Verksamhetsrapport, Sida utv.arbetet, PMU
ÅRSRAPPORT till Sida avseende utvecklingsverksamheten Budgetåret 2012 Innehållsförteckning 1. Internt arbete, förändringsprocesser och policyer ......................................................................... 1 1.1 Sammanfattning av årets händelser ....................................................................................... 1 1.2 Intern styrning och kontroll ..................................................................................................... 1 1.2.1 PMU:s system för intern styrning och kontroll ............................................................... 1 1.2.2 Riskbedömning och riskhantering av lokala partner och projektverksamhet ................ 2 1.2.3 System för analys av korruptionsrisker ........................................................................... 2 1.2.4 Fokuserade insatser för förbättrad intern styrning och kontroll i fält under 2012 ......... 2 1.3 Genomförande av åtgärdsplaner ............................................................................................ 2 1.4 Implementering av policyer .................................................................................................... 3 1.5 Biståndseffektivitet ................................................................................................................. 3 2. Verksamhetsövergripande analys ................................................................................................... 5 2.1 Sammanfattande analys av måluppfyllelse i relation till mål och budget .............................. 5 2.2 Förändringar i PMU:s resultatmodell ...................................................................................... 5 2.3 Jämförande analys av resultat på övergripande nivå.............................................................. 5 2.4 Analys av genomslag av förändringsteori och rättighetsbaserat arbetssätt........................... 6 2.5 Riskhantering ........................................................................................................................... 7 3. Resultat för tematiska program ...................................................................................................... 9 3.1 Tematisk analys 1: Demokratisk kultur och styrning............................................................... 9 Resultat per samhällsnivå................................................................................................................ 9 Lärdomar från analysen................................................................................................................. 12 3.2 Tematiskt analys 2: Jämställdhet .......................................................................................... 13 Resultat per samhällsnivå.............................................................................................................. 13 Lärdomar från analysen................................................................................................................. 16 3.3 Tematisk analys 3: Hälsa, utbildning och försörjning ............................................................ 17 3.3.1 Tematisk analys 3a: Hälsa...................................................................................................... 17 Resultat per samhällsnivå.............................................................................................................. 17 Lärdomar från analysen................................................................................................................. 20 3.3.2 Tematisk analys 3b: Utbildning ............................................................................................. 21 Resultat per samhällsnivå.............................................................................................................. 21 Lärdomar från analysen................................................................................................................. 23 3.3.3 Tematisk analys 3c: Försörjning ............................................................................................ 24 Resultat per samhällsnivå.............................................................................................................. 24 Lärdomar från analysen................................................................................................................. 26 3.4 Tematisk analys 4: Miljö ........................................................................................................ 27 Resultat per samhällsnivå.............................................................................................................. 27 Lärdomar från analysen................................................................................................................. 30 3.5 Tematisk analys 5: Lokala partners kapacitet ....................................................................... 31 Resultat per organisationsnivå ...................................................................................................... 31 Globala utvärderingar ................................................................................................................... 33 Lärdomar från analysen................................................................................................................. 34 Bilagor: 1. Finansiella rapporter – Utvecklingssamarbetet i Syd 2. Finanseilla rapporter – Reformsamarbetet i Öst 3. Det humanitära biståndet 1. Internt arbete, förändringsprocesser och policyer 1.1 Sammanfattning av årets händelser PMU har under 2012 fortsatt arbetet med systemutveckling, både när det gäller resultatredovisning och intern kontroll. Vidare pågår arbetet med implementering av de förändringar som Pingsts Rådslag beslutade 2011, gällande bl.a. ökad bistånds- och utvecklingseffektivitet och ökad fältnärvaro. PMU planerar för regionala fältkontor i några regioner i Afrika från 2015, som komplettering till de fältplacerade tjänster (facilitator- och controllertjänster) som PMU haft sedan 2005. Målet är förbättrad biståndseffektivitet, fördjupad bedömning av kapacitet och utvecklad kapacitetsutveckling för lokala partner, utvecklat PME&R-stöd, och utvecklad styrning och kontroll. Under 2012 har PMU också sjösatt ett klagomålshanteringssystem. Den pågående landutfasningen av utvecklingssamarbete med Sida-stöd går enligt plan. PMU har under 2012 fortsatt att förbättra sina system och verktyg för PME&R. Denna utvecklingsprocess hålls samman inom PMU:s databaserade resultatredovisningssystem. Andra insatser som genomförs kontinuerligt för att kvalitetssäkra verksamheten, och som därmed utgör en del av PMU:s kvalitetssäkringssystem är bl.a. utvärderingar, förstudier och seminarier, erfarenhetsutbyte Syd-Syd för tematiskt lärande, fältbesök, projektuppföljning, kapacitetsstärkning och utbildning av lokal partner, nätverksarbete med deltagande i PUU-nätverket för metodutveckling samt deltagande i samtal om biståndseffektivitet och konsultationer med andra givare. PMU:s nya teamorganisation är nu implementerad, liksom tillsättandet av en programchef. En arbetsledningsutbildning med en extern konsult genomfördes för samtliga teamledare under 2012, för att stärka HR-kompetensen. För PMU och lokala partner är de svenska församlingarnas deltagande värdefullt. Pingst har därför, i syfte att stärka församlingarnas engagemang, kunskap och bidrag till ett hållbart samarbete, beslutat stödja deras uppföljningsresor med egna medel, och då främst för unga personer. Pingst har också under 2012 planerat en ledarutbildning för lekmän med start i april 2013, vilka kommer att löpa under 2 år. Utbildningen samlar över 2 800 deltagare från cirka 160 församlingar, som tillsammans har ungefär 56 000 medlemmar. Internationellt arbete och globalt ansvar är ett viktigt tema i utbildningen. Viktiga dialogfrågor inom ramnätverket har under året varit den nya biståndsplattformen, statskontorets utredning av ramsystemet, ramkriteriebedömningsprocessen och post-2015. PMU deltar också i samtal kring religionsfrihet, under ledning av SMR. PMU blev 2012 medlem i EU-Cord. EU-Cord är en kristen organisation som under sitt paraply samlar 22 europeiska medlemsorganisationer för samverkan och koordinering av utvecklingssamarbete och humanitära insatser. EU-Cord är i sin tur aktiv medlem i bl.a. VOICE och CONCORD. Under 2012 har Sida och PMU slutfört processen om återbetalning av medel gällande åtta projekt som haft avvikelser. På rekommendation av PMU:s revisionsbyrå PWC har riskreserven minskats kraftigt, då riskerna inom PMUs verksamhet minskat. 1.ʹ Intern styrning och kontroll 1.ʹ.1 PMU:s system för intern styrning och kontroll PMU implementerade 2010 ett system för intern styrning och kontroll enligt COSO:s ramverk (Internal Control, 1992). PMU har även tagit fram instruktioner som reglerar hur arbetet med intern styrning och kontroll ska fungera inom PMU. Varje år genomförs riskanalyser för PMU:s utvecklingsarbete och humanitära arbete, därefter görs en verksamhetsövergripande riskanalys av PMU:s ledningsgrupp. Den åtgärdsplan PMU tog fram 2011 var alltför detaljerad och omfattande, PMU 2012 - Årsrapport till Sida 1 Utvecklingsverksamheten och de föreslagna åtgärderna tog längre tid än beräknat. PMU har därför under 2012 tydliggjort avgränsningar och roller i arbetet med internkontroll och reviderat instruktionen. 1.ʹ.2 Riskbedömning och riskhantering av lokala partner och projektverksamhet PMU har under 2012 gjort kapacitets- och riskbedömningar av alla lokala partner som eventuellt kommer att hantera Sidastöd under nästa ramperiod. Bedömningsmallarna innehåller drygt 40 kriterier. Bedömningarna utgör underlag dels för planerade kapacitetsstärkande åtgärder, dels för PMU:s allokering av Sidastöd inför kommande bidragsframställan. Kapacitetsbedömning av lokala partner görs årligen. Nya riskbedömningar görs minst en gång per år. Lokala partner gör en riskanalys och riskhanteringsplan under projektplaneringen, vilka beskrivs kortfattat i projektansökan. Fördjupade riskanalyser görs i de fall detta bedöms relevant. Under genomförandet, och vid projektslut, följs risker och riskhantering upp i de skriftliga rapporterna till PMU. PMU gör också en riskanalys i samband med sin beredning och bedömning av insatser. PMU har under 2012 fortsatt arbetet med att uppdatera projektbedömningsmallen i syfte att förbättra riskanalys och riskhantering på insatsnivå. 1.ʹ.3 System för analys av korruptionsrisker PMU:s arbete med att motverka korruption handlar om att skapa rutiner och kontrollaktiviteter som förebygger, upptäcker och hanterar avvikelser och fall av oegentligheter/korruption. Tydliga ansvarsoch rollfördelningar inom samarbetet, vilka kommuniceras till personal och regleras i avtal och överenskommelser, minskar risken för oegentligheter. Misstänkta fall av oegentligheter och korruption hanteras enligt PMU:s system för hantering av projekt med avvikelser. PMU utvecklar löpande sina utredningsrutiner för att säkerställa att allvarliga avvikelser hanteras korrekt och skyndsamt. Vad gäller projektverksamhet i fält har PMU även kartlagt särskilt riskfyllda aktiviteter som ökar risken för korruption. Analys av korruptionsrisk på land- och regionnivå görs som en del av omvärldsanalysen, och har beskrivits i programmen i PMU:s bidragsframställan. PMU:s policy för antikorruption och frågan om korruption tas upp i alla PMU:s kurser för projektledare och ekonomer. PMU tog under 2012 även fram en fördjupningskurs om antikorruption. 1.ʹ.4 Fokuserade insatser för förbättrad intern styrning och kontroll i fält under 2012 Projektmanualen är vid sidan av avtalen ett av PMU:s viktigaste styrverktyg. Projektmanualen används i hög grad av lokala partner och har bidragit till ökad kunskap och förståelse. Avsnitt 5 Ekonomi och administration har uppdaterats ytterligare under 2012, och har presenterats för lokala partner. Arbetet har fortsatt gällande avtalsrevisioner av lokala partner och utbildningar för projektpersonal. Avtalsrevisionerna följer upp efterlevnad av PMU:s avtal, projektmanual och revisionsinstruktioner, och syftet är att stödja lokala partners utveckling av administrativa och finansiella system. Verktyget används i flera steg, där förbättringar följs upp efter hand. Hittills har 33 lokala partner1 genomgått avtalsrevision. Alla partner med Sidastödda insatser ska ha genomgått en avtalsrevision i ett eller flera steg senast under 2014, enligt tidigare beskrivning till Sida. PMU har också under 2012 genomfört en tvådagars fördjupningskurs om antikorruption med elva lokala partner. Arbetet har fortsatt med PMU:s system för hantering av projekt med avvikelser. PMU:s databas har gjort det möjligt att fånga upp avvikelser, och om en avvikelse uppstår vidtas lämpliga åtgärder. Under 2012 noterar PMU en väsentlig minskning av projekt med större avvikelser, vilket tyder på att PMU:s ansträngningar att minska risker inom projektverksamheten gett önskad effekt. Detta bekräftas också av PMU:s revisionsbyrå PWC. 1 Under 2012 hade PMU 48 lokala partner som hanterade Sidastöd. PMU 2012 - Årsrapport till Sida 2 Utvecklingsverksamheten 1.͵ Genomförande av åtgärdsplaner PMU har fortsatt sitt arbete med åtgärder utifrån Sidas systemrevision av PMU 2010, utifrån synpunkter i relevansstudien samma år, och utifrån olika bedömnings-PM från Sida. Ytterligare underlag finns i ramkriteriebedömningen, som också noterar att PMU under senare år genomgått stora förändringar för att förbättra styrning och kontroll. Åtgärder enligt antagen åtgärdsplan för 2012 är i hög grad genomförda. Vissa åtgärder består dock av komplicerade och långsamma kvalitetssäkringsprocesser, som exv. utvecklingen av resultatredovisningssystemet eller arbetet för ökad intern styrning och kontroll. 1.Ͷ Implementering av policyer PMU följer årligen upp efterlevnaden av policyer för verksamheten i samband med resultatredovisningsarbetet. Ett arbete pågår också med att tydliggöra hierarkin och relationen mellan olika policydokument, i syfte att stärka verksamhetsstyrningen ytterligare. PMU:s policyer implementeras löpande i verksamheten. Policyerna gäller för alla PMU-stödda insatser och ligger till grund för allt arbete. Policyerna ska också prägla PMU i lärprocesser och i arbete inom globala nätverk. I samband med PMU:s tematiska analysworkshopar, som görs på organisationsövergripande nivå, sker en återkoppling till ämnesspecifika riktlinjer. Vid behov av revidering av riktlinjer eller policyer följs detta upp av PMU:s ledningsgrupp, eller av den ledningsgruppen utser. 1.ͷ Biståndseffektivitet Under 2012 har PMU fortsatt bearbeta arbetssätt och former för samarbete för att öka biståndseffektiviteten. Lokalt ägarskap, transparens och långsiktighet är vägledande värden, liksom samverkan, ökad givarsamordning och programstöd. Lokalt ägarskap Inför arbetet med ramansökan 2015-2017 har PMU genomfört en fördjupad bedömning av alla lokala partner. I arbetet inför bidragsframställan har lokala partner också presenterat egna strategiska planer, vilka blir utgångspunkt för samtalen mellan Sverige och partnern i den kommande programplaneringsprocessen. Huvuddelen av PMU:s stöd till lokala partners kapacitetsutveckling bygger på behov som formulerats av partnern. Detta kompletteras med stöd inom områden där PMU vill ge ökad kunskap eller motivera till ökat engagemang. Samverkan Enligt de partnerbedömningar som PMU gjort har cirka tre fjärdedelar av PMU:s lokala partner god eller mycket god kapacitet att samverka med andra aktörer utifrån gemensamma strategier. Cirka tre fjärdedelar av PMU:s lokala partner har god eller mycket god kapacitet att skapa plattformar för information, dialog och debatt, där individer, cs-grupper, stat och/eller marknad kan mötas. Cirka två tredjedelar av alla lokala partner bedöms ha god eller mycket god kapacitet vad gäller medverkan i nätverk som i varierande omfattning arbetar för strategisk samverkan kring påverkans- och rättighetsbaserat arbete. Denna samverkan stimuleras av PMU, och bidrar till ökad biståndseffektivitet. Samordning och harmonisering med andra givare PMU arbetar för ökad samordning mellan internationella aktörer med samma lokala partner som PMU, bl.a. TearFund, finska Fida International, PYM och NCA från Norge och HMK, Schweiz. PMU har också tagit initiativ till ökad givarsamverkan i flera samarbetsländer, som exv. i DR Kongo, där PMU tillsammans med CEPAC ordnar en givarkonferens för internationella aktörer i maj 2013. Programbaserade ansatser PMU arbetar för närvarande med att finna modeller för stöd som ökar förutsägbarheten för lokala partner. Under 2013 och 2014 testar PMU s.k. programstöd med några partner. PMU planerar däremot inte att ge kärnstöd till någon partner inom de närmaste åren. Det beror på att PMU:s PMU 2012 - Årsrapport till Sida 3 Utvecklingsverksamheten lokala partner sällan är renodlade biståndsorganisationer. De har även verksamhet som inte kan finansieras med Sidamedel. PMU bedömer att det behövs flera olika stödformer för lokala partner, beroende på deras kapacitet och organisatoriska förutsättningar. Projektstöd alternativt programstöd öppnar för en mångfald av aktörer och främjar ett pluralistiskt samhälle. Anpassning till lokala partners kapacitet och system PMU:s arbete med att skapa tydliga mallar och verktyg för lokala partner har fortsatt under 2012. Flera lokala partner har getts möjlighet att ge remissvar på mallförslag innan de fastställts av PMU. PMU:s internationella tankesmedja är också en viktig remissinstans. PMU:s verktyg ska ses som stöd, och andra lokala verktyg kan användas. Det finns dock ett spänningsfält mellan behovet av anpassning till lokala system och behovet av att få resultatrapporter som tillgodoser Sidas krav på resultatredovisning, eftersom back-donors ställer olika typer av krav. PMU behöver därför arbeta löpande med att hitta rätt nivå för styrning vad gäller planering, uppföljning och rapportering, och ge lokala partner inflytande över utformning av system. PMU bedömer att ökad fältnärvaro kommer att underlätta PMU:s anpassning till lokala partners system. PMU-närvaro i fält PMU har sedan 2005 haft facilitatorer och controllers i flera regioner. Under 2012-2013 utreder PMU frågan om etablering av fältkontor, och planerar att starta kontor i ett antal regioner med start 2014/2015. Målsättningen med fältkontoren är bl.a. ökad närhet till lokala partner, ett stärkt partnerskap, ökad givarsamordning och ett effektivare biståndsarbete. Fältnärvaro ökar också möjligheterna för lokala partner att kunna utnyttja finansiering som finns lokalt i landet/regionen (lokala biståndsfonder, ambassadstöd, etc.). PMU 2012 - Årsrapport till Sida 4 Utvecklingsverksamheten 2. Verksamhetsövergripande analys 2.1 Sammanfattande analys av måluppfyllelse i relation till mål och budget Under 2012 har PMU förbrukat hela den beviljade ramen för utvecklingsinsatser i Syd på 75,3 MSEK, samt 2,5 MSEK av det belopp som reserverades från 2011, dvs. totalt 77,8 MSEK. Vad gäller ramen för utvecklingsinsatser i Öst har hela beloppet som beviljats för 2012 (1,7 MSEK) förbrukats. Under året betalades 80 % (66,3 MSEK) av de totala verksamhetskostnaderna (82,6 MSEK) för Syd och Öst ut till lokala partner för verksamhet i fält, medan 20 % (16,1 MSEK) klassificerades som verksamhetskostnader hos PMU. Andelen som betalats ut till fält har ökat jämfört med föregående år. Av verksamhetskostnaderna hos PMU är den största posten personalkostnader, dels för globala och regionala programhandläggare, dels för utlandsplacerade facilitatorer och controllers. I denna post inkluderas även kapacitetsutveckling av lokala partner, där PMU tar ansvar för administrationen av t.ex. genomförda utbildningar. PMU:s Sidafinansierade utvecklingsprojekt under 20122 har haft följande fördelning och utfall per primär byggsten: Byggsten 1 Demokratisk kultur och styrning 2 Jämställdhet 3a Hälsa 3b Utbildning 3c Försörjning 4 Miljö 5 Lokala partners kapacitet Budget 2011-2013 27,2 % 5,8 % 18,1 % 16,3 % 15,0 % 3,9 % 13,7 % Utfall 2012 23,5 % 7,0 % 20,5 % 17,5 % 13,5 % 7,5 % 10,5 % Utfallet för Lokala partners kapacitet, utgörs till 63 % av utbetalda medel för PMU:s globala projekt och facilitatorer/controllers, och till 37 % av kostnader för lokala partners utvecklingsprojekt. Inga större avvikelser finns vad gäller fördelning mellan budget och utfall för de olika tematiska områdena. En viss ökning kan ses vad gäller miljö, vilket kan bero på att ökat intresse genererat fler insatser. På projektnivå följer projekten generellt sett projektbudgeten, och måluppfyllelsen bedöms generellt som god. När alla resultat vägs samman, oavsett primär byggsten, har 90 % av projekten på individnivå god eller mycket god måluppfyllelse. På cs-nivå och på institutionell nivå har cirka 95 % av projekten god eller mycket god måluppfyllelse. 2.2 Förändringar i PMU:s resultatmodell PMU har som tidigare meddelats Sida övergått till tematiska program. Därför sker resultatrapporteringen i denna rapport enbart på tematisk nivå, utifrån den resultatmodell Sida tillställdes i juni 2011. En något justerad resultatmodell tillställdes Sida våren 2013, där primärt nyckelindikatorer tydliggjorts i syfte att förbättra styrningen av de tematiska områdena. Justeringen innebär i en övergångsperiod att lokala partner inte hunnit rapportera några resultat för vissa indikatorer. Budget och utfall i den ekonomiska redovisningen görs fortfarande per region, i enlighet med uppställning i bidragsframställan. 2.3 Jämförande analys av resultat på övergripande nivå Nästan hälften av alla PMU:s projekt som pågått under 2012 bidrar primärt till byggsten 3 Hälsa, utbildning och försörjning, vilket understryker att PMU i hög grad arbetar med att ge utsatta grupper grundförutsättningar för fattigdomsbekämpning. PMU jobbar främst i de länder som rankas 2 Projekt som löper över från tidigare ramperiod är inkluderade. PMU 2012 - Årsrapport till Sida 5 Utvecklingsverksamheten som allra fattigast 3. De flesta projekt som fokuserar byggsten 3 finns i Afrika (Väst-, Öst och Centralafrika) eller i Central- och Sydasien (främst Indien, Sri Lanka, Pakistan). Näst flest projekt bidrar primärt till byggsten 1 Demokratisk kultur och styrning, och genomförs framför allt i MÖNA. Flest projekt och resultat inom byggsten 2 Jämställdhet finns i Västafrika. Att jämställdhet fått ett så stort genomslag i Västafrika beror dels på att jämställdhet var en strategisk prioritet inför 2011-2013 för många partner i regionen, dels på att jämställdhet fått ett genuint stöd hos det västafrikanska ledarskapet och från Sverige (Pingst, PMU, svenska församlingar och svensk personal i fält). Det beror också på att flera betydelsefulla regionala nätverksinsatser mellan kvinnor genomfördes under föregående ramperiod, vilket gett ledande kvinnor, men också män, ökad kunskap om kvinnors rättigheter. Sammantaget finns mest resultat på cs-nivå (50 %), följt av individnivå (35 %), och institutionell nivå (15 %). Att flest resultat finns på cs-nivå ligger i linje såväl med anslaget från Sida CIVSAM som med PMU:s identitet och roll. PMU ser också en trend vad gäller ökad andel resultat på cs-nivå och institutionell i förhållande till individnivå. Att 35 % av resultaten finns på individnivå beror bl.a. på att PMU:s partner i huvudsak är folkrörelseorganisationer som finns på gräsrotnivå bland rättighetsbärarna. Lokala partner börjar förändringsprocessen på individ- och cs-nivå, för att sedan påverka på institutionell nivå. En tydlig tendens inom alla byggstenar är att fler resultat redovisas på institutionell nivå i nyare projekt. Sannolikt har PMU:s mångåriga arbete med kapacitetsstärkning av partner vad gäller påverkansarbete bidragit till resultatet. CSOs och samfund bidrar generellt sett i lika hög grad till resultat på de tre samhällsnivåerna. Något fler CSOs arbetar dock på institutionell nivå, och särskilt vad gäller nationell påverkan. CSOs kan av stater uppfattas som mer neutrala, och de arbetar ofta profilerat med någon rättighetsfråga. De flesta samfund finns i Afrika, där de framför allt arbetar med breda insatser inom hälsa, utbildning och försörjning. PMU:s stärkning av lokala partners kapacitet är tydlig. PMU ger ökat stöd vad gäller strategier, och handläggare är i hög grad aktiva under projektberedning. Ökad tematisk kompetens kan ses inom exv. hiv/aids och miljö, och vad gäller media/kommunikation, påverkansarbete, administration och organisations-/systemutveckling samt PME& R. Den ökade kapacitet har bidragit till ett mer kvalitativt och effektivt genomförande av fattigdomsbekämpande insatser. 2.Ͷ Analys av genomslag av förändringsteori och rättighetsbaserat arbetssätt PMU bedömer att nästan 90 % av alla lokala partner har god eller mycket god kapacitet att tillämpa ett rättighetsperspektiv, att arbeta transparent och att utgå från fattigdomens grundorsaker i sina insatser4. Även partner som bedömts ha mindre god kapacitet har ett rättighetsbaserat förhållningssätt, men behöver inkludera skyldighetsbärare tydligare, och stärka sitt påverkansarbete. PMU:s förändringsteori betonar ömsesidigt lärande, vilket bl.a. innebär en strävan efter gemensamma processer och analyser under planering och genomförande av insatser. Utifrån lokala partners rapportering, bedömer PMU att teorins huvudkomponenter stämmer väl med hur samarbetet utformas och genomförs i praktiken. I resultatanalysen går det att se att teorin håller som förändringshypotes och att det finns resultat som uppstått delvis som en effekt av samarbete som förhållningssätt och strategi. PMU arbetar med att komplettera sin förändringsteori så att den tydligare beskriver förändring vad gäller opinionsbildning, påverkan och samarbete, vilket redan inkluderats i PMU:s nya målmatriser. 3 PMU arbetar i åtta av världens tio fattigaste länder, och i hög grad i de två lägsta fattigdomskategorierna (enl. The 2012 Legatum Prosperity Index) 4 Baserat på PMU:s partnerbedömningar i februari 2013 PMU 2012 - Årsrapport till Sida 6 Utvecklingsverksamheten 2.ͷ Riskhantering Vid den riskbedömning av lokal partner och projekt som beskrivs under 1.3 Intern styrning och kontroll, bedömer PMU risker som kopplar till projektverksamheten. Riskerna följs sedan upp av PMU och lokal partner. I rapporteringen till PMU redovisar partner hur uppkomna risker påverkar projekten och vilka åtgärder som vidtagits. Under 2012 har följande risker uppstått som har påverkat genomförandet av projektverksamheten. Konflikter i DR Kongo, Rwanda, Palestina och Egypten har i vissa fall tvingat partner att under perioder göra uppehåll i projektgenomförandet. I Rwanda stoppades projekten under en period pga. interna ledarproblem inom ADEPR. Verksamheten är i huvudsak igång igen, och fortsatta partnersamtal förs. I Kosovo har vissa resultat inte kunnat uppnås pga. säkerhetsläget i målområdena. Projektledare har utsatts för hot i Kosovo och tvingats att flytta. En lokal partner i Pakistan har tvingats byta lokaler på grund av säkerhetsrisken. I Mali har inbördeskrig hindrat utvecklingen i ett projekt och påverkat projektpersonalens säkerhet vid resor. I Sydsudan har ett skolutvecklingsprojekt påverkats av att myndigheterna har brist på offentliga medel och därför har upphävt ett beslut om stöd till lärarlöner. Flera partner arbetar i regioner där torka är ett växande problem. Togo, Kenya, Etiopien, Burkina Faso och Mali har påverkats av torka, vilket medfört förseningar i en del projekt. Projekten har i de flesta fall kunnat genomföras med vissa aktivitetsjusteringar, alternativt strategiska förändringar eller omfördelning av resurser. I en insats i Etiopien ändrade lokal partner fokus till att istället minska torkans effekter. I MÖNA präglades 2011-2012 av den s.k. ”arabiska våren”, vilken påverkade lokala partner framförallt i Egypten och Jemen, där man tvingades att stänga ner hela eller delar av verksamheten under vissa perioder. Otryggheten har ökat i regionen, inte minst för PMU:s lokala partner som i de flesta fall tillhör en kristen minoritet. Partner har, med vissa justeringar av tidplaner och aktiviteter, i de flesta fall kunnat fortsätta sitt arbete. Verksamheten hos ITDC i Taiz i Jemen är åter igång. PMU 2012 - Årsrapport till Sida 7 Utvecklingsverksamheten PMU 2012 - Årsrapport till Sida 8 Utvecklingsverksamheten 3. Resultat för tematiska program 3.1 Tematisk analys 1: Demokratisk kultur och styrning Mål: Människor har demokratiska normer och värderingar, och respekterar allas mänskliga rättigheter, samt deltar i samhällslivet på lika villkor. 105 projekt bidrar till resultatet, varav 39 är slutrapporterade och 66 har årsrapporterat. 45 projekt har byggstenen som primärt fokus. 92 % av de slutrapporterade projekten bedöms ha god uppfyllelse av det egna projektmålet. Resultat per samhällsnivå Individnivå Delmål: Människor förstår demokratiska principer och allas lika rättigheter och skyldigheter, samt agerar utifrån dessa. Nyckelindikatorer: 1. Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption) 2. Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet 3. Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd 4. Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller reducering av våld och övergrepp i samhället 5. Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller fred och försoning eller förebyggande av konflikter De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls.5 Nästan samtliga 45 projekt som har Demokratisk kultur och styrning som primär byggsten uppnår resultat på individnivå. Flest resultat finns vad gäller ökad kunskap eller attitydförändringar inom områdena demokratiska principer i allmänhet och människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet (ind. 1, 2). Flera tusen kvinnor och män har fått kunskap om, och har kunnat utnyttja sin rätt, att kontakta myndigheter exv. i Indien. Det finns också en rad goda resultat främst vad gäller mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd (ind. 3), allt från rätten till medborgarskap till rätten att utöva sin kultur. Sammanlagt beräknas minst 7 000 personer hittills ha registrerats som medborgare i främst Filippinerna, och många av dem har börjat utnyttja sin rösträtt. Bland dem som registrerats finns också många barn i Togo som därmed fått tillgång till rättigheter inom exv. utbildning. Kunskapen bland vuxna har också ökat i Togo vad gäller barns rättigheter i allmänhet, men även i exv. Benin och Burkina Faso. I Mauretanien har kunskapen om rättigheter för f.d. slavar ökat. Även respekten för ungdomars rätt till deltagande har ökat på många platser, exv. i Palestina. Kvinnor har fått kunskap om identitetshandlingar och äktenskapscertifikat etc. och har skaffat sådana. En ökning har skett vad gäller resultat inom fred och försoning eller förebyggande av konflikter (ind. 5) främst i MÖNA. Majoriteten av projekt som fokuserar på detta område har uppnått beteendeförändring på individnivå i form av fredskultur och minskade motsättningar mellan olika etniska eller religiösa grupper. Vad gäller reducering av våld och övergrepp i samhället (ind. 4) har attitydförändringar åstadkommits rörande våld inom familj, på skolor, i ungdomsgäng och mellan etniska grupper bl.a. i Palestina och Nicaragua. Ett intressant resultat finns i Nicaragua, där våldet och antalet fall av misshandel minskat i Darío, och stadens polismyndigheter bekräftar att den lokala partnern FUNSEL:s insats i hög grad bidragit. Ungdomar i stadens socialt utsatta delar har erbjudits alternativ till droger och kriminalitet genom fritidsaktiviteter och kurser i exv. engelska och datorkunskap. FUNSEL har även hållit drygt 1 500 föreläsningar, och har medlat mellan ungdomsgäng i våldsituationer på polisens begäran6 (ind. 4). I Egypten har kristna och muslimer på flera platser fått förbättrade relationer och har utfört vänskapshandlingar i form av gatustädning och dekorering framför moskéer eller kyrkor inför varandras helgdagar. Inspirationen har de fått genom den lokala partnern DM:s projekt, där man 5 6 Bedömningen baseras dels på projektens förväntade bidrag till delmålet, dels på uppfyllelsen av projektmålen. 24907011 Demokratiutbildning, ungdomar i Darío, Nicaragua PMU 2012 - Årsrapport till Sida 9 Utvecklingsverksamheten genomfört olika lokala event och aktiviteter, t.ex. Mors dag, Ramadanfrukost, gatustädning och seminarier om politik och demokrati (ind. 5). Den absoluta majoriteten av resultat på individnivå finns i MÖNA. Näst mest resultat finns i Latinamerika, Europa och Södra Afrika. Cs-nivå Delmål: Cs-grupper/organisationer har kapacitet att arbeta för, och agerar och samverkar för, en demokratisk samhällsutveckling och allas mänskliga rättigheter. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. Cs-grupper/organisationer har skapats som arbetar för demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)/människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet/mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd/reducering av våld och övergrepp i samhället/fred och försoning eller förebyggande av konflikter Cs-grupper/organisationer som arbetar för demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)/människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet/mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd/reducering av våld och övergrepp i samhället/fred och försoning eller förebyggande av konflikter har fått ökad effektivitet och/eller ökad legitimitet, representativitet och ett mer rättighetsbaserat arbete Cs-grupper/organisationer har fått ökad intern demokrati Cs-grupper/organisationer har skapat eller utvecklat mötesplatser/plattformar, där rättighetsbärare får göra sin röst hörd vad gäller demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)/människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet/mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd/reducering av våld och övergrepp i samhället/fred och försoning eller förebyggande av konflikter, och/eller där rättighetsbärarna kan fatta beslut tillsammans med skyldighetsbärare/andra intressenter 5. Cs-grupper/organisationer har utfört opinionsbildningsaktioner bland individer och organisationer i samhället och/eller påverkansaktioner mot myndigheter och makthavare vad gäller demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)/människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet/mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd/reducering av våld och övergrepp i samhället/fred och försoning eller förebyggande av konflikter De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls. Nästan samtliga projekt som har Demokratisk kultur och styrning som primär byggsten bedrivs på cs-nivå. Flest resultat finns vad gäller att cs-grupper skapats (ind. 1) och att befintliga cs-grupper/organisationer fått ökad effektivitet och/eller ökad legitimitet, representativitet och ett mer rättighetsbaserat arbete (ind. 2). Hittills har minst 4 000 grupper skapats som, helt eller delvis, arbetar för demokratiska principer och MR, eller som tränar medlemmarna i att följa demokratiska principer. Grupperna är allt från sparklubbar, föräldrakommittéer och kooperativ i Afrika till påverkansinriktade CSOs och ungdomsparlament i exv. Palestina. Ett stort antal nätverk har bildats med fokus på opinionsbildning och påverkansarbete vad gäller demokratisk kultur och styrning. Den interna demokratin (ind. 3) har ökat i det stora antal kapacitetsstärkta grupper och organisationer vilka utgör målgrupp eller samverkanspartner i projekten, exv. genom ökad kunskap om demokratiska principer och MR, eller genom att styrelser tillsatts, stadgar fastslagits eller system skapats för protokollföring och ekonomisk redovisning. Många religiösa ledare har också fått upp ögonen för förekomsten av intern korruption. Goda resultat har uppnåtts vad gäller skapande eller utveckling av mötesplatser/plattformar (ind. 4) i flera länder, exv. genom ökad koordinering och informationsutbyte mellan cs-aktörer och med lokala myndigheter, genom sociala events eller genom skapande av bibliotek och facebook-grupper, bl.a. i Egypten. Påverkansaktioner har också utförts (ind. 5) av lokala församlingar eller andra CSOs, exv. vad gäller ursprungsbefolkningars rätt till registrering och sociala rättigheter (bl.a. i Filippinerna), barns rättigheter (Togo) eller korruption inom myndigheter (Jemen). Ett intressant resultat är att tre nybildade lokala CSOs i Jemen fått tydligare organisatorisk struktur och utvecklat metoder för demokrati- och MR-arbete genom träning och rådgivning från den lokala partnern ITDC. En CSO har därefter producerat läromaterial om MR och utbildat 350 ungdomar, och en har publicerat artiklar om demokrati och försvarar människor som fängslats på felaktiga grunder 7 (ind. 2, 5). Ett annat intressant resultat kommer från Palestina8, där den lokala partnern HBHA 9 7 8 33511011 Utbildning i mänskliga rättigheter, Taiz, Jemen 33311031 Ungdomsparlament (Shams), Salfeet, Palestina PMU 2012 - Årsrapport till Sida 10 Utvecklingsverksamheten skapat ett ungdomsparlament med 74 ungdomar. Parlamentet identifierar rättighetsproblem och analyserar komplexa politiska frågor. Det har bl.a. tagit initiativ till att införa ett Court Council – en klagomålsmekanism dit ungdomarna kan vända sig om orättvisa beslut fattas. Ett internt val av representanter till parlamentet genomfördes, vilket visade att ungdomarna röstade på bäst lämpad kandidat istället för utifrån släktförhållanden eller bytillhörighet. Ungdomsparlamentet deltar också i externa möten med myndigheter (ind. 1, 2, 5). Majoriteten av resultat på cs-nivå finns i MÖNA, främst i Mauretanien och Palestina. Näst mest resultat finns i Sydostasien och Centralafrika, men det finns också intressanta resultat i Europa och Östafrika. Institutionell nivå Delmål: Myndigheter, makthavare och ledare* har kapacitet för, och uppfyller sina skyldigheter att respektera alla människors rättigheter, och att skapa förutsättningar för alla att delta i demokratiska processer som individer och i grupp. *Till institutionell nivå hör även traditionella makthavare av typen ledare för etniska grupper, byhövdingar etc. Religiösa ledare med politisk makt hör till denna nivå. Om de endast påverkar internt hör de till cs-nivån. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. 5. Myndigheter/makthavare/ledare har ändrad attityd/ökad kapacitet vad gäller demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)/människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet/mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd/reducering av våld och övergrepp i samhället/fred och försoning eller förebyggande av konflikter Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin information till allmänheten (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)/människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet/mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd/reducering av våld och övergrepp i samhället/fred och försoning eller förebyggande av konflikter Myndigheter/makthavare/ledare för en dialog med medborgare/utsatta grupper (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)/människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet/mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd/reducering av våld och övergrepp i samhället/fred och försoning eller förebyggande av konflikter Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin samverkan med organisationer och olika myndigheter/makthavare vad gäller demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)/människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet/mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd/reducering av våld och övergrepp i samhället/fred och försoning eller förebyggande av konflikter Myndigheter/makthavare/ledare har fattat beslut/ändrat regler eller lagar/efterlever regler och lagar/följer upp efterlevnad av regler och lagar vad gäller demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)/människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet/mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd/reducering av våld och övergrepp i samhället/fred och försoning eller förebyggande av konflikter De hittills uppnådda resultaten bidrar i viss mån till att delmålet uppfylls. Knappt hälften av projekten bedrivs på institutionell nivå. Flest resultat finns vad gäller ändrad attityd/ökad kapacitet (ind. 1). Flera tusen myndighetspersoner och ledare med politisk makt, allt från tjänstemän på nationell nivå till traditionella ledare, har fått ökad kunskap om demokratiska principer, MR och konflikthantering eller ökad kapacitet vad gäller management, kommunikation och dialog, samt kontroll och uppföljning av kommunarbete (bl.a. i Mauretaninen). Andra har fått ökad kapacitet vad gäller identifiering av barn och familjer i riskzonen (Sri Lanka). Näst flest resultat gäller fattade beslut/ändrade regler eller lagar (ind. 5). Besluten, reglerna eller lagarna handlar exv. om undervisning på minoritetsspråk (Pakistan), tillsättande av koordinator för romers rättigheter (Kosovo), avsatta korrupta myndighetspersoner (Jemen) eller om handikappanpassning av nybyggnationer (Palestina). Myndigheternas ökade samverkan med organisationer (ind. 4) handlar exv. om medlings- och försoningsuppdrag (bl.a. i Mauretaninen och Nicaragua), konfliktförebyggande insatser inför nationella val (Sudan), politisk träning (bl.a. i Palestina), drogrehabilitering, allmän rådgivning i samhällsfrågor eller om att ta över insatsers aktiviteter. Ett intressant resultat är att myndigheterna i Palestina fattat beslut om att finansiera byggnationen av ett vattensystem som ger byarna kring Ramallah tillgång till vatten dagligen. Beslutet fattades 9 HBHA är förkortningen på den lokala partnern CAMA:s registrering under Palestinian Authority PA PMU 2012 - Årsrapport till Sida 11 Utvecklingsverksamheten genom att den lokala partnern PBS tränat och organiserat ungdomar, som sedan utfört påverkansarbete mot Vattenmyndigheten och de lokala kommunala ledarna10 (ind. 5). Ett annat intressant resultat kommer från Sri Lanka, där 42 polisstationer skapat barnanpassade rum, och där Polishögskolan infört undervisning om barnvänliga intervjutekniker tack vare Lifelines träning och påverkansarbete11 (ind. 1, 5). Även på institutionell-nivå finns majoriteten av resultat i MÖNA, främst i Mauretanien och Palestina. Goda resultat finns också i Sydasien (Sri Lanka), i Europa (bl.a. i Serbien) och i Sydostasien (Filippinerna), men resultat finns i så gott som alla regioner. Lärdomar från analysen Inom Demokratisk kultur och styrning finns de flesta resultaten i MÖNA. I denna region uppnås resultat i hög utsträckning vad gäller ökad kunskap, men i något lägre utsträckning vad gäller attitydförändring och beteendeförändring. Detta beror dels på att partner i hög grad använder media för opinionsbildning och påverkansarbete, dels på att beteendeförändringar kräver lång tid. Hälften av de insatser som har Demokratisk kultur och styrning som primär byggsten har hittills uppnått resultat vad gäller beteendeförändringar, vilket är ett gott resultat. Projekten oftast lokal påverkan, men några lokala partner påverkar nationellt, framför allt i Palestina, Mauretaninen, Sri Lanka och Filippinerna. I alla regioner prioritetas cs-nivån inom byggstenen, eftersom ett starkt civilt samhälle är en grundförutsättning för demokrati och ger träning i ett demokratiskt förhållningssätt. Arbete på alla tre samhällsnivåer är strategiskt fördelaktigt om man vill nå långsiktiga förändringar vad gäller demokratisk kultur och styrning. De partner som når resultat på institutionell nivå har ofta fokus på en specifik målgrupp, och på en specifik rättighet. Små organisationer verkar ha lättare än samfund att påverka på institutionell nivå, vilket kan bero på att samfunden inte är specialiserade, men också på att de stora samfunden finns söder om Sahara, där påverkansarbete ännu inte är lika högt prioriterat. Långsiktiga kontakter med myndigheterna ökar förutsättningarna för samarbete eller påverkansarbete. Det är också framgångsrikt att träna målgrupperna att själva kräva sina rättigheter, vilket har gjorts i exv. Indien. Inom byggsten 1 Demokratisk kultur och styrning har en generell risk noterats som kan påverka förväntade resultat. Det är vanligt att lokala partners myndighetskontakter bygger på en personlig relation till en enda person. Partners möjligheter att påverka ett sådant kulturellt system är små. Risken hanteras av partnern genom en regelbunden kontakt med myndigheten, och genom försök att få till stånd juridiskt bindande avtal och överenskommelser. 10 33311001 Landsbygdsutveckling, Jenin, Palestina 29407001 Stöd till sexuellt utnyttjade barn fas 2, Sri Lanka och 29411011 Utbildning och lobbyarbete 2, barns rätt, Sri Lanka 11 PMU 2012 - Årsrapport till Sida 12 Utvecklingsverksamheten 3.2 Tematiskt analys 2: Jämställdhet Mål: Kvinnor och män har jämställda relationer och en rättvis fördelning av resurser, makt och inflytande. 79 projekt bidrar till resultatet, varav 34 är slutrapporterade projekt och 45 har årsrapporterat. 18 projekt har byggstenen som primärt fokus. 88 % av de slutrapporterade projekten bedöms ha god uppfyllelse av det egna projektmålet. Resultat per samhällsnivå Individnivå Delmål: Män, kvinnor, pojkar och flickor förstår allas jämställda rättigheter och skyldigheter, och agerar utifrån allas lika rättigheter oavsett kön. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. 5. Kvinnor/flickor/män/pojkar har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller könsroller/ideal/jämställdhet allmänt Kvinnor/flickor/män/pojkar har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller kvinnors/flickors deltagande i beslut i familjen och/eller i samhället Kvinnor har höjd utbildningsnivå/ökade inkomster/ökad kontroll över resurser/rättvisa arbetsvillkor och/eller en rimlig arbetsbörda Kvinnor/flickor/män/pojkar har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller våld och övergrepp mot kvinnor/flickor Kvinnor/flickor/män/pojkar har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller kvinnors/flickors inflytande över sin sexuella och reproduktiva hälsa 6. Kvinnor/flickor deltar aktivt i cs-grupper/organisationer (nya eller existerande), där de får en röst och kan påverka sin egen eller andras situation inom olika områden De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls.12 Drygt två tredjedelar av projekten uppnår resultat på individnivå. Flest resultat finns vad gäller ökad kunskap, ändrade attityder och ändrat beteende vad gäller könsroller och ideal (ind. 1). Stora målgrupper har fått ökad kunskap vad gäller jämställdhet bl. a. genom radioprogram eller alfabetiseringsinsatser. Beteendeändringar har uppnåtts, såsom att män tillåter kvinnor att tala offentligt eller att kvinnor får röra sig utanför hemmet eller byn. I projekt redovisas bl. a. följande: i Armenien stöder svärmödrar sina sonhustrurs rättigheter, i Togo diskuterar gifta par jämställdhet, och i Palestina behandlar kvinnor sina barn jämställt och kräver respekt för döttrarna. Vidare redovisas att lärare i flera länder kräver respekt för flickor, och att flickor i Palestina deltar i sportaktiviteter. Särskilt goda resultat finns vad gäller kvinnors/flickors organisering (ind. 6). Tiotusentals kvinnor i exv. Väst- och Centralafrika deltar aktivt i cs-grupper såsom mammagrupper, föräldraföreningar, kooperativ eller bondeföreningar, vilket ger dem stärkt självförtroende, kunskap om rättigheter, försörjnings- och påverkansmöjligheter. I de projekt som har Jämställhet som primär byggsten har goda kvalitativ och kvantitativa resultat även uppnåtts vad gäller att kvinnor höjt sin utbildningsnivå och fått ökade inkomster (ind. 3). Ett ökat antal flickor skrivs in i skolor och fortsätter sin utbildning främst i Västafrika (bl.a. i Togo, Burkina Faso och Sierra Leone), men också i Centralafrika (bl.a. i DR Kongo). Tiotusentals kvinnor har lärt sig läsa, skriva och räkna, och har fått ökad kunskap om relevanta ämnen i vardagen. Lika många har fått ökade inkomster genom kooperativ eller IGA. I vissa länder (exv. i Jemen) har kvinnor fått yrkesutbildning, ibland i ”manliga” yrken. Viktiga kvalitativa resultat har även uppnåtts vad gäller våld och övergrepp mot kvinnor/flickor (ind. 4). Tusentals kvinnor, och även män, i flera regioner har fått ökad kunskap om könsstympning, barnäktenskap, tvångsäktenskap, änkeövertagande eller sexuella övergrepp och våld i hemmet och har börjat ifrågasätta dessa kulturella traditioner (bl.a. i Egypten). Stigmatisering av och våldtagna kvinnor har minskat (exv. i DR Kongo). Många små, men i kontexten viktiga, steg mot en ökning av kvinnors deltagande i beslut i familj och samhället (ind. 2) kan ses. Resultaten handlar om deltagande i föräldraråd (Palestina), deltagande i beslut som rör barn (Västafrika och Östafrika), mandat att yttra sig i familjefrågor (massajer i Tanzania), deltagande i möten med myndigheter (Benin) eller politiskt 12 Bedömningen baseras dels på projektens förväntade bidrag till delmålet, dels på uppfyllelsen av projektmålen. PMU 2012 - Årsrapport till Sida 13 Utvecklingsverksamheten deltagande i val (Jemen). Några axplock från resultat vad gäller kvinnors/flickors inflytande över sin sexuella och reproduktiva hälsa (ind. 5) visar den kontextuella spridningen. Sexualkunskap har införts i cs-ägda skolor (fler länder i Västafrika). Kvinnor har börjat neka att gifta sig med sin döde mans bror, eller att föda barn åt en barnlös syster (Togo). Kvinnans sexualitet är inte längre tabu (Mauretanien). Prostituerade har fått hjälp att lämna yrket, eller att skydda sig (DR Kongo och Thailand). Traditionen att inte ha sex under amning har börjat ifrågasättas, och kvinnan kan uttrycka en önskan om sex med sin man (Sudan). Ett intressant resultat vad gäller ökat intresse för sexualkunskap och det tidigare tabubelagda ämnet kvinnors rättigheter kommer från Delhi, Indien,13 där en serie radioprogram sändes med en potentiell lyssnarskara på flera miljoner (ind. 1, 5). Gensvaret per program var i genomsnitt 150 samtal och 600 sms. I Nepal14 har ett antal kvinnor börjat med preventivmedel, dels genom att de fått ökad kunskap i någon av de 32 startade kvinnogrupperna, dels genom att 19 mansgrupper startats som arbetar för kvinnors och barns hälsa, bl.a. genom kreativa events, familjebesök och peer influence där man förespråkar familjeplanering (ind. 1, 5). Majoriteten av resultat finns i Västafrika, men även i Central- och Östafrika. I MÖNA har Mauretanien och Palestina goda resultat, och i Asien finns resultat främst i Indien och Nepal. Cs-nivå Delmål: Cs-grupper/organisationer har kapacitet att arbeta för, och agerar och samverkar för, allas lika rättigheter oavsett kön. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. Cs-grupper/organisationer har skapats som arbetar för jämställdhet mellan kvinnor och män/flickor och pojkar Cs-grupper/organisationer som arbetar för jämställdhet mellan kvinnor och män/flickor och pojkar har fått ökad effektivitet och/eller ökad legitimitet, representativitet och ett mer rättighetsbaserat arbete Cs-grupper/organisationer har en uttalad vision om jämställdhet/en jämställdhetspolicy/en jämn fördelning av kvinnliga och manliga ledare Cs-grupper/organisationer har skapat eller utvecklat mötesplatser/plattformar, där kvinnor och män deltar och kan fatta beslut på lika villkor 5. Cs-grupper/organisationer har utfört opinionsbildningsaktioner bland individer och organisationer i samhället och/eller påverkansaktioner mot myndigheter och makthavare vad gäller könsroller, ideal och jämställdhet allmänt och/eller specifikt vad gäller kvinnors och flickors rättigheter inom områden som deltagande i beslut i familj och samhälle, utbildning, ekonomi och arbete, våld och övergrepp, sexuell och reproduktiv hälsa eller organisering De hittills uppnådda resultaten bidrar i ganska hög grad till att delmålet uppfylls. En fjärdedel av resultaten finns på cs-nivå. Flest resultat finns vad gäller att cs-grupper skapats (ind. 1), och handlar om kvinnokooperativ (Benin, Mauretanien, Tanzania och Togo), kvinnoföreningar och kvinnonätverk (Palestina och Jemen) eller fokusgrupper för jämställdhetsarbete (Mauretanien). Många befintliga csgrupper och kooperativ har fått ökad effektivitet, ökad legitimitet och representativitet och ett mer rättighetsbaserat arbete (ind. 2). Bl.a. redovisas att nätverk av kvinnostyrda kooperativ har blivit självgående (Benin), och att en stödförening för hivpositiva har startat en särskild grupp för flickor (Togo). Vidare redovisas att kvinnor som utsatts för våld remitteras till andra organisationer (Nicaragua), och att kvinnliga CSO-nätverk har fått ökad kapacitet inom opinions- och påverkansarbete (Mauretaninen). Färre resultat finns vad gäller intern jämställdhet inom csgrupper/organisationer (ind. 3), skapade mötesplatser/plattformar (ind. 4) och utförda opinionsbildningsaktioner (ind. 5). Några resultat kan dock nämnas. Flera CSOs i Egypten ökat sin interna jämställdhet och börjat arbeta med jämställdhetsfrågor i samhället, efter att de fått utbildning inom folkbildning och organisationsutveckling av den lokala partnern DM. Organisationerna blev också inspirerade av att se DM:s egen utveckling vad gällde intern demokrati och jämställdhet. I Argentina har anhörigträffar hållits för kvinnor med drogmissbrukande män, där de fått utbyta erfarenheter och lärt sig strategier för att hantera våld i hemmet. 13 14 18512011 Hiv och aids medvetandegörande fas III i Delhi, Indien 24810011 Byutveckling, Mugu, Nepal PMU 2012 - Årsrapport till Sida 14 Utvecklingsverksamheten Ett intressant resultat kommer från Rwanda15, där 278 kyrkoledare, 124 kvinnoledare och 29 ungdomsledare i lokala kyrkor integrerat genusfrågor i församlingsarbetet. Kommittéer har skapats med både män och kvinnor, vilka ska se över inflytande och maktfördelning inom samfundet utifrån genus. Kyrkorna har insett att jämställdhet är ett verktyg för utveckling och hållbar fred i både kyrka och samhället (ind. 1, 4). Ett annat intressant resultat kommer på Palestina, där det i projektet16 skapade ungdomsparlamentet i Salfeet har genomfört en kampanj mot kvinnovåld, efter att deltagarna fått ökad kunskap om MR. De följer nu och sprider nyheter om brott riktade mot kvinnor, och om hur brotten följs upp av myndigheter. En engagerad diskussion har förts på gruppens facebook-sida (ind. 4, 5). De flesta resultat på cs-nivå finns i Västafrika och i MÖNA. Institutionell nivå Delmål: Myndigheter, makthavare och ledare* har kapacitet för, och uppfyller sina skyldigheter, att skapa förutsättningar för jämställda relationer och en rättvis fördelning av resurser, makt och inflytande. *Till institutionell nivå hör även traditionella makthavare av typen ledare för etniska grupper, byhövdingar etc. Religiösa ledare med politisk makt hör till denna nivå. Om de endast påverkar internt hör de till cs-nivån. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. Myndigheter/makthavare/ledare har ändrad attityd/ökad kapacitet vad gäller könsroller, ideal och jämställdhet allmänt och/eller specifikt vad gäller kvinnors och flickors rättigheter inom områden som deltagande i beslut i familj och samhälle, utbildning, ekonomi och arbete, våld och övergrepp, sexuell och reproduktiv hälsa eller organisering Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin information till allmänheten (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller könsroller, ideal och jämställdhet allmänt och/eller specifikt vad gäller kvinnors och flickors rättigheter inom områden som deltagande i beslut i familj och samhälle, utbildning, ekonomi och arbete, våld och övergrepp, sexuell och reproduktiv hälsa eller organisering Myndigheter/makthavare/ledare för en dialog med medborgare/utsatta grupper vad gäller könsroller, ideal och jämställdhet allmänt och/eller specifikt vad gäller kvinnors och flickors rättigheter inom områden som deltagande i beslut i familj och samhälle, utbildning, ekonomi och arbete, våld och övergrepp, sexuell och reproduktiv hälsa eller organisering Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin samverkan med organisationer och olika myndigheter/makthavare vad gäller könsroller, ideal och jämställdhet allmänt och/eller specifikt vad gäller kvinnors och flickors rättigheter inom områden som deltagande i beslut i familj och samhälle, utbildning, ekonomi och arbete, våld och övergrepp, sexuell och reproduktiv hälsa eller organisering 5. Myndigheter/makthavare/ledare har fattat beslut/ändrat regler eller lagar/efterlever regler och lagar/följer upp efterlevnad av regler och lagar vad gäller könsroller, ideal och jämställdhet allmänt och/eller specifikt vad gäller kvinnors och flickors rättigheter inom områden som deltagande i beslut i familj och samhälle, utbildning, ekonomi och arbete, våld och övergrepp, sexuell och reproduktiv hälsa eller organisering De hittills uppnådda resultaten bidrar i viss grad till att delmålet uppfylls. Endast en mindre andel av resultaten för Jämställdhet finns på institutionell nivå i denna rapport. Flest resultat har uppnåtts vad gäller ökad samverkan med organisationer (ind. 4). Resultaten handlar exv. om lokala och regionala myndigheter, kommuner, eller traditionella ledare som samarbetar i skol-, alfabetiserings- och byutvecklingsprojekt med fokus på jämställdhet (Burkina Faso, Benin och Togo). I Palestina17 har lokala myndigheter intresserat sig för ett av den lokala partnern CAMAs projekt som stärker kvinnor, och har bett CAMA genomföra flera kurser som handlar om genus/jämställdhet. Ett lokalt universitet har kontaktat CAMA och bett dem utforma en universitetskurs om kvinnors rättigheter och genusvetenskap (ind. 1, 4). Resultaten i Palestina har påverkats positivt av att det just nu förs en samhällsdebatt om att förändra lagar som bl.a. har att göra med kvinnors rätt att skilja sig. Nyligen fick Salfeet sin första kvinnliga borgmästare. Fler kvinnliga kandidater var nominerade i kommunalvalet. Några få resultat har uppnåtts vad gäller att ändrad attityd/ökad kapacitet (ind. 1). Kommunledare har fått ökad kunskap om jämställdhet (Mauretanien). Traditionella ledare har börjat låta kvinnor vara med och fatta beslut som rör dem (Togo). 15 27310001 Jämställdhetsprojekt ADEPR, Rwanda 33311031 Ungdomsparlament (Shams), Salfeet, Palestina 17 33311041 Utbildning i entreprenörskap, kvinnor, Salfeet, Palestina 16 PMU 2012 - Årsrapport till Sida 15 Utvecklingsverksamheten Ett intressant resultat kommer från ett fortbildningsprojekt för kvinnor i Jemen18, där utbildningsministeriet för vuxenutbildning i Taiz bett lokal partner att stödja dem i framtagandet av en tvåårig kurs för kvinnor. Kursen ska baseras på lokal partners modell för färdighetsträning, kvinnors egenmakt (empowerment) och projektplanering. Kursen finansieras av myndigheterna och kommer att bevakas av lokala kvinnor och spridas brett (ind. 1, 4). Resultat finns endast i Västafrika (Benin, Burkina Faso och Togo) och i MÖNA (Mauretanien, Palestina och Jemen). Lärdomar från analysen Projekten påverkar oftast på lokal nivå, men påverkan har haft stor betydelse för utsatta kvinnor i målområdena. Sammantaget har 53 % av jämställdhetsprojekten genomförts i Afrika (varav hälften i Västafrika). Att över hälften av projekten finns i Afrika beror bl.a. på att lokala partner där oftast är stora samfund, som har god kontakt med utsatta målgrupper. Jämställdhet valdes ut som en prioriterad byggsten bland många lokala partner i Afrika vid de regionala projektplaneringsseminarierna inför 2011-2013. I Västafrika har stödet från samfundsledarna varit stort, liksom uppbackningen från Sverige (Pingst, PMU, svenska församlingar och svensk personal i fält). Regionala nätverksinsatser mellan kvinnor genomfördes också under föregående ramperiod, vilket satte fokus på kvinnors rättigheter också bland männen. Flickor och kvinnor utgör oftast den primära målgruppen i projekten, och målgruppen stärks genom samverkande faktorer som ökade praktiska förutsättningar, ökad organisering och kunskap om rättigheter. Många lokala partner arbetar även med skyldighetsbärare, såsom byledare, ledare för kooperativ och ledare i lokala kyrkor. På individnivå arbetar man dock i mindre utsträckning med män. Sidoeffekter har uppstått i flera regioner, t.ex. att den egna organisationen, vanligtvis ett samfund med ett stort antal lokala församlingar, har påverkats genom projektens jämställdhetsarbete. Jämställdhet är ett av PMU:s viktigaste mainstreaming-områden. Sammantaget visar resultaten att jämställdhet ges fokus i relativt hög utsträckning även i projekt med andra primära byggstenar, men att resultaten varierar stort mellan länder och partner. Fortsatta åtgärder krävs för att få en jämnare nivå och hög kvalitet vad gäller jämställdhetsperspektivet inom utvecklingssamarbetet. Inom byggsten 2 Jämställdhet har en generell risk noteras som kan påverka förväntade resultat. Kvinnors möjligheter att delta i projekt är mindre i patriarkala samhällen pga. sharialagar eller traditionella normsystem, och tabubelagda ämnen, som exv. sexuella och reproduktiva rättigheter, kan vara svåra att ta upp. Partner hanterar detta genom att involvera byledare, äldste och män i projekten och genom kontextanpassade metoder för dialog. PMU kommer att ta fram strategier för jämställdhet bl.a. med förslag på hur generella risker kan hanteras. 18 33511011 Utbildning i mänskliga rättigheter, Taiz, Jemen PMU 2012 - Årsrapport till Sida 16 Utvecklingsverksamheten 3.3 Tematisk analys 3: Hälsa, utbildning och försörjning Byggsten 3 är PMU:s störta tematiska program, där hälften av projekten bidrar till resultaten. PMU har därför delat upp analysen i tre delar. 3.3.1 Tematisk analys 3a: Hälsa Mål: Människor har bästa möjliga hälsa. 85 projekt bidrar till resultaten, varav 46 är slutrapporterade och 39 har årsrapporterat. 46 projekt har hälsa som primärt fokus. 92 % av de slutrapporterade projekten bedöms ha god uppfyllelse av det egna projektmålet. Resultat per samhällsnivå Individnivå Delmål: Människor förstår, och agerar utifrån, sina egna och andras rättigheter och skyldigheter vad gäller hälsa. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. 5. Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändat beteende vad gäller förebyggande hälsa och/eller skadliga kulturella traditioner Blivande mödrar går regelbundet till mödrahälsovård och förlöses i högre grad av utbildad personal Barn går regelbundet på hälsokontroller/utsätts i mindre grad för fysiska och psykiska övergrepp Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändat beteende vad gäller allmän hälsovård Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller stigmatiserande sjukdomar (inkl. hiv/aids) 6. Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller funktionsnedsättning De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls.19 Merparten av resultaten inom hälsa finns på individnivå. Flest resultat noteras på ändrade attityder vad gäller stigmatiserande sjukdomar (ind. 5), särskilt hiv/aids som är ett prioriterat område för PMU. Sammanlagt har minst 1,2 miljoner personer fått ökad kunskap om hivprevention, och minst 30 600 personer har testats. I Burundi20 har cirka 120 000 människor informerats om hiv genom informationskampanjer i radio, eller genom massmöten och stödgrupper för hivpositiva. Dessutom har cirka 47 000 skolelever och 21 000 ungdomar nåtts. Fler har låtit testa sig, och stigmatisering och diskriminering har minskat. Hivprevalensen i Burundi har sänkts generellt, bl.a. genom detta projekt. Även hos massajstammar i Tanzania21 kan man se beteendeförändringar som ett resultat av informationskampanjer om hiv/aids, som nått cirka 15 000 unga krigare och unga flickor och 90 kyrkoledare. Många har börjat överge riskfyllda beteenden och skadliga traditioner som att dela fruar och ingå tillfälliga sexuella förhållanden. Målgruppen använder kondom och undviker att dela nålar och skarpa föremål. Nästan lika många goda resultat finns vad gäller förebyggande hälsa och/eller skadliga kulturella traditioner (ind. 1). Exempel på skadliga traditioner som övergetts är att gifta sig med brodern till sin döde man (ofta död i hiv), att föda barn åt en barnlös syster, tillfälliga sexuella förbindelser och barnäktenskap (bl.a. i Väst- och Östafrika och i Indien). Resultat vad gäller drogförebyggande arbete finns, bl.a. i Latinamerika och i Ukraina, områden som antingen är drogproducenter eller transportvägar för droger. I Ukraina satsar lokal partner på information i skolorna i förebyggande syfte. Ett intressant resultat kommer från Nepal22, där ett 80-tal bybor i det mest avlägsna och minst utvecklade distriktet Mugu, efter information om faran med öppen defekation har grävt latriner. Detta har resulterat i färre fall av diarré och kolera. Byborna har nu bildat en bykommitté med 35 medlemmar som tar fram en treårig strategisk plan för avföringsfria zoner. I Sudan23, har cirka 19 Bedömningen baseras dels på projektens förväntade bidrag till delmålet, dels på uppfyllelsen av projektmålen. 13510001 Kampen mot hiv/aids, del 2, Burundi 21 30707001 Maasaj Hiv/aidsprojekt, Tanzania 22 24810011 Byutveckling, Mugu, Nepal och 24811001 Byutveckling 2, Mugu, Nepal 23 29610001 Hälsoutbildning, Kajo Kaji, Mundi, Maridi, Sudan 20 PMU 2012 - Årsrapport till Sida 17 Utvecklingsverksamheten 15 000 personer fått ökad kunskap om bl.a. varierad kost, hygienisk närmiljö och kokning av vatten. 70 % av hushållen använder sig nu av myggnät. 50 % har grävt hygieniska latriner och vet hur man använder dem. Cirka 1 000 har börjat koka sitt dricksvatten. 60 % av hushållen använder skräpgropar. 45 % av hushållen har hygieniska kök och 25 % använder särskilda djurhus. Resultaten vad gäller att öka människors kunskap, förändra attityder och beteende vad gäller mödravård (ind. 2) och funktionsnedsättning (ind. 6) är få, särskilt i Afrika. Insatser inom funktionsnedsättning genomförs exv. av partner på Sri Lanka och Egypten. Dessa insatser har goda resultat vad gäller bl.a. integrering i skolor, utveckling av lokalt tillverkade handikapphjälpmedel och föräldrautbildning. Flest resultat på individnivå finns i Afrika söder om Sahara. Då staten inte satsar på hälsovård i vissa regioner (t.ex. Centralafrika) sköts mycket av hälsovården – både preventiv och kurativ – av det civila samhället. Cs-nivå Delmål: Cs-grupper/organisationer har kapacitet att arbeta för, och agerar och samverkar för, ökad hälsokunskap och ändrat beteende samt allas rätt och tillgång till hälsovård. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Cs-grupper/organisationer har skapats som arbetar med att främja hälsa Cs-grupper/organisationer med fokus på hälsofrågor har fått ökad effektivitet och/eller ökad legitimitet, representativitet och ett mer rättighetsbaserat arbete Cs-grupper/organisationer med annat fokus än hälsa har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller skadliga kulturella traditioner/stigmatiserande sjukdomar/funktionsnedsättning Organisationer har ökat tillgången av sjukhus/kliniker och/eller har stärkt deras kapacitet, dvs. vad gäller god administration/kvalitativ vård (inkl. kompetent personal enl. internationell standard, vetenskapligt testade mediciner, behandlingsmetoder och utrustning samt goda sanitära förhållanden)/icke-diskriminerande och medicinskt etiskt bemötande av patienter Organisationer som bedriver sjukvård har ett samordnat hälsoarbete/har ökad samordning med andra cs-aktörer/finns inlemmat i myndigheternas hälsostruktur Cs-grupper/organisationer har skapat eller utvecklat mötesplatser/plattformar, där rättighetsbärare kan få en röst/där rättighetsbärare och skyldighetsbärare kan fatta gemensamma beslut om hälsofrågor Cs-grupper/organisationer har utfört opinionsbildningsaktioner bland individer och organisationer i samhället och/eller påverkansaktioner mot myndigheter och makthavare vad gäller förebyggande hälsa/skadliga kulturella traditioner, mödravård, barnhälsovård, allmän hälsovård eller stigmatiserande sjukdomar (inkl. hiv/aids)/funktionsnedsättning De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls. Flest resultat ses vad gäller att cs-grupper har skapats som arbetar med att främja hälsa (ind. 1). Sammantaget har cirka 130 csgrupper skapats som arbetar med förebyggande hälsa, hivprevention, stöd till hivpositiva eller påverkansarbete (flest i Afrika söder om Sahara, men även i Nepal, Argentina och Mauretanien) Många resultat finns också vad gäller att cs-grupper med fokus på hälsofrågor har fått ökad effektivitet och ett mera rättighetsbaserat arbete24 (ind. 2). Det gäller projektadministration, upplägg av kampanjer för hivtestning, bildande av nätverk, genomförande av hälsoinsatser, träning i drama och workshop, kunskap om hur man bemöter sexuellt utnyttjade, framtagna material om drogmissbruk och behandlingsterapi etc. (Afrika, Asien och MÖNA, men även i Argentina). Ett intressant resultat kommer från Zimbabwe25, där 33 stödgrupper för hivpositiva med sammanlagt 850 medlemmar skapats, vilka ger psykosocialt stöd och utbildning i exv. IGA, påverkansarbete och odling av näringsrika grödor. Aktiviteterna förbättrar kommunikationen mellan de hivpositiva och övriga samhället, och livskvalitén stärks (ind. 1, 2). Vad gäller att organisationer har ökat tillgången av sjukhus/kliniker och/eller har stärkt deras kapacitet har sjukhuspersonal fått ökad kompetens enligt internationella standarder, och utrustning och sanitära förhållanden har förbättrats (DR Kongo) eller kunskap om hiv (Tanzania). Institutioner har fått material om barns rättigheter och sexuella övergrepp och koncept har tagits fram för 24 25 14511071 Kompetensutveckling hälsa, DR Kongo 33711001 Hiv och aids 3, medvetandegörande och stöd, Zimbabwe PMU 2012 - Årsrapport till Sida 18 Utvecklingsverksamheten rehabilitering av missbrukare (Argentina). Koptiska kyrkan har byggt ett handikappcenter (Egypten). Resultaten vad gäller skapande av mötesplatser/plattformar (ind. 6) handlar om e-magasin (Sydafrika), hemsidor, maratonlopp och facebook-grupper (Egypten) samt talk show på tv (Palestina) Även vad gäller opinionsbildning och påverkansarbete finns goda resultat, som exv. information i statliga skolor (Indien), tv-och radiosändningar på nationella kanaler (bl.a. i Argentina), eller radiosändningar i lokala kanaler (i bl.a. Benin). Ett intressant resultat kommer från Indien26, där 102 program om hiv/aids har sänts över All India Radio i 19 delstater, och där även representanter för andra NGOs var inbjudna. Programmen har fått nästan 30 000 SMS med feedback (ind. 5, 6). Endast några få resultat finns vad gäller att organisationer som bedriver sjukvård finns inlemmande i myndigheternas hälsostruktur (ind. 5), och samtliga dessa finns i Afrika. En rimlig förklaring till varför resultaten är så få, är att i Afrika söder om Sahara står trosbaserade organisationer för 30-70 % av vårdinfrastrukturen, samtidigt som samordningen av cs- och statliga hälsoprogram är svag27. Afrika söder om Sahara är den region som uppvisar flest resultat på cs-nivå, tätt följt av Asien och MÖNA. Men goda resultat finns också i Latinamerika. Institutionell nivå Delmål: Myndigheter, makthavare och ledare* har kapacitet för, och uppfyller sina skyldigheter, att utan åtskillnad tillhandahålla förebyggande och kurativ hälsovård. *Till institutionell nivå hör även traditionella makthavare av typen ledare för etniska grupper, byhövdingar etc. Religiösa ledare med politisk makt hör till denna nivå. Om de endast påverkar internt hör de till cs-nivån. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Myndigheter/makthavare/ledare har ökad kunskap/ändrad attityd vad gäller förebyggande hälsa/skadliga kulturella traditioner, mödravård, barnhälsovård, allmän hälsovård eller stigmatiserande sjukdomar (inkl. hiv/aids)/funktionsnedsättning Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin information till allmänheten (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller förebyggande hälsa/skadliga kulturella traditioner, mödravård, barnhälsovård, allmän hälsovård eller stigmatiserande sjukdomar (inkl. hiv/aids)/funktionsnedsättning Myndigheter/makthavare/ledare för en dialog med medborgare/utsatta grupper (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller förebyggande hälsa/skadliga kulturella traditioner, mödravård, barnhälsovård, allmän hälsovård eller stigmatiserande sjukdomar (inkl. hiv/aids)/funktionsnedsättning Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin samverkan med organisationer och olika myndigheter/makthavare vad gäller förebyggande hälsa/skadliga kulturella traditioner, mödravård, barnhälsovård, allmän hälsovård eller stigmatiserande sjukdomar (inkl. hiv/aids)/funktionsnedsättning Myndigheter/makthavare/ledare har fattat beslut/ändrat regler eller lagar/efterlever regler och lagar/följer upp efterlevnad av regler och lagar vad gäller förebyggande hälsa/skadliga kulturella traditioner, mödravård, barnhälsovård, allmän hälsovård eller stigmatiserande sjukdomar (inkl. hiv/aids)/funktionsnedsättning Myndigheterna har ökat tillgången av sjukhus/kliniker och/eller har stärkt deras kapacitet, dvs. vad gäller god administration/kvalitativ vård (inkl. kompetent personal enl. internationell standard, vetenskapligt testade mediciner, behandlingsmetoder och utrustning samt goda sanitära förhållanden)/icke-diskriminerande och medicinskt etiskt bemötande av patienter De hittills uppnådda resultaten bidrar i relativt hög grad till att delmålet uppfylls. Resultaten på institutionell nivå visar bl.a. att myndigheter/makthavare har ökat sitt samarbete med olika aktörer (ind. 4), och att man samorganiserat hälsoinsatser med lokala partner och de cs-grupper som skapats genom insatserna (bl.a. i Benin, Filipperna Ukraina). Resultat finns också vad gäller stärkt kapacitet hos statliga sjukhus/kliniker (ind. 6), exv. vad gäller ökad kunskap om behandlingsmetoder, hiv och sexuellt överförbara sjukdomar eller funkshinder (bl.a. i Armenien, Nepal och Egypten). Flera goda resultat från samtliga regioner kan noteras vad gäller attitydförändringar och ökad kunskap hos myndigheter/ledare (ind. 1). Minst 250 lokala myndighetspersoner (bl.a. i Sudan och Tanzania) har fått ökad kunskap om hiv/aids, och cirka 1 300 statliga tjänstemän och drygt 3 000 barnskyddsombud 26 18510001 Hiv och aids medvetandegörande i Delhi, fas II, Indien “Faith-based organizations play a major role in HIV/AIDS care and treatment in sub-Saharan Africa”, http://www.who.int [2013-04-05] 27 PMU 2012 - Årsrapport till Sida 19 Utvecklingsverksamheten i Sri Lanka har fått ökad kunskap om funktionshinder. Dialog med medborgare/utsatta grupper (ind. 3) har främst skett på bynivå i Afrika, men också i nationell tv i Palestina. Ett intressant resultat vad gäller myndigheternas efterlevnad av lagar och regler gällande allmän hälsovård (ind. 5), och tillhandahållandet av sjukvård till alla medborgare utan åtskillnad, kommer från Filippinerna. Genom den lokala partnern TMPI:s insatser i Filippinerna28, har myndigheterna gett personer från fem minoritetsgrupper på ön Mindoro tillgång till statliga socialförsäkrings- och vaccinationsprogram. I Sri Lanka samarbetar den lokala partnern Fridsro med myndigheterna i en nationell rådgivande kommitté vad gäller funktionsnedsättningar. 29 Arbetet har resulterat i att myndigheterna fattat beslut och gjort flera viktiga lagändringar vad gäller funktionsnedsatta (ind. 5). En femårig nationell plan för Community Based Rehabilitation (CBR) har antagits, funktionsnedsättning har inkluderats i barnskyddsombudens program, teckenspråk har erkänts som nationellt språk, en röstpolicy för blinda och en tillgänglighetspolicy har antagits och bostadsbidraget för människor med funktionsnedsättning har höjts. Trots att endast några få hälsoprojekt genomförs i Europa noteras ett förhållandevis stort antal resultat på institutionell nivå, eftersom lokala partner där sysslar med påverkansarbete och kapacitetshöjning av myndigheter. Vad gäller att myndigheterna ökat sin hälsoinformation till allmänheten (ind. 2) finns det enda redovisade resultatet i Europa. Lärdomar från analysen Resultaten är främst koncentrerade till Afrika söder om Sahara, därnäst till Asien. Den främsta förklaringen till detta är förmodligen att merparten av PMU:s partner finns i dessa regioner. Lokala partner har i många fall, särskilt i Afrika söder om Sahara, en stark tradition att arbeta inom hälsovård. Inom hälsa arbetar PMU ofta med stora samfund som arbetar på gräsrotsnivå med utsatta grupper med låg kunskap om förebyggande hälsovård. Resultaten visar på trosbaserade organisationers styrka att arbeta med kunskapsöverföring, attityd- och beteendeförändringar och därigenom reducera ohälsa, stigma och diskriminering. Lokal partner arbetar ofta i små, marginaliserade grupper där traditioner av hävd är svåra att förändra (t.ex. bland massajer). I vissa konfliktdrabbade områden har den lokala partnern fått stöd att bygga upp hälsoposter, sjukhus och annan infrastruktur. Ett brett nätverkande och samarbete med skyldighetsbärare på nationell och lokal nivå är komponenter som är gemensamma för många projekt med särskilt goda och hållbara resultat.30 I vissa kontexter, exv. i svaga stater i en konflikt-/postkonfliktsituation, är det mycket svårt att samverka med myndigheter pga. hög korruption och bristande samhällsstyrning. Däremot används ofta ledare (traditionella ledare, byledare etc.) i arbetet med information och attitydförändringar. Resultaten visar att hiv/aids i hög grad integrerats i lokala partners arbete, både genom antagna policyer och genom integrering i skolverksamhet och alfabetisering. Hiv/aids är dessutom, tillsammans med bashygien, en vanlig komponent i byutvecklingsprogram. Genom att integrera hälsa med försörjning och miljö tas ett helhetsgrepp för lokal utveckling. Inom byggsten 3 Hälsa, utbildning och försörjning har en generell risk noteras som kan påverka förväntade resultat. Ansvarsfördelningen och samverkan mellan CSOs och staten en viktig faktor att beakta. Parallella strukturer ställer krav på tydlig kontroll och standarder från staten, och följsamhet från civilsamhället. PMU bedömer att lokal partner tar sitt ansvar gentemot stat och har god följsamhet gentemot de standarder som finns inom hälsa, utbildning och försörjning (exv. vad gäller lagstiftning för mikrofinans). Brain drain av utbildad personal är en annan risk som drabbar fr.a. hälsovården i flera länder, där personal går till andra mer välbetalda anställningar inom eller utom landet. PMU:s lokala partner motverkar förlusten av utbildad personal genom att, där det är möjligt, 28 15907001 Byutveckling 4, Mindoro, Filippinerna 29407011 CBR Program, Sri Lanka 30 Se exv. projekten 31111021, 20311031, 24907011, 32211001 och 11107001 29 PMU 2012 - Årsrapport till Sida 20 Utvecklingsverksamheten höja löner och/eller ge goda anställningsvillkor och andra förmåner för att förbättra de anställdas levnadsförhållanden. 3.3.2 Tematisk analys 3b: Utbildning Mål: Människor har tillgång till utbildning och en adekvat utbildningsnivå. 79 projekt bidrar till resultatet, varav 34 är slutrapporterade och 45 har årsrapporterat. 32 projekt har utbildning som primärt fokus. 94 % av de slutrapporterade projekten bedöms ha god uppfyllelse av det egna projektmålet. Resultat per samhällsnivå Individnivå Delmål: Människor förstår, och agerar utifrån, sina egna och andras rättigheter och skyldigheter vad gäller utbildning. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. Vuxna har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller rätten till utbildning Vuxna har genom icke-formell utbildning/folkbildning fått ökade läs-, skriv- och räknekunskaper/livskunskap/kunskap relaterad till vardag och kontext Vuxna har ökade förutsättningar att få grundskolekompetens 4. Barn/ungdomar har ökade förutsättningar att fullfölja grundskola/sekundärskola De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls.31 Hälften av resultaten handlar om att barn och ungdomar har fått ökade förutsättningar att fullfölja grundskolan/sekundärskolan (ind. 4). Faktorer som ökar förutsättningarna är bl.a. att man fått gå i en förberedande i förskola och att utbildningen sker på modersmålet. För särskilt utsatta barn är stöd till skolavgifter, skolutrustning etc. en viktig förutsättning, och ofta ges föräldrar mikrokrediter till IGA för att kunna betala skolavgifter. Minst 930 utsatta barn och ungdomar har fått sådant stöd. Barn har också fått trygg skolgång genom skolinternat, nya lokala skolor eller mobila utbildningscenter (för nomader). Det finns även mycket goda resultat vad gäller att vuxna ändrat attityd och beteende vad gäller rätten till utbildning (ind. 1). Föräldrar har genom informationsarbete förstått vikten av utbildning, och har börjat ställa krav på myndigheterna vad gäller skolans kvalitet eller tillgången till skolor. Fler elever söker till lokala partners kurser och skolor, och det blir allt vanligare att hälften av eleverna utgörs av flickor. Ett intressant resultat kommer från Pakistan32 där 250 personer i Khyber-Pakhtunkhwa-regionen har fått ökad kunskap om rätten till utbildning och om rätten att lära sig läsa och skriva på sitt modersmål. 20 personer arbetar nu aktivt för sina språkgruppers rätt till utbildning på modersmålet, bl.a. genom språkdokumentation och materialinsamling för att starta flerspråksskolor (ind. 1, 4). Cirka 30 projekt har bidragit till resultat vad gäller icke-formell utbildning/folkbildning (ind. 2). Minst 81 000 vuxna har fått ökade läs-, skriv- och räknekunskaper och annan kunskap relaterad till den kontext de lever i. De nya kunskaperna används exv. till att starta affärsverksamhet eller IGA, till att läsa och skriva brev från släktingar eller till att använda mobiltelefon. Många alfabetiseringsinsatser integrerar yrkesutbildning i kurserna, t.ex. snickeri, jordbruk eller hantverk (bl.a. i Rwanda). I Togo 33 har 480 personer deltagit i bl.a. alfabetiseringskurser. 415 av dessa fullföljde kursen och 336 klarade slutexamen. Det motsvarar 70 % av deltagarna, vilket är ett högt genomsnitt inom alfabetisering. Som en effekt av insatsen har föräldrar förstått betydelsen av utbildning, och fler barn, fr.a. flickor, har fått börja skolan (ind. 1, 2, 4). Mest resultat finns i Afrika, följt av Sydostasien, men resultat rapporteras från alla delar av världen. 31 Bedömningen baseras dels på projektens förväntade bidrag till delmålet, dels på uppfyllelsen av projektmålen. 26007001 Språkutveckling 3, Khyber Pukhtunkwa, Pakistan 33 31107031 Utbildningsprogram 4, Togo 32 PMU 2012 - Årsrapport till Sida 21 Utvecklingsverksamheten Cs-nivå Delmål: Cs-grupper/organisationer har kapacitet att arbeta för, och agerar och samverkar för, ökad kunskap och ändrat beteende vad gäller utbildning, samt allas rätt och tillgång till utbildning. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Cs-grupper/organisationer har skapats som arbetar med att höja utbildningsnivån Cs-grupper/organisationer som arbetar med att höja utbildningsnivån har fått ökad effektivitet och/eller ökad legitimitet, representativitet och ett mer rättighetsbaserat arbete Organisationer har ökat tillgången av skolor/vuxenutbildningar och/eller har stärkt deras kapacitet, dvs. vad gäller god administration/god pedagogik och metodik/goda ämneskunskaper/relevant material/bra stöd till elever med särskilda behov/samverkan med föräldrar eller vårdnadshavare Organisationer med utbildningsverksamhet har ett samordnat utbildningsarbete/har ökad samordning med andra csaktörer/finns inlemmat i myndigheternas utbildningsstruktur Cs-grupper/organisationer har skapat eller utvecklat mötesplatser/plattformar, där rättighetsbärare kan få en röst/där rättighetsbärare och skyldighetsbärare kan fatta gemensamma beslut om utbildningsfrågor Cs-grupper/organisationer har utfört opinionsbildningsaktioner bland individer och organisationer i samhället och/eller påverkansaktioner mot myndigheter och makthavare vad gäller allas rätt till utbildning De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls. Majoriteten av resultat gäller att organisationer har ökat tillgången av skolor/vuxenutbildningar och/eller har stärkt deras kapacitet (ind. 3). Minst 5 000 lärare har fått ökad kunskap om metodik och pedagogik. Många skolledare har fått ökad kapacitetet att styra skolor, att ta fram utbildningsmaterial, att fastställa kursplaner, att göra handlingsplaner för minskad mobbning eller ökad jämställdhet, att implementera nationella läroplaner eller att öka föräldramedverkan och elevdemokrati. Skolor har byggts i två länder där behovet är stort (Sudan och Sierra Leone). Många lokala partner har också ökat tillgången på vuxenutbildning genom kurser i befintliga lokaler. Ett intressant resultat kommer från DR Kongo34, där 4 500 primärskollärare har fått ökad kunskap i metodik, pedagogik, kurs- och lektionsplanering och dokumentation. 98 lärarutbildare har kompetensutvecklats, och 6 000 lärarhandledningar och 100 nationella kursplaner har tagits fram. Ett annat intressant resultat kommer från Burkina Faso35, där delar av partnerns grund- och gymnasieskolor (tolv grundskolor och två gymnasieskolor) fått ökad kapacitet. Alla lärarna i skolorna har fått ökad pedagogisk kunskap. 90 % av lärarna har bättre metodik och 80 % anges ha förbättrat sin administrativa kompetens. Tio grundskolor, fyra förskolor och två gymnasieskolor har fått bättre utrustning och en bättre arbetsmiljö. I 60 % av EADBF:s skolor har föräldraföreningar bildats. I tio grundskolor och två gymnasier har elevföreningar startats. EADBF har även tagit fram en strategisk utbildningsplan för alla sina skolor. Näst mest resultat finns vad gäller att cs-grupper har skapats som arbetar med att höja utbildningsnivån (ind. 1). Sammanlagt har minst 60 föreningar bildats som arbetar med att höja utbildningsnivån, främst föräldraföreningar i Västafrika. I flera regioner finns goda resultat vad gäller opinionsbildningsaktioner och/eller påverkansaktioner (ind. 6). I exv. Sydsudan36 har myndigheterna genom SPC:s påtryckningar gett skolorna och det civila samhället möjlighet att vara med i framtagandet av den sydsudanesiska läroplanen. I Hai-Gabatt i Maridi har en föräldraförening fått inkompetenta lärare flyttade efter dialog med skolmyndigheterna. SPC:s skolor har också inlemmats i myndigheternas utbildningsstruktur (ind. 4), genom att skolorna har registrerats som privata skolor, vilket ger dem rätt till statligt stöd. De flesta resultaten vad gäller formell utbildning finns Afrika, främst i Västafrika och Södra Afrika. Det finns även många resultat i MÖNA, främst vad gäller icke-formell utbildning. 34 14511031 Utveckling av CEPACs skolor fas 3, DR Kongo 12211031 Integrerat utbildningsprogram, Burkina Faso 36 29607001 Integrerat utbildningsprogram, Sudan 35 PMU 2012 - Årsrapport till Sida 22 Utvecklingsverksamheten Institutionell nivå Delmål: Myndigheter, makthavare och ledare* har kapacitet för, och uppfyller sina skyldigheter, att utan åtskillnad tillhandahålla utbildning. *Till institutionell nivå hör även traditionella makthavare av typen ledare för etniska grupper, byhövdingar etc. Religiösa ledare med politisk makt hör till denna nivå. Om de endast påverkar internt hör de till cs-nivån. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Myndigheter/makthavare/ledare har ökad kunskap/ändrad attityd vad gäller allas rätt till utbildning Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin information till allmänheten (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller rätten till utbildning och/eller olika utbildningsmöjligheter Myndigheter/makthavare/ledare för en dialog med medborgare/utsatta grupper (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller rätten till utbildning och/eller olika utbildningsmöjligheter Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin samverkan med organisationer och olika myndigheter/makthavare vad gäller rätten till utbildning och/eller olika utbildningsmöjligheter Myndigheter/makthavare/ledare har fattat beslut/ändrat regler eller lagar/efterlever regler och lagar/följer upp efterlevnad av regler och lagar vad gäller allas rätt till utbildning Myndigheterna har ökat tillgången av skolor/vuxenutbildningar och/eller har stärkt deras kapacitet, dvs. vad gäller god administration/god pedagogik och metodik/goda ämneskunskaper/relevant material/bra stöd till elever med särskilda behov/samverkan med föräldrar eller vårdnadshavare De hittills uppnådda resultaten bidrar i relativt hög grad till att delmålet uppfylls. De kvantitativa resultaten på institutionell nivå är få, men går mot en ökning. Merparten av resultaten på institutionell nivå handlar om att lokal partner bidragit till att öka tillgången av statliga skolor/vuxenutbildningar och/eller har stärkt deras kapacitet (ind. 6) och till att myndigheter/makthavare och ledare har ökad samverkan med organisationer och olika myndigheter/makthavare vad gäller rätten till utbildning och olika utbildningsmöjligheter (ind. 4). Civilsamhällets bidrag till att stärka statliga skolors kapacitet och samarbete med myndigheterna är troligen oproblematisk för myndigheterna. Däremot är det sannolikt svårare för cs-aktörer att påverka myndigheter vad gäller rätten till utbildning exv. för minoriteter och andra utsatta grupper. Ett intressant resultat kommer från Filippinerna37, där utbildningsministeriet har ökat sin samverkan med lokal partner, TMPI, vad gäller rätten till utbildning och olika utbildningsmöjligheter. TMPI höll fyra seminarier för personer från utbildningsmyndigheterna, vilket resulterade i att ministeriet undertecknade en överenskommelse som erkänner TMPI:s alfabetiseringsklasser som formell utbildning. Effekten av detta blir att elever i oländigt belägna områden registreras i den officiella skolan, men kan undervisas hemma i byn. TMPI:s alfabetiseringsprogram koordineras kontinuerligt med utbildningsministeriet. Ett annat intressant resultat kommer från Jemen38, där 84 lärare och 23 utbildningsadministratörer fått ökad kompetens vad gäller samarbete, självmotivation och teamwork, genom utbildning från PMU:s lokala partner ITDC. Behovet uppstod då utbildningssystemet föll sönder i samband med den arabiska våren. Utbildningsministern rapporterar att engagemanget och samarbetet mellan lärarna i stadens skolor ökat, och att vissa skolutvecklingsprocesser initierats. De flesta resultaten finns i Asien och MÖNA. Det finns inga resultat på institutionell nivå i Västafrika, Central- och Östafrika, trots att de flesta kvalitativa och kvantitativa resultaten på individ- och cs-nivå finns i Afrika. Lärdomar från analysen Majoriteten av insatserna är alfabetiserings- eller skolutvecklingsprojekt. De flesta redovisar resultat på individ- och cs-nivå, eftersom PMU:s partner arbetar nära rättighetsbärarna och har förmåga att mobilisera civila samhället vad gäller utbildning. Alla utbildningsprojekt har lokal påverkan, många av dem har även regional påverkan. Endast ett fåtal har nationell påverkan. Liksom för hälsa gäller att en stor andel utbildningsverksamhet drivs av trosbaserade aktörer, framför allt i Afrika. 37 38 15911001 Byutveckling 4, Mindoro, Filippinerna 33511021 Social utveckling, utbildning & träning, ungdomar, Jemen PMU 2012 - Årsrapport till Sida 23 Utvecklingsverksamheten Inom 3b utbildning har en generell risk noteras som kan påverka förväntande resultat. Forskning visar på betydelsen av att undervisningen primärt sker på modersmålet. Intressekonflikten mellan politik, kultur och utbildning är dock ett dilemma i länder där undervisningsspråket inte är modersmålet. För övriga generella risker, se Lärdomar från analysen för 3a Hälsa. 3.3.3 Tematisk analys 3c: Försörjning Mål: Människor har goda försörjningsmöjligheter. 56 projekt bidrar till resultatet, varav 27 är slutrapporterade och 29 har årsrapporterat. 25 projekt har försörjning som primärt fokus. 95 % av de slutrapporterade projekten bedöms ha god uppfyllelse av det egna projektmålet. Resultat per samhällsnivå Individnivå Delmål: Människor förstår, och agerar utifrån, sina egna och andras rättigheter och skyldigheter vad gäller försörjning. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Människor har ökad kunskap om lokala försörjningsmöjligheter Människor har startat inkomstgenererande aktiviteter/blivit entreprenörer och har fått ökade inkomster Människor har ökad kompetens inom inkomstgenererande aktiviteter och företagande (exv. vad gäller kontakt med myndighetsoch marknadsaktörer, marknadsanalys och diversifiering, marknadsföring, kvalitetsstärkning, ökad effektivitet, uppfinningar, ekonomihantering) Människor har ökad kontroll över resurser inom produktionskedjan (exv. landrättigheter, infrastruktur, förädling) Människor använder ny, marknadsanpassad yrkeskompetens i sin försörjning Människor har rättvisa anställnings-/arbetsvillkor 7. Människor har fått förbättrad matförsörjning (exv. ökad avkastning/varierade grödor/förbättrad djurhållning) De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls.39 Nästan samtliga projekt med försörjning som primärt fokus redovisar resultat på individnivå. Majoriteten av resultaten handlar om att människor har startat inkomstgenererande aktiviteter och fått ökade inkomster (ind. 2) och att människor har ökad kompetens inom inkomstgenererande aktiviteter och företagande (ind. 3). Drygt 80 000 personer har fått tillgång till mikrokredit och startat IGA och/eller småföretag, vilket har gett minst 45 000 familjer ökade inkomster. Resultaten vad gäller ökad kunskap gäller för det mesta deltagare i olika cs-grupper som lärt sig prissättning av produkter, mikrofinans, bokföring, marknadsföring, entreprenörskap eller exv. matförädling, sömnad, hantverk, försäljning etc. Deltagarna har därefter använt sina kunskaper till att starta enklare IGA eller mer utvecklade mikroföretag, beroende på förutsättningarna. Det finns också goda resultat vad gäller att människor använder ny, marknadsanpassad yrkeskompetens i sin försörjning (ind.5) och att människor har fått förbättrad matförsörjning (ind.7). Resultaten inom dessa indikatorer handlar exv. om ökad kompetens inom djuruppfödning, jordbrukstekniker, växtförädling, snickeri, sömnad, IT och data eller management/administration, beroende på kontext. Ett intressant resultat kommer från Nepal40, där utsatta grupper i Rowa, Pina och Pulu har organiserats i byutvecklingskommittéer och har fått kunskap om alternativa jordbruksmetoder för produktion av spannmål, grönsaker och kryddor. Målgruppen har även fått bättre utsäde och kvarnar som effektiviserat deras matförädling och gett dem fler produkter att sälja, exv. växtolja. Genom insatsen har 1 020 hushåll ökat sin matproduktion, och har mat så det räcker för ytterligare två månader per år. De säljer även en del av skörden, och har råd med skola för barnen och med hälsovård (ind.5, 7). I DR Kongo41, har cirka 2 000 utsatta kvinnor och män samt unga, ensamstående tonårsmödrar fått utbildning i nya jordbrukstekniker, textilarbete och mikrokrediter. PMU:s lokala 39 Bedömningen baseras dels på projektens förväntade bidrag till delmålet, dels på uppfyllelsen av projektmålen. 24810011 Byutveckling, Mugu, Nepal 41 14507011 Mikrokrediter kvinnor Kivu, DR Kongo 40 PMU 2012 - Årsrapport till Sida 24 Utvecklingsverksamheten partner CEPAC har hållit 43 seminarier, och ett kreditkooperativ för jordbruksprodukter och ett sparoch kreditkooperativ bildades för deltagarna. Genom sina nya yrkeskunskaper och kunskap om mikrokrediter har målgruppen ökat sina försörjningsmöjligheter. De har fått större skördar, har förbättrat sin mathållning, och har råd att sända sina barn till skolan och reparera sina bostäder (ind.5, 7). Resultaten på individnivå finns i de flesta regioner, men med en viss koncentration till Centralafrika (DR Kongo, Rwanda, Burundi), Syd- och Sydostasien (exv. Indien, Filippinerna). Cs-nivå Delmål: Cs-grupper/kooperativ/organisationer har kapacitet att arbeta för, och agerar och samverkar för, ökad kunskap och ändrat beteende vad gäller försörjning, samt allas rätt och tillgång till försörjningsmöjligheter. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. 5. Cs-grupper/kooperativ/organisationer har skapats som arbetar med att främja försörjning Cs-grupper/kooperativ/organisationer med fokus på försörjningsfrågor har fått ökad effektivitet och/eller ökad legitimitet, representativitet och ett mer rättighetsbaserat arbete Kooperativ/organisationer som tillhandahåller mikrofinans har fått ökad kapacitet vad gäller hantering av dessa (dvs. bättre administration/ökad kompetens/bättre bemötande av kunder/ökat kapital/bättre informationsmaterial etc.) Cs-grupper/kooperativ/organisationer har skapat eller utvecklat mötesplatser/plattformar, där rättighetsbärare får göra sin röst hörd/gemensamma beslut fattas tillsammans med skyldighetsbärare/marknadsaktörer/andra intressenter vad gäller försörjningsfrågor Cs-grupper/kooperativ/organisationer har utfört opinionsbildningsaktioner bland individer och organisationer i samhället och/eller påverkansaktioner mot myndigheter och makthavare eller marknadsaktörer vad gäller försörjningsfrågor De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls. 80 % av projekten som har försörjning som primärt fokus rapporterar resultat på cs-nivån. Flest resultat finns vad gäller att csgrupper har skapats och att de fått ökad effektivitet och/eller ökad legitimitet, representativitet och ett mer rättighetsbaserat arbete (ind. 1, 2). Minst 3 000 grupper har skapats. De flesta är självhjälpsgrupper eller föreningar för jordbruk och livsmedelsproduktion, försäljning, mikrokrediter eller sparande. Många grupper ombildas till kooperativ, med stöd från lokal partner. Resultaten vad gäller ökad effektivitet och legitimitet osv. handlar bl.a. om ökad kunskap inom mikrofinans och IGA, om ledarskap/management (bl.a. i Rwanda) eller om ökat självstyre och kvinnligt ledarskap (bl.a. i Rwanda, Benin, Togo). Ett intressant resultat kommer från Rwanda42, där 2 700 spar- och kreditgrupper har skapats och har fått utbildning i företagande och hantering av mikrofinans av lokal partner. 3 000 mentorer har utbildats i relevanta ämnen för att kunna leda grupperna. Som ett resultat har många av medlemmarna startat småföretag och engagerat sig för att bli självfinansierande. Effekter av insatsen är att kvinnors status har höjts och att fler barn har börjat skolan (ind. 1, 3). Det finns även mycket goda resultat vad gäller att kooperativ som tillhandahåller mikrofinans har fått ökad kapacitet (ind. 3). Kapacitetsstärkningen handlar om att kooperativ/organisationer antingen fått ökad tillgång till mikrokrediter, eller att de ökat sin mikrofinanskompetens genom utbildningar. Flera partner samarbetar med mikrofinansinstitut som erbjuder målgruppen krediter, eller hanterar deras sparande, i de fall kooperativ eller organisationer saknar tillstånd att tillhandahålla mikrofinanstjänster (som exv. i Indien). Ett resultat från Indien43 visar hur lokal partner har höjt kapaciteten inom de 150 självhjälpsgrupper som skapats för 2 800 kvinnor och har bildat 6 federationer för att stärka kvinnornas egenmakt och skapa hållbarhet. Hittills har 800 kvinnor lärt sig att spara, tränats i IGA och fått lån för att starta egna företag, genom självhjälpsgrupperna. Resultat finns också vad gäller mötesplatser/plattformar (ind. 5). Några lokala partner har etablerat goda relationer med marknadsaktörer som skapat arbetstillfällen, anställt människor från utsatta grupper eller tagit emot lärlingar. Andra av PMU:s partner har etablerat relationer med banker eller 42 43 27307011 Amizero III, Rwanda 18511041 Kvinnogrupper m. mikrokrediter, Delhi, Indien PMU 2012 - Årsrapport till Sida 25 Utvecklingsverksamheten mikrofinansinstitut. Det finns även intressanta resultat vad gäller opinionsbildningsaktioner och påverkansaktioner (ind. 5). I ett entreprenörskapsprojekt i Palestina har lokal partner fått en bank att ge de kvinnliga kursdeltagarna räntefria lån. De har även lyckats få stöd av en kooperativ förening för lån och sparande. Även på cs-nivå finns resultaten spridda i de flesta regioner, men med en viss koncentration till Centralafrika (DR Kongo, Rwanda, Burundi), Sydasien (exv. i Indien, Bangladesh) samt Mauretanien. Institutionell nivå Delmål: Myndigheter, makthavare och ledare* har kapacitet för, och uppfyller sina skyldigheter, att utan åtskillnad skapa möjligheter för människors egen försörjning. *Till institutionell nivå hör även traditionella makthavare av typen ledare för etniska grupper, byhövdingar etc.Religiösa ledare med politisk makt hör till denna nivå. Om de endast påverkar internt hör de till cs-nivån. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. 5. Myndigheter/makthavare/ledare har ändrad attityd/ökad kapacitet vad gäller försörjningsmöjligheter och/eller matförsörjning Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin information till allmänheten (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller försörjningsmöjligheter och/eller matförsörjning Myndigheter/makthavare/ledare för en dialog med medborgare/utsatta grupper (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller försörjningsmöjligheter och/eller matförsörjning Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin samverkan med organisationer och olika myndigheter/makthavare och/eller med marknadsaktörer för att underlätta försörjningsmöjligheter och/eller matförsörjning Myndigheter/makthavare/ledare har fattat beslut/ändrat regler eller lagar/efterlever regler och lagar/följer upp efterlevnad av regler och lagar för att förbättra försörjningsmöjligheter eller matförsörjning och/eller skapa rättvisa anställnings-/arbetsvillkor De hittills uppnådda resultaten bidrar i viss grad till att delmålet uppfylls. Ett mindre antal projekt rapporterar resultat angående försörjning på institutionell nivå. Projekten finns i Togo, Benin, Rwanda och i Indien, Filippinerna och i Palestina. Flera goda resultat finns vad gäller att myndigheter för en dialog med medborgare/utsatta grupper och att de ökat sin samverkan med organisationer (ind. 3, 4). I Indien44 samarbetar den statliga entreprenörsorganisationen NABARD med lokal partner och ger tekniskt och ekonomiskt stöd till kooperativ, och Dehlis kommun ger yrkesutbildningar och anställningar. I Benin45 har kommunen involverat sig i olika evenemang, som t.ex. Internationella dagen för landsbygdskvinnor, och på olika sätt börjat stödja kvinnor och kvinnokooperativ. I Filippinerna46 har myndigheterna gett lokal partner, TMPI, tillstånd att ingå i deras program Modified Conditional Cash Transfer. Genom detta förmedlar partnern statliga bidrag till 200 särskilt utsatta familjer, bland TMPI:s målgrupper urspungsbefolkningar, funktionsnedsatta m.fl. Myndigheterna tillhandahåller personal som hjälper till med implementeringen (ind. 4, 5). I Togo har lokala byledare fått utbildning för att kunna stödja och leda den lokala ekonomiska utvecklingen. Byledarna har börjat stötta kvinnornas IGA och har ordnat en lagerlokal för kvinnornas mjöl47 (ind. 1, 4, 5). Resultat finns också vad gäller myndigheters beslut (ind.5), exv. i Palestina där jordbruksministeriet erbjuder kvinnor yrkesutbildning. Lärdomar från analysen Resultat inom försörjning finns i samtliga regioner. Knappt hälften av projekten finns i Väst- och centrala Afrika och en femtedel i Central- och Sydasien. Försörjningsinsatser genomförs ofta kopplat till insatser inom hälsa eller utbildning för att skapa förutsättningar för människor att lyfta sig ur fattigdom. I drygt hälften av projekten har människor tränats inom jordbruk och/eller djuruppfödning, och i en tredjedel av dem ges någon annan form av yrkesträning (ofta textilarbete). I omkring hälften av projekten utbildas människor i företagande. 44 18511041 Kvinnogrupper m. mikrokrediter, Delhi, Indien 12211021 Byutveckling, mikrofinans, Comé, Benin 46 15911001 Byutveckling 5, Mindoro Filippinerna 47 31107011 Byutveckling mikrokredit kvinnor, Togo 45 PMU 2012 - Årsrapport till Sida 26 Utvecklingsverksamheten Lokala partner arbetar främst på individnivå med rättighetsbärarna, ofta människor som lever i stor utsatthet och fattigdom. I drygt 10 % av projekten består målgruppen helt eller delvis av hivpositiva. En tredjedel av projekten rapporterar resultat kopplade till cs-grupper (nya eller redan existerande). Oftast är det kvinnor, som stöttar varandra och som tillsammans sparar och/eller lånar pengar. En femtedel av projekten redovisar resultat vad gäller skyldighetsbärare; exv. utbildning av lokala ledare och påverkan på byledning eller samarbete med myndigheter. Resultaten finns både på landsbygden och i storstäder. Alla projekt har haft påverkan på lokal nivå, knappt hälften på regional nivå och ett fåtal på nationell nivå. För generella risker inom 3c Försörjning, se Lärdomar från analysen för 3a Hälsa. 3.4 Tematisk analys 4: Miljö Mål: Människor reducerar negativ miljöpåverkan genom en hållbar användning av naturresurser och miljövänliga metoder samt förebygger miljö- och klimatkatastrofer, och skapar därigenom goda livsvillkor för nu levande och kommande generationer. 26 projekt bidrar till resultatet, varav 10 är slutrapporterade och 16 har årsrapporterat. 6 projekt har byggstenen som primärt fokus (en ökning i jämförelse med 2011) Samtliga slutrapporterade projekt bedöms ha god uppfyllelse av det egna projektmålet. Resultat per samhällsnivå Individnivå Delmål: Människor har ökad medvetenhet om sina rättigheter och skyldigheter vad gäller miljön, och agerar för en hållbar utveckling, är mindre utsatta samt har beredskap inför och förmåga att hantera miljö- och klimatkatastrofer. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. 5. Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller miljöfrågor, rätten till en hållbar miljö och miljöskydd Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller hållbar användning av naturresurser Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller miljövänliga tekniker/metoder i hushållet Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller hållbara skogs- och jordbruksmetoder och/eller fler och varierade grödor Människor är mindre utsatta, och har beredskap inför och ökad förmåga att hantera miljö- och klimatkatastrofer 6. Människor har genomfört gemensamma miljöinsatser (exv. trädplantering/grävande av kompostgropar/toalettbygge/städaktioner) De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls.48 Flest resultat finns vad gäller hållbara skogs- och jordbruksmetoder samt fler och varierade grödor (ind. 4). Minst 5 900 bönder praktiserar nya hållbara och miljövänliga jordbruksmetoder. De använder organisk gödsel, minskar kemisk bekämpning, diversifierar sina grödor, bygger vattensamlare och planterar träd runt fälten, eller skog för att motverka erosion, vilket ger motståndskraft mot negativa klimatförändringar. Ett intressant resultat kommer från Burundi49 där 2 850 förmånstagare, 36 instruktörer, 15 ledare och 4 agronomer har utbildats i att använda nya jordbruksmetoder, bl.a. genom demonstrationsfält. Detta har i sin tur lett till ökade och bättre skördar som förbättrat hushållens mathållning och lett till ett mer hållbart och miljövänligt jordbruk (ind. 4, 5, 6). Flera resultat finns vad gäller miljövänliga tekniker/metoder i hushållet (ind. 3). På många ställen har man exv. introducerat energisnåla spisar. Detta är en effektiv metod för att minska förbrukningen av ved som har en mycket negativ miljöpåverkan. Sammanlagt har minst 664 nya energibesparande spisar tagits i bruk. 48 49 Bedömningen baseras dels på projektens förväntade bidrag till delmålet, dels på uppfyllelsen av projektmålen. 13507011 Jordbruk och miljö, Burundi PMU 2012 - Årsrapport till Sida 27 Utvecklingsverksamheten I Tanzania50 har 738 bönder och 380 hushåll fått utbildning i hållbart skogsbruk och i hur man använder energisnåla spisar. Detta har lett till att hushållen förbrukar mindre ved och att färre träd behöver huggas. Bönderna har även börjat återplantera träd (ind. 2,3,4). Det finns också goda resultat för ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller miljöfrågor, rätten till en hållbar miljö och miljöskydd och för hållbar användning av naturresurser. Resultaten finns ofta i byutvecklingsprojekt och i projekt med skolor som plattform. Minst 1 916 ungdomar har fått ny miljökunskap och sammanlagt 50 rektorer har fått utbildning i miljöfrågor som omsätts i praktik. Resultaten är bl.a. ökad kunskap om miljö och klimatpåverkan, ökad resurshushållning och återvinning, samt att man håller sin närmiljö ren. Miljöaktiviteter (ind. 6) genomför ofta i grupp. Sammanlagt har 12 091 450 träd planterats i fem olika projekt. Romska barn i Serbien har hjälpt till att städa bort tre ton skräp från sin bosättning. Vad gäller resultat inom beredskap inför och ökad förmåga att hantera miljö och katastrofer (ind. 5), bidrar flera andra indikatorer till att förebygga miljökatastrofer. Flera partner arbetar med att bygga kunskap inom Disaster Risk Reduction and Management (DRRM), att hitta hållbara jordbruksmetoder för stabilare försörjning och med att hitta metoder som minskar avskogning och är erosionsförbyggande, exv. trädplantering, terrassodling och bygge av vallar som skydd mot torka och översvämningar. Resultaten finns främst i Afrika. Cs-nivå Delmål: Cs-grupper/organisationer har kapacitet att arbeta för, och agerar och samverkar för, allas ökade kunskaper om rättigheter och skyldigheter vad gäller miljön samt för ett ökat ansvartagande vad gäller förebyggande av, beredskap inför och hantering av miljö- och klimatkatastrofer. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. 5. Cs-grupper/organisationer har skapats och arbetar med miljö Cs-grupper/organisationer med fokus på miljö har fått ökad effektivitet och/eller ökad legitimitet, representativitet och ett mer rättighetsbaserat arbete Cs-grupper/organisationer med annat fokus än miljö har en uttalad vision om miljövård/ har en miljöpolicy/tar hänsyn till miljön i sin verksamhet Cs-grupper/organisationer har genomfört miljöinsatser Cs-grupper/organisationer har skapat eller utvecklat mötesplatser/plattformar, där miljöfrågor diskuteras och gemensamma beslut fattas 6. Cs-grupper/organisationer har utfört opinionsbildningsaktioner bland individer och organisationer i samhället och/eller påverkansaktioner mot myndigheter och makthavare vad gäller människors rätt till en hållbar miljö och miljöskydd/hållbar användning av naturresurser/miljövänliga tekniker och metoder i hushåll eller inom skogs- och jordbruk/förebyggande av, beredskap inför och hantering av miljö- och klimatkatastrofer De hittills uppnådda resultaten bidrar i relativ hög grad till att delmålet uppfylls. Ungefär hälften av resultaten finns på cs-nivå. Flest resultat finns vad gäller skapade cs-grupper (ind. 1) och genomförda miljöinsatser (ind. 4). Minst 121 miljöklubbar och 202 andra miljörelaterade cs-grupper har skapats. De flesta miljöklubbar består av skolungdomar som verkar för att öka medvetenheten kring miljöfrågor. Miljöklubbarna bidrar till att förändra attityder och visa hur man praktiskt tillämpar kunskaperna, t.ex. genom framtagande av miljöpolicyer, återvinning eller trädplantering. På en del skolor har det ökade miljöengagemanget lett till att man utarbetat egna miljöpolicyer och miljöstrategier för kompostering och återvinning (ind. 3). Ett intressant resultat kommer från Jemen51, där engelsklärare i Taiz gick en miljöutbildning, och sedan utarbetade miljöstrategier på sina skolor för att höja miljömedvetenheten hos studenter, föräldrar och andra lärare och förbättra miljön. I Palestina52, har representanter för lokal partner HBHA deltog i en utbildning med Miljölinsen. De upprättande sedan en miljöstrategi, vilket gjorde att 50 30711021 Jordbruksutveckling och trädplantering 2, Msambara, Tanzania 33501001 Utbildning av engelsklärare, Taiz, Jemen 52 33311031 Ungdomsparlament (Shams), Salfeet, Palestina 51 PMU 2012 - Årsrapport till Sida 28 Utvecklingsverksamheten el och pappersanvändningen minskade. Målgruppen i projektet informerades om deras miljöarbete och blev delaktiga i arbetet. I DR Kongo och Burundi har jordbrukskooperativ genomfört miljöinsatser såsom främjande av miljövänliga jordbruksmetoder, start av plantskolor, byggande av erosionsskyddsvallar och trädplantering. Lokal partner i Burundi odlat ett stort antal träd på en mindre yta, för att motverka erosion och få en bättre motståndskraft mot naturkatastrofer och klimatförändringar. Flera partner ingår också i nätverk med andra organisationer inom miljöfrågor. I Nicaragua samarbetar FUNSEL med flera miljöorganisationer, och i Tanzania samarbetar partnern med Vi-skogen i Masambara, tillsammans med 102 olika cs-grupper. Cs-grupperna bidrar till spridning av hållbara och klimatsäkra jordbruksmetoder. Man samarbetar också inom grupperna för förbättrade försörjningsmöjligheter och ökad avkastning. I DR Kongo genomförs opinionsbildning och påverkansarbete (ind. 6) genom ett cs-ägt universitet som sänder radioprogram två ggr. i veckan med nio olika miljöteman. På cs-nivå har resultaten en stor geografisk spridning. De flesta finns dock i Afrika. Institutionell nivå Delmål: Myndigheter, makthavare och ledare* uppfyller sina skyldigheter att reducera negativ miljöpåverkan och skapa förutsättningar för en hållbar resursanvändning, samt tar sitt ansvar vad gäller förebyggande av, beredskap inför och hantering av miljö- och klimatkatastrofer. *Till institutionell nivå hör även traditionella makthavare av typen ledare för etniska grupper, byhövdingar etc. Religiösa ledare med politisk makt hör till denna nivå. Om de endast påverkar internt hör de till cs-nivån. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. 5. Myndigheter/makthavare/ledare har ökad kunskap/ändrad attityd vad gäller människors rätt till en hållbar miljö och miljöskydd/hållbar användning av naturresurser/miljövänliga tekniker och metoder i hushåll eller inom skogs- och jordbruk/förebyggande av, beredskap inför och hantering av miljö- och klimatkatastrofer Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin information till allmänheten (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller hållbar användning av naturresurser/miljövänliga tekniker och metoder i hushåll eller inom skogs- och jordbruk/förebyggande av, beredskap inför och hantering av miljö- och klimatkatastrofer Myndigheter/makthavare/ledare för en dialog med medborgare/utsatta grupper (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller hållbar användning av naturresurser/miljövänliga tekniker och metoder i hushåll eller inom skogs- och jordbruk/förebyggande av, beredskap inför och hantering av miljö- och klimatkatastrofer Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin samverkan med organisationer och olika myndigheter/makthavare vad gäller hållbar användning av naturresurser/miljövänliga tekniker och metoder i hushåll eller inom skogs- och jordbruk/förebyggande av, beredskap inför och hantering av miljö- och klimatkatastrofer Myndigheter/makthavare/ledare har fattat beslut/ändrat regler eller lagar/efterlever regler och lagar/följer upp efterlevnad av regler och lagar vad gäller hållbar användning av naturresurser/miljövänliga tekniker och metoder i hushåll eller inom skogs- och jordbruk/förebyggande av, beredskap inför och hantering av miljö- och klimatkatastrofer De hittills uppnådda resultaten bidrar i viss grad till att delmålet uppfylls. Endast fyra nystartade bidrar med resultat, vilket dock är en positiv utveckling sedan 2011. Tre av projekten finns i Afrika och ett i Asien. Aktiviteterna syftar i huvudsak till att motverka eller ha beredskap för negativ klimatpåverkan. I Etiopien53 har 53 statligt anställda fått ökad kunskap om miljövänliga tekniker och metoder i hushåll eller inom skogs- och jordbruk (ind. 1) genom utbildning i Soil and water conservation (SWC). I Burkina Faso54 finns resultat vad gäller ökad information till allmänheten (ind.2). Traditionella ledare har utbildats och hjälpt till med informationsspridning gällande användning av latriner och kompostgropar. I Filippinerna55 finns ett resultat vad gäller ökad samverkan med organisationer och olika makthavare vad gäller förebyggande av, beredskap inför och hantering av miljö- och klimatkatastrofer. Myndigheter och lokala ledare i Dulo Marimel har tillsammans med lokal partner bildat ett katastrofberedskapsteam och etablerat ett varningssystem för annalkande katastrofer, efter att de fått utbildning i Disaster Risk Reduction and Management (DRRM). I Burundi56 medverkar 53 15611021 Miljövård, Amahararegionen, Etiopien 13411001 Byutveckling 2, hälsa, Boulkiemdé och Sanguié, Burkina Faso 55 15911011 Organisationsutveckling 2, Filippinerna 56 13511011 Jordbruk och miljö 2, Burundi 54 PMU 2012 - Årsrapport till Sida 29 Utvecklingsverksamheten nationella och lokala myndigheter i CEPBUs jordbruksprogram. Representanter från miljö- och utbildningsministeriet och regionala beslutsfattare har deltagit i aktiviteter och seminarier, bl.a. Trädens Dag i Cankunzo då 9 500 träd planterades. Myndigheterna ingår också i lokala kommittéer som engagerar sig för samhällsförändringar vad gäller miljö. Lärdomar från analysen Fokus inom miljöarbetet ligger på att stärka individers och cs-gruppers kapacitet att hantera miljöfrågor. Det är relevant att lokala partner prioriterar att stärka rättighetsbärarnas motståndskraft och beredskap mot klimatförändringar, eftersom denna i hög grad påverkar deras försörjning, i synnerhet på landsbygden. Under 2012 kan man se att skyldighetsbärare involveras, och att samarbetet med myndigheter och nätverkande kring miljöfrågor har ökat. Det finns dock fortfarande förhållandevis lite påverkansarbete. Resultaten för miljö är koncentrerade till Afrika, förmodligen för att merparten av PMU:s partner finns i Afrika och för att klimatpåverkan är så påtaglig i många afrikanska länder i form av ökenspridning, torka, erosion och översvämningar. Även lokala partner drabbas, vilket lett till ett genuint engagemang. Miljö och försörjning länkar tydligt till varandra. En enstaka, men intressant koppling, till hälsa finns i Zimbabwe57, där har man odlat grödor som stärker immunförsvaret, vilket är viktiga för människor som lever med hiv. Eftersom PMU:s lokala partner inte primärt är miljöorganisationer, är miljöintegrering en viktig strategi. Miljökomponenter inkluderas exv. i utbildningsprogram, men det finns en god spridning av miljöresultat inom olika primära byggstenar, vilket tyder på en god mainstreaming. Inom byggsten 4 Miljö finns det en generell risk som kan påverka de förväntade resultaten. Det om det saknas fördjupade situationsanalyser för målområden med stora miljörisker. Detta gäller också i konfliktområden, där det kan uppstå risker pga. otillräckliga naturresurser. PMU har hanterat risken genom att i de nya ansökningsmallarna göra fördjupade analyser obligatoriska enligt vissa kriterier. Miljöanalyserna görs med stöd av verktyg som tagits fram av Miljölinsen, och som anpassats av PMU. 57 33707021 Hiv och aids 2, medvetandegöra, Zimbabwe PMU 2012 - Årsrapport till Sida 30 Utvecklingsverksamheten 3.5 Tematisk analys 5: Lokala partners kapacitet Mål: Lokala samarbetspartner arbetar effektivt och rättighetsbaserat, och är representativa och legitima röstbärare och organisatörer av samhällstjänster. 108 utvecklingsprojekt bidrar till resultaten, varav 47 är slutrapporterade och 61 har årsrapporterat har bidragit till resultatet. 27 av dessa har byggstenen som primärt fokus. 97 % av de slutrapporterade projekten bedöms ha goda resultat 4 globala projekt bidrar till resultaten 7 facilitator-/controllerprojekt bidrar till resultaten Även PMU: s utbildningar, uppföljning av administration och projekt etc. bidrar till resultaten. Resultat per organisationsnivå Effektivitet Delmål: Lokala samarbetspartner har god administrativ kapacitet, goda system och tematisk kunskap, samt använder metoder och strategier som angriper fattigdomens grundorsaker. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. Organisationen har god administration (dvs. god organisation, god avtalsefterlevnad samt god projekt- och finansiell redovisning) Organisationen har goda system för planering, uppföljning, utvärdering och rapportering Organisationen har relevant kunskap om de tematiska områden som berörs inom utvecklingsinsatserna Organisationen har kunskap om, och beaktar, demokratiska principer (inkl. antikorruption), mänskliga rättigheter, jämställdhet, miljö, hiv/aids och konflikt 5. Organisationen följer relevanta policyer och riktlinjer för sina utvecklingsinsatser 6. Organisationen väljer effektiva strategier i sina utvecklingsinsatser och levererar förväntade resultat 7. Organisationen präglas av en lärande kultur och bearbetar regelbundet ideologi, förhållningssätt och metoder med hänsyn till lokala förhållanden 8. Organisationen har en kapacitets- och kompetensutvecklingsplan för sin personal 9. Organisationen har kunskap om bistånds- och utvecklingseffektivitet och styr utifrån egna prioriteringar och strategier 10. Organisationen samordnar i aktuella fall sina strategier med lokala, regionala eller globala aktörers strategier 11. Organisationen har förmåga att använda olika verktyg för påverkan och röstbärande, exv. media eller annan kommunikation 12. Organisationen har kompetens att förebygga och hantera humanitära katastrofer De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls.58 Tre fjärdedelar av alla lokala partner har stärkt sin effektivitet. Partners effektivitet har ökat mest inom administration, tematisk kunskap, beaktande av demokratiska principer, mänskliga rättigheter, jämställdhet, miljö, hiv/aids och konflikt, beaktande av policyer och riktlinjer, lärande kultur, och samordning med andra aktörers strategier (ind.1, 3, 4, 5, 7, 10). Dessa indikatorer fångar upp partners teoretiska och operationella kapacitet. Färre resultat noteras inom system för PMER, effektiva strategier, kapacitets- och kompetensutvecklingsplaner, kunskap om bistånds- och utvecklingseffektivitet och styrning utifrån egna prioriteringar och strategier, verktyg för påverkan och röstbärande samt kompetens att förebygga och hantera humanitära katastrofer (ind. 2,6,8,9,11,12). Dessa indikatorer är mer tekniskt komplicerade och krävande för en del partnerorganisationer. För att stödja partners kapacitetsutveckling inom dessa mer organisations- och biståndstekniska områden stöder PMU partner genom bl.a. fyra globala projekt, facilitatorers/controllers och handläggares rådgivning samt utbildningar. De partner som kommit längst i att utveckla kapacitet inom dessa områden har oftast format tydliga organisatoriska enheter som förmår hantera dessa utvecklingsprocesser, t.ex. Fridsro i Sri Lanka och Espoir i Mauretanien. Ett särskilt intressant projekt har drivits av CAMA i Palestina59. Genom att mobilisera främst ungdomar, stimulera deras samhällsengagemang och träna dem i demokratiskt medborgarskap har ungdomarna påverkat och tagit ansvar för sin lokala miljö; t.ex. genom trädplantering. Partnerns strävan att arbeta rättighetsbaserat och involvera målgruppen har lett till att de utmanats av 58 Bedömningen baseras dels på projektens och anda kapacitetsstärkande insatsers förväntade bidrag till delmålet, dels på uppfyllelsen av projektmål och andra uppsatta mål. 59 33311031 Ungdomsparlament (Shams), Salfeet, Palestina PMU 2012 - Årsrapport till Sida 31 Utvecklingsverksamheten ungdomarna att utvecklas som organisation. Detta har lett till att CAMA ökat sin MR-kompetens och förbättrat sin verksamhetskoordinering och koherens (ind. 1,2,3,4,6). Andra exempel på partner som haft en god kapacitetsutveckling är IMC i Egypten och TMPI i Filippinerna. IMC:s kapacitetsstärkning har, i en kontext laddad med religiösa värdegrunder, fokuserat på att öka effektivitet i religionsdialog och hälsoupplysning (ind. 1,2,3,4,9,10), där IMC utvecklat koncept för kommunikation och dialog. TMPI fokuserar på att stödja utsatt ursprungsbefolkning på Mindoro vad gäller deras rättigheter. Kapacitetsstärkningen inom effektivitet har för TMPI kombinerats med stärkt förmåga till att arbeta rättighetsbaserat (ind. 1,2,3,4,5,6,7,9,10,11, 12). Båda partnerna är aspiranter till att bli programstödspartner för PMU. Intern demokrati Delmål: Lokala samarbetspartner har en demokratisk, icke-diskriminerande och jämställd kultur, med transparenta system, som möjliggör internt ansvarsutkrävande. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. Organisationen låter alla medlemmar/all personal utan diskriminering, delta i demokratiska processer Organisationen har interna transparenta system för planering, uppföljning, utvärdering och rapportering av sin verksamhet, vilket möjliggör ansvarsutkrävande från medlemmar/personal Organisationen har en jämställdhetspolicy, och mäns och kvinnors åsikter respekteras lika 4. Organisationen har en jämn fördelning av manliga och kvinnliga ledare/chefer på olika nivåer De hittills uppnådda resultaten bidrar i viss grad till att delmålet uppfylls. Ungefär en tredjedel av lokala partner har stärkt sin interna demokrati. Mest resultat vad gäller intern demokrati finns vad gäller transparenta system för PME&R som möjliggör ansvarsutkrävande (ind. 2). De partner som utvecklat sin interna demokrati mest är partner som redan har stor kapacitet (TMPI i Filippinerna, BUPDOS i Benin, FPFK i Kenya, CAMA i Palestina, Espoir i Mauretanien). Ett intressant organisationsutvecklingsprojekt som drivs av AoG i Zimbabwe60, har gett goda resultat vad gäller transparens, ansvarsutkrävande och ökat kvinnligt ledarskap (ind. 4). Målet var att utveckla kyrkan som kompetent och relevant utvecklingsaktör och stärka kvinnans roll och position inom kyrkan. Insatsen har lett till attitydförändringar och nya organisationsstrukturer och rutiner. Kyrkan har bla.a börjat skapa en separat CSO, och kvinnor har fått framskjutna positioner som ledare och styrelsemedlemmar. I sitt utåtriktade arbete med utsatta grupper har AoG gått från ett traditionellt top-down till ett inkluderande och mobiliserande arbetssätt. Insikten om exv. en gemensamt ägd lärandekultur bidrar till att stärka det sociala kapitalet. Några exempel på lokala partner som nått intressanta resultat vad gäller ökad intern demokrati är BUPDOS i Benin och FPFK i Kenya. BUPDOS är en trosbaserad CSO, medan FPFK är ett samfund som genomför samhällsutvecklingsinsatser inom kyrkans strukturer. BUPDOS arbetar medvetet med att stärka både sin egen och ägarsamfundets struktur för demokratiska processer, transparenta system, utveckling av jämställdhetspolicy och mobilisering av ett kvinnligt ledarskap (ind. 1,2,3,4). FPFK har stärkt sina demokratiska processer och utvecklat en jämställdhetspolicy för att öka antalet kvinnliga ledare (ind. 1,3,4). 60 33707011 Organisationsutveckling AOG 2, Zimbabwe PMU 2012 - Årsrapport till Sida 32 Utvecklingsverksamheten Representativitet, legitimitet och rättighetsbaserat arbete Delmål: Lokala samarbetspartner arbetar rättighetsbaserat, och med både rättighets- och skyldighetsbärare, utifrån behoven hos de mest utsatta. Nyckelindikatorer: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Organisationen tillämpar rättighetsperspektivet i sina utvecklingsinsatser, och utgår från fattigdomens grundorsaker Organisationen har transparenta system för planering, uppföljning, utvärdering och rapportering av projektverksamheten, vilket möjliggör deltagande och ansvarsutkrävande från rättighetsbärare och andra intressenter Organisationen involverar och mobiliserar individer i ett socialt och medborgerligt engagemang Organisationen samverkar med andra cs-grupper/organisationer vad gäller social förändring, opinionsbildning och påverkansarbete Organisationen arbetar innovativt med socialt arbete, röstbärande och påverkansarbete, och samverkar om möjligt med myndigheter på olika nivåer Organisationen har skapat eller utvecklat plattformar för information, dialog och debatt, där individer, cs-grupper/organisationer, stat och/eller marknad kan mötas 7. Organisationen ingår i regionala och/eller globala nätverk, där man samverkar kring röstbärande och påverkansarbete De hittills uppnådda resultaten bidrar i viss grad till att delmålet uppfylls. Mer än tre fjärdedelar av alla lokala partner har stärkt sin representativitet, legitimitet och sitt rättighetsbaserade arbete. Även inom detta område har partner mest ökat sin operationella kapacitet, medan den teoretiska kapaciteten inte fått lika tydliga uttryck. Den största kapacitetstärkningen finns vad gäller att organisationer involverar och mobiliserar individer för ett socialt och medborgerligt engagemang (ind. 3). I flera fall har partner även skapat eller utvecklat plattformar för information, dialog och debatt, där individer, cs-grupper, stat och marknad kan mötas (ind. 6). Lokala partners arbete med att stärka sin legitimitet har även i hög grad påverkat hur de tillämpar rättighetsperspektivet och utgår från fattigdomens grundorsaker (ind. 1). Flera partner har även arbetat för att öka transparensen i de egna systemen för PME& R för att möjliggöra deltagande och ansvarsutkrävande av intressenter (ind. 2). Det är sju partner (FPFK i Kenya, Espoir i Mauretanien, TMPI i Filippinerna, Fridsro i Sri Lanka, FGA i Pakistan, CEPEBU i Burundi och CEPAC DR Kongo) som särskilt försöker öka sin transparens, genom att de vill bli certifierade av Humanitarian Accountability Partnership (HAP). Ett särskilt intressant projekt drivs av FLI i Pakistan61, som är en sekulär CSO med fokus på språkutveckling. Partnern inriktar sig särskilt på att stärka sin representativitet och legitimitet och på att göra arbetet rättighetsbaserat. Verksamheten bearbetar tydligare grundorsaker, involverar och mobiliserar i högre grad individer, samverkar mer med myndigheter och andra CSOs, samt initierar plattformar och deltar i nätverk för röstbärande och påverkan (ind. 1,3,4,5,6,7). Två lokala partner som tydligt stärkt sin kapacitet är SPC i Sydsudan och FUNSEL i Nicaragua. SPC har mitt under frigörelsen av Sydsudan, utvecklat sin kapacitet som legitim samhällsaktör med ett tydligt rättighetsperspektiv (ind. 1,2,3,4,5,7). I samband med statsbildningen kunde SPC mobilisera och involvera individer, och samverkade med både CSOs och myndigheter. SPC stärkte också sin position som legitim och relevant främjare av demokratisk statsbildning genom att samverka regionalt med andra CSOs i Östafrika. FUNSEL i Nicaragua har inom ett utvecklingsprojekt62, stärkt sin kapacitet att vara transparent, och att involvera och inkludera individer för social och medborgerlig utveckling. Kapacitetsstärkningen har också lett till ökad samverkan med myndigheter och CSOs, och till initiering av plattformar för dialog och debatt kring social förändring (ind. 2,3,4,5,6). Globala utvärderingar Under 2012 har globala utvärderingar genomförts om PMU:s arbete inom tre områden; ursprungsbefolkning i Bolivia63, lokala partners övergång från humanitära insatser till 61 26011001 Språkutveckling 4, norra Pakistan 24907011 Demokratiutbildning, ungdomar i Darío, Nicaragua 63 39911022 FUT 2011-2013 - Utvärdering Weenhayek 62 PMU 2012 - Årsrapport till Sida 33 Utvecklingsverksamheten utvecklingsinsatser på Balkan64 och partners arbete med att stärka demokratisk kultur i Palestina och i Sydsudan 65. Lokala partner har involverats i framtagande av uppdragsbeskrivning och i upplägg för utvärdering. Målgrupperna var informanter i samtliga utvärderingar, och gavs möjlighet att ge respons på utvärderingen och påverka konsulternas rekommendationer. Vissa rekommendationer har stärkt lokal partners perspektiv i förhållande till PMU, vilket är ett uttryck för ett stärkt ägarskap. Genom utvärderingarna har systemiska frågeställningar och kontextanalyser kommit i fokus. Utvärderingen om partners anpassning till nya förutsättningar på Balkan lyfte fram psykologiska aspekters inverkan på utvecklingssamarbetet; trauma, hopp, samhörighet etc. Viktiga insikter har gjorts om nödvändigheten av kulturella analyser och djupare kontextförståelse i planering och genomförande av insatser. Utvecklingsstrategiska aspekter har internt inom PMU, och hos lokala partner, fått en annan tyngd genom att utvärderingar har utformats som utforskande, snarare än som en kontroll av resultat. PMU:s globala utvärderingar tar ett större tematiskt grepp, och är ett komplement till de lokala, externa utvärderingar som görs i alla projekt. Lärdomar från analysen Vid en jämförelse mellan resultaten för byggstenens tre delmål, visar det sig att partners representativitet, legitimitet och ett rättighetsbaserat arbete (org.-nivå 3) har fått ett relativt högt värde, vilket kan tolkas som att detta getts högst prioritet. Därefter har lokala partner försökt stärka sin kapacitet att vara effektiva (org.-nivå 1). Detta beror sannolikt på PMU:s drivit frågan om ett rättighetsbaserat förhållningssätt till målgrupper och andra intressenter, liksom frågan om goda system och biståndseffektivitet. Kapacitetsutveckling inom intern demokrati (org.-nivå 2) gavs lägst prioritet fram till och med 2012. PMU noterar en tydlig rörelse mot ökad intern demokrati och jämställdhet, och kan konstatera att CSOs kan ha lättare att snabbt göra färändringar än stora samfund. De flesta samfund har en mycket god struktur med demokratiska former, men jämställdheten kan gå långsammare. Dels beror detta på interna traditioner, dels måste ett stort antal lokala församlingar bryta med det ofta starkt patriarkala samhället. PMU:s kapacitetsstärkande insatser har generellt kunnat genomföras enligt plan. PMU kan konstatera att hållbarheten i insatserna blir störst om lokal partner får äga hela processen och kan inlemma den i sina pågående interna förändringsprocesser. Överlag har PMU:s insatser resulterat i strukturella förändringar som i grunden förvandlat lokala partner, som exv. förändringar vad gäller kvinnor på ledande poster. 64 65 39911023 FUT 2011-2013 - Tillbakablickande: Balkan 39911024 FUT 2011-2013 - Tema: Demokrati (2012) PMU 2012 - Årsrapport till Sida 34 Utvecklingsverksamheten Bilagor 1. Finansiella rapporter – Utvecklingssamarbetet i Syd Finansiell rapport Sammanställning av projekt med försenade rapporter Sammanställning av projekt med större avvikelser Programuppföljning Övergripande nivå – Program i Syd Afrika, Centrala Afrika, Södra Afrika, Väst Afrika, Öst Afrikas Horn Centralasien och Sydasien Globalt Latinamerika Mellanöstern/Nordafrika Sydostasien 2. Finansiella rapporter – Reformsamarbetet i Öst Finansiell rapport Programuppföljning Övergripande nivå – Reformsamarbete Öst Reformsamarbete Öst 3. Det humanitära biståndet Bilaga ͳ. Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd PMUs finansiella rapport 2012 Anslagsposten Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Budget* Utfall Not 13 588 000 14 393 122 1 69 722 200 9 256 400 69 722 200 8 062 128 2 3 *baseras på reviderad budget inskickad till Sida 2012-02-28 Ingående balans Erhållna medel/intäkter Erhållna Sidabidrag till utvecklingsarbete från anslagsposten Egeninsats Av ramorganisationen utgivna medel för utförda återbetalningar till Sida Av samarbetspartner erhållna medel för täckning av återbetalda medel till Sida Administrationsbidrag Övrigt (i förekommande fall) Ränteintäkter Summa erhållna medel/intäkter Utbetalningar/kostnader och återbetalningar Utbetalning enligt gällande avtal avseende verksamheten hos lokal samarbetspartner Utbetalningar enligt gällande avtal avseende verksamheten hos svensk församling Verksamhetskostnader enligt gällande avtal hos ramorganisation Administrationskostnader hos ramorganisation Övrigt Återbetalt till Sida Återbetald ränta till Sida Summa utbetalningar/kostnader och återbetalningar 0 0 5 577 800 2 98 144 400 5 577 800 0 339 596 98 094 846 -72 545 400 -64 669 271 4 -232 400 -187 427 5 -19 788 800 -5 577 800 -15 764 587 -5 577 800 0 0 0 -86 199 085 6 2 11 895 761 7 -98 144 400 Utgående balans 8 Allmänna (ej postspecifika) tilläggsupplysningar PMU intygar att den finansiella rapporten på övergripande nivå har upprättats i enlighet med avtal med Sida och Sidas instruktioner för finansiell rapportering på övergripande nivå. Redovisnings- och värderingsprinciper PMU följer föreskrivna redovisningsprinciper enligt mall Beslutade ej utförda återbetalningar till Sida Enligt beslut från Sida 2012-11-16 (insatsnr 5403015501) har PMU återbetalat 727 397 kr den 2013-01-30. Återbetalningen gäller följande insatser: Proj.nr: 15604021, 15604031, 15606011 177 397 Proj.nr: 20203011 500 000 Proj.nr: 20201001 50 000 Summa 727 397 PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 1 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Försenad projektrapportering se separat specifikation För PMU InterLife/Pingst ffs Alvik 2013-04-25 PeO Larsson Niclas Lindgren Min revisionsrapport har avlämnats 2013-04-26 Jonas Grahn Auktoriserad revisor NOTER Not 1 Ingående balans sydramen 20120101 Projektmedel Ränta räkenskapsåret 2011, att återbetalas till Sida 2013 enl avtal Summa Not 2 Mottagna medel 2012-03-07 2012-05-04 2012-07-13 2012-11-20 Summa PMU 2012 - Årsrapport till Sida 395 131 14 393 122 18 825 000 18 825 000 18 825 000 18 825 000 75 300 000 Not 3 Beräkning av egeninsats - egeninsatsgrundande kostnader: Utbetalning enligt gällande avtal avseende verksamheten hos lokal samarbetspartner Utbetalningar enligt gällande avtal avseende verksamheten hos svensk församling Verksamhetskostnader enligt gällande avtal hos ramorganisation Summa Egeninsats 10% 13 997 991 varav adm 1 394 444 1 394 444 1 394 444 1 394 444 5 577 800 64 669 271 187 427 15 764 587 80 621 285 8 062 128 Bilaga 1. Sida 2 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Not 4 Utbetalning enligt gällande avtal avseende verksamheten hos lokal samarbetspartner Avdrag för återföring av ej godkända kostnader till ram (återförs till ram och ingår i IB 2013)* 39905151, Stipendiater 2/2005 Slutsumma utbetalning enligt gällande avtal avseende verksamheten hos lokal samarbetspartner 64 714 979 -45 708 64 669 271 * Ej godkända kostnader har krediterats projektet och därmed har motsvarande belopp återförts till ramen per 2012-12-31. Not 5 Utbetalningar enligt gällande avtal avseende verksamheten hos svensk församling (beloppet avser lönekostnader för svenska volontärer som är anställda hos svensk församling) Not 6 Verksamhetskostnader enligt gällande avtal hos PMU Inköp av fordon (avser utlandsplacerad personal) Utrustning Resekostnader Hyra (avser utlandsplacerad personal) Administration kopplat till handläggartjänster, t ex telefonkostnader Konsultkostnader (i huvudsak relaterat till lokala partners kapacitetsutveckling) Utvärdering (av lokal partners verksamhet) Revision (av lokal partners verksamhet) Kapacitetsutveckling av lokala partner Personalkostnader Ej redovisade förskott (lokala partner och utlandsplacerad personal) Summa verksamhetskostnader PMU Not 7 Specifikation av utgående balans Ej förbrukade medel syd Ränta räkenskapsåren 2011 och 2012, att återbetalas till Sida 2013 Summa 187 427 272 033 176 705 1 363 067 45 966 260 463 245 811 102 485 141 147 1 645 279 11 717 993 -206 362 15 764 587 11 161 035 734 727 11 895 762 Not 8 Ränkteintäkter avser följande anslag: syd, reformsamarbete öst samt informationsanslaget PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 3 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Sammanställning av projekt med försenade rapporter per 2012-12-31 Belopp som ännu ej erhållits rapport för per 2012-12-31 Rapportdatum enligt avtal Kommentar (huruvida efter 2012-12-31 rapporter inkommit) Projekt Land 15007041 Organisationsutveckling 3, NGOs 15611031 Påverkansarbete för demokratisk styrning, ECFE 17810001 Alfabetisering 3, Dubréka 18511031 Hiv/aids projekt Karnataka 20307031 Barns rättigheter, nationellt 20309001 Organisationsutveckling och gender, Kenya 27311011 Amizero Mikrofinanssystem, fas IV 29911001 Hiv och aids, medvetandegöra 30107011 Hiv och aids, medvetandegöra 30708001 Förståndshandikappade barn, Korogwe-Handeni 30710061 Entreprenörskapsprojekt kvinnor, Tanzania 33307021 Byutveckling 2, Salfeet 33311031 Ungdomsparlament (Shams), Salfeet 33311041 Utbildning i entreprenörskap, kvinnor, Salfeet 39911002 Träning i påverkansarbete, Kenya Egypten Etiopien Guinea Indien Kenya Kenya Rwanda Swaziland Sydafrika Tanzania Tanzania Västbanken/Gaza Västbanken/Gaza Västbanken/Gaza Kenya 848 307,00 145 373,97 22 853,47 148 812,95 159 743,00 -15 684,00 4 379,24 57 628,00 69 307,57 0,00 0,00 617 841,89 571 735,33 710 118,03 197 040,00 2012-08-15 2012-04-15 2012-04-15 2012-11-15 2012-07-31 2012-11-15 2012-08-15 2012-09-15 2012-12-31 2012-05-15 2011-08-15 2011-08-31 2012-04-15 2012-04-15 2012-07-01 Inkommit Saknas ännu Saknas ännu Saknas ännu Inkommit till viss del Inkommit Inkommit Inkommit Inkommit till viss del Inkommit Inkommit till viss del 2011 Inkommit Inkommit Inkommit Saknas ännu 39911003 Träning i påverkansarbete Mauretanien Mauretanien 192 867,72 2012-07-05 Saknas ännu PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 4 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Sammanställning av projekt med större avvikelser Projekt Partner i fält Avvikelse Beskrivning av avvikelse 13510001 Kampen mot hiv/aids, del II, Burundi Communauté des Eglises de Pentecôte au Burundi Annat samt att revisionsintyg avviker från standardutformningen Rapportering har varit försenad pga att projektet är en liten del i ett stort regionalt projekt som CEPBU drivit med Solidarité Protestante (SP) i Belgien. Man har rapporterat till SP om det stora projektet, inte PMUs delfinansiering. Frånvaron av separat bankkonto har lyfts men är nu åtgärdat och vad gäller de kostnader som revisorn lyft fram som mindre passande för projektet är det kostnader som PMU funnit ok då dessa hör till ett HIV projekt som är en del av ett större projekt. 15609001 Hiv och aids, kvinnor, Lafto sub-city, Etiopien Ethiopian Mulu Wongel Revisionsintyg avviker från Amagnoch Church Development standardutformningen Organization Revisorn har påtalat att lån givits till projektet. Det hela har hanterats. PMUs ekonom har följt upp bokföringen på plats och deras system är enligt honom stabila utifrån upprättad rapportering efter genomförd avtalsrevision vilket medför en trygghet. 15611011 Rätt till utbildning, nomader, Afarregionen, Etiopien Ethiopian Mulu Wongel Revisionsintyg avviker från Amagnoch Church Development standardutformningen Organization Revisorn har påtalat att lån av medel givits till projektet samt att projekten ska ha separata konton. Det hela har hanterats. 17810001 Alfabetisering 3, Dubréka, Guinea Eglise des Assemblées de Dieu Annat de Guinée Lokal revisor har påpekat brister i partners ekonomisystem. PMU följer upp bristerna och arbetar för att stärka partners kapacitet genom utbildningsinsatser och andra stödåtgärder. 24907011 Asamblea de Dios Fundación Demokratiutbilding, Sendas de Libertad ungdomar i Darío, Nicaragua Revisionsintyg avviker från standardutformningen Anmärkning som har utretts. Åtgärd fanns det inte behov av då det var fråga om en feltolkning från revisor. Åtgärden låg i att vi redde ut det hela och skapade förståelse för hur det är varpå en reservation inte längre var befogad. 30810001 Organisationsutveckling, EEADT, Tchad Eglise Evangélique des Assemblées de Dieu du Tchad Annat Partner har bristande ekonomisystem och brister i avtalsefterlevnad. PMU följer upp bristerna och arbetar för att stärka partners kapacitet genom utbildningsinsatser och andra stödåtgärder. 39905151 Stipendiater 2/2005, Globalt Laos Evangelical Church (för berörd del av stipendiatprojektet) Annat En liten del av projektet saknade rapportering om medlens användande varpå PMU täckt denna kostnad på 45 900 SEK med egna medel. PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 5 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Programuppföljning Övergripande nivå - Program i Syd Sida-finansierade insatser Utfallsperiod 201201 - 201212 Sammanställning Program i Syd Utfall 2012 Budget 2012 Intäkter Sidabidrag från anslagsposten Egeninsats Summa intäkter 72 559 155 8 062 128 80 621 283 83 310 200 9 256 400 92 566 600 64 669 270 187 427 15 764 586 80 621 283 72 545 400 232 400 19 788 800 92 566 600 Kostnader Verksamhetskostnader lokal partner Verksamhetskostnader svensk partner Verksamhetskostnader PMU Summa kostnader * Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal. Program i Syd Lokal partner Afrika, Centrala Afrika, Södra Afrika, Väst Afrika, Byutveckling, Öst mikrokrediter, Benin Afrikas Horn Centralasien och Sydasien Globalt Latinamerika Mellanöstern/Nordafrika Sydostasien Verksamhetskostnader PMU 2012 - Årsrapport till Sida Utfall 201201 - 201212 Svensk partner PMU 11 426 245 2 477 110 7 572 118 6 812 704 6 896 180 10 194 693 526 516 1 843 582 14 856 366 2 063 756 64 669 270 Bilaga 1. Sida 6 72 153 115 274 187 427 Totalt 2 143 067 432 704 1 800 849 1 732 652 1 530 330 2 198 876 3 960 512 -88 151 1 531 576 522 171 15 764 586 13 641 465 2 909 815 9 372 967 8 660 631 8 426 510 12 393 570 4 487 028 1 755 431 16 387 943 2 585 926 80 621 286 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Programuppföljning Afrika, Centrala Sidafinansierade insatser Intäkter Sidabidrag Egeninsats Summa intäkter Utfallsperiod 201201 - 201212 Utfall 201201 - 201212 14 585 254 14 585 254 Kostnader Verksamhetskostnader lokal partner 11 426 246 Verksamhetskostnader svensk partner 72 153 Verksamhetskostnader PMU 2 143 067 Administration (kalkylerad) 943 788 Summa kostnader 14 585 254 * Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal. Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår Status Projektutfall Projektbudget Utfall 201201 201212 Totalt Burundi 1351000 1351101 1351201 HIV/Aids, Burundi Jordbruk och miljö fas II, Burundi Fortbilning av lärare, primärskolor, Burundi CEPBU CEPBU CEPBU 2009 2011 2012 2012 2013 2013 Slutrapport 2012-12-31 Pågående Pågående 407 164 3 033 433 195 704 3 636 301 400 000 5 212 000 390 000 6 002 000 59 142 2 045 322 195 704 2 300 168 CEPAC CEPAC CEPAC CEPAC CEPAC CEPAC CEPAC CEPAC CEPAC CEPAC 2009 2010 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2011 2012 2012 2012 2014 2014 2014 2014 2013 2014 2014 2015 Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående 1 937 361 322 046 2 360 250 829 474 1 562 413 2 425 693 2 014 619 1 579 748 1 097 309 698 441 2 000 000 400 000 3 427 000 2 393 000 2 027 000 5 074 000 2 131 000 2 226 000 1 622 000 2 012 000 237 570 102 421 1 541 460 135 636 868 574 130 421 1 521 350 1 068 620 587 743 698 441 Demokratiska republiken Kongo 1450704 1451003 1451100 1451101 1451102 1451103 1451104 1451105 1451107 1451106 Medvetandegöra om hiv/aids, Kivu, Kongo Demokratiutbildning III, DR Kongo Mikrokrediter II, Kongo CIRE, Skapande av centrum för etik, Kongo Utv av Institut för miljö o natur, Kongo Utv av CEPACs skolor, fas III, Kongo Utbildn demokrati och mänskliga rättigheter, Kongo Mödra- och barnhälsovård, SMI fas III, Kongo Kompetensutveckling hälsa, Kongo Gender fas III, Kongo PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 7 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Projnr Projektbenämning 1451202 Jordbruksutveckling, DR Kongo Avtalspart Startår Slutår Status Projektutfall Projektbudget Utfall 201201 201212 Totalt CEPAC 2012 2014 Pågående 786 990 15 614 344 3 999 000 27 311 000 786 990 7 679 226 PMU PMU PMU 2011 2011 2011 2013 2013 2014 Pågående Pågående Pågående 2 531 173 46 274 1 154 342 3 731 789 4 007 000 368 000 2 588 000 6 963 000 1 196 969 9 938 877 892 2 084 799 ADEPR ADEPR ADEPR 2011 2011 2012 2013 2014 2015 Pågående Pågående Pågående 376 667 771 403 813 960 1 962 030 1 187 000 2 062 000 2 438 000 5 687 000 198 893 564 420 813 960 1 577 273 24 944 464 45 963 000 13 641 466 Region Centrala Afrika 3511100 3511101 3511102 Programhandläggare Centralafrika Kompetensutveckling, Centralafrika Facilitator och Controller, Centralafrika Rwanda 2731101 2731104 2731103 Amizero Mikrofinanssystem, fas IV, Rwanda Mikrofinanser kvinnor, Rwanda Fredsbyggande och försoning, Rwanda Verksamhetskostnader Avtalsparter ADEPR CEPAC CEPBU PMU Association des Eglises de Pentecôte au Rwanda Communauté des Eglises de Pentecôte en Afrique Centrale Communauté des Eglises de Pentecôte au Burundi Pingst Int. Diakoni PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 8 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Programuppföljning Afrika, Södra Sidafinansierade insatser Intäkter Sidabidrag Egeninsats Summa intäkter Utfallsperiod 201201 - 201212 Utfall 201201 - 201212 3 111 131 Kostnader Verksamhetskostnader lokal partner Verksamhetskostnader svensk partner Verksamhetskostnader PMU Administration (kalkylerad) Summa kostnader * Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal. 3 111 131 2 477 111 432 704 201 316 3 111 131 Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår Status Projektutfall Projektbudget Region Södra Afrika 3531100 3531101 3531102 Programhandläggare Södra Afrika Kompetensutveckling, Södra Afrika Facilitator Södra Afrika PMU PMU PMU 2011 2011 2011 2013 2013 2014 Pågående Pågående Pågående 784 227 12 732 261 612 1 058 571 1 330 000 121 000 524 000 1 975 000 410 197 22 507 432 704 Hiv och aids, medvetandegöra, Swaziland AOGSA 2011 2013 Pågående 392 368 392 368 407 000 407 000 157 158 157 158 Hiv och aids, medvetandegöra, Sydafrika AOGSA 2009 2012 Pågående 2 822 034 2 822 034 2 877 000 2 877 000 248 328 248 328 Landsbygdsutveckling, utsatta barn, Mpongwe, Zambia ACOP 2009 2014 Pågående 14 239 14 239 400 000 400 000 Swaziland 2991100 Sydafrika 3010701 Zambia 3361000 PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 9 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår Status Projektutfall Projektbudget Zimbabwe 3370701 3371100 3371101 3371102 Organisationsutveckling AOG 2, Zimbabwe Hiv och aids 3, medvetandegörande och stöd, Zimbabwe Barns rättigheter och förskolor 3, Zimbabwe Organisationsutveckling AOG 3, Zimbabwe AOGZ AOGZ AOGZ AOGZ 2009 2011 2011 2011 2011 2014 2014 2015 Verksamhetskostnader Avtalsparter ACOP AOGSA AOGZ PMU Slutrapport 2012-12-31 Pågående Pågående Pågående 1 131 821 1 759 938 1 384 020 263 580 4 539 359 1 138 000 3 197 000 2 527 000 587 000 7 449 000 -4 372 1 022 555 880 062 173 380 2 071 625 8 826 571 13 108 000 2 909 815 Apostolic Church of Pentecost of Zambia, Mpongwe Assemblies of God, South Africa Assemblies of God, Zimbabwe Pingst Int. Diakoni PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 10 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Programuppföljning Afrika, Väst Sidafinansierade insatser Intäkter Sidabidrag Egeninsats Summa intäkter Utfallsperiod 201201 - 201212 Utfall 201201 - 201212 10 021 439 10 021 439 Kostnader Verksamhetskostnader lokal partner 7 572 118 Verksamhetskostnader svensk partner Verksamhetskostnader PMU 1 800 850 Administration (kalkylerad) 648 471 Summa kostnader 10 021 439 * Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal. Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår Status Projektutfall Projektbudget BUPDOS BUPDOS BUPDOS BUPDOS 2011 2011 2011 2011 2013 2014 2014 2014 Pågående Pågående Pågående Pågående 773 990 1 564 676 1 560 029 1 421 131 5 319 826 890 000 2 739 000 2 861 000 1 861 000 8 351 000 358 281 755 228 909 118 905 298 2 927 925 Byutveckling, hälsa II, Burkina Faso Alfabetisering och mikrofinans III, Burkina Faso Integrerat utb.program II. Burkina Faso EADBF EADBF EADBF 2011 2011 2011 2014 2014 2014 Pågående Pågående Pågående 1 499 402 2 461 462 1 302 155 5 263 019 2 480 000 5 713 000 2 775 000 10 968 000 668 542 897 120 609 044 2 174 706 Alfabetisering III, Guinea EADG 2009 2012 Pågående 394 896 394 896 425 000 425 000 5 846 5 846 EEADM 2010 2012 Slutrapport 2012-12-31 377 128 412 000 -2 684 Benin 1221100 1221101 1221102 1221103 Organisationsutveckling II, Benin HIV/AIDS IV, Benin Byutveckling, mikrokrediter, Benin Integrerat utbildningsprogram, Benin Burkina Faso 1341100 1341101 1341102 Guinea 1781000 Mali 2281000 Organisationsutveckling, Mali PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 11 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning 2281100 2281101 Byutveckling, hälsa, Mali Alfabetisering III, mikrofinans, Mali Avtalspart Startår Slutår EEADM EEADM 2011 2011 2014 2014 Pågående Pågående Status Projektutfall Projektbudget 956 255 904 471 2 237 854 1 922 000 1 790 000 4 124 000 434 615 350 384 782 315 Programhandläggare Västafrika Kompetensutveckling, Västafrika Facilitator och Controller, Västafrika PMU PMU PMU 2011 2011 2011 2013 2013 2014 Pågående Pågående Pågående 2 463 697 215 477 943 575 3 622 749 4 031 000 378 000 2 455 000 6 864 000 1 277 736 -82 385 605 499 1 800 850 Organisationsutveckling EEAT, Tchad Sjuk- och hälsovård, Tchad EEADT EEADT 2009 2003 2011 2006 Slutrapport 2012-12-31 Slutrapporterad till Sida * 405 712 2 865 002 405 712 460 000 2 845 700 460 000 9 847 9 847 1 337 695 1 288 344 1 022 781 1 189 838 1 290 548 6 129 206 1 343 000 1 295 000 2 180 000 2 480 000 2 380 000 9 678 000 187 173 275 314 466 185 469 672 273 135 1 671 479 26 238 264 43 715 700 9 372 968 Region Västafrika 3541100 3541101 3541102 Tchad 3081000 30895001 Togo 3110702 3110703 3111100 3111101 3111102 Organisationutv II, EEADT, Togo Utbildningsprogram IV, Togo Påverkansarb. barns rättigheter, Togo Byutveckling mikrofinanser kvinnor II, Togo HIV/AIDS III, Togo EADT EADT EADT EADT EADT 2009 2009 2011 2011 2011 2013 2013 2014 2014 2014 Verksamhetskostnader Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående * Projektet slutrapporterat till Sida med avvikelser. PMU har år 2012 fått besked om slutligt godkännande. Avtalsparter BUPDOS EADBF EADG EADT EEADM EEADT FPMSL PMU Bureau des Projets de Développement et des Œuvres Sociales (Benin) Eglise des Assemblées de Dieu, Burkina Faso Eglise des Assemblées de Dieu de Guinée Eglise des Assemblées de Dieu du Togo Eglise Evangélique des Assemblées de Dieu du Mali Eglise Evangélique des Assemblées de Dieu du Tchad Free Pentecostal Mission Sierra Leone Pingst Int. Diakoni PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 12 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Programuppföljning Afrika, Öst Sidafinansierade insatser Intäkter Sidabidrag Egeninsats Summa intäkter Utfallsperiod 201201 - 201212 Utfall 201201 - 201212 9 259 819 Kostnader Verksamhetskostnader lokal partner Verksamhetskostnader svensk partner Verksamhetskostnader PMU Administration (kalkylerad) Summa kostnader * Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal. 9 259 819 6 812 705 115 274 1 732 652 599 188 9 259 819 Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår Status Projektutfall Projektbudget FPFK FPFK FPFK FPFK FPFK FPFK 2009 2009 2011 2011 2011 2012 2012 2013 2014 2014 2014 2013 Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående 1 408 040 320 050 2 145 200 2 195 240 2 088 480 397 737 8 554 747 1 408 000 399 000 4 030 000 4 895 000 3 282 000 500 000 14 514 000 2 289 750 81 417 1 235 024 3 606 191 3 721 000 189 000 2 797 500 6 707 500 560 439 1 598 503 335 535 412 900 95 373 Kenya 2030703 2030900 2031100 2031102 2031103 2031104 Barns rättigheter, Kenya Organisationsutveckling och gender, Kenya Alfabetisering med Pokot/Turkana 2, Kenya Hiv/aids och ungdomar fas II, Kenya Maasaj hiv/aids fas II, Kenya OU inriktning påverkansarbete, Kenya 107 670 745 120 1 395 160 1 195 160 397 737 3 840 847 Region Östra Afrika 3551100 3551101 3551102 Programhandläggare Östafrika Kompetensutveckling, Östafrika Facilitator och Controller, Östafrika PMU PMU PMU 2011 2011 2011 2013 2013 2014 Pågående Pågående Pågående 3070800 Förståndshandikappade barn, Korogwe-Handeni FPCT 2008 2012 Slutrapport 2012-12-31 PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 13 1 038 064 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning 3071006 3071102 3071105 3071002 3071103 3071104 Entreprenörskapsprojekt kvinnor, Tanzania MATEP Agroforestry fas II, Tanzania Hiv/aids ungdomar, Mbeya, Tanzania Hälsovård ledare, kompetensutveckling, Tanzania Mödra- och barnhälsa, Tanzania Pemba/Tanga civilsamhälle & sport fas II, Tanzania Organisationsutveckling fas II, Uganda Alfabetisering, Rakai, Uganda Medvetandegörande hiv/aids, Uganda Återuppbyggnad av skolor, Uganda Avtalspart Startår Slutår Status FPCT FPCT FPCT FPCT FPCT FPCT 2010 2011 2011 2012 2012 2012 2011 2014 2014 2013 2015 2015 Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående PMUC PMUC PMUC PMUC 2008 2011 2012 2003 2011 2015 2015 2009 Pågående Pågående Pågående Slutrapporterad till Sida * Projektutfall Projektbudget 387 064 2 454 715 262 809 206 299 206 111 305 414 4 157 947 400 000 3 450 000 469 000 401 000 1 575 000 1 498 000 8 205 900 1 371 513 867 733 513 318 12 410 908 2 752 564 1 437 000 1 125 000 864 000 12 250 000 3 426 000 979 695 31 482 357 45 103 400 8 660 631 1 265 319 163 070 206 299 206 111 305 414 2 241 586 Uganda 3210701 3211101 3211100 32190001 Verksamhetskostnader -42 019 508 396 513 318 * Projektet slutrapporterat till Sida med avvikelser. PMU har år 2012 fått besked om slutligt godkännande. Avtalsparter FPCT FPFK PMU PMUC Free Pentecostal Church of Tanzania Free Pentecostal Fellowship of Kenya Pingst Int. Diakoni Pentecostal Ministries of Uganda Churches PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 14 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Programuppföljning Afrikas Horn Sidafinansierade insatser Intäkter Sidabidrag Egeninsats Summa intäkter Utfallsperiod 201201 - 201212 Utfall 201201 - 201212 9 009 501 Kostnader Verksamhetskostnader lokal partner Verksamhetskostnader svensk partner Verksamhetskostnader PMU Administration (kalkylerad) Summa kostnader * Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal. 9 009 501 6 896 181 1 530 330 582 990 9 009 501 Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår Påverkansarbete för demokratisk styrning, Etiopien Hiv/Aids nationellt, Etiopien Kapacitetsutveckling ekonomi, EHBC, nationellt Kapacitetsutveckling, EHBC, nationellt Hiv och aids, kvinnor, Lafto sub-city Rätt till utbildning, nomader, Afarregionen Miljövård, Amahararegionen Hiv/aids 2, Lafto sub-city Status Projektutfall Projektbudget ECFE EHBC EHBC EHBC EMWACDO EMWACDO EMWACDO EMWACDO 2011 2004 2004 2006 2009 2011 2011 2012 2013 2009 2009 2009 2012 2014 2014 2015 Pågående Slutrapporterad till Sida * Slutrapporterad till Sida * Slutrapporterad till Sida * Slutrapport 2012-12-31 Pågående Pågående Pågående 198 879 1 035 325 792 167 1 656 479 354 146 652 425 1 067 758 132 602 5 889 781 200 000 1 061 000 805 000 1 939 000 399 000 949 000 1 946 000 384 000 7 683 000 PMU PMU PMU 2011 2011 2011 2013 2013 2014 Pågående Pågående Pågående 1 572 801 61 374 1 416 485 3 050 660 2 524 000 158 000 2 044 000 4 726 000 Etiopien 1561103 1560402 1560403 1560601 1560900 1561101 1561102 1561200 50 935 -44 182 460 696 625 826 132 602 1 225 877 Region Afrikas Horn 3561100 3561101 3561102 Programhandläggare Afrikas Horn Kompetensutveckling, Afrikas Horn Facilitator och Controller, Afrikas Horn PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 15 793 719 719 339 1 513 058 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår 2008 2009 2009 2009 2012 2012 2012 2013 2011 2016 Status Projektutfall Projektbudget Sudan 2960702 2960700 2960701 2961000 2961102 Organisationsutveckling 2, SPC Integrerad utbildningsprogram, nationellt Integrerad utbildningsprogram 2, nationellt Hälsoutbildning, Kajo Keji, Mundri, Maridi Hälsoutbildning 2, nationellt SPC SPC SPC SPC SPC Verksamhetskostnader Pågående Pågående Pågående Slutrapport 2012-12-31 Pågående 6 118 279 2 303 913 5 110 086 437 052 1 853 13 971 183 6 119 000 2 303 000 5 122 000 438 000 2 464 000 16 446 000 1 711 159 824 951 3 110 692 38 920 1 853 5 687 575 22 911 624 28 855 000 8 426 510 * Projektet slutrapporterat till Sida med avvikelser. PMU har år 2012 fått besked om slutligt godkännande. Avtalsparter ECFE EHBC EMWACDO PMU SPC YBCEDO Evangelical Churches Fellowship of Ethiopia Yehiwot Berhan Church of Ethiopia Ethiopian Mulu Wongel Amagnoch Church Development Organization Pingst Int. Diakoni Sudan Pentecostal Church Yehiwot Berhan Church Development and Relief Organization PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 16 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Programuppföljning Centralasien och Sydasien Sidafinansierade insatser Intäkter Sidabidrag Egeninsats Summa intäkter Utfallsperiod 201201 - 201212 Utfall 201201 - 201212 13 251 018 13 251 018 Kostnader Verksamhetskostnader lokal partner 10 194 691 Verksamhetskostnader svensk partner Verksamhetskostnader PMU 2 198 876 Administration (kalkylerad) 857 451 Summa kostnader 13 251 018 * Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal. Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår Status Projektutfall Projektbudget Bangladesh 1180900 1181100 1180901 Alfabetisering och studiecirklar - Jante Chai Byutveckling CBR, Bangladesh FCCB Joyee PARAS 2009 2011 2011 2010 2013 2013 Pågående Pågående Pågående 374 246 412 210 400 004 1 186 460 400 000 535 000 400 000 1 335 000 Social utveckling i NV Himalaya, Indien Byutveckling Chutmalpur, Indien Alfabetisering fas III Karnataka, Indien Hiv/aids projekt Hiv/aids medvetandegörande Delhi, fas II, Indien Kvinnogrupper m. mikrokrediter, Delhi Hiv och aids medvetandegörande i Delhi, fas III Education Centre Mumbai, Indien DBC DBC FFPCK FFPCK TFGT TFGT TFGT SIAOG 2008 2011 2007 2012 2010 2011 2012 2003 2011 2014 2011 2015 2012 2014 2014 2009 Slutrapport 2012-12-31 Pågående Slutrapport 2012-12-31 Spärrat Slutrapport 2012-12-31 Pågående Pågående Slutrapporterad till Sida * 255 147 503 736 1 238 582 148 813 512 194 1 289 413 253 477 2 121 490 4 201 362 408 000 1 086 000 1 697 000 983 000 400 000 2 009 000 553 000 3 029 180 7 136 000 80 398 188 695 269 093 Indien 1850801 1851101 1850700 1851103 1851000 1851104 1851201 18595001 PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 17 27 170 98 952 -2 242 148 813 643 576 253 477 1 169 746 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår Status Projektutfall Projektbudget ALPAMYS ZSF 2003 2003 2004 2008 Slutrapporterad till Sida * Slutrapporterad till Sida * 649 149 2 493 391 3 142 540 648 000 2 446 000 3 094 000 Alfabetisering, Nepal Byutveckling Mugu 2, Nepal GCC UMN 2011 2011 2014 2014 Pågående Pågående 332 854 838 508 1 171 362 664 000 1 556 000 2 220 000 162 020 571 208 733 228 Alfabetisering 4 Byutveckling 2 Alfabetisering 5 Språkutveckling 4, norra Pakistan FGA FGA FGA FLI 2007 2008 2011 2011 2011 2013 2014 2014 Pågående Pågående Pågående Pågående 3 513 283 1 192 381 1 213 470 483 722 6 402 856 3 509 100 1 381 000 3 007 000 1 550 000 9 447 100 39 437 293 489 680 200 171 116 1 184 242 Programhandläggare Central- och Sydasien Kompetensutveckling, Central- och Sydasien Facilitator, Sydasien och Sydostasien PMU PMU PMU 2011 2011 2011 2013 2013 2014 Pågående Pågående Pågående 2 640 682 211 117 1 155 726 4 007 525 4 256 000 368 000 2 152 000 6 776 000 1 442 084 4 229 634 252 2 080 565 Bybaserad rehab. av funktionshindrade, Sri Lanka Child Friendly Community Project II Fridsro CFC projekt - Nuwaraeliya Fridsro CBR 2013-2015 Utbildning och lobbyarbete, barns rätt FRSL FRSL FRSL FRSL LSL 2009 2011 2012 2012 2011 2013 2014 2015 2015 2014 Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående 6 042 698 2 285 297 1 673 252 1 674 444 471 797 12 147 488 6 073 000 2 438 000 7 077 000 9 330 000 1 017 000 25 935 000 2 167 571 1 188 750 1 673 252 1 674 444 252 676 6 956 693 37 523 623 62 066 280 12 393 567 Kazakstan 20201001 20203011 Utbildning, funktionshindrade, barn Jämställdhet, Almaty, kvinnor Nepal 2481000 2481100 Pakistan 2600701 2600702 2601101 2601100 Region Sydasien 3611100 3611101 3611102 Sri Lanka 2940701 2941100 2941201 2941300 2941101 Verksamhetskostnader * Projektet slutrapporterat till Sida med avvikelser. PMU har år 2012 fått besked om slutligt godkännande. Avtalsparter DBC Doon Bible College PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 18 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning FCCB FFPCK FGA FLI FRSL Gana GCC Joyee LSL PARAS PMU TFGT UMN Free Christian Churches of Bangladesh Free Fellowship of Pentecostal Churches in Karnataka Full Gospel Assemblies of Pakistan Forum for Language Initiatives Fridsro Ganakhleba/Pentecostal Union Grace Christian Church Joyee Bangladesh Lifeline, Sri Lanka Promoting Alternative Resources for Active Society Pingst Int. Diakoni The Full Gospel Trust of India United Mission to Nepal PMU 2012 - Årsrapport till Sida Avtalspart Startår Slutår Bilaga 1. Sida 19 Status Projektutfall Projektbudget Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Programuppföljning Globalt Sidafinansierade insatser Intäkter Sidabidrag Egeninsats Summa intäkter Utfallsperiod 201201 - 201212 Utfall 201201 - 201212 4 797 466 Kostnader Verksamhetskostnader lokal partner Verksamhetskostnader svensk partner Verksamhetskostnader PMU Administration (kalkylerad) Summa kostnader * Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal. 4 797 466 526 517 3 960 513 310 436 4 797 466 Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår Status Projektutfall Projektbudget FIWEN 2011 2011 Pågående 144 793 144 793 198 000 198 000 18 021 18 021 Kommunikations- och Påverkansprojekt TFGT 2012 2013 Pågående 55 598 55 598 55 700 55 700 55 598 55 598 Kommunikations- och Påverkansprojekt FPFK 2011 2012 Pågående 197 040 197 040 200 000 200 000 Kommunikations- och Påverkansprojekt ESPOIR 2012 2012 Pågående 192 868 192 868 226 000 226 000 Bolivia 3991102 Förstudier och Utvärderingar Indien 3991100 Kenya 3991100 Mauretanien 3991100 192 868 192 868 Myanmar PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 20 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning 3991100 Kommunikations- och Påverkansprojekt Avtalspart Startår Slutår Status AOGM 2012 2012 Pågående PMU PMU PMU PMU PMU PMU PMU PMU PMU PMU 2005 2006 2006 2007 2011 2011 2011 2011 2011 2012 2012 2012 2012 2015 2013 2013 2013 2013 2013 2012 Slutrapport 2012-12-31 Slutrapport 2012-12-31 * Slutrapport 2012-12-31 Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Projektutfall Projektbudget 159 248 159 248 160 000 160 000 159 248 159 248 1 765 746 521 758 1 282 948 6 842 660 2 251 738 1 776 176 1 544 520 1 441 298 646 255 259 781 18 332 880 2 192 000 660 000 1 270 000 7 191 000 4 538 000 2 492 000 3 676 600 4 235 500 1 450 384 364 900 28 070 384 -45 708 9 248 411 244 883 144 693 370 695 804 649 588 504 823 259 781 4 061 294 19 082 427 28 910 084 4 487 029 Region GLOBALA PROJEKT 3990508 3990515 3990607 3990708 3991100 3991101 3991102 3991103 3991106 3991102 Stipendiater 1/2005 Stipendiater 2/2005 Stipendiater 2/2006 Stipendiater 2007-2009 Kommunikations- och Påverkansprojekt System- och Relevansutveckling Förstudier och Utvärderingar Ideologiskt och Strategiskt Forum Metodutvecklare Förstudier och Utvärderingar Verksamhetskostnader * Pga utebliven rapportering av viss del av projektet har PMU täckt dessa 45 900 SEK med egna medel. Avtalsparter AOGM ESPOIR FIWEN FPFK PMU TFGT Assemblies of God, Myanmar NGO Espoir Fundación Indígena 'Weenhayek Free Pentecostal Fellowship of Kenya Pingst Int. Diakoni The Full Gospel Trust of India PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 21 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Programuppföljning Latinamerika Sidafinansierade insatser Intäkter Sidabidrag Egeninsats Summa intäkter Utfallsperiod 201201 - 201212 Utfall 201201 - 201212 1 876 881 Kostnader Verksamhetskostnader lokal partner Verksamhetskostnader svensk partner Verksamhetskostnader PMU Administration (kalkylerad) Summa kostnader * Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal. 1 876 881 1 843 582 -88 151 121 450 1 876 881 Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår Status Projektutfall Projektbudget Argentina 1110700 Kunskapsöverföring drogmissbruk, Argentina ADDS 2009 2013 Pågående 1 807 352 1 807 352 1 808 000 1 808 000 751 813 751 813 Stärkande av kulturella värden, Bolivia FIWEN 2011 2013 Pågående 254 565 254 565 417 000 417 000 154 378 154 378 Demokratiutbildning, ungdomar i Darío, Nicaragua Social utveckling, barn och ungdomar, Nicaragua FUNSEL FUNSEL 2009 2012 2012 2013 Slutrapport 2012-12-31 Pågående 829 412 370 916 1 200 328 920 000 749 000 1 669 000 135 192 370 916 506 108 PMU PMU 2011 2011 2013 2013 Pågående Pågående 437 406 127 877 565 283 696 000 158 000 854 000 215 255 127 877 343 132 Bolivia 1251100 Nicaragua 2490701 2491100 Region LATINAMERIKA 3801100 3801101 Programhandläggare Latinamerika Kompetensutveckling, Latinamerika PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 22 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår Verksamhetskostnader Avtalsparter ADDS FIWEN FUNSEL PMU Status Projektutfall Projektbudget 3 827 528 4 748 000 1 755 431 Asociación Evagélica Asamblea de Dios de Salta Fundación Indígena 'Weenhayek Asamblea de Dios Fundación Sendas de Libertad Pingst Int. Diakoni PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 23 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Programuppföljning Mellanöstern/Nordafrika Sidafinansierade insatser Intäkter Sidabidrag Egeninsats Summa intäkter Utfallsperiod 201201 - 201212 Utfall 201201 - 201212 17 521 746 17 521 746 Kostnader Verksamhetskostnader lokal partner 14 856 367 Verksamhetskostnader svensk partner Verksamhetskostnader PMU 1 531 576 Administration (kalkylerad) 1 133 803 Summa kostnader 17 521 746 * Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal. Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår Status DM DM IMC IMC IMC LoG 2008 2010 2007 2009 2011 2010 2013 2013 2014 2014 2014 2013 Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående NC&MAC 2009 2012 ESPOIR ESPOIR 2011 2011 2014 2014 Projektutfall Projektbudget Egypten 1500706 1500704 1500701 1500705 1501100 1500703 Jämlikhet och religionsdialog, Egypten Organisationsutveckling 3, NGOs Egypten Religionsdialog, media, Eypten Hiv och aids 2, medvetandegöra, Egypten Medborgarutbildning för barn, Egypten Funktionsnedsattas rättigheter 2, Mahalla, Egypten 3 198 166 2 109 999 3 742 272 1 844 451 780 926 432 100 12 107 914 3 279 700 2 362 000 3 965 000 2 392 000 3 199 000 436 000 15 633 700 1 197 526 1 217 233 1 093 661 59 455 461 481 111 388 4 140 744 Slutrapport 2012-12-31 1 244 194 1 244 194 1 652 000 1 652 000 -150 936 -150 936 Pågående Pågående 2 225 443 5 093 586 7 319 029 3 495 000 6 797 000 10 292 000 1 023 126 2 090 086 3 113 212 Jordanien 1950701 Fattigdomsbekämpning, fas 2, Jordanien Mauretanien 2331100 2331101 Kapacitetsutveckling, civila samhället, Mauretanien Integrerad byutveckling, kooperativ, Mauretanien PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 24 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår Status Projektutfall Projektbudget IMC PBS PMU PMU PMU 2009 2009 2011 2011 2011 2013 2014 2013 2013 2014 Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående 2 367 291 2 418 870 2 827 833 81 792 287 511 7 983 297 2 522 000 4 794 000 4 133 000 347 000 700 000 12 496 000 586 168 1 564 839 1 507 166 -5 694 13 788 3 666 267 Kvinnors och barns rättigheter, 3, media, Västbanken/Gaza BBC Byutveckling 2, Salfeet, Israel/Västbanken CAMA Utbildning i entreprenörskap, kvinnor, Salfeet, Israel/Västbanken CAMA Ungdomsparlament (Shams), Salfeet, Israel/Västbanken HBHA Byutveckling 2, Awarta, Israel/Västbanken PBS Landsbygdsutveckling, Jenin, Israel/Västbanken PBS Byutveckling 3, Bir Zeit, Israel/Västbanken PBS Folkbildning och kommunutveckling (COIN) 2, Israel/Västbanken PBS 2011 2008 2011 2011 2009 2011 2011 2011 2014 2011 2014 2014 2012 2014 2014 2014 Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående 1 483 389 2 781 773 834 096 947 491 2 773 127 2 250 339 1 800 536 1 868 849 14 739 600 3 246 000 2 785 000 2 613 000 3 797 000 2 810 000 2 992 000 3 600 000 3 588 000 25 431 000 853 880 482 966 1 411 194 1 097 315 800 898 4 911 446 Organisationutveckling, ITDC, Jemen Utbildning i mänskliga rättigheter, Taiz Social utveckling, utbildning & träning, ungdomar Media och sociala projekt, ungdomar Kapacitetsutveckling ITDC 2011 2011 2011 2012 2012 2012 2014 2014 2014 2014 Slutrapport 2012-12-31 Pågående Pågående Pågående Pågående 298 814 303 524 519 155 248 025 148 831 1 518 349 350 000 675 000 1 170 000 866 000 386 000 3 447 000 14 263 144 130 151 961 248 025 148 831 707 210 44 912 383 68 951 700 16 387 943 Region Mellanöstern/Nordafrika 3920702 3920701 3911100 3911101 3911102 Kapacitetsutv. för kommunikation 3, MÖNA Organisationsutveckling, NAWAT, MÖNA Programhandläggare Mellanöstern och Nordafrika Kompetensutveckling, MöNa Facilitator, MöNa Västbanken/Gaza 3331102 3330702 3331104 3331103 3330701 3331100 3331101 3331105 265 193 Yemen 3351100 3351101 3351102 3351200 3351201 ITDC ITDC ITDC ITDC ITDC Verksamhetskostnader Avtalsparter BBC CAMA DM ESPOIR HBHA IMC Bethlehem Bible College, Israel Compassion And Mercy Associates Delta Ministries NGO Espoir Humanitarian Bridges of Hope Associates Ibrahimia Media Center PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 25 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning ITDC LoG NC&MAC PBS PMU International Training and Development Center The Light of Gospel Society, Egypt The National Christian and Missionary Alliance Church Palestinian Bible Society Pingst Int. Diakoni PMU 2012 - Årsrapport till Sida Avtalspart Startår Slutår Bilaga 1. Sida 26 Status Projektutfall Projektbudget Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Programuppföljning Sydostasien Sidafinansierade insatser Intäkter Sidabidrag Egeninsats Summa intäkter Utfallsperiod 201201 - 201212 Utfall 201201 - 201212 2 764 835 Kostnader Verksamhetskostnader lokal partner Verksamhetskostnader svensk partner Verksamhetskostnader PMU Administration (kalkylerad) Summa kostnader * Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal. 2 764 835 2 063 756 522 171 178 908 2 764 835 Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår Status TMPI TMPI TMPI TMPI 2009 2009 2011 2012 2012 2012 2013 2015 Slutrapport 2012-12-31 Slutrapport 2012-12-31 Pågående Pågående AOGM 2012 2014 PMU PMU 2011 2011 2013 2013 Projektutfall Projektbudget Filippinerna 1590700 1590801 1591101 1591100 Byutveckling IV, Mindoro, Filippinerna Byutveckling och mikrofinanser II, Filippinerna Organisationsutveckling 2, Filippinerna Byutveckling V, Mindoro 2 220 355 417 547 388 896 1 482 502 4 509 300 2 267 732 417 000 400 000 5 052 000 8 136 732 8 936 188 157 1 482 502 1 679 595 Pågående 379 446 379 446 417 000 417 000 379 446 379 446 Pågående Pågående 749 670 78 997 828 667 1 050 000 32 000 1 082 000 526 886 526 886 5 717 413 9 635 732 2 585 927 Myanmar 2431100 Byutveckling, utbildning och mikrofinans, Myanmar Region Sydostasien 3621100 3621101 Programhandläggare Sydostasien Kompetensutveckling, Sydostasien Verksamhetskostnader PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 27 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår Status Projektutfall Projektbudget Avtalsparter AOGM Assemblies of God, Myanmar PMU Pingst Int. Diakoni TMPI Team Mission, Filippinerna PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 1. Sida 28 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd Bilaga ʹ. Finansiella rapporter - Reformsarbetet i Öst PMUs finansiella rapport 2012 Reformsamarbete Östeuropa Budget* Utfall Not 23 000 18 413 1 1 574 100 177 400 1 574 100 357 955 2 3 *baseras på reviderad budget inskickad till Sida 2012-02-28 Ingående balans Erhållna medel/intäkter Erhållna Sidabidrag till utvecklingsarbete från anslagsposten Egeninsats Av ramorganisationen utgivna medel för utförda återbetalningar till Sida Av samarbetspartner erhållna medel för täckning av återbetalda medel till Sida Administrationsbidrag Övrigt (i förekommande fall) Ränteintäkter (redovisas och rapporteras i anslaget för syd) Summa erhållna medel/intäkter 0 0 125 900 Utbetalningar/kostnader och återbetalningar Utbetalning enligt gällande avtal avseende verksamheten hos lokal samarbetspartner Verksamhetskostnader enligt gällande avtal hos ramorganisation Administrationskostnader hos ramorganisation Återbetalt till Sida Återbetald ränta till Sida Summa utbetalningar/kostnader och återbetalningar 2 1 900 400 125 900 0 0 2 076 368 -1 247 500 -1 600 230 4 -527 000 -125 900 -350 238 -125 900 0 0 -2 076 368 5 2 -1 900 400 Utgående balans 6 0 Allmänna (ej postspecifika) tilläggsupplysningar PMU intygar att den finansiella rapporten på övergripande nivå har upprättats i enlighet med avtal med Sida och Sidas instruktioner för finansiell rapportering på övergripande nivå. Redovisnings- och värderingsprinciper PMU följer föreskrivna redovisningsprinciper enligt mall Beslutade ej utförda återbetalningar till Sida PMU har för närvarande inga beslutade ej utförda återbetalningar till Sida Försenad projektrapportering Ingen försenad projektrapportering finns att rapportera. För PMU InterLife/Pingst ffs Alvik 2013-04-25 PeO Larsson Niclas Lindgren Min revisionsrapport har avlämnats 2013-04-26 Jonas Grahn Auktoriserad revisor PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 2. Sida 1 Finansiella rapporter - Reformsamarbetet i Öst NOTER Not 1 Ingående balans 2012-01-01 18 413 Not 2 Mottagna medel 2012-03-07 2012-05-04 2012-07-13 2012-11-20 Summa 425 000 425 000 425 000 425 000 1 700 000 Not 3 Egeninsats: varav admin 31 481 31 481 31 481 31 481 125 900 357 955 Not 4 Utbetalning enligt gällande avtal avseende verksamheten hos lokal samarbetspartner Not 5 Verksamhetskostnader enligt gällande avtal hos PMU Resekostnader Administration kopplat till handläggartjänster, t ex telefonkostnader Kapacitetsutveckling av lokala partner Personalkostnader Ej redovisade förskott (lokala partner och utlandsplacerad personal) Summa verksamhetskostnader PMU -1 600 230 -20 285 -1 169 -65 931 -269 612 6 759 -350 238 Not 6 Ränta redovisas och rapporteras i den finansiella rapporten för syd-anslaget PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 2. Sida 2 Finansiella rapporter - Reformsamarbetet i Öst Programuppföljning Övergripande nivå - Reformsamarbete Öst Sida-finansierade insatser Utfallsperiod 201201 - 201212 Sammanställning Reformsamarb.Öst Utfall 2012 Budget 2012 Intäkter Sidabidrag från anslagsposten Egeninsats Summa intäkter 1 592 513 357 955 1 950 468 1 597 100 177 400 1 774 500 1 600 230 1 247 500 350 238 1 950 468 527 000 1 774 500 Kostnader Verksamhetskostnader lokal partner Verksamhetskostnader svensk partner Verksamhetskostnader PMU Summa kostnader Reformsamarbete Öst Lokal partner Europa (Reformsamarbete Öst) Verksamhetskostnader PMU 2012 - Årsrapport till Sida Utfall 201201 - 201212 Svensk partner PMU 1 600 230 1 600 230 Bilaga 2. Sida 3 350 238 350 238 Totalt 1 950 468 1 950 468 Finansiella rapporter - Reformsamarbetet i Öst Programuppföljning Reformsamarbete Öst Sidafinansierade insatser Intäkter Sidabidrag Egeninsats Summa intäkter Utfallsperiod 201201 - 201212 Utfall 201201 - 201212 2 076 369 Kostnader Verksamhetskostnader lokal partner Verksamhetskostnader svensk partner Verksamhetskostnader PMU Administration (kalkylerad) Summa kostnader * Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal. 2 076 369 1 600 231 350 238 125 900 2 076 369 Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår Status Projektutfall Projektbudget Armenien 1121100 Folkhälsoutbildning 2, landsbygden, kvinnor SSMA 2011 2014 Pågående 524 922 524 922 925 000 925 000 270 065 270 065 Kapacitetsutveckling 2, Kacanik, ungdomar HoH 2009 2013 Pågående 990 578 990 578 1 435 000 1 435 000 395 308 395 308 Programhandläggare Europa Kompetensutveckling, Europa PMU PMU 2011 2011 2013 2013 Pågående Pågående 588 062 65 931 653 993 1 155 000 158 000 1 313 000 291 066 59 172 350 238 Kunskapsutveckling 3, romer, barn BoL 2011 2013 Pågående 1 185 994 1 185 994 1 562 000 1 562 000 733 473 733 473 Kosovo 3400700 Region EUROPA 3711100 3711101 Serbien 3421100 PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 2. Sida 4 Finansiella rapporter - Reformsamarbetet i Öst Utfall 201201 201212 Projnr Projektbenämning Avtalspart Startår Slutår 2011 2014 Status Projektutfall Projektbudget Ukraina 3221100 Hiv- och aids-information 3 CRCA Verksamhetskostnader Avtalsparter BoL CRCA Gana HoH PMU SSMA Pågående 606 658 606 658 947 000 947 000 201 385 201 385 3 962 145 6 182 000 1 950 469 Christian Evangelical Church/Bread of Life Christian Rehabilitation Centres Association, Ukraina Ganakhleba/Pentecostal Union Evangelical Church / House of Hope, Kosovo Pingst Int. Diakoni Swedish Support Medical Association PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 2. Sida 5 Finansiella rapporter - Reformsamarbetet i Öst Bilaga ͵. Det humanitära biståndet Det humanitära biståndet PMU har genom sina lokala partner ett vitt förgrenat nätverk i många av de länder som drabbas av krig, väpnade konflikter eller naturkatastrofer. PMU har under 2012 även utökat sitt nätverk av internationella humanitära partner, dels genom medlemskap i EU-Cord, dels genom ett samarbetsavtal med Tearfund. De nya nätverken ger ökade möjligheter att stödja humanitära insatser i länder där PMU inte har någon lokal partner. PMU inledde under året också ett projektsamarbete med World Vision Lebanon vad gäller stöd till flyktingar från Syrien. ECHO var under 2012 PMU:s enskilt största humanitära finansiär. ECHO förmedlade 7,5 miljoner SEK till en insats vid Panzisjukhuset i östra DR Kongo, där målgruppen främst bestod av kvinnor som utsatts för sexuellt våld och kvinnor i behov av specialiserad gynekologisk sjukvård. En allt viktigare finansiär av PMU:s humanitära arbete är de svenska pingstförsamlingarna och deras second handbutiker, liksom den svenska allmänheten. Totalt förmedlade PMU cirka 10,3 miljoner SEK av egna insamlade medel till humanitärt bistånd. De humanitära situationer som stått i fokus under 2012 har varit konfliktsituationerna i DR Kongo och Syrien samt den svåra torkan i Öst- och Västafrika. Den totala målgruppen för PMU:s humanitära insatser under 2012 var cirka 67 700 personer. Humanitärt samarbete med Sida Sida fasade ut sitt humanitära stöd till PMU i början av 2012 i avvaktan på den ramkriteriebedömning som Sida genomför av ramorganisationerna. Bedömningen av PMU påbörjades under hösten 2012. PMU har under året utvecklat det humanitära arbetet för att uppfylla Sidas kriterier för humanitära partner i det kommande, uppdaterade ramavtalet för humanitärt bistånd. Sektorfördelning PMU:s främsta lokala samarbetspartner inom det humanitära biståndet, CEPAC i DR Kongo, bedriver ett omfattande sjuk- och hälsovårdsarbete. Det humanitära stödet till sjuk- och hälsovård var därför den största sektorn även under 2012. Procentsatserna för respektive sektor var följande: Sektor 2012 2011 Sjuk- och hälsovård 59 % 46 % Matsäkerhet (matbistånd vid akuta humanitära situationer i bl.a. Filippinerna, Kenya och Pakistan samt ökad matproduktion i DR Kongo och Etiopien) 17 % 33 % Nutrition 8% 7% Skydd (distribution av tält och återuppbyggnad av hus) Drygt 5% 3% Utbildning (främst återuppbyggnad av skolor) Knappt 5% 4% Distribution av förnödenheter (exv. presenningar, hygienartiklar och husgeråd) Knappt 5% 4% Vatten och sanitet Knappt 1% 3% PMU 2012 - Årsrapport till Sida Bilaga 3. - Sida 1 Det humanitära biståndet
© Copyright 2024