Betong måste få torka i flera
4 Östnyland Borgåbladet onsdag 12 oktober 2011 Betong måste få torka i flera Alla skadade delar borde rivas i ett fuktskadat hus, anser expert på miljögifter Det är möjligt att göra fuktskadad betong hälsotrygg. Den måste då få torka i flera månader och efter det ska ytorna helst täckas med harts. Det säger akademiprofessor Mirja Salkinoja-Salonen. BORGÅ/HELSINGFORS. Borgåbladet har bett denna internationellt kända miljögiftsexpert komma med allmänna kommentarer om hur fuktig betong bör behandlas. Varuboden-Osla bygger ju i centrum av Borgå för närvarande, men de gamla betongkonstruktionerna blir kvar. Detta oroar många eftersom flera anställda blivit sjuka under årens lopp och alla har liknande symptom. Symptomen tyder på mögel- eller andra motsvarande problem i själva huset även om handelslagets ledning hävdar att inga samband mellan hus och sjukdomar hittats. Hälsoproblem byggs in Mirja Salkinoja-Salonen konstaterar att problemet i Finland är att man bygger in hälsoproblem också i nya hus. Hon kan inte direkt ta ställning till Borgåfallet men säger att det låter väldigt bekant. – Har det konstaterats fuktproblem i ett hus, då avses inte bara mögel, borde alla skadade delar rivas när en ny byggnad uppförs, säger hon. Tålamod krävs Men det går alltså också att göra fuktig betong trygg. Tålamod krävs. – Betongen måste få torka tillräckligt länge. Det handlar oftast om månader, förklarar professorn och tillägger att under torkningstiden skall man inte bygga. Hon säger också, att betong i sig kan innehålla farliga ämnen. Under olika tider har diverse ämnen blandats in. Man har använt bland annat slaktavfall. – Att behandla betongytor med harts för att blockera skadliga ämnen är bra, men metoden hjälper inte om betongen är fuktig. Det går på tok Mirja Salkinoja-Salonen konstaterar att om man exempelvis bygger in fuktiga delar i ett nytt hus, går det på tok i något skede. Hon har själv undersökt skolor i huvudstaden och säger att luftkonditioneringen är en bov i dramat. Av kostnadsskäl stängs den i allmänhet av till veckoslut och nätter. Så brukar det också vara i affärshus. Undertryck i hus – I sanitetslokalerna finns ändå öppna luftvägar och hus är annars inte helt täta. När luftkonditioneringen stängs av uppstår undertryck i byggnaden. Trycket är som en luftsugare. Ersättande luft kommer in utifrån, genom golvspringor och väggkonstruktioner. Då sprids giftiga ämnen i huset, säger Salkinoja-Salonen. Faran skulle vara mindre, om byggnader skulle förses med ytterväggsventiler och om man kunde öppna fönster. Professorn har sett hur folk igen börjat må bättre när luftkanaler öppnats. Inte tillförlitliga metoder Salkinoja-Salonen är mikrobiolog och forskningsledare. Det finns knappast någon finländare som vet mer om sjuka hus än hon. Hon konstaterar att hälsoproblemen i den här sortens hus orsakas av ämnen som är mycket giftiga redan i väldigt små mängder. Några tillförlitliga, av myndigheterna godkända metoder för att mäta om inomhusluften kan vara skadlig för människan finns ännu inte. Nyligen har det utvecklats nya instrument. Biologisk krigföring Det är mikroberna vi ska vara rädda för. De är mästare då det gäller biologisk krigsföring. För att bli farliga behöver mikroberna främst vatten, men också näring. I hus med fuktskador utnyttjar de byggnadsmaterial. Nästan alla bakterier och svampar växer också i kyla, så att reglera problemen med hjälp av temperaturen lyckas inte. I ett fuktdrabbat hus krigar mikroberna sinsemellan. När det är fråga om en färsk skada, hittas inga giftbildande mikrober. Men när skadan får vara kvar och frodas, kanske i många år, torka och bli våt på nytt, börjar bakterierna och svamparna utveckla gifter. Tora Mattheiszen tora.mattheiszen@bbl.fi 020 756 9632 När man bygger är det oftast väldigt bråttom. Ändå borde exempelvis fuktskadad betong torka i flera månader och sedan ytbehandlas innan byggprojektet går vidare. FOTO: KRISTOFFER ÅBERG Mögelflyktingar vill En ny förening kallad Homepakolaiset (Mögelflyktingarna), slår larm om läget i Finland. Det finns en massa människor som insjuknat på grund av fuktskadade hus men som aldrig fått hjälp. Mirja Salkinoja-Salonen har med en ny metod granskat inneluften i många skolor. Hon har också besökt Kvarnbackens skola. FOTO: MAARIT LEHTO MIRJA SALKINOJA-SALONEN s Internationellt känd expert på miljögifter. s Anställdes 1960 som forskningsbiträde vid Shells laboratorier i Amsterdam. Hennes forskningsgrupp gjorde banbrytande upptäckter. s På 1970-talet började hon forska i Finland med träförädling som specialområde. Industrin reagerade på resultaten och slutade använda klorfenol och klor vid framställningen av cellulosa. s På 1990-talet undersökte hon gifter som mikroberna själva producerat och som man funnit i mögelangripna hus, foder och vid matförgiftningar. Hennes forskningsgrupp hittade en ny supergiftgrupp, mitokondriegifterna, som bryter ned våra organ i förtid. Bekämpningen av dessa gifter och de mikrober som producerar dem är en stor utmaning i framtiden. BORGÅ/HELSINGFORS. En grupp människor som insjuknat allvarligt på grund av mögel- och fuktproblem, står bakom föreningen. De har blivit utan diagnos och fallit i ett svart hål i samhället. Problemet är nedtystat, trots att sjukdomen raserar livets grundpelare: hem, hälsa, arbete och studiemöjligheter. Också det sociala nätverket är utsatt. Officiellt finns det ingen dylik sjukdom i Finland. – De mögeldrabbade befinner sig nu i samma situation som exempelvis de asbestdrabbade gjorde förr. Numera inser man hur farlig asbesten är, men fuktskadorna mer eller mindre nonchaleras, konstaterar föreningen. Det har alltid funnits mö- Mögelskolor får betydligt BORGÅ. Regeringen vill skära ned på anslagen för sanering av mögelskadade skolbyggnader rapporterar rundradiobolaget Yle. I budgetförslaget för nästa år finns bara fem miljoner euro reserverat för sanering av skolor medan summan för i år var 36 miljoner. På Kommunförbundet vet man inte om man skall skratta eller gråta åt den budgeterade summan. – Det här är som ett dåligt skämt, säger byggnadsekonomiingenjör Jorma Ruokojoki vid Kommunförbundet till Yle. I Borgå håller man som bäst på att totalrenovera bland annat Kvarnbackens Östnyland Borgåbladet onsdag 12 oktober 2011 5 månader Ingman nappade på Unilevers glassbud Ingman Ice Cream vill sälja hela sin glasstillverkning till den internationella Unileverkoncernen. SIBBO. Vd:n för Ingman Ice Cream, Peter Ingman, säger att företaget på måndagskvällen fick ett anbud som man kunde godkänna. Men förhandlingar har pågått redan en längre tid. – Det var de som kontaktade oss, så mycket kan jag säga. Och så länge jag har levat har det funnits intressenter, en del intressanta ur vår synvinkel, andra inte. Om orsakerna bakom försäljningen säger Ingman att ett företag i dagens värld ska vara antingen mycket stort, eller litet och lokalt. Något mellanting existerar inte längre. Affären omfattar alla aktier i bolaget, som har sitt huvudkontor i Massby. I Massby är 130 personer i dag sysselsatta med glasstillverkningen. Huruvida produktionen fortsätter där, och vad Peter Ingman själv har för framtidsplaner, vill han inte svara på ännu med hänvisning till inga gratis förmåner av samhället, utan sådana bostäder, arbetsplatser och studieplatser, där det går att vistas utan att bli sjuk. Enligt uppskattning finns det i dag 600 000–800 000 människor som hela tiden är utsatta för fuktskador, antingen hemma eller på jobbet. – Ett fungerande samhälle byggs upp så, att dess grundkonstruktioner håller folk funktionsdugliga. Beträffande inomhusluften är det inte så i dag, påpekar den aktuella föreningen. TM mindre saneringsbidrag skola som dragits av ordentliga fukt- och mögelproblem. Det projektet kommer inte att drabbas av de minskade anslagen och knappast kommande projekt heller. – Kvarnbackens skola har inte fått understöd. Staten har ju begränsade resurser och man gör alltid en behovsprövning, säger lokal- att konkurrensverket först ska välsigna affären. Det i sin tur torde ta mellan fyra och sex veckor. Unilever offentliggjorde i går att man vill köpa Ingman Ice Cream. Landschef Kalle Järvinen ser glassen som ett av Unilevers största tillväxtområden. Ingman Ice Cream har flera starka varumärken som man tror ska stärka Unilevers affärsverksamhet. Peter Ingman tror på en god framtid för produktnamn som Kingis och Jättis. Ingman Ice Cream sysselsätter sammanlagt 700 personer och produktionsanläggningar finns i både Finland, Sverige, Litauen och Vitryssland. 2010 hade bo- Vindkraftverk ska trygga telefonförbindelserna ha rättvisa gel, men de nya byggmetoderna och materialen skapar en ypperlig miljö för verkligt farliga sammansättningar. Mögelflyktingarna säger att vi har skapat en byggnadskultur som människoorganismen inte tål. Föreningen vill få slut på tystnaden. Man måste erkänna att byggnader kan göra människor obotligt sjuka. Sjukdomen måste få ett namn och det gäller att sluta stämpla de insjukna som psykiskt rubbade. De drabbade förespråkar också nya byggmetoder. Mögelflyktingarna kräver Ingman Ice Cream blir en del av den internationella Unilever-koncernen om konkurreksverket inte sätter tummen ner för affären. FOTO: MAARIT LEHTO centralens chef Börje Boström. Utöver Kvarnbacken och Linnajoen koulus renovering ser Boström känner man inte till några nya mögelproblem i Borgåskolorna. Mikael Grönroos mikael.gronroos@bbl.fi 020 756 9638 BORGÅ. Miljövänligt och säkert sägs det om den nya tekniken med vindturbiner i telefonmasterna. Ett försök pågår som bäst i länkmasten invid Haxalövägen på Emsalö. Masten har utrustats med två solpaneler och en vindturbin som roterar runt en stående axel. Trots att vinden i går på eftermiddagen var ganska måttlig snurrade turbinen på med ett lätt metalliskt ljud. Masten vid Haxalövägen ligger uppe på ett berg och ganska nära öns sydspets där vinden ofta ligger på från sydväst. Meningen är att turbinen och solpanelerna skall förse masten med det mesta av den energi som antennen behöver och dessutom säkerställa strömförsörjningen vid eventuella avbrott. Att de flesta avbrott sker under stormar då turbinen kan gå för full effekt gör inte saken sämre. Eltjuv En länkmast förbrukar ungefär lika mycket energi som en eluppvärmd villa. Genom att utnyttja vinden, och so- Vindkrafteverket uppe i masten skall förse antennen med ström också när elnätet slås ut. FOTO: MIKAEL GRÖNROOS len, kan man täcka minst en femtedel av det energibehovet med förnyelsebar energi. – Vi har undersökt om de förnyelsebara energikällorna kunde minska på behovet av inköpt el, säger avdelningschef Jouni Pekonen på Elisa. Redan efter en månads användning har den nya tekniken i masten på Emsalö visat sig vara lovande. Om experimentet faller väl ut kommer man troligen att utrusta många fler master med samma teknik. Enligt Pekonen handlar det om tusentals master som kunde utrustas med solpaneler och elgeneratorer. Mikael Grönroos mikael.gronroos@bbl.fi 020 756 9638 laget en omsättning på 70 miljoner euro. För drygt två år sedan köpte Arla Ingman resten av aktierna i Arla-Ingman, som därmed blev ett helägt dotterbolag till Arla. Den affären berörde inte Ingman Ice Cream. Heidi Eklund heidi.eklund@bbl.fi 020 756 9641 Kollektivtrafik är viktigast BORGÅ. – Eftersom det tydligen inte finns något stöd för en Helibana inom Nylands förbund borde regionen östra Nyland nu snabbt omorientera sig, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander efter det att styrgruppen för landskapsplanen sammanträdde i måndags. Landskapsstyrelsen kommer att föra en principdiskussion om den snabba banan österut vid sitt möte den 24 oktober. – Tillsammans med Nylands förbund borde vi nu utarbeta en ny strategi för hur kollektivtrafiken i framtiden skall skötas mellan huvudstadsregionen och östra Nyland, säger Nylander. Alla investeringar i infrastruktur bör ses som en helhet, vilket innebär att banlösningarna som omfattar sträckan Helsingfors–Sibbo bör analyseras också ur ett vidare perspektiv. Nylander anser att förbindelsen från Borgå österut utgör en alldeles speciell utmaning beträffande arbetskraftspendlingen till huvudstadsregionen. – Om hela östra Nyland ska kunna utvecklas som helhet bör framtida lösningar också omfatta Lovisaregionen. SJ Mögelflyktingar vill ha rättvisa En ny förening kallad Homepakolaiset (Mögelflyktingarna), slår larm om läget i Finland. Det finns en massa männis kor som insjuknat på grund av fuktskada de hus men som ald rig fått hjälp. BORGÅ/HELSINGFORS . En grupp människor som in sjuknat allvarligt på grund av mögel- och fuktproblem, står bakom föreningen. De har blivit utan diagnos och fallit i ett svart hål i samhället. Problemet är nedtystat, trots att sjukdomen raserar livets grundpelare: hem, hälsa, arbete och studiemöjligheter. Också det sociala nätverket är utsatt. Officiellt finns det ingen dylik sjukdom i Finland. – De mögeldrabbade befinner sig nu i samma si tuation som exempelvis de asbestdrabbade gjorde förr. Numera inser man hur farlig asbesten är, men fuktskadorna mer eller mindre nonchaleras, konstaterar föreningen. Det har alltid funnits mö- gel, men de nya byggmetoderna och materialen skapar en ypperlig miljö för verkligt farliga sammansättningar. Mögelflyktingarna säger att vi har skapat en byggnadskultur som människoorganismen inte tål. Föreningen vill få slut på tystnaden. Man måste erkänna att byggnader kan göra människor obotligt sju ka. Sjukdomen måste få ett namn och det gäller att sluta stämpla de insjukna som psykiskt rubbade. De drabbade förespråkar också nya byggmetoder. Mögelflyktingarna kräver inga gratis förmåner av samhället, utan sådana bostäder, arbetsplatser och studieplatser, där det går att vistas utan att bli sjuk. Enligt uppskattning finns det i dag 600 000–800 000 männi skor som hela tiden är utsatta för fuktskador, antingen hemma eller på jobbet. – Ett fungerande samhälle byggs upp så, att dess grundkonstruktioner håller folk funktionsdugliga. Beträffande inomhusluften är det inte så i dag, påpekar den aktuella föreningen. TM Mögelskolor får betydligt mindre saneringsbidrag BORGÅ . Regeringen vill skära ned på anslagen för sanering av mögelskadade skolbyggnader rapporterar rundradiobolaget Yle. I budgetförslaget för nästa år finns bara fem miljoner euro reserverat för sanering av skolor medan summan för i år var 36 miljoner. På Kommunförbundet vet man inte om man skall skratta eller gråta åt den budgeterade summan. – Det här är som ett dåligt skämt, säger byggnadsekonomiingenjör Jorma Ruo kojoki vid Kommunförbundet till Yle. I Borgå håller man som bäst på att totalrenovera bland annat Kvarnbackens skola som dragits av ordentliga fukt- och mögelproblem. Det projektet kommer inte att drabbas av de minskade anslagen och knappast kommande projekt heller. – Kvarnbackens skola har inte fått understöd. Staten har ju begränsade resurser och man gör alltid en behovsprövning, säger lokal- centralens chef Börje Bo ström. Utöver Kvarnbacken och Linnajoen koulus renovering ser Boström känner man inte till några nya mögelproblem i Borgåskolorna. Mikael Grönroos [email protected] 020 756 9638
© Copyright 2024