig just så. Under måndagarna ägnar vi oss år keramik och bild, vi brukar ha olika teman. En av de första lektionerna ägnade vi oss till exempel åt får, vi inledde dagen med att promenera till en närbelägen hage med får och satte oss för att teckna av dem, väldigt opretentiöst och med många skratt. På eftermiddagen skulpterade vi får. Har man inte hållit på med bild eller keramik tidigare skall man inte avskräckas från denna kurs, man får all den hjälp man vill och det finns ingen press på att något ska bli perfekt. Tisdag till fredag är det textil som gäller, oftast har vi ett tema, eller snarare område även där, till att börja med ägnade vi oss åt vävning, och fick lära oss om vävstolen, olika vävtekniker och inte minst hur man får upp alla trådar (även kallat varp) på vävstolen. Annat vi har ägnat oss åt är växtfärgning, tovning och min personliga favorit bandvävning. Man ägnar sig inte åt en sak i taget utan kör allting parallellt och som det passar en själv. Detta gör att man ofta har både en väv, en stickning och en bandvävning (eller något annat roligt) igång samtidigt. Detta gör att den ena dagen inte liknar den andra och man får själv styra över när man vill göra vad, vilket jag tycker är helt underbart. Jag bor på skolans internat och jag stormtrivs. Jag huserar i ett enkelrum men de flesta rummen är dubbelrum. Vår korridor, i nuläge bestående av 7 personer, delar på ett kök där vi dricker te på kvällen och lagar mat på helgerna. Det är en supermysig gemenskap och man går in och ut hos varandra mest hela tiden, man blir verkligen som en stor familj. Skolan har en jättetrevlig matsal och väldigt bra mat, vi har vegetariska dagar vilket jag tycker är väldigt bra. På tisdagskvällar är det alltid en aktivitet av något slag som man får vara med på om man vill, det kan till exempel vara spelkväll, innebandy eller timmerstugekväll då man berättar historier och sjunger i stearinljusens sken. Eleverna tar även egna initiativ till aktiviteter utanför tisdagsaktiviteten, till exempel reggaecafé och cirkelfys. Sjövik har även en musiklinje med ett antal olika inriktningar och de har alltsomoftast konserter som man kan gå och lyssna på, då jag älskar musik tycker jag att detta är underbart. Det finns även en kör där även sådana som inte går musiklinjen får vara med. Till sommaren 2014 slutar jag på Sjövik och då väntar närmast sommarjobb. Sedan har jag lite olika planer, såsom universitetsutbildning inom juridik för att kunna jobba med mänskliga rättigheter och även en del idéer om att flytta till London. Tiden på Sjövik har varit otroligt berikande då man fått möta så otroligt många olika människor med olika bakgrund och infallsvinklar, något som jag tror är en fördel oavsett vad man väljer att göra med sitt liv i framtiden. Så oavsett om det blir juridikstudier eller London vet jag att jag kommer packa väskorna fulla med stickor, bandgrindar och garn, och minnen av en hel massa underbara människor. Aline Granström Textilkursen www.sjovik.eu Sjöviks folkhögskola 775 95 Folkärna tel: 0226-678 00 mail: [email protected]
© Copyright 2024