1. No category

Språkröret
Januari 2012
Nr 1 Årgång 12
Informationsblad för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet.
Red. Gunilla Ransbo, tel. 471 14 37. Utg. fakultetens kansli, Box 256, 751 05 Uppsala.
Promotor har ordet
Av Éva Á. Csató Johanson
Turkspråk talas i dag av ca 150
miljoner människor över ett väldigt område som sträcker sig
från Balkan i Europa genom
Centralasien ända upp till Norra
ishavet. Språken kan dokumenteras alltifrån 700-talet och representeras senare av litteraturspråk som fornuiguriska, tjagataiska och osmansk turkiska.
Idag existerar omkring tjugo litterära turkspråk, t.ex. turkietturkiska, azerbajdjanska, turkmeniska, uzbekiska, tatariska, kazakiska, kirgiziska, uiguriska
och jakutiska. Turkietturkiska är
i dag ett av de största minoritetsspråken i Nordvästeuropa och
talas t.ex. i Tyskland av flera
miljoner människor.
Turkspråken representerar en
språktyp som är väl företrädd
bland världens språk men som
avsevärt skiljer sig från de vanliga europeiska språken. Det är
orsaken till att turkspråken är av
stort intresse för dem som sysslar med allmän lingvistik och att
Forts. på sid. 2 Promotor 
Vinterpromotionen
Vinterpromotionen äger rum
fredagen den 27 januari med
början kl. 12 i universitetsaulan.
Språkvetenskapliga fakultetens
promotor är professor Éva Á.
Csató Johanson, Inst. för lingvistik och filologi. I ”Promotor
har ordet” här intill ger hon en
överblick av sitt forskningsfält.
Fakulteten får i år en ny hedersdoktor: Marie Ingerslev
Stoklund, cand. mag. i danska
och tyska och seniorforsker vid
Runologisk-epigrafisk Laboratorium, Nationalmuseum, Köpenhamn. Hon presenteras här intill
av professor Henrik Williams.
Promovendi är Erik Falk (nordiska språk), Marousia Ludwika
Korolozyk (slaviska språk) och
Marie Nelson (nordiska språk).
I samband med promotionen
delas flera av universitetets priser och medaljer ut. Martin
H:son Holmdahl-stipendiet tillfaller i år professor Leena Huss,
Hugo Valentin-centrum. Hon får
priset för sitt förtjänstfulla arbete för individens rätt till sitt
modersmål.
/Red.
Grammatikdagen
uppmärksammas av Inst. för
nordiska språk med öppna föreläsningar av Gustav Bockgård
(grammatik i samtal), Lise Horneman Hansen (dansk grammatik), David Håkansson (historiskt perspektiv) och Ulla StrohWollin (svordomar).
Detaljerat program kommer!
Tid och plats: fredag 3 februari
kl. 13.15–15 i Ihresalen.
Marie Stoklund
ny hedersdoktor
Av Henrik Williams
Marie Ingerslev Stoklund (född
Simensen), Virum, Danmark, är
en framstående runforskare som
har en lång rad kvalitativa publikationer bakom sig inom denna
disciplin. Hennes forskning är
också solitt förankrad i dansk
språkhistoria och arkeologi.
Även till kunskapen om Danmarks tidigmedeltida historia
han hon givit bidrag. Hennes
djupa materialkännedom, noggrannhet och kritiska sinne är
omvittnade.
Forts. på sid. 3 Hedersdoktor 
Aktuellt från
institutionerna
Moderna språk
Registreringen på våra ca 450
olika kurser är igång och först
under vecka 5 kommer vi att ha
de mer definitiva siffrorna. Men
redan idag (den 18 januari) kan
vi se att intresset för moderna
språk fortfarande är stort (totalt
886 registrerade studenter) och
förhoppningsvis kommer denna
termins antal att vara lika högt
som under vårterminen 2011.
De stora skolspråken franska,
spanska och tyska har som vanligt många registrerade studenter
främst på A-nivå. Ovanligt
många antagna finns på Bkursen i Freiburg, vilket kan
vara en följd av att höstens Akurs också var mycket stor.
Forts. på sid. 3 Aktuellt 
 Forts. från sid. 1 Promotor
vi turkologer gärna sysslar med
typologiska frågeställningar.
Lång tradition i turkiska
studier
Uppsala universitet har en lång
tradition av forskning i orientaliska, inklusive turkiska, språk.
Professuren i språkstudier, professor linguarum, inrättades
1605 vid den filosofiska fakulteten för studium av bibelspråken
grekiska och hebreiska samt
andra orientaliska språk såsom
arabiska. Flera innehavare av
denna professur bedrev forskning också i turkiska språk. 1650
utnämnde drottning Christina
Christian Ravius från Berlin till
professor i orientaliska språk i
Uppsala. Ravius studerade persiska, osmansk turkiska och
krimtatariska. Det sistnämnda
språket användes i de svenska
diplomatiska kontakterna med
Krim-khanatet. En av Ravius’
studenter var Gustaf Peringer,
som 1681 utnämndes till professor i orientaliska språk. Peringer
var intresserad av turkiska språk,
framför allt karaimiska. 1690
besökte han på uppdrag av Karl
XI de turkiskspråkiga karaimerna i Litauen för att studera deras
bibelöversättningar. En annan
lärd, Mikael Eneman, skickades
1709 till Istanbul för att studera
det osmanska språket och osmanska inrättningar. Han utnämndes till professor 1712 vid
Uppsala universitet men kunde
inte tillträda tjänsten, då han
snart efter installationen avled i
en ålder av 38 år. En senare
viktig turkolog var Walther
Björkman (1896‒1996) som bedrev studier i osmansk turkiska
och osmansk historia.
Nationellt ansvar
Enligt beslut av Sveriges regering har Uppsala universitet idag
nationellt ansvar för utbildning
och forskning i turkiska språk.
Institutionen för lingvistik och
filologi, som omfattar både ämnet lingvistik och många av
språken i Mellanöstern, Central-
asien och Fjärran östern, är en
idealisk plats för akademiska
studier i turkiska språk. I Sverige är det endast vid Uppsala
universitet som man kan studera
turkiska språk på alla nivåer inklusive forskarutbildning samt
läsa ämnet på distans.
Éva Á. Csató Johanson erhöll
1998 landets första lektorstjänst
i ämnet. 2004 utnämndes hon till
den första lärostolsprofessorn i
turkiska språk i Sverige. Idag
arbetar två andra promoverade
lärare i ämnet. Birsel Karakoç
började 2006 på institutionen
som forskningsassistent på ett
projekt finansierat av Kungl.
Vitterhetsakademien, blev senare utnämnd till lektor och tilldelades 2011 en docentur. Sedan
2008 skickar Turkiet en promoverad språklärare som tar hand
om den praktiska språkundervisningen och samtidigt bedriver
egen forskning. Professor Lars
Johanson, som 1971 disputerade
för doktorsgraden i turkiska
språk med avhandlingen Aspekt
im Türkischen vid Uppsala universitet, är docent vid institutionen. Idag har ämnet tre forskarutbildningsstudenter.
Undervisning
Utbildningen i ämnet sker i form
av en fristående kurs i turkiska
språk som omfattar fyra terminer
samt en valbar inriktning inom
Orientalistikprogrammet. En
mycket positiv nyhet är att turkiska studier från hösten 2012
också ingår i lärarprogrammet.
Betydelsen av utbildning av högt
kvalificerade modersmålslärare i
turkietturkiska har nyligen påpekats bl.a. av Turkiets ambassadör under ett besök vid länsstyrelsen i Uppsala län. Under
de senaste åren har ämnet alltid
haft över trettio helårsstudenter
och därmed en väl balanserad
ekonomi.
Studier i det turkietturkiska
språket och dess litteratur utgör
huvuddelen av utbildningen i
ämnet, men studenterna får
också en grundlig orientering
om hela den turkisktalande värl-
den. Kursen i turkisk litteratur
omfattar studiet av texter från
Orkhon-inskrifterna, skrivna på
700-talet, över de första islamiska litterära verken i Centralasien fram till den moderna turkietturkiska litteraturen, representerad av Orhan Pamuk och
andra. Undervisningen i språkhistoria behandlar utvecklingen
av den turkiska språkfamiljen.
En av realiakurserna ger en introduktion till turkfolkens historia. Kurserbjudandena omfattar
också undervisning i andra turkiska språk, nämligen azerbajdjanska, kazakiska och uzbekiska. En kurs ges också i föregångaren till den moderna turkietturkiskan, den osmanska turkiskan, som skrevs med arabisk
skrift. En särskild glädje är att vi
som enda universitet i världen
kan erbjuda en distanskurs i
karaimiska i samarbete med
Vilnius universitet.
Undervisningen på masternivå
omfattar bl.a. en kurs rörande de
europeiska turkspråken och den
historiska bakgrunden till de
turkisktalande folken i Europa.
Denna kurs har utvecklats i
samarbete med sju europeiska
universitet inom Erasmusprogrammet. Utbildningen på
avancerad nivå genomförs i
samarbete med andra ämnen vid
institutionen. Som resultat av
KoF-utvärderingen 2011 kommer en ny insats att göras för att
införa undervisning i språkdokumentation.
I språkundervisningen satsas
på utveckling och användning av
datorbaserade resurser, delvis i
samarbete med datorlingvistiken. Vi har omfattande undervisningsresurser i turkietturkiska
och karaimiska på nätet: texter
med grammatisk analys, beskrivning av olika aspekter av
grammatiken, turkisk-svenska
parallellkorpora, en turkisk suffixordbok samt glosövningar.
Ämnet samarbetar med TÖMER, den största språkskolan i
Turkiet, som anordnar kurser i
turkiska som främmande språk.
Forts. på sid. 4 Promotor 
Aktuella namn
Ulla Börestam har befordrats
till professor i nordiska språk
fr.o.m. den 1 december 2011.
Patrik Larsson har antagits
som docent i nordiska språk
fr.o.m. den 15 december 2011.
Torbjörn Söder har antagits
som docent i finsk-ugriska språk
fr.o.m. den 15 december 2011.
Disputationer
10/3 Mattias Nilsson, datorlingvistik: Models of Eye
Movements in Reading. Opponent: Associate Professor John
Hale, Cornell University.
24/3 Jakob Andersson, assyriologi: Kingship in the Early
Mesopotamian Onomasticon ca.
2800-2200 BCE. Opponent: Professor Gebhard Selz, Universität
Wien.
       
 Forts. från sid. 1 Hedersdoktor
Marie Stoklund föddes 1934 i
Köpenhamn och studerade där
och i Aarhus 1952–61 då hon
blev cand. mag. i danska och
tyska. Hon intresserade sig redan tidigt för runologi och skrev
om förhållandet mellan den
äldre och den yngre runraden.
Efter examen arbetade hon huvudsakligen i hemmet under två
årtionden, men hann också vara
medarbetare för Johannes
Brøndum-Nielsens Gammeldansk Grammatik 4 (1962) och
5 (1965). Efter återkomsten till
akademin i slutet av 1970-talet
kom hon att arbeta vid Runologisk-epigrafisk Laboratorium,
Nationalmuseum, där hon
förblev som museumsinspektør,
från 1998 som seniorforsker och
fortfarande fullt aktiv.
Särskilt viktiga är Stoklunds
bidrag till kännedomen om de
äldsta runinskrifterna och om de
grönländska inskrifterna från
medeltiden samt till dateringen
av de vikingatida inskrifterna i
Danmark. Hon har publicerat
många av de viktiga inskrifterna
från äldsta runtid, där det nya
materialet främst återfinns i
Danmark. Hon uppmärksammade bland annat tidigt de personnamn som slutar på -o, och
som det är svårt att könsbestämma. Hennes tolkningsförslag har visat sig vara det rimligaste. En inskrift som hon har
arbetat särskilt intensivt med är
den från mitten av 700-talet på
ett kraniumfragment från Ribe.
Texten utgörs av en sjukdomsmagisk formel, och dess runformer är ytterst viktiga för dateringen av Nordens tidigvikingatida inskrifter.
Under åren som ansvarig för
runforskningen i Danmark har
Stoklund löpande publicerat alla
danska (inklusive skånska), färöiska och grönländska nyfynd.
Hon har även medverkat i utgivningen av det nordiska runmaterialet från Schleswig. Hennes materialöversikter och lexikonbidrag är också många. Under ett kvarts sekel har hon varit
dansk runologis förgrundsgestalt
och företrätt sitt ämne på bästa
sätt.
Marie Stoklund är ledamot i
två danska lärda sällskap och ett
i Uppsala, och hon har mottagit
flera utmärkelser för sina vetenskapliga insatser. Hennes kontakter med Uppsala universitet
sträcker sig långt tillbaka i tiden.
Henrik Williams
       
 Forts. från sid. 1 Aktuellt
Flertalet utbildningar ges idag
som heltids-, halvfarts- och
kvartsfartskurser. Man kan läsa
våra språk på dagtid, eftermiddag och kvällstid. Vårt utvecklingsarbete har resulterat i att
flera kurser har fått hela eller delar av kursmaterialet uppdaterat,
och ett antal kurser har nätanpassats. IT-distans-kurserna i
bulgariska, estniska, finska,
polska, samiska, serbiska/ kroatiska/bosniska och ungerska ges
på halvfart och har rekryterat
fler studenter än förra året.
På vissa C- och D-kurser har
vi fått många registrerade, t.ex.
Franska C, Spanska C, Ryska
D1, Finsk-ugriska språk D1, vilket är mycket glädjande.
Ovanligt få studenter finns
däremot på Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, som har
sin första antagning nu.
Vårterminens kursutbud kommer att förstärkas med en ny
sommarkurs i ryska: ”Från
Gogol till Gluchovskij: rysk fantasy och science fiction”, en
breddningskurs som kan läsas
med och utan förkunskaper i
ryska. Inom ramen för Sommaruniversitetet kommer institutionen att även i år ge Tyska A10
Kultur, samhälle och muntlig
kommunikation i Freiburg.
Allt det ovansagda tyder på att
institutionen kommer att fylla
uppdraget på registreringssidan
under vårterminen 2012.
Julia Nielsen
Lingvistik och filologi
Vid Inst. för lingvistik och filologi fortsätter utbyggnaden, inte
minst på avancerad nivå, med
fördjupningkurser inom bl.a.
olika semitiska språk och varieteter. Under detta läsår har vi
bland annat erbjudit kursen ”Filologi i möte med historia och
topografi” på plats i Jerusalem.
Vi har också strävat efter att
värna vår bredd med en kurs i
klassisk etiopiska (Ge'ez), samt
kurser i kazakiska och karaimiska. Till nästa läsår ger ämnet
swahili några fristående kurser
på grundnivå av intresse för såväl jämförande lingvister (”Bantuspråkens struktur”) som studenter av afrikansk kultur (”Östafrikansk historia, kultur och
samhälle, med inriktning på
swahilikulturen”).
Det internationella masterprogrammet i språkteknologi kommer att ges för andra gången. Institutionen har också övertagit
samordningen av Språkvetarprogrammet från och med våren
2012.
David Westberg
 Forts. från sid. 2 Promotor
Samarbetet omfattar anpassning
av metoder och kriterier för evaluering samt distansundervisning. Ett avtal kommer att undertecknas med TÖMER beträffande genomförande av språkprov i turkietturkiska vid Uppsala universitet.
Forskning
Forskningen i turkiska språk gäller framför allt jämförande turkisk språkvetenskap samt litterära studier. I denna korta sammanfattning kan endast några få
aspekter av forskningsaktiviteterna nämnas. Aktuella projekt
rör beskrivningen av talad karaimiska, språklandskapet i
1600-talets Istanbul, kopulamarkörer i turkiska språk, uigurisk
och kazakisk morfosyntax, turkisk romankonst under 1900talet samt karaimiska översättningar av den hebreiska bibeln.
Särskild uppmärksamhet ägnas
åt att dokumentera och stödja
marginaliserade turkiska språk
som t.ex. karaimiskan i Litauen,
nogaiskan i Kaukasus och kasjkaiskan i Iran.
Vi har ett intensivt samarbete
med ämnet iranska språk, vilket
värderades mycket positivt av
KoF, både 2009 och 2011.
Under 2006 inbjöd SCAS (Swedish Collegium for Advanced
Study) en grupp forskare inom
turkologi och iranistik, i vilken
jag själv ingick, för att inom ramen av ett ”Gunnar Jarring Program” studera stadier av turkiskiranska kontakter från förislamiska tider till olika perioder av
den islamiska epoken, med särskild tonvikt på utvecklingen av
kontaktpåverkade varieteter av
persiska och turkiska. Flera publikationer vittnar om resultaten
av detta viktiga initiativ. Ett bra
samarbete har också bedrivits
med Hugo Valentin-centrum,
Uppsala universitet, rörande
forskning i minoritetsspråk. I
fortsättningen önskar vi söka ytterligare fakultetsövergripande
samarbetsmöjligheter.
Utvecklingen av en svenskturkisk-engelsk parallellkorpus
är ett av de tvärvetenskapliga
projekten. Ett annat forskningsområde gäller teoretiska och
praktiska aspekter av undervisning i turkiska.
Ämnet Turkiska språk i Uppsala har aktivt engagerat sig i revitaliseringen av den existenshotade karaimiskan i Litauen. Med
stöd av Svenska Institutet har vi
under de senaste tio åren organiserat årliga sommarskolor i
Trakai, Litauen, och vetenskapligt understött de karaimiska
grupperna i Ryssland, Ukraina
och Polen. En omfattande rapport om vår verksamhet har publicerats i tidskriften Turkic
Languages.
Publikationsverksamheten är
en mycket viktig aspekt av vårt
arbete. Vi medverkar i utgivningen av flera internationella
tidskrifter, t.ex. Turkic Languages, Orientalia Suecana och
Iranian Journal of Applied
Language Studies. Forskare i
ämnet deltar varje år i flera inter-nationella konferenser och
publicerar årligen ca tio uppsatser i publikationer med peerreviewing.
Den hittills största internationella konferensen i turkisk lingvistik ägde rum i Uppsala 2006
med över 150 deltagare. Svenska
Forskningsinstitutet i Istanbul
har under många år utgjort ett
bra forum för vår forskningsverksamhet. Institutets forskningsstipendier har kommit
många av våra studenter tillgodo. Ämnet Turkiska språk vid
Uppsala universitet har också
organiserat det årliga Jarringföredraget i turkologi som ägt
rum i Stockholm.
Internationella kontakter
Vårt forskningsområde förutsätter goda kontakter med olika delar av den turkiskspråkiga världen. Kontakten med forskningsmiljön i Turkiet spelar en
central roll i verksamheten.
Inom Erasmus-programmet sker
ett utbyte med flera turkiska och
europeiska universitet. Vi har
stor glädje av detta nätverk, som
ger ett viktigt bidrag till våra
undervisnings- och forskningsaktiviteter.
Under de senaste åren har kontakten med det kinesiska Minzuuniversitetet i Peking intensifierats. Jag har själv flera gånger
undervisat vid den kazakiska
avdelningen. En doktorand och
en masterstudent från detta universitet studerar nu hos oss. En
Minzu-delegation på hög nivå
besökte Uppsala under 2010. I år
har vi inbjudits till det framstående kazakiska Al-Farabiuniversitetet i Almaty, där vi
kommer att ge kurser och föra
samtal om möjligheter till framtida samarbete. I mån av tid och
kapacitet kommer vi att inleda
kontakter med universitet i flera
andra turkisktalande länder.
Dokumentationen av existenshotade språk är en gemensam
uppgift för språkvetare i världen.
Vi samarbetar i detta avseende
med viktiga institutioner, t.ex.
Endangered Languages Archive
(ELAR) of the Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology i Leipzig och The Hans
Rausing Endangered Languages
Project vid SOAS (School of
Oriental and African Studies) i
London. En av våra doktorander
har tilldelats ett stipendium från
STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) för att vistas
som gästforskare vid University
of Madison, Wisconsin, USA.
Detta inkluderade även möjlighet till direkt kontakt mellan
professorerna vid de båda institutionerna för att diskutera
fortsatt samarbete.
Med särskilt stor glädje övertar jag den hedersamma rollen
som Språkvetenskapliga fakultetens promotor vid Vinterpromotionen 2012.
Éva Ágnes Csató Johanson
       
Engelska inst. och Inst. för
nordiska språk informerar i
nästa nummer av Språkröret.