1. No category

Reviderad 121011
PiS
Rutiner för polisanmälningar i skolan
och anmälan till socialtjänsten när barn far illa
Åke Jacobsson
Lars Klevensparr
Jan Persson
Stadsdirektör, Göteborgs Stad
Polismästare
Kommundirektör, Mölndals stad
Åklagarmyndigheten
iGöteborg
2
INNEHÅLLSSFÖRTECKNING
FÖRORD
4
BAKGRUND
5
RÅDFRÅGNING ANGÅENDE PIS-MANUALEN
5
VILKA FÖRESKRIFTER FINNS?
5
VARFÖR BEHÖVS RUTINER?
6
AVGRÄNSNINGAR
6
SKOLANS FÖREBYGGANDE ARBETE
6
RUTINER FÖR POLISANMÄLAN VID BROTT
7
VAD MENAS MED BROTT?
FYRA HUVUDREGLER GÄLLER FÖR GÖTEBORGS OCH MÖLNDALS SKOLOR
PRIORITERADE UTREDNINGAR FRÅN POLISENS SIDA:
SKOLANS ANSVAR VID BROTT
SKOLANS ANSVAR EFTER BROTT
MYNDIGHETERS ANSVAR
SAMVERKAN I SSPF-GRUPPEN
7
7
7
7
7
8
8
POLISANMÄLAN
8
BROTT BEGÅNGNA AV ELEVER
BROTT BEGÅNGNA AV PERSONAL
BROTT BEGÅNGNA AV ANDRA ÄN ELEVER OCH PERSONAL
ANMÄLAN DÅ GÄRNINGSPERSONEN ÄR OKÄND
VEM ANMÄLER?
8
8
8
8
8
HUR ANMÄLER MAN BROTT OCH TILL VEM?
9
ANMÄLAN GÖRS TILL:
VAD SKA EN ANMÄLAN OM BROTT INNEHÅLLA?
9
9
DE 5 S’EN
10
SKYNDSAMHET – SAMSYN – SAMVERKAN – SPECIALISTER – SYNLIGGÖRA
VITTNESPLIKT
UNDERLÅTELSE ATT ANMÄLA BROTT
OLAGA INTRÅNG PÅ SKOLOR
KLOTTER
”BÖTNING”
SKOLBRÄNDER
10
10
10
10
10
10
10
RUTINER FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN NÄR BARN FAR ILLA
11
ANMÄLNINGSSKYLDIGA YRKESGRUPPER
HUR ANMÄLER MAN ATT BARN FAR ILLA?
VAD HÄNDER EFTER EN ANMÄLAN GJORTS?
SAMTYCKESBLANKETT FÖR INFORMATIONSUTBYTE
FÖR ANMÄLAN, RÅDGIVNING ELLER BOKNING AV ÖVERLÄMNINGSMÖTE
ÅTERKOPPLING
11
11
11
11
11
11
3
ÖVRIGT
11
STÖD VID UNGDOMSBROTT – GÖTEBORG OCH MÖLNDAL
12
STÖD FÖR BROTTSOFFER – GÖTEBORG OCH MÖLNDAL
MEDLING
CIVILKURAGE I SKOLAN - PROJEKTET VÅGA VITTNA
12
12
12
POLISANMÄLAN - BROTT PÅ SKOLA - BLANKETT
14
SAMTYCKE TILL INFORMATIONSUTBYTE - BLANKETT
16
För att hoppa direkt till önskad sida eller i detta dokument för att komma till angiven länk, peka i innehållsförteckningen. Ctrl +
klicka för att följa länken.
4
F ÖRORD
Polisanmälningar i Skolan, PiS, kom till stånd som ett resultat av ett önskemål från Polisen att
harmonisera synen på vad ett brott är och hanteringen av sådana inom skolan. Detta resulterade i PiSmanualen stadfäst av stadsdirektörena i Göteborg och Mölndal samt polismästaren i Polisområde
Storgöteborg.
Riktlinjer för arbetet mot Våld i Skolan, ViS, är en fortsättning på PiS-arbetet och är tänkt att fungera
som stöd för ett långsiktigt, stabilt och framgångsrikt arbete mot våld och allvarliga händelser i skolan.
Målet är att de ska vara till nytta för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Skolan ska
vara fri från våld, en plats där vi skapar goda förutsättningar för elevernas inre motivation och lust att lära.
Riktlinjerna innehåller bland annat ett signalsystem där ansvarsfördelning och förslag på åtgärder tydligt
framgår. Vi ger också konkreta förslag på hur samverkansarbetet kan utvecklas för att nå största möjliga
framgång. Som användbara bilagor hittar du Arbetsmiljöverkets checklista vid våld och hot, Skolverkets
allmänna råd samt en larmspiral som exempelvis lämpar sig väl som diskussionsunderlag.
Förhoppningen är att ViS ska leda till ökad trygghet och minskat våld i skolan, och samtidigt fungera som
ett användbart verktyg och vägledning för skolan.
ViS-manualen stadfästes i oktober 2012 av Stadsdirektören i Göteborgs Stad och av polismästaren i
Polisområde Storgöteborg
Länk till ViS
5
B AKGRUND
Policydokument från Ungdomspolisen - Göteborg, Mölndal.
Ungdomspolisen vid Ung & Trygg påtalade hösten 2007 stora olikheter mellan vad som polisanmäls och vad som borde
polisanmälas på skolor i Göteborg och Mölndal.
Det finns inte några nationella föreskrifter som anger om, hur eller när polisen ska kopplas in. Den enda reglering som finns är
anmälningsplikten enligt 14 kap 1§ socialtjänstlagen, vilken gäller alla som är anställda inom barnomsorg och skola. Mot
bakgrund av detta framförde Skolverket ett önskemål om att landets kommuner ska ta fram riktlinjer som anger hur skolan ska
agera när ett brott begåtts.
Det finns i svensk lagstiftning inte några särskilda regler för brott som begås i skolan. Polisen har därför att iaktta samma regler
oavsett var brottet sker. Om polisen får kännedom om en händelse, oavsett på vilket sätt, och händelsen kan antas utgöra ett
brott, är polisen skyldig att upprätta en anmälan som sedan ligger till grund för att inleda förundersökning/ utredning enligt
Lagen om särskild utredning av unga lagöverträdare (Lul) bestämmelser eller inte.
Det är nödvändigt att samhället konsekvent hävdar de grundläggande värden som skyddas av de straffrättsliga reglerna. Inte
minst när det gäller barn och ungdomar både som offer och gärningsperson.
Det bör understrykas att rättsväsendet, socialtjänsten och skolan har ett gemensamt uppdrag att förhindra och motverka brott.
Utredningsarbetet bör göras av en polisman som har kontakt med aktuell skola, personalen och eleverna.
Inriktningen från polisen är att varje skola bör ha minst en kontaktpolis (ungdomspolis). Denne kan även verka som ett
”bollplank” vid uppkomna händelser.
När det kommit till skolans kännedom att en elev blivit utsatt för ett brott i skolan eller på skoltid ska skolan skyndsamt ta
kontakt med barnets/ungdomens föräldrar/målsman och berätta om det inträffade.
Om föräldrarna inte vill, vågar eller kan vända sig till polisen för att göra en polisanmälan är det skolans uppgift att vända sig till
polisen för att göra en polisanmälan om det inträffade brottet.
Kommer brottet till polisens kännedom kommer anmälan att upprättas. Oavsett vem som gör anmälan kommer den
drabbade/offret att stå som målsägare i anmälan.
Erfarenhetsmässigt vet vi att det för offret ofta är bäst när skolan gör polisanmälan. Det kan upplevas som ett skydd för den
drabbade och han ses inte lika lätt som en tjallare.
När skolpersonal blir utsatt för brott i skolan eller under skoltid ska skolans rektor göra polisanmälan.
Ungdomspolisen
Jan Nilsson, Håkan Bredinge och Even Magnusson
R ÅDFRÅGNI NG
ANG ÅENDE
P I S- MANUALEN
Vid behov av konsultation kontakta din polis i SSPF-gruppen och/eller Polisens ungdomssektion i
Göteborg via PKC tfn.nr 11414.
Allmänna frågor omkring Polisanmälningar i Skolan kan du ställa till
Christer Lundberg, Processledare grundskolan, Ung & Trygg
[email protected]
031-367 98 63
Lena Larsson Leijon, Processledare gymnsieskolan, Ung & Trygg
[email protected]
031-367 01 44
Even Magnusson, Förebyggande komissarie. Polisområde Storgöteborg
[email protected]
114 14
6
V ILKA
FÖRESKRIFTER FI NNS ?
Det finns inte några nationella föreskrifter som anger om, hur eller när polisen ska kopplas in
när brott begåtts. Den enda reglering som finns är anmälningsplikten enligt 14 kap 1§
socialtjänstlagen, vilken gäller alla som är anställda inom barnomsorg och skola. Mot bakgrund av detta framförde skolverket ett
önskemål om att landets kommuner ska ta fram riktlinjer som anger hur skolan ska agera när ett brott begås.
I kontakt med rektorer och skolpersonal kom det fram önskemål att få fram gemensamma riktlinjer som stöd vid
brottshändelser på skolan.
Med utgångspunkt från polisens erfarenhet påbörjades ett arbete inom Ung & Trygg-samverkan mellan polisen och skolan att
arbeta fram detta policydokument för Göteborgs och Mölndals skolor. Rutiner har därefter tagits fram i ett samarbete mellan
Ung & Trygg-kansliet, polisen, verksamhetschefer och rektorer från kommunala grund- och gymnasieskolan såväl som
friskolor. Åklagarmyndigheten har rådfrågats i de delar som rör de juridiska aspekterna.
Målet är att deess gemensamma riktlinjerna ska bidra till en ökad samsyn så att brott behandlas lika i alla skolor, samt att
förbättra samverkan mellan skolor, polis och socialtjänst.
Rutinerna har tagits fram med barnens bästa i centrum. Ett snabbt och konsekvent agerande från skolans och socialtjänstens
sida är oerhört viktigt för det enskilda barnets säkerhet, särskilt i sådana krissituationer som detta dokument behandlar.
Det är särskilt angeläget att brottsoffrets intressen tillvaratas då ett brott är begånget. Att bli sviken av vuxenvärlden
som ”inte ser” och agerar är ofta en större känkning än själva brottet
VARFÖR
BEHÖVS RUTINER ?
Dessa rutiner ska ses som ett stöd i skolornas arbete när det uppstår hot, våld eller andra brottsliga gärningar. Rutinerna syftar
också till att skapa ett gemensamt förhållningssätt till vad som motiverar en polisanmälan eller anmälan till socialtjänsten och
vem som faktiskt anmäler.
Erfarenheten har också visat att då en ungdom kommit till ’vägs ände’ och det kan vara aktuellt med omhändertagande enligt
LVU och liknande, så lägger tingsrätten stor tyngd vid om tidigare polisanmälningar gjorts angående honom/henne.
AVGRÄNSNINGAR
Rutinerna avgränsar sig till sådana handlingar som kan leda till en polisanmälan eller som kan leda till anmälan till socialtjänsten.
Rutinerna ersätter därför inte de enskilda skolornas trivselregler/ordningsregler eller andra handlingsplaner som tar upp
kränkande-, hot- och våldsproblematiken i en vidare bemärkelse. Rutinerna gäller för alla skolor och skolformer inom
Göteborgs kommun och Mölndal stad.
Polisanmälningar får INTE ses som eller bli en del av skolans ordnings-/trivselregler. De får heller inte användas som
påtryckningsmedel i strävan att skapa en bra skolmiljö för lärande. Med andra ord skall en polisanmälan göras enbart då ett
brott enligt brottsbalken begåtts. Det skall inte ersätta det ”goda samtalet” mellan vuxenvärlden och den unge/a då han/hon
bär sig ”dumt åt”!
S KOLANS
FÖREB YGGANDE ARB ETE
Varje skola är enligt lag skyldig att upprätta en likabehandlingsplan som bland annat ska innehålla en beskrivning av hur
verksamheten arbetar för att förebygga och förhindra, upptäcka och utreda olika former av trakasserier, diskriminering och
kränkande behandling.
Likabehandlingsplanen ska även redovisa vilka förebyggande åtgärder som vidtagits av skolan samt vilka åtgärder som kommer
att vidtas då en hot- eller våldssituation uppstår. Det är särskilt viktigt att handlingsplanerna innehåller en tydlig
ansvarsfördelning i samband med en akut händelse.
7
R UTI NER
FÖR POLISANMÄ LAN VID BROTT
Vad menas med brott?
Med brottsliga handlingar avses här i första hand stölder, skadegörelse, våld, hot, hets mot folkgrupp, narkotika-innehav,
langning eller vapeninnehav. Inom ramen för begreppen våld och hot om våld avses kränkningar som innebär betydande risk
för fysisk eller psykisk skada. Från brottsbalken har vi hämtat följande förklaringar:
Misshandel kan föreligga då någon uppsåtligen tillfogar en annan person skada eller smärta. (Brottsbalken 3:5)
Grov misshandel föreligger då misshandeln är svår eller livsfarlig eller särskilt hänsynslös. Likaså kan misshandeln betecknas
som grov om flera personer slår och/eller sparkar på en liggande eller försvarslös person. (Brottsbalken 3:6)
Olaga hot kan föreligga då någon uppsåtligen med tillhygge eller ord framkallar allvarlig fruktan för personlig säkerhet eller
egendom. (Brottsbalken 4:5)
Ofredande kan bestå av knuffar, fasthållande, kastande av föremål mot någon eller dylikt. Likaså genom skrik, tillmälen eller
åtbörder som allvarligt kränker en annan person. (Brottsbalken 4:7)
Sexuellt ofredande föreligger då någon sexuellt berör ett barn under 15 år eller förmår barnet att företa eller medverka i
någon handling med sexuell innebörd. Detsamma gäller den som blottar sig för någon på ett sätt som är ägnat att väcka
obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella
integritet. (Brottsbalken 6:10)
Stöld består av att någon med uppsåt och utan lov tar vad som tillhör någon annan för att själv tillägna sig det.
Snatteri är en enklare form av stöld och har ett ringare värde. (Brottsbalken 8:2)
Rån och andra tillgreppsbrott Rån kan föreligga om någon begår stöld med hjälp av misshandel eller hot. (Brottsbalken
8:1)
Skadegörelse föreligger då någon förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill. (Brottsbalken
12:1)
Fyra huvudregler gäller för Göteborgs och Mölndals skolor
 Brottsliga handlingar ska aldrig accepteras.
 Skolan ska polisanmäla alla brott som utförs i skolan eller i anknytning till skoldagen.
 Vid tveksamheter kontakta din kontaktpolis i SSP/SSPF-gruppen eller kontakta polisen 114 14.
 Skyldigheten att polisanmäla ett brott gäller även i de fall där gärningspersonen inte fyllt 15 år.
 Skadegörelse utanför ordinarie verksamhet anmäls av fastighetsägaren.
Prioriterade utredningar från polisens sida:
 Överlagda brott mot person eller egendom
 Brott som vittnar om hög grad av hänsynslöshet och tanklöshet om andra människors liv, hälsa och egendom
 Brott som i allmänhet och till sin karaktär gör det sannolikt att behov av hjälpinsatser föreligger (t.ex. narkotikabrott)
Skolans ansvar vid brott
Skolans utgångspunkt är att brott och kriminalitet ska behandlas på samma sätt i skolan som i övriga delar av samhället. Det är
därför polisens, inte skolans, uppgift att bedöma om eller när ett brott begåtts. Av den anledningen är det skolans huvudregel att
alla brottsliga handlingar ska polisanmälas, och att skolan ska göra polisanmälningen. Om du som rektor är osäker om vad
som gäller, kontakta din kontaktpolis i SSP/SSPF-gruppen.
Skolan ska inte utföra någon form av utredningsåtgärder som kan anses ligga inom polisens verksamhetsområde, eftersom det
riskerar att störa pågående förundersökning. Skolan ska objektivt beskriva händelsen som föranleder anmälan.I övrigt ska
skolan vidta de åtgärder som krävs enligt skollag, likabehandlingsplan och övriga lokala handlingsplaner.
Skolans ansvar efter brott
Skolan har ett särskilt ansvar att i det fortsatta elevvårdande arbetet med de inblandade parterna, förhålla sig professionellt och
neutralt, så att de inblandade ska kunna fortsätta sin skolgång på bästa sätt, eftersom:
 offer och gärningsperson kanske är kvar i samma skola eller klass
 det finns ett behov att bearbeta brottets konsekvenser
 det finns en konflikt mellan offer och förövare – den fanns kanske tidigare eller uppstod på grund av händelsen.
 andra i skolan har blivit påverkade av händelsen – exempelvis lärare, kamrater och föräldrar.
Fokus ska ligga på den enskilda handlingen och inte på personen som begått brottet.
8
Myndigheters ansvar
Myndigheter, som skolan, vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och
socialtjänsten, är skyldig att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära
att socialtjänsten behöver ingripa till en underårigs skydd.
Samverkan i SSPF-gruppen
Det är mycket viktigt att då en polisanmälan är gjord av skolan att detta ärende rapporteras vid nästkommande SSP/SSPFgrupp möte eftersom SSPF-gruppen har ett övergripande ansvar att koordinera det fortsatta arbetet med anledning av en
polisanmälan
P OLISANMÄLAN
Brott begångna av elever
När den brottsliga handlingen utförts av elev/elever ska anmälan i första hand göras av rektor/ verksamhetschef på skolan.
Om ett läge skulle uppstå att rektor/verksamhetschef inte finns tillgänglig ska den i personalen som bevittnat brottet göra
anmälan. Huvudregeln är att det är skolan som ska anmäla händelsen. Detta gäller också i de fall då målsägaren själv,
av olika skäl, inte vill eller vågar anmäla händelsen.
De brott som definieras i strafflagen är brott också om de begås av personer under 15 år, trots att målet inte behandlas i
domstol och inget straff döms ut. Ansvaret för åtgärder från samhällets sida när en icke straffmyndig begått ett brott vilar på
socialtjänsten. Detta hindrar dock inte polisen från att utföra brottsutredningar om det finns särskilda skäl för detta,
s.k. (LUL 31’or)
Att gärningspersonen ännu inte fyllt 15 år utgör alltså inget skäl för skolan att avstå från att göra en polisanmälan. En
polisanmälan ger en tidig signal till polis och socialtjänst om att allt inte står rätt till. Polisanmälan av yngre elever, i varje fall
under 12 år, medför som regel endast att polisen utan egen utredning vidarebefordrar anmälan till socialtjänsten. Av rent
preventiva skäl kan det vara särskilt viktigt att polisanmäla just en gärningsman som inte fyllt 15 år.
Observera att polisens anmälan till socialtjänsten inte kan ersättas skolans – rektors eller annan anställds –
skyldighet att göra anmälan till socialtjänsten. (Lagen om barn i fara).
Brott begångna av personal
Vid händelse av att en brottslig handling utförts av någon i personalen är det inte rektor utan förvaltningens personalchef, barnoch ungdomschefen eller verksamhetschefen inom gymnasieskolan som ska polisanmäla händelsen.
Brott begångna av andra än elever och personal
Brott kan naturligtvis utföras av betydligt fler än enbart elever och personal, exempelvis föräldrar eller andra personer som
tillfälligt besöker skolan. I dessa fall är det rektor alternativt biträdande rektor som ska polisanmäla händelsen.
Anmälan då gärningspersonen är okänd
Då gärningspersonen är okänd anges den i polisanmälan som ”Okänd”. Det är lika angeläget att polisanmälan görs då
gärningspersonen är okänd! Det är sedan polisens sak att utreda brottet
Vem anmäler?
Misstänkt gärningsman
Elev under 15 år
Elev över 15 år
Skolpersonal
Övriga, exempelvis föräldrar eller tillfälliga
besökare
Vem anmäler?
Rektor
Rektor
Personalchef, barn- och ungdomschef inom grundskolan,
verksamhetschef inom gymnasieskolan
Verksamhetschef/Rektor
9
H UR
ANMÄLER MAN BROTT OCH TILL VEM ?
En polisanmälan görs med blanketten Polisanmälan - Brott på Skola. Se sid 14-15
Polisanmälan görs till:
Då du ringer 114 14, begär att bli kopplad till Polisens kontaktcenter (PKC) eller direkt till din kontaktpolis
i SSPF-gruppen som som tar emot din anmälan.
Polisanmälan kan också skickas direkt till Polisens ungdomssektion, Göteborg
Via brev till: Polisens ungdomssektion, Box 429, 401 26 GÖTEBORG
Via fax till: Polisens ungdomssektion GÖTEBORG: Faxnr: 010-5654585
Via ePost till: Polisens ungdomssektion GÖTEBORG: [email protected]
Använd blanketten i Polisanmälan i Skolan som förlaga eller bifoga dokument vid anmälan.
Konsultation: Vid behov av konsultation kontakta din polis i SSPF-gruppen och/eller Polisens
ungdomssektion i Göteborg via PKC tfn.nr 11414.
Vad ska en anmälan om brott innehålla?
En anmälan ska innehålla en kort redogörelse utan att ta ställning till det inträffade. Skolan ska inte utreda händelsen i polisiär
mening. Skolan ska dokumentera skador. Mobilkamera är ett utmärkt verktyg.
”Brottsanmälan” är ett ord med negativ innebörd för de flesta, men en anmälan om brott består egentligen inte av
något annat än de uppgifter som ligger till grund för polisens bedömning om att det föreligger en viss misstanke om
brott och frågan om en utredning ska inledas.
Det är en skriftlig dokumentation av rapporterade sakförhållanden.
Anmälningsblankett se sid 14-15.
Det är mycket viktigt att i denna text såväl som i övriga sammanhang förstå skillnaden mellan följande:
Utredning enligt skollagen åläggs skolan olika sammanhang utifrån skollag, skolförordning, läroplaner, likabehandlingsplaner etc., där skolan ska göra en utredning som leder fram till ett åtgärdsprogram. Se Skollagen: 2010:800, 3 kapitlet 8§
Brottsutredning är en polisiär uppgift efter till exempel en polisanmälan vid brott i skolan.
10
D E 5 S’ EN
Skyndsamhet – Samsyn – Samverkan – Specialister – Synliggöra
Då ett brott har begåtts är det mycket angeläget att alla berörda parter arbetar efter:
Skyndsamhet. Vi vill trycka på vikten av skyndsamhet i dessa ärenden. Tidsintervallet rekommenderas till riktmärket samma
dag som brottet kommer till skolans kännedom.
Samsyn. Det är viktigt att hanteringsgången vid brott är överenskommen och kommunicerad inom SSP/SSPF-gruppen
såväl som inom skolans personal. Det är också mycket angeläget att informera och diskutera ärendegången med brottsoffret
och dennes föräldrar
Samverkan. För ett bra utfall av samhällets insatser krävs att att alla parter samverkar. Skolan med föräldrar såväl som med
de olika nätverk som finns inom respektive kommun där SSPF-gruppen bildar basen för sådan samverkan.
Ytterligare hjälp och råd kan fås från Social resursförvaltning (Göteborg) respektive Arbets- och familjestödsförvaltningen
(Mölndal) genom sina respektive Nätverkslag.
Specialister. Det är angeläget att polisens och socialtjänstens specialistkompetens utnyttjas för den unges bästa, såväl
förövare som brottsoffer. Viktiga personer i den unges omgivning bör också bli inbjudna att delta i arbetet.
Synliggöra. Det är viktigt att såväl förövare som brottsoffer ges möjlighet till förståelse av brottests konsekvenser och vad
samhället kan erbjuda för hjälp. Det är inte minst viktigt att övriga elever på skolan ser att skolan och övriga samhället
reagerar och agerar.
Vittnesplikt
Regler om vittnesförhör finns i rättegångsbalkens 36 kapitel. Vittnesplikt innebär att den som sett eller uppmärksammat
händelsen, är den som ska vittna. I vårt rättssystem råder vittnesplikt med vilket menas att man är skyldig att vittna om man
blivit kallad att infinna sig vid ett vittnesförhör. Underåriga är inte undantagna från vittnesplikt. Domstolen kan befria en
underårig från vittnesplikt (36 kap 4 §) om man befarar att den unge på grund av sin låga ålder kan ta skada av att vittna.
Underlåtelse att anmäla brott
Vissa kategorier av brott är enligt brottsbalkens 23:e kapitel sådana att det finns en lagstadgad skyldighet att anmäla/avslöja
dessa om det kan ske utan fara för en själv eller ens närmaste.
Vad som ska anmälas eller avslöjas är så kallade brott som är å färde, det vill säga,som pågår eller är på väg att ske. Ett brott
som har kommit till fullbordan är i regel inte längre å färde. Anmälans- och avslöjandeskyldigheten gäller alltså endast medan
brottet pågår. De mest allvarliga brotten såsom mord eller liknande konstituerar ett sådant ansvar.
Ur ett skolperspektiv är följande några exempel på brott där underlåtenhet att anmäla/avslöja straffbart:
Grov misshandel
Våldtäkt mot barn
Olaga frihetsberövande
Rån
Våldtäkt
Grov skadegörelse
Olaga intrång på skolor
Skolan är ingen offentlig plats. Det innebär att utomstående personer inklusive elever från andra skolor INTE har rätt att
besöka skolan utan särskilt tillstånd. Besökstillstånd lämnas av verksamhetschef/rektor. Om besökare som ej lämnar skolan vid
tillsägelse ska polisen kontaktas.
Klotter
Klotter är ett skadegörelsebrott som kan ge fängelse i upp till 6 månader. Vid grov skadegörelse kan fängelse i upp till 4 år
förekomma. Anmälan och foto på klotter skickas till: [email protected]
”Bötning”
S.k. bötning har ofta visat sig vara bland de första stegen på en kriminell bana.
Det finns inget brott som heter "bötning". l lagens mening rubriceras brottet som utpressning, försök till utpressning,
våld/misshandel och olaga hot var för sig eller tillsammans. Denna typ av brott ska skolan se mycket allvarligt på, och därför
anmäla.
Skolbränder
Räddningstjänsten i Göteborg uppskattar att endast 3 skolbränder av 10 polisanmäls. Erfarenheten visar att ”storbränder”
nästan alltid föregåtts av bränder i papperskorgar, luntningar etc. Det visar sig oftast också att vid huvuddelen av de bränder
som sker på skolor misstänker någon i personalen vem som förorsakat dem. Dessa misstankar är viktiga att de kommer till polis
och räddningstjänsts kännedom Att anlägga en brand i skola rubriceras som mordbrand. Det är synnerligen angeläget att alla
typer av bränder anmäls till polisen såväl som räddningstjänsten
11
R UTI NER
FÖR ANMÄLAN T ILL SOCIALTJÄNSTEN N ÄR BARN FAR IL LA
Tjänstemän inom myndighetsutövande verksamheter som rör barn och ungdom är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden
om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd (Socialtjänstlagen
14 kap 1 §). För skolförvaltningarna finns särskilda riktlinjer för anmälningsförfarande till socialtjänsten när barn far illa.
När en anmälan är gjord från skolan till polisen om en brottslig handling där gärningspersonen antas vara under 18 år,
överlämnar polisen omedelbart en kopia till socialtjänsten. Skolan har också skyldighet att själv anmäla saken till
socialtjänsten.
Anmälningsskyldiga yrkesgrupper
Alla yrkesgrupper som arbetar med barn samt sjukvårdspersonal och polis har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de
misstänker att barn eller unga far illa. För skolpersonal, förskolepersonal, sjukvårdspersonal och fritidspersonal gäller
skyldigheten oavsett om man arbetar i privat eller offentlig regi.
Hur anmäler man att barn far illa?
En anmälan till socialtjänsten ska helst vara skriftlig eller göras vid möte mellan skola, vårdnadshavare och socialtjänst. Den ska
tydligt innehålla vem anmälan gäller, vem som anmäler och konkreta uppgifter om vad som föranleder en anmälan, framförallt
om det inte gäller brottslig handling utan annan oro. Det är viktigt att söka skapa ett så gott samarbetsklimat som möjligt
omkring eleven. Är det ett akut läge ska socialtjänsten omedelbart kontaktas via telefon. Efter anmälan kallar skolan till ett
överlämningsmöte där anmälaren muntligen och skriftligen redogör för skolans oro kring eleven och där föräldrar och
socialförvaltningen ges möjlighet att ställa kompletterade frågor till skolan.
Vad händer efter en anmälan gjorts?
Om vårdnadshavaren tillåter det kan socialtjänsten meddela skolan om anmälan resulterat i en utredning eller ej. Ibland är det
enklast att skolan själv frågar föräldrarna. När en utredning inletts enligt socialtjänsten 11 kap 1,2§ inhämtas uppgifter från
bland annat skolpersonal. Svaren kan inhämtas muntligen men också skriftligen via BBIC frågemanual (Barnens Bästa I
centrum).
Samtyckesblankett för informationsutbyte
Av socialtjänstlagen framgår att en utredning ska genomföras skyndsamt men får fortgå som längst fyra månader. Skolan
informeras om eventuella beslut/insatser om vårdnadshavaren tillåter det, genom att skriva på en samtyckesblankett. Även här
är samverkan mellan skola, polis och socialtjänst av största vikt, då åtgärder för samtliga inblandade kan vara aktuella.
Socialtjänsten har exempelvis skyldighet att stödja den som utsatts för brott. (Socialtjänstlagen 5 kap 11§)
Samtyckesblankett se sid 16
För anmälan, rådgivning eller bokning av överlämningsmöte
Kontakta representanten för socialtjänsten eller den polisen som ingår i SSPF-gruppen. Vid akuta situationer under kvällar och
helger ring SOS ALARM 112.
Återkoppling
Det är MYCKET angeläget att IFO/Socialtjänsten återkopplar till skolan då man mottagit en polisanmälan. Samtidigt
upprättas då en personlig kontakt mellan skolan och den handläggande socialsekreteraren.
Övrigt
All erfarenhet visar att återkoppling i dessa svåra ärenden mellan skolan och sociala myndigheter skapar förutsättningar för ett
lyckat arbete. Elevens bästa ska alltid vara utgångspunkten. Samtyckesblanketten kan med fördel användas för att öppna upp
samverkansmöjligheter och samtidigt skapa trygga nätverk för elev och dennes föräldrar.
12
STÖD VID UNGDOMSBROTT
– G ÖTEBORG
OCH
M ÖLNDAL
Stöd för brottsoffer – Göteborg och Mölndal
Brottsoffret är den person som samhället måste ställa upp för särskilt mycket. Utöver skolans egna insatser rekommenderas att
kontakt tas med
Göteborg: Stödcentrum för unga brottsoffer : http://www.ungabrottsoffer.se/
Mölndal: http://www.molndal.se/ Samordnare, sekreterare för BRÅ 031-315 12 58, 0709-16 92 76
Medling
Medling. För att få hjälp och råd med efterarbetet då brott begåtts på skolan, rekommenderas kontakt med
Göteborg: Medlingen inom Sociala resursförvaltningen Göteborg - Medling vid brott
Mölndal: Socialsekreterare Sofia Wilde 031-315 11 78 Mölndal - Medling vid brott
Civilkurage i skolan - Projektet Våga Vittna
Vittnen har en mycket viktig roll i en rättsprocess för att rättvisa ska skipas. När vittnesutsagor förändras eller när vittnen
skräms till tystnad hotas den svenska rättssäkerheten. Att ungdomar inte vågar eller vill ställa upp som vittnen kan leda till
allvarliga konsekvenser där gärningsmän slipper undan. Genom Ung&Trygg-kansliets försorg har genomförts en pilotstudie
enligt det Våga vittna koncept som BRÅ Eskilstuna arbetat fram.
Våga vittna handlar om att förändra attityder och ge ungdomar och föräldrar ökad kunskap om rättsväsendet och vad bland
annat övergrepp i rättssak innebär.
Våga vittna ska även ses som ett led i att stödja skolans arbete med livskunskap, antimobbningsarbete och undervisning om lag
och rätt. Ung & Trygg-kansliet kan utifrån de erfarenheter som dragits från pilotstudien erbjuda ett väl fungerande stöd till
Göteborgs och Mölndals skolor i det brottsförebyggande arbetet.
Om din skola önskar deltagande i eller stöd för att arrangera Civilkurage/Våga vittna kontakta:
Göteborg: www.utg.goteborg, Christer Lundberg (Ung&Trygg-kansliet processledare grundskolan): 031-3679863
Mölndal: BRÅ-Mölndal, Alan Abdali (BRÅ-samordnarae Mölndal) 0709-16 92 76
13
Deltagare i arbetsgruppen för Polisanmälningar i Skolan
Ung & Trygg
Christer Lundberg, Processledare grundskolan
Lena Larsson Leijon, Processledare gymnasieskolan
Gymnasieskolan
Karin Eriksson-Kurkiewicz VCR Burgårdens Utbildningscentrum
Malin Högstedt, VCR Angeredsgymnasiet
Reinhold Svensson, VCR Munkebäcksgymnasiet
Peter Järvsén, Rektor, Göteborgs Högre Samskola
Grundskolan
Kenneth Wallengren, Chef Barn och ungdom, SDF Askim
Anna-Karin Källén, Rektor F-6, Bläseboskolan, SDF Lärjedalen
Torbjörn Bromé, Rektor 7-9, Sannaskolan, SDF Majorna
Pia Vretlind, Rektor, Åbyskolan, Mölndal
Polisen
Even Magnusson, PO1,samordnare ungdomspolisen
Håkan Bredinge, Polisinspektör, Enhetschef Hisingen
Jan Nilsson, Polisinspektör Mölndal
Åklagarmyndigheten
Per-Erik Rinsell, Kammaråklagare, Göteborgs Åklagarkammare
Social resursförvaltning
Kia Wikenfors, Socionom, Social resursförvaltning, Göteborg
14
P OLISANMÄLAN - B ROTT
B LANKETT
PÅ
S KOLA -
Huvudregeln är att det är skolan som ska anmäla
händelsen.
ANMÄLARE
KOPIA SÄNDS TILL


Individ- och familjeomsorgen (IFO-Göteborg),
Arbets- och famljestödsförvaltningen (AFF-Mölndal)
Datum
Skola
Adress
Postadress
Telefon
Fax
Anmälare: Namn – Befattning
BROTTET
Beskrivning av brottet
lämnas på sid 2 under
ruta: Brott/händelse
Brottsplats
Brottsdatum
Veckodag
Tidpunkt/ klockan alt. mellan klockslag
DRABBAD PERSON
Efternamn
Adress
Förnamn
Postnummer
Personnummer
Postadress
Förälders/Vårdnadshavares namn
Hemtelefonnummer/mobilnummer
UTPEKAD PERSON
Efternamn
Adress
Person okänd
(markera med X nedan)
Förnamn
Postnummer
Personnummer
Postadress
Förälders/Vårdnadshavares namn
Hemtelefonnummer/mobilnummer
Efternamn
Adress
Förnamn
Postnummer
Personnummer
Postadress
Förälders/Vårdnadshavares namn
Hemtelefonnummer/mobilnummer
VITTNE
15
ÄR FÖRÄLDER/
VÅRDNADSHAVARE
INFORMERAD OM
HÄNDEL-SEN?
Den drabbades
Ja
Kontaktad av:
När?
Nej
Den utpekades
Ja
Kontaktad av:
När?
Nej
Vittnets
Ja
Kontaktad av:
När?
Nej
BROTT
HÄNDELSE
Kort redogörelse utan att ta ställning till det inträffade. Skolan ska ej utreda händelsen i polisiär
mening, utan endast dokumentera skador. Mobilkamera är ett utmärkt verktyg för
dokumentation.
”Brottsanmälan” är ett känsloladdat ord med negativ innebörd för de flesta. En anmälan om
brott består egentligen inte av något annat än de uppgifter som ligger till grund för polisens
bedömning om att det föreligger en viss misstanke om brott och frågan om en utredning ska
inledas. Det är en skriftlig dokumentation av rapporterade sakförhållanden.
(Om utrymmet ej räcker, fortsätt på baksidan)
Underskrift
Åklagarmyndigheten
iGöteborg
16
S AMTYCKE
TILL INFORMATIONSUTBYTE
- B LANKETT
Jag samtycker till att socialtjänsten, skolan, polisen och fritid (lokala SSPF-gruppen) samverkar kring mitt barns behov. Jag
medger därför att dessa myndigheter får utbyta information om mitt barn utan hinder av sekretess.
Mitt samtycke gäller endast information som behövs för att de samverkande myndigheterna på bästa sätt ska kunna hjälpa
mitt barn.
Samtycket gäller t.o.m:__________________ eller tills något annat överenskommes.
Ort och datum:__________________________________________________________
Vårdnadshavarens underskrift:______________________________________________
Namnförtydligande:______________________________________________________
Barnets namn:__________________________________________________________
Barnets personnummer:__________________________________________________
Inremitterande handläggare:______________________________________________
Namnförtydligande:____________________________________________________
Myndighet, tfn:________________________________________________________
Åklagarmyndigheten
iGöteborg