Promotor har ordet Vårpromotionen Nytt fakultetsorgan
Språkröret Maj 2012 Nr 3 Årgång 12 Informationsblad för språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Red. Gunilla Ransbo, tel. 471 14 37. Utg. fakultetens kansli, Box 256, 751 05 Uppsala. Promotor har ordet Vårpromotionen Av Carina Jahani Vårpromotionen äger rum fredagen den 1 juni med början kl. 12 i universitetsaulan. Detaljerad information till deltagare och gäster meddelas av Promotionskontoret. Språkvetenskapliga fakultetens promotor är professor Carina Jahani, professor i iranska språk vid Institutionen för lingvistik och filologi. I artikeln ”Promotor har ordet” här intill skriver hon om sitt forskningsfält. Fakulteten har i år två jubeldoktorer: Arne Klum, docent och förutvarande universitetslektor i franska vid Uppsala universitet, och Lars-Olof Sjöberg, bl.a. förutvarande chef för Medelhavsmuseet i Stockholm. Promovendi är Jakob Andersson (assyriologi), Mats Eriksson (grekiska), Susanna Lyne (engelska), Mattias Nilsson (datorlingvistik), Lina Nyroos (nordiska språk), Markus Saers (datorlingvistik), Boglárka Straszer (finsk-ugriska språk), Christine Watson (slaviska språk) och Lena Werner (nordiska språk). Universitetshuset firar i år 125-årsjubileum, vilket uppmärksammas med en artikel i promotionsskriften av universitetshistorikern Carl Frängsmyr. /Red. Iranska språk talas som modersmål eller andra språk (L2) av mer än 100 miljoner från Turkiet i väster till Pakistan i öster, från Kaukasus och Centralasien i norr till Oman och Förenade Arabemiraten i söder. De största nu talade iranska språken är persiska (ofta också kallat farsi) i Iran, dari i Afghanistan och tadjikiska i Tadjikistan (alla tre dialekter av samma klassiska språk), kurdiska, pashto, och balochiska. Det finns ytterligare ett stort antal nyiranska språk med mellan någon miljon och några hundra talare. Bland forn- och medeliranska språk kan bl.a. avestiska, fornpersiska, medelpersiska, parthiska, sogdiska, sakiska och baktriska nämnas. Forts. på sid. 2 Promotor Nytt fakultetsorgan ‒ FUGA Av Anette Månsson Arbetsgruppen för forskarutbildning och utbildning på grund- och avancerad nivå ‒ FUGA ‒ inrättades av Språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2011-09-29, men tillsattes först i början av 2012. Nämnden valde under denna mandatperiod att ha en gemensam arbetsgrupp för beredning av utbildningsfrågor på alla nivåer, från grundnivå till utbildning på forskarnivå. Dessa frågor har tidigare behandlats i två separata organ, Nämnden för utbildning på grundnivå (NUG) resp. Nämnden för utbildning på forskarnivå (NUF). FUGA är Forts. på sid. 5 FUGA Mattons stiftelse 100 år Av Gunilla Ransbo Romanisterna har årligen glädje av den s.k. Mattons stiftelse för det franska biblioteket. Den tillkom genom ett gåvobrev från Emil A. Matton, undertecknat i Gävle den 24 maj 1912 – alltså för i dagarna 100 år sedan – men tillföll Uppsala universitet först 1969. Forts. på sid. 6 Matton Forts. från sid. 1 Promotor Nationellt ansvar Enligt beslut av Sveriges regering har Uppsala universitet idag nationellt ansvar för utbildning och forskning i iranska språk (specifikt persiska och kurdiska). Institutionen för lingvistik och filologi, som omfattar både ämnet lingvistik och många av språken i bl.a. Mellanöstern och Väst-, Central- och Sydasien, är en mycket god akademisk miljö för studiet av iranska språk, där också goda möjligheter ges till att studera språkkontakt (t.ex. med semitiska, turkiska och indo-ariska språk). I Sverige är det endast vid Uppsala universitet som man kan studera iranska språk på alla nivåer inklusive forskarutbildning. Undervisning bedrivs i ett antal nyiranska språk, framför allt persiska och kurdiska men även balochiska, pashto, gilaki och mazandarani, samt i de forn- och medeliranska språken avestiska, fornpersiska och medelpersiska. Man kan också studera persiska och kurdiska på distans. Vilka är vi? Bo Utas utnämndes år 1988 till landets första professor i iranska språk. Men många andra språkoch religionsforskare hade redan tidigare intresserat sig för iranska språk. Bland dessa forskare kan, bland andra, H.S. Nyberg (professor i semitiska språk), Geo Widengren (professor i religionsvetenskap) och Stig Wikander (professor i sanskrit) nämnas. I nuläget (vårterminen 2012) har ämnet iranska språk en lärostolsprofessor (Carina Jahani), två lektorer (Helena BaniShoraka och Forogh Hashabeiky), en adjunkt i kurdiska (Ferhad Shakely), en gästlektor från Iran (Mahmoud Hassanabadi), en forskarassistent (Erik Anonby), tre forskare som är eller nyligen har varit anställda på VR-projekt (Behrooz Barjasteh Delforooz, Mehrdad Fallahzadeh, Dariush Kargar), ytterligare en nydisputerad doktor (Anders Widmark), två doktorander (Maryam Nourzaei, Padideh Pakpour) samt ett antal andra forskare som arbetar i olika projekt (bl.a. Ali Muhaddis, anställd vid UB, som arbetar med katalogisering och utgivning av persiska manuskript, och Guiti Shokri, forskare ursprungligen från Iran, som arbetar med språkdokumentation). Även en doktorand i lingvistik (Farideh Okati) arbetar med en avhandling om det iranska språket balochiska. Vår forskning Persiska har en rik klassisk litteratur som sträcker sig mer än 1000 år tillbaka. De övriga iranska språken har i olika utsträckning beroende på storlek och politisk situation en skriftlig litteratur och ett utvecklat standardspråk. De iranska språk vi hittills bedrivit forskning kring har alla en rik muntlig litteratur. Forskningen i ämnet iranska språk är centrerad till ett antal huvudområden: - Nyiransk språkvetenskap med korpusbaserade grammatiska studier av klassisk och modern persisk grammatik, samt studier av olika minoritetsspråk, bl.a. balochiska och mazandarani. Problemställningar som vi specifikt arbetar med just nu är bl.a. fonetik och fonologi, syntax, diskursanalys och semantik. - Sociolingvistiska studier omfattande språkstandardisering och ortografiutveckling, samtalsanalys, tvåspråkiga konversationsstrategier, samt språk, identitet och modernitet i en större sociopolitisk kontext. Även här arbetar vi med ett flertal språk, bl.a. persiska, azerbajdzhanska och gilaki. Viss forskning kring L2-persiska i Sverige bedrivs också. - Litteraturstudier inriktade dels på modern prosa, dels på klassisk litteratur, och även på litteraturens identitetsskapande roll både socialt och etniskt samt ur genusperspektiv. De litteraturer som framför allt studeras är persisk (modern och klassisk), kurdisk och pashto-litteratur. - Textedition, framför allt av klassiska persiska verk inom ämnesområdena sufisk prosa och poesi, historieskrivning och musikvetenskap samt verk på zoroastrisk nypersiska. - Översättning och översättningsteori, ett område som vi håller på att utveckla i syfte att framför allt översätta persisk /pashto/kurdisk skönlitteratur till svenska, men också analysera översättningar vetenskapligt och bygga upp parallellkorpusar på svenska-persiska och svenskaandra iranska språk. Forskningssamarbete Den rika forskningsmiljön på Institutionen för lingvistik och filologi är en oerhört stimulerande arbetsplats. Det finns många beröringspunkter mellan ämnena. Under 2010 arbetade lingvistik, iranska språk och turkologi med att beskriva opersonliga konstruktioner i språk från flera språkfamiljer, vilket också resulterade i en temadel i Orientalia Suecana 2010. Tidigare har iranska språk och semitiska språk samarbetat i ett VRprojekt kring språkkontakt i Väst- och Centralasien. I ett annat VR-finansierat projekt av tvärvetenskaplig natur med titeln ”Tvåspråkighet som resurs i studenters socialisering i flerspråkiga utbildningskontexter” samarbetade iranska språk med Stockholms universitet. Med datorlingvistik samarbetar vi i ett persiskt trädbanksprojekt och med indologi har vi framför allt ”marginaliserade litteraturer” på den Indiska Subkontinenten som gemensamt forskningsintresse. Vårt forskningssamarbete sträcker sig dock längre än inom Sverige. Vi har samarbete med flera universitet i Iran, framför allt när det gäller iransk lingvistik och dokumentation av Forts. på sid. 4 Promotor Aktuella namn Jonathan Adams har anställts som forskare vid Institutionen för nordiska språk/Seminariet för nordisk namnforskning fr.o.m. den 1 mars. Linnéa Anglemark har anställts som universitetsadjunkt i engelska med placering vid Språkverkstaden fr.o.m. den 1 januari. miska, ekonomiska och industriella relationerna mellan Sverige och Turkiet. Veturliði Óskarsson har befordrats till professor i isländska fr.o.m. den 1 juni. Ryan Palmer har antagits som doktorand i engelska fr.o.m. den 1 januari. Sindija Plaveniece har antagits som doktorand i engelska fr.o.m. den 1 januari. Marcus Axelsson har antagits som doktorand i nordiska språk fr.o.m. den 1 mars. Tasnim Qutait har antagits som doktorand i engelska fr.o.m. den 1 januari. Dagrun Ellmer har anställts som gästlärare i tyska fr.o.m. den 1 januari. Miriam Thegel har antagits som doktorand i romanska språk/spanska fr.o.m. den 1 februari. Jan Engström har anställts som provkonstruktör i gruppen för Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk fr.o.m. den 1 januari. Karin Idewall Hagren har antagits som doktorand i nordiska språk fr.o.m. den 16 januari. Ewa Jonsson har antagits som doktorand i engelska fr.o.m. den 1 januari. Mikael Kalm har antagits som doktorand i nordiska språk fr.o.m. den 1 februari. Birsel Karakoç, docent i turkiska språk, mottog den 27 maj SWETURK:s pris som i år utdelades för första gången. SWETURK står för Swedish Turkish Business Network, som bildades i Stockholm 2011 och syftar till att utveckla de sociala, akade- Terry Walker har antagits som docent i engelska fr.o.m. den 16 maj. – Terry Walker höll sin docentföreläsning den 18 april över ämnet ”Linguistic variation and change in Early Modern English speechrelated texts”. Karin Wallentin har anställts som ekonomiadministratör vid Institutionen för nordiska språk fr.o.m. den 13 februari. Anna-Karin Widman har anställts som provkonstruktör i gruppen för Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk fr.o.m. den 1 januari. Fakultetsnämnden sammanträder följande torsdagar under höstterminen: 6/9, 11/10, 25/10 (prel. extra möte), 15/11, 20/12. Ur kalendariet • Disputationer 2/6 Jennie Mazur, tyska: Die ‚schwedische‘ Lösung: Eine kultursemiotisch orientierte Untersuchung der audiovisuellen Werbespots von IKEA in Deutschland. Opponent: Professor Bernd Henningsen, HumboldtUniversität zu Berlin. 8/6 Anna Watz, engelska: ”A Feminist Libertarian Aesthetic”: Angela Carter and Surrealism. Opponent: Dr. Natalya Lusty, University of Sydney. Forum för afrikastudier invigt Den 27 mars invigdes ett nytt universitetsnätverk: Forum för afrikastudier. Det innefattar alla fakulteter inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap samt fakulteten för utbildningsvetenskaper. Syftet är att stärka kontakterna inom såväl forskning som utbildning, samt att underlätta kontakten med externa parter. Språkvetenskapliga fakultetens representant i styrelsen är univ.lekt. Ashleigh Harris, Engelska inst. Ordförande är prof. Sten Hagberg, Inst. för kulturantropologi och etnologi. Just nu kartläggs den afrikarelaterade forskningen vid universitetet. Den 4 juni hålls en workshop – ”Researching Africa at Uppsala University” – öppen för alla forskare inom området. Se i övrigt: http://www.afrikastudier.uu.se Forts. från sid. 2 Promotor iranska minoritetsspråk. Alla de verksamma forskarna har också egna internationella kontakter. Själv har jag sedan mer än tio år samarbetat med Agnes Korn, Frankfurt. Vi har tillsammans bl.a. arrangerat två internationella konferenser i Uppsala, båda med balochiska studier som tema (2000 och 2005) samt publicerat konferensvolymer från dessa konferenser, den senaste också med Paul Titus, Christchurch, Nya Zeeland, som medutgivare (The Baloch and Their Neighbours (2003) och The Baloch and Others (2008), båda på Reichert Verlag, Wiesbaden). År 2011 stod Institutionen för lingvistik och filologi värd för The Fourth International Conference on Iranian Linguistics (ICIL4), med mer än 50 föredrag och posterpresentationer. Ett antal utvalda konferensbidrag kommer att publiceras som en temadel i Orientalia Suecana (2012) med undertecknad och Geoffrey Haig, Bamberg, som utgivare. Språkdokumentation, standardisering och ortografi Avslutningsvis skulle jag vilja skriva något mera personligt. År 1989 försvarade jag min avhandling med titeln Standardization and Orthography in the Balochi language. Mer än 20 år har passerat sedan dess, men kärleken till det balochiska språket har växt sig starkare och starkare inom mig allteftersom åren har gått. Jag har ägnat en stor del av min forskning åt balochiskan, och jag har även handlett två doktorander som försvarat avhandlingar med balochiska som ämne. Båda dessa avhandlingar är korpusbaserade studier: Serge Axenovs avhandling (The Balochi Language of Turkmenistan, 2006) är en morfosyntaktisk beskrivning av den dialekt som talas i Turkmenistan, och Behrooz Barjasteh Delforooz’ avhandling (Discourse Features in Balochi of Sistan, 2010) är en textlingvistisk studie baserad på en närstående dialekt som talas i Iran. Den senast antagna doktoranden i iranska språk, Maryam Nourzaei, arbetar med dokumentation av en mycket ”exotisk” balochisk dialekt som talas längre västerut i Iran, i samma område där det turkiska språket Kashkay talas, ett språk som min kollega, professorn i turkiska språk Éva Csató, arbetar med. (Här finns alltså nya intressanta möjligheter för ämnesövergripande samarbete.) Den balochiska dialekt det rör sig om kallas koroshi och finns omnämnd bl.a. i Ethnologue. Vi försökte komma i kontakt med talare av denna dialekt redan för några år sedan, men det visade sig omöjligt att finna några, så vi lade ner projektet. Vid en konferens som Uppsala universitet och University of Sistan and Baluchestan samarrangerade år 2008 (1st International Conference on Languages and Dialects in Iran) kom en ung student fram till mig och berättade att hon hade funnit balochisktalande personer på sin studieort. Det visade sig att det var just dem vi hade letat efter, nämligen talare av koroshi. Nu har hon spelat in mer än tio timmar av folksagor, levnadsteckningar och andra typer av texter (t.ex. texter som beskriver matlagning, vävning, brödbakning etc.) som vi arbetar med. Vi transkriberar texterna, förser dem med grammatisk annotering och översätter dem. Det är ett mycket tidskrävande arbete och fortfarande när man lyssnar för tionde eller kanske tjugonde gången är man osäker om man har fått alla detaljer i transkriptionen rätt. Nu har vi i alla fall fyra folksagor, en text om vävning och två levnadsteckningar så gott som klara och vi hoppas kunna ge ut dem, tillsammans med en fonologisk och grammatisk beskrivning av dialekten, inom en inte alltför avlägsen framtid. En sak som jag också är mer och mer engagerad i är den ortografidebatt som pågått mer eller mindre intensivt bland balochiska intellektuella sedan 1950talet. Ska man skriva balochiska med arabisk eller latinsk skrift? Vad ska man göra med den underrepresentation av vokaler som det arabiska alfabetet orsakar? (Det finns i princip bara tre tecken för vokaler i den arabiska skriften, men balochiska har åtta vokalfonem.) Och hur ska man tackla den överrepresentation av konsonanter som man får om man lånar in hela det arabisk /persiska alfabetet? (Arabiska och persiska har t.ex. en tonlös labial frikativa /f/ och två postvelara frikativor /x/ och /ɣ/ som inte finns i balochiska, och arabiska har dessutom många andra konsonanter som varken finns i persiska eller balochiska.) Allt detta har stötts och blötts och åsikterna går kraftigt isär bland de balochiska intellektuella. Det finns ingen auktoritativ akademi som kan avgöra ortografifrågan. Balochiska är inte officiellt språk eller skolspråk i något av de länder där det talas (bl.a. Pakistan, Iran, Turkmenistan, Afghanistan, Oman och Förenade Arabemiraten), så det finns inga läroboksförfattare som kan etablera en norm. Ett annat problem är dialekterna. Varje författare föredrar normalt att skriva på sin egen dialekt, vilket resulterar i att verben i 1 person singular kan ha personändelsen -īn, -un eller ān (t.ex. kanīn, kanun, kanān ’jag gör’), substantiven kan ha objektsmarkören -ā eller -a (t.ex. kitābā, kitāba ’boken’ när ordet är direkt objekt), och det som i en dialekt är en postposition (med huvudordet i genitiv) kan uppträda som en preposition (med huvudordet i ackusativ) i en annan (t.ex. kitābay tahā eller tah kitābā ‘i boken’) för att bara nämna några skillnader som uppstår Forts. på sid. 6 Promotor Högskoleverket utvärderar språken Inom ramen för Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar 2011‒2014 arbetar just nu många av kollegerna i Uppsala och runtom i landet med att formulera de hithörande självvärderingarna. Samtliga språkinstitutioner ingår i granskningen, som i olika omfattning gäller examensmålen för kandidat-, magister- och masternivåerna. Dessa huvudområden berörs: • Engelska inst.: engelska. • Inst. för lingvistik och filologi: grekiska, kinesiska, latin, lingvistik, semitiska språk. • Inst. för moderna språk: finsk-ugriska språk, franska, italienska, romanska språk, spanska, tyska. • Inst. för nordiska språk: svenska, svenska som andraspråk. Varje examensnivå kommer att få ett omdöme enligt en tregradig skala där det bästa är ”Mycket hög kvalitet”. Därefter kommer ”Hög kvalitet” och sist ”Bristande kvalitet”, vilket betyder att Högskoleverket ifrågasätter examensrätten. /Red. Forts. från sid. 1 FUGA sammansatt av representanter för de olika institutionerna, samt en student- och en doktorandrepresentant. Nämnden hoppas att den nya konstruktionen ska innebära en förstärkning av det övergripande kvalitetsarbetet på fakulteten genom uppdraget att överblicka utbildningscykeln i sin helhet. Inte minst för arbetet med den avancerade nivån är detta viktigt. FUGA avses fungera som ett komplement till det kvalitetsarbete som fortsatt bedrivs genom inte minst studierektorerna, och därmed bidra till att bygga upp en ökad kompetens och fördjupning i kvalitetsarbetet inom fakulteten. I fakultetens verksamhetsplan 2012 har följande uppdrag specificerats för FUGA: - Utreda hur stor del av fakultetens uppdrag som bör avsättas för programstudier. - Verka för att fler utbildningar på avancerad nivå inte förutsätter kandidatexamen inom ett givet huvudområde. - Utveckla den avancerade nivån med särskilt fokus på teori och metod. - I samråd med studierektorer skapa förutsättningar för studenter att vara delaktiga i pågående forskningsprojekt. Också andra områden kan beröras. Både KrUUT som nu går in i sin slutfas och, inte minst, de pågående HSVutvärderingarna hör hit. FUGA är också ett forum där doktorander och studenter har möjlighet att lyfta frågor av vikt. Bland de områden som lyfts är introduktionen för nya doktorander. Ökade inslag av teori och metodkurser på avancerad nivå kan också innebära ett behov av att se över forskarutbildningens kursdel. Vid FUGA:s upptaktsmöte i början av mars identifierade de deltagande medlemmarna sina egna bedömningar av prioriterade områden. Det råder stor enighet om att det är den avancerade nivån vi på fakulteten för närvarande behöver arbeta mest med att utveckla, och det finns stor entusiasm för att göra detta. Ett stort dilemma för utvecklingen är den ekonomiska situationen – förutsättningarna för att öka antalet studenter totalt finns för närvarande inte. Ökning av antalet studenter på avancerad nivå måste ske genom ett mindre antal studenter på grundnivå. Samtidigt ser åtminstone FUGA det fortfarande angeläget att en viss sådan förändring på sikt sker. Fakulteten har för närvarande en mycket låg andel studenter på avancerad nivå. Det finns många frågor att dra i: hur stor andel av vår totala utbildningsvolym är det rimligt att den avancerade nivån på sikt omfattar? Hur kan vi på bästa sätt använda och utveckla redan befintligt utbud så att vi undviker onödiga dubbleringar av kurser/kursmoment? Finns det inslag i den avancerade nivån som vi finner önskvärda, men i dag saknar? Hur skapar vi utbildningar över institutions- och fakultetsgränser på avancerad nivå? Och hur ser vi till att information finns kring dessa utbildningar? FUGA avser att under våren göra ett mindre antal fokusintervjuer med våra studenter för att få en bättre bild av hur de resonerar kring att söka till den avancerade nivån. Gruppen håller också på med att skapa en översikt över befintliga utbildningar på avancerad nivå inom fakulteten (och näraliggande utbildningar vid andra fakulteter) för att se i vad mån förutsättningar finns för att åtminstone delar av utbudet kan ha en bredare målgrupp än i nuläget. I samband med detta funderar man också på tänkbara ämnes-, institutions- eller fakultetsöverskridande kurser som kan vara intressanta att utveckla. Forts. på sid. 6 FUGA Forts. från sid. 4 Promotor Forts. från sid. 5 FUGA p.g.a dialektsplittringen. Jag, en balochisk författare som bor i Sverige sedan mer än 25 år och en annan balochisk författare från Förenade Arabemiraten håller just nu på att ge ut ett antal böcker som kan ses som ett praktiskt inlägg i ortografi- och standardiseringsdebatten. Vi arbetar med att skapa en koherent och konsekvent ortografi i texter vars dialektbas är den sydliga balochiska dialekten. Denna dialekt har fler talare än den västliga och den östliga dialekten. (Vi anser att det finns tre huvuddialekter, eller kanske snarare dialektgrupper.) Men vi har en lång väg att gå innan flertalet av de balocher som skriver på sitt modersmål och ofta har sina egna åsikter i ortografi- och standardiseringsfrågor har samlats kring ett någorlunda koherent skriftspråk. Vi hoppas dock att vårt arbete i någon mån ska underlätta framväxten av ett sådant skriftspråk. Samtidigt kommer de böcker som vi ger ut att tillhandahålla balochiska texter som kan ligga till grund för en bättre beskrivning av sydbalochiska dialekter. För övrigt anser jag att de udmurtiska babusjkorna i sina traditionella dräkter och med sin sång på udmurtiska genom andraplatsen i 2012 års Eurovisionsschlagerfestival tydligt visar att lokala språk och kulturer kan ha en oanad vitalitet. Så vi ska nog inte resa några gravvårdar varken över balochiska eller över andra iranska minoritetsspråk ännu. Har du idéer som rör utveckling av den avancerade nivån – inte minst av mer ämnesövergripande karaktär – prata gärna med någon i FUGA! I FUGA ingår Ulla Börestam (nordiska språk), Fernando Bermúdez (moderna språk), Angela Falk (engelska), Lena Rydholm (lingvistik och filologi), Alexandra Petrulevich (doktorand), Camilla Zetterberg (studiebevakare) samt Anette Månsson (prodekanus). Lars Hagborg (utbildningsledare) finns med från kansliet. Det är en stor glädje för mig att få representera den språkvetenskapliga fakulteten vid vårens promotionshögtid. Dixi! Carina Jahani Anette Månsson Forts. från sid. 1 Matton Emil A. Matton (1866‒1957) efterträdde sin far som framgångsrik ägare och VD vid L. A. Mattons Läderfabriks AB i Gävle, och hade mångåriga och betydelsefulla uppdrag såväl lokalt som nationellt. Han var även fransk vicekonsul 1907‒1919 och hyste uppenbarligen stort intresse för Frankrike och franskt kulturliv. Gåvobrevet inleds som följer: I öfvertygelse att det för svensk kultur är af största vikt att våra andliga förbindelser med Frankrike och genom Frankrike med den latinska världen så vidt möjligt vidmakthållas och i tanke att därmed tjäna ett fosterländskt intresse öfverlemnar jag till förmån för Franska biblioteket i Upsala, femtusen kronor --- Franska biblioteket tillhörde Upsala Enskilda Läroverk (senare Lundellska skolan, eller ”Skrapan”), grundat av bl.a. J. A. Lundell, professor i slaviska språk. I händelse av organisatoriska förändringar var det Mattons önskan att biblioteket skulle göras tillgängligt ”för så väl professo- rer och studenter vid universitetet som den intresserade allmänheten i öfrigt.” När Lundellska fondstiftelsen många år senare (1969) ville överlämna förvaltningen av Mattons fond till universitetet, bifölls därför anhållan av utbildningsdepartementet. Det ursprungliga fondkapitalet (5 000 kr.) har idag vuxit till över en kvarts miljon. 2011 uppgick avkastningen till drygt 26 000 kronor. Medlen får användas ”uteslutande till inköp af böcker, bundna eller obundna”, men inte till tidningar, tidskrifter, inbindning, hyra eller löner, och det ska helst vara nyutkommen litteratur. Emil A. Mattons familj rymde många framstående medlemmar, inte bara i garveribranschen utan även inom idrotten och kulturlivet. Själv ägnade sig Emil framgångsrikt åt skidåkning, skytte, simning och segling. Han lanserade tennisen i sin hemstad, och skaffade tidigt en kedjedriven cykel. Emils syster Ida Matton var en känd och efterfrågad konstnär. Hon bodde större delen av sitt vuxna liv i Paris. Bland hennes många verk finns en staty av Gustav Vasa i Gävle, ”Lokes straff” vid Stockholms stadshus och – Gefle IF:s klubbmärke! L. A. Mattons Läderfabriks AB lades ned 1961 i samband med den svenska skobranschens kris. Men donationen till Franska biblioteket består! Tack till Stipendiekansliet och Uppsala Akademiförvaltning för faktaunderlaget! Gunilla Ransbo Skön sommar!
© Copyright 2024