På svenska
På svenska ÖvErsättningar mardy lindqvist och hans FalcK Sätt stopp C för diarré Sköterskorna är i nyckelställning vid prevention av antibiotikadiarré som orsakas av bakterien Clostridium difficile. text Maija Joutjärvi Foto Annika Rauhala FÖr SÄkerHetS SkUll i borGÅ. Isolerade diarrépatienter sköter vi iklädda lång skyddsrock och handskar, säger hygiensköterska Eija Kela (t.v.) och närvårdare Sanna Kaukiainen. TEHY t 3–2013 lostridium difficile är en bakterie som orsakar antibiotikadiarré och kan leda till epidemier på sjukhus. Att befolkningen åldras och allt mer bredspektrig antibiotika används leder antagligen till att sjukdomen blir vanligare i framtiden. Numera insjuknar över 6 000 personer årligen. Symptom på antibiotikadiarré är hög feber och aggressiv, vattnig diarré. Sjukdomen återkommer lätt, hos upp till hos en fjärdedel av de insjuknade. Den kan gå om efter lite lös mage, men i värsta fall är den dödlig. Sjukdomen ökar risken för blodpropp. Man kan insjukna var som helst, men i praktiken smittas de flesta på sjukhus. Bakterien som lätt sprids bildar sporer som länge finns kvar till exempel på ytor och sängkläder. Alla desinficeringsmedel har inte effekt på dem. Sporerna blir aktiva bakterier sedan de tagit sig in i kroppen och orsakar inflammation i tjocktarmen. Under eller efter en antibiotikakur är tarmkanalens normala bakterieflora störd, så nykomlingen kan föröka sig fritt. Cefalosporiner, fluorokinoloner och kindamycin är typiska antibiotika som kan efterföljas av diarré. AntibiotikArelAterAd diarré har förekommit länge, men år 2007 började den hypervirulenta stammen 027 av Clostridium-bakterien spridas i Finland. På Borgå sjukhus upptäcktes den första diarréepidemin. Året därpå var situationen på sjukhuset verkligt allvarlig. Förekomsten var 181 sjukdomsfall per 100 000 invånare, alltså 60 diarrépatienter med diagnosen sjukhusinfektion år 2008. Det året kom hygienskötaren Eija Kela till sjukhuset och startade genast en storoffensiv för att få bukt med sjukdomen. – Det var en sådan rumba och så mycket diarré, att personalen började bli stressad. Det tar tid att sköta diarrépatienter. Patientrummen i det gamla sjukhuset har inte egna toaletter, så avföringen måste bäras ut. 1 På svenska Situationen varså kaotisk attman intekunde införa månganya rutiner samtidigt. tersom lavoarerna var slitna En patient kan ha avföring byttes de ut. Gemensamma tiotals gånger per dygn och toaletter är mest kritiska med blir ofta verkligt illa däran. tanke på sjukdomsspridning. I början effektiverades vanSärskild uppmärksamhet fäsliga förebyggande åtgärder, te man vid skölj- och badrum. såsom isolering och städning. Man granskade också hur perDet måste finnas skilda sonalen skyddade sig och gick städredskap för olika rum till väga. Situationen förbättoch patientplatser och i isorades i någon mån, men inte leringsrummen måste man tillräckligt. använda rengöringsmedel Den mest problematiska som biter på bakterierna. Om platsen var sjukhusets äldsta någon apparat förs från en inremedicinska avdelning, så patient till en annan måste Eija Kela, för den gjorde man med perden rengöras innan. hygiensköterska sonalen upp en omfattande – Ifall patientbelastningen bekämpningsplan. nu tillfälligt ökar går vi genast in för ef– Den skulle tas i bruk efter noga över- fektiverad städning och koncentrerar oss vägande och med en realistisk tidtabell på rengöring av kritiska ytor som man för när olika delar skulle införas. Åtgärrör. Avdelningarna har hygienansvariga derna måste spjälkas upp och prioritesom delar ut information och kan ingripa ras. I det kaotiska läget kunde man inte direkt. Om en patient får diarré väntar införa många nya rutiner samtidigt. man inte med isoleringen. specIell uppmärksamhet riktades mot riskgrupper, personer över 65 år som fick antibiotikakurer. Också användningen av syrahämmare och kirurgiska ingrepp i mag-tarmkanalen ökar risken att insjukna. Borgå sjukhus är gammalt och har inte byggts med tanke på dagens belastning. Rummen för sjukhusförnödenheter var överfulla och måste organiseras om. Ef- sjukdomsfallen på Borgå sjukhusdistrikts område är nu 72 per 100 000 invånare, så situationen har lugnat ner sig rejält. Genom effektiverad bekämpning anser Eija Kela att man kunde halvera antalet ytterligare. – Jag hävdar att handhygienen kunde förbättras och att man på det sättet kunde minska också övriga sjukhusinfektioner. De effektiverade åtgärderna borde bli bestående praxis. Det är förstås mänskligt att glömma ibland, så Kela rekommenderar särskilda checklistor både för behandling av patienter och för städning. Att glömma en liten sak kan slå tillbaka. Därför repeterar man processer. Nu koncentrerar man sig på att förbättra patienternas handhygien på Borgå sjukhus. Före måltider torkar varje patient händerna med antiseptisk våtservett, eller får hjälp med det. Efter toalettbesök rekommenderas handtvätt med tvål och vatten. De förebyggande åtgärderna begränsas inte endast till sjukhuset. Även akutvård och övriga verksamhetspunkter har fått anvisningar att följa de preventiva åtgärderna. På grund av noggrann sjukdomsuppföljning kan man koncentrera åtgärderna till de rätta ställena. Till patienter delar man också ut anvisningar om hur man städer hemma, för Clostridium difficile-bakterien och i synnerhet dess sporer kan överleva i månader hemma hos den som insjuknat. Enligt Kela tar det tid att införa ny praxis i sjukhusmiljö. – Det väcker också mycket känslor. Vi tar det ofta personligt om det finns en epidemi av det här slaget på vår avdelning. Men det lönar sig att ta itu med problemen utan onödiga känslor. Beskyllningar är inte till någon hjälp. t Barn i gummihandsktillverkningen I företag som producerar skydds- handskar av naturgummi finns många etiska problem, framgår det av den rapport som Finnwatch gjort. Ändå ställer finska sjukhusdistrikt inga etiska krav på de handskleveranser som kommer från riskländer. Enligt rapporten får de anställda på gummiodlingarna inte tillräckligt mycket betalt. De gör alltför långa arbetsdagar och har inte rätt att organisera sig. Också 2 i säkerheten finns det allvarliga brister. År 2011 Importerade Finland skyddshandskar för över 4,6 miljoner euro från Malaysia. Gummiinsamlarna arbetar sex dagar i veckan och kan vara tvungna att börja arbeta redan under natten. En insamlare måste samla inte 30–40 kg gummi per dag för att förtjäna ca 7 euro. Arbetsgivaren kan till exempel flytta över väderleks- riskerna på de anställda: vid regn kan man inte samla in gummi, så då betalas inte full lön. Insamlarna lider också av smärta av olika slag, skador orsakade av tunga lyft och av ormbett. Gästarbetarnas ställning är svag i Malaysia. De får mindre betalt än lokala arbetstagare. Arbetsgivaren fråntar dem passen och har dem olagligt att arbeta övertid. TEHY t 3–2013 kolumn Skrämmande annorlunda provar gärna alternativa färdmedel för att hinna till möten i tid. Jag siTTer i bussen. En gammal dam med blommig mössa stiger på. Busschauffören är est och damen finlandssvensk. Hon verkar missnöjd från första början och ifrågasätter om vi ens kommer att vara framme i tid. Efter att damen fört en kort och sur monolog svarar chauffören artigt på flytande finska att han inte förstår svenska. Han undrar om hon vänligen kunde tala finska. Två kulturer krockar. Damen fnös och rodnade, visade tydligt Användning av barnarbetskraft är ett problem i de naturgummiproducerande länderna Myanmar, Kambodja, Indonesien och Filippinerna. I Myanmar har man dessutom rapporterat tvångsarbete. oFFenTliga inköPare skulle kunna beakta sociala kriterier för en hållbar social utveckling med hjälp av CSR-kompassen. Under nästa konkurrensutsättning av TEHY t 3–2013 Vi lär Våra barn att alla människor är lika värda, oberoende av status, rikedom, hälsotillstånd, religion, utseende osv. Vi vill lära dem att det som är annorlunda är en rikedom, inget att vara rädd för. Varför låter vi så lätt bli att själva följa dessa lärdomar? Varför håller jag hårdare om min handväska när en grupp romer går förbi? Varför upplever vi det pinsamt om någon är för högljudd, för framfusig, för temperamentsfull, för fet eller för smal, för annorlunda? Inser vi inte att förutfattade attityder och illasinnade kommentarer sårar den andra lika mycket som de skulle såra oss? Olikheter blir mindre hotfulla om vi strävar till att förstå det som är annorlunda. Men det kräver att vi stiger ut ur vår egen komfortzon, att vi lyssnar, ser och försöker förstå. Om jag är argsint och intolerant mister jag möjligheten att lära mig något nytt. Jag utesluter och berövar andra möjligheten att lära känna mig. Det minskar inte mitt välbefinnande om andra får möjlighet till välmående och glädje. Tänk om vi kunde utnyttja vår fulla potential utan att behöva vara rädda för att det skapar avund och intolerans. Den utmaningen möter vi varje dag och den kan vidga vårt perspektiv, berika och glädja vår vardag. TVå ryska kVinnor satte sig på bussbänken bredvid mig. De samtalade glatt. Det glada humöret smittade av sig och jag log mot dem. Kvinnorna tittade på mig med ett förbryllat leende. operationshandskar tänker Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt öka de krav som strävar efter en hållbar social utveckling. Beslutet har betydelse eftersom HNS årligen köper skyddshandskar som innehåller naturgummi för 1,6 miljoner euro och därmed är det sjukhusdistrikt i Finland som köper mest. rH finnwatch Vär kolumnist Pia Fredriksson sitt missnöje och fortsatte mumla surt för sig själv när hon satte sig på bänken framför mig. Två tankar slog mig: 1. Jag påminde mig själv om att aldrig bete mig så överlägset och oartigt som damen i den blommiga mössan. 2. Varför har vi svårt att se värdet i det som är annorlunda, varifrån kommer all intolerans? Det har på senaste tid varit pinsamt aktuellt med rasismdiskussioner i vårt land. Det är svårt att acceptera det som är annorlunda. Jag påstår inte att jag själv skulle vara fri från förutfattade meningar eller kritik mot dem som är, gör eller tänker annorlunda än jag. Jag tror att alla tidvis kämpar med det. För att kunna råda bot på det måste vi bli medvetna om våra attityder. www.finnwatch.org > JulkaiSut > lapSityövoimaa Ja vaaralliSia kemikaaleJa http://offentlig.cSr-kompaSSi.fi 3 På svenska Osakligt beteende behöver man inte tåla 1 Osakligt beteende kan till exempel vara svartmålning, utestängning från samarbete, osaklig maktutövning av arbetsgivaren, ändrade arbetsupp gifter på olagliga grunder, förödmju kande order, hot, sexuella trakasserier och till och med fysiskt våld. Ibland kan en enskild situation fylla kriterierna för osakligt beteende, i allmänhet är det ett beteende som upprepas. 2 När människor har olika syn punkter, behandlar problem eller ger en befogad anmärkning eller varning är det inte fråga om osakligt beteende, och detta gäller inte heller hänvisning till vård eller arbetsförmå geutredning. 3 Om trakasserierna inte upphör trots tillsägning bör förman och arbetarskyddsombud informeras. Ock så förtroendemannen ger råd och stöd. 4 Osakligt beteende är ett hot mot offrets hälsa. Arbetarskyddsla gen förutsätter att arbetsgivare ingri per mot osakligt beteende. Man ska försöka lösa problemet på arbetsplat sen. Vid behov kan man vända sig till företagshälsovården eller till region förvaltningsverket. 5 När problemet tas upp på ar betsplatsen och man kommer överens om hur man ska göra måste också offret följa överenskommelsen. Man ska aktivt försöka glömma tråkiga erfarenheter så att atmosfären blir bät tre. Därför är det också viktigt att hålla ett uppföljande samtal och konstatera att trakasserierna upphört. 6 En god arbetsatmosfär, jämlik behandling och arbetarskydd förebygger osakligt beteende. Utveck lingssamtal, inskolning, överenskom melse om spelregler, snabbt ingri pande vid osaklighet, diskussion om arbetet och dess mål samt iakttagande av sekretess främjar en god arbetsat mosfär. rH ePäasiallinen käyttäytyminen ja häirintä työ PaikOilla – tehyn tOimintaOhjeita ristiriita tilanteiden ratkaisuun. riktlinjerna finns På tehys medlemssidOr På adressen www.tehy.fi. Ordförande Ledandets mirakel Ordförande Jaana laItInen-Pesola Jag deltog för någon tid sedan i ett seminarium hos Kunnallinen kehittämissäätiö där ledarskap och dess utmaningar behandlades. Stiftelsen gjorde i slutet av förra året tillsammans med fackorganisationerna och ledarhögskolan Synergos vid Tammerfors universitet en utredning om arbetstagarnas erfarenheter av 4 ledning. Även tehyitiska förtroendemän deltog i undersökningen. Förtroendemännen ombads berätta om sina erfarenheter av gott och dåligt ledarskap och fantisera om ledandets mirakel och vad som behövs för det – alltså ganska utmanande frågor. Vid seminariet presenterade professor Marja-Liisa Manka enkätens resultat som lät mycket tröstlösa. I kommunsektorn grundar sig ledarskap i stor utsträckning på gammal tradition. Som värst kommer dåligt ledarskap till uttryck i osaklighet, dåligt beteende och t.o.m. underlåtenhet att följa lagen. Orättvist ledande märks som ojämlikt bemötande av arbetstagare. Lyckligtvis är detta dock inte hela bilden av ledarskapet i kommunerna, utan även goda erfarenheter kom fram. Professor Manka konstaterade att för mirakel skulle vanliga saker vara nog, såsom att få göra sitt arbetet i fred, ha möjligheter att påverka och förtroende för arbetstagarnas yrkesskicklighet. Enligt Manka finns god ledningspraxis redan på många arbetsplatser men i synnerhet optimism saknades. Man bör även komma ihåg att var och en – chef, arbetstagare, kollega, förtroendeman och klient – med sin egen verksamhet kan påverka arbetsplatsens atmosfär. I förändrIngen på kommunfältet behövs gott ledarskap och chefsarbete. Närchefsarbete och chefens närvaro är väsentliga. Själv har jag fungerat i olika chefsuppgifter i mer än 20 år och vet att det är utmanande men också intressant arbete. Jag ser chefens roll som möjliggörare. Med detta avser jag att chefen med sin verksamhet möjliggör att andra kan koncentrera sig på sina egna uppgifter. Det är också skäl att minnas att chefen skall ha en äkta möjlighet att leda. Även om utredningen Perusasioista pieniin ihmeisiin – kuntajohtamisen kuva ställvis är ganska kärv är jag av samma åsikt som Marja-Liisa Manka. Ledarskapet i dag ger många möjligheter. TEHY t 3–2013
© Copyright 2024