2012 Samordningsförbundet Kalmar Län Ansökan om projektmedel till en Navigatorskola Kalle Berg Kalmar kommun 2012-08-22 Samordningsförbundet Kalmar Län 2012-08-22 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet i syfte att fånga upp ungdomar i gymnasieålder, 16-20 år, som riskerar att helt hamna utanför studier och arbetsmarknad på grund av att de ej fungerat i den traditionella skolan. Ansökan Lokala samverkansgruppen i Kalmar ansöker om projektmedel för att starta en ny verksamhet, ”Navigatorskola”, med Socialförvaltningen i Kalmar kommun som huvudman. Projektet bygger på ett mycket nära samarbete med Kalmarsunds Gymnasieförbund och det kommunala informationsansvaret, KIA, under 3 år. Sökta projektmedel omfattar 1 822 000 kr på årsbasis. Projekttid: 2013-01-01 – 2015-12-31 Projektbeskrivning/idé Parter Ytterst ansvarig för projektet är Lokala samverkansgruppen genom respektive myndighets ledningsrepresentant. Socialförvaltningen i Kalmar kommun kommer att vara huvudman men projektets verksamhet är helt avhängigt samverkan med Kalmarsunds Gymnasieförbunds Introduktionsprogram IM (ersätter IV programmet) och det kommunala informationsansvaret KIA. Kalmarsunds Gymnasieförbund har i hög grad varit delaktiga i processen att utforma projektet och är beredda att stå för lokalkostnaderna, städning, uppvärmning, elevhälsoteam, rektor samt läromedel. I och med att projektet ingår i IM individuellt alternativ så får projektet tillgång till ytterligare resurser så som IM lärare, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska, osv. Bakgrund Ungdomsarbetslösheten är ett väl uppmärksammat problem både nationellt och på lokal nivå. På det lokala planet finns det många aktörer som driver olika projekt med inriktning mot att stävja ungdomsarbetslösheten. Vi har i den lokala samverkansgruppen uppmärksammat att det görs få satsningar i samverkan när det gäller tidiga insatser åldern 16-20 år. När individuella programmet inrättades 1993, för elever som inte uppfyllde behörighetskraven för de nationella programmen, var det tänkt som ett undantag. Tanken var att eleven så snabbt som möjligt skulle bli behörig att söka sig till ett nationellt program. Men IV-programmet kom att bli ett av gymnasieskolans största program (ca 15 %). Många av eleverna blev kvar på IV under hela sin gymnasietid och studierna kombinerades som regel med en praktikplats. Resultatet var enligt skolverket lågt och bara 13,5 procent av eleverna som började på IV 2003 nådde behörighet (godkänt i svenska, matematik och engelska) till nationellt gymnasieprogram inom fem år och 44 procent av eleverna hoppade av efter ett år. Från och med hösten 2011 upphörde IV-programmet och ersattes av fem olika Introduktionsprogram som ska ge obehöriga nya möjligheter att bli behörig till nationellt program, förberedas för arbetsmarknaden eller gå vidare till annan utbildning. För de ungdomar som sökte till gymnasieskolan till hösten 2011 gällde nya program och behörighetskrav jämfört med tidigare. De nationella programmen har särskilda behörighetskrav vad gäller godkända betyg från grundskolan. För behörighet till de 12 yrkesprogrammen krävs godkända betyg i minst åtta ämnen, varav svenska, engelska och matematik måste utgöra tre. Behörighetskrav för studier på de 6 högskoleförberedande programmen skiljer sig något åt mellan de olika programmen, men har som grund att eleven måste ha godkända betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra ämnen. Behörighetskraven har således ökat vilket kraftigt försvårar för de svagaste ungdomarna att ta sig in på ett nationellt gymnasieprogram. Forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för etablering på arbetsmarknaden är fullföljd gymnasieutbildning. I Kalmar var det hösten 2011, 28 elever inskrivna på IM Individuellt alternativ samt 52 ungdomar som helt valde bort gymnasieskolan. Av dessa 52 var 16 behöriga att söka till nationellt gymnasieprogram, 24 st presumtiva IM elever och 12 st saknas det kännedom om. Antalet elever på IM Individuellt alternativ som efter avslutad vårtermin lyckats bli behöriga till nationellt gymnasieprogram var en elev. Nu börjar höstterminen 2012 och IM individuellt alternativ har över 40 inskrivna elever och den ordinarie organisationen med ca 2½ lärartjänster samt studie- och yrkesvägledare samt elevhälsoteam kommer att göra sitt bästa för att få dem att komma vidare med sina studier. Kalmarsunds Gymnasieförbund kommer via Regionförbundets ”Plug in” projekt att genomföra ett elevuppsökande KIA Coach projekt med start hösten 2012. Att misslyckas med sin grundläggande skolgång innebär stor risk att personen hamnar i utanförskap i form av psykisk och fysisk ohälsa, missbruk, allvarliga sociala problem och kriminalitet. Enligt en artikel i Lärarnas Nyheter av Marie Gladh och Krysmyntha Sjödin så beskriver de hur så kallade ”hemmasittare” lätt hamnar mellan stolarna och att det krävs en utökad samverkan mellan myndigheterna för att fånga upp dem. Artikelförfattarna skriver att en individ som ej är arbetsför under sin livstid kostar mellan tolv och femton miljoner och då är ej kostnader för exempelvis rehabiliteringar och andra vårdinsatser inräknade. Nybro kommuns gymnasieskola, Åkrahällskolan, har under 10 år bedrivit en annorlunda skola inom ramen för IV programmet och nu IM individuellt alternativ, ”Produktionsskola” och där hjälpt många ungdomar vidare mot arbete eller studier. Socialtjänsten i Nybro har även kunnat minska antalet placerade ungdomar tack vare Produktionsskolan. Flertalet av eleverna på Produktionsskolan i Nybro lyckas inte ta sig in på ett nationellt program men de lyckas som regel att få betyg i vissa grundskoleämnen och gymnasiala kurser samt att få intyg på massor av utförda produktionsuppdrag. Deras gymnasietid har utvecklat dem och de har någorlunda klart för sig vad det innebär att söka sig ut på arbetsmarknaden. Undertecknad projektutredare har träffat flera inskrivna och utskrivna (gamla) elever på Produktionsskolan i Nybro. Gemensamt säger samtliga att det bästa med verksamheten är att man blandar praktiska produktionsuppdrag med teori och att det blir en nära relation med personalen, ett arbetsteam. Plötsligt blev det roligt att gå till skolan och framtidstron växte. Syfte Syftet med projekt Navigatorskolan är att skapa en verksamhet där det blir möjligt att erbjuda målgruppen en plattform där de kan växa och känna sig trygga för att sedan hitta sin väg till arbetslivet och delaktighet i samhället. Idag har vi i Kalmar, via KIA (Kommunala informationsansvaret) och IM, bra statistik beträffande dessa ungdomar men vi behöver hitta verksamheter som kan fånga den målgrupp som befinner sig längst ifrån gymnasieskolan. För att lyckas med detta krävs det mycket samverkan, vilket projektet ska medverka till. Mål Det övergripande målet med projektet är att fånga upp den ungdomsgrupp i åldern 16-20 år som idag ej befinner sig i skolans värld eller som totalt misslyckas i den traditionella skolan. Genom att skapa en verksamhet där främst gymnasieskolan, KIA och socialtjänsten samverkar ska dessa ungdomar känna trygghet, delaktighet och meningsfullhet så att deras kapacitet ökar beträffande att klara studier och att närma sig den reguljära arbetsmarknaden och därmed bli anställningsbara. Mätbara mål - - Att inom en termin från projektets start ska det vara minst 12 heltidselever i verksamheten. Att ingen elev ska bli av med sitt CSN bidrag på grund av för hög frånvaro. Att hälften av eleverna även studerar kärnämnen mot betyg. Att minst hälften av eleverna efter två år i verksamheten ska kunna gå vidare mot andra studier, lärling/praktik, arbete eller liknande. Att varje elev har ett uppföljnings/planeringssamtal i månaden som dels sammanfattar händelser i den dagliga produktionsboken men också mäter psykiskt mående, trivsel, framtidstro genom återkommande skattningsfrågor. Att gymnasieförbundets årliga kvalitetsstudie, 3KVH1, tydligt visar att projektets elever trivs och upplever det meningsfullt att vara inskrivna i projektet. Att projektet ska fungera lika bra både för pojkar som flickor. Detta går att mäta med de återkommande skattningsfrågorna samt med 3KVH studien. Målgrupp Projektets målgrupp kommer att vara ungdomar mellan 16-20 år. Antalet heltidsplatser blir minst 12 st. En vanlig gemensam bakgrund hos dessa elever är att de misslyckats i grundskolan, har stora kunskapsluckor, låg social kompetens, låg uthållighet både mentalt och fysiskt samt låg problemlösningskapacitet. Dessa ungdomar är oftast kraftigt skoltrötta, saknar tilltro till vuxna samt har en negativ framtidstro. Med risk för att generalisera så har den här ungdomsgruppen ofta mycket svårt att hitta rätt väg via Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller Socialtjänsten. Även sjukvården märker förmodligen av en ökad belastning då vår målgrupp oftare råkar ut för olycksfall, graviditeter, osv. Projekt ”Navigatorskola” Navigatorskolan måste vara en verksamhet med mycket nära samverkan mellan socialtjänsten och gymnasieskolans IM-program då ett viktigt mål är att få eleverna att studera svenska, matematik och engelska, mot betyg. Verksamheten ska befinna sig i egna fristående lokaler med geografisk närhet till IM som finns på Lars Kaggskolan i Kalmar. Navigatorskolan är ett unikt projekt med en mix av psykosocialt behandlingsarbete, skola och praktisk arbetsträning. Verksamheten kommer att ha en miljöterapeutisk och lösningsfokuserad bas. Miljöterapi är en 1 En årlig studie beträffande kvalitets- och kostnadsjämförelse inom gymnasieskolorna i Kalmarsunds Gymnasieförbund, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad. kognitiv lära där man använder sig av de vardagliga aktiviteterna som naturliga inlärningssituationer. Miljöterapin bygger på ett strukturerat individuellt schema med fasta återkommande aktiviteter blandat med vardagliga sysslor som att handla, laga mat, arbeta, studera och umgås. Honnörsord är delaktighet, demokrati, medlevarskap, konsekvenspedagogik och personlig utvecklingsprocess. Personal - 1 projektledare 100 %. Arbetar med den dagliga driften av verksamheten samt handledningsstöd, kvalitetssäkring och administration. - 1 socialarbetare 100 %. Arbetar med den dagliga driften av verksamheten. - 1 lärare 100 %. Arbetar med undervisning samt att utveckla undervisningen för den berörda målgruppen. Exempel på verksamhetens innehåll: - Etablera en stark och bärande relation med ungdomarna som är inskrivna i projektet. - Utforma en individuell studie- och utvecklingsplan. - Genom att utföra ”riktiga” produktionsuppdrag tillsammans med personalen så tränas ungdomarnas sociala kompetens, uthållighet samt problemlösningsförmåga. - Regelbundna individuella motivationssamtal där tonvikten läggs på processen att planera sin framtid. - Möjlighet att kombinera studier och praktiskt arbete i verksamheten. - Teoretiska studier mot betyg (grundskolebetyg) men även teoretiska studier med inriktning på nödvändiga kunskaper för att klara sig i samhället. - Regelbundna studiebesök på vitt skilda arbetsplatser och utbildningar för att bredda ungdomarnas referensramar. - Varje ungdom jobbar löpande med sitt CV och samlar på betyg och intyg beträffande avklarade moment. - Etablera en positiv kontakt med ungdomarnas föräldrar. - Om behov eller önskemål finns beträffande bedömning av neuropsykiatriska diagnoser så ska verksamheten motivera och vara behjälplig med erforderliga kontakter. - När ungdomen är ”redo” är det viktigt att börja kombinera sin vistelse på Navigatorskolan med en praktikplats, lärlingsplats eller utbildning. - Verksamheten måste etablera ett nära samarbete med andra samhällsaktörer och myndigheter i syfte att förhindra att ungdomen trillar mellan stolarna. Extra viktigt är att utveckla samarbetsformer med socialtjänstens behandlande och förebyggande team. . - Verksamheten ska aktivt inventera korta ”kärnfulla” utbildningsområden som snabbt ökar ungdomens möjlighet att få jobb exempelvis; svetskurser, truckutbildning, kassavana, lokalvård, bilrekond osv. Aktualisering till projektet Ungdomarna som ej är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram erbjuds en plats inom IM programmen. Genom överlämningsinformation från grundskolan och samtal med IM programmens studie- och yrkesvägledare kommer ungdomar att aktualiseras till projektet. Aktualisering kan också ske via KIA verksamheten. Det kommunala informationsansvaret, KIA, har en löpande skyldighet att erbjuda, ungdomar som ej fyllt 20 år och inte befinner sig i gymnasieskolan, lämpliga individuella åtgärder. Ungdomarna i projektet ska tillhöra gymnasieskolans IM Individuellt alternativ och då även erhålla SCN bidrag. Projektstyrning – organisation – ansvarsfördelning Lokal samverkansgrupp Den Lokala samverkansgruppen är ytterst ansvarig för projektet genom respektive myndighets ledningsrepresentant. Ledningsgrupp Socialtjänsten i Kalmar är huvudman men eftersom projektet ska vara en integrerad del i gymnasieskolans IM program så är det nödvändigt med en operativ ledningsgrupp som bland annat består av representant från socialtjänsten, IM programmens rektor samt projektledaren. Denna ledningsgrupp behöver träffa projektets personal regelbundet och ytterst fatta beslut rörande vilka ungdomar som ska tillhöra projektet. IM programmens rektor måste vara knuten till projektet om det skulle bli aktuellt med betygssättning via projektets lärare. Övergripande styrgrupp Den här gruppen föreslås bestå av lämplig representant från respektive part i Lokala samverkansgruppen. Syftet är att tillsammans hitta samverkan, samordning och informationsutbyte för att underlätta för projektets målgrupp att komma vidare. Idag växer det fram nya projekt och verksamheter och med hjälp av den övergripande styrgruppen ska vårt projekt vara uppdaterat kring vilka andra resurser som finns att tillgå. Den övergripande styrgruppen är viktig inte minst med tanke på vad som ska hända efter projekttiden. Ansvarsfördelning Socialtjänsten i Kalmar är projektets huvudman och har därmed också arbetsgivaransvaret för projektets personal. Socialtjänsten i Kalmar ansvarar även för budget och arbetsmiljö samt administration som är kopplat till projektet. Kalmarsunds Gymnasieförbund står för projektets lokaler, uppvärmning, lokalvård, läromedel samt tillhandahåller IM programmens organisation och personalstab. Verksamhet efter projekttiden Om projektet fungerar så som det är tänkt behöver Lokala samverkansgruppen undersöka möjligheten för fortsatt drift. Den tänkta målgruppen är ett förvaltningsövergripande kommunalt ansvar att hjälpa och kan knappast belasta en förvaltning/myndighet. Den bästa lösningen vore att Socialtjänsten i Kalmar och Kalmarsunds gymnasieförbund delar på ansvarstagandet att efter projekttiden driva en Navigatorskola. Projektets finansiering och resursbehov, beräknat per år Kostnader Lönekostnader 3 personal 100%, inkl. PO, semestertillägg, exkl. vikariekostnad. 1 500 000 Tele 10 000 Produktionsförbrukning; verktyg, maskiner, arbetskläder, frukost, m.m. 50 000 Data och IT utrustning inkl. support och licenser. 15 000 Minibuss, leasing. 85 000 Transport, drift av minibuss m.m. 25 000 Utbildning. 20 000 Samverkanskostnader 10 000 Administration 10 %, ledning 10 % 100 000 Övrig drift. 7 000 Summa 1 822 000 Intäkter Samordningsförbundet Summa 1 822 000 1 822 000 Kalmarsunds Gymnasieförbund finansierar: Lokal med verkstad, skolsalar, kontor, kök, omklädning, osv. 775 kvm. 511 500 Utöver lokalkostanden finansierar Kalmarsunds Gymnasieförbund; uppvärmning, lokalvård, maskinpark, undervisningsmaterial, elevdatorer samt tillhandahåller de skolresurser som alla andra elever också har tillgång till. Tidsplan för projektet 2013-01-01 – 2015-12-31 Uppföljning och utvärdering Projektet följs kontinuerligt, både på individuell nivå- och verksamhetsnivå. SUS, System för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet, används som uppföljningsverktyg. Projektledaren redovisar kontinuerligt projektets utveckling vid styrgruppernas och Lokala samverkansgruppens möten samt kvartalsvis statistik till Samordningsförbundet. Årligen ska projektet beskriva sitt verksamhetsår genom att upprätta en verksamhetsberättelse. Utvärdering och uppföljning ska vara en lärande process. Bland annat ska projektet belysa och uppmärksamma faktorer på ett tidigare stadium än gymnasietiden genom att identifiera faktorer som gör att ungdomar har svårt att ta sig in och fullfölja en gymnasieutbildning. Revision Huvudman, Kalmar kommun, har revisionsansvaret. Kalmar den 22 augusti 2012 För Lokala samverkansgruppen Lisbeth Konradsson Försäkringskassan Bilaga 1. Förslag på arbetssätt i Navigatorskolan: - Egen lokal, industrilokal, med närhet till Lars Kaggskolan. Lokalen bör innehålla verkstad, matrum, studierum och kök. Verksamheten kommer att behöva en minibuss, släpkärra, verktyg, datorer osv. - Antal elevplatser bör inledningsvis vara ca 12 st heltidplatser. Dock kan det vara så ett vissa elever läser tämligen mycket på IM eller är ute på praktik och då kan det finnas utrymme för fler inskrivna. - Praktiska ”riktiga” arbetsuppdrag, exempelvis; byggprojekt, vandringsleder, målning, svetsning, möbelrenovering, ordna friluftsdagar, park/trädgård, lekplatser, göra enkla hemsidor. Arbetsuppdrag inom offentliga sektorn och föreningsliv. Kunden betalar material och omkostnader. - Grundläggande studier som ej behöver leda till betyg. Studierna individanpassas och i så hög grad som möjligt ska det finnas en koppling mellan produktionsuppdragen och studierna. I studierummet kan man ägna sig åt svenska, matematik, engelska, datorkunskap, samhällskunskap, hemkunskap/ekonomi. Friskvård bör också vara ett viktigt inslag i verksamheten. Studier som ej leder till betyg ska alltid resultera i ett intyg. Det ska också vara fullt möjligt att läsa de grundskoleämnen som erbjuds via IM individuellt alternativ. - Individuella motivations och planeringssamtal med inriktning mot livsmål och vägen dit. - Varje elev ska ha en egen ”Produktionsbok” där poäng erhålls utifrån specifika kriterier så som; tider, arbetsinsats, socialt beteende, arbetskläder, lunch/rast osv. Poängen fylls i varje dag av personalen och poängsumman ligger sedan tillgrund för ett eventuellt stimulans/produktionspengsystem. - Friluftsliv är ett perfekt pedagogiskt verktyg och ett viktigt inslag i verksamheten. Kan till och med bli i form av en gymnasiekurs. - Varje elev kommer att ha en egen CV pärm där de samlar intyg/betyg på utförda arbetsuppgifter, kurser osv. - Viktigt att genomföra många studiebesök för att ge ungdomarna en egen bild av hur arbetslivet och samhället fungerar. - IM programmens studie- och yrkesvägledare har en viktig roll beträffande fortlöpande yrkesvägledning samt att tillsammans med eleven hitta lämplig fortsättning när det är dags att lämna Navigatorskolan. - Kontakten med ungdomarnas föräldrar är viktig och extra viktigt är att föräldrarna upplever ett positivt och lösningsfokuserat förhållningssätt. - I den här projektbeskrivningen så är tanken att KIA verksamheten ska dela lokal med projektet och det skulle ge flera samarbetsvinster för båda verksamheterna och ett samlingsnamn skulle då kunna vara ”Navigatorskola”. - Tre personal: 1 mångsidig lärare som ansvarar för utvecklandet av grundläggande teoriundervisning, 2 mångsidiga socialarbetare som kan hålla i produktionsuppdragen och den miljöterapeutiska ledningen. Personal med många kompetenser.
© Copyright 2024