ÅRSRAPPORT
till Sida
avseende
utvecklingsverksamheten
Budgetåret 2012
Innehållsförteckning
1.
Internt arbete, förändringsprocesser och policyer ......................................................................... 1
1.1
Sammanfattning av årets händelser ....................................................................................... 1
1.2
Intern styrning och kontroll ..................................................................................................... 1
1.2.1
PMU:s system för intern styrning och kontroll ............................................................... 1
1.2.2
Riskbedömning och riskhantering av lokala partner och projektverksamhet ................ 2
1.2.3
System för analys av korruptionsrisker ........................................................................... 2
1.2.4
Fokuserade insatser för förbättrad intern styrning och kontroll i fält under 2012 ......... 2
1.3
Genomförande av åtgärdsplaner ............................................................................................ 2
1.4
Implementering av policyer .................................................................................................... 3
1.5
Biståndseffektivitet ................................................................................................................. 3
2. Verksamhetsövergripande analys ................................................................................................... 5
2.1
Sammanfattande analys av måluppfyllelse i relation till mål och budget .............................. 5
2.2
Förändringar i PMU:s resultatmodell ...................................................................................... 5
2.3
Jämförande analys av resultat på övergripande nivå.............................................................. 5
2.4
Analys av genomslag av förändringsteori och rättighetsbaserat arbetssätt........................... 6
2.5
Riskhantering ........................................................................................................................... 7
3. Resultat för tematiska program ...................................................................................................... 9
3.1
Tematisk analys 1: Demokratisk kultur och styrning............................................................... 9
Resultat per samhällsnivå................................................................................................................ 9
Lärdomar från analysen................................................................................................................. 12
3.2
Tematiskt analys 2: Jämställdhet .......................................................................................... 13
Resultat per samhällsnivå.............................................................................................................. 13
Lärdomar från analysen................................................................................................................. 16
3.3
Tematisk analys 3: Hälsa, utbildning och försörjning ............................................................ 17
3.3.1 Tematisk analys 3a: Hälsa...................................................................................................... 17
Resultat per samhällsnivå.............................................................................................................. 17
Lärdomar från analysen................................................................................................................. 20
3.3.2 Tematisk analys 3b: Utbildning ............................................................................................. 21
Resultat per samhällsnivå.............................................................................................................. 21
Lärdomar från analysen................................................................................................................. 23
3.3.3 Tematisk analys 3c: Försörjning ............................................................................................ 24
Resultat per samhällsnivå.............................................................................................................. 24
Lärdomar från analysen................................................................................................................. 26
3.4
Tematisk analys 4: Miljö ........................................................................................................ 27
Resultat per samhällsnivå.............................................................................................................. 27
Lärdomar från analysen................................................................................................................. 30
3.5
Tematisk analys 5: Lokala partners kapacitet ....................................................................... 31
Resultat per organisationsnivå ...................................................................................................... 31
Globala utvärderingar ................................................................................................................... 33
Lärdomar från analysen................................................................................................................. 34
Bilagor:
1. Finansiella rapporter – Utvecklingssamarbetet i Syd
2. Finanseilla rapporter – Reformsamarbetet i Öst
3. Det humanitära biståndet
1.
Internt arbete, förändringsprocesser och policyer
1.1 Sammanfattning av årets händelser
PMU har under 2012 fortsatt arbetet med systemutveckling, både när det gäller resultatredovisning
och intern kontroll. Vidare pågår arbetet med implementering av de förändringar som Pingsts
Rådslag beslutade 2011, gällande bl.a. ökad bistånds- och utvecklingseffektivitet och ökad
fältnärvaro. PMU planerar för regionala fältkontor i några regioner i Afrika från 2015, som
komplettering till de fältplacerade tjänster (facilitator- och controllertjänster) som PMU haft sedan
2005. Målet är förbättrad biståndseffektivitet, fördjupad bedömning av kapacitet och utvecklad
kapacitetsutveckling för lokala partner, utvecklat PME&R-stöd, och utvecklad styrning och kontroll.
Under 2012 har PMU också sjösatt ett klagomålshanteringssystem. Den pågående landutfasningen av
utvecklingssamarbete med Sida-stöd går enligt plan.
PMU har under 2012 fortsatt att förbättra sina system och verktyg för PME&R. Denna
utvecklingsprocess hålls samman inom PMU:s databaserade resultatredovisningssystem. Andra
insatser som genomförs kontinuerligt för att kvalitetssäkra verksamheten, och som därmed utgör en
del av PMU:s kvalitetssäkringssystem är bl.a. utvärderingar, förstudier och seminarier,
erfarenhetsutbyte Syd-Syd för tematiskt lärande, fältbesök, projektuppföljning, kapacitetsstärkning
och utbildning av lokal partner, nätverksarbete med deltagande i PUU-nätverket för metodutveckling
samt deltagande i samtal om biståndseffektivitet och konsultationer med andra givare.
PMU:s nya teamorganisation är nu implementerad, liksom tillsättandet av en programchef. En
arbetsledningsutbildning med en extern konsult genomfördes för samtliga teamledare under 2012,
för att stärka HR-kompetensen.
För PMU och lokala partner är de svenska församlingarnas deltagande värdefullt. Pingst har därför, i
syfte att stärka församlingarnas engagemang, kunskap och bidrag till ett hållbart samarbete, beslutat
stödja deras uppföljningsresor med egna medel, och då främst för unga personer. Pingst har också
under 2012 planerat en ledarutbildning för lekmän med start i april 2013, vilka kommer att löpa
under 2 år. Utbildningen samlar över 2 800 deltagare från cirka 160 församlingar, som tillsammans
har ungefär 56 000 medlemmar. Internationellt arbete och globalt ansvar är ett viktigt tema i
utbildningen.
Viktiga dialogfrågor inom ramnätverket har under året varit den nya biståndsplattformen,
statskontorets utredning av ramsystemet, ramkriteriebedömningsprocessen och post-2015. PMU
deltar också i samtal kring religionsfrihet, under ledning av SMR.
PMU blev 2012 medlem i EU-Cord. EU-Cord är en kristen organisation som under sitt paraply samlar
22 europeiska medlemsorganisationer för samverkan och koordinering av utvecklingssamarbete och
humanitära insatser. EU-Cord är i sin tur aktiv medlem i bl.a. VOICE och CONCORD.
Under 2012 har Sida och PMU slutfört processen om återbetalning av medel gällande åtta projekt
som haft avvikelser. På rekommendation av PMU:s revisionsbyrå PWC har riskreserven minskats
kraftigt, då riskerna inom PMUs verksamhet minskat.
1.ʹ Intern styrning och kontroll
1.ʹ.1
PMU:s system för intern styrning och kontroll
PMU implementerade 2010 ett system för intern styrning och kontroll enligt COSO:s ramverk
(Internal Control, 1992). PMU har även tagit fram instruktioner som reglerar hur arbetet med intern
styrning och kontroll ska fungera inom PMU. Varje år genomförs riskanalyser för PMU:s
utvecklingsarbete och humanitära arbete, därefter görs en verksamhetsövergripande riskanalys av
PMU:s ledningsgrupp. Den åtgärdsplan PMU tog fram 2011 var alltför detaljerad och omfattande,
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
1
Utvecklingsverksamheten
och de föreslagna åtgärderna tog längre tid än beräknat. PMU har därför under 2012 tydliggjort
avgränsningar och roller i arbetet med internkontroll och reviderat instruktionen.
1.ʹ.2
Riskbedömning och riskhantering av lokala partner och projektverksamhet
PMU har under 2012 gjort kapacitets- och riskbedömningar av alla lokala partner som eventuellt
kommer att hantera Sidastöd under nästa ramperiod. Bedömningsmallarna innehåller drygt
40 kriterier. Bedömningarna utgör underlag dels för planerade kapacitetsstärkande åtgärder, dels för
PMU:s allokering av Sidastöd inför kommande bidragsframställan. Kapacitetsbedömning av lokala
partner görs årligen. Nya riskbedömningar görs minst en gång per år.
Lokala partner gör en riskanalys och riskhanteringsplan under projektplaneringen, vilka beskrivs
kortfattat i projektansökan. Fördjupade riskanalyser görs i de fall detta bedöms relevant. Under
genomförandet, och vid projektslut, följs risker och riskhantering upp i de skriftliga rapporterna till
PMU. PMU gör också en riskanalys i samband med sin beredning och bedömning av insatser. PMU
har under 2012 fortsatt arbetet med att uppdatera projektbedömningsmallen i syfte att förbättra
riskanalys och riskhantering på insatsnivå.
1.ʹ.3
System för analys av korruptionsrisker
PMU:s arbete med att motverka korruption handlar om att skapa rutiner och kontrollaktiviteter som
förebygger, upptäcker och hanterar avvikelser och fall av oegentligheter/korruption. Tydliga ansvarsoch rollfördelningar inom samarbetet, vilka kommuniceras till personal och regleras i avtal och
överenskommelser, minskar risken för oegentligheter. Misstänkta fall av oegentligheter och
korruption hanteras enligt PMU:s system för hantering av projekt med avvikelser. PMU utvecklar
löpande sina utredningsrutiner för att säkerställa att allvarliga avvikelser hanteras korrekt och
skyndsamt.
Vad gäller projektverksamhet i fält har PMU även kartlagt särskilt riskfyllda aktiviteter som ökar
risken för korruption. Analys av korruptionsrisk på land- och regionnivå görs som en del av
omvärldsanalysen, och har beskrivits i programmen i PMU:s bidragsframställan. PMU:s policy för
antikorruption och frågan om korruption tas upp i alla PMU:s kurser för projektledare och ekonomer.
PMU tog under 2012 även fram en fördjupningskurs om antikorruption.
1.ʹ.4
Fokuserade insatser för förbättrad intern styrning och kontroll i fält under 2012
Projektmanualen är vid sidan av avtalen ett av PMU:s viktigaste styrverktyg. Projektmanualen
används i hög grad av lokala partner och har bidragit till ökad kunskap och förståelse. Avsnitt
5 Ekonomi och administration har uppdaterats ytterligare under 2012, och har presenterats för lokala
partner. Arbetet har fortsatt gällande avtalsrevisioner av lokala partner och utbildningar för
projektpersonal. Avtalsrevisionerna följer upp efterlevnad av PMU:s avtal, projektmanual och
revisionsinstruktioner, och syftet är att stödja lokala partners utveckling av administrativa och
finansiella system. Verktyget används i flera steg, där förbättringar följs upp efter hand. Hittills har
33 lokala partner1 genomgått avtalsrevision. Alla partner med Sidastödda insatser ska ha genomgått
en avtalsrevision i ett eller flera steg senast under 2014, enligt tidigare beskrivning till Sida. PMU har
också under 2012 genomfört en tvådagars fördjupningskurs om antikorruption med elva lokala
partner.
Arbetet har fortsatt med PMU:s system för hantering av projekt med avvikelser. PMU:s databas har
gjort det möjligt att fånga upp avvikelser, och om en avvikelse uppstår vidtas lämpliga åtgärder.
Under 2012 noterar PMU en väsentlig minskning av projekt med större avvikelser, vilket tyder på att
PMU:s ansträngningar att minska risker inom projektverksamheten gett önskad effekt. Detta
bekräftas också av PMU:s revisionsbyrå PWC.
1
Under 2012 hade PMU 48 lokala partner som hanterade Sidastöd.
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
2
Utvecklingsverksamheten
1.͵ Genomförande av åtgärdsplaner
PMU har fortsatt sitt arbete med åtgärder utifrån Sidas systemrevision av PMU 2010, utifrån
synpunkter i relevansstudien samma år, och utifrån olika bedömnings-PM från Sida. Ytterligare
underlag finns i ramkriteriebedömningen, som också noterar att PMU under senare år genomgått
stora förändringar för att förbättra styrning och kontroll. Åtgärder enligt antagen åtgärdsplan för
2012 är i hög grad genomförda. Vissa åtgärder består dock av komplicerade och långsamma
kvalitetssäkringsprocesser, som exv. utvecklingen av resultatredovisningssystemet eller arbetet för
ökad intern styrning och kontroll.
1.Ͷ Implementering av policyer
PMU följer årligen upp efterlevnaden av policyer för verksamheten i samband med
resultatredovisningsarbetet. Ett arbete pågår också med att tydliggöra hierarkin och relationen
mellan olika policydokument, i syfte att stärka verksamhetsstyrningen ytterligare.
PMU:s policyer implementeras löpande i verksamheten. Policyerna gäller för alla PMU-stödda
insatser och ligger till grund för allt arbete. Policyerna ska också prägla PMU i lärprocesser och i
arbete inom globala nätverk. I samband med PMU:s tematiska analysworkshopar, som görs på
organisationsövergripande nivå, sker en återkoppling till ämnesspecifika riktlinjer. Vid behov av
revidering av riktlinjer eller policyer följs detta upp av PMU:s ledningsgrupp, eller av den
ledningsgruppen utser.
1.ͷ Biståndseffektivitet
Under 2012 har PMU fortsatt bearbeta arbetssätt och former för samarbete för att öka
biståndseffektiviteten. Lokalt ägarskap, transparens och långsiktighet är vägledande värden, liksom
samverkan, ökad givarsamordning och programstöd.
Lokalt ägarskap
Inför arbetet med ramansökan 2015-2017 har PMU genomfört en fördjupad bedömning av alla lokala
partner. I arbetet inför bidragsframställan har lokala partner också presenterat egna strategiska
planer, vilka blir utgångspunkt för samtalen mellan Sverige och partnern i den kommande
programplaneringsprocessen. Huvuddelen av PMU:s stöd till lokala partners kapacitetsutveckling
bygger på behov som formulerats av partnern. Detta kompletteras med stöd inom områden där PMU
vill ge ökad kunskap eller motivera till ökat engagemang.
Samverkan
Enligt de partnerbedömningar som PMU gjort har cirka tre fjärdedelar av PMU:s lokala partner god
eller mycket god kapacitet att samverka med andra aktörer utifrån gemensamma strategier. Cirka tre
fjärdedelar av PMU:s lokala partner har god eller mycket god kapacitet att skapa plattformar för
information, dialog och debatt, där individer, cs-grupper, stat och/eller marknad kan mötas. Cirka två
tredjedelar av alla lokala partner bedöms ha god eller mycket god kapacitet vad gäller medverkan i
nätverk som i varierande omfattning arbetar för strategisk samverkan kring påverkans- och
rättighetsbaserat arbete. Denna samverkan stimuleras av PMU, och bidrar till ökad
biståndseffektivitet.
Samordning och harmonisering med andra givare
PMU arbetar för ökad samordning mellan internationella aktörer med samma lokala partner som
PMU, bl.a. TearFund, finska Fida International, PYM och NCA från Norge och HMK, Schweiz. PMU har
också tagit initiativ till ökad givarsamverkan i flera samarbetsländer, som exv. i DR Kongo, där PMU
tillsammans med CEPAC ordnar en givarkonferens för internationella aktörer i maj 2013.
Programbaserade ansatser
PMU arbetar för närvarande med att finna modeller för stöd som ökar förutsägbarheten för lokala
partner. Under 2013 och 2014 testar PMU s.k. programstöd med några partner. PMU planerar
däremot inte att ge kärnstöd till någon partner inom de närmaste åren. Det beror på att PMU:s
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
3
Utvecklingsverksamheten
lokala partner sällan är renodlade biståndsorganisationer. De har även verksamhet som inte kan
finansieras med Sidamedel. PMU bedömer att det behövs flera olika stödformer för lokala partner,
beroende på deras kapacitet och organisatoriska förutsättningar. Projektstöd alternativt
programstöd öppnar för en mångfald av aktörer och främjar ett pluralistiskt samhälle.
Anpassning till lokala partners kapacitet och system
PMU:s arbete med att skapa tydliga mallar och verktyg för lokala partner har fortsatt under 2012.
Flera lokala partner har getts möjlighet att ge remissvar på mallförslag innan de fastställts av PMU.
PMU:s internationella tankesmedja är också en viktig remissinstans. PMU:s verktyg ska ses som stöd,
och andra lokala verktyg kan användas. Det finns dock ett spänningsfält mellan behovet av
anpassning till lokala system och behovet av att få resultatrapporter som tillgodoser Sidas krav på
resultatredovisning, eftersom back-donors ställer olika typer av krav. PMU behöver därför arbeta
löpande med att hitta rätt nivå för styrning vad gäller planering, uppföljning och rapportering, och ge
lokala partner inflytande över utformning av system. PMU bedömer att ökad fältnärvaro kommer att
underlätta PMU:s anpassning till lokala partners system.
PMU-närvaro i fält
PMU har sedan 2005 haft facilitatorer och controllers i flera regioner. Under 2012-2013 utreder PMU
frågan om etablering av fältkontor, och planerar att starta kontor i ett antal regioner med start
2014/2015. Målsättningen med fältkontoren är bl.a. ökad närhet till lokala partner, ett stärkt
partnerskap, ökad givarsamordning och ett effektivare biståndsarbete. Fältnärvaro ökar också
möjligheterna för lokala partner att kunna utnyttja finansiering som finns lokalt i landet/regionen
(lokala biståndsfonder, ambassadstöd, etc.).
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
4
Utvecklingsverksamheten
2.
Verksamhetsövergripande analys
2.1 Sammanfattande analys av måluppfyllelse i relation till mål och budget
Under 2012 har PMU förbrukat hela den beviljade ramen för utvecklingsinsatser i Syd på 75,3 MSEK,
samt 2,5 MSEK av det belopp som reserverades från 2011, dvs. totalt 77,8 MSEK. Vad gäller ramen
för utvecklingsinsatser i Öst har hela beloppet som beviljats för 2012 (1,7 MSEK) förbrukats.
Under året betalades 80 % (66,3 MSEK) av de totala verksamhetskostnaderna (82,6 MSEK) för Syd
och Öst ut till lokala partner för verksamhet i fält, medan 20 % (16,1 MSEK) klassificerades som
verksamhetskostnader hos PMU. Andelen som betalats ut till fält har ökat jämfört med föregående
år. Av verksamhetskostnaderna hos PMU är den största posten personalkostnader, dels för globala
och regionala programhandläggare, dels för utlandsplacerade facilitatorer och controllers. I denna
post inkluderas även kapacitetsutveckling av lokala partner, där PMU tar ansvar för administrationen
av t.ex. genomförda utbildningar.
PMU:s Sidafinansierade utvecklingsprojekt under 20122 har haft följande fördelning och utfall per
primär byggsten:
Byggsten
1 Demokratisk kultur och styrning
2 Jämställdhet
3a Hälsa
3b Utbildning
3c Försörjning
4 Miljö
5 Lokala partners kapacitet
Budget 2011-2013
27,2 %
5,8 %
18,1 %
16,3 %
15,0 %
3,9 %
13,7 %
Utfall 2012
23,5 %
7,0 %
20,5 %
17,5 %
13,5 %
7,5 %
10,5 %
Utfallet för Lokala partners kapacitet, utgörs till 63 % av utbetalda medel för PMU:s globala projekt
och facilitatorer/controllers, och till 37 % av kostnader för lokala partners utvecklingsprojekt.
Inga större avvikelser finns vad gäller fördelning mellan budget och utfall för de olika tematiska
områdena. En viss ökning kan ses vad gäller miljö, vilket kan bero på att ökat intresse genererat fler
insatser.
På projektnivå följer projekten generellt sett projektbudgeten, och måluppfyllelsen bedöms generellt
som god. När alla resultat vägs samman, oavsett primär byggsten, har 90 % av projekten på
individnivå god eller mycket god måluppfyllelse. På cs-nivå och på institutionell nivå har cirka 95 % av
projekten god eller mycket god måluppfyllelse.
2.2 Förändringar i PMU:s resultatmodell
PMU har som tidigare meddelats Sida övergått till tematiska program. Därför sker
resultatrapporteringen i denna rapport enbart på tematisk nivå, utifrån den resultatmodell Sida
tillställdes i juni 2011. En något justerad resultatmodell tillställdes Sida våren 2013, där primärt
nyckelindikatorer tydliggjorts i syfte att förbättra styrningen av de tematiska områdena. Justeringen
innebär i en övergångsperiod att lokala partner inte hunnit rapportera några resultat för vissa
indikatorer. Budget och utfall i den ekonomiska redovisningen görs fortfarande per region, i enlighet
med uppställning i bidragsframställan.
2.3 Jämförande analys av resultat på övergripande nivå
Nästan hälften av alla PMU:s projekt som pågått under 2012 bidrar primärt till byggsten
3 Hälsa, utbildning och försörjning, vilket understryker att PMU i hög grad arbetar med att ge utsatta
grupper grundförutsättningar för fattigdomsbekämpning. PMU jobbar främst i de länder som rankas
2
Projekt som löper över från tidigare ramperiod är inkluderade.
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
5
Utvecklingsverksamheten
som allra fattigast 3. De flesta projekt som fokuserar byggsten 3 finns i Afrika (Väst-, Öst och
Centralafrika) eller i Central- och Sydasien (främst Indien, Sri Lanka, Pakistan). Näst flest projekt
bidrar primärt till byggsten 1 Demokratisk kultur och styrning, och genomförs framför allt i MÖNA.
Flest projekt och resultat inom byggsten 2 Jämställdhet finns i Västafrika. Att jämställdhet fått ett så
stort genomslag i Västafrika beror dels på att jämställdhet var en strategisk prioritet inför 2011-2013
för många partner i regionen, dels på att jämställdhet fått ett genuint stöd hos det västafrikanska
ledarskapet och från Sverige (Pingst, PMU, svenska församlingar och svensk personal i fält). Det beror
också på att flera betydelsefulla regionala nätverksinsatser mellan kvinnor genomfördes under
föregående ramperiod, vilket gett ledande kvinnor, men också män, ökad kunskap om kvinnors
rättigheter.
Sammantaget finns mest resultat på cs-nivå (50 %), följt av individnivå (35 %), och institutionell nivå
(15 %). Att flest resultat finns på cs-nivå ligger i linje såväl med anslaget från Sida CIVSAM som med
PMU:s identitet och roll. PMU ser också en trend vad gäller ökad andel resultat på cs-nivå och
institutionell i förhållande till individnivå. Att 35 % av resultaten finns på individnivå beror bl.a. på att
PMU:s partner i huvudsak är folkrörelseorganisationer som finns på gräsrotnivå bland
rättighetsbärarna. Lokala partner börjar förändringsprocessen på individ- och cs-nivå, för att sedan
påverka på institutionell nivå. En tydlig tendens inom alla byggstenar är att fler resultat redovisas på
institutionell nivå i nyare projekt. Sannolikt har PMU:s mångåriga arbete med kapacitetsstärkning av
partner vad gäller påverkansarbete bidragit till resultatet.
CSOs och samfund bidrar generellt sett i lika hög grad till resultat på de tre samhällsnivåerna. Något
fler CSOs arbetar dock på institutionell nivå, och särskilt vad gäller nationell påverkan. CSOs kan av
stater uppfattas som mer neutrala, och de arbetar ofta profilerat med någon rättighetsfråga. De
flesta samfund finns i Afrika, där de framför allt arbetar med breda insatser inom hälsa, utbildning
och försörjning.
PMU:s stärkning av lokala partners kapacitet är tydlig. PMU ger ökat stöd vad gäller strategier, och
handläggare är i hög grad aktiva under projektberedning. Ökad tematisk kompetens kan ses inom
exv. hiv/aids och miljö, och vad gäller media/kommunikation, påverkansarbete, administration och
organisations-/systemutveckling samt PME& R. Den ökade kapacitet har bidragit till ett mer
kvalitativt och effektivt genomförande av fattigdomsbekämpande insatser.
2.Ͷ Analys av genomslag av förändringsteori och rättighetsbaserat
arbetssätt
PMU bedömer att nästan 90 % av alla lokala partner har god eller mycket god kapacitet att tillämpa
ett rättighetsperspektiv, att arbeta transparent och att utgå från fattigdomens grundorsaker i sina
insatser4. Även partner som bedömts ha mindre god kapacitet har ett rättighetsbaserat
förhållningssätt, men behöver inkludera skyldighetsbärare tydligare, och stärka sitt påverkansarbete.
PMU:s förändringsteori betonar ömsesidigt lärande, vilket bl.a. innebär en strävan efter
gemensamma processer och analyser under planering och genomförande av insatser. Utifrån lokala
partners rapportering, bedömer PMU att teorins huvudkomponenter stämmer väl med hur
samarbetet utformas och genomförs i praktiken. I resultatanalysen går det att se att teorin håller
som förändringshypotes och att det finns resultat som uppstått delvis som en effekt av samarbete
som förhållningssätt och strategi. PMU arbetar med att komplettera sin förändringsteori så att den
tydligare beskriver förändring vad gäller opinionsbildning, påverkan och samarbete, vilket redan
inkluderats i PMU:s nya målmatriser.
3
PMU arbetar i åtta av världens tio fattigaste länder, och i hög grad i de två lägsta fattigdomskategorierna (enl. The 2012
Legatum Prosperity Index)
4
Baserat på PMU:s partnerbedömningar i februari 2013
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
6
Utvecklingsverksamheten
2.ͷ Riskhantering
Vid den riskbedömning av lokal partner och projekt som beskrivs under 1.3 Intern styrning och
kontroll, bedömer PMU risker som kopplar till projektverksamheten. Riskerna följs sedan upp av PMU
och lokal partner. I rapporteringen till PMU redovisar partner hur uppkomna risker påverkar
projekten och vilka åtgärder som vidtagits.
Under 2012 har följande risker uppstått som har påverkat genomförandet av projektverksamheten.
Konflikter i DR Kongo, Rwanda, Palestina och Egypten har i vissa fall tvingat partner att under
perioder göra uppehåll i projektgenomförandet. I Rwanda stoppades projekten under en period pga.
interna ledarproblem inom ADEPR. Verksamheten är i huvudsak igång igen, och fortsatta
partnersamtal förs. I Kosovo har vissa resultat inte kunnat uppnås pga. säkerhetsläget i
målområdena. Projektledare har utsatts för hot i Kosovo och tvingats att flytta. En lokal partner i
Pakistan har tvingats byta lokaler på grund av säkerhetsrisken. I Mali har inbördeskrig hindrat
utvecklingen i ett projekt och påverkat projektpersonalens säkerhet vid resor. I Sydsudan har ett
skolutvecklingsprojekt påverkats av att myndigheterna har brist på offentliga medel och därför har
upphävt ett beslut om stöd till lärarlöner. Flera partner arbetar i regioner där torka är ett växande
problem. Togo, Kenya, Etiopien, Burkina Faso och Mali har påverkats av torka, vilket medfört
förseningar i en del projekt. Projekten har i de flesta fall kunnat genomföras med vissa
aktivitetsjusteringar, alternativt strategiska förändringar eller omfördelning av resurser. I en insats i
Etiopien ändrade lokal partner fokus till att istället minska torkans effekter. I MÖNA präglades
2011-2012 av den s.k. ”arabiska våren”, vilken påverkade lokala partner framförallt i Egypten och
Jemen, där man tvingades att stänga ner hela eller delar av verksamheten under vissa perioder.
Otryggheten har ökat i regionen, inte minst för PMU:s lokala partner som i de flesta fall tillhör en
kristen minoritet. Partner har, med vissa justeringar av tidplaner och aktiviteter, i de flesta fall kunnat
fortsätta sitt arbete. Verksamheten hos ITDC i Taiz i Jemen är åter igång.
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
7
Utvecklingsverksamheten
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
8
Utvecklingsverksamheten
3.
Resultat för tematiska program
3.1 Tematisk analys 1: Demokratisk kultur och styrning
Mål: Människor har demokratiska normer och värderingar, och respekterar allas mänskliga rättigheter, samt
deltar i samhällslivet på lika villkor.



105 projekt bidrar till resultatet, varav 39 är slutrapporterade och 66 har årsrapporterat.
45 projekt har byggstenen som primärt fokus.
92 % av de slutrapporterade projekten bedöms ha god uppfyllelse av det egna projektmålet.
Resultat per samhällsnivå
Individnivå
Delmål: Människor förstår demokratiska principer och allas lika rättigheter och skyldigheter, samt agerar utifrån dessa.
Nyckelindikatorer:
1. Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)
2. Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet
3. Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med
särskilt behov av rättighetsskydd
4. Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller reducering av våld och övergrepp i samhället
5. Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller fred och försoning eller förebyggande av konflikter
De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls.5 Nästan samtliga 45 projekt
som har Demokratisk kultur och styrning som primär byggsten uppnår resultat på individnivå. Flest
resultat finns vad gäller ökad kunskap eller attitydförändringar inom områdena demokratiska
principer i allmänhet och människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet (ind. 1, 2). Flera tusen
kvinnor och män har fått kunskap om, och har kunnat utnyttja sin rätt, att kontakta myndigheter exv.
i Indien. Det finns också en rad goda resultat främst vad gäller mänskliga rättigheter för minoriteter
och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd (ind. 3), allt från rätten till medborgarskap till
rätten att utöva sin kultur. Sammanlagt beräknas minst 7 000 personer hittills ha registrerats som
medborgare i främst Filippinerna, och många av dem har börjat utnyttja sin rösträtt. Bland dem som
registrerats finns också många barn i Togo som därmed fått tillgång till rättigheter inom exv.
utbildning. Kunskapen bland vuxna har också ökat i Togo vad gäller barns rättigheter i allmänhet,
men även i exv. Benin och Burkina Faso. I Mauretanien har kunskapen om rättigheter för f.d. slavar
ökat. Även respekten för ungdomars rätt till deltagande har ökat på många platser, exv. i Palestina.
Kvinnor har fått kunskap om identitetshandlingar och äktenskapscertifikat etc. och har skaffat
sådana. En ökning har skett vad gäller resultat inom fred och försoning eller förebyggande av
konflikter (ind. 5) främst i MÖNA. Majoriteten av projekt som fokuserar på detta område har uppnått
beteendeförändring på individnivå i form av fredskultur och minskade motsättningar mellan olika
etniska eller religiösa grupper. Vad gäller reducering av våld och övergrepp i samhället (ind. 4) har
attitydförändringar åstadkommits rörande våld inom familj, på skolor, i ungdomsgäng och mellan
etniska grupper bl.a. i Palestina och Nicaragua.
Ett intressant resultat finns i Nicaragua, där våldet och antalet fall av misshandel minskat i Darío, och
stadens polismyndigheter bekräftar att den lokala partnern FUNSEL:s insats i hög grad bidragit.
Ungdomar i stadens socialt utsatta delar har erbjudits alternativ till droger och kriminalitet genom
fritidsaktiviteter och kurser i exv. engelska och datorkunskap. FUNSEL har även hållit drygt 1 500
föreläsningar, och har medlat mellan ungdomsgäng i våldsituationer på polisens begäran6 (ind. 4). I
Egypten har kristna och muslimer på flera platser fått förbättrade relationer och har utfört
vänskapshandlingar i form av gatustädning och dekorering framför moskéer eller kyrkor inför
varandras helgdagar. Inspirationen har de fått genom den lokala partnern DM:s projekt, där man
5
6
Bedömningen baseras dels på projektens förväntade bidrag till delmålet, dels på uppfyllelsen av projektmålen.
24907011 Demokratiutbildning, ungdomar i Darío, Nicaragua
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
9
Utvecklingsverksamheten
genomfört olika lokala event och aktiviteter, t.ex. Mors dag, Ramadanfrukost, gatustädning och
seminarier om politik och demokrati (ind. 5).
Den absoluta majoriteten av resultat på individnivå finns i MÖNA. Näst mest resultat finns i
Latinamerika, Europa och Södra Afrika.
Cs-nivå
Delmål: Cs-grupper/organisationer har kapacitet att arbeta för, och agerar och samverkar för, en demokratisk
samhällsutveckling och allas mänskliga rättigheter.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
Cs-grupper/organisationer har skapats som arbetar för demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)/människors
rättigheter och skyldigheter i allmänhet/mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt behov av
rättighetsskydd/reducering av våld och övergrepp i samhället/fred och försoning eller förebyggande av konflikter
Cs-grupper/organisationer som arbetar för demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)/människors rättigheter och
skyldigheter i allmänhet/mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd/reducering av våld
och övergrepp i samhället/fred och försoning eller förebyggande av konflikter har fått ökad effektivitet och/eller ökad legitimitet,
representativitet och ett mer rättighetsbaserat arbete
Cs-grupper/organisationer har fått ökad intern demokrati
Cs-grupper/organisationer har skapat eller utvecklat mötesplatser/plattformar, där rättighetsbärare får göra sin röst hörd vad
gäller demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)/människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet/mänskliga
rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd/reducering av våld och övergrepp i samhället/fred
och försoning eller förebyggande av konflikter, och/eller där rättighetsbärarna kan fatta beslut tillsammans med
skyldighetsbärare/andra intressenter
5. Cs-grupper/organisationer har utfört opinionsbildningsaktioner bland individer och organisationer i samhället och/eller
påverkansaktioner mot myndigheter och makthavare vad gäller demokratiska principer i allmänhet (inkl.
antikorruption)/människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet/mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt
behov av rättighetsskydd/reducering av våld och övergrepp i samhället/fred och försoning eller förebyggande av konflikter
De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls. Nästan samtliga projekt
som har Demokratisk kultur och styrning som primär byggsten bedrivs på cs-nivå. Flest resultat finns
vad gäller att cs-grupper skapats (ind. 1) och att befintliga cs-grupper/organisationer fått ökad
effektivitet och/eller ökad legitimitet, representativitet och ett mer rättighetsbaserat arbete (ind. 2).
Hittills har minst 4 000 grupper skapats som, helt eller delvis, arbetar för demokratiska principer och
MR, eller som tränar medlemmarna i att följa demokratiska principer. Grupperna är allt från
sparklubbar, föräldrakommittéer och kooperativ i Afrika till påverkansinriktade CSOs och
ungdomsparlament i exv. Palestina. Ett stort antal nätverk har bildats med fokus på opinionsbildning
och påverkansarbete vad gäller demokratisk kultur och styrning. Den interna demokratin (ind. 3) har
ökat i det stora antal kapacitetsstärkta grupper och organisationer vilka utgör målgrupp eller
samverkanspartner i projekten, exv. genom ökad kunskap om demokratiska principer och MR, eller
genom att styrelser tillsatts, stadgar fastslagits eller system skapats för protokollföring och
ekonomisk redovisning. Många religiösa ledare har också fått upp ögonen för förekomsten av intern
korruption. Goda resultat har uppnåtts vad gäller skapande eller utveckling av
mötesplatser/plattformar (ind. 4) i flera länder, exv. genom ökad koordinering och
informationsutbyte mellan cs-aktörer och med lokala myndigheter, genom sociala events eller
genom skapande av bibliotek och facebook-grupper, bl.a. i Egypten. Påverkansaktioner har också
utförts (ind. 5) av lokala församlingar eller andra CSOs, exv. vad gäller ursprungsbefolkningars rätt till
registrering och sociala rättigheter (bl.a. i Filippinerna), barns rättigheter (Togo) eller korruption inom
myndigheter (Jemen).
Ett intressant resultat är att tre nybildade lokala CSOs i Jemen fått tydligare organisatorisk struktur
och utvecklat metoder för demokrati- och MR-arbete genom träning och rådgivning från den lokala
partnern ITDC. En CSO har därefter producerat läromaterial om MR och utbildat 350 ungdomar, och
en har publicerat artiklar om demokrati och försvarar människor som fängslats på felaktiga grunder 7
(ind. 2, 5). Ett annat intressant resultat kommer från Palestina8, där den lokala partnern HBHA 9
7
8
33511011 Utbildning i mänskliga rättigheter, Taiz, Jemen
33311031 Ungdomsparlament (Shams), Salfeet, Palestina
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
10
Utvecklingsverksamheten
skapat ett ungdomsparlament med 74 ungdomar. Parlamentet identifierar rättighetsproblem och
analyserar komplexa politiska frågor. Det har bl.a. tagit initiativ till att införa ett Court Council – en
klagomålsmekanism dit ungdomarna kan vända sig om orättvisa beslut fattas. Ett internt val av
representanter till parlamentet genomfördes, vilket visade att ungdomarna röstade på bäst lämpad
kandidat istället för utifrån släktförhållanden eller bytillhörighet. Ungdomsparlamentet deltar också i
externa möten med myndigheter (ind. 1, 2, 5).
Majoriteten av resultat på cs-nivå finns i MÖNA, främst i Mauretanien och Palestina. Näst mest
resultat finns i Sydostasien och Centralafrika, men det finns också intressanta resultat i Europa och
Östafrika.
Institutionell nivå
Delmål: Myndigheter, makthavare och ledare* har kapacitet för, och uppfyller sina skyldigheter att respektera alla
människors rättigheter, och att skapa förutsättningar för alla att delta i demokratiska processer som individer och i
grupp.
*Till institutionell nivå hör även traditionella makthavare av typen ledare för etniska grupper, byhövdingar etc. Religiösa ledare med
politisk makt hör till denna nivå. Om de endast påverkar internt hör de till cs-nivån.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
5.
Myndigheter/makthavare/ledare har ändrad attityd/ökad kapacitet vad gäller demokratiska principer i allmänhet (inkl.
antikorruption)/människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet/mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt
behov av rättighetsskydd/reducering av våld och övergrepp i samhället/fred och försoning eller förebyggande av konflikter
Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin information till allmänheten (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller
demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)/människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet/mänskliga rättigheter
för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd/reducering av våld och övergrepp i samhället/fred och försoning
eller förebyggande av konflikter
Myndigheter/makthavare/ledare för en dialog med medborgare/utsatta grupper (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller
demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)/människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet/mänskliga rättigheter
för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd/reducering av våld och övergrepp i samhället/fred och försoning
eller förebyggande av konflikter
Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin samverkan med organisationer och olika myndigheter/makthavare vad gäller
demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)/människors rättigheter och skyldigheter i allmänhet/mänskliga rättigheter
för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd/reducering av våld och övergrepp i samhället/fred och försoning
eller förebyggande av konflikter
Myndigheter/makthavare/ledare har fattat beslut/ändrat regler eller lagar/efterlever regler och lagar/följer upp efterlevnad av
regler och lagar vad gäller demokratiska principer i allmänhet (inkl. antikorruption)/människors rättigheter och skyldigheter i
allmänhet/mänskliga rättigheter för minoriteter och grupper med särskilt behov av rättighetsskydd/reducering av våld och
övergrepp i samhället/fred och försoning eller förebyggande av konflikter
De hittills uppnådda resultaten bidrar i viss mån till att delmålet uppfylls. Knappt hälften av projekten
bedrivs på institutionell nivå. Flest resultat finns vad gäller ändrad attityd/ökad kapacitet (ind. 1).
Flera tusen myndighetspersoner och ledare med politisk makt, allt från tjänstemän på nationell nivå
till traditionella ledare, har fått ökad kunskap om demokratiska principer, MR och konflikthantering
eller ökad kapacitet vad gäller management, kommunikation och dialog, samt kontroll och
uppföljning av kommunarbete (bl.a. i Mauretaninen). Andra har fått ökad kapacitet vad gäller
identifiering av barn och familjer i riskzonen (Sri Lanka). Näst flest resultat gäller fattade
beslut/ändrade regler eller lagar (ind. 5). Besluten, reglerna eller lagarna handlar exv. om
undervisning på minoritetsspråk (Pakistan), tillsättande av koordinator för romers rättigheter
(Kosovo), avsatta korrupta myndighetspersoner (Jemen) eller om handikappanpassning av
nybyggnationer (Palestina). Myndigheternas ökade samverkan med organisationer (ind. 4) handlar
exv. om medlings- och försoningsuppdrag (bl.a. i Mauretaninen och Nicaragua), konfliktförebyggande
insatser inför nationella val (Sudan), politisk träning (bl.a. i Palestina), drogrehabilitering, allmän
rådgivning i samhällsfrågor eller om att ta över insatsers aktiviteter.
Ett intressant resultat är att myndigheterna i Palestina fattat beslut om att finansiera byggnationen
av ett vattensystem som ger byarna kring Ramallah tillgång till vatten dagligen. Beslutet fattades
9
HBHA är förkortningen på den lokala partnern CAMA:s registrering under Palestinian Authority PA
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
11
Utvecklingsverksamheten
genom att den lokala partnern PBS tränat och organiserat ungdomar, som sedan utfört
påverkansarbete mot Vattenmyndigheten och de lokala kommunala ledarna10 (ind. 5). Ett annat
intressant resultat kommer från Sri Lanka, där 42 polisstationer skapat barnanpassade rum, och där
Polishögskolan infört undervisning om barnvänliga intervjutekniker tack vare Lifelines träning och
påverkansarbete11 (ind. 1, 5).
Även på institutionell-nivå finns majoriteten av resultat i MÖNA, främst i Mauretanien och Palestina.
Goda resultat finns också i Sydasien (Sri Lanka), i Europa (bl.a. i Serbien) och i Sydostasien
(Filippinerna), men resultat finns i så gott som alla regioner.
Lärdomar från analysen
Inom Demokratisk kultur och styrning finns de flesta resultaten i MÖNA. I denna region uppnås
resultat i hög utsträckning vad gäller ökad kunskap, men i något lägre utsträckning vad gäller
attitydförändring och beteendeförändring. Detta beror dels på att partner i hög grad använder media
för opinionsbildning och påverkansarbete, dels på att beteendeförändringar kräver lång tid. Hälften
av de insatser som har Demokratisk kultur och styrning som primär byggsten har hittills uppnått
resultat vad gäller beteendeförändringar, vilket är ett gott resultat. Projekten oftast lokal påverkan,
men några lokala partner påverkar nationellt, framför allt i Palestina, Mauretaninen, Sri Lanka och
Filippinerna. I alla regioner prioritetas cs-nivån inom byggstenen, eftersom ett starkt civilt samhälle
är en grundförutsättning för demokrati och ger träning i ett demokratiskt förhållningssätt. Arbete på
alla tre samhällsnivåer är strategiskt fördelaktigt om man vill nå långsiktiga förändringar vad gäller
demokratisk kultur och styrning. De partner som når resultat på institutionell nivå har ofta fokus på
en specifik målgrupp, och på en specifik rättighet. Små organisationer verkar ha lättare än samfund
att påverka på institutionell nivå, vilket kan bero på att samfunden inte är specialiserade, men också
på att de stora samfunden finns söder om Sahara, där påverkansarbete ännu inte är lika högt
prioriterat. Långsiktiga kontakter med myndigheterna ökar förutsättningarna för samarbete eller
påverkansarbete. Det är också framgångsrikt att träna målgrupperna att själva kräva sina rättigheter,
vilket har gjorts i exv. Indien.
Inom byggsten 1 Demokratisk kultur och styrning har en generell risk noterats som kan påverka
förväntade resultat. Det är vanligt att lokala partners myndighetskontakter bygger på en personlig
relation till en enda person. Partners möjligheter att påverka ett sådant kulturellt system är små.
Risken hanteras av partnern genom en regelbunden kontakt med myndigheten, och genom försök
att få till stånd juridiskt bindande avtal och överenskommelser.
10
33311001 Landsbygdsutveckling, Jenin, Palestina
29407001 Stöd till sexuellt utnyttjade barn fas 2, Sri Lanka och 29411011 Utbildning och lobbyarbete 2, barns rätt, Sri
Lanka
11
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
12
Utvecklingsverksamheten
3.2 Tematiskt analys 2: Jämställdhet
Mål: Kvinnor och män har jämställda relationer och en rättvis fördelning av resurser, makt och inflytande.



79 projekt bidrar till resultatet, varav 34 är slutrapporterade projekt och 45 har
årsrapporterat.
18 projekt har byggstenen som primärt fokus.
88 % av de slutrapporterade projekten bedöms ha god uppfyllelse av det egna projektmålet.
Resultat per samhällsnivå
Individnivå
Delmål: Män, kvinnor, pojkar och flickor förstår allas jämställda rättigheter och skyldigheter, och agerar utifrån allas lika
rättigheter oavsett kön.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
5.
Kvinnor/flickor/män/pojkar har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller könsroller/ideal/jämställdhet allmänt
Kvinnor/flickor/män/pojkar har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller kvinnors/flickors deltagande i beslut i
familjen och/eller i samhället
Kvinnor har höjd utbildningsnivå/ökade inkomster/ökad kontroll över resurser/rättvisa arbetsvillkor och/eller en rimlig
arbetsbörda
Kvinnor/flickor/män/pojkar har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller våld och övergrepp mot kvinnor/flickor
Kvinnor/flickor/män/pojkar har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller kvinnors/flickors inflytande över sin
sexuella och reproduktiva hälsa
6. Kvinnor/flickor deltar aktivt i cs-grupper/organisationer (nya eller existerande), där de får en röst och kan påverka sin egen eller
andras situation inom olika områden
De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls.12 Drygt två tredjedelar av
projekten uppnår resultat på individnivå. Flest resultat finns vad gäller ökad kunskap, ändrade
attityder och ändrat beteende vad gäller könsroller och ideal (ind. 1). Stora målgrupper har fått ökad
kunskap vad gäller jämställdhet bl. a. genom radioprogram eller alfabetiseringsinsatser.
Beteendeändringar har uppnåtts, såsom att män tillåter kvinnor att tala offentligt eller att kvinnor får
röra sig utanför hemmet eller byn. I projekt redovisas bl. a. följande: i Armenien stöder svärmödrar
sina sonhustrurs rättigheter, i Togo diskuterar gifta par jämställdhet, och i Palestina behandlar
kvinnor sina barn jämställt och kräver respekt för döttrarna. Vidare redovisas att lärare i flera länder
kräver respekt för flickor, och att flickor i Palestina deltar i sportaktiviteter. Särskilt goda resultat
finns vad gäller kvinnors/flickors organisering (ind. 6). Tiotusentals kvinnor i exv. Väst- och
Centralafrika deltar aktivt i cs-grupper såsom mammagrupper, föräldraföreningar, kooperativ eller
bondeföreningar, vilket ger dem stärkt självförtroende, kunskap om rättigheter, försörjnings- och
påverkansmöjligheter. I de projekt som har Jämställhet som primär byggsten har goda kvalitativ och
kvantitativa resultat även uppnåtts vad gäller att kvinnor höjt sin utbildningsnivå och fått ökade
inkomster (ind. 3). Ett ökat antal flickor skrivs in i skolor och fortsätter sin utbildning främst i
Västafrika (bl.a. i Togo, Burkina Faso och Sierra Leone), men också i Centralafrika (bl.a. i DR Kongo).
Tiotusentals kvinnor har lärt sig läsa, skriva och räkna, och har fått ökad kunskap om relevanta
ämnen i vardagen. Lika många har fått ökade inkomster genom kooperativ eller IGA. I vissa länder
(exv. i Jemen) har kvinnor fått yrkesutbildning, ibland i ”manliga” yrken.
Viktiga kvalitativa resultat har även uppnåtts vad gäller våld och övergrepp mot kvinnor/flickor
(ind. 4). Tusentals kvinnor, och även män, i flera regioner har fått ökad kunskap om könsstympning,
barnäktenskap, tvångsäktenskap, änkeövertagande eller sexuella övergrepp och våld i hemmet och
har börjat ifrågasätta dessa kulturella traditioner (bl.a. i Egypten). Stigmatisering av och våldtagna
kvinnor har minskat (exv. i DR Kongo). Många små, men i kontexten viktiga, steg mot en ökning av
kvinnors deltagande i beslut i familj och samhället (ind. 2) kan ses. Resultaten handlar om deltagande
i föräldraråd (Palestina), deltagande i beslut som rör barn (Västafrika och Östafrika), mandat att yttra
sig i familjefrågor (massajer i Tanzania), deltagande i möten med myndigheter (Benin) eller politiskt
12
Bedömningen baseras dels på projektens förväntade bidrag till delmålet, dels på uppfyllelsen av projektmålen.
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
13
Utvecklingsverksamheten
deltagande i val (Jemen). Några axplock från resultat vad gäller kvinnors/flickors inflytande över sin
sexuella och reproduktiva hälsa (ind. 5) visar den kontextuella spridningen. Sexualkunskap har införts
i cs-ägda skolor (fler länder i Västafrika). Kvinnor har börjat neka att gifta sig med sin döde mans bror,
eller att föda barn åt en barnlös syster (Togo). Kvinnans sexualitet är inte längre tabu (Mauretanien).
Prostituerade har fått hjälp att lämna yrket, eller att skydda sig (DR Kongo och Thailand). Traditionen
att inte ha sex under amning har börjat ifrågasättas, och kvinnan kan uttrycka en önskan om sex med
sin man (Sudan).
Ett intressant resultat vad gäller ökat intresse för sexualkunskap och det tidigare tabubelagda ämnet
kvinnors rättigheter kommer från Delhi, Indien,13 där en serie radioprogram sändes med en potentiell
lyssnarskara på flera miljoner (ind. 1, 5). Gensvaret per program var i genomsnitt 150 samtal och 600
sms. I Nepal14 har ett antal kvinnor börjat med preventivmedel, dels genom att de fått ökad kunskap i
någon av de 32 startade kvinnogrupperna, dels genom att 19 mansgrupper startats som arbetar för
kvinnors och barns hälsa, bl.a. genom kreativa events, familjebesök och peer influence där man
förespråkar familjeplanering (ind. 1, 5).
Majoriteten av resultat finns i Västafrika, men även i Central- och Östafrika. I MÖNA har Mauretanien
och Palestina goda resultat, och i Asien finns resultat främst i Indien och Nepal.
Cs-nivå
Delmål: Cs-grupper/organisationer har kapacitet att arbeta för, och agerar och samverkar för, allas lika rättigheter oavsett
kön.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
Cs-grupper/organisationer har skapats som arbetar för jämställdhet mellan kvinnor och män/flickor och pojkar
Cs-grupper/organisationer som arbetar för jämställdhet mellan kvinnor och män/flickor och pojkar har fått ökad effektivitet
och/eller ökad legitimitet, representativitet och ett mer rättighetsbaserat arbete
Cs-grupper/organisationer har en uttalad vision om jämställdhet/en jämställdhetspolicy/en jämn fördelning av kvinnliga och
manliga ledare
Cs-grupper/organisationer har skapat eller utvecklat mötesplatser/plattformar, där kvinnor och män deltar och kan fatta beslut på
lika villkor
5. Cs-grupper/organisationer har utfört opinionsbildningsaktioner bland individer och organisationer i samhället och/eller
påverkansaktioner mot myndigheter och makthavare vad gäller könsroller, ideal och jämställdhet allmänt och/eller specifikt vad
gäller kvinnors och flickors rättigheter inom områden som deltagande i beslut i familj och samhälle, utbildning, ekonomi och arbete,
våld och övergrepp, sexuell och reproduktiv hälsa eller organisering
De hittills uppnådda resultaten bidrar i ganska hög grad till att delmålet uppfylls. En fjärdedel av
resultaten finns på cs-nivå. Flest resultat finns vad gäller att cs-grupper skapats (ind. 1), och handlar
om kvinnokooperativ (Benin, Mauretanien, Tanzania och Togo), kvinnoföreningar och kvinnonätverk
(Palestina och Jemen) eller fokusgrupper för jämställdhetsarbete (Mauretanien). Många befintliga csgrupper och kooperativ har fått ökad effektivitet, ökad legitimitet och representativitet och ett mer
rättighetsbaserat arbete (ind. 2). Bl.a. redovisas att nätverk av kvinnostyrda kooperativ har blivit
självgående (Benin), och att en stödförening för hivpositiva har startat en särskild grupp för flickor
(Togo). Vidare redovisas att kvinnor som utsatts för våld remitteras till andra organisationer
(Nicaragua), och att kvinnliga CSO-nätverk har fått ökad kapacitet inom opinions- och
påverkansarbete (Mauretaninen). Färre resultat finns vad gäller intern jämställdhet inom csgrupper/organisationer (ind. 3), skapade mötesplatser/plattformar (ind. 4) och utförda
opinionsbildningsaktioner (ind. 5). Några resultat kan dock nämnas. Flera CSOs i Egypten ökat sin
interna jämställdhet och börjat arbeta med jämställdhetsfrågor i samhället, efter att de fått
utbildning inom folkbildning och organisationsutveckling av den lokala partnern DM.
Organisationerna blev också inspirerade av att se DM:s egen utveckling vad gällde intern demokrati
och jämställdhet. I Argentina har anhörigträffar hållits för kvinnor med drogmissbrukande män, där
de fått utbyta erfarenheter och lärt sig strategier för att hantera våld i hemmet.
13
14
18512011 Hiv och aids medvetandegörande fas III i Delhi, Indien
24810011 Byutveckling, Mugu, Nepal
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
14
Utvecklingsverksamheten
Ett intressant resultat kommer från Rwanda15, där 278 kyrkoledare, 124 kvinnoledare och 29
ungdomsledare i lokala kyrkor integrerat genusfrågor i församlingsarbetet. Kommittéer har skapats
med både män och kvinnor, vilka ska se över inflytande och maktfördelning inom samfundet utifrån
genus. Kyrkorna har insett att jämställdhet är ett verktyg för utveckling och hållbar fred i både kyrka
och samhället (ind. 1, 4). Ett annat intressant resultat kommer på Palestina, där det i projektet16
skapade ungdomsparlamentet i Salfeet har genomfört en kampanj mot kvinnovåld, efter att
deltagarna fått ökad kunskap om MR. De följer nu och sprider nyheter om brott riktade mot kvinnor,
och om hur brotten följs upp av myndigheter. En engagerad diskussion har förts på gruppens
facebook-sida (ind. 4, 5).
De flesta resultat på cs-nivå finns i Västafrika och i MÖNA.
Institutionell nivå
Delmål: Myndigheter, makthavare och ledare* har kapacitet för, och uppfyller sina skyldigheter, att skapa förutsättningar
för jämställda relationer och en rättvis fördelning av resurser, makt och inflytande.
*Till institutionell nivå hör även traditionella makthavare av typen ledare för etniska grupper, byhövdingar etc.
Religiösa ledare med politisk makt hör till denna nivå. Om de endast påverkar internt hör de till cs-nivån.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
Myndigheter/makthavare/ledare har ändrad attityd/ökad kapacitet vad gäller könsroller, ideal och jämställdhet allmänt och/eller
specifikt vad gäller kvinnors och flickors rättigheter inom områden som deltagande i beslut i familj och samhälle, utbildning, ekonomi
och arbete, våld och övergrepp, sexuell och reproduktiv hälsa eller organisering
Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin information till allmänheten (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller könsroller,
ideal och jämställdhet allmänt och/eller specifikt vad gäller kvinnors och flickors rättigheter inom områden som deltagande i beslut i
familj och samhälle, utbildning, ekonomi och arbete, våld och övergrepp, sexuell och reproduktiv hälsa eller organisering
Myndigheter/makthavare/ledare för en dialog med medborgare/utsatta grupper vad gäller könsroller, ideal och jämställdhet allmänt
och/eller specifikt vad gäller kvinnors och flickors rättigheter inom områden som deltagande i beslut i familj och samhälle, utbildning,
ekonomi och arbete, våld och övergrepp, sexuell och reproduktiv hälsa eller organisering
Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin samverkan med organisationer och olika myndigheter/makthavare vad gäller
könsroller, ideal och jämställdhet allmänt och/eller specifikt vad gäller kvinnors och flickors rättigheter inom områden som
deltagande i beslut i familj och samhälle, utbildning, ekonomi och arbete, våld och övergrepp, sexuell och reproduktiv hälsa eller
organisering
5. Myndigheter/makthavare/ledare har fattat beslut/ändrat regler eller lagar/efterlever regler och lagar/följer upp efterlevnad av
regler och lagar vad gäller könsroller, ideal och jämställdhet allmänt och/eller specifikt vad gäller kvinnors och flickors rättigheter
inom områden som deltagande i beslut i familj och samhälle, utbildning, ekonomi och arbete, våld och övergrepp, sexuell och
reproduktiv hälsa eller organisering
De hittills uppnådda resultaten bidrar i viss grad till att delmålet uppfylls. Endast en mindre andel av
resultaten för Jämställdhet finns på institutionell nivå i denna rapport. Flest resultat har uppnåtts vad
gäller ökad samverkan med organisationer (ind. 4). Resultaten handlar exv. om lokala och regionala
myndigheter, kommuner, eller traditionella ledare som samarbetar i skol-, alfabetiserings- och
byutvecklingsprojekt med fokus på jämställdhet (Burkina Faso, Benin och Togo).
I Palestina17 har lokala myndigheter intresserat sig för ett av den lokala partnern CAMAs projekt som
stärker kvinnor, och har bett CAMA genomföra flera kurser som handlar om genus/jämställdhet. Ett
lokalt universitet har kontaktat CAMA och bett dem utforma en universitetskurs om kvinnors
rättigheter och genusvetenskap (ind. 1, 4). Resultaten i Palestina har påverkats positivt av att det just
nu förs en samhällsdebatt om att förändra lagar som bl.a. har att göra med kvinnors rätt att skilja sig.
Nyligen fick Salfeet sin första kvinnliga borgmästare. Fler kvinnliga kandidater var nominerade i
kommunalvalet.
Några få resultat har uppnåtts vad gäller att ändrad attityd/ökad kapacitet (ind. 1). Kommunledare
har fått ökad kunskap om jämställdhet (Mauretanien). Traditionella ledare har börjat låta kvinnor
vara med och fatta beslut som rör dem (Togo).
15
27310001 Jämställdhetsprojekt ADEPR, Rwanda
33311031 Ungdomsparlament (Shams), Salfeet, Palestina
17
33311041 Utbildning i entreprenörskap, kvinnor, Salfeet, Palestina
16
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
15
Utvecklingsverksamheten
Ett intressant resultat kommer från ett fortbildningsprojekt för kvinnor i Jemen18, där
utbildningsministeriet för vuxenutbildning i Taiz bett lokal partner att stödja dem i framtagandet av
en tvåårig kurs för kvinnor. Kursen ska baseras på lokal partners modell för färdighetsträning,
kvinnors egenmakt (empowerment) och projektplanering. Kursen finansieras av myndigheterna och
kommer att bevakas av lokala kvinnor och spridas brett (ind. 1, 4).
Resultat finns endast i Västafrika (Benin, Burkina Faso och Togo) och i MÖNA (Mauretanien, Palestina
och Jemen).
Lärdomar från analysen
Projekten påverkar oftast på lokal nivå, men påverkan har haft stor betydelse för utsatta kvinnor i
målområdena. Sammantaget har 53 % av jämställdhetsprojekten genomförts i Afrika (varav hälften i
Västafrika). Att över hälften av projekten finns i Afrika beror bl.a. på att lokala partner där oftast är
stora samfund, som har god kontakt med utsatta målgrupper. Jämställdhet valdes ut som en
prioriterad byggsten bland många lokala partner i Afrika vid de regionala
projektplaneringsseminarierna inför 2011-2013. I Västafrika har stödet från samfundsledarna varit
stort, liksom uppbackningen från Sverige (Pingst, PMU, svenska församlingar och svensk personal i
fält). Regionala nätverksinsatser mellan kvinnor genomfördes också under föregående ramperiod,
vilket satte fokus på kvinnors rättigheter också bland männen.
Flickor och kvinnor utgör oftast den primära målgruppen i projekten, och målgruppen stärks genom
samverkande faktorer som ökade praktiska förutsättningar, ökad organisering och kunskap om
rättigheter. Många lokala partner arbetar även med skyldighetsbärare, såsom byledare, ledare för
kooperativ och ledare i lokala kyrkor. På individnivå arbetar man dock i mindre utsträckning med
män. Sidoeffekter har uppstått i flera regioner, t.ex. att den egna organisationen, vanligtvis ett
samfund med ett stort antal lokala församlingar, har påverkats genom projektens
jämställdhetsarbete.
Jämställdhet är ett av PMU:s viktigaste mainstreaming-områden. Sammantaget visar resultaten att
jämställdhet ges fokus i relativt hög utsträckning även i projekt med andra primära byggstenar, men
att resultaten varierar stort mellan länder och partner. Fortsatta åtgärder krävs för att få en jämnare
nivå och hög kvalitet vad gäller jämställdhetsperspektivet inom utvecklingssamarbetet.
Inom byggsten 2 Jämställdhet har en generell risk noteras som kan påverka förväntade resultat.
Kvinnors möjligheter att delta i projekt är mindre i patriarkala samhällen pga. sharialagar eller
traditionella normsystem, och tabubelagda ämnen, som exv. sexuella och reproduktiva rättigheter,
kan vara svåra att ta upp. Partner hanterar detta genom att involvera byledare, äldste och män i
projekten och genom kontextanpassade metoder för dialog. PMU kommer att ta fram strategier för
jämställdhet bl.a. med förslag på hur generella risker kan hanteras.
18
33511011 Utbildning i mänskliga rättigheter, Taiz, Jemen
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
16
Utvecklingsverksamheten
3.3 Tematisk analys 3: Hälsa, utbildning och försörjning
Byggsten 3 är PMU:s störta tematiska program, där hälften av projekten bidrar till resultaten. PMU
har därför delat upp analysen i tre delar.
3.3.1
Tematisk analys 3a: Hälsa
Mål: Människor har bästa möjliga hälsa.



85 projekt bidrar till resultaten, varav 46 är slutrapporterade och 39 har årsrapporterat.
46 projekt har hälsa som primärt fokus.
92 % av de slutrapporterade projekten bedöms ha god uppfyllelse av det egna projektmålet.
Resultat per samhällsnivå
Individnivå
Delmål: Människor förstår, och agerar utifrån, sina egna och andras rättigheter och skyldigheter vad gäller hälsa.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
5.
Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändat beteende vad gäller förebyggande hälsa och/eller skadliga kulturella
traditioner
Blivande mödrar går regelbundet till mödrahälsovård och förlöses i högre grad av utbildad personal
Barn går regelbundet på hälsokontroller/utsätts i mindre grad för fysiska och psykiska övergrepp
Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändat beteende vad gäller allmän hälsovård
Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller stigmatiserande sjukdomar (inkl. hiv/aids)
6. Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller funktionsnedsättning
De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls.19 Merparten av resultaten
inom hälsa finns på individnivå. Flest resultat noteras på ändrade attityder vad gäller stigmatiserande
sjukdomar (ind. 5), särskilt hiv/aids som är ett prioriterat område för PMU. Sammanlagt har minst 1,2
miljoner personer fått ökad kunskap om hivprevention, och minst 30 600 personer har testats.
I Burundi20 har cirka 120 000 människor informerats om hiv genom informationskampanjer i radio,
eller genom massmöten och stödgrupper för hivpositiva. Dessutom har cirka 47 000 skolelever och
21 000 ungdomar nåtts. Fler har låtit testa sig, och stigmatisering och diskriminering har minskat. Hivprevalensen i Burundi har sänkts generellt, bl.a. genom detta projekt. Även hos massajstammar i
Tanzania21 kan man se beteendeförändringar som ett resultat av informationskampanjer om hiv/aids,
som nått cirka 15 000 unga krigare och unga flickor och 90 kyrkoledare. Många har börjat överge
riskfyllda beteenden och skadliga traditioner som att dela fruar och ingå tillfälliga sexuella
förhållanden. Målgruppen använder kondom och undviker att dela nålar och skarpa föremål.
Nästan lika många goda resultat finns vad gäller förebyggande hälsa och/eller skadliga kulturella
traditioner (ind. 1). Exempel på skadliga traditioner som övergetts är att gifta sig med brodern till sin
döde man (ofta död i hiv), att föda barn åt en barnlös syster, tillfälliga sexuella förbindelser och
barnäktenskap (bl.a. i Väst- och Östafrika och i Indien). Resultat vad gäller drogförebyggande arbete
finns, bl.a. i Latinamerika och i Ukraina, områden som antingen är drogproducenter eller
transportvägar för droger. I Ukraina satsar lokal partner på information i skolorna i förebyggande
syfte.
Ett intressant resultat kommer från Nepal22, där ett 80-tal bybor i det mest avlägsna och minst
utvecklade distriktet Mugu, efter information om faran med öppen defekation har grävt latriner.
Detta har resulterat i färre fall av diarré och kolera. Byborna har nu bildat en bykommitté med
35 medlemmar som tar fram en treårig strategisk plan för avföringsfria zoner. I Sudan23, har cirka
19
Bedömningen baseras dels på projektens förväntade bidrag till delmålet, dels på uppfyllelsen av projektmålen.
13510001 Kampen mot hiv/aids, del 2, Burundi
21
30707001 Maasaj Hiv/aidsprojekt, Tanzania
22
24810011 Byutveckling, Mugu, Nepal och 24811001 Byutveckling 2, Mugu, Nepal
23
29610001 Hälsoutbildning, Kajo Kaji, Mundi, Maridi, Sudan
20
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
17
Utvecklingsverksamheten
15 000 personer fått ökad kunskap om bl.a. varierad kost, hygienisk närmiljö och kokning av vatten.
70 % av hushållen använder sig nu av myggnät. 50 % har grävt hygieniska latriner och vet hur man
använder dem. Cirka 1 000 har börjat koka sitt dricksvatten. 60 % av hushållen använder skräpgropar.
45 % av hushållen har hygieniska kök och 25 % använder särskilda djurhus.
Resultaten vad gäller att öka människors kunskap, förändra attityder och beteende vad gäller
mödravård (ind. 2) och funktionsnedsättning (ind. 6) är få, särskilt i Afrika. Insatser inom
funktionsnedsättning genomförs exv. av partner på Sri Lanka och Egypten. Dessa insatser har goda
resultat vad gäller bl.a. integrering i skolor, utveckling av lokalt tillverkade handikapphjälpmedel och
föräldrautbildning.
Flest resultat på individnivå finns i Afrika söder om Sahara. Då staten inte satsar på hälsovård i vissa
regioner (t.ex. Centralafrika) sköts mycket av hälsovården – både preventiv och kurativ – av det civila
samhället.
Cs-nivå
Delmål: Cs-grupper/organisationer har kapacitet att arbeta för, och agerar och samverkar för, ökad hälsokunskap och
ändrat beteende samt allas rätt och tillgång till hälsovård.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Cs-grupper/organisationer har skapats som arbetar med att främja hälsa
Cs-grupper/organisationer med fokus på hälsofrågor har fått ökad effektivitet och/eller ökad legitimitet, representativitet och ett
mer rättighetsbaserat arbete
Cs-grupper/organisationer med annat fokus än hälsa har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller skadliga
kulturella traditioner/stigmatiserande sjukdomar/funktionsnedsättning
Organisationer har ökat tillgången av sjukhus/kliniker och/eller har stärkt deras kapacitet, dvs. vad gäller god
administration/kvalitativ vård (inkl. kompetent personal enl. internationell standard, vetenskapligt testade mediciner,
behandlingsmetoder och utrustning samt goda sanitära förhållanden)/icke-diskriminerande och medicinskt etiskt bemötande av
patienter
Organisationer som bedriver sjukvård har ett samordnat hälsoarbete/har ökad samordning med andra cs-aktörer/finns inlemmat i
myndigheternas hälsostruktur
Cs-grupper/organisationer har skapat eller utvecklat mötesplatser/plattformar, där rättighetsbärare kan få en röst/där
rättighetsbärare och skyldighetsbärare kan fatta gemensamma beslut om hälsofrågor
Cs-grupper/organisationer har utfört opinionsbildningsaktioner bland individer och organisationer i samhället och/eller
påverkansaktioner mot myndigheter och makthavare vad gäller förebyggande hälsa/skadliga kulturella traditioner, mödravård,
barnhälsovård, allmän hälsovård eller stigmatiserande sjukdomar (inkl. hiv/aids)/funktionsnedsättning
De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls. Flest resultat ses vad gäller
att cs-grupper har skapats som arbetar med att främja hälsa (ind. 1). Sammantaget har cirka 130 csgrupper skapats som arbetar med förebyggande hälsa, hivprevention, stöd till hivpositiva eller
påverkansarbete (flest i Afrika söder om Sahara, men även i Nepal, Argentina och Mauretanien)
Många resultat finns också vad gäller att cs-grupper med fokus på hälsofrågor har fått ökad
effektivitet och ett mera rättighetsbaserat arbete24 (ind. 2). Det gäller projektadministration, upplägg
av kampanjer för hivtestning, bildande av nätverk, genomförande av hälsoinsatser, träning i drama
och workshop, kunskap om hur man bemöter sexuellt utnyttjade, framtagna material om
drogmissbruk och behandlingsterapi etc. (Afrika, Asien och MÖNA, men även i Argentina).
Ett intressant resultat kommer från Zimbabwe25, där 33 stödgrupper för hivpositiva med sammanlagt
850 medlemmar skapats, vilka ger psykosocialt stöd och utbildning i exv. IGA, påverkansarbete och
odling av näringsrika grödor. Aktiviteterna förbättrar kommunikationen mellan de hivpositiva och
övriga samhället, och livskvalitén stärks (ind. 1, 2).
Vad gäller att organisationer har ökat tillgången av sjukhus/kliniker och/eller har stärkt deras
kapacitet har sjukhuspersonal fått ökad kompetens enligt internationella standarder, och utrustning
och sanitära förhållanden har förbättrats (DR Kongo) eller kunskap om hiv (Tanzania). Institutioner
har fått material om barns rättigheter och sexuella övergrepp och koncept har tagits fram för
24
25
14511071 Kompetensutveckling hälsa, DR Kongo
33711001 Hiv och aids 3, medvetandegörande och stöd, Zimbabwe
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
18
Utvecklingsverksamheten
rehabilitering av missbrukare (Argentina). Koptiska kyrkan har byggt ett handikappcenter (Egypten).
Resultaten vad gäller skapande av mötesplatser/plattformar (ind. 6) handlar om e-magasin
(Sydafrika), hemsidor, maratonlopp och facebook-grupper (Egypten) samt talk show på tv (Palestina)
Även vad gäller opinionsbildning och påverkansarbete finns goda resultat, som exv. information i
statliga skolor (Indien), tv-och radiosändningar på nationella kanaler (bl.a. i Argentina), eller
radiosändningar i lokala kanaler (i bl.a. Benin).
Ett intressant resultat kommer från Indien26, där 102 program om hiv/aids har sänts över All India
Radio i 19 delstater, och där även representanter för andra NGOs var inbjudna. Programmen har fått
nästan 30 000 SMS med feedback (ind. 5, 6).
Endast några få resultat finns vad gäller att organisationer som bedriver sjukvård finns inlemmande i
myndigheternas hälsostruktur (ind. 5), och samtliga dessa finns i Afrika. En rimlig förklaring till varför
resultaten är så få, är att i Afrika söder om Sahara står trosbaserade organisationer för 30-70 % av
vårdinfrastrukturen, samtidigt som samordningen av cs- och statliga hälsoprogram är svag27.
Afrika söder om Sahara är den region som uppvisar flest resultat på cs-nivå, tätt följt av Asien och
MÖNA. Men goda resultat finns också i Latinamerika.
Institutionell nivå
Delmål: Myndigheter, makthavare och ledare* har kapacitet för, och uppfyller sina skyldigheter, att utan åtskillnad
tillhandahålla förebyggande och kurativ hälsovård.
*Till institutionell nivå hör även traditionella makthavare av typen ledare för etniska grupper, byhövdingar etc.
Religiösa ledare med politisk makt hör till denna nivå. Om de endast påverkar internt hör de till cs-nivån.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Myndigheter/makthavare/ledare har ökad kunskap/ändrad attityd vad gäller förebyggande hälsa/skadliga kulturella traditioner,
mödravård, barnhälsovård, allmän hälsovård eller stigmatiserande sjukdomar (inkl. hiv/aids)/funktionsnedsättning
Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin information till allmänheten (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller
förebyggande hälsa/skadliga kulturella traditioner, mödravård, barnhälsovård, allmän hälsovård eller stigmatiserande sjukdomar
(inkl. hiv/aids)/funktionsnedsättning
Myndigheter/makthavare/ledare för en dialog med medborgare/utsatta grupper (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller
förebyggande hälsa/skadliga kulturella traditioner, mödravård, barnhälsovård, allmän hälsovård eller stigmatiserande sjukdomar
(inkl. hiv/aids)/funktionsnedsättning
Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin samverkan med organisationer och olika myndigheter/makthavare vad gäller
förebyggande hälsa/skadliga kulturella traditioner, mödravård, barnhälsovård, allmän hälsovård eller stigmatiserande sjukdomar
(inkl. hiv/aids)/funktionsnedsättning
Myndigheter/makthavare/ledare har fattat beslut/ändrat regler eller lagar/efterlever regler och lagar/följer upp efterlevnad av
regler och lagar vad gäller förebyggande hälsa/skadliga kulturella traditioner, mödravård, barnhälsovård, allmän hälsovård eller
stigmatiserande sjukdomar (inkl. hiv/aids)/funktionsnedsättning
Myndigheterna har ökat tillgången av sjukhus/kliniker och/eller har stärkt deras kapacitet, dvs. vad gäller god
administration/kvalitativ vård (inkl. kompetent personal enl. internationell standard, vetenskapligt testade mediciner,
behandlingsmetoder och utrustning samt goda sanitära förhållanden)/icke-diskriminerande och medicinskt etiskt bemötande av
patienter
De hittills uppnådda resultaten bidrar i relativt hög grad till att delmålet uppfylls. Resultaten på
institutionell nivå visar bl.a. att myndigheter/makthavare har ökat sitt samarbete med olika aktörer
(ind. 4), och att man samorganiserat hälsoinsatser med lokala partner och de cs-grupper som skapats
genom insatserna (bl.a. i Benin, Filipperna Ukraina). Resultat finns också vad gäller stärkt kapacitet
hos statliga sjukhus/kliniker (ind. 6), exv. vad gäller ökad kunskap om behandlingsmetoder, hiv och
sexuellt överförbara sjukdomar eller funkshinder (bl.a. i Armenien, Nepal och Egypten). Flera goda
resultat från samtliga regioner kan noteras vad gäller attitydförändringar och ökad kunskap hos
myndigheter/ledare (ind. 1). Minst 250 lokala myndighetspersoner (bl.a. i Sudan och Tanzania) har
fått ökad kunskap om hiv/aids, och cirka 1 300 statliga tjänstemän och drygt 3 000 barnskyddsombud
26
18510001 Hiv och aids medvetandegörande i Delhi, fas II, Indien
“Faith-based organizations play a major role in HIV/AIDS care and treatment in sub-Saharan Africa”, http://www.who.int
[2013-04-05]
27
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
19
Utvecklingsverksamheten
i Sri Lanka har fått ökad kunskap om funktionshinder. Dialog med medborgare/utsatta grupper (ind.
3) har främst skett på bynivå i Afrika, men också i nationell tv i Palestina.
Ett intressant resultat vad gäller myndigheternas efterlevnad av lagar och regler gällande allmän
hälsovård (ind. 5), och tillhandahållandet av sjukvård till alla medborgare utan åtskillnad, kommer
från Filippinerna. Genom den lokala partnern TMPI:s insatser i Filippinerna28, har myndigheterna gett
personer från fem minoritetsgrupper på ön Mindoro tillgång till statliga socialförsäkrings- och
vaccinationsprogram. I Sri Lanka samarbetar den lokala partnern Fridsro med myndigheterna i en
nationell rådgivande kommitté vad gäller funktionsnedsättningar. 29 Arbetet har resulterat i att
myndigheterna fattat beslut och gjort flera viktiga lagändringar vad gäller funktionsnedsatta (ind. 5).
En femårig nationell plan för Community Based Rehabilitation (CBR) har antagits,
funktionsnedsättning har inkluderats i barnskyddsombudens program, teckenspråk har erkänts som
nationellt språk, en röstpolicy för blinda och en tillgänglighetspolicy har antagits och bostadsbidraget
för människor med funktionsnedsättning har höjts.
Trots att endast några få hälsoprojekt genomförs i Europa noteras ett förhållandevis stort antal
resultat på institutionell nivå, eftersom lokala partner där sysslar med påverkansarbete och
kapacitetshöjning av myndigheter. Vad gäller att myndigheterna ökat sin hälsoinformation till
allmänheten (ind. 2) finns det enda redovisade resultatet i Europa.
Lärdomar från analysen
Resultaten är främst koncentrerade till Afrika söder om Sahara, därnäst till Asien. Den främsta
förklaringen till detta är förmodligen att merparten av PMU:s partner finns i dessa regioner. Lokala
partner har i många fall, särskilt i Afrika söder om Sahara, en stark tradition att arbeta inom
hälsovård. Inom hälsa arbetar PMU ofta med stora samfund som arbetar på gräsrotsnivå med utsatta
grupper med låg kunskap om förebyggande hälsovård. Resultaten visar på trosbaserade
organisationers styrka att arbeta med kunskapsöverföring, attityd- och beteendeförändringar och
därigenom reducera ohälsa, stigma och diskriminering. Lokal partner arbetar ofta i små,
marginaliserade grupper där traditioner av hävd är svåra att förändra (t.ex. bland massajer). I vissa
konfliktdrabbade områden har den lokala partnern fått stöd att bygga upp hälsoposter, sjukhus och
annan infrastruktur. Ett brett nätverkande och samarbete med skyldighetsbärare på nationell och
lokal nivå är komponenter som är gemensamma för många projekt med särskilt goda och hållbara
resultat.30 I vissa kontexter, exv. i svaga stater i en konflikt-/postkonfliktsituation, är det mycket svårt
att samverka med myndigheter pga. hög korruption och bristande samhällsstyrning. Däremot
används ofta ledare (traditionella ledare, byledare etc.) i arbetet med information och
attitydförändringar.
Resultaten visar att hiv/aids i hög grad integrerats i lokala partners arbete, både genom antagna
policyer och genom integrering i skolverksamhet och alfabetisering. Hiv/aids är dessutom,
tillsammans med bashygien, en vanlig komponent i byutvecklingsprogram. Genom att integrera hälsa
med försörjning och miljö tas ett helhetsgrepp för lokal utveckling.
Inom byggsten 3 Hälsa, utbildning och försörjning har en generell risk noteras som kan påverka
förväntade resultat. Ansvarsfördelningen och samverkan mellan CSOs och staten en viktig faktor att
beakta. Parallella strukturer ställer krav på tydlig kontroll och standarder från staten, och följsamhet
från civilsamhället. PMU bedömer att lokal partner tar sitt ansvar gentemot stat och har god
följsamhet gentemot de standarder som finns inom hälsa, utbildning och försörjning (exv. vad gäller
lagstiftning för mikrofinans). Brain drain av utbildad personal är en annan risk som drabbar fr.a.
hälsovården i flera länder, där personal går till andra mer välbetalda anställningar inom eller utom
landet. PMU:s lokala partner motverkar förlusten av utbildad personal genom att, där det är möjligt,
28
15907001 Byutveckling 4, Mindoro, Filippinerna
29407011 CBR Program, Sri Lanka
30
Se exv. projekten 31111021, 20311031, 24907011, 32211001 och 11107001
29
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
20
Utvecklingsverksamheten
höja löner och/eller ge goda anställningsvillkor och andra förmåner för att förbättra de anställdas
levnadsförhållanden.
3.3.2
Tematisk analys 3b: Utbildning
Mål: Människor har tillgång till utbildning och en adekvat utbildningsnivå.



79 projekt bidrar till resultatet, varav 34 är slutrapporterade och 45 har årsrapporterat.
32 projekt har utbildning som primärt fokus.
94 % av de slutrapporterade projekten bedöms ha god uppfyllelse av det egna projektmålet.
Resultat per samhällsnivå
Individnivå
Delmål: Människor förstår, och agerar utifrån, sina egna och andras rättigheter och skyldigheter vad gäller utbildning.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
Vuxna har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller rätten till utbildning
Vuxna har genom icke-formell utbildning/folkbildning fått ökade läs-, skriv- och räknekunskaper/livskunskap/kunskap relaterad till
vardag och kontext
Vuxna har ökade förutsättningar att få grundskolekompetens
4.
Barn/ungdomar har ökade förutsättningar att fullfölja grundskola/sekundärskola
De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls.31 Hälften av resultaten
handlar om att barn och ungdomar har fått ökade förutsättningar att fullfölja
grundskolan/sekundärskolan (ind. 4). Faktorer som ökar förutsättningarna är bl.a. att man fått gå i en
förberedande i förskola och att utbildningen sker på modersmålet. För särskilt utsatta barn är stöd till
skolavgifter, skolutrustning etc. en viktig förutsättning, och ofta ges föräldrar mikrokrediter till IGA
för att kunna betala skolavgifter. Minst 930 utsatta barn och ungdomar har fått sådant stöd. Barn har
också fått trygg skolgång genom skolinternat, nya lokala skolor eller mobila utbildningscenter (för
nomader). Det finns även mycket goda resultat vad gäller att vuxna ändrat attityd och beteende vad
gäller rätten till utbildning (ind. 1). Föräldrar har genom informationsarbete förstått vikten av
utbildning, och har börjat ställa krav på myndigheterna vad gäller skolans kvalitet eller tillgången till
skolor. Fler elever söker till lokala partners kurser och skolor, och det blir allt vanligare att hälften av
eleverna utgörs av flickor.
Ett intressant resultat kommer från Pakistan32 där 250 personer i Khyber-Pakhtunkhwa-regionen har
fått ökad kunskap om rätten till utbildning och om rätten att lära sig läsa och skriva på sitt
modersmål. 20 personer arbetar nu aktivt för sina språkgruppers rätt till utbildning på modersmålet,
bl.a. genom språkdokumentation och materialinsamling för att starta flerspråksskolor (ind. 1, 4).
Cirka 30 projekt har bidragit till resultat vad gäller icke-formell utbildning/folkbildning (ind. 2). Minst
81 000 vuxna har fått ökade läs-, skriv- och räknekunskaper och annan kunskap relaterad till den
kontext de lever i. De nya kunskaperna används exv. till att starta affärsverksamhet eller IGA, till att
läsa och skriva brev från släktingar eller till att använda mobiltelefon. Många alfabetiseringsinsatser
integrerar yrkesutbildning i kurserna, t.ex. snickeri, jordbruk eller hantverk (bl.a. i Rwanda).
I Togo 33 har 480 personer deltagit i bl.a. alfabetiseringskurser. 415 av dessa fullföljde kursen och 336
klarade slutexamen. Det motsvarar 70 % av deltagarna, vilket är ett högt genomsnitt inom
alfabetisering. Som en effekt av insatsen har föräldrar förstått betydelsen av utbildning, och fler barn,
fr.a. flickor, har fått börja skolan (ind. 1, 2, 4).
Mest resultat finns i Afrika, följt av Sydostasien, men resultat rapporteras från alla delar av världen.
31
Bedömningen baseras dels på projektens förväntade bidrag till delmålet, dels på uppfyllelsen av projektmålen.
26007001 Språkutveckling 3, Khyber Pukhtunkwa, Pakistan
33
31107031 Utbildningsprogram 4, Togo
32
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
21
Utvecklingsverksamheten
Cs-nivå
Delmål: Cs-grupper/organisationer har kapacitet att arbeta för, och agerar och samverkar för, ökad kunskap och ändrat
beteende vad gäller utbildning, samt allas rätt och tillgång till utbildning.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Cs-grupper/organisationer har skapats som arbetar med att höja utbildningsnivån
Cs-grupper/organisationer som arbetar med att höja utbildningsnivån har fått ökad effektivitet och/eller ökad legitimitet,
representativitet och ett mer rättighetsbaserat arbete
Organisationer har ökat tillgången av skolor/vuxenutbildningar och/eller har stärkt deras kapacitet, dvs. vad gäller god
administration/god pedagogik och metodik/goda ämneskunskaper/relevant material/bra stöd till elever med särskilda
behov/samverkan med föräldrar eller vårdnadshavare
Organisationer med utbildningsverksamhet har ett samordnat utbildningsarbete/har ökad samordning med andra csaktörer/finns inlemmat i myndigheternas utbildningsstruktur
Cs-grupper/organisationer har skapat eller utvecklat mötesplatser/plattformar, där rättighetsbärare kan få en röst/där
rättighetsbärare och skyldighetsbärare kan fatta gemensamma beslut om utbildningsfrågor
Cs-grupper/organisationer har utfört opinionsbildningsaktioner bland individer och organisationer i samhället och/eller
påverkansaktioner mot myndigheter och makthavare vad gäller allas rätt till utbildning
De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls. Majoriteten av resultat
gäller att organisationer har ökat tillgången av skolor/vuxenutbildningar och/eller har stärkt deras
kapacitet (ind. 3). Minst 5 000 lärare har fått ökad kunskap om metodik och pedagogik. Många
skolledare har fått ökad kapacitetet att styra skolor, att ta fram utbildningsmaterial, att fastställa
kursplaner, att göra handlingsplaner för minskad mobbning eller ökad jämställdhet, att
implementera nationella läroplaner eller att öka föräldramedverkan och elevdemokrati. Skolor har
byggts i två länder där behovet är stort (Sudan och Sierra Leone). Många lokala partner har också
ökat tillgången på vuxenutbildning genom kurser i befintliga lokaler.
Ett intressant resultat kommer från DR Kongo34, där 4 500 primärskollärare har fått ökad kunskap i
metodik, pedagogik, kurs- och lektionsplanering och dokumentation. 98 lärarutbildare har
kompetensutvecklats, och 6 000 lärarhandledningar och 100 nationella kursplaner har tagits fram. Ett
annat intressant resultat kommer från Burkina Faso35, där delar av partnerns grund- och
gymnasieskolor (tolv grundskolor och två gymnasieskolor) fått ökad kapacitet. Alla lärarna i skolorna
har fått ökad pedagogisk kunskap. 90 % av lärarna har bättre metodik och 80 % anges ha förbättrat
sin administrativa kompetens. Tio grundskolor, fyra förskolor och två gymnasieskolor har fått bättre
utrustning och en bättre arbetsmiljö. I 60 % av EADBF:s skolor har föräldraföreningar bildats. I tio
grundskolor och två gymnasier har elevföreningar startats. EADBF har även tagit fram en strategisk
utbildningsplan för alla sina skolor.
Näst mest resultat finns vad gäller att cs-grupper har skapats som arbetar med att höja
utbildningsnivån (ind. 1). Sammanlagt har minst 60 föreningar bildats som arbetar med att höja
utbildningsnivån, främst föräldraföreningar i Västafrika. I flera regioner finns goda resultat vad gäller
opinionsbildningsaktioner och/eller påverkansaktioner (ind. 6).
I exv. Sydsudan36 har myndigheterna genom SPC:s påtryckningar gett skolorna och det civila
samhället möjlighet att vara med i framtagandet av den sydsudanesiska läroplanen. I Hai-Gabatt i
Maridi har en föräldraförening fått inkompetenta lärare flyttade efter dialog med
skolmyndigheterna. SPC:s skolor har också inlemmats i myndigheternas utbildningsstruktur (ind. 4),
genom att skolorna har registrerats som privata skolor, vilket ger dem rätt till statligt stöd.
De flesta resultaten vad gäller formell utbildning finns Afrika, främst i Västafrika och Södra Afrika. Det
finns även många resultat i MÖNA, främst vad gäller icke-formell utbildning.
34
14511031 Utveckling av CEPACs skolor fas 3, DR Kongo
12211031 Integrerat utbildningsprogram, Burkina Faso
36
29607001 Integrerat utbildningsprogram, Sudan
35
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
22
Utvecklingsverksamheten
Institutionell nivå
Delmål: Myndigheter, makthavare och ledare* har kapacitet för, och uppfyller sina skyldigheter, att utan åtskillnad
tillhandahålla utbildning.
*Till institutionell nivå hör även traditionella makthavare av typen ledare för etniska grupper, byhövdingar etc. Religiösa ledare med
politisk makt hör till denna nivå. Om de endast påverkar internt hör de till cs-nivån.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Myndigheter/makthavare/ledare har ökad kunskap/ändrad attityd vad gäller allas rätt till utbildning
Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin information till allmänheten (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller rätten till
utbildning och/eller olika utbildningsmöjligheter
Myndigheter/makthavare/ledare för en dialog med medborgare/utsatta grupper (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller
rätten till utbildning och/eller olika utbildningsmöjligheter
Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin samverkan med organisationer och olika myndigheter/makthavare vad gäller rätten
till utbildning och/eller olika utbildningsmöjligheter
Myndigheter/makthavare/ledare har fattat beslut/ändrat regler eller lagar/efterlever regler och lagar/följer upp efterlevnad av
regler och lagar vad gäller allas rätt till utbildning
Myndigheterna har ökat tillgången av skolor/vuxenutbildningar och/eller har stärkt deras kapacitet, dvs. vad gäller god
administration/god pedagogik och metodik/goda ämneskunskaper/relevant material/bra stöd till elever med särskilda
behov/samverkan med föräldrar eller vårdnadshavare
De hittills uppnådda resultaten bidrar i relativt hög grad till att delmålet uppfylls. De kvantitativa
resultaten på institutionell nivå är få, men går mot en ökning. Merparten av resultaten på
institutionell nivå handlar om att lokal partner bidragit till att öka tillgången av statliga
skolor/vuxenutbildningar och/eller har stärkt deras kapacitet (ind. 6) och till att
myndigheter/makthavare och ledare har ökad samverkan med organisationer och olika
myndigheter/makthavare vad gäller rätten till utbildning och olika utbildningsmöjligheter (ind. 4).
Civilsamhällets bidrag till att stärka statliga skolors kapacitet och samarbete med myndigheterna är
troligen oproblematisk för myndigheterna. Däremot är det sannolikt svårare för cs-aktörer att
påverka myndigheter vad gäller rätten till utbildning exv. för minoriteter och andra utsatta grupper.
Ett intressant resultat kommer från Filippinerna37, där utbildningsministeriet har ökat sin samverkan
med lokal partner, TMPI, vad gäller rätten till utbildning och olika utbildningsmöjligheter. TMPI höll
fyra seminarier för personer från utbildningsmyndigheterna, vilket resulterade i att ministeriet
undertecknade en överenskommelse som erkänner TMPI:s alfabetiseringsklasser som formell
utbildning. Effekten av detta blir att elever i oländigt belägna områden registreras i den officiella
skolan, men kan undervisas hemma i byn. TMPI:s alfabetiseringsprogram koordineras kontinuerligt
med utbildningsministeriet. Ett annat intressant resultat kommer från Jemen38, där 84 lärare och
23 utbildningsadministratörer fått ökad kompetens vad gäller samarbete, självmotivation och
teamwork, genom utbildning från PMU:s lokala partner ITDC. Behovet uppstod då
utbildningssystemet föll sönder i samband med den arabiska våren. Utbildningsministern rapporterar
att engagemanget och samarbetet mellan lärarna i stadens skolor ökat, och att vissa
skolutvecklingsprocesser initierats.
De flesta resultaten finns i Asien och MÖNA. Det finns inga resultat på institutionell nivå i Västafrika,
Central- och Östafrika, trots att de flesta kvalitativa och kvantitativa resultaten på individ- och cs-nivå
finns i Afrika.
Lärdomar från analysen
Majoriteten av insatserna är alfabetiserings- eller skolutvecklingsprojekt. De flesta redovisar resultat
på individ- och cs-nivå, eftersom PMU:s partner arbetar nära rättighetsbärarna och har förmåga att
mobilisera civila samhället vad gäller utbildning. Alla utbildningsprojekt har lokal påverkan, många av
dem har även regional påverkan. Endast ett fåtal har nationell påverkan. Liksom för hälsa gäller att
en stor andel utbildningsverksamhet drivs av trosbaserade aktörer, framför allt i Afrika.
37
38
15911001 Byutveckling 4, Mindoro, Filippinerna
33511021 Social utveckling, utbildning & träning, ungdomar, Jemen
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
23
Utvecklingsverksamheten
Inom 3b utbildning har en generell risk noteras som kan påverka förväntande resultat. Forskning visar
på betydelsen av att undervisningen primärt sker på modersmålet. Intressekonflikten mellan politik,
kultur och utbildning är dock ett dilemma i länder där undervisningsspråket inte är modersmålet. För
övriga generella risker, se Lärdomar från analysen för 3a Hälsa.
3.3.3
Tematisk analys 3c: Försörjning
Mål: Människor har goda försörjningsmöjligheter.



56 projekt bidrar till resultatet, varav 27 är slutrapporterade och 29 har årsrapporterat.
25 projekt har försörjning som primärt fokus.
95 % av de slutrapporterade projekten bedöms ha god uppfyllelse av det egna projektmålet.
Resultat per samhällsnivå
Individnivå
Delmål: Människor förstår, och agerar utifrån, sina egna och andras rättigheter och skyldigheter vad gäller försörjning.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Människor har ökad kunskap om lokala försörjningsmöjligheter
Människor har startat inkomstgenererande aktiviteter/blivit entreprenörer och har fått ökade inkomster
Människor har ökad kompetens inom inkomstgenererande aktiviteter och företagande (exv. vad gäller kontakt med myndighetsoch marknadsaktörer, marknadsanalys och diversifiering, marknadsföring, kvalitetsstärkning, ökad effektivitet, uppfinningar,
ekonomihantering)
Människor har ökad kontroll över resurser inom produktionskedjan (exv. landrättigheter, infrastruktur, förädling)
Människor använder ny, marknadsanpassad yrkeskompetens i sin försörjning
Människor har rättvisa anställnings-/arbetsvillkor
7.
Människor har fått förbättrad matförsörjning (exv. ökad avkastning/varierade grödor/förbättrad djurhållning)
De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls.39 Nästan samtliga projekt
med försörjning som primärt fokus redovisar resultat på individnivå. Majoriteten av resultaten
handlar om att människor har startat inkomstgenererande aktiviteter och fått ökade inkomster (ind.
2) och att människor har ökad kompetens inom inkomstgenererande aktiviteter och företagande (ind.
3). Drygt 80 000 personer har fått tillgång till mikrokredit och startat IGA och/eller småföretag, vilket
har gett minst 45 000 familjer ökade inkomster. Resultaten vad gäller ökad kunskap gäller för det
mesta deltagare i olika cs-grupper som lärt sig prissättning av produkter, mikrofinans, bokföring,
marknadsföring, entreprenörskap eller exv. matförädling, sömnad, hantverk, försäljning etc.
Deltagarna har därefter använt sina kunskaper till att starta enklare IGA eller mer utvecklade
mikroföretag, beroende på förutsättningarna. Det finns också goda resultat vad gäller att människor
använder ny, marknadsanpassad yrkeskompetens i sin försörjning (ind.5) och att människor har fått
förbättrad matförsörjning (ind.7). Resultaten inom dessa indikatorer handlar exv. om ökad
kompetens inom djuruppfödning, jordbrukstekniker, växtförädling, snickeri, sömnad, IT och data eller
management/administration, beroende på kontext.
Ett intressant resultat kommer från Nepal40, där utsatta grupper i Rowa, Pina och Pulu har
organiserats i byutvecklingskommittéer och har fått kunskap om alternativa jordbruksmetoder för
produktion av spannmål, grönsaker och kryddor. Målgruppen har även fått bättre utsäde och kvarnar
som effektiviserat deras matförädling och gett dem fler produkter att sälja, exv. växtolja. Genom
insatsen har 1 020 hushåll ökat sin matproduktion, och har mat så det räcker för ytterligare två
månader per år. De säljer även en del av skörden, och har råd med skola för barnen och med
hälsovård (ind.5, 7). I DR Kongo41, har cirka 2 000 utsatta kvinnor och män samt unga, ensamstående
tonårsmödrar fått utbildning i nya jordbrukstekniker, textilarbete och mikrokrediter. PMU:s lokala
39
Bedömningen baseras dels på projektens förväntade bidrag till delmålet, dels på uppfyllelsen av projektmålen.
24810011 Byutveckling, Mugu, Nepal
41
14507011 Mikrokrediter kvinnor Kivu, DR Kongo
40
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
24
Utvecklingsverksamheten
partner CEPAC har hållit 43 seminarier, och ett kreditkooperativ för jordbruksprodukter och ett sparoch kreditkooperativ bildades för deltagarna. Genom sina nya yrkeskunskaper och kunskap om
mikrokrediter har målgruppen ökat sina försörjningsmöjligheter. De har fått större skördar, har
förbättrat sin mathållning, och har råd att sända sina barn till skolan och reparera sina bostäder
(ind.5, 7).
Resultaten på individnivå finns i de flesta regioner, men med en viss koncentration till Centralafrika
(DR Kongo, Rwanda, Burundi), Syd- och Sydostasien (exv. Indien, Filippinerna).
Cs-nivå
Delmål: Cs-grupper/kooperativ/organisationer har kapacitet att arbeta för, och agerar och samverkar för, ökad kunskap
och ändrat beteende vad gäller försörjning, samt allas rätt och tillgång till försörjningsmöjligheter.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
5.
Cs-grupper/kooperativ/organisationer har skapats som arbetar med att främja försörjning
Cs-grupper/kooperativ/organisationer med fokus på försörjningsfrågor har fått ökad effektivitet och/eller ökad legitimitet,
representativitet och ett mer rättighetsbaserat arbete
Kooperativ/organisationer som tillhandahåller mikrofinans har fått ökad kapacitet vad gäller hantering av dessa (dvs. bättre
administration/ökad kompetens/bättre bemötande av kunder/ökat kapital/bättre informationsmaterial etc.)
Cs-grupper/kooperativ/organisationer har skapat eller utvecklat mötesplatser/plattformar, där rättighetsbärare får göra sin röst
hörd/gemensamma beslut fattas tillsammans med skyldighetsbärare/marknadsaktörer/andra intressenter vad gäller
försörjningsfrågor
Cs-grupper/kooperativ/organisationer har utfört opinionsbildningsaktioner bland individer och organisationer i samhället och/eller
påverkansaktioner mot myndigheter och makthavare eller marknadsaktörer vad gäller försörjningsfrågor
De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls. 80 % av projekten som har
försörjning som primärt fokus rapporterar resultat på cs-nivån. Flest resultat finns vad gäller att csgrupper har skapats och att de fått ökad effektivitet och/eller ökad legitimitet, representativitet och
ett mer rättighetsbaserat arbete (ind. 1, 2). Minst 3 000 grupper har skapats. De flesta är
självhjälpsgrupper eller föreningar för jordbruk och livsmedelsproduktion, försäljning, mikrokrediter
eller sparande. Många grupper ombildas till kooperativ, med stöd från lokal partner. Resultaten vad
gäller ökad effektivitet och legitimitet osv. handlar bl.a. om ökad kunskap inom mikrofinans och IGA,
om ledarskap/management (bl.a. i Rwanda) eller om ökat självstyre och kvinnligt ledarskap (bl.a. i
Rwanda, Benin, Togo).
Ett intressant resultat kommer från Rwanda42, där 2 700 spar- och kreditgrupper har skapats och har
fått utbildning i företagande och hantering av mikrofinans av lokal partner. 3 000 mentorer har
utbildats i relevanta ämnen för att kunna leda grupperna. Som ett resultat har många av
medlemmarna startat småföretag och engagerat sig för att bli självfinansierande. Effekter av insatsen
är att kvinnors status har höjts och att fler barn har börjat skolan (ind. 1, 3).
Det finns även mycket goda resultat vad gäller att kooperativ som tillhandahåller mikrofinans har fått
ökad kapacitet (ind. 3). Kapacitetsstärkningen handlar om att kooperativ/organisationer antingen fått
ökad tillgång till mikrokrediter, eller att de ökat sin mikrofinanskompetens genom utbildningar. Flera
partner samarbetar med mikrofinansinstitut som erbjuder målgruppen krediter, eller hanterar deras
sparande, i de fall kooperativ eller organisationer saknar tillstånd att tillhandahålla
mikrofinanstjänster (som exv. i Indien).
Ett resultat från Indien43 visar hur lokal partner har höjt kapaciteten inom de 150 självhjälpsgrupper
som skapats för 2 800 kvinnor och har bildat 6 federationer för att stärka kvinnornas egenmakt och
skapa hållbarhet. Hittills har 800 kvinnor lärt sig att spara, tränats i IGA och fått lån för att starta egna
företag, genom självhjälpsgrupperna.
Resultat finns också vad gäller mötesplatser/plattformar (ind. 5). Några lokala partner har etablerat
goda relationer med marknadsaktörer som skapat arbetstillfällen, anställt människor från utsatta
grupper eller tagit emot lärlingar. Andra av PMU:s partner har etablerat relationer med banker eller
42
43
27307011 Amizero III, Rwanda
18511041 Kvinnogrupper m. mikrokrediter, Delhi, Indien
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
25
Utvecklingsverksamheten
mikrofinansinstitut. Det finns även intressanta resultat vad gäller opinionsbildningsaktioner och
påverkansaktioner (ind. 5). I ett entreprenörskapsprojekt i Palestina har lokal partner fått en bank att
ge de kvinnliga kursdeltagarna räntefria lån. De har även lyckats få stöd av en kooperativ förening för
lån och sparande.
Även på cs-nivå finns resultaten spridda i de flesta regioner, men med en viss koncentration till
Centralafrika (DR Kongo, Rwanda, Burundi), Sydasien (exv. i Indien, Bangladesh) samt Mauretanien.
Institutionell nivå
Delmål: Myndigheter, makthavare och ledare* har kapacitet för, och uppfyller sina skyldigheter, att utan åtskillnad skapa
möjligheter för människors egen försörjning.
*Till institutionell nivå hör även traditionella makthavare av typen ledare för etniska grupper, byhövdingar etc.Religiösa ledare med
politisk makt hör till denna nivå. Om de endast påverkar internt hör de till cs-nivån.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
5.
Myndigheter/makthavare/ledare har ändrad attityd/ökad kapacitet vad gäller försörjningsmöjligheter och/eller matförsörjning
Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin information till allmänheten (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller
försörjningsmöjligheter och/eller matförsörjning
Myndigheter/makthavare/ledare för en dialog med medborgare/utsatta grupper (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller
försörjningsmöjligheter och/eller matförsörjning
Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin samverkan med organisationer och olika myndigheter/makthavare och/eller med
marknadsaktörer för att underlätta försörjningsmöjligheter och/eller matförsörjning
Myndigheter/makthavare/ledare har fattat beslut/ändrat regler eller lagar/efterlever regler och lagar/följer upp efterlevnad av
regler och lagar för att förbättra försörjningsmöjligheter eller matförsörjning och/eller skapa rättvisa anställnings-/arbetsvillkor
De hittills uppnådda resultaten bidrar i viss grad till att delmålet uppfylls. Ett mindre antal projekt
rapporterar resultat angående försörjning på institutionell nivå. Projekten finns i Togo, Benin,
Rwanda och i Indien, Filippinerna och i Palestina. Flera goda resultat finns vad gäller att myndigheter
för en dialog med medborgare/utsatta grupper och att de ökat sin samverkan med organisationer
(ind. 3, 4).
I Indien44 samarbetar den statliga entreprenörsorganisationen NABARD med lokal partner och ger
tekniskt och ekonomiskt stöd till kooperativ, och Dehlis kommun ger yrkesutbildningar och
anställningar. I Benin45 har kommunen involverat sig i olika evenemang, som t.ex. Internationella
dagen för landsbygdskvinnor, och på olika sätt börjat stödja kvinnor och kvinnokooperativ. I
Filippinerna46 har myndigheterna gett lokal partner, TMPI, tillstånd att ingå i deras program Modified
Conditional Cash Transfer. Genom detta förmedlar partnern statliga bidrag till 200 särskilt utsatta
familjer, bland TMPI:s målgrupper urspungsbefolkningar, funktionsnedsatta m.fl. Myndigheterna
tillhandahåller personal som hjälper till med implementeringen (ind. 4, 5). I Togo har lokala byledare
fått utbildning för att kunna stödja och leda den lokala ekonomiska utvecklingen. Byledarna har
börjat stötta kvinnornas IGA och har ordnat en lagerlokal för kvinnornas mjöl47 (ind. 1, 4, 5). Resultat
finns också vad gäller myndigheters beslut (ind.5), exv. i Palestina där jordbruksministeriet erbjuder
kvinnor yrkesutbildning.
Lärdomar från analysen
Resultat inom försörjning finns i samtliga regioner. Knappt hälften av projekten finns i Väst- och
centrala Afrika och en femtedel i Central- och Sydasien. Försörjningsinsatser genomförs ofta kopplat
till insatser inom hälsa eller utbildning för att skapa förutsättningar för människor att lyfta sig ur
fattigdom. I drygt hälften av projekten har människor tränats inom jordbruk och/eller
djuruppfödning, och i en tredjedel av dem ges någon annan form av yrkesträning (ofta textilarbete). I
omkring hälften av projekten utbildas människor i företagande.
44
18511041 Kvinnogrupper m. mikrokrediter, Delhi, Indien
12211021 Byutveckling, mikrofinans, Comé, Benin
46
15911001 Byutveckling 5, Mindoro Filippinerna
47
31107011 Byutveckling mikrokredit kvinnor, Togo
45
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
26
Utvecklingsverksamheten
Lokala partner arbetar främst på individnivå med rättighetsbärarna, ofta människor som lever i stor
utsatthet och fattigdom. I drygt 10 % av projekten består målgruppen helt eller delvis av hivpositiva.
En tredjedel av projekten rapporterar resultat kopplade till cs-grupper (nya eller redan existerande).
Oftast är det kvinnor, som stöttar varandra och som tillsammans sparar och/eller lånar pengar. En
femtedel av projekten redovisar resultat vad gäller skyldighetsbärare; exv. utbildning av lokala ledare
och påverkan på byledning eller samarbete med myndigheter.
Resultaten finns både på landsbygden och i storstäder. Alla projekt har haft påverkan på lokal nivå,
knappt hälften på regional nivå och ett fåtal på nationell nivå.
För generella risker inom 3c Försörjning, se Lärdomar från analysen för 3a Hälsa.
3.4 Tematisk analys 4: Miljö
Mål: Människor reducerar negativ miljöpåverkan genom en hållbar användning av naturresurser
och miljövänliga metoder samt förebygger miljö- och klimatkatastrofer, och skapar därigenom
goda livsvillkor för nu levande och kommande generationer.



26 projekt bidrar till resultatet, varav 10 är slutrapporterade och 16 har årsrapporterat.
6 projekt har byggstenen som primärt fokus (en ökning i jämförelse med 2011)
Samtliga slutrapporterade projekt bedöms ha god uppfyllelse av det egna projektmålet.
Resultat per samhällsnivå
Individnivå
Delmål: Människor har ökad medvetenhet om sina rättigheter och skyldigheter vad gäller miljön, och agerar för en
hållbar utveckling, är mindre utsatta samt har beredskap inför och förmåga att hantera miljö- och klimatkatastrofer.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
5.
Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller miljöfrågor, rätten till en hållbar miljö och miljöskydd
Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller hållbar användning av naturresurser
Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller miljövänliga tekniker/metoder i hushållet
Människor har ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller hållbara skogs- och jordbruksmetoder och/eller fler och
varierade grödor
Människor är mindre utsatta, och har beredskap inför och ökad förmåga att hantera miljö- och klimatkatastrofer
6. Människor har genomfört gemensamma miljöinsatser (exv. trädplantering/grävande av kompostgropar/toalettbygge/städaktioner)
De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls.48 Flest resultat finns vad
gäller hållbara skogs- och jordbruksmetoder samt fler och varierade grödor (ind. 4). Minst 5 900
bönder praktiserar nya hållbara och miljövänliga jordbruksmetoder. De använder organisk gödsel,
minskar kemisk bekämpning, diversifierar sina grödor, bygger vattensamlare och planterar träd runt
fälten, eller skog för att motverka erosion, vilket ger motståndskraft mot negativa
klimatförändringar.
Ett intressant resultat kommer från Burundi49 där 2 850 förmånstagare, 36 instruktörer, 15 ledare
och 4 agronomer har utbildats i att använda nya jordbruksmetoder, bl.a. genom demonstrationsfält.
Detta har i sin tur lett till ökade och bättre skördar som förbättrat hushållens mathållning och lett till
ett mer hållbart och miljövänligt jordbruk (ind. 4, 5, 6).
Flera resultat finns vad gäller miljövänliga tekniker/metoder i hushållet (ind. 3). På många ställen har
man exv. introducerat energisnåla spisar. Detta är en effektiv metod för att minska förbrukningen av
ved som har en mycket negativ miljöpåverkan. Sammanlagt har minst 664 nya energibesparande
spisar tagits i bruk.
48
49
Bedömningen baseras dels på projektens förväntade bidrag till delmålet, dels på uppfyllelsen av projektmålen.
13507011 Jordbruk och miljö, Burundi
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
27
Utvecklingsverksamheten
I Tanzania50 har 738 bönder och 380 hushåll fått utbildning i hållbart skogsbruk och i hur man
använder energisnåla spisar. Detta har lett till att hushållen förbrukar mindre ved och att färre träd
behöver huggas. Bönderna har även börjat återplantera träd (ind. 2,3,4).
Det finns också goda resultat för ökad kunskap/ändrad attityd/ändrat beteende vad gäller
miljöfrågor, rätten till en hållbar miljö och miljöskydd och för hållbar användning av naturresurser.
Resultaten finns ofta i byutvecklingsprojekt och i projekt med skolor som plattform. Minst 1 916
ungdomar har fått ny miljökunskap och sammanlagt 50 rektorer har fått utbildning i miljöfrågor som
omsätts i praktik. Resultaten är bl.a. ökad kunskap om miljö och klimatpåverkan, ökad
resurshushållning och återvinning, samt att man håller sin närmiljö ren. Miljöaktiviteter (ind. 6)
genomför ofta i grupp. Sammanlagt har 12 091 450 träd planterats i fem olika projekt. Romska barn i
Serbien har hjälpt till att städa bort tre ton skräp från sin bosättning.
Vad gäller resultat inom beredskap inför och ökad förmåga att hantera miljö och katastrofer (ind. 5),
bidrar flera andra indikatorer till att förebygga miljökatastrofer. Flera partner arbetar med att bygga
kunskap inom Disaster Risk Reduction and Management (DRRM), att hitta hållbara jordbruksmetoder
för stabilare försörjning och med att hitta metoder som minskar avskogning och är
erosionsförbyggande, exv. trädplantering, terrassodling och bygge av vallar som skydd mot torka och
översvämningar.
Resultaten finns främst i Afrika.
Cs-nivå
Delmål: Cs-grupper/organisationer har kapacitet att arbeta för, och agerar och samverkar för, allas ökade kunskaper om
rättigheter och skyldigheter vad gäller miljön samt för ett ökat ansvartagande vad gäller förebyggande av, beredskap
inför och hantering av miljö- och klimatkatastrofer.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
5.
Cs-grupper/organisationer har skapats och arbetar med miljö
Cs-grupper/organisationer med fokus på miljö har fått ökad effektivitet och/eller ökad legitimitet, representativitet och ett mer
rättighetsbaserat arbete
Cs-grupper/organisationer med annat fokus än miljö har en uttalad vision om miljövård/ har en miljöpolicy/tar hänsyn till miljön i
sin verksamhet
Cs-grupper/organisationer har genomfört miljöinsatser
Cs-grupper/organisationer har skapat eller utvecklat mötesplatser/plattformar, där miljöfrågor diskuteras och gemensamma
beslut fattas
6. Cs-grupper/organisationer har utfört opinionsbildningsaktioner bland individer och organisationer i samhället och/eller
påverkansaktioner mot myndigheter och makthavare vad gäller människors rätt till en hållbar miljö och miljöskydd/hållbar
användning av naturresurser/miljövänliga tekniker och metoder i hushåll eller inom skogs- och jordbruk/förebyggande av,
beredskap inför och hantering av miljö- och klimatkatastrofer
De hittills uppnådda resultaten bidrar i relativ hög grad till att delmålet uppfylls. Ungefär hälften av
resultaten finns på cs-nivå. Flest resultat finns vad gäller skapade cs-grupper (ind. 1) och genomförda
miljöinsatser (ind. 4). Minst 121 miljöklubbar och 202 andra miljörelaterade cs-grupper har skapats.
De flesta miljöklubbar består av skolungdomar som verkar för att öka medvetenheten kring
miljöfrågor. Miljöklubbarna bidrar till att förändra attityder och visa hur man praktiskt tillämpar
kunskaperna, t.ex. genom framtagande av miljöpolicyer, återvinning eller trädplantering. På en del
skolor har det ökade miljöengagemanget lett till att man utarbetat egna miljöpolicyer och
miljöstrategier för kompostering och återvinning (ind. 3).
Ett intressant resultat kommer från Jemen51, där engelsklärare i Taiz gick en miljöutbildning, och
sedan utarbetade miljöstrategier på sina skolor för att höja miljömedvetenheten hos studenter,
föräldrar och andra lärare och förbättra miljön. I Palestina52, har representanter för lokal partner
HBHA deltog i en utbildning med Miljölinsen. De upprättande sedan en miljöstrategi, vilket gjorde att
50
30711021 Jordbruksutveckling och trädplantering 2, Msambara, Tanzania
33501001 Utbildning av engelsklärare, Taiz, Jemen
52
33311031 Ungdomsparlament (Shams), Salfeet, Palestina
51
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
28
Utvecklingsverksamheten
el och pappersanvändningen minskade. Målgruppen i projektet informerades om deras miljöarbete
och blev delaktiga i arbetet.
I DR Kongo och Burundi har jordbrukskooperativ genomfört miljöinsatser såsom främjande av
miljövänliga jordbruksmetoder, start av plantskolor, byggande av erosionsskyddsvallar och
trädplantering. Lokal partner i Burundi odlat ett stort antal träd på en mindre yta, för att motverka
erosion och få en bättre motståndskraft mot naturkatastrofer och klimatförändringar. Flera partner
ingår också i nätverk med andra organisationer inom miljöfrågor. I Nicaragua samarbetar FUNSEL
med flera miljöorganisationer, och i Tanzania samarbetar partnern med Vi-skogen i Masambara,
tillsammans med 102 olika cs-grupper. Cs-grupperna bidrar till spridning av hållbara och klimatsäkra
jordbruksmetoder. Man samarbetar också inom grupperna för förbättrade försörjningsmöjligheter
och ökad avkastning. I DR Kongo genomförs opinionsbildning och påverkansarbete (ind. 6) genom ett
cs-ägt universitet som sänder radioprogram två ggr. i veckan med nio olika miljöteman.
På cs-nivå har resultaten en stor geografisk spridning. De flesta finns dock i Afrika.
Institutionell nivå
Delmål: Myndigheter, makthavare och ledare* uppfyller sina skyldigheter att reducera negativ miljöpåverkan och skapa
förutsättningar för en hållbar resursanvändning, samt tar sitt ansvar vad gäller förebyggande av, beredskap inför och
hantering av miljö- och klimatkatastrofer.
*Till institutionell nivå hör även traditionella makthavare av typen ledare för etniska grupper, byhövdingar etc. Religiösa ledare med
politisk makt hör till denna nivå. Om de endast påverkar internt hör de till cs-nivån.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
5.
Myndigheter/makthavare/ledare har ökad kunskap/ändrad attityd vad gäller människors rätt till en hållbar miljö och
miljöskydd/hållbar användning av naturresurser/miljövänliga tekniker och metoder i hushåll eller inom skogs- och
jordbruk/förebyggande av, beredskap inför och hantering av miljö- och klimatkatastrofer
Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin information till allmänheten (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller hållbar
användning av naturresurser/miljövänliga tekniker och metoder i hushåll eller inom skogs- och jordbruk/förebyggande av,
beredskap inför och hantering av miljö- och klimatkatastrofer
Myndigheter/makthavare/ledare för en dialog med medborgare/utsatta grupper (på ett språk och en nivå de förstår) vad gäller
hållbar användning av naturresurser/miljövänliga tekniker och metoder i hushåll eller inom skogs- och jordbruk/förebyggande av,
beredskap inför och hantering av miljö- och klimatkatastrofer
Myndigheter/makthavare/ledare har ökat sin samverkan med organisationer och olika myndigheter/makthavare vad gäller
hållbar användning av naturresurser/miljövänliga tekniker och metoder i hushåll eller inom skogs- och jordbruk/förebyggande av,
beredskap inför och hantering av miljö- och klimatkatastrofer
Myndigheter/makthavare/ledare har fattat beslut/ändrat regler eller lagar/efterlever regler och lagar/följer upp efterlevnad av
regler och lagar vad gäller hållbar användning av naturresurser/miljövänliga tekniker och metoder i hushåll eller inom skogs- och
jordbruk/förebyggande av, beredskap inför och hantering av miljö- och klimatkatastrofer
De hittills uppnådda resultaten bidrar i viss grad till att delmålet uppfylls. Endast fyra nystartade
bidrar med resultat, vilket dock är en positiv utveckling sedan 2011. Tre av projekten finns i Afrika
och ett i Asien. Aktiviteterna syftar i huvudsak till att motverka eller ha beredskap för negativ
klimatpåverkan.
I Etiopien53 har 53 statligt anställda fått ökad kunskap om miljövänliga tekniker och metoder i hushåll
eller inom skogs- och jordbruk (ind. 1) genom utbildning i Soil and water conservation (SWC). I
Burkina Faso54 finns resultat vad gäller ökad information till allmänheten (ind.2). Traditionella ledare
har utbildats och hjälpt till med informationsspridning gällande användning av latriner och
kompostgropar. I Filippinerna55 finns ett resultat vad gäller ökad samverkan med organisationer och
olika makthavare vad gäller förebyggande av, beredskap inför och hantering av miljö- och
klimatkatastrofer. Myndigheter och lokala ledare i Dulo Marimel har tillsammans med lokal partner
bildat ett katastrofberedskapsteam och etablerat ett varningssystem för annalkande katastrofer,
efter att de fått utbildning i Disaster Risk Reduction and Management (DRRM). I Burundi56 medverkar
53
15611021 Miljövård, Amahararegionen, Etiopien
13411001 Byutveckling 2, hälsa, Boulkiemdé och Sanguié, Burkina Faso
55
15911011 Organisationsutveckling 2, Filippinerna
56
13511011 Jordbruk och miljö 2, Burundi
54
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
29
Utvecklingsverksamheten
nationella och lokala myndigheter i CEPBUs jordbruksprogram. Representanter från miljö- och
utbildningsministeriet och regionala beslutsfattare har deltagit i aktiviteter och seminarier, bl.a.
Trädens Dag i Cankunzo då 9 500 träd planterades. Myndigheterna ingår också i lokala kommittéer
som engagerar sig för samhällsförändringar vad gäller miljö.
Lärdomar från analysen
Fokus inom miljöarbetet ligger på att stärka individers och cs-gruppers kapacitet att hantera
miljöfrågor. Det är relevant att lokala partner prioriterar att stärka rättighetsbärarnas motståndskraft
och beredskap mot klimatförändringar, eftersom denna i hög grad påverkar deras försörjning, i
synnerhet på landsbygden. Under 2012 kan man se att skyldighetsbärare involveras, och att
samarbetet med myndigheter och nätverkande kring miljöfrågor har ökat. Det finns dock fortfarande
förhållandevis lite påverkansarbete. Resultaten för miljö är koncentrerade till Afrika, förmodligen för
att merparten av PMU:s partner finns i Afrika och för att klimatpåverkan är så påtaglig i många
afrikanska länder i form av ökenspridning, torka, erosion och översvämningar. Även lokala partner
drabbas, vilket lett till ett genuint engagemang. Miljö och försörjning länkar tydligt till varandra. En
enstaka, men intressant koppling, till hälsa finns i Zimbabwe57, där har man odlat grödor som stärker
immunförsvaret, vilket är viktiga för människor som lever med hiv.
Eftersom PMU:s lokala partner inte primärt är miljöorganisationer, är miljöintegrering en viktig
strategi. Miljökomponenter inkluderas exv. i utbildningsprogram, men det finns en god spridning av
miljöresultat inom olika primära byggstenar, vilket tyder på en god mainstreaming.
Inom byggsten 4 Miljö finns det en generell risk som kan påverka de förväntade resultaten. Det om
det saknas fördjupade situationsanalyser för målområden med stora miljörisker. Detta gäller också i
konfliktområden, där det kan uppstå risker pga. otillräckliga naturresurser. PMU har hanterat risken
genom att i de nya ansökningsmallarna göra fördjupade analyser obligatoriska enligt vissa kriterier.
Miljöanalyserna görs med stöd av verktyg som tagits fram av Miljölinsen, och som anpassats av PMU.
57
33707021 Hiv och aids 2, medvetandegöra, Zimbabwe
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
30
Utvecklingsverksamheten
3.5 Tematisk analys 5: Lokala partners kapacitet
Mål: Lokala samarbetspartner arbetar effektivt och rättighetsbaserat, och är representativa och legitima
röstbärare och organisatörer av samhällstjänster.





108 utvecklingsprojekt bidrar till resultaten, varav 47 är slutrapporterade och 61 har
årsrapporterat har bidragit till resultatet. 27 av dessa har byggstenen som primärt fokus.
97 % av de slutrapporterade projekten bedöms ha goda resultat
4 globala projekt bidrar till resultaten
7 facilitator-/controllerprojekt bidrar till resultaten
Även PMU: s utbildningar, uppföljning av administration och projekt etc. bidrar till resultaten.
Resultat per organisationsnivå
Effektivitet
Delmål: Lokala samarbetspartner har god administrativ kapacitet, goda system och tematisk kunskap, samt använder
metoder och strategier som angriper fattigdomens grundorsaker.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
Organisationen har god administration (dvs. god organisation, god avtalsefterlevnad samt god projekt- och finansiell redovisning)
Organisationen har goda system för planering, uppföljning, utvärdering och rapportering
Organisationen har relevant kunskap om de tematiska områden som berörs inom utvecklingsinsatserna
Organisationen har kunskap om, och beaktar, demokratiska principer (inkl. antikorruption), mänskliga rättigheter, jämställdhet,
miljö, hiv/aids och konflikt
5. Organisationen följer relevanta policyer och riktlinjer för sina utvecklingsinsatser
6. Organisationen väljer effektiva strategier i sina utvecklingsinsatser och levererar förväntade resultat
7. Organisationen präglas av en lärande kultur och bearbetar regelbundet ideologi, förhållningssätt och metoder med hänsyn till
lokala förhållanden
8. Organisationen har en kapacitets- och kompetensutvecklingsplan för sin personal
9. Organisationen har kunskap om bistånds- och utvecklingseffektivitet och styr utifrån egna prioriteringar och strategier
10. Organisationen samordnar i aktuella fall sina strategier med lokala, regionala eller globala aktörers strategier
11. Organisationen har förmåga att använda olika verktyg för påverkan och röstbärande, exv. media eller annan kommunikation
12. Organisationen har kompetens att förebygga och hantera humanitära katastrofer
De hittills uppnådda resultaten bidrar i hög grad till att delmålet uppfylls.58 Tre fjärdedelar av alla
lokala partner har stärkt sin effektivitet. Partners effektivitet har ökat mest inom administration,
tematisk kunskap, beaktande av demokratiska principer, mänskliga rättigheter, jämställdhet, miljö,
hiv/aids och konflikt, beaktande av policyer och riktlinjer, lärande kultur, och samordning med andra
aktörers strategier (ind.1, 3, 4, 5, 7, 10). Dessa indikatorer fångar upp partners teoretiska och
operationella kapacitet. Färre resultat noteras inom system för PMER, effektiva strategier,
kapacitets- och kompetensutvecklingsplaner, kunskap om bistånds- och utvecklingseffektivitet och
styrning utifrån egna prioriteringar och strategier, verktyg för påverkan och röstbärande samt
kompetens att förebygga och hantera humanitära katastrofer (ind. 2,6,8,9,11,12). Dessa indikatorer
är mer tekniskt komplicerade och krävande för en del partnerorganisationer. För att stödja partners
kapacitetsutveckling inom dessa mer organisations- och biståndstekniska områden stöder PMU
partner genom bl.a. fyra globala projekt, facilitatorers/controllers och handläggares rådgivning samt
utbildningar. De partner som kommit längst i att utveckla kapacitet inom dessa områden har oftast
format tydliga organisatoriska enheter som förmår hantera dessa utvecklingsprocesser, t.ex. Fridsro i
Sri Lanka och Espoir i Mauretanien.
Ett särskilt intressant projekt har drivits av CAMA i Palestina59. Genom att mobilisera främst
ungdomar, stimulera deras samhällsengagemang och träna dem i demokratiskt medborgarskap har
ungdomarna påverkat och tagit ansvar för sin lokala miljö; t.ex. genom trädplantering. Partnerns
strävan att arbeta rättighetsbaserat och involvera målgruppen har lett till att de utmanats av
58
Bedömningen baseras dels på projektens och anda kapacitetsstärkande insatsers förväntade bidrag till delmålet, dels på
uppfyllelsen av projektmål och andra uppsatta mål.
59
33311031 Ungdomsparlament (Shams), Salfeet, Palestina
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
31
Utvecklingsverksamheten
ungdomarna att utvecklas som organisation. Detta har lett till att CAMA ökat sin MR-kompetens och
förbättrat sin verksamhetskoordinering och koherens (ind. 1,2,3,4,6).
Andra exempel på partner som haft en god kapacitetsutveckling är IMC i Egypten och TMPI i
Filippinerna. IMC:s kapacitetsstärkning har, i en kontext laddad med religiösa värdegrunder,
fokuserat på att öka effektivitet i religionsdialog och hälsoupplysning (ind. 1,2,3,4,9,10), där IMC
utvecklat koncept för kommunikation och dialog. TMPI fokuserar på att stödja utsatt
ursprungsbefolkning på Mindoro vad gäller deras rättigheter. Kapacitetsstärkningen inom effektivitet
har för TMPI kombinerats med stärkt förmåga till att arbeta rättighetsbaserat (ind.
1,2,3,4,5,6,7,9,10,11, 12). Båda partnerna är aspiranter till att bli programstödspartner för PMU.
Intern demokrati
Delmål: Lokala samarbetspartner har en demokratisk, icke-diskriminerande och jämställd kultur, med transparenta
system, som möjliggör internt ansvarsutkrävande.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
Organisationen låter alla medlemmar/all personal utan diskriminering, delta i demokratiska processer
Organisationen har interna transparenta system för planering, uppföljning, utvärdering och rapportering av sin verksamhet, vilket
möjliggör ansvarsutkrävande från medlemmar/personal
Organisationen har en jämställdhetspolicy, och mäns och kvinnors åsikter respekteras lika
4. Organisationen har en jämn fördelning av manliga och kvinnliga ledare/chefer på olika nivåer
De hittills uppnådda resultaten bidrar i viss grad till att delmålet uppfylls. Ungefär en tredjedel av
lokala partner har stärkt sin interna demokrati. Mest resultat vad gäller intern demokrati finns vad
gäller transparenta system för PME&R som möjliggör ansvarsutkrävande (ind. 2). De partner som
utvecklat sin interna demokrati mest är partner som redan har stor kapacitet (TMPI i Filippinerna,
BUPDOS i Benin, FPFK i Kenya, CAMA i Palestina, Espoir i Mauretanien). Ett intressant
organisationsutvecklingsprojekt som drivs av AoG i Zimbabwe60, har gett goda resultat vad gäller
transparens, ansvarsutkrävande och ökat kvinnligt ledarskap (ind. 4). Målet var att utveckla kyrkan
som kompetent och relevant utvecklingsaktör och stärka kvinnans roll och position inom kyrkan.
Insatsen har lett till attitydförändringar och nya organisationsstrukturer och rutiner. Kyrkan har bla.a
börjat skapa en separat CSO, och kvinnor har fått framskjutna positioner som ledare och
styrelsemedlemmar. I sitt utåtriktade arbete med utsatta grupper har AoG gått från ett traditionellt
top-down till ett inkluderande och mobiliserande arbetssätt. Insikten om exv. en gemensamt ägd
lärandekultur bidrar till att stärka det sociala kapitalet.
Några exempel på lokala partner som nått intressanta resultat vad gäller ökad intern demokrati är
BUPDOS i Benin och FPFK i Kenya. BUPDOS är en trosbaserad CSO, medan FPFK är ett samfund som
genomför samhällsutvecklingsinsatser inom kyrkans strukturer. BUPDOS arbetar medvetet med att
stärka både sin egen och ägarsamfundets struktur för demokratiska processer, transparenta system,
utveckling av jämställdhetspolicy och mobilisering av ett kvinnligt ledarskap (ind. 1,2,3,4). FPFK har
stärkt sina demokratiska processer och utvecklat en jämställdhetspolicy för att öka antalet kvinnliga
ledare (ind. 1,3,4).
60
33707011 Organisationsutveckling AOG 2, Zimbabwe
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
32
Utvecklingsverksamheten
Representativitet, legitimitet och rättighetsbaserat arbete
Delmål: Lokala samarbetspartner arbetar rättighetsbaserat, och med både rättighets- och skyldighetsbärare, utifrån
behoven hos de mest utsatta.
Nyckelindikatorer:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Organisationen tillämpar rättighetsperspektivet i sina utvecklingsinsatser, och utgår från fattigdomens grundorsaker
Organisationen har transparenta system för planering, uppföljning, utvärdering och rapportering av projektverksamheten, vilket
möjliggör deltagande och ansvarsutkrävande från rättighetsbärare och andra intressenter
Organisationen involverar och mobiliserar individer i ett socialt och medborgerligt engagemang
Organisationen samverkar med andra cs-grupper/organisationer vad gäller social förändring, opinionsbildning och
påverkansarbete
Organisationen arbetar innovativt med socialt arbete, röstbärande och påverkansarbete, och samverkar om möjligt med
myndigheter på olika nivåer
Organisationen har skapat eller utvecklat plattformar för information, dialog och debatt, där individer, cs-grupper/organisationer,
stat och/eller marknad kan mötas
7. Organisationen ingår i regionala och/eller globala nätverk, där man samverkar kring röstbärande och påverkansarbete
De hittills uppnådda resultaten bidrar i viss grad till att delmålet uppfylls. Mer än tre fjärdedelar av
alla lokala partner har stärkt sin representativitet, legitimitet och sitt rättighetsbaserade arbete. Även
inom detta område har partner mest ökat sin operationella kapacitet, medan den teoretiska
kapaciteten inte fått lika tydliga uttryck. Den största kapacitetstärkningen finns vad gäller att
organisationer involverar och mobiliserar individer för ett socialt och medborgerligt engagemang
(ind. 3).
I flera fall har partner även skapat eller utvecklat plattformar för information, dialog och debatt, där
individer, cs-grupper, stat och marknad kan mötas (ind. 6). Lokala partners arbete med att stärka sin
legitimitet har även i hög grad påverkat hur de tillämpar rättighetsperspektivet och utgår från
fattigdomens grundorsaker (ind. 1). Flera partner har även arbetat för att öka transparensen i de
egna systemen för PME& R för att möjliggöra deltagande och ansvarsutkrävande av intressenter (ind.
2). Det är sju partner (FPFK i Kenya, Espoir i Mauretanien, TMPI i Filippinerna, Fridsro i Sri Lanka, FGA
i Pakistan, CEPEBU i Burundi och CEPAC DR Kongo) som särskilt försöker öka sin transparens, genom
att de vill bli certifierade av Humanitarian Accountability Partnership (HAP).
Ett särskilt intressant projekt drivs av FLI i Pakistan61, som är en sekulär CSO med fokus på
språkutveckling. Partnern inriktar sig särskilt på att stärka sin representativitet och legitimitet och på
att göra arbetet rättighetsbaserat. Verksamheten bearbetar tydligare grundorsaker, involverar och
mobiliserar i högre grad individer, samverkar mer med myndigheter och andra CSOs, samt initierar
plattformar och deltar i nätverk för röstbärande och påverkan (ind. 1,3,4,5,6,7).
Två lokala partner som tydligt stärkt sin kapacitet är SPC i Sydsudan och FUNSEL i Nicaragua. SPC har
mitt under frigörelsen av Sydsudan, utvecklat sin kapacitet som legitim samhällsaktör med ett tydligt
rättighetsperspektiv (ind. 1,2,3,4,5,7). I samband med statsbildningen kunde SPC mobilisera och
involvera individer, och samverkade med både CSOs och myndigheter. SPC stärkte också sin position
som legitim och relevant främjare av demokratisk statsbildning genom att samverka regionalt med
andra CSOs i Östafrika. FUNSEL i Nicaragua har inom ett utvecklingsprojekt62, stärkt sin kapacitet att
vara transparent, och att involvera och inkludera individer för social och medborgerlig utveckling.
Kapacitetsstärkningen har också lett till ökad samverkan med myndigheter och CSOs, och till
initiering av plattformar för dialog och debatt kring social förändring (ind. 2,3,4,5,6).
Globala utvärderingar
Under 2012 har globala utvärderingar genomförts om PMU:s arbete inom tre områden;
ursprungsbefolkning i Bolivia63, lokala partners övergång från humanitära insatser till
61
26011001 Språkutveckling 4, norra Pakistan
24907011 Demokratiutbildning, ungdomar i Darío, Nicaragua
63
39911022 FUT 2011-2013 - Utvärdering Weenhayek
62
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
33
Utvecklingsverksamheten
utvecklingsinsatser på Balkan64 och partners arbete med att stärka demokratisk kultur i Palestina och
i Sydsudan 65. Lokala partner har involverats i framtagande av uppdragsbeskrivning och i upplägg för
utvärdering. Målgrupperna var informanter i samtliga utvärderingar, och gavs möjlighet att ge
respons på utvärderingen och påverka konsulternas rekommendationer. Vissa rekommendationer
har stärkt lokal partners perspektiv i förhållande till PMU, vilket är ett uttryck för ett stärkt ägarskap.
Genom utvärderingarna har systemiska frågeställningar och kontextanalyser kommit i fokus.
Utvärderingen om partners anpassning till nya förutsättningar på Balkan lyfte fram psykologiska
aspekters inverkan på utvecklingssamarbetet; trauma, hopp, samhörighet etc. Viktiga insikter har
gjorts om nödvändigheten av kulturella analyser och djupare kontextförståelse i planering och
genomförande av insatser. Utvecklingsstrategiska aspekter har internt inom PMU, och hos lokala
partner, fått en annan tyngd genom att utvärderingar har utformats som utforskande, snarare än
som en kontroll av resultat. PMU:s globala utvärderingar tar ett större tematiskt grepp, och är ett
komplement till de lokala, externa utvärderingar som görs i alla projekt.
Lärdomar från analysen
Vid en jämförelse mellan resultaten för byggstenens tre delmål, visar det sig att partners
representativitet, legitimitet och ett rättighetsbaserat arbete (org.-nivå 3) har fått ett relativt högt
värde, vilket kan tolkas som att detta getts högst prioritet. Därefter har lokala partner försökt stärka
sin kapacitet att vara effektiva (org.-nivå 1). Detta beror sannolikt på PMU:s drivit frågan om ett
rättighetsbaserat förhållningssätt till målgrupper och andra intressenter, liksom frågan om goda
system och biståndseffektivitet. Kapacitetsutveckling inom intern demokrati (org.-nivå 2) gavs lägst
prioritet fram till och med 2012. PMU noterar en tydlig rörelse mot ökad intern demokrati och
jämställdhet, och kan konstatera att CSOs kan ha lättare att snabbt göra färändringar än stora
samfund. De flesta samfund har en mycket god struktur med demokratiska former, men
jämställdheten kan gå långsammare. Dels beror detta på interna traditioner, dels måste ett stort
antal lokala församlingar bryta med det ofta starkt patriarkala samhället.
PMU:s kapacitetsstärkande insatser har generellt kunnat genomföras enligt plan. PMU kan
konstatera att hållbarheten i insatserna blir störst om lokal partner får äga hela processen och kan
inlemma den i sina pågående interna förändringsprocesser. Överlag har PMU:s insatser resulterat i
strukturella förändringar som i grunden förvandlat lokala partner, som exv. förändringar vad gäller
kvinnor på ledande poster.
64
65
39911023 FUT 2011-2013 - Tillbakablickande: Balkan
39911024 FUT 2011-2013 - Tema: Demokrati (2012)
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
34
Utvecklingsverksamheten
Bilagor
1. Finansiella rapporter – Utvecklingssamarbetet i Syd
Finansiell rapport
Sammanställning av projekt med försenade rapporter
Sammanställning av projekt med större avvikelser
Programuppföljning
Övergripande nivå – Program i Syd
Afrika, Centrala
Afrika, Södra
Afrika, Väst
Afrika, Öst
Afrikas Horn
Centralasien och Sydasien
Globalt
Latinamerika
Mellanöstern/Nordafrika
Sydostasien
2. Finansiella rapporter – Reformsamarbetet i Öst
Finansiell rapport
Programuppföljning
Övergripande nivå – Reformsamarbete Öst
Reformsamarbete Öst
3. Det humanitära biståndet
Bilaga ͳ.
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
PMUs finansiella rapport 2012
Anslagsposten Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället
Budget*
Utfall
Not
13 588 000
14 393 122
1
69 722 200
9 256 400
69 722 200
8 062 128
2
3
*baseras på reviderad budget inskickad till Sida 2012-02-28
Ingående balans
Erhållna medel/intäkter
Erhållna Sidabidrag till utvecklingsarbete från anslagsposten
Egeninsats
Av ramorganisationen
utgivna medel för utförda återbetalningar till Sida
Av samarbetspartner
erhållna medel för täckning av återbetalda medel till Sida
Administrationsbidrag
Övrigt (i förekommande fall)
Ränteintäkter
Summa erhållna medel/intäkter
Utbetalningar/kostnader och återbetalningar
Utbetalning enligt gällande
avtal avseende verksamheten hos lokal samarbetspartner
Utbetalningar enligt gällande
avtal avseende verksamheten hos svensk församling
Verksamhetskostnader enligt gällande
avtal hos ramorganisation
Administrationskostnader hos ramorganisation
Övrigt
Återbetalt till Sida
Återbetald ränta till Sida
Summa utbetalningar/kostnader och återbetalningar
0
0
5 577 800
2
98 144 400
5 577 800
0
339 596
98 094 846
-72 545 400
-64 669 271
4
-232 400
-187 427
5
-19 788 800
-5 577 800
-15 764 587
-5 577 800
0
0
0
-86 199 085
6
2
11 895 761
7
-98 144 400
Utgående balans
8
Allmänna (ej postspecifika) tilläggsupplysningar
PMU intygar att den finansiella rapporten på övergripande nivå har upprättats i enlighet med avtal
med Sida och Sidas instruktioner för finansiell rapportering på övergripande nivå.
Redovisnings- och värderingsprinciper
PMU följer föreskrivna redovisningsprinciper enligt mall
Beslutade ej utförda återbetalningar till Sida
Enligt beslut från Sida 2012-11-16 (insatsnr 5403015501) har PMU återbetalat
727 397 kr den 2013-01-30. Återbetalningen gäller följande insatser:
Proj.nr: 15604021, 15604031, 15606011
177 397
Proj.nr: 20203011
500 000
Proj.nr: 20201001
50 000
Summa
727 397
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 1 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Försenad projektrapportering
se separat specifikation
För PMU InterLife/Pingst ffs
Alvik 2013-04-25
PeO Larsson
Niclas Lindgren
Min revisionsrapport har avlämnats 2013-04-26
Jonas Grahn
Auktoriserad revisor
NOTER
Not 1
Ingående balans sydramen 20120101
Projektmedel
Ränta räkenskapsåret 2011, att återbetalas till Sida 2013 enl
avtal
Summa
Not 2
Mottagna medel
2012-03-07
2012-05-04
2012-07-13
2012-11-20
Summa
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
395 131
14 393 122
18 825 000
18 825 000
18 825 000
18 825 000
75 300 000
Not 3
Beräkning av egeninsats - egeninsatsgrundande kostnader:
Utbetalning enligt gällande avtal avseende verksamheten hos
lokal samarbetspartner
Utbetalningar enligt gällande avtal avseende verksamheten hos
svensk församling
Verksamhetskostnader enligt gällande avtal hos ramorganisation
Summa
Egeninsats 10%
13 997 991
varav adm
1 394 444
1 394 444
1 394 444
1 394 444
5 577 800
64 669 271
187 427
15 764 587
80 621 285
8 062 128
Bilaga 1. Sida 2 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Not 4
Utbetalning enligt gällande avtal avseende verksamheten hos
lokal samarbetspartner
Avdrag för återföring av ej godkända kostnader till ram
(återförs till ram och ingår i IB 2013)*
39905151, Stipendiater 2/2005
Slutsumma utbetalning enligt gällande avtal avseende
verksamheten hos lokal samarbetspartner
64 714 979
-45 708
64 669 271
* Ej godkända kostnader har krediterats projektet och därmed har
motsvarande belopp återförts till ramen per 2012-12-31.
Not 5
Utbetalningar enligt gällande avtal avseende verksamheten
hos svensk församling
(beloppet avser lönekostnader för svenska volontärer som är
anställda hos svensk församling)
Not 6
Verksamhetskostnader enligt gällande avtal hos PMU
Inköp av fordon (avser utlandsplacerad personal)
Utrustning
Resekostnader
Hyra (avser utlandsplacerad personal)
Administration kopplat till handläggartjänster, t ex
telefonkostnader
Konsultkostnader (i huvudsak relaterat till lokala partners
kapacitetsutveckling)
Utvärdering (av lokal partners verksamhet)
Revision (av lokal partners verksamhet)
Kapacitetsutveckling av lokala partner
Personalkostnader
Ej redovisade förskott (lokala partner och utlandsplacerad
personal)
Summa verksamhetskostnader PMU
Not 7
Specifikation av utgående balans
Ej förbrukade medel syd
Ränta räkenskapsåren 2011 och 2012, att återbetalas till Sida
2013
Summa
187 427
272 033
176 705
1 363 067
45 966
260 463
245 811
102 485
141 147
1 645 279
11 717 993
-206 362
15 764 587
11 161 035
734 727
11 895 762
Not 8
Ränkteintäkter avser följande anslag: syd, reformsamarbete öst
samt informationsanslaget
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 3 Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Sammanställning av projekt med försenade rapporter per 2012-12-31
Belopp som ännu
ej erhållits rapport
för per 2012-12-31
Rapportdatum
enligt avtal
Kommentar
(huruvida efter 2012-12-31 rapporter
inkommit)
Projekt
Land
15007041 Organisationsutveckling 3, NGOs
15611031 Påverkansarbete för demokratisk styrning, ECFE
17810001 Alfabetisering 3, Dubréka
18511031 Hiv/aids projekt Karnataka
20307031 Barns rättigheter, nationellt
20309001 Organisationsutveckling och gender, Kenya
27311011 Amizero Mikrofinanssystem, fas IV
29911001 Hiv och aids, medvetandegöra
30107011 Hiv och aids, medvetandegöra
30708001 Förståndshandikappade barn, Korogwe-Handeni
30710061 Entreprenörskapsprojekt kvinnor, Tanzania
33307021 Byutveckling 2, Salfeet
33311031 Ungdomsparlament (Shams), Salfeet
33311041 Utbildning i entreprenörskap, kvinnor, Salfeet
39911002 Träning i påverkansarbete, Kenya
Egypten
Etiopien
Guinea
Indien
Kenya
Kenya
Rwanda
Swaziland
Sydafrika
Tanzania
Tanzania
Västbanken/Gaza
Västbanken/Gaza
Västbanken/Gaza
Kenya
848 307,00
145 373,97
22 853,47
148 812,95
159 743,00
-15 684,00
4 379,24
57 628,00
69 307,57
0,00
0,00
617 841,89
571 735,33
710 118,03
197 040,00
2012-08-15
2012-04-15
2012-04-15
2012-11-15
2012-07-31
2012-11-15
2012-08-15
2012-09-15
2012-12-31
2012-05-15
2011-08-15
2011-08-31
2012-04-15
2012-04-15
2012-07-01
Inkommit
Saknas ännu
Saknas ännu
Saknas ännu
Inkommit till viss del
Inkommit
Inkommit
Inkommit
Inkommit till viss del
Inkommit
Inkommit till viss del 2011
Inkommit
Inkommit
Inkommit
Saknas ännu
39911003 Träning i påverkansarbete Mauretanien
Mauretanien
192 867,72
2012-07-05
Saknas ännu
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 4
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Sammanställning av projekt med större avvikelser
Projekt
Partner i fält
Avvikelse
Beskrivning av avvikelse
13510001
Kampen mot hiv/aids, del II,
Burundi
Communauté des Eglises de
Pentecôte au Burundi
Annat samt att revisionsintyg
avviker från
standardutformningen
Rapportering har varit försenad pga att projektet är en liten del i ett
stort regionalt projekt som CEPBU drivit med Solidarité Protestante
(SP) i Belgien. Man har rapporterat till SP om det stora projektet, inte
PMUs delfinansiering. Frånvaron av separat bankkonto har lyfts men
är nu åtgärdat och vad gäller de kostnader som revisorn lyft fram
som mindre passande för projektet är det kostnader som PMU funnit
ok då dessa hör till ett HIV projekt som är en del av ett större projekt.
15609001
Hiv och aids, kvinnor,
Lafto sub-city, Etiopien
Ethiopian Mulu Wongel
Revisionsintyg avviker från
Amagnoch Church Development standardutformningen
Organization
Revisorn har påtalat att lån givits till projektet. Det hela har hanterats.
PMUs ekonom har följt upp bokföringen på plats och deras system är
enligt honom stabila utifrån upprättad rapportering efter genomförd
avtalsrevision vilket medför en trygghet.
15611011
Rätt till utbildning, nomader,
Afarregionen, Etiopien
Ethiopian Mulu Wongel
Revisionsintyg avviker från
Amagnoch Church Development standardutformningen
Organization
Revisorn har påtalat att lån av medel givits till projektet samt att
projekten ska ha separata konton. Det hela har hanterats.
17810001
Alfabetisering 3, Dubréka,
Guinea
Eglise des Assemblées de Dieu Annat
de Guinée
Lokal revisor har påpekat brister i partners ekonomisystem. PMU
följer upp bristerna och arbetar för att stärka partners kapacitet
genom utbildningsinsatser och andra stödåtgärder.
24907011
Asamblea de Dios Fundación
Demokratiutbilding,
Sendas de Libertad
ungdomar i Darío, Nicaragua
Revisionsintyg avviker från
standardutformningen
Anmärkning som har utretts. Åtgärd fanns det inte behov av då det
var fråga om en feltolkning från revisor. Åtgärden låg i att vi redde ut
det hela och skapade förståelse för hur det är varpå en reservation
inte längre var befogad.
30810001
Organisationsutveckling,
EEADT, Tchad
Eglise Evangélique des
Assemblées de Dieu du Tchad
Annat
Partner har bristande ekonomisystem och brister i avtalsefterlevnad.
PMU följer upp bristerna och arbetar för att stärka partners kapacitet
genom utbildningsinsatser och andra stödåtgärder.
39905151
Stipendiater 2/2005, Globalt
Laos Evangelical Church (för
berörd del av
stipendiatprojektet)
Annat
En liten del av projektet saknade rapportering om medlens
användande varpå PMU täckt denna kostnad på 45 900 SEK med
egna medel.
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 5
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Programuppföljning
Övergripande nivå - Program i Syd
Sida-finansierade insatser
Utfallsperiod 201201 - 201212
Sammanställning
Program i Syd
Utfall 2012
Budget 2012
Intäkter
Sidabidrag från anslagsposten
Egeninsats
Summa intäkter
72 559 155
8 062 128
80 621 283
83 310 200
9 256 400
92 566 600
64 669 270
187 427
15 764 586
80 621 283
72 545 400
232 400
19 788 800
92 566 600
Kostnader
Verksamhetskostnader lokal partner
Verksamhetskostnader svensk partner
Verksamhetskostnader PMU
Summa kostnader
* Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal.
Program i Syd
Lokal partner
Afrika, Centrala
Afrika, Södra
Afrika, Väst
Afrika,
Byutveckling,
Öst
mikrokrediter, Benin
Afrikas Horn
Centralasien och Sydasien
Globalt
Latinamerika
Mellanöstern/Nordafrika
Sydostasien
Verksamhetskostnader
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Utfall 201201 - 201212
Svensk partner
PMU
11 426 245
2 477 110
7 572 118
6 812 704
6 896 180
10 194 693
526 516
1 843 582
14 856 366
2 063 756
64 669 270
Bilaga 1. Sida 6
72 153
115 274
187 427
Totalt
2 143 067
432 704
1 800 849
1 732 652
1 530 330
2 198 876
3 960 512
-88 151
1 531 576
522 171
15 764 586
13 641 465
2 909 815
9 372 967
8 660 631
8 426 510
12 393 570
4 487 028
1 755 431
16 387 943
2 585 926
80 621 286
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Programuppföljning
Afrika, Centrala
Sidafinansierade insatser
Intäkter
Sidabidrag
Egeninsats
Summa intäkter
Utfallsperiod 201201 - 201212
Utfall 201201 - 201212
14 585 254
14 585 254
Kostnader
Verksamhetskostnader lokal partner
11 426 246
Verksamhetskostnader svensk partner
72 153
Verksamhetskostnader PMU
2 143 067
Administration (kalkylerad)
943 788
Summa kostnader
14 585 254
* Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal.
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår Status
Projektutfall Projektbudget
Utfall 201201 201212
Totalt
Burundi
1351000
1351101
1351201
HIV/Aids, Burundi
Jordbruk och miljö fas II, Burundi
Fortbilning av lärare, primärskolor, Burundi
CEPBU
CEPBU
CEPBU
2009
2011
2012
2012
2013
2013
Slutrapport 2012-12-31
Pågående
Pågående
407 164
3 033 433
195 704
3 636 301
400 000
5 212 000
390 000
6 002 000
59 142
2 045 322
195 704
2 300 168
CEPAC
CEPAC
CEPAC
CEPAC
CEPAC
CEPAC
CEPAC
CEPAC
CEPAC
CEPAC
2009
2010
2011
2011
2011
2011
2011
2011
2011
2012
2012
2012
2014
2014
2014
2014
2013
2014
2014
2015
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
1 937 361
322 046
2 360 250
829 474
1 562 413
2 425 693
2 014 619
1 579 748
1 097 309
698 441
2 000 000
400 000
3 427 000
2 393 000
2 027 000
5 074 000
2 131 000
2 226 000
1 622 000
2 012 000
237 570
102 421
1 541 460
135 636
868 574
130 421
1 521 350
1 068 620
587 743
698 441
Demokratiska republiken Kongo
1450704
1451003
1451100
1451101
1451102
1451103
1451104
1451105
1451107
1451106
Medvetandegöra om hiv/aids, Kivu, Kongo
Demokratiutbildning III, DR Kongo
Mikrokrediter II, Kongo
CIRE, Skapande av centrum för etik, Kongo
Utv av Institut för miljö o natur, Kongo
Utv av CEPACs skolor, fas III, Kongo
Utbildn demokrati och mänskliga rättigheter, Kongo
Mödra- och barnhälsovård, SMI fas III, Kongo
Kompetensutveckling hälsa, Kongo
Gender fas III, Kongo
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 7
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Projnr
Projektbenämning
1451202
Jordbruksutveckling, DR Kongo
Avtalspart
Startår
Slutår Status
Projektutfall Projektbudget
Utfall 201201 201212
Totalt
CEPAC
2012
2014
Pågående
786 990
15 614 344
3 999 000
27 311 000
786 990
7 679 226
PMU
PMU
PMU
2011
2011
2011
2013
2013
2014
Pågående
Pågående
Pågående
2 531 173
46 274
1 154 342
3 731 789
4 007 000
368 000
2 588 000
6 963 000
1 196 969
9 938
877 892
2 084 799
ADEPR
ADEPR
ADEPR
2011
2011
2012
2013
2014
2015
Pågående
Pågående
Pågående
376 667
771 403
813 960
1 962 030
1 187 000
2 062 000
2 438 000
5 687 000
198 893
564 420
813 960
1 577 273
24 944 464
45 963 000
13 641 466
Region Centrala Afrika
3511100
3511101
3511102
Programhandläggare Centralafrika
Kompetensutveckling, Centralafrika
Facilitator och Controller, Centralafrika
Rwanda
2731101
2731104
2731103
Amizero Mikrofinanssystem, fas IV, Rwanda
Mikrofinanser kvinnor, Rwanda
Fredsbyggande och försoning, Rwanda
Verksamhetskostnader
Avtalsparter
ADEPR
CEPAC
CEPBU
PMU
Association des Eglises de Pentecôte au Rwanda
Communauté des Eglises de Pentecôte en Afrique Centrale
Communauté des Eglises de Pentecôte au Burundi
Pingst Int. Diakoni
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 8
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Programuppföljning
Afrika, Södra
Sidafinansierade insatser
Intäkter
Sidabidrag
Egeninsats
Summa intäkter
Utfallsperiod 201201 - 201212
Utfall 201201 - 201212
3 111 131
Kostnader
Verksamhetskostnader lokal partner
Verksamhetskostnader svensk partner
Verksamhetskostnader PMU
Administration (kalkylerad)
Summa kostnader
* Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal.
3 111 131
2 477 111
432 704
201 316
3 111 131
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår Status
Projektutfall Projektbudget
Region Södra Afrika
3531100
3531101
3531102
Programhandläggare Södra Afrika
Kompetensutveckling, Södra Afrika
Facilitator Södra Afrika
PMU
PMU
PMU
2011
2011
2011
2013
2013
2014
Pågående
Pågående
Pågående
784 227
12 732
261 612
1 058 571
1 330 000
121 000
524 000
1 975 000
410 197
22 507
432 704
Hiv och aids, medvetandegöra, Swaziland
AOGSA
2011
2013
Pågående
392 368
392 368
407 000
407 000
157 158
157 158
Hiv och aids, medvetandegöra, Sydafrika
AOGSA
2009
2012
Pågående
2 822 034
2 822 034
2 877 000
2 877 000
248 328
248 328
Landsbygdsutveckling, utsatta barn, Mpongwe, Zambia
ACOP
2009
2014
Pågående
14 239
14 239
400 000
400 000
Swaziland
2991100
Sydafrika
3010701
Zambia
3361000
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 9
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår Status
Projektutfall Projektbudget
Zimbabwe
3370701
3371100
3371101
3371102
Organisationsutveckling AOG 2, Zimbabwe
Hiv och aids 3, medvetandegörande och stöd, Zimbabwe
Barns rättigheter och förskolor 3, Zimbabwe
Organisationsutveckling AOG 3, Zimbabwe
AOGZ
AOGZ
AOGZ
AOGZ
2009
2011
2011
2011
2011
2014
2014
2015
Verksamhetskostnader
Avtalsparter
ACOP
AOGSA
AOGZ
PMU
Slutrapport 2012-12-31
Pågående
Pågående
Pågående
1 131 821
1 759 938
1 384 020
263 580
4 539 359
1 138 000
3 197 000
2 527 000
587 000
7 449 000
-4 372
1 022 555
880 062
173 380
2 071 625
8 826 571
13 108 000
2 909 815
Apostolic Church of Pentecost of Zambia, Mpongwe
Assemblies of God, South Africa
Assemblies of God, Zimbabwe
Pingst Int. Diakoni
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 10
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Programuppföljning
Afrika, Väst
Sidafinansierade insatser
Intäkter
Sidabidrag
Egeninsats
Summa intäkter
Utfallsperiod 201201 - 201212
Utfall 201201 - 201212
10 021 439
10 021 439
Kostnader
Verksamhetskostnader lokal partner
7 572 118
Verksamhetskostnader svensk partner
Verksamhetskostnader PMU
1 800 850
Administration (kalkylerad)
648 471
Summa kostnader
10 021 439
* Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal.
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår
Status
Projektutfall Projektbudget
BUPDOS
BUPDOS
BUPDOS
BUPDOS
2011
2011
2011
2011
2013
2014
2014
2014
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
773 990
1 564 676
1 560 029
1 421 131
5 319 826
890 000
2 739 000
2 861 000
1 861 000
8 351 000
358 281
755 228
909 118
905 298
2 927 925
Byutveckling, hälsa II, Burkina Faso
Alfabetisering och mikrofinans III, Burkina Faso
Integrerat utb.program II. Burkina Faso
EADBF
EADBF
EADBF
2011
2011
2011
2014
2014
2014
Pågående
Pågående
Pågående
1 499 402
2 461 462
1 302 155
5 263 019
2 480 000
5 713 000
2 775 000
10 968 000
668 542
897 120
609 044
2 174 706
Alfabetisering III, Guinea
EADG
2009
2012
Pågående
394 896
394 896
425 000
425 000
5 846
5 846
EEADM
2010
2012
Slutrapport 2012-12-31
377 128
412 000
-2 684
Benin
1221100
1221101
1221102
1221103
Organisationsutveckling II, Benin
HIV/AIDS IV, Benin
Byutveckling, mikrokrediter, Benin
Integrerat utbildningsprogram, Benin
Burkina Faso
1341100
1341101
1341102
Guinea
1781000
Mali
2281000
Organisationsutveckling, Mali
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 11
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
2281100
2281101
Byutveckling, hälsa, Mali
Alfabetisering III, mikrofinans, Mali
Avtalspart
Startår
Slutår
EEADM
EEADM
2011
2011
2014
2014
Pågående
Pågående
Status
Projektutfall Projektbudget
956 255
904 471
2 237 854
1 922 000
1 790 000
4 124 000
434 615
350 384
782 315
Programhandläggare Västafrika
Kompetensutveckling, Västafrika
Facilitator och Controller, Västafrika
PMU
PMU
PMU
2011
2011
2011
2013
2013
2014
Pågående
Pågående
Pågående
2 463 697
215 477
943 575
3 622 749
4 031 000
378 000
2 455 000
6 864 000
1 277 736
-82 385
605 499
1 800 850
Organisationsutveckling EEAT, Tchad
Sjuk- och hälsovård, Tchad
EEADT
EEADT
2009
2003
2011
2006
Slutrapport 2012-12-31
Slutrapporterad till Sida *
405 712
2 865 002
405 712
460 000
2 845 700
460 000
9 847
9 847
1 337 695
1 288 344
1 022 781
1 189 838
1 290 548
6 129 206
1 343 000
1 295 000
2 180 000
2 480 000
2 380 000
9 678 000
187 173
275 314
466 185
469 672
273 135
1 671 479
26 238 264
43 715 700
9 372 968
Region Västafrika
3541100
3541101
3541102
Tchad
3081000
30895001
Togo
3110702
3110703
3111100
3111101
3111102
Organisationutv II, EEADT, Togo
Utbildningsprogram IV, Togo
Påverkansarb. barns rättigheter, Togo
Byutveckling mikrofinanser kvinnor II, Togo
HIV/AIDS III, Togo
EADT
EADT
EADT
EADT
EADT
2009
2009
2011
2011
2011
2013
2013
2014
2014
2014
Verksamhetskostnader
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
* Projektet slutrapporterat till Sida med avvikelser. PMU har år 2012 fått besked om slutligt godkännande.
Avtalsparter
BUPDOS
EADBF
EADG
EADT
EEADM
EEADT
FPMSL
PMU
Bureau des Projets de Développement et des Œuvres Sociales (Benin)
Eglise des Assemblées de Dieu, Burkina Faso
Eglise des Assemblées de Dieu de Guinée
Eglise des Assemblées de Dieu du Togo
Eglise Evangélique des Assemblées de Dieu du Mali
Eglise Evangélique des Assemblées de Dieu du Tchad
Free Pentecostal Mission Sierra Leone
Pingst Int. Diakoni
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 12
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Programuppföljning
Afrika, Öst
Sidafinansierade insatser
Intäkter
Sidabidrag
Egeninsats
Summa intäkter
Utfallsperiod 201201 - 201212
Utfall 201201 - 201212
9 259 819
Kostnader
Verksamhetskostnader lokal partner
Verksamhetskostnader svensk partner
Verksamhetskostnader PMU
Administration (kalkylerad)
Summa kostnader
* Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal.
9 259 819
6 812 705
115 274
1 732 652
599 188
9 259 819
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår
Status
Projektutfall Projektbudget
FPFK
FPFK
FPFK
FPFK
FPFK
FPFK
2009
2009
2011
2011
2011
2012
2012
2013
2014
2014
2014
2013
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
1 408 040
320 050
2 145 200
2 195 240
2 088 480
397 737
8 554 747
1 408 000
399 000
4 030 000
4 895 000
3 282 000
500 000
14 514 000
2 289 750
81 417
1 235 024
3 606 191
3 721 000
189 000
2 797 500
6 707 500
560 439
1 598 503
335 535
412 900
95 373
Kenya
2030703
2030900
2031100
2031102
2031103
2031104
Barns rättigheter, Kenya
Organisationsutveckling och gender, Kenya
Alfabetisering med Pokot/Turkana 2, Kenya
Hiv/aids och ungdomar fas II, Kenya
Maasaj hiv/aids fas II, Kenya
OU inriktning påverkansarbete, Kenya
107 670
745 120
1 395 160
1 195 160
397 737
3 840 847
Region Östra Afrika
3551100
3551101
3551102
Programhandläggare Östafrika
Kompetensutveckling, Östafrika
Facilitator och Controller, Östafrika
PMU
PMU
PMU
2011
2011
2011
2013
2013
2014
Pågående
Pågående
Pågående
3070800
Förståndshandikappade barn, Korogwe-Handeni
FPCT
2008
2012
Slutrapport 2012-12-31
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 13
1 038 064
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
3071006
3071102
3071105
3071002
3071103
3071104
Entreprenörskapsprojekt kvinnor, Tanzania
MATEP Agroforestry fas II, Tanzania
Hiv/aids ungdomar, Mbeya, Tanzania
Hälsovård ledare, kompetensutveckling, Tanzania
Mödra- och barnhälsa, Tanzania
Pemba/Tanga civilsamhälle & sport fas II, Tanzania
Organisationsutveckling fas II, Uganda
Alfabetisering, Rakai, Uganda
Medvetandegörande hiv/aids, Uganda
Återuppbyggnad av skolor, Uganda
Avtalspart
Startår
Slutår
Status
FPCT
FPCT
FPCT
FPCT
FPCT
FPCT
2010
2011
2011
2012
2012
2012
2011
2014
2014
2013
2015
2015
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
PMUC
PMUC
PMUC
PMUC
2008
2011
2012
2003
2011
2015
2015
2009
Pågående
Pågående
Pågående
Slutrapporterad till Sida *
Projektutfall Projektbudget
387 064
2 454 715
262 809
206 299
206 111
305 414
4 157 947
400 000
3 450 000
469 000
401 000
1 575 000
1 498 000
8 205 900
1 371 513
867 733
513 318
12 410 908
2 752 564
1 437 000
1 125 000
864 000
12 250 000
3 426 000
979 695
31 482 357
45 103 400
8 660 631
1 265 319
163 070
206 299
206 111
305 414
2 241 586
Uganda
3210701
3211101
3211100
32190001
Verksamhetskostnader
-42 019
508 396
513 318
* Projektet slutrapporterat till Sida med avvikelser. PMU har år 2012 fått besked om slutligt godkännande.
Avtalsparter
FPCT
FPFK
PMU
PMUC
Free Pentecostal Church of Tanzania
Free Pentecostal Fellowship of Kenya
Pingst Int. Diakoni
Pentecostal Ministries of Uganda Churches
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 14
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Programuppföljning
Afrikas Horn
Sidafinansierade insatser
Intäkter
Sidabidrag
Egeninsats
Summa intäkter
Utfallsperiod 201201 - 201212
Utfall 201201 - 201212
9 009 501
Kostnader
Verksamhetskostnader lokal partner
Verksamhetskostnader svensk partner
Verksamhetskostnader PMU
Administration (kalkylerad)
Summa kostnader
* Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal.
9 009 501
6 896 181
1 530 330
582 990
9 009 501
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår
Påverkansarbete för demokratisk styrning, Etiopien
Hiv/Aids nationellt, Etiopien
Kapacitetsutveckling ekonomi, EHBC, nationellt
Kapacitetsutveckling, EHBC, nationellt
Hiv och aids, kvinnor, Lafto sub-city
Rätt till utbildning, nomader, Afarregionen
Miljövård, Amahararegionen
Hiv/aids 2, Lafto sub-city
Status
Projektutfall Projektbudget
ECFE
EHBC
EHBC
EHBC
EMWACDO
EMWACDO
EMWACDO
EMWACDO
2011
2004
2004
2006
2009
2011
2011
2012
2013
2009
2009
2009
2012
2014
2014
2015
Pågående
Slutrapporterad till Sida *
Slutrapporterad till Sida *
Slutrapporterad till Sida *
Slutrapport 2012-12-31
Pågående
Pågående
Pågående
198 879
1 035 325
792 167
1 656 479
354 146
652 425
1 067 758
132 602
5 889 781
200 000
1 061 000
805 000
1 939 000
399 000
949 000
1 946 000
384 000
7 683 000
PMU
PMU
PMU
2011
2011
2011
2013
2013
2014
Pågående
Pågående
Pågående
1 572 801
61 374
1 416 485
3 050 660
2 524 000
158 000
2 044 000
4 726 000
Etiopien
1561103
1560402
1560403
1560601
1560900
1561101
1561102
1561200
50 935
-44 182
460 696
625 826
132 602
1 225 877
Region Afrikas Horn
3561100
3561101
3561102
Programhandläggare Afrikas Horn
Kompetensutveckling, Afrikas Horn
Facilitator och Controller, Afrikas Horn
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 15
793 719
719 339
1 513 058
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår
2008
2009
2009
2009
2012
2012
2012
2013
2011
2016
Status
Projektutfall Projektbudget
Sudan
2960702
2960700
2960701
2961000
2961102
Organisationsutveckling 2, SPC
Integrerad utbildningsprogram, nationellt
Integrerad utbildningsprogram 2, nationellt
Hälsoutbildning, Kajo Keji, Mundri, Maridi
Hälsoutbildning 2, nationellt
SPC
SPC
SPC
SPC
SPC
Verksamhetskostnader
Pågående
Pågående
Pågående
Slutrapport 2012-12-31
Pågående
6 118 279
2 303 913
5 110 086
437 052
1 853
13 971 183
6 119 000
2 303 000
5 122 000
438 000
2 464 000
16 446 000
1 711 159
824 951
3 110 692
38 920
1 853
5 687 575
22 911 624
28 855 000
8 426 510
* Projektet slutrapporterat till Sida med avvikelser. PMU har år 2012 fått besked om slutligt godkännande.
Avtalsparter
ECFE
EHBC
EMWACDO
PMU
SPC
YBCEDO
Evangelical Churches Fellowship of Ethiopia
Yehiwot Berhan Church of Ethiopia
Ethiopian Mulu Wongel Amagnoch Church Development Organization
Pingst Int. Diakoni
Sudan Pentecostal Church
Yehiwot Berhan Church Development and Relief Organization
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 16
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Programuppföljning
Centralasien och Sydasien
Sidafinansierade insatser
Intäkter
Sidabidrag
Egeninsats
Summa intäkter
Utfallsperiod 201201 - 201212
Utfall 201201 - 201212
13 251 018
13 251 018
Kostnader
Verksamhetskostnader lokal partner
10 194 691
Verksamhetskostnader svensk partner
Verksamhetskostnader PMU
2 198 876
Administration (kalkylerad)
857 451
Summa kostnader
13 251 018
* Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal.
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår
Status
Projektutfall Projektbudget
Bangladesh
1180900
1181100
1180901
Alfabetisering och studiecirklar - Jante Chai
Byutveckling
CBR, Bangladesh
FCCB
Joyee
PARAS
2009
2011
2011
2010
2013
2013
Pågående
Pågående
Pågående
374 246
412 210
400 004
1 186 460
400 000
535 000
400 000
1 335 000
Social utveckling i NV Himalaya, Indien
Byutveckling Chutmalpur, Indien
Alfabetisering fas III Karnataka, Indien
Hiv/aids projekt
Hiv/aids medvetandegörande Delhi, fas II, Indien
Kvinnogrupper m. mikrokrediter, Delhi
Hiv och aids medvetandegörande i Delhi, fas III
Education Centre Mumbai, Indien
DBC
DBC
FFPCK
FFPCK
TFGT
TFGT
TFGT
SIAOG
2008
2011
2007
2012
2010
2011
2012
2003
2011
2014
2011
2015
2012
2014
2014
2009
Slutrapport 2012-12-31
Pågående
Slutrapport 2012-12-31
Spärrat
Slutrapport 2012-12-31
Pågående
Pågående
Slutrapporterad till Sida *
255 147
503 736
1 238 582
148 813
512 194
1 289 413
253 477
2 121 490
4 201 362
408 000
1 086 000
1 697 000
983 000
400 000
2 009 000
553 000
3 029 180
7 136 000
80 398
188 695
269 093
Indien
1850801
1851101
1850700
1851103
1851000
1851104
1851201
18595001
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 17
27 170
98 952
-2 242
148 813
643 576
253 477
1 169 746
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår
Status
Projektutfall Projektbudget
ALPAMYS
ZSF
2003
2003
2004
2008
Slutrapporterad till Sida *
Slutrapporterad till Sida *
649 149
2 493 391
3 142 540
648 000
2 446 000
3 094 000
Alfabetisering, Nepal
Byutveckling Mugu 2, Nepal
GCC
UMN
2011
2011
2014
2014
Pågående
Pågående
332 854
838 508
1 171 362
664 000
1 556 000
2 220 000
162 020
571 208
733 228
Alfabetisering 4
Byutveckling 2
Alfabetisering 5
Språkutveckling 4, norra Pakistan
FGA
FGA
FGA
FLI
2007
2008
2011
2011
2011
2013
2014
2014
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
3 513 283
1 192 381
1 213 470
483 722
6 402 856
3 509 100
1 381 000
3 007 000
1 550 000
9 447 100
39 437
293 489
680 200
171 116
1 184 242
Programhandläggare Central- och Sydasien
Kompetensutveckling, Central- och Sydasien
Facilitator, Sydasien och Sydostasien
PMU
PMU
PMU
2011
2011
2011
2013
2013
2014
Pågående
Pågående
Pågående
2 640 682
211 117
1 155 726
4 007 525
4 256 000
368 000
2 152 000
6 776 000
1 442 084
4 229
634 252
2 080 565
Bybaserad rehab. av funktionshindrade, Sri Lanka
Child Friendly Community Project II
Fridsro CFC projekt - Nuwaraeliya
Fridsro CBR 2013-2015
Utbildning och lobbyarbete, barns rätt
FRSL
FRSL
FRSL
FRSL
LSL
2009
2011
2012
2012
2011
2013
2014
2015
2015
2014
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
6 042 698
2 285 297
1 673 252
1 674 444
471 797
12 147 488
6 073 000
2 438 000
7 077 000
9 330 000
1 017 000
25 935 000
2 167 571
1 188 750
1 673 252
1 674 444
252 676
6 956 693
37 523 623
62 066 280
12 393 567
Kazakstan
20201001
20203011
Utbildning, funktionshindrade, barn
Jämställdhet, Almaty, kvinnor
Nepal
2481000
2481100
Pakistan
2600701
2600702
2601101
2601100
Region Sydasien
3611100
3611101
3611102
Sri Lanka
2940701
2941100
2941201
2941300
2941101
Verksamhetskostnader
* Projektet slutrapporterat till Sida med avvikelser. PMU har år 2012 fått besked om slutligt godkännande.
Avtalsparter
DBC
Doon Bible College
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 18
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
FCCB
FFPCK
FGA
FLI
FRSL
Gana
GCC
Joyee
LSL
PARAS
PMU
TFGT
UMN
Free Christian Churches of Bangladesh
Free Fellowship of Pentecostal Churches in Karnataka
Full Gospel Assemblies of Pakistan
Forum for Language Initiatives
Fridsro
Ganakhleba/Pentecostal Union
Grace Christian Church
Joyee Bangladesh
Lifeline, Sri Lanka
Promoting Alternative Resources for Active Society
Pingst Int. Diakoni
The Full Gospel Trust of India
United Mission to Nepal
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Avtalspart
Startår
Slutår
Bilaga 1. Sida 19
Status
Projektutfall Projektbudget
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Programuppföljning
Globalt
Sidafinansierade insatser
Intäkter
Sidabidrag
Egeninsats
Summa intäkter
Utfallsperiod 201201 - 201212
Utfall 201201 - 201212
4 797 466
Kostnader
Verksamhetskostnader lokal partner
Verksamhetskostnader svensk partner
Verksamhetskostnader PMU
Administration (kalkylerad)
Summa kostnader
* Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal.
4 797 466
526 517
3 960 513
310 436
4 797 466
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår
Status
Projektutfall Projektbudget
FIWEN
2011
2011
Pågående
144 793
144 793
198 000
198 000
18 021
18 021
Kommunikations- och Påverkansprojekt
TFGT
2012
2013
Pågående
55 598
55 598
55 700
55 700
55 598
55 598
Kommunikations- och Påverkansprojekt
FPFK
2011
2012
Pågående
197 040
197 040
200 000
200 000
Kommunikations- och Påverkansprojekt
ESPOIR
2012
2012
Pågående
192 868
192 868
226 000
226 000
Bolivia
3991102
Förstudier och Utvärderingar
Indien
3991100
Kenya
3991100
Mauretanien
3991100
192 868
192 868
Myanmar
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 20
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
3991100
Kommunikations- och Påverkansprojekt
Avtalspart
Startår
Slutår
Status
AOGM
2012
2012
Pågående
PMU
PMU
PMU
PMU
PMU
PMU
PMU
PMU
PMU
PMU
2005
2006
2006
2007
2011
2011
2011
2011
2011
2012
2012
2012
2012
2015
2013
2013
2013
2013
2013
2012
Slutrapport 2012-12-31
Slutrapport 2012-12-31 *
Slutrapport 2012-12-31
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Projektutfall Projektbudget
159 248
159 248
160 000
160 000
159 248
159 248
1 765 746
521 758
1 282 948
6 842 660
2 251 738
1 776 176
1 544 520
1 441 298
646 255
259 781
18 332 880
2 192 000
660 000
1 270 000
7 191 000
4 538 000
2 492 000
3 676 600
4 235 500
1 450 384
364 900
28 070 384
-45 708
9 248
411 244
883 144
693 370
695 804
649 588
504 823
259 781
4 061 294
19 082 427
28 910 084
4 487 029
Region GLOBALA PROJEKT
3990508
3990515
3990607
3990708
3991100
3991101
3991102
3991103
3991106
3991102
Stipendiater 1/2005
Stipendiater 2/2005
Stipendiater 2/2006
Stipendiater 2007-2009
Kommunikations- och Påverkansprojekt
System- och Relevansutveckling
Förstudier och Utvärderingar
Ideologiskt och Strategiskt Forum
Metodutvecklare
Förstudier och Utvärderingar
Verksamhetskostnader
* Pga utebliven rapportering av viss del av projektet har PMU täckt dessa 45 900 SEK med egna medel.
Avtalsparter
AOGM
ESPOIR
FIWEN
FPFK
PMU
TFGT
Assemblies of God, Myanmar
NGO Espoir
Fundación Indígena 'Weenhayek
Free Pentecostal Fellowship of Kenya
Pingst Int. Diakoni
The Full Gospel Trust of India
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 21
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Programuppföljning
Latinamerika
Sidafinansierade insatser
Intäkter
Sidabidrag
Egeninsats
Summa intäkter
Utfallsperiod 201201 - 201212
Utfall 201201 - 201212
1 876 881
Kostnader
Verksamhetskostnader lokal partner
Verksamhetskostnader svensk partner
Verksamhetskostnader PMU
Administration (kalkylerad)
Summa kostnader
* Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal.
1 876 881
1 843 582
-88 151
121 450
1 876 881
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår
Status
Projektutfall Projektbudget
Argentina
1110700
Kunskapsöverföring drogmissbruk, Argentina
ADDS
2009
2013
Pågående
1 807 352
1 807 352
1 808 000
1 808 000
751 813
751 813
Stärkande av kulturella värden, Bolivia
FIWEN
2011
2013
Pågående
254 565
254 565
417 000
417 000
154 378
154 378
Demokratiutbildning, ungdomar i Darío, Nicaragua
Social utveckling, barn och ungdomar, Nicaragua
FUNSEL
FUNSEL
2009
2012
2012
2013
Slutrapport 2012-12-31
Pågående
829 412
370 916
1 200 328
920 000
749 000
1 669 000
135 192
370 916
506 108
PMU
PMU
2011
2011
2013
2013
Pågående
Pågående
437 406
127 877
565 283
696 000
158 000
854 000
215 255
127 877
343 132
Bolivia
1251100
Nicaragua
2490701
2491100
Region LATINAMERIKA
3801100
3801101
Programhandläggare Latinamerika
Kompetensutveckling, Latinamerika
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 22
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår
Verksamhetskostnader
Avtalsparter
ADDS
FIWEN
FUNSEL
PMU
Status
Projektutfall Projektbudget
3 827 528
4 748 000
1 755 431
Asociación Evagélica Asamblea de Dios de Salta
Fundación Indígena 'Weenhayek
Asamblea de Dios Fundación Sendas de Libertad
Pingst Int. Diakoni
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 23
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Programuppföljning
Mellanöstern/Nordafrika
Sidafinansierade insatser
Intäkter
Sidabidrag
Egeninsats
Summa intäkter
Utfallsperiod 201201 - 201212
Utfall 201201 - 201212
17 521 746
17 521 746
Kostnader
Verksamhetskostnader lokal partner
14 856 367
Verksamhetskostnader svensk partner
Verksamhetskostnader PMU
1 531 576
Administration (kalkylerad)
1 133 803
Summa kostnader
17 521 746
* Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal.
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår
Status
DM
DM
IMC
IMC
IMC
LoG
2008
2010
2007
2009
2011
2010
2013
2013
2014
2014
2014
2013
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
NC&MAC
2009
2012
ESPOIR
ESPOIR
2011
2011
2014
2014
Projektutfall Projektbudget
Egypten
1500706
1500704
1500701
1500705
1501100
1500703
Jämlikhet och religionsdialog, Egypten
Organisationsutveckling 3, NGOs Egypten
Religionsdialog, media, Eypten
Hiv och aids 2, medvetandegöra, Egypten
Medborgarutbildning för barn, Egypten
Funktionsnedsattas rättigheter 2, Mahalla, Egypten
3 198 166
2 109 999
3 742 272
1 844 451
780 926
432 100
12 107 914
3 279 700
2 362 000
3 965 000
2 392 000
3 199 000
436 000
15 633 700
1 197 526
1 217 233
1 093 661
59 455
461 481
111 388
4 140 744
Slutrapport 2012-12-31
1 244 194
1 244 194
1 652 000
1 652 000
-150 936
-150 936
Pågående
Pågående
2 225 443
5 093 586
7 319 029
3 495 000
6 797 000
10 292 000
1 023 126
2 090 086
3 113 212
Jordanien
1950701
Fattigdomsbekämpning, fas 2, Jordanien
Mauretanien
2331100
2331101
Kapacitetsutveckling, civila samhället, Mauretanien
Integrerad byutveckling, kooperativ, Mauretanien
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 24
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår
Status
Projektutfall Projektbudget
IMC
PBS
PMU
PMU
PMU
2009
2009
2011
2011
2011
2013
2014
2013
2013
2014
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
2 367 291
2 418 870
2 827 833
81 792
287 511
7 983 297
2 522 000
4 794 000
4 133 000
347 000
700 000
12 496 000
586 168
1 564 839
1 507 166
-5 694
13 788
3 666 267
Kvinnors och barns rättigheter, 3, media, Västbanken/Gaza
BBC
Byutveckling 2, Salfeet, Israel/Västbanken
CAMA
Utbildning i entreprenörskap, kvinnor, Salfeet, Israel/Västbanken CAMA
Ungdomsparlament (Shams), Salfeet, Israel/Västbanken
HBHA
Byutveckling 2, Awarta, Israel/Västbanken
PBS
Landsbygdsutveckling, Jenin, Israel/Västbanken
PBS
Byutveckling 3, Bir Zeit, Israel/Västbanken
PBS
Folkbildning och kommunutveckling (COIN) 2, Israel/Västbanken PBS
2011
2008
2011
2011
2009
2011
2011
2011
2014
2011
2014
2014
2012
2014
2014
2014
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
1 483 389
2 781 773
834 096
947 491
2 773 127
2 250 339
1 800 536
1 868 849
14 739 600
3 246 000
2 785 000
2 613 000
3 797 000
2 810 000
2 992 000
3 600 000
3 588 000
25 431 000
853 880
482 966
1 411 194
1 097 315
800 898
4 911 446
Organisationutveckling, ITDC, Jemen
Utbildning i mänskliga rättigheter, Taiz
Social utveckling, utbildning & träning, ungdomar
Media och sociala projekt, ungdomar
Kapacitetsutveckling ITDC
2011
2011
2011
2012
2012
2012
2014
2014
2014
2014
Slutrapport 2012-12-31
Pågående
Pågående
Pågående
Pågående
298 814
303 524
519 155
248 025
148 831
1 518 349
350 000
675 000
1 170 000
866 000
386 000
3 447 000
14 263
144 130
151 961
248 025
148 831
707 210
44 912 383
68 951 700
16 387 943
Region Mellanöstern/Nordafrika
3920702
3920701
3911100
3911101
3911102
Kapacitetsutv. för kommunikation 3, MÖNA
Organisationsutveckling, NAWAT, MÖNA
Programhandläggare Mellanöstern och Nordafrika
Kompetensutveckling, MöNa
Facilitator, MöNa
Västbanken/Gaza
3331102
3330702
3331104
3331103
3330701
3331100
3331101
3331105
265 193
Yemen
3351100
3351101
3351102
3351200
3351201
ITDC
ITDC
ITDC
ITDC
ITDC
Verksamhetskostnader
Avtalsparter
BBC
CAMA
DM
ESPOIR
HBHA
IMC
Bethlehem Bible College, Israel
Compassion And Mercy Associates
Delta Ministries
NGO Espoir
Humanitarian Bridges of Hope Associates
Ibrahimia Media Center
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 25
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
ITDC
LoG
NC&MAC
PBS
PMU
International Training and Development Center
The Light of Gospel Society, Egypt
The National Christian and Missionary Alliance Church
Palestinian Bible Society
Pingst Int. Diakoni
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Avtalspart
Startår
Slutår
Bilaga 1. Sida 26
Status
Projektutfall Projektbudget
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Programuppföljning
Sydostasien
Sidafinansierade insatser
Intäkter
Sidabidrag
Egeninsats
Summa intäkter
Utfallsperiod 201201 - 201212
Utfall 201201 - 201212
2 764 835
Kostnader
Verksamhetskostnader lokal partner
Verksamhetskostnader svensk partner
Verksamhetskostnader PMU
Administration (kalkylerad)
Summa kostnader
* Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal.
2 764 835
2 063 756
522 171
178 908
2 764 835
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår
Status
TMPI
TMPI
TMPI
TMPI
2009
2009
2011
2012
2012
2012
2013
2015
Slutrapport 2012-12-31
Slutrapport 2012-12-31
Pågående
Pågående
AOGM
2012
2014
PMU
PMU
2011
2011
2013
2013
Projektutfall Projektbudget
Filippinerna
1590700
1590801
1591101
1591100
Byutveckling IV, Mindoro, Filippinerna
Byutveckling och mikrofinanser II, Filippinerna
Organisationsutveckling 2, Filippinerna
Byutveckling V, Mindoro
2 220 355
417 547
388 896
1 482 502
4 509 300
2 267 732
417 000
400 000
5 052 000
8 136 732
8 936
188 157
1 482 502
1 679 595
Pågående
379 446
379 446
417 000
417 000
379 446
379 446
Pågående
Pågående
749 670
78 997
828 667
1 050 000
32 000
1 082 000
526 886
526 886
5 717 413
9 635 732
2 585 927
Myanmar
2431100
Byutveckling, utbildning och mikrofinans, Myanmar
Region Sydostasien
3621100
3621101
Programhandläggare Sydostasien
Kompetensutveckling, Sydostasien
Verksamhetskostnader
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 27
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår
Status
Projektutfall Projektbudget
Avtalsparter
AOGM
Assemblies of God, Myanmar
PMU
Pingst Int. Diakoni
TMPI
Team Mission, Filippinerna
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 1. Sida 28
Finansiella rapporter - Utvecklingssamarbetet i Syd
Bilaga ʹ.
Finansiella rapporter - Reformsarbetet i Öst
PMUs finansiella rapport 2012
Reformsamarbete Östeuropa
Budget*
Utfall
Not
23 000
18 413
1
1 574 100
177 400
1 574 100
357 955
2
3
*baseras på reviderad budget inskickad till Sida 2012-02-28
Ingående balans
Erhållna medel/intäkter
Erhållna Sidabidrag till utvecklingsarbete från anslagsposten
Egeninsats
Av ramorganisationen
utgivna medel för utförda återbetalningar till Sida
Av samarbetspartner
erhållna medel för täckning av återbetalda medel till Sida
Administrationsbidrag
Övrigt (i förekommande fall)
Ränteintäkter (redovisas och rapporteras i anslaget för syd)
Summa erhållna medel/intäkter
0
0
125 900
Utbetalningar/kostnader och återbetalningar
Utbetalning enligt gällande avtal avseende verksamheten hos
lokal samarbetspartner
Verksamhetskostnader enligt gällande avtal hos ramorganisation
Administrationskostnader hos ramorganisation
Återbetalt till Sida
Återbetald ränta till Sida
Summa utbetalningar/kostnader och återbetalningar
2
1 900 400
125 900
0
0
2 076 368
-1 247 500
-1 600 230
4
-527 000
-125 900
-350 238
-125 900
0
0
-2 076 368
5
2
-1 900 400
Utgående balans
6
0
Allmänna (ej postspecifika) tilläggsupplysningar
PMU intygar att den finansiella rapporten på övergripande nivå har upprättats i enlighet med avtal
med Sida och Sidas instruktioner för finansiell rapportering på övergripande nivå.
Redovisnings- och värderingsprinciper
PMU följer föreskrivna redovisningsprinciper enligt mall
Beslutade ej utförda återbetalningar till Sida
PMU har för närvarande inga beslutade ej utförda återbetalningar till Sida
Försenad projektrapportering
Ingen försenad projektrapportering finns att rapportera.
För PMU InterLife/Pingst ffs
Alvik 2013-04-25
PeO Larsson
Niclas Lindgren
Min revisionsrapport har avlämnats 2013-04-26
Jonas Grahn
Auktoriserad revisor
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 2. Sida 1
Finansiella rapporter - Reformsamarbetet i Öst
NOTER
Not 1
Ingående balans 2012-01-01
18 413
Not 2
Mottagna medel
2012-03-07
2012-05-04
2012-07-13
2012-11-20
Summa
425 000
425 000
425 000
425 000
1 700 000
Not 3
Egeninsats:
varav admin
31 481
31 481
31 481
31 481
125 900
357 955
Not 4
Utbetalning enligt gällande avtal avseende verksamheten hos
lokal samarbetspartner
Not 5
Verksamhetskostnader enligt gällande avtal hos PMU
Resekostnader
Administration kopplat till handläggartjänster, t ex
telefonkostnader
Kapacitetsutveckling av lokala partner
Personalkostnader
Ej redovisade förskott
(lokala partner och utlandsplacerad personal)
Summa verksamhetskostnader PMU
-1 600 230
-20 285
-1 169
-65 931
-269 612
6 759
-350 238
Not 6
Ränta redovisas och rapporteras i den finansiella rapporten för
syd-anslaget
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 2. Sida 2
Finansiella rapporter - Reformsamarbetet i Öst
Programuppföljning
Övergripande nivå - Reformsamarbete Öst
Sida-finansierade insatser
Utfallsperiod 201201 - 201212
Sammanställning
Reformsamarb.Öst
Utfall 2012
Budget 2012
Intäkter
Sidabidrag från anslagsposten
Egeninsats
Summa intäkter
1 592 513
357 955
1 950 468
1 597 100
177 400
1 774 500
1 600 230
1 247 500
350 238
1 950 468
527 000
1 774 500
Kostnader
Verksamhetskostnader lokal partner
Verksamhetskostnader svensk partner
Verksamhetskostnader PMU
Summa kostnader
Reformsamarbete Öst
Lokal partner
Europa (Reformsamarbete Öst)
Verksamhetskostnader
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Utfall 201201 - 201212
Svensk partner
PMU
1 600 230
1 600 230
Bilaga 2. Sida 3
350 238
350 238
Totalt
1 950 468
1 950 468
Finansiella rapporter - Reformsamarbetet i Öst
Programuppföljning
Reformsamarbete Öst
Sidafinansierade insatser
Intäkter
Sidabidrag
Egeninsats
Summa intäkter
Utfallsperiod 201201 - 201212
Utfall 201201 - 201212
2 076 369
Kostnader
Verksamhetskostnader lokal partner
Verksamhetskostnader svensk partner
Verksamhetskostnader PMU
Administration (kalkylerad)
Summa kostnader
* Avrundningsfel kan förekomma då mallen räknar om till heltal.
2 076 369
1 600 231
350 238
125 900
2 076 369
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår
Status
Projektutfall Projektbudget
Armenien
1121100
Folkhälsoutbildning 2, landsbygden, kvinnor
SSMA
2011
2014
Pågående
524 922
524 922
925 000
925 000
270 065
270 065
Kapacitetsutveckling 2, Kacanik, ungdomar
HoH
2009
2013
Pågående
990 578
990 578
1 435 000
1 435 000
395 308
395 308
Programhandläggare Europa
Kompetensutveckling, Europa
PMU
PMU
2011
2011
2013
2013
Pågående
Pågående
588 062
65 931
653 993
1 155 000
158 000
1 313 000
291 066
59 172
350 238
Kunskapsutveckling 3, romer, barn
BoL
2011
2013
Pågående
1 185 994
1 185 994
1 562 000
1 562 000
733 473
733 473
Kosovo
3400700
Region EUROPA
3711100
3711101
Serbien
3421100
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 2. Sida 4
Finansiella rapporter - Reformsamarbetet i Öst
Utfall 201201 201212
Projnr
Projektbenämning
Avtalspart
Startår
Slutår
2011
2014
Status
Projektutfall Projektbudget
Ukraina
3221100
Hiv- och aids-information 3
CRCA
Verksamhetskostnader
Avtalsparter
BoL
CRCA
Gana
HoH
PMU
SSMA
Pågående
606 658
606 658
947 000
947 000
201 385
201 385
3 962 145
6 182 000
1 950 469
Christian Evangelical Church/Bread of Life
Christian Rehabilitation Centres Association, Ukraina
Ganakhleba/Pentecostal Union
Evangelical Church / House of Hope, Kosovo
Pingst Int. Diakoni
Swedish Support Medical Association
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 2. Sida 5
Finansiella rapporter - Reformsamarbetet i Öst
Bilaga ͵.
Det humanitära biståndet
Det humanitära biståndet
PMU har genom sina lokala partner ett vitt förgrenat nätverk i många av de länder som drabbas av
krig, väpnade konflikter eller naturkatastrofer. PMU har under 2012 även utökat sitt nätverk av
internationella humanitära partner, dels genom medlemskap i EU-Cord, dels genom ett
samarbetsavtal med Tearfund. De nya nätverken ger ökade möjligheter att stödja humanitära
insatser i länder där PMU inte har någon lokal partner. PMU inledde under året också ett
projektsamarbete med World Vision Lebanon vad gäller stöd till flyktingar från Syrien.
ECHO var under 2012 PMU:s enskilt största humanitära finansiär. ECHO förmedlade 7,5 miljoner SEK
till en insats vid Panzisjukhuset i östra DR Kongo, där målgruppen främst bestod av kvinnor som
utsatts för sexuellt våld och kvinnor i behov av specialiserad gynekologisk sjukvård. En allt viktigare
finansiär av PMU:s humanitära arbete är de svenska pingstförsamlingarna och deras second handbutiker, liksom den svenska allmänheten. Totalt förmedlade PMU cirka 10,3 miljoner SEK av egna
insamlade medel till humanitärt bistånd. De humanitära situationer som stått i fokus under 2012 har
varit konfliktsituationerna i DR Kongo och Syrien samt den svåra torkan i Öst- och Västafrika.
Den totala målgruppen för PMU:s humanitära insatser under 2012 var cirka 67 700 personer.
Humanitärt samarbete med Sida
Sida fasade ut sitt humanitära stöd till PMU i början av 2012 i avvaktan på den ramkriteriebedömning
som Sida genomför av ramorganisationerna. Bedömningen av PMU påbörjades under hösten 2012.
PMU har under året utvecklat det humanitära arbetet för att uppfylla Sidas kriterier för humanitära
partner i det kommande, uppdaterade ramavtalet för humanitärt bistånd.
Sektorfördelning
PMU:s främsta lokala samarbetspartner inom det humanitära biståndet, CEPAC i DR Kongo, bedriver
ett omfattande sjuk- och hälsovårdsarbete. Det humanitära stödet till sjuk- och hälsovård var därför
den största sektorn även under 2012. Procentsatserna för respektive sektor var följande:
Sektor
2012
2011
Sjuk- och hälsovård
59 %
46 %
Matsäkerhet
(matbistånd vid akuta humanitära situationer i bl.a. Filippinerna, Kenya och
Pakistan samt ökad matproduktion i DR Kongo och Etiopien)
17 %
33 %
Nutrition
8%
7%
Skydd
(distribution av tält och återuppbyggnad av hus)
Drygt
5%
3%
Utbildning
(främst återuppbyggnad av skolor)
Knappt
5%
4%
Distribution av förnödenheter
(exv. presenningar, hygienartiklar och husgeråd)
Knappt
5%
4%
Vatten och sanitet
Knappt
1%
3%
PMU 2012 - Årsrapport till Sida
Bilaga 3. - Sida 1
Det humanitära biståndet