1. No category

bytte Sverige
mot Afrika
2012 nummer 1 En tidning från PMU
VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 100 KR TILL PMU. SMS:A ”PMU100” TILL 72 980
hon lämnades
med elva barn
»
Livsfarligt
att föda barn
Så kan du hjälpa
kvinnorna i DR Kongo
vårens
kampanj
»Varje kvinna har rätt
till hälsa« Niclas Lindgren
11
miljoner kronor till
jordbruket i Nordkorea
Innehåll
/
innehåll nr 1 – 2012
9
bilden: kraftiga regn i Mauretanien
Mödravården
i siffror
Så står det till med mödrahälsovården i världen.
”De nordkoreaner
som jag mött är
mycket gästvänliga.”
Markel Sundeen har arbetat
i Nordkorea under tre år, sid 10
11
4
Bortrövad
i ett halvår
Furaha fick vård vid Panzisjukhuset efter en dramatisk
förlossning i skogen.
Testa bistånd
med praktik
Nu återkommer möjligheten att prova arbetslivet
utomlands.
16
Butik med fokus
på personalen
19
Hallå där!
20
Second hand-butiken i
Helsingborg satsar på
personalen.
Stefan Attefall om kyrkans
roll i det civila samhället.
Uppfostrade elva
barn i öknen
Två av Hasans elva barn föddes med funktionsnedsättningar. Hennes man flyttade
då in till sin andra fru och
Hasan blev lämnad ensam
med elva barn i öknen.
Testamentera
t
krångligt att skriva sit
Det behöver inte vara ke din vilja” informerar
testamente. I skriften ”S ller för testamenten .
gä
PMU om de lagar som U är helt skattefria.
PM
till
ten
Alla testamen
sfritt genom att maila
Beställ skrif ten kostnad
08 96 00
[email protected] eller ring 08-6
in
2 du&jag nummer x 2011
foto: lars klingsbo
Snabba väderförändringar
n Miljö- och klimatförändringar drabbar allt oftare fattiga länder med växelvis extrem torka och sedan kraftiga översvämningar.
Öken- och stäpplandet Mauretanien är påverkat av detta fenomen. PMU:s partner i landet arbetar långsiktigt med byutvecklingsprojekt för att bland annat lindra effekterna för befolkningen med dramatiska svängningar i klimatet.
Tidningen PMU.nu
ges ut av PMU
Ansvarig
utgivare:
Per Hörnmark.
Redaktör:
Mikael
Stjernberg.
Redaktion: Mikael Stjernberg, Elisabeth Hammarberg
och Therése Jonsson.
Foto omslag: Rebecka
Haglund.
Layout: Peter Wickberg.
Produktion: Dagen AB.
Tryck: V-tab.
Upplaga: 38 800 exemplar.
E-post: [email protected]
Internet: www.pmu.se
PMU.nu finansieras med
stöd av Sida (Styrelsen för
internationellt Utvecklingssamarbete). Sida delar inte
nödvändigtvis de åsikter
som här framförs. Ansvar
för innehållet är uteslutande
författarens.
Redaktionen ansvarar ej för
obeställt material.
PMU:s huvudkontor: PMU,
141 99 Stockholm, 08-608 96
00 (tfn), 08-608 96 50 (fax).
Vårgårda Biståndscenter: PMU, Skattegårdsgatan 1, 447 91 Vårgårda,
0322-66 87 60 (tfn), 0322-62
37 39 (fax).
PMU (Pingstmissionens
Utvecklingssamarbete) är de
svenska pingstförsamlingarnas biståndsorgan. Organisationen arbetar tillsammans
med församlingarna i cirka
190 projekt i 43 länder.
pmu.nu nummer 1 2012 3
foto: johan agén
fokus: dr kongo
Furaha
rövades
bort
Bäcken i byn blev ofta
räddningen för Furaha. På
det sättet kunde hon slippa
blickar och gliringar för att
hon inte kunde hålla tätt
och luktade illa.
– Jag slängde mig i vattnet
för att få bort lukten, förklarar Furaha.
Text och foto: Åsa Runström
Furaha är en av alla. En av alla kvin-
nor som har erfarenhet av att leva med
fistel. Anledningarna till att de fått
dem ser olika ut, konsekvenserna av
fistlar är mer lika.
För Furaha kom hennes fistel efter
att hon tvingats föda sitt barn i skogen där hon levt bortrövad i drygt ett
halvår. Det fanns ingen medicinsk assistans och det blev en svår förlossning, barnet hon födde fram överlevde
inte påfrestningarna.
För andra året i rad fokuserar PMU sin vårkampanj på situationen för
kvinnorna i DR Kongo. Denna gång uppmärksammas millenniemål 5 som
handlar om mödrahälsovård. Möt Furaha som levde med fistel som hon fick
efter att hon tvingats föda sitt barn i skogen. PMU:s partner Cepac hjälper
varje år tusentals kvinnor som drabbats på samma sätt.
»Jag trodde att jag skulle
dö, men som de tog emot
mig förstod jag att jag
skulle överleva.«
– Jag kommer ihåg känslan av att
inte kunna tänka.
Efter förlossningen övergavs hon,
men lyckades komma hem till sin by
tack vare en kvinna som bar henne på
ryggen. Hon berättar att hon satt och
väntade i två dagar på att någon skulle
hjälpa henne att få sjukvård. Mannen
till kvinnan som hjälpt henne var rädd
att han skulle få skulden om Furaha
dog.
Hon kom till slut till sjukhuset
hemma i byn, men där konstaterade
man att det inte gick att hjälpa henne
på plats. Hon var tvungen att transporteras till Panzisjukhuset i Bukavu,
där PMU stödjer mödravårdsarbetet
med stöd av Sida tillsammans med
svenska församlingar.
Furaha lutar pannan i ena handen
och skrattar lite åt minnet.
– Jag hade aldrig sett en bil, eller en
sjö som vi passerade utmed vägen. Jag
funderade faktiskt över om de skulle
slänga mig i vattnet. På sjukhuset
fanns det elektricitet, det var första
gången som jag fick se lampor och jag
trodde att det som satt i taket ovanför
mig skulle bränna mig.
Den största oron handlade om den
egna hälsan, om kroppen som inte
fungerade längre. Hon kunde inte stå
upp, urinen rann ur henne.
pmu.nu nummer 1 2012 5
ß
fokus: dr kongo
3
när det är dags att tömma
urinblåsan och blir den
för full kan trycket orsaka
ett hål i det redan skadade
området. Många fistlar
beror också på infektioner som att inte hela moderkakan kommer ut eller
att handhygienen inte är
tillräcklig hos dem som
assisterar.
orsaker
till att
man får
fistel
KEJSARSNITT
FÖRLOSSNING
Under förlossningen
trycker barnets huvud
mot bäckenbenet och kan
orsaka skada på den mellanliggande slidväggen
och urinblåsan. Väggen
mellan slidan och ändtarmen kan också skadas.
Huvudet kan också under
utdragna förlossningar
trycka mot nerver utgående från ryggmärgen och
leda till att motoriken i
foten försämras.
Även om en kvinna
får tryckskador i samband med en förlossning
så uppstår själva fisteln
oftast först efter några
dagar. Som nyförlöst kan
det vara svårt att känna
Det här är
en fistel ...
Av hänsyn till sin familj visar inte Furaha sitt ansikte och hennes namn är fingerat. Hon har blivit en duktig sömmerska och syr fina klänningar.
ß
– Jag trodde att jag skulle dö, men
som de tog emot mig förstod jag att jag
skulle överleva.
– Socialassistenten Mamy gav mig
kläder och ett hygienkit. Doktor Denis
Mukwege sa till mig att de skulle hjälpa mig. Jag förstod att det skulle bli så
och litade på honom.
Furaha berättar hur hon ibland gick
ut på gatan för att handla lite, alldeles
intill sjukhuset. Men bara under en
kort promenad fick hon ta emot gliringar och uppleva att folk spottade
6 pmu.nu nummer 1 2012
efter henne för att hon luktade så illa.
– Det gjorde ont i hjärtat, förklarar
hon.
Furaha gjorde tre operationer på
Panzisjukhuset innan hon åkte tillbaka till sin hemby. Nu inväntade hon
det fjärde ingreppet eftersom hon
fortfarande inte var helt återställd.
Furaha läckte fortfarande urin och det
var svårt för henne att hantera helt
vanliga vardagssysslor.
– Jag kunde stå i affären när jag helt
plötsligt blev helt blöt av urin, det var
så oerhört skamfyllt. I min by finns det
»Plötsligt kunde jag
göra saker igen och jag
kände mig som den
lyckligaste personen.«
att hantera tillvaron med fisteln. På
frågan hur hon gjorde när hon skulle
umgås med sina vänner, svarar Furaha:
– Det går inte att träffa vänner när
du har fistel, du kan ju inte ens vara
nära din egen familj.
många små bäckar som jag brukade ta
mig till när det här hände. Jag slängde
mig i vattnet och när folk sedan frågade
varför jag var så blöt, så sa jag bara att
jag hade trillat i, helt enkelt.
Det blev en av hennes strategier för
Furaha tillbringade dagarna i skogen
med att tvätta och torka sina kläder,
ensam.
– Ibland tappade jag hoppet men
samtidigt tänkte jag på det doktor
Mukwege hade sagt. Han hade lovat att
Se ny film om
hälsoarbetet vid
Panzisjukhuset:
www.pmu.se
ß
Kejsarsnitt kan utföras för
att förebygga fistel men
kan i vissa fall i stället orsaka det om det utförs på
fel sätt. Exempelvis kan
urinblåsan flyttas högre
upp än normalt sent i födelseförloppet vilket kan
leda till att blåsan skadas
vid snittet. Om man är
oförsiktig när barnet lyfts
ut kan också vävnader
skadas och orsaka fistel.
Fistlar kan också uppstå i samband med operationer av livmodern där
man skadar urinblåsan
eller urinröret.
SEXUELLT VÅLD
Sexuellt våld kan orsaka
fistlar när någon form av
tillhygge används i samband med en våldtäkt.
... och så här
behandlas den
n En fistel är ett hål som
n En fistel repareras genom
uppstår, i majoriteten av
att man syr igen hålet i olika
fallen, i samband med en
lager, urinblåsa, bindvävslaförlossning som är långger och slidvägg.
dragen eller där bäckenet
Förebyggande vård är
är för trångt. Fisteln gör att
viktigt. Med kunnig sjukkvinnan inte kan hålla urin
vårdspersonal som
och avföring som i stället
tidigt kan avgöra
rinner ut ur vaginan.
förlossningar
Fistlar är ofta ett
i riskzonen
utbrett problem
där kvini länder med
nan till
dålig tillgång till
exempel
Plusgiro 90 00 50-6,
mödrahälsovård
har för
märk din gåva ”Kongos
och familjeplatrångt
kvinnor”. Du kan också
nering. Många
bäcken,
ge din gåva via webben
kvinnor föder barn
går det
www.pmu.se
tidigt vilket också
att undvika
ökar risken för fistlar
fistlar.
när bäckenbenet inte är fullt
utvecklat.
stöd
kongos
kvinnor!
pmu.nu nummer 1 2012 7
foto: erika stenlund
fokus: dr kongo
300 000
kvinnor i världen dör varje år
i samband med förlossning
Panzisjukhuset i Bukavu är specialiserat på fisteloperationer och arbetar också med förebyggande arbete, utbildningar av sjukvårdspersonal och mobila team reser även ut på landsbygden för att informera om fistlar. Panzisjukhusets mobila team utför även
operationer ute i fält, men kvinnor med svårare fall av fistlar tas till Bukavu. Sjukhuset drivs av PMU:s partner Cepac.
Fakta: DR Kongo
Yta: 2 344 885 km2.
Invånare: Drygt 58 miljoner.
Folkgrupper: Över 200.
Läs- och skrivkunnighet: 77 procent.
Katoliker: 47 procent.
Protestanter: 25 procent.
Övriga: 28 procent.
KONGOKINSHASA
Bukavu �
KINSHASA
Källa: UI
Psykolog Cecile möter Furaha utanför sjukhuset.
ß
hjälpa mig. Jag visste också att många
redan hade blivit hjälpta av honom.
Efter tre månader återvände hon till
Panzisjukhuset och genomgick en
fjärde operation. Sedan var hon frisk.
– Jag vågade inte riktigt tro det,
kunde nog inte tro att det var sant. Jag
minns hur de ropade på mig att det
var mat, men jag vågade inte hoppas
att jag skulle kunna sitta och äta som
vanligt med de andra.
Furaha hade under hela sin sjukdomsperiod skämts och missat helt
vanliga delar av tillvaron när hon inte
kunde styra över när hon skulle kissa
eller inte.
»Jag kommer ihåg
känslan av att inte kunna
tänka.«
– Plötsligt kunde jag göra saker igen
och jag kände mig som den lyckligaste personen. Jag ville bara springa
upp på taket och skrika ut ”jag är frisk
nu!”.
Furaha har blivit en erkänt duktig
sömmerska och syr fina klänningar,
berättar Cecile, psykolog i SSV-projektet på Panzisjukhuset.
Men hon har inte vågat återvända
hem till byn på grund av osäkerheten i
området. Tills vidare stannar hon kvar
i Bukavu där det känns tryggare. I dag
har hon en liten flicka på tre år och tar
också hand om sin systers åttaåring,
de bor tillsammans på transithuset
Dorkas. Denna verksamhet har byggts
upp med stöd från bland annat PMU.
Innan vi skiljs åt berättar Furaha om
ett test hon gjorde när hon insåg att
hon hade blivit frisk från fisteln.
– Jag stampade hårt i marken, så
här, säger hon och sätter foten bestämt i golvet. Och så dansade jag,
bara för att testa om kroppen höll. Det
gjorde den.
t
Visste
du att...
... för att millenniemål 5 ska nås
måste minskningen vara 5,5 procent
årligen, men 1990-2008 var den bara
2,3 procent.
... mödradödligheten globalt har sjunkit med 34 procent sedan 1990, från
500 000 dödsfall per år till 360 000.
... Afrika söder om Sahara och södra
Asien svarade 2008 för 87 procent av
alla dödsfall.
... graviditets- och förlossningskomplikationer är den främsta dödsorsaken för fertila kvinnor i Afrika och
södra Asien.
... det behövs drygt 100 000 fler
barnmorskor i länderna med högst
dödlighet. I vissa behöver antalet
tiofaldigas.
... över 2 miljoner kvinnor lider av
svåra underlivsskador (fistel), till
följd av utdragna/svåra förlossningar,
eller sexuellt våld.
... antalet fertila kvinnor har dubblerats sedan 1990, men 120 miljoner av
dem saknar tillgång till preventivmedel. ... kvinnor mellan 15 och 20 år
löper dubbelt så stor risk för att dö i
samband med förlossning, och flickor
under 15 år fem gånger så stor risk.
Research: Noomi Lind
Malaria, hiv/aids
och hjärtsjukdomar.
Långdragna förlossningar,
komplikationer vid
bedövning/kejsarsnitt,
utomkvedshavandeskap.
Risken för
dödsfall ökar hos
kvinnor som...
... har många barn.
... har låg utbildning.
... är mycket unga
Missfall
eller gamla.
och osäkra
... utsätts för könsaborter.
stympning.
20
15
Olika orsaker till
mödradödlighet
10
5
0
10
20
Blödningar och
15
högt blodtryck.
Övriga
8
orsaker.
6
10
Biståndet till mammorna har minskat
4
(Siffror i procent)
2000
2009
20
15
5
0
2
2000
2009
0
10
10
8
8
6
6
4
4
2000
2009
8,2
2,6
10
5
0
10
6,5
19,8
Bistånd till hälsa
av totalt bistånd.
8
2
0
2
9,2
6,0
0
Bistånd till reproduktiv
hälsovård av
8
biståndet
till hälsa
6
10
6
Källa: The Millennium Development Goals Report 2011
4
4
2
2
0
0
Viktiga åtgärder:
Öka biståndet till
mödrahälsovård och
familjeplanering.
l Höja kvinnors
status och makt,
förändra beteenden
och attityder.
l Satsa på fattigdomsbekämpning
och utbildning/
information.
l Motverka barnäktenskap och
könsstympning.
l Bistånd till familjeplanering av
biståndet till hälsa.
Läs mer om millenniemålen: www.
millenniemalen.nu
Källor: UN.org, WHO.int, UNICEF Sverige, Millenniemålen.nu, Läkare utan gränser.
10
8 pmu.nu nummer 1 2012
8
6
4
pmu.nu nummer 1 2012 9
foto: JOHN ROBINSON, scanpix
Mödrahälsovården är
det område av millenniemålen som släpar
efter mest.
Furuha är en av dem
som hade tur och fick
hjälp.
tävlingen: om Jordanien
aktuellt
n Under drygt ett år
har PMU samarbetat
med tidningen Dagen
och deras magasin
”Du&jag” där PMU ansvarat för innehållet
på sju sidor under vinjetten ”Världen”.
Här har olika biståndsprojekt beskrivits. Under denna period bantade PMU ner antalet sidor i den egna tidningen
PMU.nu. Eftersom Dagen inte längre
ger ut magasinet ”Du&jag” utökar
PMU återigen antalet sidor i den egna
tidningen som utkommer fyra gånger
per år. Vi hoppas att du ska trivas
med innehållet, hör gärna av dig till
redaktionen med synpunkter och
idéer: [email protected]
Unikt samarbete mellan
PMU och Nordkorea
Efter tretton år avslutas
PMU:s jordbruksprojekt i
Nordkorea.
– Vi arbetar nu vidare
med nya idéer om hur ett
fortsatt samarbete kan se
ut, säger Lennart Nolvall,
programhandläggare för
humanitära insatser på
PMU.
300 000 handskar
till Panzisjukhuset
foto: Andreas Henriksson
n Ejendals AB i Leksand har skänkt
drygt 300 000 par operationshandskar till PMU.
Värdet uppskattas till
cirka 1,3 miljoner
kronor. Handskarna
kommer att skickas
vidare till Panzisjukhuset i DR Kongo.
– Vi är i stort behov av
operationshandskar, så vi
tar med glädje emot dem,
säger chefsläkare Denis
Mukwege, vid Panzisjukhuset.
– Vi vill gärna bidra till ett
sådant här projekt, där våra
handskar verkligen gör skillnad, säger vvd Marcus Ejendal.
Samtal om framtidens
pingstmission
n I februari hölls en missionskonferens i Uppsala då representanter
från landets pingstförsamlingar
diskuterade framtidens gemensamma
missions- och biståndsarbete.
Samtalet utgick ifrån förra årets
rådslag för Pingst FFS (Pingst – fria
församlingar i samverkan) där det
beslutades om sju punkter för en
gemensam mission. Vid mötet i
Uppsala samtalades om hur detta ska
fungera i praktiken.
10 pmu.nu nummer 1 2012
– De senaste fyra åren har vi arbetat
med sex jordbrukskooperativ med omkring 15 000 invånare. Kooperativen
finns i låglandsområden med varma
somrar och här finns förutsättningar
för en god potatisskörd. Skördarna från
detta område är mycket betydelsefulla
för befolkningen i ett land där tillgången till livsmedel är otrygg.
– Under förra året byggde vi exempelvis enklare potatislager och
växthus för att höja kvaliteten och
Tävla
och vinn!
PMU kan återigen erbjuda ungdomar att prova på biståndsarbete. Malin Johansson från
Mullsjö var en av sista som reste ut med det tidigare praktikantbidraget.
Gör som Malin – testa bistånd
Nu återkommer möjligheten för ungdomar att göra
biståndspraktik.
PMU inledde sitt samarbete med
Nordkorea 1995 då landet genomgick
en svår svältkatastrof. I mars 1999
övergick PMU till ett långsiktigt arbete med stöd till flera jordbrukskooperativ för att
utveckla odlingen av
grönsaker och potatis. Nu i mars
avslutas det
senaste fyraLennart
årsprojektet
Nolvall.
som finansierats
av Sida.
Som en av få utländska organisationer har PMU arbetat i Nordkorea. De senaste tre åren har Markel
Sundeen varit PMU:s representant i
landet:
– De koreaner som jag mött är
mycket gästvänliga och stolta över sitt
land och dess traditioner. De har ofta
varit intresserade av hur vi har det i
Sverige och andra delar av världen.
Även om den officiella framtoningen
ofta kan vara allvarlig så har man nära
till en glad samvaro med skratt och
skoj, berättar Markel Sundeen.
foto: mikael stjernberg
Vår tidning
utökas igen!
En av medlemmarna vid ett jordbrukskooperativ i Songchon. foto: mikael stjernberg
volymen på utsädespotatisen, berättar
Markel Sundeen.
Viktiga delar i projektet har under
åren varit utbildningsinsatser, traktorinköp, utveckling av maskinverkstäder och stöd till potatisodling genom
bland annat gödningsmedel och utsäde.
Det var osäkert om Sida skulle för-
länga stödet till Nordkorea ytterligare
ett år. När PMU fick ett sent besked
om möjlighet till förlängning gjordes
bedömningen att det skulle vara svårt
att med kort varsel kunna rekrytera ny
projektpersonal och uppnå PMU:s och
Sidas krav. Därmed kunde arbetet inte
fortsätta i nuvarande form.
Det är nu en öppen fråga hur samarbetet med Nordkorea ska se ut i
framtiden.
– Jag hoppas att PMU kommer att
hitta nya vägar till ett samarbete i
Nordkorea. För jag vet att vårt arbete
har varit ett steg i rätt riktning för att
öka tillgången till mat i landet, konstaterar Markel Sundeen. Mikael Stjernberg
Mellan åren 1999 och 2010 reste fler
än 500 ungdomar ut i världen med
PMU:s praktikantbidrag. För många
var detta första kontakten med omvärlden.
För drygt ett år sedan drog Sida in
stödet till denna form av utlandspraktik och därmed förlorade PMU sin
finansiering. Detta skedde i samband
med att Sida och Utrikesdepartementet gjorde förändringar av inriktningen för det svenska biståndet. Efter
påtryckningar från PMU och andra
biståndsorganisationer återuppstår en
ny form av biståndspraktik via praktikantprogrammet som hanteras av Internationella programkontoret (IPK).
– Vi är glada över att återigen kunna ge unga människor med intresse
för globala frågor en möjlighet att göra
en insats i ett utvecklingsland, förkla-
rar Elisabeth Schellhase, ansvarig för
PMU:s praktikantprogram.
– Vår erfarenhet visar att praktik
ger större förståelse för den värld vi
lever i och bygger broar mellan kulturer och människor.
Dessutom skapas
Så går det till
en förståelse för
Praktikperiod:
den egna försam4-8 månader
lingens missionsÅlder: 20-30 år.
Praktikländer:
och biståndsinsatser, säger Elisabeth. Indien, Sri Lanka,
Sierra Leone och
Det nya prakFilippinerna.
tikantprogramSista ansökningsmet påminner om
dag: 31 mars för
PMU:s tidigare
utresa i höst.
praktikantbidrag.
Läs mer: PMU.se
Några nyheter är
att man söker till någon av fyra förutbestämda platser där PMU har
utvalda partner som tar hand om
praktikanterna. Dessutom är det bara
pingstförsamlingar som kan ansöka
om bidraget.
Mikael Stjernberg
I den här tidningen kan du läsa
ett reportage från Jordanien.
Med lite kunskap om landet
har du chansen att vinna boken
”Världens bästa story” av Lars
Adaktusson. Boken är sponsrad
av Libris.
Frågor att besvara:
1. Vilka färger innehåller landets flagga?
2. Vad heter huvudstaden?
Skicka svaren:
Skriv ner svaren på ett vykort och skicka till:
PMU, Tävling, 141 99 Stockholm.
Vi behöver ditt svar senast den 4 maj
2012. Glöm ej att skriva din egen
adress.
De tre första dragna vykorten med
rätt svar vinner och presenteras på
www.pmu.se den 8 maj.
Lycka till!
Aktieutdelning!
änker din ak tieutdelning
Visste du att om du sk atta på utdelningen?
sk
till PMU så slipper du
3 kr! Meddela din bank/
14
t
lle
100 kr blir i stä lagstä
mman!
för valtare innan bo
För mer info besök:
ing
www.pmu .se/aktieutdeln
Tack för
ditt stöd!
vår vardag
De lämnade
trygga Sverige
Att bryta upp från ett tryggt och välordnat
liv i Sverige med bra jobb och barn i skolåldern kräver mod. Men när det sa klick i
hjärtat måste Jeanette ta steget. Hela familjen Kruse stortrivs i dag i Tanzania, där
kontrasten mot livet i Sverige är stor.
Text: Noomi Lind Foto: Privat
12 du&jag nummer x 2011
Jeanette Kruse
Ålder: 41 år. Familj: Maken Glenn
och barnen Elias 10,
Amelie 8 och Zackarias 2 år.
Egenskaper: Nyfiken,
envis, social och
positiv
Gör mig glad: Barnen,
gemenskap, lovsång,
snälla ord. Gör mig upprörd:
Barnen ... trafiken,
ström- och internetavbrott, orättvisor,
korruption.
Som controller för PMU:s arbete i
Östafrika är Jeanette Kruse ofta på
resande fot. I gengäld blir det mer
familjetid när hon är hemma och
mindre stress än i Sverige. Ett annat
stort plus är högsommar året runt. Familjens hus är omgivet av vackra träd
och mjuka gräsmattor för barnen att
springa på och de har odlat mängder
av grönsaker som frodas i värmen.
I juli i fjol flyttade de till missionsstationen Habari Malum utanför
Arusha i Tanzania, där det förutom
radio- och tv-studio bland annat finns
plantskola och snickeriverksamhet.
Men vardagen är inte alltigenom
idyllisk.
– Till utmaningarna hör strömoch internetavbrott, dåliga vägar och
hemsk trafik. Och matinköp är en historia för sig. Jag saknar Ica Maxi där
allt finns, ler Jeanette.
Sitt första besök i Tanzania gjorde
hon 1995, på volontäruppdrag för Ibra.
Då träffade hon också maken Glenn,
som är missionärsbarn och bott hela
17 år i landet. Mammaledigheten med
dottern Amelie tillbringades också
där.
– Jag fick mersmak och vi trodde att
vi skulle flytta hit ganska snart igen.
de med på beslutet och tyckte att det
Men åren gick där hemma utan att det
skulle bli spännande.
blev tillfälle.
Det kan bli svårare att bryta upp ju
Skolgången löstes genom att barnen
större barnen blir och under semesbörjade på ISM (International School
terresan 2010 undrade de om det var
of Moschi) i Arusha. Att all undervissista gången de såg landet. Eller kunde
ning sker på engelska innebar en stor
det vara början på något nytt? När
omställning, men den har gått över all
hon så en kväll i januari förra året titförväntan. De fick bra lärare och trivtade in på PMU:s hemsida och såg att
des från första stund. Det underlättar
de sökte två ekonomer för uppdrag i
också att det finns två svenska familjer
Afrika, sa det klick.
till med barn i samma åldrar på Ha– Men det kändes välbari Malum.
digt läskigt att fatta
Området omgärdas av
ett beslut som
höga häckar och taggtråd
»Till utpåverkade hela
för att hindra inbrott,
familjen, att
men barnen känner sig
maningarna hör
säga upp min
inte inspärrade.
ström- och internetfasta tjänst på
– De får gå och köpa
avbrott, dåliga vägar
Strandvägen
tuggummi själva i kiosi Stockholm
kerna utanför grinden
och hemsk trafik.«
och att lämna
och det är ganska stort
Jeanette Kruse
all trygghet.
här inne så att de kan
cykla runt och leka, säger
För Elias, 10 år, tog
Jeanette.
det emot att lämna sin
Hon beskriver människorna
hockey med träning tre dai Tanzania som varma, glada och
gar i veckan och alla kompisar. Amelie
öppna. Men många lever i ekonomisk
som var sju såg det som självklart, tills
fattigdom, vilket blivit påtagligt även
storebror sa att de skulle vara borta i
för barnen. Under en kvällsprome700 nätter. Det lät så länge. Ändå var
nad med dottern och hennes kompis,
pmu.nu nummer 1 2012 13
ß
vår vardag
Nytt fadderkoncept
hjälper utsatta barn
foto: Bengt Klingberg
PMU lanserar ett nytt
fadderkoncept för den som
regelbundet vill vara med
och stödja projekt där barn
får stöd.
I barnkonventionen står det att alla
Namn: ..........................................................................................
141 20 Huddinge
Barnens rätt-faddrar stöder
olika projekt.
Sänd en autogiroanmälan till:
❑ Ja, Jag vill bli
barnens rätt-vän!
Porto
betalt!
pmu.nu nummer 1 2012
120656600
14 Mikael Stjernberg
Svarspost
Uganda, Sydsudan och Etiopien som
arbetsfält. Hon håller utbildningar
inom ekonomi och projektledning för
PMU:s partner, utför avtalsrevisioner
och ger vägledning i finansiella frågor.
– Det är klart jag saknar barnen
jättemycket när jag är borta. En gång
blev det tio dagar i sträck och det var
lite väl länge.
Förutom huvudansvaret för barnen har Glenn en församlingstjänst
på deltid. Bland annat arbetar han
med självförsörjningsprojekt för unga
människor.
Varje dag skjutsas barnen den halvtimmeslånga vägen till och från skolan. En barnflicka tar hand om Zackarias när de jobbar, och de får hjälp
med bland annat städning.
– Hushållsarbetet tar ju mycket
längre tid här eftersom vi varken har
dammsugare eller diskmaskin. Och
det finns inga färdiga köttbullar från
mamma Scan. Så hjälpen behövs för
att det ska fungera, säger Jeanette.
Under lunchrasten 13.00-14.00
stängs missionens elgenerator av. Då
....
Jeanette har Tanzania, Kenya,
gäller det att ha maten klar och arbesom känns för stort egentligen.
tet sparat på datorn. Klockan sju blir
Visst saknar de Sverige ibland, men
det mörkt och före dess brukar Jeatill fördelarna hör många annorlunda
nette ta en kvällspromenad med barnoch spännande upplevelser.
vagnen utanför området.
– Jag tycker om kontraster och
– Sedan har barnen läxor som tar
mitt förra jobb är i stark kontrast till
minst en timme per dag. Så det är stor
villkoren här. Det är intressant och
skillnad från Sverige.
berikande.
Lördagarna tillbringar
familjen oftast vid en
Som den största behållningpool med restauen ser hon en ödmjukare
»Hushållsrang intill, som
inställning till livet.
ligger några
– Tankarna kretsar
arbetet tar längre
kilometer bort.
inte kring konsumtion
tid här eftersom vi
Hemma har de
här. I stället inser vi
varken har dammmänniskor omatt vi klarar oss på välkring sig ständigt mycket mindre än
sugare eller
digt och behov
tidigare och lär oss att
diskmaskin.«
att tillgodose
inte ta saker för givet.
Jeanette Kruse
och då är det
Hon märker att också
skönt att komma
barnen förändrats.
ifrån en stund. På sön– I kvällsbönen tackar de
dagarna hålls gudstjänst
ofta Gud för att vi har det så bra. Vi
redan vid 8.30, så någon sovmorgon
bor och lever ganska enkelt men har
blir det inte.
det väldigt mycket bättre än de allra
flesta här.
Förutom mod är envishet och tålamod
Även om det är lätt att falla tillbaka
viktiga tillgångar i ett liv som detta.
i gamla mönster hoppas hon att de
– Tålamod har jag inte så mycket av,
kommer att bära med sig en större efmen jag får träna på det.
tertänksamhet vidare i livet, efter de
Men framför allt behövs en längtan
två åren i Tanzania.
efter att göra skillnad för människor,
– Jag tror att vi kommer att fråga
menar Jeanette. Det är den som driver
oss om vi verkligen behöver olika sahenne, och hon rekommenderar andra
ker innan vi köper dem, eller om vi
att våga prova.
i stället kan hjälpa andra människor
– Det är värt att ta det där steget
med våra resurser.
t
Adress: ........................................................................................
vinkade en mamma in dem i sin trånga
lilla hydda. Flickorna vågade ställa de
frågor hon själv drog sig för.
– När de undrade var mamman
hade maten svarade hon att det inte
fanns någon. De hade inte ätit den
dagen.
Ort: ..............................................................................................
ß
Postnr: ..........................................................................................
Jeanette Kruse trivs med sina nya vänner i Afrika.
barn har samma rättigheter, ändå
lever många barn i fattigdom och utsatthet. Att få gå i skolan är långt ifrån
en självklarhet. Som Barnens rätt-vän
kan du vara med och förändra detta!
Varje månad ger du ett valfritt belopp via autogiro till PMU:s arbete för
barn runt om i världen. Idén bygger på
kollektivt fadderskap. I stället för att
bara stödja ett barn används gåvan till
alla insatser för barn.
– På så vis kan vi arbeta
för barns rättigheter genom att bygga skolor, utbilda lärare, gräva brunnar, ge
sjukvård och bekämpa våld
och sexuellt utnyttjande av Therése
barn, säger Therése Naomi Naomi
Jonsson.
Jonsson, insamlingskoordinator på PMU.
– Vi tänker oss att detta är ett perfekt sätt att ge för familjen, skolklassen, barngruppen eller helt enkelt för
alla med hjärta för barn, säger Therése
Naomi Jonsson.
Perla har spelat in några av
PMU:s barnfilmer.
Barnfilmer
på pmu.se
n På PMU:s webb finns 15 kortare
filmer som vänder sig till barn.
Här kan du bland annat möta
systrarna Lilly och Ofelia
som försörjer sig genom
att samla pantflaskor
på ett sopberg eller följ
med musikern Perla
Bjurenstedt till Kongo.
Titta på filmen direkt
på din dator eller ladda
ner: pmu.se/film
Barn
i fokus
NU KAN DU BLI …
barnens rätt-vän!
Som Barnens rätt-vän får du:
l Två återrapporteringsbrev per år.
l PMU:s tidning.
l PMU:s populära kalender.
l En fin kylskåpsmagnet.
Läs mer: www.pmu.se/br-van
Tävling: Vinn en docka
n Lista ut svaret på rebusen nedan. Skicka in ditt bidrag genom att rita svaret, posta till:
PMU, Tävling, 141 99 Stockholm. Vi behöver din teckning senast den 23 april 2012. De tre
vinnarteckningarna publiceras i nästkommande nummer av PMU.nu. Glöm ej att skriva
din egen postadress.
Alla barn har rätt till …
pmu.nu nummer 1 2012 15
2 frågor
second hand
l Varför handlar du second hand?
l Letar du efter något speciellt idag?
Linda Henriksson
1. Letar kläder som jag
kan sy om.
2. Idag letar jag efter något
rött eller orange plagg.
Magnus Persson
1. Jag är student och letar
billiga kläder.
2. Letar efter en ytterrock
och kavaj.
I butikens trendiga kafé finns gott om hembakat.
Ros-Marie Fridén
1. Det är av ekonomiska
skäl. Dessutom är det
roligare att handla här för
att hitta annorlunda kläder.
2. Kläder till mig själv och
leksaker till ett barnbarn.
Två dagar i veckan arbetar Jela Bältmark i butiken.
Personalen viktigast i ny butik
Det känns trendigt, fräscht
och liknar en modern
modeaffär. Second
hand-butiken i centrala
Helsingborg har som mål
att attrahera en medveten
stadsbefolkning.
Text och foto: Mikael Stjernberg
Mitt i centrala Helsingborg, inte långt
ifrån färjelägret, ligger en nyöppnad
second hand-butik på Carl Krooks
Gata. Vitmålade väggar, trendig design
och stora gräddiga semlor är det första som möter kunden. Atmosfären är
varm och inbjudande. Ur en högtalare
strömmar 70-talsmusik från en vinylspelare.
Här har Pingstkyrkan i Helsingborg
öppnat sin andra second hand-butik
som är en mötesplats och en bro mellan församlingen och helsingborgarna.
Detta är också den första citybutiken
inom PMU:s second hand-verksam-
16 pmu.nu nummer 1 2012
het. Här finns kläder, skor, accessoarer och böcker, men inga möbler eller
husgeråd.
höstas en ytterligare butik för att än
tydligare möta detta behov där människor kan få en ny chans i livet. Kort
och gott var det viktigaste att sätta
människor i centrum, säger Patrik
Fållsten.
Men vi backar bandet något. För
drygt tre år sedan öppnade församlingen sin första second hand-butik,
en stor traditionell butik i utkanten av
– Självklart var det också viktigt att
staden, där många av församlingens
bidra till att återanvända gamla prylar
medlemmar är engagerade. Men man
och därmed bidra till en bättre miljö,
ger också regelbundet sysselsättning
samt att skapa ett ekonomiskt övertill cirka 25 personer som kommer via
skott till socialt arbete lokalt och gloarbetsförmedlingen eller kriminalvårbalt, förklarar Patrik.
den. En del stannar under kortare peSedan den 21 oktober är man igång
rioder och andra under längre tid.
med den nya butiken som har öppet
– Vi har förstått att det finns ett
fyra dagar i veckan.
stort behov av arbetsplatser för perso– Det absolut tuffaste med uppstarner som av någon anledning hamnat
ten var att hitta tydliga
utanför den ordinarie arbetsmarknarutiner för dem som
den, berättar Patrik
arbetar här, berättar
Sofia och
Fållsten, butiksSofia Fållsten, som
Patrik
chef.
leder det dagliga arFållsten.
– Med denna
betet i den nya cityerfarenhet i
butiken.
ryggen starHon är den
tade vi i
enda av-
lönade personalen i butiken. Sofia
Fållsten är ”mamman” till upplägget
och planeringen av butiken och hon
har ett stort hjärta för människor som
finns här.
– Det är en stor utmaning att arbeta
med 30 personer där många har en
brokig bakgrund. Dessutom blandas
många kulturer eftersom vi har 16 olika nationaliteter representerade.
– I vanliga fall är de flesta som arbetar
i en second hand-butik frivilliga som
kommer från församlingen, men här
är det tvärtom. Varje vecka kommer
det in människor som vill göra praktik.
Det gör ont i hjärtat att säga nej till de
flesta eftersom vi inte har plats för fler
just nu, berättar Sofia.
Madeleine är en av dem som har en
praktikplats:
– Först var jag tveksam om jag
skulle passa in här och om det skulle
bli väldigt stressigt. Men jag testade
och alla var så trevliga och lyssnade
på mig. Det här betyder så mycket för
»Hos oss
finns de som
varit arbetslösa
i över 20 år och som
nu hittat sin plats
i tillvaron.«
mig, i den här milhela vägen, säger
jön växer jag för
Sofia.
varje dag, säger
Sofia Fållsten
Madeleine.
återkommer många
För att allt ska
gånger till ordet
Sofia Fållsten
fungera och för att
”mötesplats”. Och det
personalen ska utär just vad hon önsvecklas har butiken varje
kar att butiken ska få vara.
vecka gruppmöten och inom
Inom kort kommer en tjejgrupp
kort kommer man också att kunna eratt startas, då man träffas på tisdagsbjuda friskvårdsaktiviteter och indivikvällar i ”Studio remake”.
duell handledning.
– Det som driver mig är att se folk
– Vår tanke är att sy, sticka, virka och
växa. Hos oss finns de som varit artillverka smycken som sedan säljs i bubetslösa i över 20 år och som nu, för
tiken. Det finns så många i vårt samhälförsta gången, hittat sin plats i tillvale som är ensamma, detta kan bli ett naron, förklarar Sofia.
turligt sätt för dem att mötas och göra
något meningsfullt, förklarar Sofia.
Pingstförsamlingen har med hjälp av
När jag sitter och samtalar med Soinkomsterna från second hand-verkfia i butikens kafé blir vi gång på gång
samheten startat en LP-verksamhet
avbrutna av personal och kunder.
som ger stöd till missbrukare.
– Under de första veckorna kunde
– I framtiden hoppas jag att vi kan
jag inte sitta still en sekund, berättar
knyta ihop dessa verksamheter. Min
Sofia, ursäktande.
dröm är att vi även ska kunna erbjuda
– Då gick allt fokus åt att stötta perboende och hjälpa de mest utsatta
sonalen.
t
pmu.nu nummer 1 2012 17
aktuellt
Följ PMU:s arbete
jorden runt via Facebook. Bli en supporter
i dag!
Personalnyheter
på PMU-kontoret
Hur möter vi som kristna
de globala utmaningarna? Hur hör tro och
rättfärdighet ihop? Det
var några av de frågor
som togs upp på PMU:s
globala ideologiska forum,
som hölls i Addis Abeba i
januari.
Dagarna inleddes med bibelstudium
som sedan blev klangbotten för de
fortsatta diskussionerna. Varje dag
hade sin egen huvudrubrik. Den första
var ”De globala utmaningarna och vår
identitet”, den andra ”Tro och rättfärdighet” och den sista och avslutande
”Gott ledarskap”.
På programmet stod också information om vilka krav som i dag ställs
på utvecklingsarbete, exempelvis rättighetsperspektivet. Påverkansarbete
belystes också.
dag
1
Under den första dagen fick
deltagarna en skur av frågor
över sig att kort bearbeta i
mindre grupper, liksom utmanande
Maria Bard
är sedan
årsskiftet
ny företags- och
påverkansstrateg.
Mikael
Stjernberg
lämnade i
mars sin
tjänst som
press- och
medieansvarig för
att börja på
Sveriges
kristna
råd.
värderingsövningar, som fick igång
tankarna och lyfte nya tankar och perspektiv.
dag
Under den andra dagen
lyfte pastor Niklas Piensoho
från Sverige exempelvis genderfrågan och
forskarna Josepine och
Johan Sundqvist visade på
det paradigmskifte som
skett i forskningsvärlden
när det gäller att räkna med trons betydelse. De visade också på hur ett holistiskt perspektiv i utvecklingsarbetet
skulle kunna se ut.
2
dag
3
miljoner kronor har PMU
samlat in under 2011,
vilket är en ökning med nio
miljoner kronor på fyra år. De
ökade insamlingarna har gjort att
PMU under året kunnat göra extra
insatser för Kongos kvinnor och de
hungrande på Afrikas Horn. Privatpersoner och second hand-butiker
är de största gåvogivarna.
18 pmu.nu nummer 1 2012
Nicaragua är ett av de
fattigaste länderna i Latinamerika. En liten kyrka
bestämde sig för att göra en
insats för en utsatt grupp –
unga föräldrar med barn.
om ledarskap och organisation och hur det kan vässas.
Innan samlingen avslutades med
gemensamt nattvardsfirande fanns det
förstås tid för en summering av dagarna. Då framkom det tydligt att det
omistliga som PMU:s världsvida partner kan bidra med i utvecklingsarbetet
är grunden i den kristna tron och det
ansvar för omvärlden den medför.
Ulrika Ramstrand
Global Ideological Forum
När: 24-26 januari 2012. Plats: Addis Abeba, Etiopien. Deltagare: Drygt 70 från 28 olika
länder. Vilka: Ideologiska ledare i PMU:s partnerkyrkor och organisationer.
Arrangör: PMU.
Agnes Aboum från Kenya fungerade som moderator under det globala forumet.
Stefan Attefall, civil- och
bostadsminister, som i
februari besökte Pingsthuset i Huddinge för att
möta ledningen för Pingst
och PMU.
Här är förskolan som tar
emot de allra fattigaste
Den sista dagen handlade
30,8
HALLÅ DÄR…
Karen skriver färdigt det sista i boken innan det är dags att äta lunch.
Foto: Ulrika ramstrand
Andreas
Alexandersson
är sedan
årsskiftet
ny programhandläggare för
Östafrika.
Foto: mikael stjernberg
n Sedan årsskiftet kan privatpersoner få skattereduktion
för gåvor till ideella
organisationer som
blivit godkända
av Skatteverket som
gåvomottagare.
Skattereduktionen
gäller gåvor som
betalas efter 1 januari
2012 under förutsättning
att organisationen blivit
godkänd som gåvomottagare
av Skatteverket. PMU kommer att
ansöka hos Skatteverket för att bli
godkänd och detta kan göras först
när PMU:s årsredovisning för 2011 är
klar. Mer info: www.pmu.se
Utmaningar på globalt forum
svårt att få något jobb, så jag är hemma
och sköter hushållet, förklarar Karla.
– Min man går runt och säljer hushållsprodukter i grannskapet, men det
är tufft för honom. Det är inte alltid
affärerna går bra och då har vi inga
pengar att handla mat och kläder för.
Då tvingas jag snällt be att få handla
på kredit i kvartersaffären. Kosten blir
ofta ensidig med ris och bönor i flera
dagar i rad. Särskilt jobbigt blir det
när Alexander tröttnar på samma mat
och vill ha något annat att äta, berättar Karla.
Det har nu gått ett år sedan två lärare
från förskolan Senda knackade på dörren och undrade om Karla, 26 år, ville
sätta sin son Alexander i deras förskola. För Karla var valet lätt eftersom
förskolan inte tar ut några avgifter, det
skulle hon inte ha råd med. Dessutom
hade skolan ett gott rykte.
På förskolan Senda får barnen gratis
Förskolan Senda ligger i den lilla
lunch vilket blir ett bra tillskott för de
staden Ciudad Darío, en timmes bilresom har det knapert hemma. Här finns
sa norrut från den Nicarainte heller någon klädkod
guanska huvudstaden Mamed skoluniform som i
nagua. Sedan 2006 stöder
landets statliga skolor. Det
Pingstförsamlingen i Gävle
skulle de flesta föräldrar
och PMU flera olika sociinte ha råd med.
ala insatser här, däribland
Alexander, fyra år, har
förskolan Senda. Här får
snart gått sitt första år.
fattiga familjer möjlighet
– Han har lärt sig otroatt ge sina barn ett bra avligt mycket på det här året,
Karla och Alexander.
stamp inför skolstarten.
förklarar en stolt mamma.
– Redan nu ser han
Karla växte upp i en familj med fyra
skillnaden på små och stora bokstäver,
syskon och föräldrarna hade inte råd
han har lärt sig siffrorna och de flesta
att utbilda dem vidare. Hon slutade
färger. Jag drömmer om att min son
därför skolan redan efter femte klass.
ska få den möjlighet som jag inte fick,
I Nicaragua är det dessutom vanligt
säger Karla med sorg i ansiktet.
att många barn inte går igenom de
Alexander, fyra år, vet redan vad
fem obligatoriska stadierna eftersom
han ska bli när han blir stor.
många av barnen behöver arbeta eller
– Läkare är det självklara valet, sähar lång väg till skolan.
ger han. – Med bara fem års utbildning är det
Mikael Stjernberg
Foto: mikael stjernberg
Ge en gåva och få
skattereduktion
Vilken är kyrkans
viktigaste roll i det
civila samhället?
– Kyrkan gör viktiga sociala insatser, exempelvis inom missbrukarvården. Kyrkan skapar också
gemenskap för de som är ensamma. En annan viktig del är att kyrkorna erbjuder människor ett sätt
att hantera de stora livsfrågorna.
Vilken är kyrkans
viktigaste roll
internationellt?
– Kyrkan stärker det civila samhället i utvecklingsländer. Det
finns alltid flera olika strukturer i
ett land, inte bara staten. Här kan
kyrkor och ideella organisationer
bidra till maktspridning och visa
på allas lika värde. Här spelar frikyrkorörelsen en viktig roll som
bidrar till demokratiseringsbistånd.
Har du något exempel?
– Inom exempelvis hälsovårdssektorn är det viktigt att patienter
har ett stort förtroende för den
som informerar och genomför
insatser. Och då är det inte alltid
myndigheterna som har detta förtroende eller upparbetad informationsstruktur. Det kan exempelvis
vara en kyrka som har invånarnas
förtroende på den lokala orten.
Mikael Stjernberg
pmu.nu nummer 1 2012 19
reportage jordanien
Redan som elvaåring blev Hasan bortgift till en man
som hon själv inte hade valt. Hon lärde sig ta hand
om elva barn på egen hand. Två av dem föddes med
funktionsnedsättning vilket ansågs som en skam.
Hennes man föredrog att bo med sin andra fru.
– Jag har ändå valt att leva glad, säger hon.
Text och foto: Rebecka Haglund
Hasan växte upp, som de flesta be-
Övergiven med
elva barn
»Jag har valt
att leva glad«
20 pmu.nu nummer 1 2012
duiner, i ett tält i öknen med långa
avstånd till annan bebyggelse. Tillsammans med sin familj bodde hon med
sju syskon – tre flickor, fyra pojkar.
Det fanns ingen möjlighet för barnen
att gå i skolan, i stället tog hennes
mamma hand om dem. De använde
sig av kameler och åsnor för att frakta
mat, vatten och ved då det ofta var
långa sträckor att gå. Hennes mamma
mjölkade djuren för att sedan baka
bröd som de kunde äta.
När Hasan var elva år gammal blev
hon bortgift till en 25-årig man som
hennes föräldrar valt. Men redan
andra dagen som gift flydde hon tillbaka till sin fars tält. En vecka efter
smekmånaden blev hennes man inkallad till armén och han var tvungen att
åka iväg. I tio månader var han borta,
utan besökstillstånd från varken familjen eller sin fru. Hasan kunde då
återvända till sin fars tält, hennes eget
barndomshem, och leva där under tiden hennes man var borta.
de hon och valde till slut att ändå fortsätta leva med sin man. När han sedan
kom tillbaka bodde de i en avskärmad
del i hennes fars tält.
Efter tre månader var Hasan tvungen att flytta med sin man till Amman
där han skulle jobba för armén. De
bodde en kort tid i ett väldigt gammalt rum, tills de flyttade vidare till
Zarqa, där armén gav dem ett rum att
bo i gratis. Kulturen, som praktiskt
taget förbjuder kvinnorna att vistas i
sociala sammanhang utan sina män,
gjorde att Hasan fick sitta ensam och
instängd på rummet tills hennes man
kom tillbaka för dagen. Dörren var låst
och hon öppnade inte ens om grannen kom och knackade på. Hon satt
ensam, utan något att göra. Hon kunde
inte heller åka någonstans eftersom
det var både svårt och tog tid utan
fordon.
Innan de åkte till Amman hade Hasan
tagit beslutet själv att följa med sin
man. Hon visste att han inte ville att
hon skulle vara i kontakt med
Under de tio månaderna
andra män och att han
pratade flera av kvindärför ville ha henne
»De sa till mig
norna med henne,
hos sig.
speciellt hennes
Under den sista
’varför inte ta den
mamma, som sa att
perioden i Zarqa
här mannen som
hon borde accepblev Hasan graGud
gett dig, gå tilltera giftermålet.
vid – endast 15 år
De berättade för
gammal. När de
baka och fortsätt
henne att det är så
sedan återvände
lev med honom.’«
livet är och att om
hem till byn köpte
Hasan
hon valde bort den
de sig ett eget tält.
här mannen så var hon
Varje år fick de ett
ändå tvungen att gifta sig
barn – åtta döttrar och tre
med en annan man.
söner.
– De sa till mig att ”varför inte ta
När de hade fått två döttrar fick
den här mannen som Gud gett dig, gå
de sin första son som hade en funktillbaka och fortsätt leva med honom”,
tionsnedsättning i hjärnan. Eftersom
berättar Hasan.
männen är viktiga inom kulturen och
Så när tio månader gått accepterahennes man ville ha en frisk son, gifte
pmu.nu nummer 1 2012 21
ß
reportage jordanien
Veterinärprojektet
är en mobil klinik
som besöker stora
områden i det jordanska ökenområdet
där familjerna lever.
Tillsammans med sina
medarbetare åker
doktor Hassan, som
arbetar som veterinär
för projektet, runt för
att hjälpa djuren.
Hasan har känt veterinären sedan 2005 då
projektet startades. Hasan och hennes
familj har fått stöd
med att hålla djuren
friska och på så sätt
har de överlevt.
ß
han sig därför med en annan kvinna.
Men han ville ändå inte skilja sig från
Hasan.
En man kan ha fyra fruar i taget
utan att skilja sig från någon av dem.
Om mannen vill ha en femte fru är han
tvungen att skilja sig från en av dem.
Den andra frun bodde i ett tält så hennes man lämnade Hasan och barnen
för att leva med henne där. Under tiden fick Hasan hjälp med att bygga ett
rum där hon och barnen kunde bo.
Oftast har kvinnorna ingen tid till
att sitta ned och prata med varandra
eftersom de är upptagna med arbetet
på gården. Det kan ibland finnas möjlighet för samtal vid speciella tillfällen då hela byn träffas, så som bröllop
och begravningar, men aldrig annars.
Samtalen brukar då ofta kretsa kring
familjen, om var de får tag på vatten
och mat och ibland om jobb.
– Det har varit svårt att vara ensam
med elva barn. Det gör fortfarande ont i
hjärtat när jag tänker på det, fastän det
var väldigt länge sedan, säger Hasan.
Hon vill helst inte prata om det,
men med hjälp från Gud fann hon
styrkan att överleva.
– Livet var så hårt, fortsätter hon.
Hasan berättar att hon inte hade
mycket mat utan tog det hon hade. Det
var inte alltid hon hade något bröd,
utan ibland bara en tomat om dagen
att klara sig på. Hon accepterade det
enkla livet som det var och hade en tro
22 pmu.nu nummer 1 2012
på att det någon gång skulle vända och
bli bättre.
Det var också svårare att försörja
barnen när hennes man blev hemskickad från civilkriget på grund av
skada och de inte längre hade någon
riktig inkomst. Hasan besökte bland
annat arméns sjukhus för att försöka
få tag på frukt.
ten om sjukdomar och hur olika vaccin fungerar. Djuren fick tidigare i sig
skräp och plast som låg på marken.
– Nu vet jag att det är farligt för
djuren att äta plastpåsar eftersom det
är svårsmält och magen inte tål det.
Ser jag en plastpåse på marken nu så
plockar jag upp den, berättar Hasan.
Det var viktigt för Hasan att
hennes barn fick gå i skoMed stöd av
lan. Fast det tog upp till en
»Nu vet jag
Pingstkyrkan i
och en halv timme att gå
Bredäng och
dit försökte hon ändå
att det är farligt för
PMU:s lokala
uppmuntra dem till
djuren att äta plastsamarbetsatt fortsätta. Hon är i
påsar eftersom det är
partner har ett
dag mycket stolt över
projekt startats
att hennes barn blivit
svårsmält och magen
för att utveckla
färdigutbildade, det
inte tål det.«
kvinnor och
överväger de sorgsna saHasan
deras rättigheter
kerna som händer i livet.
i samhället. Här
– Jag tycker om att skratingår också veterinärta hela tiden. Jag vill inte vara
stöd för familjernas djur.
en sorgsen människa, även om saFör de flesta beduinfamiljer är djuren
ker är jobbiga, säger Hasan.
den viktigaste livnäringen och det
är därför viktigt att öka beduinernas
Under Hasans uppväxt var familkunskap om hur de kan hålla sina djur
jer inte medvetna om hur livet såg ut
friska. Befolkningen har nu blivit mer
utanför lägret, allt kretsade kring det
medveten om varför djuren blir sjuka
hårda livet på gården. Genom projekoch har lärt sig en del om hur de ska gå
tet har beduinerna fått ökad medvetillväga när det inträffar.
tenhet och kunskapen kring djurhåll– När som helst då jag behöver
ningen. Kvinnorna upplever också att
hjälp ringer jag veterinären. Han brujämställdheten ökat och de känner nu
kar komma inom tre till fyra dagar och
till sina rättigheter.
hjälpa mig, säger Hasan.
På så sätt kan de hjälpa kvinnor i
Innan projektet visste hon inte varsamma situation som Hasan att få ett
för djuren dog men nu är hon medvebättre liv.
t
Starkt möte med
kvinnan i förorten
H
on står där framför mig, i en förort
till Addis Abeba. Rakryggad och med
mod och framtidstro i blicken. Och
så börjar hon berätta. Om hur hon,
gravid med sitt andra barn, upptäckte att hon var
hivpositiv. Om hur hennes man övergav henne.
Och om hur hon utan inkomst och med två barn,
sökte döden i sin förtvivlan.
Till allt det
som drabbar
»Ändå dör tusen kvinvärldens kvinnor hårdare än nor varje dag under
männen, hör
graviditet eller förlosshiv. Viruset
ning för att de bor i ”fel”
är också en av
del av världen.«
orsakerna till
den höga mödradödlighet som vi ännu brottas med. Det är inte
utan anledning som vi i vår särskilt lyfter kvinnors rätt till hälsa. Nedräkningen har börjat. År
2015 ska mödradödligheten ha minskat med 75
procent. Ändå dör tusen kvinnor varje dag under
graviditet eller förlossning, för att de bor i ”fel”
del av världen. Av alla åtta millenniemål, är det
femte längst ifrån att nås.
Reproduktiv hälsa borde ges absolut högsta
prioritet. Tvärtom har exempelvis andelen av
det offentliga bistånd som går till familjeplanering minskat, trots ett allt större behov. Samtidigt
skulle de pengar som världens regeringar under
några dagar lägger på militära utgifter räcka för
att nå målet, vilket talar för sig självt.
Enligt UNFPA går 15 miljarder dollar i produktivitet förlorad varje år på grund av just mödra- och spädbarnsdödligheten. Men för oss, som
har Bibelns budskap som ledstjärna, handlar det
inte bara om BNP. Det handlar om varje människas rättighet till liv, hälsa och en värdig tillvaro.
Oavsett var i världen hon lever, och om hon är
kvinna eller man. Det handlar om kunskap, attitydförändring och jämställdhet.
Även om de överlever själva förlossningen,
drabbas var fjärde kvinna i de fattigaste länderna av infektioner, skador eller funktionsnedsättningar. Tänk dig att ovanpå detta bli utfryst
socialt för resten av livet. Så ser följden av fistel
ut för många, trots att de skulle kunna bli friska
igen. Våra fokussidor visar att varje krona du delar med dig av till arbetet på Panzisjukhuset, är
oerhört värdefull.
Hur fick då kvinnan i Addis Abeba tillbaka
sitt mod? Jo, hon har insett att
det finns hopp och liv även för
henne, både här i världen och
för evigheten. Numera är hon
med i kyrkans självhjälpsprojekt, får bromsmedicin och har
startat eget. Övergivna, utsatta
och trasiga kvinnor har fått en ny
familj, ny värdighet, nya kunskaper och en framtid.
Mötet med dem är kort,
men oerhört berörande.
Jag lämnar kvinnorna
med en stark känsla av
att det finns möjligheter, och en tacksamhet över att vi får
vara med i arbetet
för upprättelse och
framtid.
Niclas
Lindgren
Direktor, PMU
Stöd oss regelbundet – bli månadsgivare!
Så fungerar det:
l Som månadsgivare skapar
du förutsättningar för att
människor i fattigdom ska få
chans till ett värdigt liv och
redskap att själva förändra sin
situation.
Din månatliga gåva dras via
autogiro. Enkelt och bekvämt
för dig och ovärderligt för oss.
Så blir du månadsgivare:
l Beställ anmälningstalongen
på något av följande sätt:
Hemsidan: www.pmu.se
Telefon: 08-608 96 00
Mejl: [email protected]
l Fyll i talongen med dina
person- och bankuppgifter
och skicka den till oss. Resten
ordnar vi.
Pg 90 00 50-6
l PMU granskas av Svensk
insamlingskontroll, SFI, som
beviljar så kallade 90-konton.
Detta innebär en trygghet för
givaren eftersom SFI bevakar
att högst 25 procent av de
insamlade medlen används
till administration.
Den senaste statistiken
(2009) visar att PMU har
använt 10 procent till administration – alltså en betydligt
lägre andel än vad SFI kräver.
pmu.nu nummer 1 2012 23
.
..
e
d
v
le
r
e
v
ö
a
h
a
r
u
F
set. Men bara i Kongo
...tack vare Panzisjukhu
grund av förlossningsdör 5 av 100 kvinnor på
ödrahälsovård.
skador och bristande m
Din gåva räddar liv!
0
SMS:a PANZI till 72 98
ler
så skänker du 100 kr el
se
u.
pm
ge en gåva på www.