My God, you´re important!
C-uppsats i statsvetenskap My God, you´re important! – En uppsats kring religionens och religionsfrihetens betydelse för demokratin Höstterminen 2006 Andreas Sjölander och Johan Nordfjäll Handledare: Marie-Louise von Bergmann-Winberg Examinator: Victor A. Pestoff Mittuniversitetet i Sundsvall - Institutionen för samhällsvetenskap My God, you´re important! - An essay about the importance of religion and religous freedom on the democracy Andreas Sjölander and Johan Nordfjäll Department of Social Science Mid Sweden University, Campus Sundsvall Abstract: The purpose of this essay is to study how religion and freedom of religion effect democracy. The importance of religion was for a long time overlooked and underestimated by political scientists, but after the 9/11 (the terrorist attacks against federal buildings in the U.S.) the interest to study the role of religion in political science has increased. For this essay, we use a quantitative method with statistics from Freedom House and their index: “Freedom in the world” and the U.S. Department of State´s information about “International religious freedom”. The essay include all 192 states in the world and with the focus on Max Weber´s “six world religions”: Christianity, Judaism, Islam, Hinduism, Buddhism and Confucianism. We used a statistical program – SPSS - for a multiple regression analysis. To find out the average freedom score for each religion, we perform an eta-test with SPSS. The results show that the religions and the degree of religious freedom effect the freedom score. The results also show that the Christian and the Jewish states gets the lowest average freedom score and that the Islamic states get the highest average freedom score of all religions. Keywords: Democracy, democratization, religions, freedom of religion, freedom score Sammanfattning: Uppsatsen har som syfte att undersöka om det finns ett samband mellan religion, religionsfrihet och demokrati. Utifrån uppsatsens problembakgrund om varför vissa stater har utvecklat demokrati har vi formulerat uppsatsens frågeställningar: påverkar religionen graden av demokrati och vilken betydelse har religionsfriheten för demokratin? Vi använder oss i uppsatsen av en kvantitativ metod med både deduktiva och explorativa inslag. Undersökningen innefattar alla världens 192 stater samt Webers sex världsreligioner, kristendomen, judendomen, islam, hinduismen, buddhismen och konfucianismen. För att kunna operationalisera begreppet demokrati använder vi oss av Freedom House index: ”Freedom in the world”. Religionsfriheten gör vi mätbar genom statistik från U.S. Department of State. Den teoretiska delen består av en definiering och genomgång av demokratibegreppet, där fokus ligger på den liberala demokratin. Vidare tar teoridelen upp Huntingtons modeller för demokratisering samt diskussionerna kring Den tredje vågen och Civilisationernas kamp. Alfred Stephans uttryck Twin tolerations är ett centralt begrepp i diskussionen kring religionsfrihet och dess betydelse för demokratin. Vidare förs diskussioner kring religionernas kompatibilitet med demokratin och vad som kan ses som demokratiska drag inom religionerna eller vad som kan anses stå i motsats till detta. De teoretiska diskussionerna innefattar teoriernas innehåll, kritik som anförs mot dem samt eventuella motteorier. Mätningen är gjord med hjälp av statistikprogrammet – SPSS. Genom detta har vi kunnat göra en Multipel regressionsanalys (MRA) för att finna ut om variablerna korrelerar med varandra. Vi gjorde dessutom ett eta-test för att få fram genomsnittsvärdet för de respektive religionernas frihetspoäng. MRA för samtliga religioner, religionsfrihet och frihetspoäng visade på ett statistiskt signifikant samband. Eta-testet visar ett starkt samband. Den genomsnittliga frihetspoängen varierar mellan 1,21 för protestantismen och 5,75 för Islam: shia. Protestantismen, katolicismen, kristen: Mix samt judendomen placerar sig inom kategorin Fri. De kristet ortodoxa, islam: Mix, buddhismen, hinduismen samt Mix placerar sig genomsnittligt inom kategorin Delvis fri. Sunni- och shia: islam placerar sig genomsnittligt i kategorin Icke fri. Mätningen visar också att de stater som har religionsfrihet utan anmärkning genomsnittligt placerar sig inom kategorin Fri. Inskränkningar i religionsfriheten genererar högre frihetspoäng. Slutsatsen är den att religionerna och religionsfriheten har betydelse för demokratin och demokratiseringen. De tydligaste resultaten i undersökningen visar de kristna och muslimska staterna upp. Innehållsförteckning: 1. INLEDNING .................................................................................................................................. - 1 1.1 BAKGRUND .................................................................................................................................- 1 2. METOD.......................................................................................................................................... - 2 2.1 PROBLEMBAKGRUND ..................................................................................................................- 2 2.2 SYFTE .........................................................................................................................................- 2 2.3 FRÅGESTÄLLNING .......................................................................................................................- 2 2.4 METOD OCH MATERIAL ...............................................................................................................- 2 2.5 MOTIVERING AV VARIABLER ......................................................................................................- 4 2.6 AVGRÄNSNINGAR .......................................................................................................................- 4 2.7 DATAINSAMLING OCH OPERATIONALISERING .............................................................................- 5 2.8 BORTFALL ..................................................................................................................................- 5 2.9 KÄLLKRITIK................................................................................................................................- 6 2.10 RELIABILITET OCH VALIDITET ..................................................................................................- 7 3. DEN LIBERALA DEMOKRATIN.............................................................................................. - 8 4. DEMOKRATINS FRAMVÄXT ................................................................................................ - 12 5. NYA FÖRUTSÄTTNINGAR ..................................................................................................... - 15 5.1 RELIGIONENS RENÄSSANS.........................................................................................................- 15 6. TWIN TOLERATIONS.............................................................................................................. - 19 7. VÄRLDSRELIGIONERNA OCH DESS KOMPATIBILITET MED DEMOKRATIN ...... - 21 7.1 ABRAHAMS SÖNER ...................................................................................................................- 21 7.1.1 Judendomen .................................................................................................................... - 22 7.1.2 Kristendomen .................................................................................................................. - 23 7.1.3 Islam................................................................................................................................ - 27 7.2 HINDUISMEN .............................................................................................................................- 30 7.3 BUDDHISMEN:...........................................................................................................................- 32 7.4 KONFUCIANISMEN ....................................................................................................................- 34 7.5 TEORISAMMANFATTNING: ........................................................................................................- 36 8. KATEGORISERINGAR ............................................................................................................ - 37 8.1 FREEDOM HOUSE ......................................................................................................................- 37 8.2 KATEGORISERING AV RELIGIONER:...........................................................................................- 38 8. 3 KATEGORISERING AV RELIGIONSFRIHET: .................................................................................- 39 9. EMPIRISK UNDERSÖKNING ................................................................................................. - 40 9.1 MÅTT VI FÄSTER VIKT VID: .......................................................................................................- 40 9.2 MULTIPLA REGRESSIONSANALYSER: ........................................................................................- 41 9.2.1. Regressionsanalys: samtliga religioner ......................................................................... - 41 9.2.2. Regressionsanalys: Protestantism.................................................................................. - 43 9.2.3. Regressionsanalys: Katolicismen................................................................................... - 44 9.2.4. Regressionsanalys: Ortodoxa ........................................................................................ - 45 9.2.5. Regressionsanalys: Kristen Mix..................................................................................... - 46 9.2.6. Regressionsanalys: Judendomen ................................................................................... - 47 9.2.7. Regressionsanalys: Islam: Sunni ................................................................................... - 48 9.2.8. Regressionsanalys: Islam: Shia ..................................................................................... - 49 9.2.9. Regressionsanalys: Islam: Mix ...................................................................................... - 50 9.2.10. Regressionsanalys: Buddhism...................................................................................... - 51 9.2.11. Regressionsanalys: Hinduism ...................................................................................... - 52 9.2.12. Regressionsanalys: Mix ............................................................................................... - 53 - 9.3. MEDELVÄRDESTEST - ETA: ......................................................................................................- 54 9.3.1. Religionernas frihetsvärden ........................................................................................... - 54 9.3.2. Religionerna på världsdelsnivå: .................................................................................... - 56 9.4. RELIGIONSFRIHET – FRIHETSPOÄNG.........................................................................................- 57 9.5 RESULTATSAMMANFATTNING: .................................................................................................- 59 9.5.1. Protestantismen: ............................................................................................................ - 59 9.5.2 Katolicismen: .................................................................................................................. - 59 9.5.3. Ortodoxa:....................................................................................................................... - 60 9.5.4. Kristen Mix: ................................................................................................................... - 60 9.5.5. Judendomen ................................................................................................................... - 60 9.5.6. Sunni och Shia: Islam .................................................................................................... - 61 9.5.7. Islam Mix: ...................................................................................................................... - 61 9.5.8. Buddhismen: .................................................................................................................. - 61 9.5.9. Hinduismen:................................................................................................................... - 62 9.5.10. Mix: .............................................................................................................................. - 62 10. ANALYS..................................................................................................................................... - 63 11. SLUTSATSER:.......................................................................................................................... - 71 Vidare forskning och kommentarer: ........................................................................................ - 73 KÄLLFÖRTECKNING: ................................................................................................................ - 75 LITTERATUR: ..................................................................................................................................- 75 WEBBSIDOR:...................................................................................................................................- 78 BILAGOR:.............................................................................................................................................. I BILAGA 1: UNDERLAG FÖR MULTIPLA REGRESSIONSANALYSER ...........................................................I BILAGA 2: RELIGIONER .................................................................................................................... XII BILAGA 3: FRIHETSPOÄNG ...............................................................................................................XIV BILAGA 4: RELIGIONSFRIHET...........................................................................................................XVI BILAGA 5: VÄRLDSDELAR ............................................................................................................ XVIII 1. Inledning 1.1 Bakgrund Den franske politiske tänkaren Alexis de Tocqueville (1805-1859) formulerade i skriften Demokratin i Amerika (1835/1997) sin syn på relationen mellan demokratin och religionen. Demokratin är ett styrsätt som gud önskat och följaktligen så motsätter Gud sig inte de demokratiska styrformerna – att helt argumentera mot demokratin vore att gå emot guds vilja. (Nordin, 2006) Globaliseringen har skapat ändrade livsmönster och förutsättningar för människan, ny teknik och en global marknad medför att världen blivit mindre och att människor från skilda kulturer oftare kan möta varandra. Skillnader i religion, normer och levnadssätt blir allt mer påtagliga. Efter attackerna mot offentliga byggnader i USA den 11 september 2001 och det efterföljande kriget mot terrorismen så har religionens betydelse för demokratin aktualiserats. Forskare som tidigare förbisett religionen som förklarande faktor för demokrati och demokratiseringen började nu intressera sig för frågan. (Costopoulos¸ 2005) Debatten som förts om religionen och demokratin har gällt huruvida vissa religioner är kompatibla med de demokratiska idealen eller inte. Fokus i debatten har legat på kristendomen och islam. (Anderson, 2006) Samuel P. Huntington tillskrev religion stor betydelse för demokratiseringen när han gav ut sin bok, The Third Wave (1993). Denna handlar om demokratiseringsvågor som svept över världen. Huntington har senare kommit att dela in världen i civilisationer baserat på dess religion. Religionen har blivit är en viktig del i kulturerna och bildar en samhörighetskänsla. I väst har det funnits en känsla av religionens minskade betydelse medan det i övriga kulturer skett en religionens renässans. (Huntington, 1993) Religionernas och civilisationernas betydelse har idag blivit högaktuell i den världspolitiska debatten. -1- 2. Metod 2.1 Problembakgrund Demokratin har spridit ut sig över världen. Enligt Freedom House frihetsindex (2006) så är idag åttionio stater kategoriserade som Fri. Allt fler länder har anammat de demokratiska idealen, men fortfarande finns det många stater som inte genomgått en utveckling mot demokratiska styrelseformer. Det finns skilda orsaker till varför antidemokratiska styren påbörjar en demokratiseringsprocess, religioners inställning till demokrati och religionsfriheten kan vara en av dessa. Vilken roll spelar religion och religionsfrihet för den demokratiska utvecklingen i stater? 2.2 Syfte Vi har som syfte för denna uppsats att undersöka om det finns något samband mellan religion, religionsfrihet och graden av demokrati. 2.3 Frågeställning - Påverkar religionen graden av demokrati? - Vilken betydelse har religionsfriheten för graden av demokrati? 2.4 Metod och material Kvantitativ och kvalitativ metod Valet av metod inom statsvetenskapen handlar oftast om valet mellan kvalitativ- och kvantitativ metod. Metodvalet hänger samman med den problemformulering man satt upp och hur man effektivast använder metoden som ett redskap för besvarandet av problemformuleringen. Den kvalitativa metoden består oftast av observation och intervjuer men kan innehålla en mängd olika arbetssätt och lämpar sig bäst när man vill få en fördjupad kunskap -2- och en ökad förståelse av ett sammanhang. Insamlandet av material och fakta är i den kvalitativa metoden mer flexibel än i den kvantitativa, forskarens ges i den kvalitativa metoden en mer central roll. (Eliasson, 2006: Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003) Den kvantitativa metoden bygger på statistik och analyserandet av fakta i form av siffror eller uppgifter som betecknats med siffror. Kvantitativ metod ger en möjlighet att få en bredare bild och ger forskaren möjligheten att generalisera resultaten. I den kvantitativa metoden studerar man variationen i den variabel man har valt att undersöka och försöker påvisa variationen och beräkna mätvärden för att beskriva variabeln. Olika tekniker och mått används beroende på antalet variabler och skalor för att påvisa ett resultat och för att enklare kunna operationalisera. (Ibid.) Vi väljer att i ett metodologiskt avseende bygga vår uppsats på en kvantitativ metod, detta för att kunna få en möjlighet att generalisera resultaten. Att välja den metoden faller sig naturligt då vi är intresserade av att få en möjlighet till en ”bredare bild” att undersöka om religioner och religionsfriheten påverkar demokratin. Med avsikten att generalisera resultaten innebär att vi inte tar någon hänsyn till avvikande fall från den generella trenden. Den inhämtade statistiken kommer att bearbetas i statistikprogrammet SPSS - Statistical Package for the Social Sciences. Vi kommer att använda oss av en Multipel regressionsanalys (MRA) samt ett eta-test för att mäta variablerna. Då uppsatsen bara delvis bygger på tidigare teori och forskning så innebär detta att uppsatsen innehåller både deduktiva och explorativa inslag då vi ej har givna teorier och hypoteser för samtliga religioner. -3- 2.5 Motivering av variabler Valet av variabler är mycket viktigt för resultatet av en undersökning. Vårt val grundar sig på tesen om att variabeln påverkar och har någon förklaringskraft på uppsatsens syfte och frågeställning. (Eliasson, 2006; Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003) Beroende variabel: Frihetspoäng Oberoende variabler: Religion Religionsfrihet För att mäta graden av demokrati använder vi oss av Freedom House frihetsindex. Huntington nämner i Third Wave fem variabler som han ansåg påverka demokratiutvecklingen i den tredje vågen, religionen var en dessa variabler. Den liberala demokratin skall garantera individen fri- och rättigheter. Religionsfriheten är en av dessa friheter. Den är dessutom inskriven i FN:s stadga om de mänskliga rättigheterna. Vi anser att valen av variablerna stämmer väl i linje med försöket att besvara uppsatsens frågeställningar. 2.6 Avgränsningar Vi väljer att undersöka världens samtliga stater för att minimera risken att slumpmässiga urval skall påverka resultaten i undersökningen. Vi avgränsar oss i undersökningen till att bara omfatta Max Webers sex världsreligioner. I samband med kategoriseringen av religioner och religionstillhörighet ämnar vi att definiera religionerna på ett sådant sätt att de blir enkla att operationalisera, detta genom att bryta ner religionerna i olika trosinriktningar. -4- 2.7 Datainsamling och operationalisering Fakta i metod- och teoridelen är huvudsakligen hämtad från tryckt litteratur. Det statistiska underlaget för empirin är hämtad från Internet. Vi har enbart valt en källa för varje enskild variabel, detta på grund av de motstridiga uppgifter vi fick när vi använde oss av flera källor. För att underlätta vår kategorisering valde vi därför att enbart använda oss av Freedom House (Freedom House, 1) hemsida när vi tog fram statistik över religionerna. När procentsats för religionernas storlek saknats så har vi valt att kategorisera dem som Mix om det funnits skilda religioner. Statistik över religionsfrihet hämtade vi från U. S. Department of States (U.S. Department of State, 1) hemsida. Vi har använt oss av Landguidens världsdelsindelning. (Landguiden, 1) För att kunna arbeta med SPSS transformerar vi religionerna samt religionsfrihetskategorierna till siffror. För att underlätta hanteringen av siffrorna i mätningarna så avrundar vi dem till två decimaler. Valet av variabler avgör vilken typ av beräkningar man kan genomföra med en kvantitativ metod. Det finns fyra olika skalor: nominal, ordinal, intervall och kvot. Dessa delas vidare upp i kvalitativa (nominal och ordinal) och kvantitativa variabler (intervall och kvot). (Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003) Variablerna frihetspoäng och religionsfrihet är kvantitativa variabler medan variabeln religion är kvalitativ. För att kunna genomföra en MRA gör vi om den dikotoma variabeln religion till kvantitativ. 2.8 Bortfall Trots att undersökningen bygger på mycket statistik har uppsatsen ett mycket lågt bortfall. Den enda uppgiften som saknas är religionsfriheten tillstånd för USA. I övrigt finns all statistik för samtliga stater tillgänglig. -5- 2.9 Källkritik All litteratur och fakta har bemötts med en kritisk granskning. Vi har varit väl medvetna om att ”religion väcker känslor” och därför varit extra observanta i vårt urval av litteratur. Fakta kan tendera att färgas av skribentens egna religiösa preferenser och därmed är det viktigt att vara ytterst uppmärksam i hanteringen av litteraturen. Valet av Freedom House gjorde vi med vetskapen att det inte är ett helt okontroversiellt index för mätning av demokrati. Man måste vara medvetna om problemen att stater ibland uppfattas och bedöms olika trots en liknande situation. Ett exempel är att Turkiets förtryck av kurderna något som avspeglar sig i dess frihetspoäng medan ett land som Israel med sin likvärdiga behandling av palestinierna ges en väsentlig lägre frihetspoäng. Det finns andra faktorer som också påverkar resultatet men det är ändå ett intressant exempel. Vi tittade närmare på Freedom House organisation och fann intressant fakta. Det visade sig nämligen att så sent som 2005 så var Samuel P. Huntington förtroendevald i dess styrelse. Huntington som tidigare uttalat sig skeptisk mot att de muslimska samhällenas möjlighet att utveckla demokrati (Freedom House, 3: 30). Även om man inte skall dra för stora växlar av detta så är det ändå intressant att en man som gjort sig känd för att vara kritiskt inställd till islam vad gäller utvecklingen av demokrati så sent som 2005 återfanns i styrelsen för en organisation som har till uppgift att mäta demokratins tillstånd i världen. Organisationens oberoende till trots så visar det sig att den amerikanska staten, genom U. S. Departement of State, är en av de största bidragsgivarna. (Freedom House, 3: 28) Trots den kritik vi ovan anfört mot Freedom House anser vi ändå att källan är trovärdig. Freedom House index har blivit ett allmänt vedertaget och accepterat mått för att mäta graden av demokrati i världen. U.S. Department of State är den amerikanska statens motsvarighet till Sveriges Utrikesdepartement som hanterar statens utrikesärenden. Man skall förhålla sig kritisk -6- till information hämtad från enskilda stater, dock insamlar U. S. Department of State information från många olika källor såsom ambassader i utlandet, oberoende organisationer, andra stater och religiösa samfund m.fl. i mätningen av religionsfriheten i världen. (U.S. Department of State, 2) 2.10 Reliabilitet och validitet Reliabiliteten handlar om huruvida undersökningen går att rekonstruera med samma resultat som tidigare under förutsättning att liknande förhållanden råder. Med validitet mäter man om undersökningen verkligen mäter vad den avser att mäta. En god validitet hänger samman med en hög reliabilitet. (Eliasson, 2006) Vi anser att reliabiliteten för uppsatsen är god. Det går att återskapa mätningen med de givna förutsättningarna och uppnå samma resultat. Med hjälp av statistikprogrammet SPSS samt tydliga formuleringar, avgränsningar och definitioner får vi förutsättningarna för en god reliabilitet. Vi har återskapat vår mätning i SPSS för att undvika eventuella felaktiga inmatningar och vi återfick samma resultat. Vi anser att vi mäter det vi med uppsatsen avsett att mäta och innebär att vi kan anse att validiteten för vår uppsats är god. All statistisk data är insamlad från erkända och trovärdiga källor och är hämtad från mätningar gjorda samma år. -7- 3. Den liberala demokratin Demokrati är ett tillstånd som karaktäriserar en stat eller ett samhälle. Demokratisering är den process som för fram till detta tillstånd. Demokrati är målet, demokratisering är vägen. (Vanhanen, 1997: 11) Allt sedan antikens dagar har politiska filosofer diskuterat lämpliga styrelseformer och funderat över frågan - vem eller vilka är lämpliga att styra? Demokratin har ändrat skepnad under historiens gång – från den direkta demokratin som existerade i antikens grekland till den representativa demokratin som är rådande idag. (Held, 1996/2005) Demokratin är född och utvecklad ur ett västerländskt ideal. Personlig frihet, mänskliga rättigheter, rättstaten och demokratin är alla idéer som är sprungna ur den västerländska civilisationen, som i grunden är byggd på kristna ideal. (Huntington, 2006) Demokratin var innan andra världskriget också enbart förekommande i de traditionellt kristna staterna. (Diamond, 2005) Demokratibegreppet kan definieras på olika sätt beroende på hur man ser demokratin som ett ideal eller existerande styrelseform. Den maximalistiska definitionen av demokrati omfattar samhällets alla sfärer. Med denna definition kan ett samhälle enbart ses som demokratiskt när demokratin råder i samhällets alla beståndsdelar. En maximalistisk definition av demokratibegreppet är problematiskt ur ett empiriskt perspektiv då den blir oerhörd svår att göra mätbar. (Rindefjäll, 1998) En mer operationaliserbar och kategoriserbar definition av demokratibegreppet är den minimalistiska synen. Denna smala demokratidefinition, har sitt ursprung från Joseph Schumpeter. Han lägger stor vikt vid valproceduren och att kandidater till offentliga positioner skall konkurrera om väljarnas röster. Individens möjligheter att yttra sig och själv få välja får inte vara hotad. (Ibid.) Den minimalistiska definitionen innefattar även minimikrav på yttrande-, press, organisations- och församlingsfrihet för att valen skall uppfattas demokratiska. Många erkända statsvetare, som t.ex. Huntington, Vanhanen och Lipset, har en smal demokratidefinition i sina mätningar. (Ibid.) Fördelen med den minimalistiska demokratidefinitionen i studiet av stater och nationer, är att den underlättar kategoriserandet av stater och är enklare att operationalisera. Kritiken som riktats mot Schumpeter och hans syn på demokratin är -8- att den innehar elitistiska inslag. Individen riskerar att bli en passiv del i demokratin då de politiska kombattanterna enbart är ute efter individernas röster i valen. Denna kritik om det elitistiska tänkandet riktas även mot Huntington. Han får även kritik för att han blir inkonsekvent och snurrar in sig i fri- och rättvisebegreppet med motsägelser om hur man kan mäta om val är fria och rättvisa. (Rindefjäll, 1998) Den amerikanska forskaren Larry Diamond (1999) diskuterar skillnaden mellan en maximalistisk och minimalistisk syn på demokratin. Han kategoriserar demokratibegreppen i pseudodemokrati (pseudodemocracy), valdemokrati (electoral democracy) och liberal demokrati (liberal democracy). Den minimalistiska demokratisynen – valdemokrati – ger medborgaren möjlighet till val och ett konkurrerande partiväsende, samt vissa fri- och rättigheter utan att för den skull nå upp till de krav ställda på den liberala demokratin. Det som t.ex. gör att valdemokratier är mindre demokratiska än de liberala demokratierna kan enligt Diamond bero på att institutionerna är för svaga för att klara av att garantera att t.ex. etniska och religiösa minoriteter sina rättigheter och detta medför att dessa grupper riskerar hamna utanför systemet. Detta riskerar att i sin tur leda till en politisk marginalisering och utanförskap av stora grupper i dessa samhällen. Den liberala demokratin innefattar förutom de minimalistiska definitionskraven, även krav på: 1) Frånvaro av någon ytterligare makt utöver den valda församlingen, tex. en stark militärmakt. 2) Begränsningar för den utövande makten med ett horisontellt ansvar bland de i maktposition samt ett beskyddande av konstitutionen. 3) Möjliggörande av politisk och civil pluralism både för individen och för grupperingar. (Diamond, 1999: 10) Diamond tar upp olika konkreta element som krävs för att definieras som en liberal demokrati: en kontrollapparat över statsmakten och dess beslut, militären underordnade de folkvalda, begränsningar i den utövande makten, möjliggöra alternativa informationskanaler, inget förbud mot minoritetsgrupper (t.ex. religiösa och etniska) och garantera minoritetsskydd, individuella fri- och rättigheter samt upprätthålla en rättsstat där likhet inför lagen råder. För att nå upp till de krav som -9- ställs på en liberal demokrati krävs också att de är konstitutionella demokratier. Staten skall handla i enlighet med lagen. (Diamond, 1999) Dessa punkter utgör också grunden för Freedom House kriterier i sin årliga mätning av demokratins tillstånd i världen. (Ibid.) Begreppet ”liberal demokrati” är inte okontroversiellt i sig. Liberalismen och demokratin var från början två skilda ”teorier”. Demokratin är sprungen ur det Atenska samhället, där medborgarnas inflytande skulle garanteras. Medborgaren hade möjlighet till inflytande, men det var en begränsad personlig frihet. Det kollektivas bästa skulle sättas i fokus – inte individens. Liberalismen har som utgångspunkt individens självständighet gentemot staten, individen skall få växa och utvecklas självständigt utan att staten och kollektivet skall förhindra detta. (Arvidsson, 1998) Begrepp som rättigheter, frihet, jämlikhet och individualism är måhända inte centrala för vare sig demokrati eller liberalism i ursprunglig bemärkelse, men begreppen har blivit fundamentala för kombinationen liberal demokrati. (Arvidsson, 1998: 54) Idag är de två begreppen liberalism och demokrati synonymt med den västerländska liberala demokratin. Det vore nästintill omöjligt att särskilja begreppen då det finns ett paradoxalt beroendeförhållande mellan liberalismen och demokratin. Den individuella friheten som liberalismen förespråkar är en nödvändighet för den liberala demokratin. (Arvidson, 1998) Bhikhu Parekh (1993) diskuterar den liberala demokratins universella förtjänster. I den västliga civilisationen gör man anspråk på att den liberala demokratin är ett styrelseskick som är det bästa för samtliga stater och civilisationer. Parekh menar att detta är fel. Medan man i väst är vana vid den liberala demokratin och dess förtjänster så sprider dess ideal rädsla och osäkerhet i andra delar av världen. De individuella friheterna som i den liberala demokratin är självklara, är en kontrast till vad som är rådande i andra kulturer. Individen har i vissa kulturer en underordnad roll gentemot kollektivet. I tredje världen har den liberala demokratin blivit associerad med den sekularisering som skett i den västliga civilisationen – den liberala demokratin ges skulden för religionens minskade betydelse i väst. Därför sprider den liberala - 10 - demokratins ideal kalla kårar i den tredje världen. Rädslan bottnar i att man skulle behöva bryta gamla traditioner och mönster, att religionen skulle få en minskad betydelse och individualismen i samhället skulle bli större. (Parekh, 1993) Parekh menar också att om man försöker exportera den liberala demokratins ideal till samhällen som inte besitter samma erfarenheter som de stater som formats under detta system kommer leda till en underminering av folks och staters integritet och den samhörighet som deras sätt att leva grundar sig på. En omdefiniering av begreppet liberaldemokrati måste enligt Parekh ske om länderna i väst vill sprida den demokratiska utvecklingen till den tredje världen. Vikten bör läggas vid demokratin och inte vid de liberala tankarna. Det finns inget hinder mot en ”demokratisk liberal” definition, där de liberala tankarna är ett komplement till det demokratiska idealet. Den liberala demokratin är född och anpassad för den västliga civilisationen och dess syn på staten och individen. Om demokratins ideal skall kunna spridas så måste den kunna anpassas att även kunna tillämpas i andra civilisationer där individen ses en del av kollektivet (Parekh, 1993). Ett system som grundar sig på ett ”demokratiskt liberalt” antagande ser till att individen respekteras med den skillnaden att individens rättigheter definieras utifrån de sociala aspekterna. (Ibid.) - 11 - 4. Demokratins framväxt Utvecklingen av demokratin i världen har enligt Samuel P. Huntington (1993) gått i vågor. En demokrativåg definierar Huntington som: A wave of democratization is a group of transitions from nondemocratic to democratic regimes that occur within a specified period of time and that significantly outnumber transitions in the opposite direction during that period of time. A wave also usually involves liberalization or partial democratization in political systems that do not become fully democratic. (Huntington, 1993: 15) Huntington skriver att tre vågor hittills skådats i världen. Alla vågor kommer att följas av en tillbakagång – en s.k. motvåg. Det har bl.a. berott på att demokratin haft svagt stöd bland den politiska eliten och folk i allmänhet. Ekonomiska kriser och kollapser, problem i koncolideringsprocessen av demokratin, inre konflikter som innebär att lag och ordning blir svår att upprätthålla, militärkupper, ingripanden eller ockupationer av ickedemokratiska stater kan vara några av orsakerna till varför vissa stater går tillbaka till ickedemokratiska styren. (Huntington, 1993) Den första vågen hade enligt Huntington sin början 1828 och pågick i knappt 100 år fram till 1926. En utökad allmän rösträtt i de Förenta staterna fick efterverkningar i flera andra stater i väst. Denna våg följdes av en motvåg 1922-1942 med första världskriget och den ekonomiska depressionen som utlösande faktorer. Den andra vågen startade 1943 och stärktes med de allierades seger i andra världskriget. Denna våg sträckte sig fram till 1962 och följdes då av en motvåg som pågick mellan 1958-1975. I april 1974 inleddes den tredje vågen, i samband med att Salazar störtades från makten i Portugal. I den tredje vågen så gick många stater även utanför väst mot en demokratisk utveckling. (Ibid.) Huntington diskuterar även spridningen av demokrati och uppkomsten av demokrativågorna. Huntington har skapat fyra modeller för hur demokratiseringsprocessen tar fart i en eller flera stater: Single cause, parallel development, snowballing och prevailing nostrum. Dessa modeller skall inte ses som uttömmande och de enda orsaker till demokratins utbredning, det ska heller inte tolkas som att det bara är en modell som kan verka för att demokratiseringen i ett land tar - 12 - fart, flera av modellerna kan verka samtidigt – den ena processen utesluter inte att andra processer kan verka samtidigt. (Ibid.) Single cause – Demokratiseringen (x) tar fart i en eller flera stater av en enskild orsak eller händelse (a). En orsak kan till exempel vara uppkomsten av en ny supermakt, förändringar i den internationella världsordningen eller stora krig som ger verkningar även i andra stater. (Huntington, 1993: 32) Parallel development – Demokratiseringen (x) orsakas av en likartad utveckling av en eller flera oberoende variabler (a) som sen ger efterverkningar på den beroende variabeln (x). Ett exempel på detta kan vara att en ökning i materiell status och ekonomisk utveckling innebär en tilltagen demokratisering. Det som fungerar som en utlösande faktor i ett land behöver inte fungera som en utlösande faktor i andra länder. (Huntington, 1993: 32) - 13 - Snowballing – En viktig orsak i utvecklingen av demokrati i en stat (a) kan påverka spridandet av demokrati till ett annat land. En oberoende variabel kan orsaka demokratisering (x) i ett land som inte bara ger effekt på det landet utan också sprider sig till andra länder som i sin tur också får en snöbollseffekt på än fler länder. (Huntington, 1993: 33) Prevailing nostrum – Förutsättningarna för demokratiutvecklingen (x) i stater kan se väldigt olika ut. Olika enskilda händelser som i sin tur leder till olika problem inträffar ungefär samtidigt i olika länder som medför att åtgärder måste tas för att komma till bukt med dessa problem. De styrande delar en gemensam värdegrund och tro på demokratin är vägen ut ur dessa problem (z). Detta skulle i sin tur kunna leda till en demokratisering (x). (Huntington, 1993: 34) Huntingtons såg i den tredje vågen fem faktorer som inverkade på demokratiseringen: legitimiteten för auktoritära styren hade förändrats, ekonomiska utvecklingen, religiösa påtryckningar - främst av katolska kyrkans ändrade inställningar till demokratin, ökade externa påtryckningar samt snowballing effect. (Huntington, 1993) - 14 - 5. Nya förutsättningar Huntington hävdar i Civilisationernas kamp (1996/2006) att efter det kalla krigets slut har förutsättningarna för världspolitiken markant förändrats. Tidigare hade världen varit tydligt ideologiskt uppdelad mellan den ”demokratiska västvärlden” och det ”kommunistiska Sovjetunionen”. Den nya världen kom enligt Huntington att bestå av olika civilisationer. Huntington definition av en civilisation är: Den mest övergripande kulturella grupptillhörighet och den mest allmänna nivå av kulturell identitet människan kan ha gemensamt […] En civilisation kan definieras både i termer av gemensamma objektiva beståndsdelar såsom språk, historia, religion, sedvänjor och institutioner samt genom varje människas subjektiva identitet. (Huntington 1996/2006: 49) Huntington talar om fem stora civilisationer: den kinesiska, japanska, hinduiska, islamska och den västerländska men ser möjligheter för ytterliggare tre civilisationer att växa fram: den ortodoxa, latinamerikanska och afrikanska. Huntington ser att framtida skillnader mellan folk inte längre kommer bottna i ideologiska, politiska eller ekonomiska olikheter utan kommer uteslutligen att kretsa kring civilisationernas kulturella olikheter. Folk och nationer försöker svara på den mest fundamentala frågan människan över huvud taget kan ställa sig: Vilka är vi? Och de svarar som människan alltid har gjort, genom att hänvisa till det som betyder mest för dem. Människor söker sin tillhörighet i familjen, religionen, språket, historien, värderingar, seder och samhällsinstitutioner. (Huntington 1996/2006: 20) 5.1 Religionens renässans Människans sökande efter sin identitet har gett ökad betydelse för ”vi:et” detta har gjort att religionen fått en ökad betydelse i samhället. Alla civilisationer har ett nära samband med dess religion då religionerna utgör en viktig del i byggandet av en gemensam kultur. Religionen föder gemensamma normer och värderingar som bildar - 15 - en del i det uppfattade ”vi:et”. Ett vi kräver dock alltid en motsats – ett ”de” eller ”dom”. Vi vet bara vilka vi är när vi vet vilka vi inte är, och ofta bara när vi vet vilka vi är emot. (Huntington 1996/2006: 20) Den gängse uppfattningen under första hälften av 1900-talet var att religionen minskade i betydelse allt efter att moderniseringen tagit fart. Moderniseringen skulle medföra rationella och vetenskapliga antaganden och metoder. Rationellt och vetenskapligt tänkande kunde ses stå i kontrast till vad religionen tidigare stått för. (Huntington, 1996/2006) Sekulariseringen har ökat i de rika postindustriella samhällena, med USA som undantag. Medan religionens betydelse har ökat i världen som helhet. (Norris, Inglehart, 2004) Den s.k. sekulariseringsteorin dvs. modernisation up – religion down, ses nu som allt för lättvindig förklaring på den komplexa relationen mellan religion och demokratin. (Costopoulos, 2005) Under 1900-talets senare hälft har det visat sig att moderniseringen lett till en Le revanche de dieu – guds eller religionens renässans (Huntington, 1996/2006: 121). Huntington ger en förklaring till religionens renässans i moderniseringen och den urbanisering som skett i dess kölvatten. Människor flyttar från landsbygd till städer i jakt på arbete, detta medför att de traditionella familjebanden/grupperingarna förändras. Från de tydliga normer och värderingar som tidigare rått inom familjer, byar och samhällen, så söker nu människan efter att finna dessa normer bland annat i religionen att bygga sin identitetsgrund kring. Religionen har givit människan en möjlighet att finna sin identitet i globaliseringens och urbaniseringens tidevarv. Den erbjuder människor svar på existentiella frågor och sökandet efter sin identitet och ger människan möjlighet att finna ”jaget” som tillsammans med andra bildar ”vi:et”. Detta skapar en tydlig kontrast mot andra kulturer. Enligt Huntington uppkomsten till civilisationernas kamp. (Ibid.) I boken Civilisationernas kamp (1996/2006) skriver Huntington att den tredje demokratiseringsvågen bara i begränsad utsträckning påverkade de muslimska samhällena. Medan demokratin fick genomslag i andra delar av världen växte den islamistiska rörelsen sig stark i muslimska stater. Den demokratiska oppositionen som motverkade auktoritära styren i andra delar av världen motsvarades i muslimska - 16 - staterna av en islamistisk rörelse, vilka gav upphov till stärkta islamistiska tendenser snarare än en demokratisk utveckling. (Huntington, 1996/2006) Den liberala demokratins misslyckande med att få fotfäste i det muslimska samhället är någonting som pågått sedan slutet av 1800-talet. Detta misslyckande har, åtminstone delvis, sin grund i den islamska kulturen och det islamska samhällets ogästvänlighet gentemot det västerländska liberala idéer. (Fouad Ajami i Huntington, 2006: 147-148) Civilisationernas kamp har blivit en av de mest citerade, diskuterade och kritiserade texterna i forskningen kring demokrati och demokratiutveckling. Pippa Norris och Ronald Inglehart ifrågasätter i Sacred and Secular (2004) Huntingtons påstående att den största skillnaden mellan den västliga och de muslimska och kristet ortodoxa civilisationerna har sin grund i synen på den liberala demokratin. Ingleharts utveckling av moderniseringsteorin innehåller en hypotes om att moderniseringen genererar förändrade kulturella attityder i samhällen, men att historia och religion ändå präglar utvecklingen av moderniseringen. Moderniseringen medför förändrade könsroller samt leder till att samhällen blir mer öppna och toleranta mot olikheter, aborter, skilsmässor och avvikande sexuella läggningar. (Norris, P & Inglehart, R. 2004) Istället för att som Huntington fokusera på skillnaderna mellan civilisationers demokratiska värderingar skall man istället lägga fokus på den stora kontrasten mellan moderna och traditionella samhällen i deras syn på jämlikhet mellan könen och sexuell frigörelse. (Ibid.) För att komma fram till denna slutsats har Norris och Inglehart undersökt attityden till demokratins ideal och hur människor uppfattar att demokratin i de facto fungerar. Till grund för undersökningen låg Huntingtons uppdelning av civilisationer. Undersökningen fann att det inte fanns några signifikativa skillnader mellan befolkningen i väst och de i muslimska stater i uppfattningen om demokratins ideal eller hur demokratin fungerar. Ett överraskande resultat i undersökningen var att befolkning i de ortodoxt kristna staterna visade ett lägre stöd för de demokratiska idealen än andra och att man uppfattade demokratins tillstånd som sämre. (Ibid.) - 17 - Vidare undersökte också Norris och Inglehart attityden mot jämställdhet och sexuell frigörelse i dessa samhällen. Där fann de en tydlig skillnad mellan de moderniserade samhällena i väst och samhällen och civilisationer som inte kommit lika långt i moderniseringen. Medan de flesta civilisationer lade sig någonstans i mitten av skalan så var de muslimska staterna representerade längst ner på skalan, man uppvisade t.ex. en sämre attityd mot jämställdhet och mindre tolerans mot t.ex. homosexualitet. (Norris, P & Inglehart, R. 2004) Morris och Inglehart påpekade att det kanske inte var den kulturella inställningen till demokrati som leder till civilisationernas kamp utan snarare den markanta skillnaden mellan de moderna och traditionella samhällena. (Ibid.) - 18 - 6. Twin tolerations Artikel 18 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna säger: Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor. (OHCHR) De fri- och rättigheter som följer med den liberala demokratin som t.ex. organisationsfrihet, religionsfrihet och yttrandefrihet ger individen en möjlighet att utöva sin religiösa trosuppfattning utan att hotas av repressalier. Människans frihet till religiöst utövande skall vara skyddad och ingen skall i en liberal demokrati hindras att utöva sin tro. (Costopoulos, 2005) Alfred Stepan´s uttryck Twin Tolerations har en central roll i antologin World religions and democracy angående diskussionen kring religion och demokrati och detta uttryck kan sammanfattas: These mean that political authorities agree to allow free religious activity within the broad and equally applied limits, while religious persons and bodies agree to relinquish claims to wield direct political power even as they remain free to use all aviable means of peaceful persuasion (including the votes of religious people) in seeking to shape public policy as they prefer. (Costopoulos, 2005: XI) Staten skall vara fri från religiös styrning, och det religiösa skall vara fri från statlig styrning – med en ömsesidig respekt för varandras verksamheter. Samtidigt så måste man också respektera andra trosuppfattningar. En religiös pluralism måste tillåtas. (Costopoulos, 2005) Alexis de. Tocqueville (1835/1997) talade om vikten att skilja mellan det himmelska och det jordliga. Detta var också något Tocqueville såg karakterisera det amerikanska samhället – prästerskapet tycktes frivilligt hålla sig borta från makten och sätta en sorts yrkesstolthet i att förbli främmande för den. (Tocqueville, 1997: 412) - 19 - Respekt och tolerans för religiösa skillnader är grunden i Twin Tolerations och är av yttersta vikt i utvecklingen av ett demokratiskt samhälle. Den liberala demokratin har kunnat byggas i en mångfald länder trots stora religiösa skillnader, att respektera varandras trosutövning, genom Twin tolerations, är en förutsättning för att detta skall kunna göras. Religiösa samfunds representanters och statsmäns inställning till religionsfrihet och Twin tolerations är därför en viktig faktor i frågan om demokratin över huvud taget skall kunna byggas i ett land. (Costopoulos, 2005) - 20 - 7. Världsreligionerna och dess kompatibilitet med demokratin Med världsreligioner avser Max Weber ett religiöst betingat system för reglering av livet och vilka samlat en stor mängd anhängare. (Weber, 1916/1996: 19) Vi använder oss av Webers definition i kategoriseringen av de sex ”världsreligionerna”; judendomen, kristendomen, islam, hinduismen, buddhismen och konfucianismen. (Weber, 1916/1996) 7.1 Abrahams Söner Judendomen är den äldsta av de monoteistiska religionerna (de som tillber En Gud). Både kristendomen och islam är sprungna ur Judendomen och har det gemensamt att de alla tillber samma gud. Tillsammans utgör religionerna - Abrahamsreligionerna efter arvet av Abraham som räknas som alla de tre religionernas stamfader – judar, kristna och muslimer utgör tillsammans Abrahams Söner. De tre religionerna har under historiens gång utvecklats i olika riktningar. Yttre omständigheter och förändringar i omvärlden har präglat religionerna vilket gjort att de fått sina egna särarter. (Hedin, 2004) En av de mest centrala skillnaderna mellan de tre religionerna är synen på människan. Valfriheten präglar kristendomen. Möjligheten att vända sig bort från Gud har också lett till att frågan om synd fått en central roll inom kristendomen – människan har allt sedan förvisandet från paradiset levt med arvsynden. Detta ger frälsningen en central roll inom kristendomen. Inom judendomen och Islam är människan god från födsel. Historien om Adam och Eva finns även den inom dessa religioner. Tillskillnad från den kristna versionen så drabbades både de båda av stora kval i samband med att de åt av äpplet, denna ångest som drabbade dem gjorde att Gud, trots sin bestörtning kunde förlåta dem. Således finns ingen motsvarighet till arvsynden inom Islam. Människan är god, tron och gott leverne skall genomsyra en rättstrogen muslims liv. Människan är skapad i guds avbild, därför är en ljus människosyn en naturlig konsekvens till detta. (Hedin, 2004) - 21 - Det onda inom Judendomen är snarare en brist, något som fattas i människans medvetande och inte som i kristendomen en kraft. Det onda är en brist på Guds närvaro. (Hedin, 2004) Inom Islam är det onda en kraft, men en kraft som Gud kan behärska och låter hållas. Satans uppgift är att pröva människan genom att vilseleda dem. Människorna skall, eftersom de är Guds avbild, kunna stå emot dessa frestelser. De kristnas syn att Jesus offrade sig själv för människan, skulle uppväga de tidigare synderna, innebär ändå att arvsynden genom tiden varit central i den kristna tron. (Ibid.) Alla tre religionerna härleder ondskan främst till människornas möjlighet bestämma själv om att leva gott eller ont. Detta är ett val som inte Gud lägger sig i utan något människan själv måste få bestämma. Genom ett gott leverne släpper man in Gud i sitt liv. Människan skall genom heliga handlingar visa vördnad och respekt för Gud och tacka för det liv han skänkt dem. Att leva syndigt som jude eller muslim är först och främst inte ett svek mot gud utan ett svek mot sig själv. (Ibid.) 7.1.1 Judendomen Judendomen innebär både tro och lag. Judendomen är en religion som påverkar hela livet. Att leva som en rättrogen jude innebär att man skall bära med sin tro i livets alla handlingar. Judarna skall genom detta påminna sig om det heliga och livets gåva. (Hedin, 2004) Övertygelsen är den att det bara finns en gud, som är hela världens skapare och herre, Gud är evig och allsmäktig. Gud har uppenbarat sin Lag - Torahn för det judiska folket och utvalt dem att vara ett föredöme för hela mänskligheten. (Beaver et.al. 1983) Torahn finns nedtecknad i Bibelns första böcker, (Ibid.) vägen till frälsning är att följa Torahn (Hattstein, 1999). Människan är skapad i Guds avbild och är i grunden sett god. (Hedin, 2004) Det finns olika läror inom judendomen, dels de bokstavstroende ortodoxa judarna som lever efter Torahn i minsta detalj, medan andra försöker anpassa den efter dagens villkor samt dem som inte lyder dess alla regler och föreskrifter. - 22 - De bokstavstroende anser att en god jude leva efter guds lära. Lagen, Torahn, ses därför vara viktigare än något annat för en god jude. (Hedin, 2004) Det är nästan omöjligt att ge en historisk bild av relationen mellan judendomen och demokratin. Demokratin har dock kommit att bli en lösning på många av de problem judarna ställts inför under historien. Oavsett vart de tidigare bott så har de nästan alltid levt i minoritet. Antisemitismen – förföljelsen och förtrycket mot det judiska folket har historiskt följt dem. Judarna har drabbats hårt av auktoritära och intoleranta styren, inget annat folk har fått uppleva så starkt vad alternativen till demokrati innebär. Historien och erfarenheter om vad motsatsen till demokratin kan innebära har format de judiska folken att ta till sig demokratins ideal och uppskatta den. De fri- och rättigheter som den liberala demokratin medför har kommit att betyda mycket för den judiska befolkningen. (Fradkin, 2005) Judarna har enligt Torahn fått ett löfte om ett eget heligt land – Israel. Antisemitismen som fanns i Europa aktualiserade denna fråga. Det enda sättet att komma undan de förtryck judarna historiskt drabbats av var att bilda en egen stat. (Beaver et.al. 1983) Efter andra världskriget så blev denna judiska stat en realitet - staten Israel utropades 1948. (Ibid.) 7.1.2 Kristendomen Kristendomen är den religion som blivit mest associerad med den liberala demokratin. De liberaldemokratiska idealen har spridit sig i väst, men det har inte alltid varit så. Ingen av de kristna trosinriktningarna har under historien varit entydigt för den demokratiska utvecklingen eller Twin tolerations. Reformatorn Martin Luther tyckte t.ex. att kyrkan skulle ha stor en makt i samhället, demokrati var inget han förespråkade och Twin tolerations och idealen med religionsfrihet var inte existerande i hans tid utan den ”protestantiska tron” var allenarådande. (Costopoulos, 2005) - 23 - Den katolska kyrkan är hierarkiskt uppbyggd. Den hierarkiska uppbyggnaden och påvens roll förklarar religionshistorikern Christer Hedin med: Katolska kyrkan ser sig som en levande organism, som inte bara vill bevara arvet och texterna från kyrkans äldsta tid. Den ser det första budskapet som ett frö till kyrkans stora träd, som ständigt skjuter nya skott. En del av dessa måste rensas bort medan andra får leva vidare. Påven avgör i sin egenskap av kyrkans högsta ledare vilka nya tankar som stämmer med kristendomens grundtankar. (Hedin, 2004: 143) Daniel Philpott (2005) beskriver den katolska kyrkans tidigare negativa syn på demokratin. Den katolska kyrkan ondgjorde sig t.ex. över den franska revolutionen.. Så sent som 1965, då det s.k. andra Vatikankonciliet – om hur kyrkan skulle öppna sig mot samhället och dess aktuella problem ställde sig den katolska kyrkan officiellt upp bakom den liberala demokratin. (Philpott, 2005) Med det andra Vatikankonciliet så accepterades också tanken om religionsfrihet och Twin tolerations av den katolska kyrkan. (Ibid.) Påve Paulus VI ses som den som förändrade den katolska kyrkans syn på demokrati och religionsfrihet. Han såg religionsfriheten som en rättighet av gud given. Ingen individ, grupp eller stat kan rättmätigen lägga sig i en människas sökande efter sanningen. (Paulus VI i Philpott, 2005: 105) Paulus VI efterföljare har talat sig allt mer varm om den liberala demokratins förtjänster, Johannes Paulus II följde i Paulus VI spår och hyllade den liberala demokratin. Det var enligt honom det form av styre som tydligast stimulerar rättvisa och kyrkans budskap. (Philpott, 2005: 105) Den katolska kyrkans förändrade inställning till demokrati och religionsfrihet har haft stor betydelse för demokratiseringen tagit fart i många stater. Den tredje demokratiseringsvågen benämner Huntington även som en katolsk demokratiseringsvåg. (Huntington, 1993.) Att katolska kyrkan slöt upp bakom den liberala demokratin och öppnade upp sig mot andra religiösa läror är enligt Huntington en viktig faktor till att demokratin också tog fart i många av de katolska staterna. Den tredje vågen kom därför att skölja över många katolska stater i Sydeuropa samt Latin- och Sydamerika. (Ibid.) Genom den katolska kyrkans starka centrala bas (Vatikanen) och sin transnationella karaktär så kunde man förespråka politisk pluralism i auktoritära och totalitära samhällen. (Anderson, 2006) - 24 - Katolicismen stod kontrast med den ortodoxa kyrkan i kommunistiska stater sig stark under den Sovjetiska kommunisttiden. Den katolska kyrkan hade kraft att fungera som opposition mot de odemokratiska krafter som styrde bakom järnridån. Johannes Paulus II inspirerade t.ex. till att den s.k. solidaritetsrörelsen startade i sitt hemland Polen. (Anderson, 2006) Den ortodoxa kyrkan däremot var inte lika stark i sitt motstånd mot kommunismen. Detta förklarar Philpott med att den rysk-ortodoxa kyrkan inte var skild från statsstyret. Kyrkan var i behov av statliga bidrag och satt därmed i ”knäet på Moskva”. Kommunistpartiet genom KGB tog plats i de ortodoxa kyrkoförsamlingarna för att kunna motverka oppositionella krafter, det blev en modern form av caesareopapism (direktöversatt kejsarpåvedöme), som i de ortodoxa staterna var ett arv från det Bysantinska riket, som länge varit gällande i staterna där de ortodoxa kyrkorna haft stark ställning. Ledaren skulle utöva den högsta kyrkliga makten. (Nationalencyklopedin, 1) (Anderson, 2006) De ortodoxa kyrkorna har en mer nationell karaktär än de lutherska och katolska motsvarigheterna. Detta har medfört att man i stater med stark ortodox prägel inte heller påverkats av externa krafter som inneburit att en demokratiseringsprocess. Philpott skriver att det som tydligast utmärker de ortodoxa staterna är att de inte accepterat tanken om Twin tolerations. (Philpott, 2005) Att demokratin utvecklades först i protestantiska staterna var mer en oavsiktlig konsekvens av att man rev den hierarkiska struktur som präglade katolicismen. Ingen - varken grevar, präster eller konungar var viktigare än andra inför gud. Kristendomen och främst protestantismen verkade för att göra religionen till en privat angelägenhet, man skulle hålla tron inom sig. Andra religioner som talar om Gudsstat och som baserar samhällena på lagar stiftade av Gud tenderar att utvecklas till teokratiska samhällen (präst eller Gudsvälde). Inför Gud är alla jämlika och denna syn präglade de protestantiska samhällena, jämställdheten skulle främjas. Kristendomen och särskilt den protestantiska lärans syn på tron som en individuell angelägenhet har lett till att den protestantiska kyrkan förhållit sig relativt passiv när det gäller att engagera sig i politiska frågor. (Anderson, 2006) - 25 - Weber framhåller religionens betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Han diskuterar i Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (1904/1978) varför den kapitalistiska utvecklingen, som varit explosionsartad från 1600-talet och framåt, skedde i väst och inte någon annanstans. Weber fann i sin undersökning att i den protestantiska delen av väst fanns en helt annan inställning till ackumulation av rikedomar något som saknade motstycke i andra delar av världen, även i det katolska väst. Den kapitalistiska andan vars grund byggde på uppfattningar och värderingar om ekonomins värde - genomsyrade det ekonomiska tänkandet i det protestantiska världen. (Weber, 1978) Författaren Steve Bruce (2006) spinner vidare på detta resonemang i sin diskussion om protestantismens betydelse för demokratiseringen. I det arbetet som bedrevs i de protestantiska staterna för att öka jämlikheten utkristalliserades också en större acceptans för andra trosutövare. Jämlikhetsarbetet, den kapitalistiska andan och sekulariseringen är centrala faktorer för demokratins utveckling i de protestantiska samhällena. Då tron var individuell och faktumet att kyrkan inte lade sig i statens angelägenheter, gjorde att de protestantiska staterna lättare kunde förhålla sig neutral i stridigheter mellan religiösa grupper. Stridigheter som tidigare varit ekonomiskt förödande. Följden av religionsfriheten inte bara att acceptansen för andra trosutövare ökade utan gav också möjligheter till att nå större ekonomiska framgångar. (Bruce, 2006) Protestantiska kyrkan uppmuntrade tidigt till allmän skolning som t.ex. läs- och skrivkunnighet. Översättning av Bibeln till nationella språk var en del i detta. För att kunna nå frälsning så var det nödvändigt att förstå innebörden de bibliska texterna. Läs- och skrivkunnigheten blev därför en naturlig del i den protestantiska tron. (Ibid.) - 26 - 7.1.3 Islam Diskussionen kring Islams kompatibilitet med demokratin verkar kretsa kring stereotypa och statiska uppfattningar om Islam som oföränderlig. Det är dock viktigt att komma ihåg att Islam likt kristendomen har flera förgreningar och har över åttahundra miljoner utövare i världen i över 60 stater som domineras av muslimer. Det finns inom Islam två huvudgrupperingar – shia och sunni. Inom sunnismen förekommer inte någon tydlig hierarkisk ordning utan alla har samma uppgift på jorden – tjäna Gud. Det finns inte något prästerskap som förmedlar Guds budskap till människan. Synen på ledarskapet är det centrala i konflikten mellan shiiter och sunniter. Eftersom det inte fanns några direktiv på hur valet av en religiös ledare efter Muhammed skulle gå tillväga så tolkades det olika. (Hedin, 2004) Inom den sunnitiska tron skulle valet av ledarskap ligga på nationen som helhet. Folket skulle styra sitt eget öde och därför också välja en ledare som såg till folkets intresse. Kalifen (ställföreträdare) skulle ha folkets förtroende och kalifen var heller inte oersättlig utan kunde ersättas om de mister förtroende för denne. Både de styrande och de styrda skulle implementera de gudliga lagarna och därför måste de också leva efter sin tro. (Abdou El Fadl, 2004) Shiamuslimerna valde att utse en kusin till Muhammed till hans efterträdare, då man enligt denna tro såg kalifen som någon i unik ställning. Shiitiska samhällen har därför en tydligare hierarkisk struktur med kalifen i särställning. (Hedin, 1994) Trots denna hierarkiska struktur så finns det ingen motsvarighet till den katolska hierarkin med Påven som den främsta företrädaren för religionen.(Ibid.) Islam omfattar livets alla sfärer - från det politiska, sociala till det ekonomiska. Detta beskrivs inom Islam som din wa dawla. Ett helhetskoncept där religion och stat går hand i hand. Religionen är vägledande när det gäller styret av staten. Det är denna syn på religionens roll i styret som ofta gör att muslimska stater anses ha det svårt att uppnå ett demokratiskt styre. (Nilsson, 1998) Många muslimer avvisar tanken att skilja styret mellan den skapade och andliga världen. I många muslimska stater har man däremot accepterat tanken och sett fördelar med att skilja t.ex. sociala och - 27 - ekonomiska frågor från religiös inblandning – statsstyret får dock inte förlora den religiösa dimensionen. (Hedin, 1994) Muslimer skiljer inte mellan trosläran och etiken inom islam. Man kan inte skilja mellan lära och livsmönster. Islam innefattar hela ens liv, en livshållning, som brukar beskrivas som tawhid. Man kan inte skilja mellan andligt och världsligt, mellan religion och politik eller mellan kropp och själ. Hela livet blir en tjänst åt Gud, en >>gudstjänst<<, och den rätta gudstjänsten är ett liv i islam. Innebörden av ett sådan liv framgår av Koranen och sunnan. (Hedin, 2004: 177-178) Islam har enligt Hedin genom historien utvecklats till ett råd, bud och förbud för alla livets skeenden. De heliga skrifterna Koranen och Sunnan ligger till grund för de s.k. sharialagarna. Texterna i koranen och Sunnan har under historien kompletterats med andra bud för att texterna skall kunna anpassas till nya tider och förhållanden. Nytolkningar av Koranens och Sunnas texter är dock inte helt okontroversiella då vissa hävdar att porten till nytolkningar – idjtihad stängdes omkring år 1000. Andra hävdar att Koranens och Sunnas texter förvisso är gudomliga och tidlösa, men att tolkningar av regler måste göras i relation till människans tidevarv. (Ibid.) Den s.k. sharialagstiftningen som blivit ett hett diskussionsämne inte minst i väst är en religiös lagstiftning. Sharia har i modern tid i vissa stater ersatts med ett antal lagar som ger mer utrymme för individens rätt och kvinnlig jämställdhet m.m. (FailayAnsary, 2005) Enligt Abdou Failai-Ansary (2005) har sharia idag blivit ett ”mantra” för dem som vill återgå till Islam i sin ursprungliga form. (Failai-Ansary, 2005) Reformrörelser runt om i den muslimska världen driver på för att få till en återgång till sharia detta för att i första hand utrota korruption och maktmissbruk. Man förespråkar en religiös lagstiftning då Islam anses kräva rättvisa och rättfärdighet, ett införande av islamsk lag skulle enligt reformrörelserna bekämpa all orättfärdighet och alla former av förtryck. (Ibid.) Ett exempel på reformrörelser är det s.k. muslimska brödraskapet som har stort inflytande i många muslimska stater. De har en skeptisk inställning mot demokratin, då den strider mot den traditionella islamska läran. Folkets suveränitet skulle betyda - 28 - att man åsidosätter Guds suveränitet och detta skulle samtidigt skapa en form av tyranni då människor skulle få underkasta sin vilja, andra individers viljor. Muslimska brödraskapet förordar därför ett upprätthållande av det gudomliga styrets överhöghet för att komma till bukt med dessa problem som skulle kunna uppstå i införandet av demokratin. (Karlsson, 2004) Tanken är att alla medborgare är jämlika sägs strida mot Islams grunder eftersom det finns oöverstigliga och eviga skillnader mellan troende och icke troende, mellan rika och fattiga, mellan man och hustru(r) och mellan de rättslärde och menigheten. Det finns heller inget behov av en lagstiftande församling eftersom Islam inte har några brister som behöver rättas till. (Karlsson, 2004: 199) I likhet med t.ex. Parekh (1993) så anser Abdou Filali-Ansary att den liberala demokratin måste omdefinieras och anpassas till de muslimska staternas förhållanden. Sekulariseringen är en laddad fråga i den islamiska världen, en sekularisering som blivit synonymt med den liberala demokratin. (Filali-Ansary, 2005) Vidare skriver Filali-Ansary att det inte är troligt att demokratin kommer att kunna exporteras till och implementeras av folk som inte är beredda att göra detta. (FilaliAnsary, 2005) Det kollektiva minnet av mötena med väst, korstågen och koloniseringen, har också skapat en skepsis till demokratin, man sätter istället större tro till religionen för att motverka t.ex. despotism. (Ibid.) Filali-Ansary föreslår en universell rättstat istället för att tvinga på den muslimska befolkningen den liberala demokratin. En universell rättstat som ser till individens rättigheter, upprätthåller mänskliga rättigheter och social rättvisa utan att för den delen behöva inskränka på samhällstrukturen och förändra livsmönster. (ibid.) Radwan A. Masmoudi (2005) motsätter sig detta och anser att detta är helt omöjligt att separera de ideal som följer med rättstaten och demokratin. Utan demokrati ingen rättstat – ingen rättstat ingen demokrati. När lagar stiftas av illegitima styren – så är det inget annat än diktatur som skapas. Därför är det omöjligt att utan demokrati tala om en rättstat enligt Masmoudi. (Masmoudi, 2005) De många oppositionella krafterna som förkastar de despotiska styren som finns i muslimska länder har valt eller tvingats att ta sig till väst. Stora grupperingar muslimer återfinns idag i Europa eller i USA. (Ibid.) I Europa har det vuxit fram en ny - 29 - form av Islam - Euroislam. Den förenar traditionell islamisk tro med västliga värderingar. Euroislam vänder sig till de stora grupper muslimer som finns i Europa som vill kunna bibehålla sin religion. Trots de tankegångar som finns att Islam – alltid är Islam – och att det är omöjligt att anpassa religionen efter andra kulturer (Hedin, 1994) så tillskriver författaren Radwan A. Masmoudi anpassningen av islam till västliga förhållanden stor betydelse för den demokratisk utvecklingen i den muslimska världen. Reformering av Islam kräver frihet och demokrati och den enda plats som kan erbjuda detta är stater i väst. Demokratins ideal kommer att spridas till den muslimska världen genom muslimer i väst. (Masmoudi, 2005) Även Khaled Abdou El Fadl (2004) anser att erfarenheten av demokrati hos muslimer boendes i väst kommer leda till att allt fler kommer börja förespråka demokrati även i muslimska stater. Han skriver vidare att det är viktigt att islamiska demokratiseringsförespråkare tar lärdom av de problem och misstag som tidigare begåtts i väst under byggandet av demokratin. (Abdou El Fadl, 2004) 7.2 Hinduismen Hinduismen är ingen enhetlig religion utan består av en mångfald religiösa föreställningar och tro på flera gudar. Hinduismen har till skillnad från t.ex. Islam och kristendomen ingen känd grundare eller profet. Den saknar också en kyrklig struktur och religiösa texter, dessutom är man är i avsaknad av en fastställd trosbekännelse. (Beaver et.al. 1983) Detta har inneburit att teokratiska styren inte fått fotfäste i de hinduiska samhällena. (Karlsson, 2004) Hinduismen kan ses som både en kultur och tro. Hinduismen utgör en federation av kulter sedvänjor, ett collage av föreställningar och andliga strävanden. (Beaver et.al. 1983: 172) Man föds som hindu men det innebär inte att alla är praktiserande hinduer. Trots att hinduismen består av mångfald livsåskådningar så finns det element som förenar alla hinduer. Det viktiga för en hindu är att lägga tonvikt på ett gott leverne. Hinduerna ser den centrala världsordningen, Sanatana Dharma, den eviga läran och lagen som central i sin tro. Det är en naturlag och moralisk ordning. Alla levande ting har från födseln sina naturliga uppgifter i livet. Plikter, rättigheter och kunskap är givet människan genom livet, från födsel till dess frånfälle. Reinkarnation är en annan - 30 - central del i den hinduiska tron. Samsara – livets kretslopp, beskriver det hinduiska livet som födsel - död – återfödsel – ett kretslopp som kan pågå i evighet. Hinduers mål är att ta sig ur detta kretslopp - Moksha. (Beaver et.al. 1983) Vikten läggs på ett gott leverne, vilket ger förutsättningar för att uppnå en god återuppfödelse – reinkarnation. (Ibid.) De hinduistiska samhällena är uppdelade i grupperingar, kaster. Kastsystemet är ett system för social struktur och rangordning. Man föds enligt den hinduiska tron in i en kast och kasttillhörigheten bestämmer enligt traditionen sånt som yrke, äktenskapspartner, umgänge och levnadsvanor, rättigheter och skyldigheter. Medlemmarna i varje kast har sin uppgift och plats i hierarkin, men man skall ändå sträva efter att höja sin status genom plikttrogenhet. Det finns i Indien över tretusen kaster och över tjugofem tusen underkaster. (Nationalencyklopedin, 2) De hierarkiskt uppbyggda hinduiska samhällena består av de fyra huvudkasterna (varna) brahmana präster, kshatriya - krigare, vaishya - köpmän/bönder och sudra arbetare/hantverkare/tjänare. Dessa är alla överlägsna harijan – de oberörbara (kastlösa). (Karlsson, 2004) Idag är diskriminering p.g.a. kasttillhörighet förbjuden enligt lag, en viss andel statliga tjänster och utbildningsplatser är reserverade för de lägsta kasterna för att bryta den hierarkiska samhällsstrukturen som varit gällande inom de hinduiska samhällena. Industrialiseringen och urbaniseringen har luckrat upp kastväsendet, dock genomsyrar kastväsendet fortfarande det indiska samhället då det fortfarande är en betydande faktor t.ex. inför politiska val (Nationalencyklopedin, 2). Trots att vissa inslag i kastväsendet förklarats olagliga och att kastsystemet luckrats upp så fyller ändå detta system en viktig del i hinduernas liv. Ett brott mot denna ordning ses som ett avsteg från naturlagarna, ett brott mot dharma. (Beaver et.al. 1983; Hattstein, 1999) Hinduismens flertaliga Gudstro har skapat en religiös tolerans och förståelse mot andra religiösa utövare detta har öppnat upp för religionsfrihet och en religiös pluralism. Avsaknaden av en enda väg att finna frälsningen ger förutsättningar för en mer tolerant syn på andra religioner. (Jacobsen, 2004) I koloniseringen fotspår har nationalistiska hinduiska rörelser bildats. Dessa rörelser uppkom för att förhindra att hinduer konverterade till Islam och kristendomen. (Karlsson, 2004) Koloniseringen hade tidigare skapat en känsla av underlägsenhet. - 31 - Detta kom med demokratins intåg att innebära en förändring av den upplevda självbilden. Enligt Pratap Bhanu Mehta (2005) gick det så långt att hinduerna började intala sig själva att demokratin var född ur hinduismen, ett hinduiskt tillstånd som kopierats av väst. (Bhanu Mehta, 2005) Trots den förändrade självbilden hävdar Ingmar Karlsson (2004) att hinduerna fortfarande lider av ett mindervärdeskomplex som är ett arv från koloniseringens dagar. Trots att man utgör över 85 % av befolkningen i Indien så anser man sig ändå vara i minoritet. Detta är känslor som nationalistiska grupperingar effektivt spelat på för att stärka sina egna positioner främst genom att motarbeta muslimska organisationer och föreningar. (Karlsson, 2004) De nationalistiska hinduiska rörelserna driver på för att majoriteten inte längre skall negligeras. Hinduernas rättigheter, kultur, religion måste respekteras och skyddas av staten. Dessa nationalistiska krafter riskerar att driva på utvecklingen mot en antidemokratisk riktning, då den hinduiska rätten skall ställd över andra trosutövares rätt. Minoritetsskyddet som finns inskrivet i den Indiska konstitutionen riskerar då att bli underställd den hinduiska rätten och således riskerar demokratin också sättas ur spel. (Bhatt, 2006) 7.3 Buddhismen: Buddhismen har sitt ursprung ur ordet Buddh, vilket betyder uppvaknande eller den upplyste, uppvaknande ur okunskapens mörker.– Buddha ses som buddhismens grundare. Han sägs vara den nionde inkarnationen av den hinduiske guden Vishnu. Siddharta Gautama var av furstlig härkomst och levde ett rikt liv, men vid 29 års ålder så plågades han av svåra kval vilket gjorde att han bröt med sitt tidigare liv och valde ett enkelt liv som hemlös. Han levde ett asketiskt liv, ägnade en stor del av sin tid till meditation och svälte sig nästan till döds innan han nådde upplysningen. (Beaver et.al. 1983) Upplysning och kunskap var vägen mot friheten. Det onda i människan kommer från ”jaget” Individen kan först uppnå frälsning när man lyckats frigöra sig från ”jaget” och frigöra sig från ”jaget” är att göra sig fri från lidande, ett lidande som är universellt. (Hattstein, 1999) Lidande definieras som födelse, åldrande, sjukdom och död, men även att vara åtskild från det eller dem man älskar och strävandets fåfänga natur. (Hattstein, 1999: 24) - 32 - Läran om Dharma är gällande så väl i den buddhistiska som i den hinduiska tron. Människan skall genom rättfärdigt leverne bli fri från lidelsen att pånyttfödas. Nirvana är det högsta stadiet av upplysning enligt buddhistisk metaforik och ikonografi. Det åttaarmade hjulet används för att symbolisera den enskilda människans vandring genom de olika livsformerna. Genom djup meditation kom Buddha till insikt om den åttafaldiga vägen som vägen till befrielse från livets eviga kretslopp, nirvana är sista stadiet av denna väg. (Hattstein, 1999) I Buddhismens grundsyn finns tron att varje människa själv styr sitt eget öde. Varje människa har potential att leva ett gott liv och uppnå upplysningen. Dalai Lama (2005) jämför buddhismen med den moderna demokratin där han hävdar att principer om att alla människor är jämlika där har samma möjligheter och rättigheter till frihet och glädje, oavsett inkomst, utbildningsgrad eller religiös övertygelse. Detta är centralt både i den buddhistiska tron och centrala begrepp i demokratin. Buddhismen och demokratin är inte bara kompatibla de är även rotade ur samma idétradition om jämlikhet och tron på individens förmåga. (Dalai Lama, 2005) Dalai Lama framhåller buddhismens icke-våldsbudskap. (Jacobsen, 2002) Dalai Lama skriver att vissa asiatiska ledare framhäver skillnader i kulturen mellan staterna i väst och Asien för att legitimera auktoritära styrelseformer, då samhället kräver ordning, plikt och stabilitet. Detta skulle vara en anledning till varför inte demokratin bör få så stort fotfäste i den asiatiska världen. Dalai Lama motsätter sig detta å det bestämdaste och hävdar att alla människor har samma behov av glädje och frihet. Demokratin är det styrsätt som ligger närmast för att uppfylla och garantera dessa behov. (Ibid.) Aung San Suu Kyi (den tidigare nobelpristagaren och oppositionsledare i Burma) (2005) skriver att demokratin inte är självklar i någon religion eller samhälle utan vinns genom ständig kamp och uppoffringar. De styrande måste åter lyssna till Buddhas ord och tankar och se dem som vägledande i sitt styre. Ideal som vänlighet, kärlek och frihet måste få gälla, då kan en demokratisk utveckling ske även i buddhistiska samhällen som idag har andra styrformer. Enligt traditionell buddhistisk tro så skall välja en kung genom val och detta är enligt Aung San Suu Kyi ett tecken på att buddhismen har demokratiska inslag. (San Suu Kyi, 2005) - 33 - 7.4 Konfucianismen Konfucianismen kan ses både som en religion, filosofi och politisk åskådning. Konfucianismen har växt fram utan större inblandning från andra religioner vilket gör att den också skiljer sig från traditionella religioner. Då konfucianismen traditionellt inte innehåller någon gudsdyrkan är den ingen religion i egentlig mening utan kan snarare ses som en statsfilosofi och en guide för etik och moral. (Karlsson, 2004) Konfucius beräknas ha levt omkring 500-talet före Kristus. Det är utifrån Konfucius skrifter om moralfilosofi som den konfucianska tron byggts. Människan kan själv återskapa den harmoni som satts ur spel, därför har alla människor en likvärdig andlig förmåga, alla har samma chans till sökande efter visdom. Oavsett härkomst kan alla bli upplysta. Upplysningen leder i sin tur till ett återställande av den kosmiska ordningen. Konfucius har idag en skepnad av en profet med ett etiskt budskap grundat i ett religiöst budskap. (Beaver et.al. 1983) Konfucianismens mål utgörs av fostran till sanningsälskande, godhet, generositet, hövliga umgängesformer samt att vårda familjebanden. (Hattstein, 1999: 46) De sociala band som präglar familjen: sonen skall lyda sin far, präglar också samhällets sociala struktur där ministern skall lyda sin furste.. Inom konfucianismen ser man fem s.k. grundläggande relationer, dessa är relationen: mellan furste och minister, far och son, man och hustru, äldre och yngre bror. Alla relationer bygger på hierarki. Den femte och sista – relationen mellan vänner bygger inte på hierarki. (Nationalencyklopedin, 3) I Kina har konfucianismen haft en stor betydelse för formandet av samhällsstrukturen. Francis Fukuyama beskriver Kina som ett samhälle med en stor misstro mot andra utanför familjen. Den kinesiska samhällstrukturen bygger på att familjen utgör grundpelaren. Lojaliteten till familjen har historiskt varit viktigare än lojaliteten till staten. De starka familjebanden har lett till ett misstänkliggörande av andra familjer och släkter, därför har också ”vi och dom” inte varit i relation till andra folkgrupper utan mer till andra släkter. Nationalistiska känslor har fram till idag därför inte heller varit lika förekommande i Kina som inom andra kulturer. (Fukuyama, 2005.) - 34 - Kommunistpartiet har haft en tudelad syn på Konfucianismen. Mao Zedong var först välvilligt inställd till konfucianismen och dess ideal, för att bara några år senare vända religionen ryggen och förneka dess betydelse. I början använde det kommunistiska partiet referenser från de konfucianska texterna men under kulturrevolutionen blev konfucianismen den naturliga fienden. (Karlsson, 2004) Idag har synen på konfucianismen svängt igen. Mycket p.g.a. man vill hålla fast vid Kinas kulturella historia och rötter i moderniseringens tidevarv. (Ibid.) Sen kulturrevolutionen har ateism varit inskriven i den Kinesiska konstitutionen, detta innebar att kyrkor och moskéer tvingades stänga. Idag råder det ”på papperet” religionsfrihet i Kina. Ateism är dock fortfarande ett krav för att bli medlem i det kommunistiska partiet och få politiskt inflytande i samhället. (Landguiden, 2) Konfucianismens hierarkiska ordning, med fadern, familjen och kejsaren, omtolkade kommunistparitet till att innebära lydnad mot partiet, fäderneslandet och ledaren. Fortfarande legitimerar man det auktoritära styret med denna ordning. (Ibid.) Kommunistpartiet hävdar att ett auktoritärt styre krävs för att förhindra kaos i ett samhälle som har så tydliga familjeband, med stor misstro mot andra släkter. (Fukuyama, 2005) Styret har också kommit att legitimeras med den goda ekonomiska utveckling som i modern tid sköljt över Kina. (Huntington, 1996/2006) De konfucianska värdena om lydnad och lojalitet mot staten innebär inte att medborgaren måste acceptera ett godtyckligt styre, utan vissa moraliska minimikrav måste uppfyllas så som mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och individens värde. (Karlsson, 2004) Ledarens makt är inte absolut, denne måste arbeta för att bibehålla mandatet den fått från himlen, mister man detta mandat ska man också ersättas. (Fukuyama, 2005) Max Weber gav i början av 1900-talet konfucianismen skuld för den ekonomiska underutveckling som existerade i Kina. Bristen på en ekonomisk etik gjorde det osannolikt att en ekonomisk utveckling skulle ta fart i Asien. (Karlsson, 2004) Drygt hundra år senare framhålls konfucianismen som en av anledningarna till den ekonomiska framgång som rått i Kina och de asiatiska tigrarna. (Huntington, 1996/2006) - 35 - 7.5 Teorisammanfattning: Teoriavsnittet inleddes med att diskutera definitioner av demokrati. Vikten lades här vid skillnaderna mellan den minimalistisk och maximalistisk demokratidefinition, för att senare leda begreppsdiskussionen vidare mot begreppet liberal demokrati. I denna del diskuterades också den liberala demokratins förtjänster samt den skepsis och kritik som anförs mot den. Den liberala demokratin blir central i vår uppsats då vi använder oss av Freedom House index för vår mätning. I kapitel 4 diskuterar vi demokratins framväxt och hur en demokratiseringsprocess tar fart med utgångspunkt ur Huntingtons fyra modeller för demokratisering samt hans teori om demokratiseringsvågor. Vidare i kapitel 5 diskuteras de nya förutsättningar världspolitiken står inför efter kommunismens sammanbrott och Berlinmurens fall. Betydelsen för religionen har ökat i en stor del av världen. Religionens betydelse för skapandet av identiteter och en ”vi-och-dom-känsla” innebär enligt Huntington att framtida konflikter kommer att ha sin grund i civilisationernas kulturella skillnader. Huntingtons skepsis mot muslimska samhällens möjligheter att utveckla demokrati ställs mot Norris och Ingleharts teori om att det är skillnaden mellan moderna och traditionella samhällen som begränsar möjligheten till att utveckla demokratin. Religionsfrihet och Twin tolerations är centrala begrepp i kapitel 6. Kapitlet diskuterar religiös pluralism och tolerans. Kapitel 7 handlar om världsreligionernas kompabilitet med demokratin. Först behandlas de s.k. Abrahamsreligionerna och dess syn på människan, synden och det rätta levernet. Kapitlet går sedan in på de enskilda religionernas och religionsinriktningarnas särdrag och vad som kan uppfattas kompatibelt med demokratin. Kapitlet tar också upp hur de olika religionernas och religionsinriktningarnas relation mellan människan och gud, folkets suveränitet kontra guds suveränitet. Hur påverkar religionerna samhällsuppbyggnaden och vad är relationen till Twin tolerations? Vilka hierarkiska drag präglar religionerna? Hur är synen på det goda levernet och sökandet efter frälsning? - 36 - 8. Kategoriseringar 8.1 Freedom House Statistiken för den beroende variabeln, frihetspoäng, är tagen från Freedom House, som sedan 1972 har de mätt graden av politiska rättigheter och civila friheter i världens stater. Freedom House mäter de politiska rättigheterna och civila friheterna utifrån en skala mellan 1-7, där 1 står för det bästa värdet och 7 det sämsta. Dessa två värden adderar vi ihop till ett värde mellan 2-14 och detta värde divideras sedan med 2, då får man en skala mellan 1-7 som kategoriserar in staterna i ett frihetspoängsindex. Stater placeras in i 3 olika kategorier enligt nedan, beroende på sina frihetspoäng: 1 - 2,5 Fri (Free) 3-5 Delvis fri (Partly Free) 5,5 - 7 Icke fri (Not Free) Detta är Freedom House index över frihetspoäng för ett land. När vi räknar ut medelvärdet för religionerna så räknar vi 1,0-2,5 är Fri, 2,6-5,0 är Delvis fri och 5,17,0 är Icke fri. Till grund för Freedom House index över de politiska rättigheterna och civila friheterna ligger sju stycken s.k. subkategorier, dessa är: Politiska rättigheter Civila friheter * Fritt deltagande i den politiska processen. * Fritt deltagande i legitima val (politisk pluralism) * Politiska representanter ansvariga inför väljarna. (Källa: Freedom House, 2) * Yttrande- och trosfrihet * Förenings- och församlingsfrihet * Likhet inför lagen * Social- och ekonomisk frihet - 37 - 8.2 Kategorisering av religioner: När vi kategoriserar de religioner som vi använder oss av, tar vi utgångspunkten i Max Webers sex världsreligioner. Men för att kunna operationalisera och göra religionerna mätbara måste vi göra en tydlig kategorisering av religionerna. När procentsats för religionernas storlek saknats i en stat så har vi valt att kategorisera dem som Mix om det funnits skilda religioner. Konfucianismen är inte en dominerande religion i någon stat enligt vår undersökning, men den präglar ändå många samhällen i Sydostasien i dess struktur och uppbyggnad. Protestantismen Katolicismen Ortodoxa Judendom Islam: Sunni Islam: Shia Buddhism Hinduism Staterna i dessa kategorier religioner har en dominerande religion där över 50 % av befolkningen tillhör respektive religion, såvida inte någon annan religion eller trosinriktning når upp till 35 %. Kristen Mix Islam: Mix Denna kategori religioner har en majoritet av antingen kristna eller muslimer. Ingen av trosinriktningarna når själva upp till över 50 % utan består av en religiös Mix, eller så finns det ytterliggare en trosinriktning som når över 35 %. Mix: Den kategori stater som benämns som Mix är stater som har andra religioner än ”världsreligionerna” eller en sådan kraftig blandning att ingen kan nå majoritet. - 38 - 8. 3 Kategorisering av religionsfrihet: För vår kategorisering religionsfrihet har vi använt oss av U. S. Department of State, den amerikanska motsvarigheten till den svenska statens Utrikesdepartement. Dessa mäter bl.a. religionsfrihetens tillstånd i världen. Utifrån texterna för respektive länder har vi kategoriserat in dem i fyra kategorier: religionsfrihet utan anmärkning, religionsfrihet med vissa anmärkningar, religionsfrihet med stor anmärkning och ingen religionsfrihet. Religionsfrihet utan anmärkning Denna kategori består av stater som har religionsfrihet inskriven i konstitution eller har lagar som garanterar detta då skriven konstitution saknas. Religionsfriheten skall respekteras av myndigheter på nationell och regional nivå. Religionsfrihet med vissa anmärkningar Denna kategori består av stater som har religionsfrihet inskriven i konstitutionen eller har lagar som garanterar detta. Anmärkningen kan gälla att vissa religioner har priviligerad status och åtnjuter fördelar gentemot andra trossamfund. Religionsfriheten respekteras av myndigheter på nationell nivå men kan vara åsidosatt på lokal nivå. Religionsfrihet med stor anmärkning Denna kategori stater har även de religionsfrihet inskriven i konstitutionen eller har lagar som garanterar detta. Anmärkningen kan gälla att myndigheterna inte respekterar religionsfrihet eller att vissa religioner är förbjudna enligt lag. Vissa religioner måste godkännas av myndigheterna för att få utövas. Stater där systematisk förföljelse och fängsling på grund av sin trosuppfattning sker placerar sig inom denna kategori. Ingen religionsfrihet Denna kategori stater har inte religionsfrihet inskriven i konstitutionen eller regleras av lagar. En viss religion kan vara obligatorisk för att åtnjuta fulla medborgerliga rättigheter. - 39 - 9. Empirisk undersökning 9.1 Mått vi fäster vikt vid: R²: Determenationskoefficienten R² och adjusted R² anger den del av den totala variansen i den beroende variabeln som kan föras tillbaka på de oberoende variablerna (Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003: 336). Vi kommer lägga vikt vid måttet adjusted R². R² mäts mellan 0 och 1 där 0 = inget samband och 1 = mycket starkt samband. Detta mått anges i procent. (Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003) Variansanalys (ANOVA-sig.): Variansanalysen är ju det statistiska test som anger om vi lyckats fånga en statistiskt signifikant del av variansen genom vår modell. (Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003: 336) Visar inte ANOVA-sig. ett signifikant värde fäster man heller ingen vikt vid R²-värdet. (Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003) Koefficientsignifikansen: Signifikansen måste tala starkt emot nollhypotesen. En god signifikansnivå minskar risken för att nollhypotesen (att en hypotes inte har något samband) är den gällande. En god signifikansnivå ligger under 0,05 dvs. 5 %. (Eliasson, 2006) Eta och eta²: Vid jämförelsen av medelvärden finns det två sambandsmått man kan använda – eta och eta². Eta kan variera mellan 0 och 1. Eta talar om hur medelvärdena hos den beroende variabelns värden är fördelade inom kategorierna på den beroende. (Aronsson, 1999: 181) Värdet 0 innebär att det saknas ett samband och värden kring 1 innebär ett mycket starkt samband. (Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003) Eta² kan tolkas kan tolkas som den proportion av variansen hos den beroende variabeln som förklaras av den oberoende. (Aronsson, 1999: 181) Även Eta² varierar mellan 0 och 1, ju närmare 1 desto starkare förklaringskraft har den oberoende variabeln på variationer på den beroende variabeln. Värdena uttrycks i procent. (Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003) - 40 - 9.2 Multipla regressionsanalyser: 9.2.1. Regressionsanalys: samtliga religioner Variables Entered/Removed(b) Model 1 Variables Entered Variables Removed Method Religion, Religionsfrih et(a) . Enter a All requested variables entered. b Dependent Variable: Frihetspoäng Model Summary Model 1 R Adjusted R Square ,513 R Square ,720(a) ,519 Std. Error of the Estimate 1,3728 a Predictors: (Constant), Religion, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Sum of Squares 381,586 Regression Residual df 354,297 Total 735,882 a Predictors: (Constant), Religion, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Mean Square F 2 190,793 188 1,885 Sig. 101,240 ,000(a) 190 Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model B 1 (Constant) Religionsfrihet Standardized Coefficients ,026 Std. Error ,246 1,255 ,121 ,029 Religion ,206 a Dependent Variable: Frihetspoäng t Sig. Collinearity Statistics Beta Tolerance ,916 ,537 10,334 ,000 ,947 1,056 ,371 7,134 ,000 ,947 1,056 Collinearity Diagnostics(a) Variance Proportions Model 1 Condition Index 2,698 1,000 ,02 Religionsfrihet ,02 2 ,196 3,710 ,03 ,33 ,85 3 ,106 5,051 ,94 ,64 ,12 Dimension 1 Eigenvalue VIF ,106 a Dependent Variable: Frihetspoäng - 41 - (Constant) Religion ,03 När samtliga religioner och religionsfrihet mäts så kan vi finna ett statistiskt samband och en god förklaringskraft. Vi väljer att i den första MRA visa samtliga tabeller som vi får fram genom SPSS. I fortsättningen kommer vi enbart att redovisa de tabeller som innehåller nyckeltalen. (Samtliga tabeller återfinns i bilaga 1) Adjusted R² ligger på ca. 0,51 och utläses i procent vilket ger 51 %. Detta kan sägas ge en relativt god förklaringskraft. ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt. Signifikansen på 0,000 visar att chansen är mindre än en på tusen att sambandet beror på slumpen. Detta visar att testet är statistiskt signifikant. - 42 - 9.2.2. Regressionsanalys: Protestantism Model Summary Model 1 R ,651(a) R Square ,424 Adjusted R Square ,418 Std. Error of the Estimate 1,5015 a Predictors: (Constant), Protestant, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Regression Residual Sum of Squares 312,059 df 423,823 2 Mean Square 156,030 188 2,254 F 69,212 Sig. ,000(a) t Sig. Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Protestant, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model 1 Standardized Coefficients B -2,171 Std. Error ,920 -2,360 ,019 Religionsfrihet 1,410 ,130 ,603 10,844 ,000 Protestant 1,604 ,469 ,190 3,422 ,001 (Constant) Beta a Dependent Variable: Frihetspoäng Adjusted R² förklarar knappt 42 % av variationen. ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt. Signifikansen på 0,001 eller att 0,1 % kan härledas till slumpen. Med protestantismen och religionsfrihet som oberoende variabler visar mätningen att det finns ett statistiskt signifikant samband. - 43 - 9.2.3. Regressionsanalys: Katolicismen Model Summary Model 1 R Adjusted R Square R Square Std. Error of the Estimate ,641(a) ,411 ,405 a Predictors: (Constant), Katolik, Religionsfrihet 1,5182 ANOVA(b) Model 1 Sum of Squares Df Mean Square Regression 302,537 2 151,269 Residual 433,345 188 2,305 Total 735,882 a Predictors: (Constant), Katolik, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng F Sig. 65,625 ,000(a) t Sig. 190 Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model B 1 Standardized Coefficients (Constant) -,253 Std. Error ,479 -,528 ,598 Religionsfrihet 1,358 ,136 ,581 10,018 ,000 ,726 ,268 ,157 2,706 ,007 Katolik Beta a Dependent Variable: Frihetspoäng Adjusted R² förklarar drygt 40 % av variationen. ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt. Signifikansen ligger på 0,007 eller att 0,7 % kan härledas till slumpen. Med kolicismen och religionsfrihet som oberoende variabler visar mätningen att det finns statistiskt signifikant samband. - 44 - 9.2.4. Regressionsanalys: Ortodoxa Model Summary Model 1 R ,628(a) R Square ,395 Adjusted R Square ,389 Std. Error of the Estimate 1,5389 a Predictors: (Constant), Ortodoxa, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Regression Residual Sum of Squares 290,658 Df 445,224 Mean Square 2 145,329 188 2,368 F Sig. 61,366 ,000(a) t Sig. Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Ortodoxa, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model B 1 Standardized Coefficients (Constant) -,572 Std. Error 1,022 -,560 ,576 Religionsfrihet 1,470 ,133 ,629 11,062 ,000 ,728 ,501 ,083 1,453 ,148 Ortodoxa Beta a Dependent Variable: Frihetspoäng Adjusted R² förklarar knappt 39 % av variationen. ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt. Signifikansen ligger på 0,148 eller att 14,8 % kan härledas till slumpen, Detta visar att testet inte är statistiskt signifikant då allt för mycket kan förklaras av något annat än våra variabler. - 45 - 9.2.5. Regressionsanalys: Kristen Mix Model Summary Model 1 R Adjusted R Square R Square Std. Error of the Estimate ,632(a) ,399 ,393 a Predictors: (Constant), Kristen Mix, Religionsfrihet 1,5337 ANOVA(b) Model 1 Regression Residual Sum of Squares 293,689 df 442,194 Mean Square 2 146,844 188 2,352 F Sig. 62,431 ,000(a) t Sig. Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Kristen Mix, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model B 1 Standardized Coefficients Std. Error (Constant) -,021 ,539 Religionsfrihet 1,391 ,137 ,548 ,297 Kristen Mix Beta -,038 ,970 ,596 10,187 ,000 ,108 1,847 ,066 a Dependent Variable: Frihetspoäng Adjusted R² förklarar drygt 39 % av variationen. ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt. Signifikansen ligger på 0,066 eller att 6,6 % kan härledas till slumpen. Detta visar att testet inte är statistiskt signifikant då allt för mycket kan förklaras av något annat än våra variabler. - 46 - 9.2.6. Regressionsanalys: Judendomen Model Summary Model 1 R ,624(a) R Square ,389 Adjusted R Square ,383 Std. Error of the Estimate 1,5463 a Predictors: (Constant), Judendom, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Sum of Squares df Mean Square Regression 286,349 2 143,174 Residual 449,533 188 2,391 F Sig. 59,877 ,000(a) t Sig. Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Judendom, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model B 1 Standardized Coefficients (Constant) -,785 Std. Error 3,095 -,253 ,800 Religionsfrihet 1,452 ,133 ,621 10,885 ,000 ,833 1,553 ,031 ,536 ,592 Judendom Beta a Dependent Variable: Frihetspoäng Adjusted R² förklarar drygt 38 % av variationen. ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt. Signifikansen ligger på 0,592 eller att 59,2 % kan härledas till slumpen. Detta visar att testet inte är statistiskt signifikant då allt för mycket kan förklaras av något annat än våra variabler. Eftersom judendomen bara består av ett land gör vi bedömningen att det inte går att generalisera eller dra någon slutsats utifrån resultatet i denna mätning. - 47 - 9.2.7. Regressionsanalys: Islam: Sunni Model Summary Model 1 R ,627(a) R Square ,393 Adjusted R Square ,387 Std. Error of the Estimate 1,5408 a Predictors: (Constant), Islam: Sunni, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Regression Sum of Squares 289,562 df 2 Mean Square 144,781 2,374 Residual 446,320 188 Total 735,882 190 F 60,985 Sig. ,000(a) t Sig. a Predictors: (Constant), Islam: Sunni, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model 1 Standardized Coefficients B 2,141 Std. Error 1,020 2,099 ,037 Religionsfrihet 1,364 ,151 ,584 9,058 ,000 Islam: Sunni -,586 ,457 -,083 -1,282 ,201 (Constant) Beta a Dependent Variable: Frihetspoäng Adjusted R² förklarar knappt 39 % av variationen. ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt. Signifikansen ligger på 0,201 eller att 20,1 % kan härledas till slumpen Detta visar att testet inte är statistiskt signifikant då allt för mycket kan förklaras av något annat än våra variabler. - 48 - 9.2.8. Regressionsanalys: Islam: Shia Model Summary Model 1 R Adjusted R Square R Square Std. Error of the Estimate ,623(a) ,388 ,382 a Predictors: (Constant), Islam: Shia, Religionsfrihet 1,5473 ANOVA(b) Model 1 Regression Residual Sum of Squares 285,759 df 450,123 Mean Square 2 142,880 188 2,394 F Sig. 59,676 ,000(a) t Sig. Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Islam: Shia, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model B 1 (Constant) Religionsfrihet Islam: Shia Standardized Coefficients ,405 Std. Error 2,312 Beta ,175 ,861 1,462 ,137 ,626 10,677 ,000 ,229 1,130 ,012 ,203 ,840 a Dependent Variable: Frihetspoäng Adjusted R² förklarar drygt 38 % av variationen. ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt. Signifikansen ligger på 0,840 eller att 84 % kan härledas till slumpen. Detta visar att testet inte är statistiskt signifikant då allt för mycket kan förklaras av något annat än våra variabler. Islam: Shia består av enbart två stater och därför gör vi bedömningen att det inte går att generalisera och att utifrån denna mätning dra någon slutsats. - 49 - 9.2.9. Regressionsanalys: Islam: Mix Model Summary Model 1 R ,633(a) R Square ,400 Adjusted R Square ,394 Std. Error of the Estimate 1,5319 a Predictors: (Constant), Islam: Mix, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Sum of Squares df Mean Square Regression 294,699 2 147,350 Residual 441,183 188 2,347 F Sig. 62,790 ,000(a) t Sig. Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Islam: Mix, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model 1 Standardized Coefficients B 2,282 Std. Error ,759 3,009 ,003 Religionsfrihet 1,397 ,135 ,598 10,329 ,000 Islam: Mix -,699 ,356 -,114 -1,963 ,051 (Constant) Beta a Dependent Variable: Frihetspoäng Adjusted R² förklarar drygt 39 % av variationen. ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt. Signifikansen ligger på 0,051 eller att 5,1 % kan härledas till slumpen, detta ligger knappt över den nivå som kan ses som signifikant. Detta gör att man skall vara försiktig med att dra några förhastade slutsatser utifrån MRA. - 50 - 9.2.10. Regressionsanalys: Buddhism Model Summary Model 1 R Adjusted R Square R Square Std. Error of the Estimate ,623(a) ,388 ,382 a Predictors: (Constant), Buddhism, Religionsfrihet 1,5474 ANOVA(b) Model 1 Regression Residual Sum of Squares 285,754 df 450,128 Mean Square 2 142,877 188 2,394 F Sig. 59,674 ,000(a) t Sig. Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Buddhism, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model 1 Standardized Coefficients B 1,096 Std. Error 1,168 Religionsfrihet 1,451 ,135 Buddhism -,112 ,566 (Constant) Beta ,939 ,349 ,621 10,758 ,000 -,011 -,198 ,844 a Dependent Variable: Frihetspoäng Adjusted R² förklarar drygt 38 % av variationen. ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt. Signifikansen ligger på 0,844 eller att 84,4 % kan härledas till slumpen. Detta visar att testet inte är statistiskt signifikant då allt för mycket kan förklaras av något annat än våra variabler. - 51 - 9.2.11. Regressionsanalys: Hinduism Model Summary Model 1 R ,623(a) R Square ,388 Adjusted R Square ,382 Std. Error of the Estimate 1,5473 a Predictors: (Constant), Hinduism, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Sum of Squares df Mean Square Regression 285,757 2 142,879 Residual 450,125 188 2,394 F Sig. 59,675 ,000(a) t Sig. Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Hinduism, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model 1 Standardized Coefficients B 1,313 Std. Error 2,214 ,593 ,554 Religionsfrihet 1,454 ,133 ,623 10,902 ,000 Hinduism -,221 1,101 -,011 -,201 ,841 (Constant) Beta a Dependent Variable: Frihetspoäng Adjusted R² förklarar drygt 38 % av variationen. ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt. Signifikansen ligger på 0,841 eller att 84,1 % kan härledas till slumpen. Detta visar att testet inte är statistiskt signifikant då allt för mycket kan förklaras av något annat än våra variabler. Hinduismen består av enbart två stater och därför gör vi bedömningen att det inte går att generalisera och dra en slutsats utifrån denna mätning. - 52 - 9.2.12. Regressionsanalys: Mix Model Summary Model 1 R ,682(a) R Square ,465 Adjusted R Square ,459 Std. Error of the Estimate 1,4476 a Predictors: (Constant), Mix, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Sum of Squares df Mean Square Regression 341,900 2 170,950 Residual 393,982 188 2,096 Total 735,882 a Predictors: (Constant), Mix, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng F Sig. 81,574 ,000(a) t Sig. 190 Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model 1 (Constant) Standardized Coefficients B 3,197 Std. Error ,504 1,519 ,125 -1,353 ,261 Religionsfrihet Mix Beta 6,349 ,000 ,650 12,124 ,000 -,278 -5,180 ,000 a Dependent Variable: Frihetspoäng Adjusted R² förklarar knappt 46 % av variationen. ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt. Signifikansen ligger på 0,000 vilket visar att mindre än en på tusen att sambandet beror på slumpen. Detta visar att mätningen är statistiskt signifikant. Gruppen Mix består av en mångfald diversifierade stater med olika religioner, olika grad religionsfrihet och frihetspoäng. Vi bedömer att vi utifrån denna mätning, även om den är signifikant, inte kan generalisera eller dra någon slutsats utifrån resultaten. - 53 - 9.3. Medelvärdestest - eta: 9.3.1. Religionernas frihetsvärden Vid jämförelsen av medelvärden finns det två sambandsmått man kan använda – eta och eta². Eta kan variera mellan 0 och 1. Eta talar om hur medelvärdena hos den beroende variabelns värden är fördelade inom kategorierna på den beroende. (Aronsson, 1999: 181) Värdet 0 innebär att det saknas ett samband och värden runt 1 innebär ett starkt samband. (Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003) Eta² kan tolkas kan tolkas som den proportion av variansen hos den beroende variabeln som förklaras av den oberoende. (Aronsson, 1999: 181) Även Eta² varierar mellan 0 och 1, ju närmare 1 desto starkare förklaringskraft har den oberoende variabeln på variationer på den beroende variabeln. (Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003) Report Freedom-score Religion Protestant Mean 1,208 N 12 Std. Deviation ,4981 Katoliker 2,133 45 1,5315 Ortodoxa 2,950 10 1,7865 Kristna: Mix 2,157 35 1,5038 Judendom 1,500 1 . Islam: Sunni 5,563 16 1,1815 Islam: Shia 5,750 2 ,3536 Islam: Mix 4,568 22 1,3300 Buddism 3,929 7 2,0702 Hinduism 4,000 2 2,1213 Mix 4,125 40 1,7385 Total 3,221 192 1,9695 ANOVA Table Freedom-score * Religion Between Groups Within Groups Total (Combined) Measures of Association Eta Freedom-score * Religion ,660 Eta Squared ,436 - 54 - Sum of Squares 323,003 417,839 740,842 df 10 181 191 Mean Square 32,300 2,309 F 13,992 Sig. ,000 Eta-värdet på 0,66 (dvs. 66%) påvisar ett starkt samband. Medan eta²-värdet på ca. 0,44 (44%) visar att vår oberoende variabel kan ”förklara” 44 % av variationen i vår beroende variabel. Det gemensamma medelvärdet för alla religioner hamnade på 3,221 (streckade linjen) vilket medför att genomsnittet bland världens länder ligger inom kategorin Delvis fri (utrymmet mellan grön och röd linje). Det finns en tydlig skillnad mellan de kristna staterna och judendomen i jämförelse med stater med andra religioner. Alla dessa religioner har ett genomsnittsvärde under det genomsnittliga värdet (3,221). Protestantismen, katolicismen, kristen Mix samt judendomen placerar sig alla inom kategorin Fri. De ortodoxt kristna, Islam: Mix; Buddhismen, Hinduismen och den stora gruppen Mix ligger alla i kategorin Delvis fri medan de staterna med en dominerande Islamistisk inriktning placerar sig i kategorin Icke fri. - 55 - 9.3.2. Religionerna på världsdelsnivå: Report Freedom-score Religion Region Europa Nordamerika Oceanien Total Afrika Katoliker Asien Europa Nordamerika Sydamerika Total Europa Ortodoxa Total Kristna: Mix Afrika Europa Nordamerika Oceanien Total Asien Judendom Total Islam: Sunni Afrika Asien Europa Total Asien Islam: Shia Total Afrika Islam: Mix Asien Europa Total Asien Buddism Total Asien Hinduism Total Afrika Mix Asien Europa Nordamerika Oceanien Sydamerika Total Afrika Total Asien Europa Nordamerika Oceanien Sydamerika Total Protestant Mean N 1,000 1,625 1,000 1,208 5,250 3,000 1,083 2,273 2,450 2,133 2,950 2,950 2,750 1,500 2,167 1,900 2,157 1,500 1,500 5,917 5,611 3,000 5,563 5,750 5,750 4,100 5,100 4,250 4,568 3,929 3,929 4,000 4,000 4,500 4,700 2,500 3,250 2,250 2,500 4,125 4,245 4,721 1,798 2,217 1,821 2,458 3,221 6 4 2 12 4 2 18 11 10 45 10 10 12 7 6 10 35 1 1 6 9 1 16 2 2 10 10 2 22 7 7 2 2 21 10 3 2 2 2 40 53 43 47 23 14 12 192 - 56 - 9.4. Religionsfrihet – frihetspoäng Freedom-score Religionsfrihet Religionsfrihet utan anmärkningar Religionsfrihet med vissa anmärkningar Religionsfrihet med stor anmärkning Ingen religionsfrihet Total Religion Protestant Katoliker Ortodoxa Kristna: Mix Judendom Islam: Mix Buddism Mix Total Protestant Katoliker Ortodoxa Kristna: Mix Islam: Sunni Islam: Mix Buddism Hinduism Mix Total Ortodoxa Kristna: Mix Islam: Sunni Islam: Shia Islam: Mix Buddism Mix Total Islam: Sunni Islam: Shia Islam: Mix Buddism Total Protestant Katoliker Ortodoxa Kristna: Mix Judendom Islam: Sunni Islam: Shia Islam: Mix Buddism Hinduism Mix Total Mean 1,313 2,057 2,000 1,917 1,500 3,429 3,500 3,313 2,349 1,000 2,400 2,714 2,750 4,800 5,000 2,667 4,000 4,917 3,604 6,500 7,000 5,786 5,500 5,000 5,500 6,625 5,786 6,125 6,000 5,750 7,000 6,125 1,227 2,133 2,950 2,157 1,500 5,563 5,750 4,568 3,929 4,000 4,125 3,233 N 8 35 2 30 1 7 2 24 109 3 10 7 4 5 7 3 2 12 53 1 1 7 1 6 1 4 21 4 1 2 1 8 11 45 10 35 1 16 2 22 7 2 40 191 - 57 - Std. Deviation ,5939 1,4388 1,4142 1,1453 . 1,2051 2,8284 1,6273 1,4961 ,0000 1,8827 1,4100 2,0207 1,1511 ,4082 ,5774 2,1213 ,8747 1,7742 . . 1,2536 . 1,5492 . ,2500 1,2306 ,7500 . 1,0607 . ,7440 ,5179 1,5315 1,7865 1,5038 . 1,1815 ,3536 1,3300 2,0702 2,1213 1,7385 1,9680 De stater som innehar religionsfrihet utan anmärkningar placerar sig genomsnittligt inom kategorin Fri enligt Freedom House index. Denna kategori består av ett hundra nio stater där alla religioner är representerade utom sunni-islam, shia-islam och hinduismen. I kategorin religionsfrihet med vissa anmärkningar som består av femtiotre stater hittar man alla religioner utom judendomen och Shia-islam. De tjugoen stater som har religionsfrihet med stor anmärkning så finns inte några protestantiska, katolska, judiska eller hinduiska stater representerade. Åtta stater har Ingen religionsfrihet och består av sunnitiska, shiitiska och islam: Mix stater samt en buddhistisk stat. - 58 - 9.5 Resultatsammanfattning: Utifrån vår kategorisering exkluderades konfucianismen i undersökningen då denna religion aldrig själv lyckades uppnå de krav vi ställde för att en stats befolkning skulle definieras tillhöra konfucianismen. 9.5.1. Protestantismen: Mätningen visar tydligt att de protestantiska staternas genomsnitt ligger betydligt lägre än övriga religionerna med en genomsnittspoäng på 1,21 och att alla dessa stater ligger inom vad Freedom House kategoriserar som Fri. Detta gör att man kan se en tydlig koppling mellan protestantismen och den demokratiska utvecklingen. När vi bryter undersökningen på världsdelar så kan vi se att stater med protestantism som största religion finns representerade i Europa, Nordamerika och Oceanien. Genomsnittspoängen är relativt jämn över alla dessa kontinenter. Protestantiska stater återfinns i kategorierna religionsfrihet utan anmärkningar (åtta stater) och religionsfrihet med vissa anmärkningar (tre stater). 9.5.2 Katolicismen: Katolicismens genomsnittsvärde ligger inom vad Freedom House kategoriserar som Fri med ett genomsnittsvärde på 2,13. Tillskillnad från protestantismen så är spridningen större inom de katolska staterna, med enskilda stater som både är Delvis fri och Icke fri. Detta drar upp genomsnittsvärdet. Stater med katolicismen som största religion finns spridd på fem kontinenter: Afrika, Asien, Europa, Nordamerika samt Sydamerika. Här kan vi finna en tydlig skillnad mellan kontinenterna. I Europa, Nordamerika och Sydamerika ligger man genomsnittligt inom kategorin Fri. I Asien ligger de inom kategorin Delvis fri medan de fyra staterna i Afrika placerar sig i kategorin Icke fri. De katolska staterna återfinns inom religionsfrihetskategorierna: Religionsfrihet utan anmärkning (trettiofem stater) och religionsfrihet med vissa anmärkningar (tio stater). - 59 - 9.5.3. Ortodoxa: De kristet ortodoxa staterna har ett genomsnittsvärde på 2,95 vilket placerar dem i kategorin Delvis fri. Det är den enda kristna inriktningen som återfinns över kategorin Fri. De ortodoxa staterna återfinns endast i en världsdel, Europa. De finns inom religionsfrihetskategorierna: religionsfrihet utan anmärkningar (två stater), religionsfrihet med vissa anmärkningar (sju stater) och religionsfrihet med stor anmärkning (en stat). 9.5.4. Kristen Mix: Stater som ligger inom kategorin kristen Mix har ett genomsnittsvärde på 2,16 och detta placerar dem i kategorin Fri. Staterna är i huvudsak spridda mellan kategorierna Fri och Delvis fri. De protestantiska och ortodoxt kristna staterna är relativt få jämfört med de katolska och kristna Mix. Ett litet urval försvårar alltid möjligheten till att generalisera och dra slutsatser speciellt som i fallet med de ortodoxa staterna där poängspridningen mellan dessa stater är relativt stor vilket påverkar genomsnittsvärdet. De stater som kategoriseras som kristen Mix finns spridd på fyra kontinenter Europa, Nordamerika, Afrika och Oceanien och genomsnittspoängen är relativt likvärdig mellan kontinenterna. Det är enbart i Afrika man genomsnittligt inte placerar sig inom kategorin Fri. Kristen Mix återfinns i religionsfrihetskategorierna: religionsfrihet utan anmärkningar (trettio stater), religionsfrihet med vissa anmärkningar (fyra stater) och religionsfrihet med stor anmärkning (en stat). 9.5.5. Judendomen Judendomen har en frihetspoäng på 1,5 men eftersom den enbart innefattar en stat så kommer vi att inte att lägga någon större vikt på judendomen. Staten Israel återfinns i religionsfrihetskategorin: religionsfrihet utan anmärkningar. - 60 - 9.5.6. Sunni och Shia: Islam De shiitiska staterna är bara två till antal så vi anser att det inte går att dra någon slutsats utifrån detta resultat, dock är resultatet intressant då de ligger över genomsnittet i frihetspoängen jämfört med de sunnitiska staterna. Inget muslimskt land som har en dominerande sunnitisk eller shiitisk befolkning ligger inom kategorin Fri. De sunnitiska staterna har ett genomsnittsvärde på 5,56 och placerar sig inom kategorin: Icke fri. De sunnitiska staterna är spridda på tre kontinenter: Afrika, Asien och Europa. Det enda landet i Europa placerar sig i kategorin Delvis fri, i Afrika och Asien placerar sig staterna genomsnittligt i kategorin Icke fri. De sunnitiska och shiitiska staterna återfinns i religionsfrihetskategorierna: religionsfrihet med vissa anmärkningar (fem stater, samtliga sunni), religionsfrihet med stor anmärkning (sunni sju stycken och shia en) samt ingen religionsfrihet (fyra sunni och en shia). 9.5.7. Islam Mix: Islam Mix är enligt oss kanske det mest överraskande resultatet. Med ett genomsnittsvärde på 4,57 så är den drygt en poäng i genomsnitt under de sunnitiska och shiitiska staterna. De placerar sig därmed inom kategorin Delvis fri. Staterna inom denna kategori finns spridda i Afrika, Asien och Europa. Staterna i Afrika och Europa ligger inom kategorin Delvis fri medan de asiatiska ligger i kategorin Icke fri. Islam Mix: placerar sig inom religionsfrihetskategorierna: religionsfrihet utan anmärkningar (sju stater), religionsfrihet med vissa anmärkningar (sju stater), religionsfrihet med stor anmärkning (sex stater) samt ingen religionsfrihet (två stater). 9.5.8. Buddhismen: De buddhistiska staterna har ett genomsnittsvärde på 3,93. Detta placerar dem inom kategorin Delvis fri. Det är relativt få länder som har en majoritet buddhistisk befolkning vilket försvårar vår möjlighet att generalisera. Alla stater ligger i Asien. De återfinns inom religionsfrihetskategorierna: religionsfrihet utan anmärkningar (två stater), religionsfrihet med vissa anmärkningar (tre stater), religionsfrihet med stor anmärkning (en stat) samt ingen religionsfrihet (en stat). - 61 - 9.5.9. Hinduismen: Det finns två asiatiska stater som har en hinduisk befolkning. Vi anser att detta urval är för litet för att kunna generalisera och utifrån detta dra någon slutsats. Genomsnittsvärdet är 4,0 vilket placerar hinduismen inom kategorin Delvis fri. De båda staterna placerar sig inom religionsfrihetskategorin religionsfrihet med vissa anmärkningar. 9.5.10. Mix: Kategorin Mix består av väldigt skilda stater, både till religiös majoritet, världsdelar, Freedom House frihetspoäng och grad av religionsfrihet. Genomsnittsvärdet på dessa stater är 4,12. I och med att denna kategori är så pass heterogen så vi finner det näst intill omöjligt att kunna generalisera och därmed också dra någon slutsats utifrån resultaten. - 62 - 10. Analys Vi inledde undersökningen med att göra en multipel regressionsanalys (MRA), detta för att finna ut om det fanns någon korrelation mellan variablerna religion, religionsfrihet och frihetspoäng. I vår första MRA ställde vi samtliga religioner och religionsfrihet mot frihetspoäng. Vi kunde med denna regression finna ett samband och en god förklaringskraft. Förklaringskraften var 51 %. Signifikansnivån på 0,0 visar att det fanns en god signifikans i mätningen. Regressionen visade att det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan religion, religionsfrihet och frihetspoäng. För att få ett tydligt resultat valde vi att köra en MRA på varje enskild religion och religionsinriktning. Vi gjorde även ett eta-test för att få fram en genomsnittlig frihetspoängsvärde för samtliga religioner och ett eta-test på religionsfrihet. När vi gjorde en MRA med protestantismen, religionsfrihet och frihetspoäng gav detta en förklaringskraft på 42 %. Signifikansen låg på 0,001 vilket är en god signifikansnivå. Protestantismen finns främst i den västliga världen där länderna har låga frihetspoäng och religionsfrihet till stor del accepteras, vilket också visade sig med eta-testet. MRA på katolicismen gav en förklaringskraft på dryga 40 % och signifikans på 0,7 %. Katolicismen har en större spridning än de protestantiska staterna vad gäller religionsfrihet och frihetspoäng. En anledning till varför protestantiska stater utvecklats mer demokratisk än någon annan religion skulle kunna vara synen på människan och jämställdheten. Avsaknaden av en tydlig hierarkisk ordning som återfinns i andra religioner och tanken om religionen som en privat angelägenhet kan ha kommit att betyda mycket för utvecklingen av demokrati i de protestantiska staterna. Max Weber påvisade tidigt den protestantiska religionens förmåga att utveckla en kapitalistisk anda, en tanke som bl.a. Steve Bruce spann vidare på. Detta påskyndade moderniseringen och har varit en viktig del av demokratiseringen av den västliga civilisationen. - 63 - Huntington framhöll den tredje vågen som en katolsk demokratiseringsvåg där den katolska kyrkans ändrade inställning till demokratin och uppslutning bakom de demokratiska idealen medförde att många av de katolska staterna påbörjade en demokratiseringsprocess. Vårt eta-test visar att medelvärdet för de protestantiska staterna (1,21) fortfarande ligger lägre än för de katolska (2,13). Båda religionerna ligger inom kategorin Fri.. Den tredje demokratiseringsvågen verkar inte ha påverkat de afrikanska och asiatiska staterna i samma utsträckning som de europeiska, latin- och sydamerikanska staterna. De katolska staterna i Afrika och Asien ligger genomsnittligt inom kategorin Delvis fri vilket är en kontrast till de europeiska och latin- och sydamerikanska som genomsnittligt placerar sig i kategorin Fri. Vi anser dock att staterna är för få för att dra någon egentlig slutsats men det är ändå ett intressant resultat. Vår mätning visar också att varken protestantiska eller katolska stater återfinns inom kategorierna – religionsfrihet med stor anmärkning eller ingen religionsfrihet. Detta skulle kunna visa att både protestantiska och katolska stater slutit upp bakom tanken om Twin tolerations. Kategorin Kristen Mix visar upp en något för låg signifikansnivå för att vi skall kunna säga att det råder en statistisk signifikans i MRA, även om förklaringskraften är på 39 %. Eta-testet visar på ett genomsnittsvärde på 2,16 och detta innebär att man ligger inom kategorin Fri. Det är intressant att stater utan någon dominerande kristen religiös gruppering uppvisar snarlika resultat som de stater som är katolska. Tittar man på världsdelar så är det mest anmärkningsvärda att de afrikanska kristet Mixade staterna uppvisar en mycket lägre genomsnittlig frihetspoäng än de katolska. Kristen Mix i Afrika ligger bara något över kategorin Fri. Vi måste dock reservera oss för att det råder skillnader i antalet stater (tolv mot fyra) vilket påverkar resultatet. Den stora majoriteten stater, hela trettio stycken, inom kategorin Kristen Mix placerar sig inom religionsfrihetskategorierna: religionsfrihet utan anmärkningar medan fyra stater ligger inom kategorin religionsfrihet med vissa anmärkningar och en stat ligger inom kategorin religionsfrihet med stor anmärkning vilket också påvisar att de stater som är Kristen Mix till stor del också slutit upp bakom tanken om Twin tolerations. - 64 - De kristet ortodoxa staterna har en för låg signifikansnivå i MRA, för att vi ska kunna påvisa den statistiska signifikansen. Denna kategori stater är den enda kristna inriktning som placerar sig ovan kategorin Fri. Det ortodoxa genomsnittet ligger på 2,95 och de räknas därför till kategorin Delvis Fri. Samtliga dessa stater ligger i Europa. Det är intressant varför dessa stater uppvisar en så pass högre genomsnittlig frihetspoäng än de andra kristna inriktningarna (resultatet blir än mer tydligt om man plockar bort de grekiskt ortodoxa staterna, Grekland och Cypern som tillsammans drar ner genomsnittsvärdet). Resultatet ger en indikation på att den ortodoxa kyrkans nationella karaktär kan ha haft betydelse för demokratiseringen och vilket kan förklara varför den demokratiska utvecklingen inte nått lika långt i de ortodoxa staterna. Tillskillnad från den katolska kyrkan som öppet motverkade kommunismen inom det forna Sovjetunionen, så hade den ortodoxa kyrkan inte samma politiska strävan och styrka att kunna påverka styret. Detta skulle kunna ha berott på de inslag av caesareopapism som under denna tid kunde återfinnas i de ortodoxa samhällena. Av de ortodoxa staterna finns majoriteten inom kategorin religionsfrihet med vissa anmärkningar. Philpots teori om att ortodoxa stater inte accepterar tanken om Twin tolerations kan inte bekräftas enligt vår undersökning. Man kan dock misstänka att förhållandet var tydligare under kommunisttiden då möjligheten till religionsutövning kraftigt försvårades. Eftersom judendomen enbart bara innefattar en stat så kan vi utifrån vår empiri inte säga något generellt om hur judendomen eller dess inställning till religionsfriheten påverkar frihetspoängen. Eftersom vi inte kan generalisera resultaten skulle ett sätt att kunna vara att tolka judendomens kompabilitet med demokratin testas genom en textanalys. Men då vår uppsats är kvantitativ och vi söker möjligheter till att kunna generalisera kan vi inte ge något svar på hur kompatibel judendomen är med demokratin. Islam: Sunni har en för låg signifikansnivå för att MRA skall kunna påvisa den statistiska signifikansen tillräckligt bra. ETA-testet visar att genomsnittsvärdet för de sunnimuslimska staterna (5,56) ligger över nivån Icke fri. Det intressanta är att ingen av de sunnitiska staterna finns inom kategorin religionsfrihet utan anmärkningar, utan de återfinns inom de tre andra kategorierna med den största gruppen stater inom kategorin religionsfrihet med stor anmärkning. Eftersom Islam: Shia bara består av - 65 - två stater anser vi i likhet med t.ex. judendomen att det inte går att generalisera resultaten. En intressant detalj är dock att de shiitiska staterna har ett högre genomsnittsvärde än de sunnitiska. Detta skulle kunna vara en antydan på att den hierarkiska ordningen som finns inom den shiitiska tron yttrar sig i frihetspoängen. Ingen av de sunnitiska eller shiitiska staterna verkar helt sluta upp bakom tanken om Twin tolerations. Men det är intressant att se skillnaden mellan de fem staterna som placerar sig i religionsfrihet med vissa anmärkningar som har ett genomsnittsvärde på 4,8 i frihetspoäng, de med religionsfrihet med stor anmärkning har ett genomsnittsvärde på 5,79 (sju stater) och de med ingen religionsfrihet har ett genomsnittsvärde på 6,13 (fyra stater). Detta ger en bild av att ju högre grad av religionsfrihet desto lägre genomsnittlig frihetspoäng. Norris och Ingelharts undersökning om attityderna gentemot demokratin och hur demokratin de facto fungerar visade att det inte fanns någon större skillnad i tilltron till demokratins ideal mellan stater i väst och muslimska stater, medan befolkningen i kristet ortodoxa stater var mera skeptiskt inställda mot demokratin och hur demokratin fungerar. Vårt resultat i undersökningen visar här på en intressant motsägelse till Norris och Ingleharts slutsatser. Dessa undersöker dock attityder till demokratin, något som inte varit vårt syfte med uppsatsen. Det är intressant att resultatet i vår mätning visar på ett väsentligt mycket lägre genomsnittlig frihetspoäng för de ortodoxa staterna trots deras, enligt Norris och Ingleharts, lägre tilltro till demokratin jämfört med befolkningen i de muslimska staterna. Detta väcker en del intressanta frågor om demokratins utveckling inom en stat. Kan svårigheterna att utveckla demokrati i de muslimska samhällena, trots folket positiva attityder, bero på att folket sitter fast mellan å ena sidan en regering som vägrar införa demokrati, å andra sidan islamistiska grupperingar som vill återinföra sharia för att komma till bukt med korruption och maktmissbruk som finns inom staten? Demokratin kan komma att ses som ett hot snarare än en lösning på de problem en stat står inför. Dels riskerar demokratin innebära att de styrande får mindre makt och dels riskerar demokratin att komma i konflikt med de religiösa grupperna. Folkets suveränitet riskerar att stå i kontrast med Guds suveränitet. Liknande problem kan självklart även finnas inom andra religioner. - 66 - Vad gäller Islam: Mix så är deras signifikansnivå (5,1 %) i MRA ett gränsfall. Adjusted R² förklarar 39,4 % av variansen. Detta visar att det i princip finns ett statistiskt signifikant samband mellan variablerna vad gäller Islam: Mix. Eta-värdet visar på mycket intressanta resultat då genomsnittsvärdet för gruppen Islam: Mix ligger under (ca. 1 frihetspoäng i genomsnitt) grupperna sunni och shia. De 22 stater som räknas till gruppen Islam: Mix ligger på ett genomsnittsvärde 4,57 i frihetspoäng och ligger då på en kategori Delvis fri enligt Freedom House index. Det är intressant att när de två muslimska trosinriktningarna blandas uppnås ett lägre genomsnitt i frihetspoäng än om shia eller sunni ensamt dominerar en stat. Huntington ser Islam som oförenlig med demokrati och utifrån vår undersökning kan vi också se att de muslimska staterna i genomsnitt ligger långt ifrån vad som kategoriseras som Fri. Man har en lång väg att vandra innan den liberala demokratin slår rot i många av de muslimska staterna. Närmast en demokratisk utveckling har de stater som har en mixad muslimsk befolkning kommit. Det är intressant att se skillnaderna i den genomsnittliga frihetspoängen för Islam: Mix och hur den förändras med respektive religionsfrihetskategorin. I religionsfrihet utan anmärkningar är medelvärdet 3,43 (sju stater), i religionsfrihet med vissa anmärkningar har ett medelvärde på 5,0 (sju stater), religionsfrihet med stor anmärkning har också ett genomsnittsvärde på 5,0 (sex stater) och de två stater som har ingen religionsfrihet har ett genomsnittsvärde på 5,75. Det är mycket intressant att se hur den genomsnittliga frihetspoängen stiger när man inskränker möjligheten till religiös utövning. Det är även intressant att stater med en mixad muslimsk befolkning placerar sig inom de lägre religionsfrihetskategorierna. Det kan tänkas att en mixad religiös befolkning har har mer respekt för varandra och på så sätt också lättare att sluta upp bakom tanken om religionsfrihet och Twin tolerations. MRA för de buddhistiska staterna visar att resultatet ej kan ses som signifikant. ETAtestet visar att den genomsnittliga frihetspoängen ligger på 3,93 vilket är inom kategorin Delvis fri. Buddhismen finns spridd inom alla de fyra religionsfrihetskategorierna och men det är samtidigt bara sju stater vilket gör det svårt att se någon generell trend mellan buddhismen och religionsfrihet. Trots att Dalai Lama ser buddhismens kompabilitet med demokratin visar vår mätning att det fortfarande är långt för många buddhistiska stater att uppnå ett demokratiskt styre. - 67 - MRA för de hinduiska staterna visar på en för låg signifikans för att man skall kunna se ett statistiskt samband. Även eta-testet påverkas av att bara två stater är dominerande hinduiska då möjligheten att generalisera försvinner. Hinduismens olika vägar till frälsning, samt att man tillber flera olika gudar bör kunna innebära att hinduismen har en öppnare syn och större tolerans för andra religiösa utövare, något som kan kopplas till Twin tolerations. Vår undersökning visar också att båda de hinduiska staterna ligger på kategorin religionsfrihet med vissa anmärkningar vilket kan ses styrka detta resonemang. Mix: Ett av de mest oväntade och överraskande resultaten i undersökningen var de vi fick på kategorin Mix i MRA. Denna grupp fick en väldigt god signifikans men utifrån det vi tidigare anfört att staterna i denna grupp är allt för heterogena för att man utifrån resultatet skall kunna dra några slutsatser kommer vi heller inte att lägga någon vikt vid resultatet. Världsdelar: När vi bryter ner undersökningen på världsdelsnivå så kan vi finna intressanta resultat. Genomsnittsvärdet för världsdelarna Europa, Oceanien, Nordamerika och Sydamerika ligger alla under värdet 2,5, alltså inom kategorin Fri. Det som förenar dessa världsdelar är att de domineras av kristna stater. Afrika och Asien placerar sig genomsnittligt på kategorin Delvis fri, dessa världsdelar innehåller stater med stora variationer av religioner. Hierarki är ett inslag som på olika sätt präglar religionerna. Det finns skillnader mellan den protestantiska och katolska kyrkan i dess uppbyggnad och hierarkiska system. Det finns även en skillnad mellan sunnitisk och shiitisk i synen på staten, ledarens roll och den hierarkiska ordningen. Detta präglar även konfucianismen som i vår undersökning inte representeras av någon stat men ändå är en viktig del av asiatiska samhällen och samhällstrukturer. Kastsystemet inom hinduismen är också en del av en hierarkisk samhälls- och religionsstruktur. Utifrån vår mätning kan vi se att protestantismen som inte har samma hierarkiska uppbyggnad som den katolska kyrkan också har en lägre genomsnittligt frihetspoäng. Shiitiska stater som i grunden är mer hierarkiska än de sunnitiska har också något högre frihetspoäng. Men då de bara är två till antal så blir det svårt att utifrån detta dra någon slutsats. - 68 - Kastsystemen präglar fortfarande i hög grad hinduiska stater och tanken om att acceptera sin roll i samhället, detta synsätt cementerar gamla samhällsstrukturer. Vi kan med vår undersökning se tendenser till att religioner med en stark hierarkisk prägel också har det svårare att utveckla demokrati. De olika religiösa åskådningarna och den skilda synen på människan och frälsningen verkar enligt vår undersökning påverka frihetspoängen. T.ex. protestantismen som ger individen ansvaret för sin egen frälsning står sig väldigt olik de religioner som har tydliga lagar och normer som styr livet. Dessa stater verkar ha lättare att utveckla ett teokratiskt styre där religiösa ledare får ett stort ansvar även över den politiska sfären. Religioner som inte särskiljer mellan det jordliga och andeliga t.ex. Islam där tanken om din wa dawla är rådande verkar enligt vår undersökning göra det svårare att utveckla demokrati och religionsfrihet. Vi har i uppsatsen gått igenom Huntingtons fyra modeller för demokratispridning. Nedan diskuterar vi tänkbara scenarier hur demokratiseringen kan ta fart med religionen som en utlösande faktor. Single cause och parallel development: Det finns i andra religioner ingen motsvarighet till den katolska kyrkans påve som den högsta andliga ledaren (förvisso finns det andliga ledare men dessa kan inte ses inneha motsvarande maktposition som den katolske påven). Ingen annan religion har någon lika stark transnationell struktur som den katolska kyrkan och därför minskar möjligheterna att på samma sätt som i de katolska staterna sprida en förändrad syn på demokrati. En möjlig utväg skulle då kunna vara likt kristendomen att religionerna själva får en förändrad struktur och förgreningar (protestantismens revolution eller katolska kyrkans uppslutning bakom de demokratiska idealen) som medför en liberalare syn och sluter upp bakom de demokratiska idealen och tanken om Twin tolerations. Snowballing: Påbörjar ett land i en region en demokratiseringsprocess ökar sannolikheten att den kommer att sprida sig till andra länder i regionen och om länderna sedan tidigare delar samma kultur, religion och värderingar så ökar också förutsättningarna för att en snöbollsprocess skall ta fart. I den tredje demokratiseringsvågen framhåller Huntington betydelsen av den katolska kyrkans - 69 - ändrade inställning till demokrati och de effekter detta fick för demokratiseringen av katolska stater. Vår mätning visar på ett intressant undantag då de katolska staterna i Afrika och Asien utvecklats mindre demokratiskt. Detta skulle kunna vara ett tecken på att snöbollsprocessen inte nådde dem tillräckligt starkt under den tredje vågen och att dess angränsande länderna inte delade samma kultur, religion och värderingar. Prevailing nostrum: Bygger på tanken om att de styrande ser demokratin som en lösning på de problem en stat står inför. I stater med religioner som präglas av tanken om Gudsstat och lagar stiftade av Gud kan det vara svårt att få dess ledare att sluta upp bakom demokratin och se demokrati som ett medel att lösa de problem landet står inför Då folkets suveränitet och individens frihet riskerar att stå i kontrast till Guds suveränitet och allsmäktighet.. Det kan därför vara svårt att få denna demokratiseringsspridningsmodell att fungera i stater som har en religion som inte tydligt skiljer det jordliga och det andeliga. Vår mätning visar att den genomsnittliga frihetspoängen för de stater som har religionsfrihet utan anmärkningar är lägre än de stater med anmärkningar i religionsfriheten (man måste dock komma ihåg att det skiljer sig kraftigt i antalet stater mellan de olika kategorierna). Resultatet är föga överraskande med tanke på att religionsfrihet är en del av de mänskliga rättigheterna som ett liberaldemokratiskt samhälle måste leva upp till för att anses vara liberaldemokratiskt. För att nå upp till Larry Diamonds kriterier för att en stat skall definieras som liberaldemokratisk krävs det att statsstyret accepterar en religiös pluralism och garantera individuella fri- och rättigheter som ger möjligheten att själv välja religion och trosuppfattning. - 70 - 11. Slutsatser: Syftet med denna uppsats var att undersöka sambanden mellan religion, religionsfrihet och graden av demokrati genom att besvara följande frågeställningar. - Påverkar religionen graden av demokrati? - Vilken betydelse har religionsfriheten för graden av demokrati? I MRA för samtliga religioner och religionsfriheten fick vi en signifikans och ett förklaringsvärde på 51 %. Även MRA på protestantismen och katolicismen visade signifikanta värden, dock var förklaringsvärdet för dessa något lägre. Övriga religioner visade ej signifikanta värden. Det tydligaste resultatet för religionens betydelse för frihetspoängen uppvisades av de kristna och muslimska staterna. De protestantiska staterna är de som enligt vår undersökning kommit längst i utvecklandet av demokratiska styrformer. Dessa stater sluter alla upp bakom de demokratiska idealen och som en del av detta så respekterar de även religionsfriheten och tanken om Twin tolerations. Detta resultat stämmer väl överens med uppsatsens teoretiska ansats. Det är tydligt att katolicismens förändrade inställning till demokratin har haft stor betydelse för demokratiseringen av katolska stater i Europa, Syd- och Latinamerika men har inte kommit att betyda lika mycket för demokratiseringen av Afrikanska och Asiatiska stater. En stor majoritet av staterna i Syd- och Latinamerika var sedan tidigare katolska, detta betydde enligt Huntington att de påverkades av den katolska kyrkans förändrade inställning till demokratin vilket resulterade i att demokratiseringen kunde ta fart. Vår mätning visar att de katolska staterna i stort har slutit upp bakom demokratin och tanken om religionsfrihet och Twin tolerations. I stater med en Kristen: Mix står sig de demokratiska idealen starka. På det stora hela kan vi med vår mätning visa att man sluter upp bakom tanken om religionsfrihet och Twin tolerations. Det resultat vi funnit är stater med Kristen: Mix uppvisar ett klart - 71 - lägre genomsnittsvärde än de katolska staterna i Afrika vilket är intressant, även om det, p.g.a. att det är så få katolska stater i Afrika, inte går att dra någon egentlig slutsats. Det finns tydliga skillnader i den genomsnittliga frihetspoängen mellan de ortodoxa staterna och de med övriga kristna trosinriktningar. De ortodoxa ligger genomsnittligt inom kategorin Delvis fri men man sluter ändå upp relativt väl bakom religionsfrihet och Twin tolerations. Resultatet visar tydligt att stater med en dominerande muslimsk befolkning uppvisar de sämsta resultaten i frihetspoäng av samtliga religioner och man sluter heller inte upp bakom tanken om religionsfrihet. Stater med en mixad muslimsk befolkning visar något lägre frihetspoäng och de ligger på genomsnittligt på kategorin Delvis fri. Det går inte att utifrån vår mätning ge en generell bild om dessa stater sluter upp bakom religionsfrihet och Twin tolerations. De buddhistiska staterna ligger genomsnittligt inom kategorin Delvis fri och återfinns inom alla de fyra religionsfrihetskategorierna. Då buddhismen bara omfattar sju stater och att det finns en markant skillnad mellan staterna både i frihetsskalan men också i religionsfrihetsindex innebär detta att det blir svårt att generalisera buddhismens inverkan på frihetspoängen och inställningen till religionsfrihet och Twin tolerations. Judendomen och hinduismen omfattar för få stater för att vi skall kunna generalisera dem. Det är också svårt att uttala sig om gruppen Mix då den innehåller stater av olika karaktär. Med bakgrund av det vi ovan anfört så kan vi dra slutsatsen att undersökningen visar: Beroende på staters religion och dess inställning till religionsfriheten påverkar detta demokratin. - 72 - Vidare forskning och kommentarer: Uppsatsen har väckt vidare tankar och sidospår som är intressanta för vidare forskning. På grund av att vissa religioner omfattar så få stater har det varit nödvändigt att exkludera flera religioner för att kunna ge en generell bild. En väg att gå för framtida forskning är att fokusera just på dessa stater med en annan form av undersökningsmetod. En av oss uppfattad känsla är att litteraturen och mediebevakningen fokuserar kring det faktum att muslimska stater är just muslimska och att detta skulle vara anledningen till att dessa inte kan utveckla demokrati. En intressant jämförelse skulle kunna vara att ställa Islam mot t.ex. konfucianismen. Kina har en konfuciansk prägel men religionen ges ändå inte samma förklaringskraft till varför Kina inte utvecklar demokrati. Flera stater i mellanöstern samarbete tidigare med sovjetdiktaturen och influerades av de kommunistiska tankarna. Det är religionen i de muslimska staterna som ges skulden för att de inte utvecklats demokratiskt medan man i Kina ger kommunismen och inte religionen skulden. För framtida forskning skulle det vara intressant att finna andra variabler som kan ge en förklaring till varför så många muslimska stater inte utvecklats demokratiskt. Det skulle kunna vara intressant att undersöka exempelvis Huntingtons fem variabler som varit utlösande för demokratiseringen i den tredje vågen Vi har i uppsatsen diskuterat den liberala demokratins universella förtjänster, där t.ex. Parekh riktar kritik mot hur väst ser den liberala demokratin som ett ideal som passar alla kulturer. Går det att införa demokrati mot folkets vilja? Västvärlden bör vara försiktig med hur man sprider de demokratiska idealen. Har kriget mot terrorismen blivit ett krig mot religiösa fundamentalister? Genom att störta de tidigare regimerna i Afghanistan och Irak riskerar man då att späda på den starka skepsis som finns mot väst och därmed kanske också försvåra en demokratisk process i muslimska stater? Kan en hållbar demokrati skapas genom yttre påtryckningar eller måste demokratiseringen ske inifrån? Det kan kanske skapas en omvänd snöbollsprocess där anti-västliga känslor växer sig starkare i regionen? Hur stor kommer då genomslagskraften för Euroislam bli? - 73 - Det som sällan kommer upp i debatten är det faktum att den katolska kyrkan så sent som för femtio år sedan officiellt började sluta upp bakom de demokratiska idealen och religionsfrihet. Den starka bild av statiskhet som präglar synen på muslimska samhällens oförmåga att utveckla demokrati blir i jämförelse med katolicismen ett intressant forskningsperspektiv. Inom alla religioner finns det både radikala och liberala grupperingar så att generalisera en religion eller trosinriktnings kompabilitet är svår. Bara för att vi i undersökningen har kategoriserat ett land tillhörandes en viss religion behöver detta inte betyda att religionen har någon egentlig betydelse eller frånvaro av relativt stora minoritetsgrupper. - 74 - Källförteckning: Litteratur: Abdou El Fadl, Khaled (2004) Islam and the challange of democracy. Princeton and Oxford: Princeton university press, ISBN: 0-691-11841-8 Anderson, John (2006) Religion, Democracy and Democratization. New York and London: Routledge, ISBN: 0-415-35570-0 Aronsson, Åke (1999) SPSS – En introduktion till basmodulen. Lund: Studentlitteratur ISBN: 91-44-01129-6 Arvidsson, Malin (1998) Demokratin som liberalismens fånge. I Göran Hydén (Red.) Demokratisering i tredje världen (52-72) Lund: Studentlitteratur ISBN: 91-44-00668-3 Beaver, R. Pierce et. al. (1983) Världens religioner. (Wiking, Philippa övers.) Uppsala: EFSförlaget (Originalarbete publicerat 1982) ISBN: 91-7085-081-X Bhanu Mehta, Pratap (2005). Hinduism and Self-Rule. I Larry Diamond, Marc F. Plattner, Philip J. Costopoulos (Eds.) World religions and democracy (pp. 56-69) Baltimore and London: The Johns Hopkins University Press ISBN: 0-8018-8080-7 Bhatt, Chetan (2006) Democracy and Hindu Nationalism. I John Anderson (Eds.) Religion, Democracy and Democratization (pp. 133-154) . New York and London: Routledge, ISBN: 0-415-35570-0 Bruce, Steve (2006) Did Protestantism Create Democracy?. I John Anderson (Eds.) Religion, Democracy and Democratization (pp. 3-20) . New York and London: Routledge, ISBN: 0-415-35570-0 Costopoulos, Philip J. (2005). Introduction. I Larry Diamond, Marc F. Plattner, Philip J. Costopoulos (Eds.) World religions and democracy (pp. Ix-Xxvi) Baltimore and London: The Johns Hopkins University Press ISBN: 0-8018-8080-7 - 75 - Dalai Lama. (2005). Buddhism, Asian Values and Democracy. Marc F. Plattner, Philip J. Costopoulos (Eds.) World religions and democracy (70-74) Baltimore and London: The Johns Hopkins University Press ISBN: 0-8018-8080-7 Diamond, Larry (1999) Developing Democracy, Baltimore and London: The Johns Hopkins University Press ISBN: 0-8018-6014-8 Djurfelt, Göran, Rolf Larsson, Ola Stjärnhagen (2003) Statistisk verktygslåda. Lund: Studentlittaratur ISBN: 91-44-04147-0 Eliasson, Annika (2006) Kvantitativ metod från början. Lund, Studentlitteratur ISBN: 91-44-04594-8 Filali-Ansary, Abdou (2005). Muslims and Democracy. I Larry Diamond, Marc F. Plattner, Philip J. Costopoulos (Eds.) World religions and democracy (pp. 153-167) Baltimore and London: The Johns Hopkins University Press ISBN: 0-8018-8080-7 Fradkin, Hillel (2005). Judaism and Political Life. I Larry Diamond, Marc F. Plattner, Philip J. Costopoulos (Eds.) World religions and democracy (pp. 87-101) Baltimore and London: The Johns Hopkins University Press ISBN: 0-8018-8080-7 Fukuyama, Francis (2005). Confucianism and Democracy. I Larry Diamond, Marc F. Plattner, Philip J. Costopoulos (Eds.) World religions and democracy (pp. 42-55) Baltimore and London: The Johns Hopkins University Press ISBN: 0-8018-8080-7 Hattstein, Markus (1999) Världens religioner. Köln: Könnemann ISBN: 3-8290-1031-1 Hedin, Christer (1994) Islam – i vardagen och världen. Smedjebacken: Bokförlaget Arena, ISBN: 91-7843-087-9 Hedin, Christer (2004) Abrahams Barn: vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam? Stockholm: Dialogos ISBN: 91-7504-168-5 Held, David (1996/2005) Demokratimodeller – Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. (2:a rev. och utvidg. uppl.) (Jordebrant, Stefan. Annika Persson och Tore Winqvist övers.) Göteborg: Diadolos (Originalarbete publicerat 1987) ISBN: 91-7173-063-x Held, David (1993) Prospects for Democracy. Cambridge: Polity Press, ISBN: 0-7456-0988-0 - 76 - Huntington, Samuel P. (1993) The third wave. Oklahoma: University of Oklahoma press ISBN: 0-8061-2516-0 Huntington, Samuel P. (2006) Civilisationernas kamp: mot en ny världsordning. (Katarina Sjöwall Trodden övers.) Stockholm, Atlantis (Originalarbete publicerat 1998) ISBN: 91-7353-072-7 Jacobsen, Knut A. (2002) Buddhismen – Religion, historia, liv. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur, ISBN: 91-2709-021-3 Jacobsen, Knut A. (2004) Hinduismen – Historia, tradition och mångfald, Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur ISBN: 91-2709-772-2 Karlsson, Ingmar (2004) Tro Terror och Tolerans, Stockholm: Wahlström & Widstrand, ISBN: 91-46-20275-7 Masmoudi, Radwan. A. (2005). The Silenced Majority. I Larry Diamond, Marc F. Plattner, Philip J. Costopoulos (Eds.) World religions and democracy (pp. 218-222) Baltimore and London: The Johns Hopkins University Press ISBN: 0-8018-8080-7 Nilsson, Tom (1998) Islam och demokrati. I Göran Hydén (Red.) Demokratisering i tredje världen (193-213) Lund: Studentlitteratur ISBN: 91-44-00668-3 Nordin, Svante (2006) Det politiska tänkandets historia (2: a rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur ISBN: 91-4400-183-5 Norris, Pippa. Ronald Inglehart. (2004) Sacred ans Secular, Cambridge: Cambridge university press ISBN: 0-521-54872-1 Parekh, Bhikhu (1993) The Cultural Particularity of Liberal Democracy. I David Held (Eds.) Prospects for Democracy. Cambridge: Polity Press, ISBN: 0-7456-0988-0 Philpott, Daniel (2005). The Catholic Wave. I Larry Diamond, Marc F. Plattner, Philip J. Costopoulos (Eds.) World religions and democracy (pp. 102-116) Baltimore and London: The Johns Hopkins University Press ISBN: 0-8018-8080-7 - 77 - Rindefjäll, Theresia (1998) Demokratidefinitionens dilemma: smal eller bred? I Göran Hydén (Red.) Demokratisering i tredje världen (27-51) Lund: Studentlitteratur ISBN: 91-44-00668-3 Tocqueville, Alexis de. (1997) Demokratin i Amerika del 1 (Ervin Rosenberg övers.) Lund: Atlantis (Originalarbete publicerat 1835) ISBN: 91-7486-300-2 Vanhanen, Lauri (1997) Demokratisering. Lund: Studentlitteratur ISBN: 91-44-00132-0 Weber, Max (1978) Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (Agne Lundquist övers.) Lund: Argos (Originalarbete publicerat 1904) ISBN: 91-7006-023-1 Weber, Max (1996) Religionen rationaliteten och världen (Agne Lundquist övers.) Lund: Argos (Originalarbete publicerat 1916) ISBN: 91-7006-032-0 Webbsidor: Freedom House (1), Freedom in the World http://www.freedomhouse.org/template.cfm?page=15&year=2006 (hämtad: 061118) Freedom House (2), Methodology http://www.freedomhouse.org/template.cfm?page=35&year=2006 (hämtad: 061208) Freedom House (3), 2005 Freedom House Annual Report http://www.freedomhouse.org/uploads/special_report/41.pdf (hämtad: 061222) Landguiden (1) http://www.landguiden.se/pubCompareFact.asp (hämtad: 061118) Landguiden (2), Kina, Religion http://www.landguiden.se/pubCountryText.asp?country_id=81&subject_i (hämtad: 061201) Nationalencyklopedin (1), Caesareopapism http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=140113&i_word=caesareopapism (hämtad: 061220) Nationalencyklopedin (2), Kastväsende http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=222831&i_word=kastv%e4sende (hämtad: 061205) - 78 - Nationalencyklopedin: (3) Konfucianismen http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=228708&i_word=konfucianismen (hämtad: 061201) Office of the High Commissioner for Human Rights (OHCHR), Universal Declaration of Human Rights http://www.unhchr.ch/udhr/lang/swd.htm (hämtad: 061220) U.S. Department of State (1) – Bureau of Democracy, Human Rights, and Labor International Religious Freedom http://www.state.gov/g/drl/rls/irf/2006/ (hämtad: 061204) U.S. Department of State (2) - Bureau of Democracy, Human Rights, and Labor. 2006 Preface http://www.state.gov/g/drl/rls/irf/2006/71281.htm (hämtad: 070102) - 79 - Bilagor: Bilaga 1: Underlag för Multipla Regressionsanalyser Protestant Variables Entered/Removed(b) Variables Entered Model 1 Variables Removed Protestant, Religionsfrih et(a) Method . Enter a All requested variables entered. b Dependent Variable: Frihetspoäng Model Summary Model 1 R Adjusted R Square ,418 R Square ,651(a) ,424 Std. Error of the Estimate 1,5015 a Predictors: (Constant), Protestant, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Regression Sum of Squares 312,059 Residual df 423,823 Mean Square 2 156,030 188 2,254 F Sig. 69,212 ,000(a) Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Protestant, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Unstandardized Coefficients Model 1 Standardized Coefficients B -2,171 Std. Error ,920 Religionsfrihet 1,410 ,130 Protestant 1,604 ,469 (Constant) Collinearity Statistics t Beta Sig. Tolerance ,019 ,603 10,844 ,000 ,989 1,011 ,190 3,422 ,001 ,989 1,011 Coefficients(a) a Dependent Variable: Frihetspoäng Variance Proportions Model 1 Dimension 1 Eigenvalue Condition Index Religionsfri het ,02 Protestant ,00 2,846 1,000 (Constant) ,00 2 ,146 4,409 ,01 ,98 ,02 3 ,007 20,002 ,98 ,00 ,98 a Dependent Variable: Frihetspoäng I VIF -2,360 Katolik Variables Entered/Removed(b) Model 1 Variables Entered Variables Removed Method Katolik, Religionsfrih et(a) . Enter a All requested variables entered. b Dependent Variable: Frihetspoäng Model Summary Model 1 R ,641(a) Adjusted R Square ,405 R Square ,411 Std. Error of the Estimate 1,5182 a Predictors: (Constant), Katolik, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Sum of Squares 302,537 Regression Residual 433,345 df 2 Mean Square 151,269 188 2,305 F 65,625 Sig. ,000(a) Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Katolik, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model 1 Standardized Coefficients (Constant) B -,253 Std. Error ,479 Religionsfrihet 1,358 ,136 ,726 ,268 a Dependent Variable: Frihetspoäng Collinearity Statistics t Beta Katolik Sig. Tolerance ,598 ,581 10,018 ,000 ,930 1,075 ,157 2,706 ,007 ,930 1,075 Collinearity Diagnostics(a) Variance Proportions Model 1 Dimension 1 Eigenvalue (Constant) Religionsfri het Katolik 1,000 ,01 ,02 ,01 ,137 4,550 ,07 ,98 ,06 ,028 a Dependent Variable: Frihetspoäng 10,121 ,93 ,00 ,94 2 3 2,835 Condition Index II VIF -,528 Ortodoxa Variables Entered/Removed(b) Model 1 Variables Entered Variables Removed Method Orotodoxa, Religionsfrih et(a) . Enter a All requested variables entered. b Dependent Variable: Frihetspoäng Model Summary Model 1 R Adjusted R Square R Square Std. Error of the Estimate ,628(a) ,395 ,389 a Predictors: (Constant), Orotodoxa, Religionsfrihet 1,5389 ANOVA(b) Model 1 Sum of Squares df Mean Square Regression 290,658 2 145,329 Residual 445,224 188 2,368 F Sig. 61,366 ,000(a) Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Orotodoxa, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model 1 Standardized Coefficients (Constant) B -,572 Std. Error 1,022 Religionsfrihet 1,470 ,133 ,728 ,501 a Dependent Variable: Frihetspoäng t Beta Orotodoxa Collinearity Statistics Sig. Tolerance ,576 ,629 11,062 ,000 ,994 1,006 ,083 1,453 ,148 ,994 1,006 Collinearity Diagnostics(a) Variance Proportions Model 1 Dimension 1 Eigenvalue Condition Index Religionsfri het ,02 Orotodoxa ,00 2,841 1,000 (Constant) ,00 ,153 4,311 ,01 ,94 ,02 ,006 a Dependent Variable: Frihetspoäng 21,326 ,99 ,04 ,98 2 3 III VIF -,560 Kristen: Mix Variables Entered/Removed(b) Variables Entered Model 1 Variables Removed Method Kristen Mix, Religionsfrih et(a) . Enter a All requested variables entered. b Dependent Variable: Frihetspoäng Model Summary Model 1 R ,632(a) Adjusted R Square ,393 R Square ,399 Std. Error of the Estimate 1,5337 a Predictors: (Constant), Kristen Mix, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Sum of Squares 293,689 Regression df 2 Mean Square 146,844 2,352 Residual 442,194 188 Total 735,882 190 F 62,431 Sig. ,000(a) a Predictors: (Constant), Kristen Mix, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model 1 B Standardized Coefficients Std. Error Collinearity Statistics t Beta Sig. Tolerance VIF (Constant) -,021 ,539 -,038 ,970 Religionsfrihet 1,391 ,137 ,596 10,187 ,000 ,935 1,069 ,548 ,297 a Dependent Variable: Frihetspoäng ,108 1,847 ,066 ,935 1,069 Kristen Mix Collinearity Diagnostics(a) Variance Proportions Condition Index 1,000 ,01 Religionsfri het ,02 ,138 4,534 ,05 ,97 ,04 ,022 a Dependent Variable: Frihetspoäng 11,399 ,94 ,00 ,95 Model 1 Dimension 1 2 3 Eigenvalue 2,840 IV (Constant) Kristen Mix ,00 Judendomen Variables Entered/Removed(b) Variables Entered Model 1 Variables Removed Method Judendom, Religionsfrih et(a) . Enter a All requested variables entered. b Dependent Variable: Frihetspoäng Model Summary Model 1 R Adjusted R Square ,383 R Square ,624(a) ,389 Std. Error of the Estimate 1,5463 a Predictors: (Constant), Judendom, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Sum of Squares 286,349 Regression Residual 449,533 df 2 Mean Square 143,174 188 2,391 F 59,877 Sig. ,000(a) Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Judendom, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model 1 B Standardized Coefficients Std. Error Collinearity Statistics t Beta Sig. Tolerance VIF (Constant) -,785 3,095 -,253 ,800 Religionsfrihet 1,452 ,133 ,621 10,885 ,000 ,997 1,003 ,833 1,553 a Dependent Variable: Frihetspoäng ,031 ,536 ,592 ,997 1,003 Judendom Collinearity Diagnostics(a) Variance Proportions Model 1 Dimension 1 Eigenvalue Condition Index Religionsfri het ,02 Judendom ,00 2,852 1,000 (Constant) ,00 ,148 4,392 ,00 ,98 ,00 ,001 a Dependent Variable: Frihetspoäng 66,053 1,00 ,00 1,00 2 3 V Islam: sunni Variables Entered/Removed(b) Model 1 Variables Entered Variables Removed Method Islam: Sunni, Religionsfrih et(a) . Enter a All requested variables entered. b Dependent Variable: Frihetspoäng Model Summary Model 1 R Adjusted R Square ,387 R Square ,627(a) ,393 Std. Error of the Estimate 1,5408 a Predictors: (Constant), Islam: Sunni, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Sum of Squares 289,562 Regression Residual 446,320 df 2 Mean Square 144,781 188 2,374 F 60,985 Sig. ,000(a) Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Islam: Sunni, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model 1 B Standardized Coefficients Std. Error Collinearity Statistics t Beta Sig. Tolerance VIF (Constant) 2,141 1,020 2,099 ,037 Religionsfrihet 1,364 ,151 ,584 9,058 ,000 ,776 1,288 -,586 ,457 a Dependent Variable: Frihetspoäng -,083 -1,282 ,201 ,776 1,288 Islam: Sunni Collinearity Diagnostics(a) Variance Proportions Condition Index 1,000 ,00 Religionsfri het ,02 ,175 4,015 ,01 ,63 ,02 ,007 a Dependent Variable: Frihetspoäng 20,331 ,99 ,35 ,98 Model 1 Dimension 1 2 3 Eigenvalue 2,818 VI (Constant) Islam: Sunni ,00 Islam: shia Variables Entered/Removed(b) Variables Entered Model 1 Variables Removed Method Islam: Shia, Religionsfrih et(a) . Enter a All requested variables entered. b Dependent Variable: Frihetspoäng Model Summary Model 1 R Adjusted R Square R Square Std. Error of the Estimate ,623(a) ,388 ,382 a Predictors: (Constant), Islam: Shia, Religionsfrihet 1,5473 ANOVA(b) Model 1 Sum of Squares 285,759 Regression Residual 450,123 df Mean Square 2 142,880 188 2,394 F Sig. 59,676 ,000(a) Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Islam: Shia, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model 1 B (Constant) Religionsfrihet Islam: Shia Standardized Coefficients ,405 Std. Error 2,312 1,462 ,137 ,229 1,130 Collinearity Statistics t Beta Sig. Tolerance ,861 ,626 10,677 ,000 ,947 1,056 ,012 ,203 ,840 ,947 1,056 a Dependent Variable: Frihetspoäng Collinearity Diagnostics(a) Variance Proportions Model 1 Dimension 1 Eigenvalue Condition Index (Constant) Religionsfri het Islam: Shia 2,847 1,000 ,00 ,02 ,00 ,152 4,324 ,00 ,90 ,00 ,001 a Dependent Variable: Frihetspoäng 48,578 1,00 ,08 1,00 2 3 VII VIF ,175 Islam: Mix Variables Entered/Removed(b) Model 1 Variables Entered Variables Removed Method Islam: Mix, Religionsfrih et(a) . Enter a All requested variables entered. b Dependent Variable: Frihetspoäng Model Summary Model 1 R Adjusted R Square R Square ,633(a) ,400 Std. Error of the Estimate ,394 1,5319 a Predictors: (Constant), Islam: Mix, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Sum of Squares 294,699 Regression Residual 441,183 df Mean Square 2 147,350 188 2,347 F Sig. 62,790 ,000(a) Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Islam: Mix, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model 1 B Standardized Coefficients Std. Error (Constant) 2,282 ,759 Religionsfrihet 1,397 ,135 -,699 ,356 a Dependent Variable: Frihetspoäng Collinearity Statistics t Beta Islam: Mix Sig. Tolerance ,003 ,598 10,329 ,000 ,951 1,051 -,114 -1,963 ,051 ,951 1,051 Collinearity Diagnostics(a) Variance Proportions Condition Index 2,823 1,000 ,00 Religionsfri het ,02 ,165 4,135 ,01 ,82 ,04 ,012 a Dependent Variable: Frihetspoäng 15,315 ,98 ,15 ,96 Model 1 Dimension 1 2 3 Eigenvalue VIF 3,009 VIII (Constant) Islam: Mix ,00 Buddhism Variables Entered/Removed(b) Model 1 Variables Entered Variables Removed Method Buddhism, Religionsfrih et(a) . Enter a All requested variables entered. b Dependent Variable: Frihetspoäng Model Summary Model 1 R Adjusted R Square R Square ,623(a) ,388 Std. Error of the Estimate ,382 1,5474 a Predictors: (Constant), Buddhism, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Sum of Squares 285,754 Regression Residual 450,128 df Mean Square 2 142,877 188 2,394 F Sig. 59,674 ,000(a) Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Buddhism, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model 1 B Standardized Coefficients Std. Error (Constant) 1,096 1,168 Religionsfrihet 1,451 ,135 -,112 ,566 a Dependent Variable: Frihetspoäng Collinearity Statistics t Beta Buddhism Sig. Tolerance ,349 ,621 10,758 ,000 ,976 1,025 -,011 -,198 ,844 ,976 1,025 Collinearity Diagnostics(a) Variance Proportions Condition Index 2,840 1,000 ,00 Religionsfri het ,02 ,155 4,284 ,01 ,91 ,01 ,005 a Dependent Variable: Frihetspoäng 24,176 ,99 ,07 ,99 Model 1 Dimension 1 2 3 Eigenvalue IX VIF ,939 (Constant) Buddhism ,00 Hinduismen Variables Entered/Removed(b) Model 1 Variables Entered Variables Removed Method Hinduism, Religionsfrih et(a) . Enter a All requested variables entered. b Dependent Variable: Frihetspoäng Model Summary Model 1 R Adjusted R Square R Square ,623(a) ,388 Std. Error of the Estimate ,382 1,5473 a Predictors: (Constant), Hinduism, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Sum of Squares 285,757 Regression Residual 450,125 df Mean Square 2 142,879 188 2,394 F Sig. 59,675 ,000(a) Total 735,882 190 a Predictors: (Constant), Hinduism, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model 1 B Standardized Coefficients Std. Error (Constant) 1,313 2,214 Religionsfrihet 1,454 ,133 -,221 1,101 a Dependent Variable: Frihetspoäng Collinearity Statistics t Beta Hinduism Sig. Tolerance ,554 ,623 10,902 ,000 ,998 1,002 -,011 -,201 ,841 ,998 1,002 Collinearity Diagnostics(a) Variance Proportions Condition Index 2,849 1,000 ,00 Religionsfri het ,02 ,149 4,368 ,00 ,97 ,00 ,001 a Dependent Variable: Frihetspoäng 46,919 1,00 ,01 1,00 Model 1 Dimension 1 2 3 Eigenvalue X VIF ,593 (Constant) Hinduism ,00 Mix Variables Entered/Removed(b) Model 1 Variables Entered Variables Removed Method Mix, Religionsfrih et(a) . Enter a All requested variables entered. b Dependent Variable: Frihetspoäng Model Summary Model 1 R Adjusted R Square R Square ,682(a) ,465 Std. Error of the Estimate ,459 1,4476 a Predictors: (Constant), Mix, Religionsfrihet ANOVA(b) Model 1 Sum of Squares 341,900 Regression Residual df 393,982 Total 735,882 a Predictors: (Constant), Mix, Religionsfrihet b Dependent Variable: Frihetspoäng Mean Square 2 170,950 188 2,096 F Sig. 81,574 ,000(a) 190 Coefficients(a) Unstandardized Coefficients Model 1 B Standardized Coefficients Std. Error (Constant) 3,197 ,504 Religionsfrihet 1,519 ,125 -1,353 ,261 a Dependent Variable: Frihetspoäng Collinearity Statistics t Beta Mix Sig. Tolerance ,000 ,650 12,124 ,000 ,991 1,010 -,278 -5,180 ,000 ,991 1,010 Collinearity Diagnostics(a) Variance Proportions Condition Index 2,827 1,000 ,01 Religionsfri het ,02 ,149 4,361 ,04 ,96 ,06 ,024 a Dependent Variable: Frihetspoäng 10,878 ,96 ,02 ,93 Model 1 Dimension 1 2 3 Eigenvalue XI VIF 6,349 (Constant) Mix ,01 Bilaga 2: Religioner Protestantism: Danmark Finland Island Norge Storbritannien Sverige Amerikas förenta stater Barbados Marshallöarna Nauru Antigua & Barbuda Jamaica Argentina Brasilien El Salvador Peru Seychellerna Filipperna Östtimor Honduras Nicaragua Bolivia Colombia Ecuador Paraguay Venezuela Rwanda Kongo (Kinshasa) Ekvatorialguinea Haiti Ortodoxa: Katolicism: Andorra Belgien Frankrike Irland Italien Liechtenstein Luxemburg Malta Polen Portugal San Marino Slovakien Slovenien Spanien Ungern Österrike Costa Rica Dominica St. Lucia Chile Uruguay Monaco Grenada Panama Kroatien Dominikanska republiken Mexiko Cypern Bulgarien Grekland Rumänien Serbien & Montenegro Ukraina Georgien Moldavien Ryssland Vitryssland Kristen Mix: Kap Verde Estland Lettland Litauen Nederländerna Schweiz Tyskland Bahamas Kanada St. Kitts & Nevis Australien Kiribati Mikronesiska federation Palau Tuvalu XII Ghana Sydafrika Belize St. Vincent & Grenadinerna Botswana Namibia Sao Tomé & Principé Samoa Vanuatu Lesotho Kenya Papua Nya Guinea Salomonöarna Burundi Malawi Tonga Uganda Armenien Gabon Kuba Judendom: Israel Islam: Sunni Turkiet Comorerna Jordanien Kuwait Afghanistan Algeriet Egypten Maldiverna Pakistan Tadzjikistan Förenade arabemiraten Somalia Libyen Sudan Syrien Uzbekistan Islam: Shia Irak Iran Islam: Mix Mali Senegal Indonesien Niger Albanien Sierra Leone Bangladesh Gambia Marocko Kirgizistan Djibouti Mauretanien Bahrain Yemen Guinea Tunisien Brunei Oman Qatar Azerbaijan Saudiarabien Turkmenistan Buddhism: Japan Mongoliet Sri Lanka Thailand Bhutan Kambodja Burma Trinidad & Tobago Madagaskar Makedonien Guyana Guinea-Bissau Mocambique Tanzania Bosnien & Hercegovina Fiji Burkina Faso Liberia Nigeria Zambia Malaysia Guatemala Centralafrikanska republiken Libanon Singapore Etiopien Kongo (Brazzaville) Angola Tchad Togo Kazakstan Elfenbenskusten Kamerun Swaziland Vietnam Eritrea Zimbabwe Kina Laos Nordkorea Hinduism: Indien Nepal Mix: Mauritius Taiwan Tjeckien Nya Zeeland Sydkorea Benin Surinam XIII Bilaga 3: Frihetspoäng 1,0 Danmark Finland Island Norge Storbritannien Sverige Amerikas förenta stater Barbados Marshallöarna Nauru Andorra Belgien Frankrike Irland Italien Liechtenstein Luxemburg Malta Polen Portugal San Marino Slovakien Slovenien Spanien Ungern Österrike Costa Rica Dominica St. Lucia Chile Uruguay Cypern Kap Verde Estland Lettland Litauen Nederländerna Schweiz Tyskland Bahamas Kanada St. Kitts & Nevis Australien Kiribati Mikronesiska federation Palau Tuvalu Mauritius Taiwan Tjeckien Nya Zeeland 1,5 Monaco Grenada Panama Bulgarien Grekland Ghana Sydafrika Belize St. Vincent & Grenadinerna Israel Japan Sydkorea 2,0 Antigua & Barbuda Kroatien Dominikanska republiken Mexiko Argentina Brasilien Rumänien Botswana Namibia Sao Tomé & Principé Samoa Vanuatu Mali Mongoliet Benin Surinam XIV 2,5 Jamaica El Salvador Peru Serbien & Montenegro Ukraina Lesotho Senegal Indonesien Indien Trinidad & Tobago 3,0 Seychellerna Filipperna Östtimor Honduras Nicaragua Bolivia Colombia Ecuador Paraguay Georgien Kenya Papua Nya Guinea Salomonöarna Turkiet Niger Albanien Sri Lanka Thailand Madagaskar Makedonien Guyana 3,5 Moldavien Sierra Leone Guinea-Bissau Mocambique Tanzania Bosnien & Hercegovina Fiji 4,0 Venezuela Burundi Malawi Tonga Comorerna Bangladesh Burkina Faso Liberia Nigeria Zambia Malaysia Guatemala Guinea Tunisien Brunei Oman Qatar Azerbaijan Bhutan Kambodja Nepal Angola Tchad Togo Kazakstan 6,0 4,5 Uganda Armenien Jordanien Kuwait Gambia Marocko Kirgizistan Centralafrikanska republiken Libanon Singapore 5,0 Gabon Afghanistan Djibouti Mauretanien Bahrain Yemen Etiopien Kongo (Brazzaville) 5,5 Rwanda Ryssland Algeriet Egypten Maldiverna Pakistan Tadzjikistan Irak Kongo (Kinshasa) Förenade arabemiraten Iran Elfenbenskusten Kamerun Swaziland Vietnam 6,5 Ekvatorialguinea Haiti Vitryssland Somalia Saudiarabien Eritrea Zimbabwe Kina Laos 7,0 Kuba Libyen Sudan Syrien Uzbekistan Turkmenistan Burma Nordkorea XV Bilaga 4: Religionsfrihet Religionsfrihet utan anmärkningar: Finland Island Storbritannien Sverige Barbados Marshallöarna Antigua & Barbuda Jamaica Belgien Irland Italien Liechtenstein Luxemburg Malta Polen Portugal San Marino Slovakien Slovenien Österrike Costa Rica Dominica St. Lucia Chile Uruguay Grenada Panama Dominikanska republiken Argentina Brasilien El Salvador Peru Seychellerna Filiperna Östtimor Honduras Nicaragua Bolivia Ecuador Paraguay Venezuela Ekvatorialguinea Haiti Cypern Georgien Kap Verde Estland Lettland Nederländerna Schweiz Bahamas Kanada St. Kitts & Nevis Australien Kiribati Mikronesisk federation Palau Tuvalu Ghana Sydafrika Belize St. Vincent & Grenadinerna Botswana Namibia Sao Tomé & Principé Samoa Vanuatu Lesotho Kenya Papua Nya Guinea Salomonöarna Burundi Malawi Tonga Gabon Israel Mali Senegal Niger Albanien Sierra Leone Gambia Guinea Japan Kambodja Mauritius Taiwan Tjeckien Nya Zeeland XVI Sydkorea Benin Surinam Trinidad & Tobago Madagaskar Makedonien Guyana Guinea-Bissau Mocambique Tanzania Fiji Burkina Faso Liberia Zambia Guatemala Kongo (Brazzaville) Angola Togo Kamerun Zimbabwe Religionsfrihet med vissa anmärkningar: Danmark Norge Nauru Andorra Frankrike Spanien Ungern Monaco Kroatien Mexiko Colombia Rwanda Kongo (Kinshasa) Bulgarien Grekland Rumänien Serbien & Montenegro Ukraina Moldavien Ryssland Litauen Tyskland Uganda Armenien Turkiet Kuwait Afghanistan Tadzjikistan Förenade arabemiraten Marocko Kirgizistan Djibouti Bahrain Yemen Oman Azerbaijan Mongoliet Sri Lanka Thailand Indien Nepal Bosnien & Hercegovina Nigeria Malaysia Centralafrikanska republiken Libanon Singapore Etiopien Tchad Kazakstan Elfenbenskusten Swaziland Vietnam Eritrea Kina Laos Nordkorea Maldiverna Ingen religionsfrihet Pakistan Somalia Libyen Iran Mauretanien Saudiarabien Burma Religionsfrihet med stor anmärkning: Vitryssland Kuba Comorerna Jordanien Algeriet Egypten Sudan Syrien Uzbekistan Irak Indonesien Bangladesh Tunisien Brunei Qatar Turkmenistan Bhutan XVII Bilaga 5: Världsdelar Afrika Ekvatorialguinea Kongo (Kinshasa) Rwanda Seychellerna Botswana Burundi Gabon Ghana Kap Verde Kenya Lesotho Malawi Namibia Sao Tomé & Principé Sydafrika Uganda Algeriet Comorerna Egypten Libyen Somalia Sudan Djibouti Gambia Guinea Mali Marocko Mauretanien Niger Senegal Sierra Leone Tunisien Angola Benin Burkina Faso Centralafrikanska republiken Elfenbenskusten Eritrea Etiopien Guinea-Bissau Kamerun Kongo (Brazzaville) Liberia Madagaskar Mauritius Mocambique Nigeria Swaziland Tanzania Tchad Togo Zambia Zimbabwe Asien Filiperna Östtimor Israel Afghanistan Förenade arabemiraten Jordanien Kuwait Maldiverna Pakistan Syrien Tadzjikistan Uzbekistan Irak Iran Bahrain Bangladesh Brunei Indonesien Kirgizistan Oman Qatar Saudiarabien Turkmenistan Yemen Bhutan Burma Japan Kambodja Mongoliet Sri Lanka Thailand Indien Nepal Kazakstan Kina Laos XVIII Libanon Malaysia Nordkorea Singapore Sydkorea Taiwan Vietnam Europa Danmark Finland Island Norge Storbritannien Sverige Andorra Belgien Frankrike Irland Italien Kroatien Liechtenstein Luxemburg Malta Monaco Polen Portugal San Marino Slovakien Slovenien Spanien Ungern Österrike Bulgarien Cypern Georgien Grekland Moldavien Rumänien Ryssland Serbien & Montenegro Ukraina Vitryssland Armenien Estland Lettland Litauen Nederländerna Schweiz Tyskland Turkiet Albanien Azerbaijan Bosnien & Hercegovina Makedonien Tjeckien Nordamerika Amerikas förenta stater Antigua & Barbuda Barbados Jamaica Costa Rica Dominica Dominikanska republiken El Salvador Grenada Haiti Honduras Mexiko Nicaragua Panama St. Lucia Bahamas Belize Kanada Kuba St. Kitts & Nevis St. Vincent & Grenadinerna Guatemala Trinidad & Tobago Marshallöarna Tuvalu Vanuatu Fiji Nya Zeeland Sydamerika Argentina Bolivia Brasilien Chile Colombia Ecuador Paraguay Peru Uruguay Venezuela Guyana Surinam Oceanien Nauru Australien Kiribati Mikronesiska federation Palau Papua Nya Guinea Salomonöarna Samoa Tonga XIX
© Copyright 2024