ÖVNINGSFRÅGOR AVTALSLAGEN 2010
ÖVNINGSFRÅGOR AVTALSLAGEN 2010 1. Adam och Bea Avtals ingående. Bedöm följande händelseförlopp. Analysera om varje enskilt steg utgör ett rättsligt bindande anbud. Adam sätter in en annons på Blocket.se: “Moped märke XYZ endast 3 år gammal och försiktigt körd till salu för 10 000 kr.” Bea svarar på mail till Adam: “Hej, jag vill gärna köpa din moppe.” 1a) Adam har ångrat sig. Måste han sälja till Bea? 1b) Låt oss anta att Adam inte ångrar sig. Kan Bea ringa till Adam innan Adam svarat på hennes mail och säga att hon ångrar sig? Låt oss anta att Bea inte ångrade sig. Adam läser att Bea är intresserad och hittar henne på Facebook. Eftersom hon är uppkopplad börjar de chatta med varandra. A: Kul att du är intresserad av min moped. Är du seriös? B: Visst! Jag är jätteseriös. Jag har ju provåkt den tidigare. Jag kan komma förbi på fredag e.m. med pengarna och hämta den. Därefter lämnar Adam datorn för att gå på toaletten. Sedan ringer en kompis. Först efter två timmar kommer Adam tillbaka till datorn och skriver: Bra! It is a deal! B: Nej du försvann ju, nu har jag köpt en annan moped. 1c) Kan Bea ångra sig? Låt oss anta att Bea inte ångrade sig i samband med chattandet och att de båda övergick till mailkorrespondens efter att Bea erbjudit sig att hämta mopeden på fredag. A: Bra att du kan komma på fredag och att vi är överens om priset. Jag säljer såklart mopeden i befintligt skick. 1d) Kan Bea vägra att gå med på befintligt skick-villkoret? 2. Yasemin och Timo Yasemin och Timo har förhandlat om köp av Yasemins helägda aktiebolag SpaInvest driver en rad Spaanläggningar runt om i Sverige. Såhär såg det ut: Juni: Timo kontaktar Yasemin och frågar om hon är intresserad av att sälja. Yasemin indikerar ett pris på cirka 100 Mkr. Timo prutar en del och de kommer överens om 90 Mkr. Juli: Timo och Yasemin undertecknar båda två ett Letter of Intent där det står att priset ska vara 90 Mkr, att Timo ska undersöka SpaInvest med hjälp av finansiell och juridisk expertis, att vardera parten åtar sig sekretesskyldigheter samt att ”ingen av parterna ska vara bundna vid ett slutligt avtal om köp av SpaInvest innan de båda undertecknat ett skriftligt köpkontrakt.” Augusti–Oktober: Timo får tillgång till räkenskaper och annat material och går igenom det noga med sina experter. Timos experter kostar sammanlagt 1 Mkr. Timo upprättar ett utkast till köpavtal som Yasemin går igenom. Hon har många synpunkter och vill inte åta sig så många garantier som Timo önskar. Hon återkommer med ett reviderat avtalsförslag. November: Timo och Yasemin träffas personligen tillsammans med sina jurister och förhandlar om avtalsvillkoren. Därefter sänder Timo ytterligare ett avtalsutkast till Yasemin. Hon sänder tillbaka ett reviderat avtalsutkast. December måndag: Timo skriver i mail till Yasemin den första måndagen i december: Bra att vi nu är överens om alla villkor. Jag föreslår att vi träffas i Göteborg på fredag hos min jurist och skriver under avtalet. Jag bokar bord på Fiskekrogen, så firar vi med en brakmidd- ag där efteråt. Yasemin svarar i mail efter en halvtimme: Det är perfekt! Vi ses på fredag. Jag och min advokat kommer till din jurists kontor kl 16. December onsdag: Den följande onsdagen skriver Yasemin till Timo: Timo, jag har kommit på andra tankar. Jag vill inte sälja mitt företag som jag har byggt upp och blivit så fäst vid. Dessutom vill min dotter, som idag har bestämt sig för att flytta hem till Sverige igen, gärna ta över efter mig. Jag ber om ursäkt för detta och hoppas att vi får tillfälle att samarbeta igen i framtiden.” Timo - som vill köpa bolaget eftersom han räknat med att kunna tjäna minst 15 Mkr på att stycka upp det och sälja det vidare i delar - blir arg och frågar dig vilket ansvar Yasemin bär. 3. IG och MVG Inge Gold (IG) bor på landet, är gammal och har svårt att röra på sig. Han ber sin yngre avlägsna släkting, den 15 år gamla Maj-Viola Göransson (MVG) att hjälpa honom med att (a) teckna ett hyreskontrakt på en tvårumslägenhet inne i stan, (b) ta ut 10 000 kr på banken samt (c) sälja hans fastighet för minst 400 000 kr. Fullmakten ser ut såhär: Jag, Inge Gold (personnummer 123567-8901) ger härmed fullmakt för Maj-Viola Göransson (personnummer 1235678901) att företräda mig i alla angelägenheter. Inge Gold Inge Gold MVG får problem. Hyresvärden säger att han inte accepterar fullmakten och kräver att IG själv skriver på och är fysiskt närvarande, banken säger att det krävs fullmakt på bankens blankett med två vittnen och mäklaren säger att det inte är möjligt att sälja fastigheten eftersom MVG är omyndig. Förklara för MVG vad som gäller! 4. Jalusierna Reklamfirman RF hyr en kontorslokal. I samband med inflyttningen installerade RullAB jalusier med lås i lokalen. Det avtalet slöts med RF:s VD.(Fem månader efter installationen uppkom problem med att låsa en av jalusierna, antagligen på grund av ett inbrottsförsök. RullAB kontaktas av Kurt Kurrson som är anställd på RF. Kurt arbetar med administration (fixar med utfakturering och betalningar av löner och attesterade räkningar, sorterar i akter, håller ordning på möteslokalerna mm). RullABs chefstekniker träffade Kurt på RF och de kom överens om att RullAB skulle laga jalusierna på löpande räkning (dvs inte fast pris). Därefter utförde RullAB under några dagar arbeten på jalusierna och skickade en faktura på 67 000 kr. RF vill inte betala eftersom Kurt inte hade tillstånd av RF att göra en så stor beställning. RF:s VD är jättearg eftersom Kurt borde ha kontaktat försäkringsbolaget först. Nu är möjligheten att få försäkringsersättning borta. Måste RF betala RullAB? 5. Träbåten Olof och Sigge köpte för 40 år sedan en begagnad träbåt som de har vårdat ömt och älskat högt. När Sigge dog i vintras blev hans änka, revisorn Selma, delägare i båten. Det tyckte Olof var tråkigt. I mars kontaktades Olof av en person som samlade på unika båtar. Då fick Olof klart för sig att båten var mycket värdefull. Spekulanten erbjöd sig att köpa båten för 1 Mkr. Olof hade trott att den var i det närmaste värdelös. När det var dags för vårarbete på båten, ringde Olof till Selma och sa att hon tillsammans med honom måste hjälpa till och avsätta hela påskhelgen för slip- och målningsarbete, precis som Sigge alltid gjort. Selma tyckte att det var tråkigt men hon kom. På långfredagen sa Selma att hon ville sälja sin andel till Olof och frågade vad Olof ville betala. Olof erbjöd sig att köpa hennes andel för 15 000 kr. Selma sa ja omedelbart och de skrev ner avtalet på baksidan av ett reklamblad. Dagen efter, innan Olof betalat Selma, fick Selma på omvägar veta att Olof blivit erbjuden 1 Mkr för båten. Hon undrar nu om hon kan komma ur avtalet. 6. Stålköpet RörBolaget hade under högkonjunkturen problem med sin lönsamhet. Det berodde på att priset på stål ökade kraftigt och att RörBolaget hade åtaganden att sälja till sina kunder utan möjlighet att få ut högre pris på grund av de ökade kostnaderna. Dessutom var det svårt att få tag på stål, så RörBolaget blev försenat och fick betala förseningsersättning till sina kunder. Därför bestämde sig RörBolaget för att säkra leveranser av stål till fast pris. RörBolaget slöt ett avtal med StålAB enligt vilket StålAB skulle leverera 100 ton stål i månaden under de kommande 24 månaderna. Priset bestämdes till marknadspriset vid dagen för avtalets ingående. Fyra månader senare inträffade en rad saker. RörBolagets största kund gick i konkurs och alla planerade leveranser till kunden fick ställas in. Det blev en plötslig oväntad lågkonjunktur och priset på stål sjönk under en månad med 40 %. Nu står RörBolaget med alldeles för mycket stål. Dessutom kräver StålAB att RörBolaget ska köpa stål av dem för nästan dubbla marknadspriset. Vad gäller om RörBolagets rättigheter mot StålAB? 7. Företagsvärderingen CorpBolaget är ett rådgivningsbolag som ägnar sig åt att värdera företag. CorpBolaget får i uppdrag av KundAB att analysera värdet på Målis – ett företag i livsmedelsbranschen med dotterbolag i många länder. CorpBolaget tar sig an uppdraget och återkommer med besked att Målis är värt mellan 100 och 120 Mkr. CorpBolaget får 500 000 kr i arvode. KundAB köper därefter Målis för 110 Mkr. Strax därefter går hela Måliskoncernen i konkurs. Det beror på att ett dotterbolag i USA är kraftigt belånat och att moderbolaget har gått i borgen för detta dotterbolag. KundAB har alltså förlorat 110 500 000 kr. CorpBolaget erkänner att man borde ha uppmärksammat borgensåtagandet och den kraftiga belåningen i dotterbolaget och att man inte hade tagit med dessa risker i sin värdering av Målis. KundAB vill ha ersättning av CorpBolaget för avtalsbrottet (vårdslös rådgivning). CorpBolaget anser att KundAB inte har rätt till ersättning på grund av följande klausul i uppdragsavtalet: ”21. Ansvarsfriskrivning CorpBolaget ska inte i något hänseende vara ansvarigt för direkt eller indirekt förlust till följd av rådgivningen. Kunden har inte rätt till prisavdrag eller andra påföljder.” Vad kan KundAB göra? 8. Indexklausulen BestAB och LevAB har ett tioårigt avtal. Enligt det ska LevAB leverera vissa minikvantiteter av vissa produkter till BestAB enligt en prislista. I avtalet finns en indexklausul, som innebär att priserna ska justeras årligen med konsumentprisindex. Efter fem år visar det sig att indexjusteringen inte återspeglar prisutvecklingen på produkterna. Marknadspriset ligger nu 30 % högre än det avtalade priset. LevAB begär omförhandling med stöd av följande klausul i avtalet. ”Om priserna avviker från marknadspriset med mer än 25 % äger endera parten rätt att påkalla omförhandling.” Best AB går med på att förhandla med LevAB. Vid förhandlingen går BestAB inte med på att ändra priserna. Vad kan LevAB göra? 9. Valnötsträdet Alma Bondesson och Björn Björk bor på samma lilla ort och känner varandra väl. Björn har länge sneglat på ett skogsområde som Alma äger. Han är duktig på att avverka skog. Dessutom sysslar han med konstsnideri och har spetsat in sig på ett unikt stort valnötsträd av exotisk härkomst som finns på Almas skogsområde. Björn kontaktar Alma och frågar om han får köpa Almas träd på rot (det är alltså fråga om köp av lös egendom, Björn köper träden där de står och får genom avtalet rätt att avverka träden – det är en vanlig transaktionstyp). Alma ber en person på Lantbrukarnas Riksförbund att med hjälp av foton och andra uppgifter om skogens ålder mm, göra en uppskattning av dess värde. Hon erbjuder Björn ett bra pris och de kommer överens om följande skriftliga avtal. ”Alma Bondesson överlåter till Björn Björk den på rot stående skogen på fastigheten Ekliden 3:40 (Eka kommun) i backen som vetter ner mot sjön till ett pris av 75 000 kr, att erläggas senast om fyra veckor.” När Björn sätter igång med avverkningen kommer Alma förbi. Hon ser att Björn just ska börja fälla det praktfulla valnötsträdet och hindrar honom. Hon säger att valnötsträdet inte ingår i avtalet. Hon hävdar att det inte står i skogsområdet utan vid sidan av skogen. Det är tjugo meters till närmsta träd åt väster och i övriga väderstreck är det åkermark. Björn hävdar att valnötsträdet ingår. Det står på fastigheten i backen som vetter ner mot sjön och avtalet avsåg alla träd i den backen. Ingår valnötsträdet i avtalet? Extra info: Enligt SAOL (ordbok) betyder skog: ”(i regel) större område som helt l. till övervägande del är beväxt med jämförelsevis tätt stående träd l. trädartade l. trädlika växter (o. som representerar ett för landet l. trakten i fråga naturligt växtsamhälle såväl beträffande trädvegetation osv. som övrig markvegetation)” samt ”2) skogsv. i konkretare l. inskränktare anv.: samling av träd (o. buskar l. av trädplantor) som bilda ett till beskaffenheten mer l. mindre enhetligt l. från angränsande (l. närliggande) skog (t. ex. beträffande ålder) mer l. mindre klart avvikande l. avgränsat skogsparti l. skogsområde, bestånd (se d. o. 11 a); äv. allmännare, övergående i bet.: skogsområde o.d.” 10. Ramavtalet och leveranstiden Alfa och Beta har ett treårigt ramavtal (ett femsidigt skriftligt avtal med bilagor som beskriver produkternas kvalitet samt prislistor). Alfa ska leverera produkter till Beta. Enligt avtalet ska Alfa leverera produkterna inom två veckor från det att Beta lagt en order. Avtalet påbörjas och Beta lägger order varje vecka. Redan efter tre månader börjar Alfa leverera först tre veckor efter order. Beta invänder inte mot detta. Efter ett år och fyra månader klagar Beta och kräver dels att Alfa ska leverera inom två veckor i fortsättningen, dels att Alfa ska betala retroaktiva viten på alla hittills försenade leveranser. Alfa anser att vite inte ska utgå och att avtalet numera innebär att Alfa har rätt till tre veckors leveranstid. a) Vad gäller? b)Gör det någon skillnad om ramavtalet innehåller följande ”written-modification-klausul”? ”Detta avtal kan endast ändras genom ett formellt skriftligt tilläggsavtal som undertecknats av behöriga ställföreträdare för båda parter.” 11. Livslängden När Delta och Epsilon förhandlade om att Delta skulle utveckla en viss produkt åt Epsilon, diskuterade parterna ingående vilken prestanda produkten skulle ha samt dess livslängd. Av emailkorrepondens och mötesprotokoll framgår tydligt att parterna var överens om att livslängden skulle vara minst fem år. I det skriftliga avtalet stod prestanda noga angiven i en specifikation. Men där stod inget om livslängden. I avtalet fanns följande ”entire-agreement-klausul”. ”Detta avtal reglerar fullständigt parternas överenskommelse. Inget som förekommit i samband med förhandlingarna och som inte nedtecknats i detta avtal, ska utgöra avtalsinnehåll.” När Delta utvecklat produkten står det klart att den endast har en livslängd på tre år. Därför vägrar Epsilon att betala fullt pris för utvecklingsarbetet. Delta kräver full betalning. Vad gäller? 12. Standardavtalet Månad 1: Byggo och Bestis förhandlar om att Byggo ska uppföra en lagerlokal åt Bestis. De träffas fysiskt hos Bestis, som visar ritningar och platsen där lokalen ska uppföras. Månad 2: Bestis och Byggo träffas igen. De börjar tala pris. Byggo ger ett prisförslag på 5 Mkr. Bestis visar reviderade ritningar med mer avancerad inredning. Månad 3: Byggo sänder ett nytt pris (6 Mkr) per email. Bestis svarar att detta verkar bra och de bestämmer träff en tredje gång. De ses hos Byggo som ger förslag på några ritningsändringar, vilka Bestis godkänner. Byggo säger att dessa ändringar inte påverkar priset. De säger att de är överens, tar i hand och tar adjö. Tre dagar senare sänder Byggo ett dokument ”orderbekräftelse” till Bestis, där är de reviderade ritningarna bifogade och det överenskomna priset 6 Mkr angivet. Dessutom finns en referens till Byggos Allmänna Leveransbestämmelser och en anmärkning om att dessa finns tillgängliga på www.byggo.se. Månad 4–5: Byggo uppför lokalen. Månad 6: Bestis och Byggo är osams. Bestis anser att det finns fel i lokalen och vill göra gällande påföljder enligt allmänna entreprenadrättsliga principer. Byggo anser att påföljdsbegränsningarna i Byggos Allmänna Leveransbestämmelser ska gälla. Vad gäller? 13. Bevakningstjänsten VaktisAB och FöretagAB har ett femårigt avtal som innebär att Vaktis ska utföra bevakning av Företags lokaler. I en specifikation framkommer att bevakningen ska ske enligt ett visst schema med slumpvisa rundvandringar nattetid och helgtid i lokalerna minst 12 gånger i månaden samt en rundvandring varje vardag någon gång mellan kl 17.30 och 19. Dessutom ska Vaktis minst en gång i månaden göra en kontroll av samtliga Företags larmanordningar. För detta ska Företag betala ett fast månadspris om 50 000 kr. Företag känner efter en tid misstänksamhet mot att Vaktis inte sköter sig. Efter en kontroll visar det sig att Vaktis slarvar och endast utförde 3 slumpvisa rundvandringar i mars år 2 och att det inte skett någon kontroll av larmanordningarna. Det finns anledning att misstänka att sådana kontroller inte utförts på hela tiden eftersom 30 % av dem inte fungerade, de flesta på grund av bristande service och att batterier tagit slut. Företag vänder sig till dig och undrar vad Företag har för rättigheter. Parterna har inget skriftligt avtal utöver den specifikation som beskrivits ovan. KORTA SVAR TILL ÖVNINGSFRÅGOR 1. Adam och Bea Relevanta paragrafer: 2.1, 2.2, 2.3, 2.5, 2.6, 2.8 Inledande svar: Det är svårt att avgöra vad som är ett anbud. Det är en sak att säga att man vill något men en ANNAN sak att vilja binda sig rättsligt. Man måste ha kommunicerat en vilja att binda sig rättsligt som motparten har fäst befogad tillit till. Med betoning på rättsligt (vilket är något annat än moralisk/social bundenhet). När en förhandling pågår, krävs det ofta något sorts finaliseringsmoment innan rättslig budenhet uppkommer. 1a) Annonsen är tillräckligt preciserad och utvisar att Adam vill bli rättsligt bunden, 2.2(1). Men erbjudanden till en obegränsad krets är inte bindande, 2.2(2). Jfr I CISG Art 14(2). I PECL 2:201(3) sägs att anbud till en obegränsad krets är bindande så långt lagret räcker om anbudsgivaren är näringsidkare. I svensk doktrin anses att anbud till en obegränsad krets inte är bindande (till skillnad från i Norge och Danmark där det finns rättspraxis på att erbjudanden från näringsidkare är bindande). Slutsats: Adam kan ångra sig. 1b) Första frågan är om Beas svar är rättsligt bindande. Jag anser att det endast är en förhandlingstrevare eftersom den inte tillräckligt tydligt ger uttryck för att hon anser sig rättsligt bunden, 2.5. Sedan kan man komma in på att det spelar roll om Adam tagit del av mailet innan Bea ringer, 2.6. Det viktiga är alltså inte om Adam hunnit svara utan om Adam hunnit ta del av mailet innan Bea ringer. Här bör påpekas att i engelsk rätt så gäller the mailbox rule (eller kontraktsprincipen), vilket innebär att Bea kan ångra sig ända till dess Adam accepterat (lagt svaret på postlådan). Men enligt svensk rätt gäller att Bea är ensidigt bunden under acceptfristen. Slutsats: Om Adam tagit del av mailet innan Bea ringde, så kan inte Bea ta tillbaka sitt anbud – om det nu ska ses som ett erbjudande om att förplikta sig rättsligt. 1c) Här är frågan vad som är muntligt och skriftligt, eftersom muntliga anbud ska antas omedelbart, 2.2(3). Chatt kan sparas (t.ex. genom skärmdumpar) och är därför skrift. Men kontexten är så snarlik en muntlig konversation, att jag tror att man skulle tillämpa § 2.2(3) om att muntliga anbud ska antas omedelbart. I Avtalslagen 2010 finns ingen definition av skrift (eller underskrift). Dessutom kan man diskutera vad som är ”omedelbart”. Jag tror inte att två timmar är omedelbart. Slutsats: Bea kan ånga sig. 1d) Adams svar innehåller ett tillägg (det är en oren accept), 2.8. Därför gäller det som ett nytt anbud som Bea kan välja att anta eller förkasta. Bea kan också hävda att de redan slutit ett avtal genom den tidigare mailkorrespondensen och att deras avtal ska fyllas ut med köplagens regler om att mopeden ska motsvara hennes befogade förväntningar (köplagen § 17). Men sannolikt är den föregående korrespondensen av sådan art att parterna endast är på förhandlingsstadiet. Slutsats: Bea behöver inte gå med på villkoren och kan vägra köpa mopeden. Hon kan inte kräva att få köpa den utan befintligt-skick-villkoret. 2. Yasemin och Timo Relevanta paragrafer: 2.11, 3.1 och 3.2. Frågan rör avtalsbundenhet samt prekontraktuellt ansvar (culpa in contrahendo), dvs. ansvaret i samband med affärsförhandlingar. Timo kan inte kräva att Yasemin säljer bolaget eller kräva skadestånd för utebliven vinst (positiva kontraktsintresset) eftersom de avtalat om skriftform, 2.11(1). Konstaterandet att de är överens, räcker inte. De måste också uppfylla det avtalade formkravet. Utgångspunkten är att Yasemin inte behöver sluta ett avtal bara för att hon och Timo inlett förhandlingar, 3.1. Timo kan inte heller kräva ersättning för att Yasemin förhandlat illojalt. Han har haft förhandlingskostnader och vill säkert ha ersättning så att han försätts i samma ekonomiska läge som om förhandlingarna aldrig hade inletts. Yasemin har dock förhandlat lojalt och haft för avsikt att sälja under hela förhandlingstiden, 3.2.2(2). Det var först på onsdagen som hon kom på att hon inte ville sälja. Då gjorde hon som man ska göra; hon meddelade Timo omedelbart att hon inte längre var intresserad av att sluta avtal med honom. Lärdomen är att man förhandlar på egen risk. 3. IG och MVG Relevanta paragrafer: 4.1, 4.2 Tredje man (hyresvärden, banken och mäklaren/ köparen) kan ställa vilka krav som helst och behöver inte acceptera att rättshandla med någon som har fullmakt. Det har sin förklaring i att tredje man tar en risk när han rättshandlar med en fullmäktig, nämligen att fullmäktige handlar utanför sin behörighet eller har en förfalskad fullmakt och inte har råd att ersätta tredje man enligt regeln om falsus procurator, § 4.5. Det kan vara bra att klargöra att det är OK att en fullmäktig är omyndig. Det kan vara bra att klargöra vilka formkrav som ställs på en fullmakt rörande fast egendom, § 4.1 jfrt med jordabalken kap 4. 4. Jalusierna Relevanta paragrafer: 4.3, 4.4(5) och 5.7 Inledning: Det är ofta svårt att avgöra vad som omfattas av en fullmakt, dvs. vad fullmäktigen har behörighet att vidta för åtgärder med bindande verkan för huvudmannen. Det finns svårigheter med att återställa ogiltiga avtal. Det är fråga om fullmakt som uppkommit genom att Kurt är anställd hos RF, 4.2(1). Utgångspunkten är vad RF har gett Kurt för uppgifter (t.ex. vad som följer av hans anställningsavtal eller enligt interna arbetsuppgiftsinstruktioner eller interna uppdrag), 4.2.2. Det verkar som om RF inte har gett Kurt uppdraget att sluta avtal av den här typen och den här storleksordningen. Men man måste också ta ställning till hur Kurts uppgifter framstod för en utomstående, tredje man – dvs. hur det hela verkar för RullAB, 4.2.2. Kurt var bara administratör. Hans tjänst verkar inte vara särskilt betydelsefull. Ursprungsuppdraget hanterades av RF:s VD. Man kan inte säga att RF har gett RullAB befogad anledning att tro att Kurt hade fullmakt att beställa reparationsarbetena. Därför är RF inte bundet. Men vad händer då med det värde som tillförts RF? Det är ju inte som med en bil, att man kan lämna tillbaka den. I svensk lag finns inga regler om restitution dvs. vad som ska hända vid återgång av avtal som aldrig kommit till stånd. I § 5.9 finns regler om hur återgång vid ogiltighet ska gå till (4.2(5) hänvisar till den bestämmelsen). Eftersom RullABs reparation inte kan lämnas tillbaka, ska RullAB kompenseras för reparationens marknadsvärde 5.7(3). Men RullAB borde ha känt till grunden för ogiltigheten (dvs. att insett att Kurt saknade behörighet) och måste därför ersätta RF enligt 5.7(4). Det innebär att RF inte behöver betala ut till RullAB det som RF skulle ha kunnat få ut som försäkringsersättning. Man kan förenklat säga att RF endast behöver betala RullAB för värdet av den nytta som RF haft av RullABs reparationstjänst. Det kan vara bra att påpeka att RullAB inte kan få ersättning av Kurt på grund av falsus procurator eftersom RullAB borde ha insett att Kurt saknade behörighet, § 4.5(2). 5. Träbåten Relevanta paragrafer: 5.2, 5.4 Frågan rör oskälighet i samband med avtals ingående samt oskälighet i sig. Selma har gjort ett misstag. Hon trodde att båten var värdelös. Utgångspunkten är att hon bär risken för sitt egna misstag. Men hon kan göra misstaget gällande om Olof kände till hennes misstaget och det vore oskäligt om han inte korrigerade det § 5.2(2). Olof har inte orsakat Selmas misstag; han har inte sagt någonting till Selma om båtens värde. Eventuellt är det oskäligt att Olof inte klargör för Selma vad båten har för värde eftersom det är en ”privat” transaktion mellan gamla vänner (om nu Selma och Olof kan kallas för vänner). Det är svårt att säga vad som gäller här – kanske måste man som säljare kolla upp vad en sak är värd innan man erbjuder sig att sälja den för ett visst belopp? Generellt sett är det nog så att säljare lämpligen bär risken för att varor inte är mer värdefulla än vad de erbjuder att sälja dem för. Det oskäliga med anledning av vad som hänt vid avtalets ingående förstärks av att avtalet i viss mån är oskäligt i sig självt på grund av den stora prisskillnaden mellan ”verkligt värde” och avtalad köpeskilling. Slutsats: Selma har nog en hyfsat god chans att komma ifrån avtalsbundenheten. Men jag tror inte att hon kan få avtalet jämkat upp till 500.000 kr. En andel har trots allt ett lägre värde än hela båten. Ogiltighet (eller med andra ord; att avtalet helt lämnas utan avseende) är en troligare rättsföljd. Det innebär att Selma befrias från förpliktelsen att sälja sin andel och att Olof befrias från sin skyldighet att betala 15 000 kr till Selma, § 5.7(1). De får lösa sina samarbetsproblem enligt reglerna om samäganderätt. 6. Stålköpet Relevanta paragrafer: 5.3 Denna uppgift rör frågan om ändrade förhållanden, dvs. ogiltighet eller jämkning på grund av senare omständigheter. OBSERVERA att köplagen § 27 om kontrollansvar inte är tillämplig (se även Avtalslagen 2010 § 10.2). Det är inte dröjsmål och det är inte fel. Det föreligger inget hinder mot att prestera. Köparen KAN ju betala. Det är ”bara” hela avtalet som blivit synnerligen oförmånligt för köparen. Det kallas för hardship (det finns ingen bra svensk term) till skillnad från force majeure som handlar om att det inte går att prestera. Utgångspunkten är att RörBolaget står risken för att avtalet inte medför lönsamhet, för att deras kunder inte behöver produkter och för att priset på stål går ner, § 5.3(1). Men avtalet kan jämkas eller lämnas utan avseende om alla förutsättningar i § 5.3(2) är uppfyllda. Har avtalsbalansen rubbats väsentligt? Ja, RörBolaget har gjort en mycket sämre affär än vad som förutsågs när avtalet slöts. Värdet av stålleveranerna är mycket mindre för RörBolaget. (a) Inträffande omständigheten efter avtalets ingående? Ja, kunden gick i konkurs och stålpriserna sjönk efter avtalets ingående. (b) Ligger omständigheterna inom RörBolagets kontroll? Nej, RörBolaget kan inte påverka stålpriserna eller kundernas konkurs. Borde RörBolaget ha beaktat att stålpriserna skulle kunna sjunka? Ja, absolut. Stålpriser varierar och det måste alla kommersiella parter räkna med. Borde RörBolaget ha beaktat att en kund kunde gå i konkurs? Ja absolut. Alla affärsmän måste alltid räkna med risken att kunder går i konkurs och därför slutar beställa produkter och kanske inte kan betala redan beställda produkter. (c) Vem borde skäligen bära risken för att stålpriserna sjunker och att RörBolagets kund går i konkurs, StålAB eller RörBolaget? RörBolaget bör bära risken för att stålpriserna sjunker. Hela syftet med avtalet var just att säkra sig för risken att stålpriserna varierade. Det är en avtalad riskfördelning att RörBolaget står risken för prisfall och StålAB står risken för prisökningar. Dessutom är det inte lämpligt att StålAB bär risken för att RörBolagets kund går i konkurs – StålAB saknar ju all kännedom om RörBolagets kunder och all möjlighet att säkra sig mot risken för att dessa kunder går i konkurs. Slutsats: RörBolaget kan inte undkomma avtalsbundenheten eller kräva att avtalet jämkas. RörBolaget måste köpa hela stålmängden till det avtalade priset. 7. Företagsvärderingen Relevanta paragrafer: 5.4 Denna uppgift handlar om oskäligt avtal i sig, dvs. inte på grund av omständigheter vid avtalets ingående och inte på grund av senare inträffade förhållanden. Det är inte en avtalstolkningsfråga eftersom det är solklart att CorpBolaget har friskrivit sig från alla påföljder. Det råder en presumtion om att CorpBolaget inte kan friskriva sig från grov vårdslöshet, § 5.4(2)(c). Det är dock inte säkert att CorpBolaget varit grovt vårdslöst – vi vet inte tillräckligt om förutsättningarna för uppdraget för att kunna bedöma den saken. Är det oskäligt av CorpBolaget att åta sig ett rådgivningsuppdrag och samtidigt vägra kunden varje rätt till alla påföljder? Det råder en presumtion om att det är oskäligt att friskriva sig från all rätt till alla påföljder, § 5.4(2)(b). CorpBolaget verkar ha friskrivit sig från varje påföljd som kan bli relevant eftersom KundAB vare sig kan få prisavdrag eller skadestånd. Det är emellertid inte oskäligt att friskriva sig från allt skadeståndsansvar (om det inte är grov culpa). Konsekvens: Avtalet kan jämkas på grund av oskälighet. Det är dock oklart hur jämkningen ska ske. Konsekvensen blir knappast att KundAB får rätt till fullt skadestånd (om det inte föreligger grov culpa). Kanske kommer jämkningen att medföra att KundAB får rätt till visst prisavdrag. 8. Indexklausulen Relevanta paragrafer: kap 7. Detta är i första hand en fråga om avtalstolkning och man måste göra en helhetsanalys där man tar ställning till en mängd olika saker. Det är ofta är svårt att uttala sig säkert om vad en domstol/skiljenämnd kommer att komma till för slutsats rörande avtalstolkningen. Jag brukar framhålla att det (1) är viktigt att avtalsskrivaren försöker vara tydlig samt (2) att den som argumenterar för en viss tolkning (typiskt sett advokaten) måste vara kreativ och anföra många olika argument för att därigenom förhoppningsvis nå fram till just det argument som den individuella domaren faller för (”hagelbössa istället för salongsgevär”). I avtalet finns en lucka (”a gap”). Avtalsluckan ska fyllas ut med något lämpligt. Utgångspunkten är den gemensamma partsviljan, § 7.1. Men vardera parten påstår att dess avtalsvilja var en annan än motpartens. BestAB hävdar att dess partsvilja var att priserna skulle ligga fast om man inte kom överens vid omförhandlingen. LevAB hävdar att dess avtalsvilja var att priserna skulle justeras. Naturligtvis är båda parters påståenden efterhandskonstruktioner eftersom de sannolikt inte tänkte alls på denna sak när avtalet slöts. När den gemensamma partsviljan inte kan fastställa är man hänvisad till en objektiv avtalstolkningsanalys, § 7.1(3), enligt i första hand § 7.3: (a) En ordalydelseanalys leder ingen vart – det finns ju inga ord. Det är en lucka. (b) Kanske kan man säga att det är underförstått att något ska hända med priset om indexet inte motsvarar marknadsprisutvecklingen. Men man kan lika gärna säga att eftersom parterna inte sagt något om vad som ska hända, så är det underförstått ska vardera parten bara risken. (c) I det här fallet kan man inte få stöd vid avtalstolkningen av vad parterna sagt och gjort innan avtalsingåendet (avtalspreliminärer) eftersom vi inte har någon information om det. En skicklig advokat ser till att få input till detta. (d) Partsbruk ger heller inget stöd eftersom vi inte har information om det. En skicklig advokat ser till att få input till detta. (e) I det här fallet kan man inte få stöd vid avtalstolkningen av vad parterna sagt och gjort efter avtalsingåendet (efterföljande beteende-analys) eftersom vi inte har någon information om det. En skicklig advokat ser till att få input till detta. (f) En ändamålsinriktad analys kan tyda på att priset ska justeras. Varför skulle man annars ta in omförhandlingsklausulen i avtalet? Engelsmännen anser dock att osanktionerade omförhandlingsklausuler är helt verkningslösa, närmast skrattretande s.k. kafferepsklausuler. (g) Branchpraxis hjälper oss inte eftersom vi saknar information om det. En skicklig advokat ser till att få input till detta. (h) Handelsbruk hjälper oss inte eftersom vi saknar information om det. En skicklig advokat ser till att få input till detta. (i) En normativ analys innebär att man fyller ut avtalet med dispositiv rätt. Det innebär att priserna ligger fast oförändrade. Man har avtalat om pris med indexjustering. Pacta sunt servanda. Det är ett långvarigt avtal och parterna måste vara beredda på prisvariationer. Därför föreligger inte förutsättningar att jämka avtalet med stöd av § 5.3 om ändrade förhållanden. (j) Var indexklausulen och omförhandlingsklausulen placerats i avtalet kan ibland ge vägledning om hur den ska tolkas. Vi har emellertid inte information om det. En skicklig advokat ser till att få input till detta. (k) En skälighetsanalys bär inte långt i det här fallet. Det är skäligt att fördela risken för att priserna går upp och ner i förhållande till konsumentprisindex. Det är också skäligt om avtalet skulle ges innebörden att priset kan variera beroende på marknadsprisutvecklingen. Tolkning enligt 7.2 (en ondtrosanalys) leder ingen vart. Indexklausulen kan slå hur som helst och ingen av parterna borde vid avtalets ingående ha klargjort för den andra vad konsekvensen av misslyckade förhandlingar skulle vara. Slutsats: Jag tror att det sannolika är att LevAB får bära risken av att omförhandlingsklausulen är osanktionerad och att alltså den normativa analysen får störst genomslag. LevAB kan alltså inte kräva att BestAB betalar mer för produkterna. LevAB kan inte heller säga upp avtalet i förtid. 9. Valnötsträdet Relevanta paragrafer: Kap 7. Det är fråga om avtalstolkning. Frågan är klassisk; vad betyder ordet ”skog”? Vi kommer ingenstans med den gemensamma partsviljan, § 7.1. Alma anser att trädet inte ingår, Björn motsatsen. Vi måste göra en objektiva helhetsanalys, § 7.1(3) med stöd av § 7.3. (a) Ordalydelsen blir viktig. Vad betyder ”skog”? Ordboken ger ingen tydlig vägledning. Men kanske ska man ta fasta på att det ska vara ”enhetligt” och ”jämförelsevis tätt stående”. Valnötsträdet sticker ut eftersom det inte finns liknande träd på sluttningen och dessutom står det 20 meter ifrån närmaste träd, vilket knappast är ”tätt”. (c) Omständigheter vid förhandlingen. Har någon sagt något som indikerar vad som avsågs med valnötsträdet? Vi har ingen information om det. En skicklig advokat ser till att få input till detta. (d) Det finns ingen avtalspraxis – parterna har inte tidigare avtalat om skogsavverkning. (e) Det finns inget beteende efter avtalets ingående att ta fasta på. (f) Ändamålsanalysen hjälper oss knappast. Kanske kan man ur prissättningsövervägandet få ut något om vad som varit syftet. En skicklig advokat ser till att få input till detta. (g) Branschpraxis vet vi inget om. (h) Handelsbruk vet vi inget om. (i) Det finns ingen lag om avverkning med eller utan valnötsträd. (j) Avtalet har ingen systematisk uppbyggnad som kan hjälpa oss. (k) Skälighetsanalysen kommer vi heller ingen vart med. Priset på valnötsträdet är inte så högt och priset på skogen är så ungefärligt bestämt att det går att säga att det vore oskäligt om trädet ingick/inte ingick i avtalet Sammanfattningsvis är vi hänvisade till ordböckerna (och får hoppas att definitionen av skog inte varierar i olika ordböcker). Därför vinner sannolikt Alma men jag känner mig mycket osäker. 10. Ramavtalet och leveranstiden Relevanta paragrafer: 7.3, 7.6 Det är återigen en fråga som rör avtalstolkning. Här gäller det att bedöma konsekvensen av efterföljande beteende (subsequent conduct). Utgångspunkten är att ett avtal ”lever” och att parternas beteende kan leda till att det ändrar innehåll under avtalstiden. 7.3(1)(f). I a)-fallet är det sannolikt så att avtalet har ändrat innehåll till att bli tre veckors leveranstid, § 7.3(1)(f). Dessutom har Beta antagligen genom sin passivitet förlorat rätten till dröjsmålsvite. Ofta finns det i avtal särskilda bestämmelser om att anspråk på vite ska framställas inom viss tid. Annars får avtalet fyllas ut rörande reklamation vid dröjsmål, se köplagen § 29. Observera att CISG inte har någon uttrycklig bestämmelse om reklamation vid säljarens dröjsmål för att bevara rätten till skadestånd. Observera också att Avtalslagen 2010 har en annan regel än köplagen om reklamation rörande skadestånd, § 11.5.8, men eftersom köplagen har företräde framför Avtalslagen 2010 (lex specialis, se Avtalslagen 2010 § 1.1(1)) gäller köplagen (eller CISG). I b)-fallet har Alfa ett sämre case. Written Modification Clauses upprätthålls i princip, § 7.6. Men man kan avtala bort sådana klausuler muntligen eller genom konkludent handlande. Det är alltså inte uteslutet att Alfa, trots WMC, har rätt till tre veckors leveranstid fortsättningsvis. Det är mycket vanligt med WMC i kontrakt. 11. Livslängden Relevanta paragrafer: 7.5 Avtalstolkning. Vid avtalstolkning kan vad som hänt innan avtalet slöts (avtalspreliminärerna) få betydelse, § 7.3(d). HD har klarlagt detta i bl.a. NJA 1980 s 398 och 2004 s 363. Men en entire-agreement-klausul (inkorporationsklausul eller merger clause) gäller, § 7.5(1). Utgångspunkten är alltså att vad som sagts och skrivits innan avtalet slöts inte är relevant när parterna kommit överens om att det inte ska vara relevant. Men det finns undantag: a) om det är en lucka i avtalet, så kan den fyllas ut med avtalspreliminärer b) om texten i avtalet är oklart, så kan tolkningen få stöd av avtalspreliminärerna. Det finns ingen svensk rättspraxis från HD som rör entire-agreement-klausuler. Sådana klausuler är mycket vanliga i kontrakt. Delta hävdar att tystnaden i det skriftliga avtalet om livslängden innebär att det inte finns någon förpliktelse beträffande livslängden och att inkorporationsklausulen medför att man inte kan ”intolka” en extra bestämmelse om livslängden. Epsilon hävdar att tystnaden är ”en lucka” som ska fyllas ut med fem år i enlighet med avtalspreliminärerna. Detta är ett exempel på att det inte föreligger någon tydlig gräns mellan tolkning och utfyllning. Min bedömning är att det är möjligt att ta stöd av avtalspreliminärerna för att tolka avtalet trots att det föreligger en inkorporationsklausul. Det är också min bedömning att avtalspreliminärerna blir avgörande för avtalstolkningen och att Delta alltså begått ett avtalsbrott som inte skapat en produkt med femårig livslängd. Se om påföljder på grund av avtalsbrott, kap 10 och 11. 12. Standardavtalet Relevanta paragrafer: 7.7 Avtalstolkning – närmare bestämt standardavtalsrätt. Här är frågan om hur inkorporering ska ske och om den skett i rätt tid. Byggos hänvisning är OK i och för sig. Det är tillräckligt att hänvisa till villkoren om de finns enkelt tillgängliga, 7.7(2), Byggo har uppmärksammat Bestis på villkoren. Detta följer bl.a. av NJA 1978 s 432 (resebyrån). Den svåra frågan är om hänvisningen skett i rätt tid. Man skulle kunna säga att avtalet slöts redan vid det tredje fysiska mötet och att Byggo inte därefter ensidigt kan ändra i avtalet genom att hänvisa till sina villkor. Men man kan också säga att avtal inte slöts vid det fysiska mötet, utan att det var underförstått att avtalet måste komma till skriftligt uttryck (underförstådd avtalad skriftform) eftersom det är fråga om ett komplicerat och omfattande avtal. I så fall kom avtal till stånd först genom Byggos orderbekräftelse med hänvisningen i, eller kanske ännu senare när Bestis inte invände mot denna orderbekräftelse. Vidare kan man hävda att även om avtalet slöts vid det fysiska mötet, så har avtalet ändrat innehåll på grund av Bestis passivitet, dvs. underlåtenhet att invända mot hänvisningen till villkoren, § 7.3(f). Ett sista sätt att se på saken är att det inte spelar någon roll när avtalet slöts – avtalstidpunkten är inte viktig. Det viktiga är att Bestis kan förvänta sig att avtalsvillkoren kommer att preciseras och att det åligger Bestis att vara aktiv och säga att han inte accepterar Byggos allmänna leveransvillkor samt att Bestis passivitet straffar sig på så sätt att Byggos leveransvillkor blir en del av avtalet. Jag anser att detta resonemang ligger bäst i linje med NJA 1980 s 46 (lastbilscentralen). I 2007 års fall - där HD inte påpekar att det är fråga om konsument-näringsidkarförhållande – kom hänvisningen till besiktningsmannens villkor först efter det att besiktningsmannen utfört sin prestation. Det ansåg HD vara för sent. 13. Bevakningstjänsten Relevanta paragrafer: kap 10 och 11. Det är en avtalstyp (bevakningstjänst) som inte finns reglerad i svensk lagstiftning. Vaktis har begått avtalsbrott, § 10.1(1) och det beror inte på att Företag gjort något fel, § 10.1(2). Det är inte heller ett ursäktligt avtalsbrott, § 10.2 och Företag har inte godkänt det, § 10.3. Tillgängliga påföljder: Innehållande, § 11.1. Företag kan hålla inne med betalningar till Vaktis, dvs. inte betala Vaktis fakturor. Fullgörelse, 11.2 funkar dåligt eftersom det är en historiskt utförd tjänst som inte kan göras om. Naturligtvis kan Företag kräva att Vaktis inte fortsätter att begå avtalsbrott i framtiden. Hävning, § 11.3. Ja, det är möjligt med hävning i princip. Det förutsätter dock att avtalsbrottet är väsentligt. Kriterierna för väsentlighetsbedömningen: (a) Hela meningen med avtalet är att Företag ska kunna känna sig trygg om att bevakning sker – den tryggheten har nu gått förlorad. (b) Vaktis måste ha insett att det var viktigt för Företag att bevakning skedde enligt överenskomna rutiner. (c) Det stod inte uttryckligen i avtalet att det var väsentligt att Vaktis iakttog rutinerna. (d) Vaktis har varit vårdslös. (e) Företags förtroende för Vaktis är förstört och det är ett avtal som i hög grad bygger på förtroende. (f) Det finns risk att Vaktis kommer att fortsätta begå avtalsbrott. (g) Hävningen drabbar inte Vaktis särskilt hårt. Jag tror att det finns goda möjligheter för Företag att kunna häva avtalet med verkan för framtiden. Observera att hävningen inte har retroaktiv effekt, § 11.3.6. Det fungerar inte att för Företag att kräva återbetalning av tidigare betalda avgifter eftersom Företag inte kan återbära de tjänster som Vaktis utfört, § 11.3.6(2). (Se nedan om prisavdrag.) Krav på hävning ska framföras inom skälig tid, annars förlorar Företag rätten att häva, § 11.3.5. Prisavdrag, § 11.4. Företag har rätt till prisavdrag. Det är svårt för Företag att bevisa hur länge slarvet har pågått och dess omfattning. Företag har bevisbördan. Risken är stor att det bara blir prisavdrag avseende mars månad år 2. En bevakningstjänst som utförs i den mindre omfattning som skett har ett lägre marknadsvärde än den avtalade omfattningen. Prisavdraget ska bestämmas till skillnaden. Det finns inget krav på att krav på prisavdrag ska reklameras – vilket är en skillnad i förhållande till vad som gäller enligt t.ex. köplagen. Dock kan Företags rätt till prisavdrag gå förlorat redan innan preskriptionsfristen på tio år om Företags passivitet ger upphov till en befogad föreställning om att Företag inte kommer att göra gällande Vaktis avtalsbrott. Skadestånd, § 11.5. I princip ger varje avtalsbrott rätt till skadestånd. Eftersom Företag inte verkar ha drabbats av inbrott eller liknande, finns inget att få skadestånd för. Om det visar sig att Företag måste upphandla dyrare bevakningstjänster vid en täckningstransaktion, kan Företag kräva ersättning av Vaktis för mellanskillnaden, § 11.5.4. Företag måste dock upphandla denna tjänst lojalt. Det är rimligt att tänka sig att Företag får ersättning för att ett annat vaktbolag tar mycket betalt under en övergångsperiod för att kunna rycka in med kort varsel. Sannolikt behöver Företag inte acceptera att Vaktis utför bevakningen under övergångsperioden (på grund av det förbrukade förtroendet). Krav på skadestånd ska framföras inom skälig tid, § 11.5.8. Om Företag reklamerar för sent och förseningen medför onödiga kostnader för Vaktis, så ska Vaktis skadestånd till Företag minskas med de onödiga kostnaderna. Det är svårt att förstå vilka onödiga kostnader som skulle kunna drabba Vaktis på grund av att Företag reklamerar sent.
© Copyright 2024