My God, you´re important!

C-uppsats i statsvetenskap
My God, you´re important!
– En uppsats kring religionens och religionsfrihetens betydelse för demokratin
Höstterminen 2006
Andreas Sjölander och Johan Nordfjäll
Handledare: Marie-Louise von Bergmann-Winberg
Examinator: Victor A. Pestoff
Mittuniversitetet i Sundsvall - Institutionen för samhällsvetenskap
My God, you´re important!
- An essay about the importance of religion and
religous freedom on the democracy
Andreas Sjölander and Johan Nordfjäll
Department of Social Science
Mid Sweden University, Campus Sundsvall
Abstract:
The purpose of this essay is to study how religion and freedom of
religion effect democracy. The importance of religion was for a long
time overlooked and underestimated by political scientists, but after
the 9/11 (the terrorist attacks against federal buildings in the U.S.)
the interest to study the role of religion in political science has
increased. For this essay, we use a quantitative method with
statistics from Freedom House and their index: “Freedom in the
world” and the U.S. Department of State´s information about
“International religious freedom”. The essay include all 192 states in
the world and with the focus on Max Weber´s “six world religions”:
Christianity, Judaism, Islam, Hinduism, Buddhism and
Confucianism. We used a statistical program – SPSS - for a multiple
regression analysis. To find out the average freedom score for each
religion, we perform an eta-test with SPSS. The results show that the
religions and the degree of religious freedom effect the freedom
score. The results also show that the Christian and the Jewish states
gets the lowest average freedom score and that the Islamic states get
the highest average freedom score of all religions.
Keywords: Democracy, democratization, religions, freedom of
religion, freedom score
Sammanfattning:
Uppsatsen har som syfte att undersöka om det finns ett samband mellan religion,
religionsfrihet och demokrati. Utifrån uppsatsens problembakgrund om varför vissa
stater har utvecklat demokrati har vi formulerat uppsatsens frågeställningar: påverkar
religionen graden av demokrati och vilken betydelse har religionsfriheten för
demokratin?
Vi använder oss i uppsatsen av en kvantitativ metod med både deduktiva och
explorativa inslag. Undersökningen innefattar alla världens 192 stater samt Webers
sex världsreligioner, kristendomen, judendomen, islam, hinduismen, buddhismen och
konfucianismen. För att kunna operationalisera begreppet demokrati använder vi oss
av Freedom House index: ”Freedom in the world”. Religionsfriheten gör vi mätbar
genom statistik från U.S. Department of State.
Den teoretiska delen består av en definiering och genomgång av demokratibegreppet,
där fokus ligger på den liberala demokratin. Vidare tar teoridelen upp Huntingtons
modeller för demokratisering samt diskussionerna kring Den tredje vågen och
Civilisationernas kamp. Alfred Stephans uttryck Twin tolerations är ett centralt
begrepp i diskussionen kring religionsfrihet och dess betydelse för demokratin.
Vidare förs diskussioner kring religionernas kompatibilitet med demokratin och vad
som kan ses som demokratiska drag inom religionerna eller vad som kan anses stå i
motsats till detta.
De teoretiska diskussionerna innefattar teoriernas innehåll, kritik som anförs mot dem
samt eventuella motteorier.
Mätningen är gjord med hjälp av statistikprogrammet – SPSS. Genom detta har vi
kunnat göra en Multipel regressionsanalys (MRA) för att finna ut om variablerna
korrelerar med varandra. Vi gjorde dessutom ett eta-test för att få fram
genomsnittsvärdet för de respektive religionernas frihetspoäng.
MRA för samtliga religioner, religionsfrihet och frihetspoäng visade på ett statistiskt
signifikant samband. Eta-testet visar ett starkt samband. Den genomsnittliga
frihetspoängen varierar mellan 1,21 för protestantismen och 5,75 för Islam: shia.
Protestantismen, katolicismen, kristen: Mix samt judendomen placerar sig inom
kategorin Fri. De kristet ortodoxa, islam: Mix, buddhismen, hinduismen samt Mix
placerar sig genomsnittligt inom kategorin Delvis fri. Sunni- och shia: islam placerar
sig genomsnittligt i kategorin Icke fri. Mätningen visar också att de stater som har
religionsfrihet utan anmärkning genomsnittligt placerar sig inom kategorin Fri.
Inskränkningar i religionsfriheten genererar högre frihetspoäng.
Slutsatsen är den att religionerna och religionsfriheten har betydelse för demokratin
och demokratiseringen. De tydligaste resultaten i undersökningen visar de kristna och
muslimska staterna upp.
Innehållsförteckning:
1. INLEDNING .................................................................................................................................. - 1 1.1 BAKGRUND .................................................................................................................................- 1 2. METOD.......................................................................................................................................... - 2 2.1 PROBLEMBAKGRUND ..................................................................................................................- 2 2.2 SYFTE .........................................................................................................................................- 2 2.3 FRÅGESTÄLLNING .......................................................................................................................- 2 2.4 METOD OCH MATERIAL ...............................................................................................................- 2 2.5 MOTIVERING AV VARIABLER ......................................................................................................- 4 2.6 AVGRÄNSNINGAR .......................................................................................................................- 4 2.7 DATAINSAMLING OCH OPERATIONALISERING .............................................................................- 5 2.8 BORTFALL ..................................................................................................................................- 5 2.9 KÄLLKRITIK................................................................................................................................- 6 2.10 RELIABILITET OCH VALIDITET ..................................................................................................- 7 3. DEN LIBERALA DEMOKRATIN.............................................................................................. - 8 4. DEMOKRATINS FRAMVÄXT ................................................................................................ - 12 5. NYA FÖRUTSÄTTNINGAR ..................................................................................................... - 15 5.1 RELIGIONENS RENÄSSANS.........................................................................................................- 15 6. TWIN TOLERATIONS.............................................................................................................. - 19 7. VÄRLDSRELIGIONERNA OCH DESS KOMPATIBILITET MED DEMOKRATIN ...... - 21 7.1 ABRAHAMS SÖNER ...................................................................................................................- 21 7.1.1 Judendomen .................................................................................................................... - 22 7.1.2 Kristendomen .................................................................................................................. - 23 7.1.3 Islam................................................................................................................................ - 27 7.2 HINDUISMEN .............................................................................................................................- 30 7.3 BUDDHISMEN:...........................................................................................................................- 32 7.4 KONFUCIANISMEN ....................................................................................................................- 34 7.5 TEORISAMMANFATTNING: ........................................................................................................- 36 8. KATEGORISERINGAR ............................................................................................................ - 37 8.1 FREEDOM HOUSE ......................................................................................................................- 37 8.2 KATEGORISERING AV RELIGIONER:...........................................................................................- 38 8. 3 KATEGORISERING AV RELIGIONSFRIHET: .................................................................................- 39 9. EMPIRISK UNDERSÖKNING ................................................................................................. - 40 9.1 MÅTT VI FÄSTER VIKT VID: .......................................................................................................- 40 9.2 MULTIPLA REGRESSIONSANALYSER: ........................................................................................- 41 9.2.1. Regressionsanalys: samtliga religioner ......................................................................... - 41 9.2.2. Regressionsanalys: Protestantism.................................................................................. - 43 9.2.3. Regressionsanalys: Katolicismen................................................................................... - 44 9.2.4. Regressionsanalys: Ortodoxa ........................................................................................ - 45 9.2.5. Regressionsanalys: Kristen Mix..................................................................................... - 46 9.2.6. Regressionsanalys: Judendomen ................................................................................... - 47 9.2.7. Regressionsanalys: Islam: Sunni ................................................................................... - 48 9.2.8. Regressionsanalys: Islam: Shia ..................................................................................... - 49 9.2.9. Regressionsanalys: Islam: Mix ...................................................................................... - 50 9.2.10. Regressionsanalys: Buddhism...................................................................................... - 51 9.2.11. Regressionsanalys: Hinduism ...................................................................................... - 52 9.2.12. Regressionsanalys: Mix ............................................................................................... - 53 -
9.3. MEDELVÄRDESTEST - ETA: ......................................................................................................- 54 9.3.1. Religionernas frihetsvärden ........................................................................................... - 54 9.3.2. Religionerna på världsdelsnivå: .................................................................................... - 56 9.4. RELIGIONSFRIHET – FRIHETSPOÄNG.........................................................................................- 57 9.5 RESULTATSAMMANFATTNING: .................................................................................................- 59 9.5.1. Protestantismen: ............................................................................................................ - 59 9.5.2 Katolicismen: .................................................................................................................. - 59 9.5.3. Ortodoxa:....................................................................................................................... - 60 9.5.4. Kristen Mix: ................................................................................................................... - 60 9.5.5. Judendomen ................................................................................................................... - 60 9.5.6. Sunni och Shia: Islam .................................................................................................... - 61 9.5.7. Islam Mix: ...................................................................................................................... - 61 9.5.8. Buddhismen: .................................................................................................................. - 61 9.5.9. Hinduismen:................................................................................................................... - 62 9.5.10. Mix: .............................................................................................................................. - 62 10. ANALYS..................................................................................................................................... - 63 11. SLUTSATSER:.......................................................................................................................... - 71 Vidare forskning och kommentarer: ........................................................................................ - 73 KÄLLFÖRTECKNING: ................................................................................................................ - 75 LITTERATUR: ..................................................................................................................................- 75 WEBBSIDOR:...................................................................................................................................- 78 BILAGOR:.............................................................................................................................................. I
BILAGA 1: UNDERLAG FÖR MULTIPLA REGRESSIONSANALYSER ...........................................................I
BILAGA 2: RELIGIONER .................................................................................................................... XII
BILAGA 3: FRIHETSPOÄNG ...............................................................................................................XIV
BILAGA 4: RELIGIONSFRIHET...........................................................................................................XVI
BILAGA 5: VÄRLDSDELAR ............................................................................................................ XVIII
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Den franske politiske tänkaren Alexis de Tocqueville (1805-1859) formulerade i
skriften Demokratin i Amerika (1835/1997) sin syn på relationen mellan demokratin
och religionen. Demokratin är ett styrsätt som gud önskat och följaktligen så motsätter
Gud sig inte de demokratiska styrformerna – att helt argumentera mot demokratin
vore att gå emot guds vilja. (Nordin, 2006)
Globaliseringen har skapat ändrade livsmönster och förutsättningar för människan, ny
teknik och en global marknad medför att världen blivit mindre och att människor från
skilda kulturer oftare kan möta varandra. Skillnader i religion, normer och levnadssätt
blir allt mer påtagliga. Efter attackerna mot offentliga byggnader i USA den 11
september 2001 och det efterföljande kriget mot terrorismen så har religionens
betydelse för demokratin aktualiserats. Forskare som tidigare förbisett religionen som
förklarande faktor för demokrati och demokratiseringen började nu intressera sig för
frågan. (Costopoulos¸ 2005)
Debatten som förts om religionen och demokratin har gällt huruvida vissa religioner
är kompatibla med de demokratiska idealen eller inte. Fokus i debatten har legat på
kristendomen och islam. (Anderson, 2006)
Samuel P. Huntington tillskrev religion stor betydelse för demokratiseringen när han
gav ut sin bok, The Third Wave (1993). Denna handlar om demokratiseringsvågor
som svept över världen. Huntington har senare kommit att dela in världen i
civilisationer baserat på dess religion. Religionen har blivit är en viktig del i
kulturerna och bildar en samhörighetskänsla. I väst har det funnits en känsla av
religionens minskade betydelse medan det i övriga kulturer skett en religionens
renässans. (Huntington, 1993) Religionernas och civilisationernas betydelse har idag
blivit högaktuell i den världspolitiska debatten.
-1-
2. Metod
2.1 Problembakgrund
Demokratin har spridit ut sig över världen. Enligt Freedom House frihetsindex (2006)
så är idag åttionio stater kategoriserade som Fri. Allt fler länder har anammat de
demokratiska idealen, men fortfarande finns det många stater som inte genomgått en
utveckling mot demokratiska styrelseformer. Det finns skilda orsaker till varför
antidemokratiska styren påbörjar en demokratiseringsprocess, religioners inställning
till demokrati och religionsfriheten kan vara en av dessa. Vilken roll spelar religion
och religionsfrihet för den demokratiska utvecklingen i stater?
2.2 Syfte
Vi har som syfte för denna uppsats att undersöka om det finns något samband mellan
religion, religionsfrihet och graden av demokrati.
2.3 Frågeställning
-
Påverkar religionen graden av demokrati?
-
Vilken betydelse har religionsfriheten för graden av demokrati?
2.4 Metod och material
Kvantitativ och kvalitativ metod
Valet av metod inom statsvetenskapen handlar oftast om valet mellan kvalitativ- och
kvantitativ metod. Metodvalet hänger samman med den problemformulering man satt
upp och hur man effektivast använder metoden som ett redskap för besvarandet av
problemformuleringen.
Den kvalitativa metoden består oftast av observation och intervjuer men kan innehålla
en mängd olika arbetssätt och lämpar sig bäst när man vill få en fördjupad kunskap
-2-
och en ökad förståelse av ett sammanhang. Insamlandet av material och fakta är i den
kvalitativa metoden mer flexibel än i den kvantitativa, forskarens ges i den kvalitativa
metoden en mer central roll. (Eliasson, 2006: Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003)
Den kvantitativa metoden bygger på statistik och analyserandet av fakta i form av
siffror eller uppgifter som betecknats med siffror. Kvantitativ metod ger en möjlighet
att få en bredare bild och ger forskaren möjligheten att generalisera resultaten.
I den kvantitativa metoden studerar man variationen i den variabel man har valt att
undersöka och försöker påvisa variationen och beräkna mätvärden för att beskriva
variabeln. Olika tekniker och mått används beroende på antalet variabler och skalor
för att påvisa ett resultat och för att enklare kunna operationalisera.
(Ibid.)
Vi väljer att i ett metodologiskt avseende bygga vår uppsats på en kvantitativ metod,
detta för att kunna få en möjlighet att generalisera resultaten. Att välja den metoden
faller sig naturligt då vi är intresserade av att få en möjlighet till en ”bredare bild” att
undersöka om religioner och religionsfriheten påverkar demokratin. Med avsikten att
generalisera resultaten innebär att vi inte tar någon hänsyn till avvikande fall från den
generella trenden. Den inhämtade statistiken kommer att bearbetas i
statistikprogrammet SPSS - Statistical Package for the Social Sciences. Vi kommer
att använda oss av en Multipel regressionsanalys (MRA) samt ett eta-test för att mäta
variablerna.
Då uppsatsen bara delvis bygger på tidigare teori och forskning så innebär detta att
uppsatsen innehåller både deduktiva och explorativa inslag då vi ej har givna teorier
och hypoteser för samtliga religioner.
-3-
2.5 Motivering av variabler
Valet av variabler är mycket viktigt för resultatet av en undersökning. Vårt val
grundar sig på tesen om att variabeln påverkar och har någon förklaringskraft på
uppsatsens syfte och frågeställning. (Eliasson, 2006; Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen,
2003)
Beroende variabel:
Frihetspoäng
Oberoende variabler:
Religion
Religionsfrihet
För att mäta graden av demokrati använder vi oss av Freedom House frihetsindex.
Huntington nämner i Third Wave fem variabler som han ansåg påverka
demokratiutvecklingen i den tredje vågen, religionen var en dessa variabler.
Den liberala demokratin skall garantera individen fri- och rättigheter.
Religionsfriheten är en av dessa friheter. Den är dessutom inskriven i FN:s stadga om
de mänskliga rättigheterna.
Vi anser att valen av variablerna stämmer väl i linje med försöket att besvara
uppsatsens frågeställningar.
2.6 Avgränsningar
Vi väljer att undersöka världens samtliga stater för att minimera risken att
slumpmässiga urval skall påverka resultaten i undersökningen. Vi avgränsar oss i
undersökningen till att bara omfatta Max Webers sex världsreligioner. I samband med
kategoriseringen av religioner och religionstillhörighet ämnar vi att definiera
religionerna på ett sådant sätt att de blir enkla att operationalisera, detta genom att
bryta ner religionerna i olika trosinriktningar.
-4-
2.7 Datainsamling och operationalisering
Fakta i metod- och teoridelen är huvudsakligen hämtad från tryckt litteratur. Det
statistiska underlaget för empirin är hämtad från Internet. Vi har enbart valt en källa
för varje enskild variabel, detta på grund av de motstridiga uppgifter vi fick när vi
använde oss av flera källor. För att underlätta vår kategorisering valde vi därför att
enbart använda oss av Freedom House (Freedom House, 1) hemsida när vi tog fram
statistik över religionerna. När procentsats för religionernas storlek saknats så har vi
valt att kategorisera dem som Mix om det funnits skilda religioner.
Statistik över religionsfrihet hämtade vi från U. S. Department of States (U.S.
Department of State, 1) hemsida. Vi har använt oss av Landguidens
världsdelsindelning. (Landguiden, 1)
För att kunna arbeta med SPSS transformerar vi religionerna samt
religionsfrihetskategorierna till siffror. För att underlätta hanteringen av siffrorna i
mätningarna så avrundar vi dem till två decimaler. Valet av variabler avgör vilken typ
av beräkningar man kan genomföra med en kvantitativ metod. Det finns fyra olika
skalor: nominal, ordinal, intervall och kvot. Dessa delas vidare upp i kvalitativa
(nominal och ordinal) och kvantitativa variabler (intervall och kvot). (Djurfelt,
Larsson, Stjärnhagen, 2003) Variablerna frihetspoäng och religionsfrihet är
kvantitativa variabler medan variabeln religion är kvalitativ. För att kunna genomföra
en MRA gör vi om den dikotoma variabeln religion till kvantitativ.
2.8 Bortfall
Trots att undersökningen bygger på mycket statistik har uppsatsen ett mycket lågt
bortfall. Den enda uppgiften som saknas är religionsfriheten tillstånd för USA.
I övrigt finns all statistik för samtliga stater tillgänglig.
-5-
2.9 Källkritik
All litteratur och fakta har bemötts med en kritisk granskning. Vi har varit väl
medvetna om att ”religion väcker känslor” och därför varit extra observanta i vårt
urval av litteratur. Fakta kan tendera att färgas av skribentens egna religiösa
preferenser och därmed är det viktigt att vara ytterst uppmärksam i hanteringen av
litteraturen.
Valet av Freedom House gjorde vi med vetskapen att det inte är ett helt
okontroversiellt index för mätning av demokrati. Man måste vara medvetna om
problemen att stater ibland uppfattas och bedöms olika trots en liknande situation. Ett
exempel är att Turkiets förtryck av kurderna något som avspeglar sig i dess
frihetspoäng medan ett land som Israel med sin likvärdiga behandling av palestinierna
ges en väsentlig lägre frihetspoäng. Det finns andra faktorer som också påverkar
resultatet men det är ändå ett intressant exempel.
Vi tittade närmare på Freedom House organisation och fann intressant fakta. Det
visade sig nämligen att så sent som 2005 så var Samuel P. Huntington förtroendevald
i dess styrelse. Huntington som tidigare uttalat sig skeptisk mot att de muslimska
samhällenas möjlighet att utveckla demokrati (Freedom House, 3: 30). Även om man
inte skall dra för stora växlar av detta så är det ändå intressant att en man som gjort sig
känd för att vara kritiskt inställd till islam vad gäller utvecklingen av demokrati så
sent som 2005 återfanns i styrelsen för en organisation som har till uppgift att mäta
demokratins tillstånd i världen.
Organisationens oberoende till trots så visar det sig att den amerikanska staten, genom
U. S. Departement of State, är en av de största bidragsgivarna. (Freedom House, 3:
28)
Trots den kritik vi ovan anfört mot Freedom House anser vi ändå att källan är
trovärdig. Freedom House index har blivit ett allmänt vedertaget och accepterat mått
för att mäta graden av demokrati i världen.
U.S. Department of State är den amerikanska statens motsvarighet till Sveriges
Utrikesdepartement som hanterar statens utrikesärenden. Man skall förhålla sig kritisk
-6-
till information hämtad från enskilda stater, dock insamlar U. S. Department of State
information från många olika källor såsom ambassader i utlandet, oberoende
organisationer, andra stater och religiösa samfund m.fl. i mätningen av
religionsfriheten i världen. (U.S. Department of State, 2)
2.10 Reliabilitet och validitet
Reliabiliteten handlar om huruvida undersökningen går att rekonstruera med samma
resultat som tidigare under förutsättning att liknande förhållanden råder.
Med validitet mäter man om undersökningen verkligen mäter vad den avser att mäta.
En god validitet hänger samman med en hög reliabilitet. (Eliasson, 2006)
Vi anser att reliabiliteten för uppsatsen är god. Det går att återskapa mätningen med
de givna förutsättningarna och uppnå samma resultat. Med hjälp av
statistikprogrammet SPSS samt tydliga formuleringar, avgränsningar och definitioner
får vi förutsättningarna för en god reliabilitet. Vi har återskapat vår mätning i SPSS
för att undvika eventuella felaktiga inmatningar och vi återfick samma resultat.
Vi anser att vi mäter det vi med uppsatsen avsett att mäta och innebär att vi kan anse
att validiteten för vår uppsats är god. All statistisk data är insamlad från erkända och
trovärdiga källor och är hämtad från mätningar gjorda samma år.
-7-
3. Den liberala demokratin
Demokrati är ett tillstånd som karaktäriserar en stat eller ett samhälle. Demokratisering är
den process som för fram till detta tillstånd. Demokrati är målet, demokratisering är
vägen. (Vanhanen, 1997: 11)
Allt sedan antikens dagar har politiska filosofer diskuterat lämpliga styrelseformer
och funderat över frågan - vem eller vilka är lämpliga att styra?
Demokratin har ändrat skepnad under historiens gång – från den direkta demokratin
som existerade i antikens grekland till den representativa demokratin som är rådande
idag. (Held, 1996/2005) Demokratin är född och utvecklad ur ett västerländskt ideal.
Personlig frihet, mänskliga rättigheter, rättstaten och demokratin är alla idéer som är
sprungna ur den västerländska civilisationen, som i grunden är byggd på kristna ideal.
(Huntington, 2006) Demokratin var innan andra världskriget också enbart
förekommande i de traditionellt kristna staterna. (Diamond, 2005)
Demokratibegreppet kan definieras på olika sätt beroende på hur man ser demokratin
som ett ideal eller existerande styrelseform. Den maximalistiska definitionen av
demokrati omfattar samhällets alla sfärer. Med denna definition kan ett samhälle
enbart ses som demokratiskt när demokratin råder i samhällets alla beståndsdelar. En
maximalistisk definition av demokratibegreppet är problematiskt ur ett empiriskt
perspektiv då den blir oerhörd svår att göra mätbar. (Rindefjäll, 1998) En mer
operationaliserbar och kategoriserbar definition av demokratibegreppet är den
minimalistiska synen. Denna smala demokratidefinition, har sitt ursprung från Joseph
Schumpeter. Han lägger stor vikt vid valproceduren och att kandidater till offentliga
positioner skall konkurrera om väljarnas röster. Individens möjligheter att yttra sig
och själv få välja får inte vara hotad. (Ibid.) Den minimalistiska definitionen innefattar
även minimikrav på yttrande-, press, organisations- och församlingsfrihet för att valen
skall uppfattas demokratiska. Många erkända statsvetare, som t.ex. Huntington,
Vanhanen och Lipset, har en smal demokratidefinition i sina mätningar. (Ibid.)
Fördelen med den minimalistiska demokratidefinitionen i studiet av stater och
nationer, är att den underlättar kategoriserandet av stater och är enklare att
operationalisera. Kritiken som riktats mot Schumpeter och hans syn på demokratin är
-8-
att den innehar elitistiska inslag. Individen riskerar att bli en passiv del i demokratin
då de politiska kombattanterna enbart är ute efter individernas röster i valen. Denna
kritik om det elitistiska tänkandet riktas även mot Huntington. Han får även kritik för
att han blir inkonsekvent och snurrar in sig i fri- och rättvisebegreppet med
motsägelser om hur man kan mäta om val är fria och rättvisa. (Rindefjäll, 1998)
Den amerikanska forskaren Larry Diamond (1999) diskuterar skillnaden mellan en
maximalistisk och minimalistisk syn på demokratin. Han kategoriserar
demokratibegreppen i pseudodemokrati (pseudodemocracy), valdemokrati (electoral
democracy) och liberal demokrati (liberal democracy).
Den minimalistiska demokratisynen – valdemokrati – ger medborgaren möjlighet till
val och ett konkurrerande partiväsende, samt vissa fri- och rättigheter utan att för den
skull nå upp till de krav ställda på den liberala demokratin. Det som t.ex. gör att
valdemokratier är mindre demokratiska än de liberala demokratierna kan enligt
Diamond bero på att institutionerna är för svaga för att klara av att garantera att t.ex.
etniska och religiösa minoriteter sina rättigheter och detta medför att dessa grupper
riskerar hamna utanför systemet. Detta riskerar att i sin tur leda till en politisk
marginalisering och utanförskap av stora grupper i dessa samhällen.
Den liberala demokratin innefattar förutom de minimalistiska definitionskraven, även
krav på:
1) Frånvaro av någon ytterligare makt utöver den valda församlingen, tex. en
stark militärmakt.
2) Begränsningar för den utövande makten med ett horisontellt ansvar bland de i
maktposition samt ett beskyddande av konstitutionen.
3) Möjliggörande av politisk och civil pluralism både för individen och för
grupperingar. (Diamond, 1999: 10)
Diamond tar upp olika konkreta element som krävs för att definieras som en liberal
demokrati: en kontrollapparat över statsmakten och dess beslut, militären
underordnade de folkvalda, begränsningar i den utövande makten, möjliggöra
alternativa informationskanaler, inget förbud mot minoritetsgrupper (t.ex. religiösa
och etniska) och garantera minoritetsskydd, individuella fri- och rättigheter samt
upprätthålla en rättsstat där likhet inför lagen råder. För att nå upp till de krav som
-9-
ställs på en liberal demokrati krävs också att de är konstitutionella demokratier. Staten
skall handla i enlighet med lagen. (Diamond, 1999)
Dessa punkter utgör också grunden för Freedom House kriterier i sin årliga mätning
av demokratins tillstånd i världen. (Ibid.)
Begreppet ”liberal demokrati” är inte okontroversiellt i sig. Liberalismen och
demokratin var från början två skilda ”teorier”. Demokratin är sprungen ur det
Atenska samhället, där medborgarnas inflytande skulle garanteras. Medborgaren hade
möjlighet till inflytande, men det var en begränsad personlig frihet. Det kollektivas
bästa skulle sättas i fokus – inte individens. Liberalismen har som utgångspunkt
individens självständighet gentemot staten, individen skall få växa och utvecklas
självständigt utan att staten och kollektivet skall förhindra detta. (Arvidsson, 1998)
Begrepp som rättigheter, frihet, jämlikhet och individualism är måhända inte centrala för
vare sig demokrati eller liberalism i ursprunglig bemärkelse, men begreppen har blivit
fundamentala för kombinationen liberal demokrati.
(Arvidsson, 1998: 54)
Idag är de två begreppen liberalism och demokrati synonymt med den västerländska
liberala demokratin. Det vore nästintill omöjligt att särskilja begreppen då det finns ett
paradoxalt beroendeförhållande mellan liberalismen och demokratin. Den individuella
friheten som liberalismen förespråkar är en nödvändighet för den liberala demokratin.
(Arvidson, 1998)
Bhikhu Parekh (1993) diskuterar den liberala demokratins universella förtjänster. I
den västliga civilisationen gör man anspråk på att den liberala demokratin är ett
styrelseskick som är det bästa för samtliga stater och civilisationer. Parekh menar att
detta är fel. Medan man i väst är vana vid den liberala demokratin och dess förtjänster
så sprider dess ideal rädsla och osäkerhet i andra delar av världen. De individuella
friheterna som i den liberala demokratin är självklara, är en kontrast till vad som är
rådande i andra kulturer. Individen har i vissa kulturer en underordnad roll gentemot
kollektivet. I tredje världen har den liberala demokratin blivit associerad med den
sekularisering som skett i den västliga civilisationen – den liberala demokratin ges
skulden för religionens minskade betydelse i väst. Därför sprider den liberala
- 10 -
demokratins ideal kalla kårar i den tredje världen. Rädslan bottnar i att man skulle
behöva bryta gamla traditioner och mönster, att religionen skulle få en minskad
betydelse och individualismen i samhället skulle bli större. (Parekh, 1993)
Parekh menar också att om man försöker exportera den liberala demokratins ideal till
samhällen som inte besitter samma erfarenheter som de stater som formats under detta
system kommer leda till en underminering av folks och staters integritet och den
samhörighet som deras sätt att leva grundar sig på.
En omdefiniering av begreppet liberaldemokrati måste enligt Parekh ske om länderna
i väst vill sprida den demokratiska utvecklingen till den tredje världen. Vikten bör
läggas vid demokratin och inte vid de liberala tankarna. Det finns inget hinder mot en
”demokratisk liberal” definition, där de liberala tankarna är ett komplement till det
demokratiska idealet. Den liberala demokratin är född och anpassad för den västliga
civilisationen och dess syn på staten och individen. Om demokratins ideal skall kunna
spridas så måste den kunna anpassas att även kunna tillämpas i andra civilisationer där
individen ses en del av kollektivet (Parekh, 1993). Ett system som grundar sig på ett
”demokratiskt liberalt” antagande ser till att individen respekteras med den skillnaden
att individens rättigheter definieras utifrån de sociala aspekterna. (Ibid.)
- 11 -
4. Demokratins framväxt
Utvecklingen av demokratin i världen har enligt Samuel P. Huntington (1993) gått i
vågor. En demokrativåg definierar Huntington som:
A wave of democratization is a group of transitions from nondemocratic to democratic
regimes that occur within a specified period of time and that significantly outnumber
transitions in the opposite direction during that period of time. A wave also usually
involves liberalization or partial democratization in political systems that do not become
fully democratic. (Huntington, 1993: 15)
Huntington skriver att tre vågor hittills skådats i världen. Alla vågor kommer att följas
av en tillbakagång – en s.k. motvåg. Det har bl.a. berott på att demokratin haft svagt
stöd bland den politiska eliten och folk i allmänhet. Ekonomiska kriser och kollapser,
problem i koncolideringsprocessen av demokratin, inre konflikter som innebär att lag
och ordning blir svår att upprätthålla, militärkupper, ingripanden eller ockupationer av
ickedemokratiska stater kan vara några av orsakerna till varför vissa stater går tillbaka
till ickedemokratiska styren. (Huntington, 1993)
Den första vågen hade enligt Huntington sin början 1828 och pågick i knappt 100 år
fram till 1926. En utökad allmän rösträtt i de Förenta staterna fick efterverkningar i
flera andra stater i väst. Denna våg följdes av en motvåg 1922-1942 med första
världskriget och den ekonomiska depressionen som utlösande faktorer.
Den andra vågen startade 1943 och stärktes med de allierades seger i andra
världskriget. Denna våg sträckte sig fram till 1962 och följdes då av en motvåg som
pågick mellan 1958-1975. I april 1974 inleddes den tredje vågen, i samband med att
Salazar störtades från makten i Portugal. I den tredje vågen så gick många stater även
utanför väst mot en demokratisk utveckling. (Ibid.)
Huntington diskuterar även spridningen av demokrati och uppkomsten av
demokrativågorna. Huntington har skapat fyra modeller för hur
demokratiseringsprocessen tar fart i en eller flera stater: Single cause, parallel
development, snowballing och prevailing nostrum. Dessa modeller skall inte ses som
uttömmande och de enda orsaker till demokratins utbredning, det ska heller inte tolkas
som att det bara är en modell som kan verka för att demokratiseringen i ett land tar
- 12 -
fart, flera av modellerna kan verka samtidigt – den ena processen utesluter inte att
andra processer kan verka samtidigt. (Ibid.)
Single cause – Demokratiseringen (x) tar fart i en eller flera stater av en enskild orsak
eller händelse (a). En orsak kan till exempel vara uppkomsten av en ny supermakt,
förändringar i den internationella världsordningen eller stora krig som ger verkningar
även i andra stater.
(Huntington, 1993: 32)
Parallel development – Demokratiseringen (x) orsakas av en likartad utveckling av en
eller flera oberoende variabler (a) som sen ger efterverkningar på den beroende
variabeln (x). Ett exempel på detta kan vara att en ökning i materiell status och
ekonomisk utveckling innebär en tilltagen demokratisering. Det som fungerar som en
utlösande faktor i ett land behöver inte fungera som en utlösande faktor i andra länder.
(Huntington, 1993: 32)
- 13 -
Snowballing – En viktig orsak i utvecklingen av demokrati i en stat (a) kan påverka
spridandet av demokrati till ett annat land. En oberoende variabel kan orsaka
demokratisering (x) i ett land som inte bara ger effekt på det landet utan också sprider
sig till andra länder som i sin tur också får en snöbollseffekt på än fler länder.
(Huntington, 1993: 33)
Prevailing nostrum – Förutsättningarna för demokratiutvecklingen (x) i stater kan se
väldigt olika ut. Olika enskilda händelser som i sin tur leder till olika problem inträffar
ungefär samtidigt i olika länder som medför att åtgärder måste tas för att komma till
bukt med dessa problem. De styrande delar en gemensam värdegrund och tro på
demokratin är vägen ut ur dessa problem (z). Detta skulle i sin tur kunna leda till en
demokratisering (x).
(Huntington, 1993: 34)
Huntingtons såg i den tredje vågen fem faktorer som inverkade på demokratiseringen:
legitimiteten för auktoritära styren hade förändrats, ekonomiska utvecklingen,
religiösa påtryckningar - främst av katolska kyrkans ändrade inställningar till
demokratin, ökade externa påtryckningar samt snowballing effect. (Huntington, 1993)
- 14 -
5. Nya förutsättningar
Huntington hävdar i Civilisationernas kamp (1996/2006) att efter det kalla krigets slut
har förutsättningarna för världspolitiken markant förändrats. Tidigare hade världen
varit tydligt ideologiskt uppdelad mellan den ”demokratiska västvärlden” och det
”kommunistiska Sovjetunionen”. Den nya världen kom enligt Huntington att bestå av
olika civilisationer.
Huntington definition av en civilisation är:
Den mest övergripande kulturella grupptillhörighet och den mest allmänna nivå av
kulturell identitet människan kan ha gemensamt […] En civilisation kan definieras både i
termer av gemensamma objektiva beståndsdelar såsom språk, historia, religion, sedvänjor
och institutioner samt genom varje människas subjektiva identitet.
(Huntington 1996/2006: 49)
Huntington talar om fem stora civilisationer: den kinesiska, japanska, hinduiska,
islamska och den västerländska men ser möjligheter för ytterliggare tre civilisationer
att växa fram: den ortodoxa, latinamerikanska och afrikanska.
Huntington ser att framtida skillnader mellan folk inte längre kommer bottna i
ideologiska, politiska eller ekonomiska olikheter utan kommer uteslutligen att kretsa
kring civilisationernas kulturella olikheter.
Folk och nationer försöker svara på den mest fundamentala frågan människan över huvud
taget kan ställa sig: Vilka är vi? Och de svarar som människan alltid har gjort, genom att
hänvisa till det som betyder mest för dem. Människor söker sin tillhörighet i familjen,
religionen, språket, historien, värderingar, seder och samhällsinstitutioner. (Huntington
1996/2006: 20)
5.1 Religionens renässans
Människans sökande efter sin identitet har gett ökad betydelse för ”vi:et” detta har
gjort att religionen fått en ökad betydelse i samhället. Alla civilisationer har ett nära
samband med dess religion då religionerna utgör en viktig del i byggandet av en
gemensam kultur. Religionen föder gemensamma normer och värderingar som bildar
- 15 -
en del i det uppfattade ”vi:et”. Ett vi kräver dock alltid en motsats – ett ”de” eller
”dom”.
Vi vet bara vilka vi är när vi vet vilka vi inte är, och ofta bara när vi vet vilka vi är emot.
(Huntington 1996/2006: 20)
Den gängse uppfattningen under första hälften av 1900-talet var att religionen
minskade i betydelse allt efter att moderniseringen tagit fart. Moderniseringen skulle
medföra rationella och vetenskapliga antaganden och metoder. Rationellt och
vetenskapligt tänkande kunde ses stå i kontrast till vad religionen tidigare stått för.
(Huntington, 1996/2006) Sekulariseringen har ökat i de rika postindustriella
samhällena, med USA som undantag. Medan religionens betydelse har ökat i världen
som helhet. (Norris, Inglehart, 2004) Den s.k. sekulariseringsteorin dvs.
modernisation up – religion down, ses nu som allt för lättvindig förklaring på den
komplexa relationen mellan religion och demokratin. (Costopoulos, 2005)
Under 1900-talets senare hälft har det visat sig att moderniseringen lett till en Le
revanche de dieu – guds eller religionens renässans (Huntington, 1996/2006: 121).
Huntington ger en förklaring till religionens renässans i moderniseringen och den
urbanisering som skett i dess kölvatten. Människor flyttar från landsbygd till städer i
jakt på arbete, detta medför att de traditionella familjebanden/grupperingarna
förändras. Från de tydliga normer och värderingar som tidigare rått inom familjer,
byar och samhällen, så söker nu människan efter att finna dessa normer bland annat i
religionen att bygga sin identitetsgrund kring. Religionen har givit människan en
möjlighet att finna sin identitet i globaliseringens och urbaniseringens tidevarv. Den
erbjuder människor svar på existentiella frågor och sökandet efter sin identitet och ger
människan möjlighet att finna ”jaget” som tillsammans med andra bildar ”vi:et”.
Detta skapar en tydlig kontrast mot andra kulturer. Enligt Huntington uppkomsten till
civilisationernas kamp. (Ibid.)
I boken Civilisationernas kamp (1996/2006) skriver Huntington att den tredje
demokratiseringsvågen bara i begränsad utsträckning påverkade de muslimska
samhällena. Medan demokratin fick genomslag i andra delar av världen växte den
islamistiska rörelsen sig stark i muslimska stater. Den demokratiska oppositionen som
motverkade auktoritära styren i andra delar av världen motsvarades i muslimska
- 16 -
staterna av en islamistisk rörelse, vilka gav upphov till stärkta islamistiska tendenser
snarare än en demokratisk utveckling. (Huntington, 1996/2006)
Den liberala demokratins misslyckande med att få fotfäste i det muslimska samhället är
någonting som pågått sedan slutet av 1800-talet. Detta misslyckande har, åtminstone
delvis, sin grund i den islamska kulturen och det islamska samhällets ogästvänlighet
gentemot det västerländska liberala idéer.
(Fouad Ajami i Huntington, 2006: 147-148)
Civilisationernas kamp har blivit en av de mest citerade, diskuterade och kritiserade
texterna i forskningen kring demokrati och demokratiutveckling. Pippa Norris och
Ronald Inglehart ifrågasätter i Sacred and Secular (2004) Huntingtons påstående att
den största skillnaden mellan den västliga och de muslimska och kristet ortodoxa
civilisationerna har sin grund i synen på den liberala demokratin. Ingleharts
utveckling av moderniseringsteorin innehåller en hypotes om att moderniseringen
genererar förändrade kulturella attityder i samhällen, men att historia och religion
ändå präglar utvecklingen av moderniseringen. Moderniseringen medför förändrade
könsroller samt leder till att samhällen blir mer öppna och toleranta mot olikheter,
aborter, skilsmässor och avvikande sexuella läggningar. (Norris, P & Inglehart, R.
2004)
Istället för att som Huntington fokusera på skillnaderna mellan civilisationers
demokratiska värderingar skall man istället lägga fokus på den stora kontrasten mellan
moderna och traditionella samhällen i deras syn på jämlikhet mellan könen och
sexuell frigörelse. (Ibid.) För att komma fram till denna slutsats har Norris och
Inglehart undersökt attityden till demokratins ideal och hur människor uppfattar att
demokratin i de facto fungerar. Till grund för undersökningen låg Huntingtons
uppdelning av civilisationer.
Undersökningen fann att det inte fanns några signifikativa skillnader mellan
befolkningen i väst och de i muslimska stater i uppfattningen om demokratins ideal
eller hur demokratin fungerar. Ett överraskande resultat i undersökningen var att
befolkning i de ortodoxt kristna staterna visade ett lägre stöd för de demokratiska
idealen än andra och att man uppfattade demokratins tillstånd som sämre. (Ibid.)
- 17 -
Vidare undersökte också Norris och Inglehart attityden mot jämställdhet och sexuell
frigörelse i dessa samhällen. Där fann de en tydlig skillnad mellan de moderniserade
samhällena i väst och samhällen och civilisationer som inte kommit lika långt i
moderniseringen.
Medan de flesta civilisationer lade sig någonstans i mitten av skalan så var de
muslimska staterna representerade längst ner på skalan, man uppvisade t.ex. en sämre
attityd mot jämställdhet och mindre tolerans mot t.ex. homosexualitet. (Norris, P &
Inglehart, R. 2004)
Morris och Inglehart påpekade att det kanske inte var den kulturella inställningen till
demokrati som leder till civilisationernas kamp utan snarare den markanta skillnaden
mellan de moderna och traditionella samhällena. (Ibid.)
- 18 -
6. Twin tolerations
Artikel 18 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna säger:
Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar
frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra,
offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning,
andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.
(OHCHR)
De fri- och rättigheter som följer med den liberala demokratin som t.ex.
organisationsfrihet, religionsfrihet och yttrandefrihet ger individen en möjlighet att
utöva sin religiösa trosuppfattning utan att hotas av repressalier. Människans frihet till
religiöst utövande skall vara skyddad och ingen skall i en liberal demokrati hindras att
utöva sin tro. (Costopoulos, 2005)
Alfred Stepan´s uttryck Twin Tolerations har en central roll i antologin World
religions and democracy angående diskussionen kring religion och demokrati och
detta uttryck kan sammanfattas:
These mean that political authorities agree to allow free religious activity within the
broad and equally applied limits, while religious persons and bodies agree to relinquish
claims to wield direct political power even as they remain free to use all aviable means of
peaceful persuasion (including the votes of religious people) in seeking to shape public
policy as they prefer.
(Costopoulos, 2005: XI)
Staten skall vara fri från religiös styrning, och det religiösa skall vara fri från statlig
styrning – med en ömsesidig respekt för varandras verksamheter. Samtidigt så måste
man också respektera andra trosuppfattningar. En religiös pluralism måste tillåtas.
(Costopoulos, 2005)
Alexis de. Tocqueville (1835/1997) talade om vikten att skilja mellan det himmelska
och det jordliga. Detta var också något Tocqueville såg karakterisera det amerikanska
samhället – prästerskapet tycktes frivilligt hålla sig borta från makten och sätta en
sorts yrkesstolthet i att förbli främmande för den. (Tocqueville, 1997: 412)
- 19 -
Respekt och tolerans för religiösa skillnader är grunden i Twin Tolerations och är av
yttersta vikt i utvecklingen av ett demokratiskt samhälle. Den liberala demokratin har
kunnat byggas i en mångfald länder trots stora religiösa skillnader, att respektera
varandras trosutövning, genom Twin tolerations, är en förutsättning för att detta skall
kunna göras. Religiösa samfunds representanters och statsmäns inställning till
religionsfrihet och Twin tolerations är därför en viktig faktor i frågan om demokratin
över huvud taget skall kunna byggas i ett land. (Costopoulos, 2005)
- 20 -
7. Världsreligionerna och dess
kompatibilitet med demokratin
Med världsreligioner avser Max Weber ett religiöst betingat system för reglering av
livet och vilka samlat en stor mängd anhängare. (Weber, 1916/1996: 19) Vi använder
oss av Webers definition i kategoriseringen av de sex ”världsreligionerna”;
judendomen, kristendomen, islam, hinduismen, buddhismen och konfucianismen.
(Weber, 1916/1996)
7.1 Abrahams Söner
Judendomen är den äldsta av de monoteistiska religionerna (de som tillber En Gud).
Både kristendomen och islam är sprungna ur Judendomen och har det gemensamt att
de alla tillber samma gud. Tillsammans utgör religionerna - Abrahamsreligionerna
efter arvet av Abraham som räknas som alla de tre religionernas stamfader – judar,
kristna och muslimer utgör tillsammans Abrahams Söner. De tre religionerna har
under historiens gång utvecklats i olika riktningar. Yttre omständigheter och
förändringar i omvärlden har präglat religionerna vilket gjort att de fått sina egna
särarter. (Hedin, 2004)
En av de mest centrala skillnaderna mellan de tre religionerna är synen på människan.
Valfriheten präglar kristendomen. Möjligheten att vända sig bort från Gud har också
lett till att frågan om synd fått en central roll inom kristendomen – människan har allt
sedan förvisandet från paradiset levt med arvsynden. Detta ger frälsningen en central
roll inom kristendomen. Inom judendomen och Islam är människan god från födsel.
Historien om Adam och Eva finns även den inom dessa religioner. Tillskillnad från
den kristna versionen så drabbades både de båda av stora kval i samband med att de åt
av äpplet, denna ångest som drabbade dem gjorde att Gud, trots sin bestörtning kunde
förlåta dem. Således finns ingen motsvarighet till arvsynden inom Islam. Människan
är god, tron och gott leverne skall genomsyra en rättstrogen muslims liv. Människan
är skapad i guds avbild, därför är en ljus människosyn en naturlig konsekvens till
detta. (Hedin, 2004)
- 21 -
Det onda inom Judendomen är snarare en brist, något som fattas i människans
medvetande och inte som i kristendomen en kraft. Det onda är en brist på Guds
närvaro. (Hedin, 2004)
Inom Islam är det onda en kraft, men en kraft som Gud kan behärska och låter hållas.
Satans uppgift är att pröva människan genom att vilseleda dem. Människorna skall,
eftersom de är Guds avbild, kunna stå emot dessa frestelser.
De kristnas syn att Jesus offrade sig själv för människan, skulle uppväga de tidigare
synderna, innebär ändå att arvsynden genom tiden varit central i den kristna tron.
(Ibid.)
Alla tre religionerna härleder ondskan främst till människornas möjlighet bestämma
själv om att leva gott eller ont. Detta är ett val som inte Gud lägger sig i utan något
människan själv måste få bestämma. Genom ett gott leverne släpper man in Gud i sitt
liv. Människan skall genom heliga handlingar visa vördnad och respekt för Gud och
tacka för det liv han skänkt dem. Att leva syndigt som jude eller muslim är först och
främst inte ett svek mot gud utan ett svek mot sig själv. (Ibid.)
7.1.1 Judendomen
Judendomen innebär både tro och lag. Judendomen är en religion som påverkar hela
livet. Att leva som en rättrogen jude innebär att man skall bära med sin tro i livets alla
handlingar. Judarna skall genom detta påminna sig om det heliga och livets gåva.
(Hedin, 2004) Övertygelsen är den att det bara finns en gud, som är hela världens
skapare och herre, Gud är evig och allsmäktig. Gud har uppenbarat sin Lag - Torahn
för det judiska folket och utvalt dem att vara ett föredöme för hela mänskligheten.
(Beaver et.al. 1983) Torahn finns nedtecknad i Bibelns första böcker, (Ibid.) vägen till
frälsning är att följa Torahn (Hattstein, 1999). Människan är skapad i Guds avbild och
är i grunden sett god. (Hedin, 2004)
Det finns olika läror inom judendomen, dels de bokstavstroende ortodoxa judarna som
lever efter Torahn i minsta detalj, medan andra försöker anpassa den efter dagens
villkor samt dem som inte lyder dess alla regler och föreskrifter.
- 22 -
De bokstavstroende anser att en god jude leva efter guds lära. Lagen, Torahn, ses
därför vara viktigare än något annat för en god jude. (Hedin, 2004)
Det är nästan omöjligt att ge en historisk bild av relationen mellan judendomen och
demokratin. Demokratin har dock kommit att bli en lösning på många av de problem
judarna ställts inför under historien. Oavsett vart de tidigare bott så har de nästan alltid
levt i minoritet. Antisemitismen – förföljelsen och förtrycket mot det judiska folket
har historiskt följt dem. Judarna har drabbats hårt av auktoritära och intoleranta
styren, inget annat folk har fått uppleva så starkt vad alternativen till demokrati
innebär. Historien och erfarenheter om vad motsatsen till demokratin kan innebära har
format de judiska folken att ta till sig demokratins ideal och uppskatta den. De fri- och
rättigheter som den liberala demokratin medför har kommit att betyda mycket för den
judiska befolkningen. (Fradkin, 2005)
Judarna har enligt Torahn fått ett löfte om ett eget heligt land – Israel. Antisemitismen
som fanns i Europa aktualiserade denna fråga. Det enda sättet att komma undan de
förtryck judarna historiskt drabbats av var att bilda en egen stat. (Beaver et.al. 1983)
Efter andra världskriget så blev denna judiska stat en realitet - staten Israel utropades
1948. (Ibid.)
7.1.2 Kristendomen
Kristendomen är den religion som blivit mest associerad med den liberala demokratin.
De liberaldemokratiska idealen har spridit sig i väst, men det har inte alltid varit så.
Ingen av de kristna trosinriktningarna har under historien varit entydigt för den
demokratiska utvecklingen eller Twin tolerations. Reformatorn Martin Luther tyckte
t.ex. att kyrkan skulle ha stor en makt i samhället, demokrati var inget han
förespråkade och Twin tolerations och idealen med religionsfrihet var inte existerande
i hans tid utan den ”protestantiska tron” var allenarådande. (Costopoulos, 2005)
- 23 -
Den katolska kyrkan är hierarkiskt uppbyggd. Den hierarkiska uppbyggnaden och
påvens roll förklarar religionshistorikern Christer Hedin med:
Katolska kyrkan ser sig som en levande organism, som inte bara vill bevara arvet och
texterna från kyrkans äldsta tid. Den ser det första budskapet som ett frö till kyrkans stora
träd, som ständigt skjuter nya skott. En del av dessa måste rensas bort medan andra får
leva vidare. Påven avgör i sin egenskap av kyrkans högsta ledare vilka nya tankar som
stämmer med kristendomens grundtankar.
(Hedin, 2004: 143)
Daniel Philpott (2005) beskriver den katolska kyrkans tidigare negativa syn på
demokratin. Den katolska kyrkan ondgjorde sig t.ex. över den franska revolutionen..
Så sent som 1965, då det s.k. andra Vatikankonciliet – om hur kyrkan skulle öppna
sig mot samhället och dess aktuella problem ställde sig den katolska kyrkan officiellt
upp bakom den liberala demokratin. (Philpott, 2005) Med det andra Vatikankonciliet
så accepterades också tanken om religionsfrihet och Twin tolerations av den katolska
kyrkan. (Ibid.)
Påve Paulus VI ses som den som förändrade den katolska kyrkans syn på demokrati
och religionsfrihet. Han såg religionsfriheten som en rättighet av gud given. Ingen
individ, grupp eller stat kan rättmätigen lägga sig i en människas sökande efter
sanningen. (Paulus VI i Philpott, 2005: 105) Paulus VI efterföljare har talat sig allt
mer varm om den liberala demokratins förtjänster, Johannes Paulus II följde i Paulus
VI spår och hyllade den liberala demokratin. Det var enligt honom det form av styre
som tydligast stimulerar rättvisa och kyrkans budskap. (Philpott, 2005: 105)
Den katolska kyrkans förändrade inställning till demokrati och religionsfrihet har haft
stor betydelse för demokratiseringen tagit fart i många stater. Den tredje
demokratiseringsvågen benämner Huntington även som en katolsk
demokratiseringsvåg. (Huntington, 1993.) Att katolska kyrkan slöt upp bakom den
liberala demokratin och öppnade upp sig mot andra religiösa läror är enligt
Huntington en viktig faktor till att demokratin också tog fart i många av de katolska
staterna. Den tredje vågen kom därför att skölja över många katolska stater i
Sydeuropa samt Latin- och Sydamerika. (Ibid.) Genom den katolska kyrkans starka
centrala bas (Vatikanen) och sin transnationella karaktär så kunde man förespråka
politisk pluralism i auktoritära och totalitära samhällen. (Anderson, 2006)
- 24 -
Katolicismen stod kontrast med den ortodoxa kyrkan i kommunistiska stater sig stark
under den Sovjetiska kommunisttiden. Den katolska kyrkan hade kraft att fungera
som opposition mot de odemokratiska krafter som styrde bakom järnridån. Johannes
Paulus II inspirerade t.ex. till att den s.k. solidaritetsrörelsen startade i sitt hemland
Polen. (Anderson, 2006)
Den ortodoxa kyrkan däremot var inte lika stark i sitt motstånd mot kommunismen.
Detta förklarar Philpott med att den rysk-ortodoxa kyrkan inte var skild från
statsstyret. Kyrkan var i behov av statliga bidrag och satt därmed i ”knäet på
Moskva”. Kommunistpartiet genom KGB tog plats i de ortodoxa kyrkoförsamlingarna
för att kunna motverka oppositionella krafter, det blev en modern form av
caesareopapism (direktöversatt kejsarpåvedöme), som i de ortodoxa staterna var ett
arv från det Bysantinska riket, som länge varit gällande i staterna där de ortodoxa
kyrkorna haft stark ställning. Ledaren skulle utöva den högsta kyrkliga makten.
(Nationalencyklopedin, 1) (Anderson, 2006)
De ortodoxa kyrkorna har en mer nationell karaktär än de lutherska och katolska
motsvarigheterna. Detta har medfört att man i stater med stark ortodox prägel inte
heller påverkats av externa krafter som inneburit att en demokratiseringsprocess.
Philpott skriver att det som tydligast utmärker de ortodoxa staterna är att de inte
accepterat tanken om Twin tolerations. (Philpott, 2005)
Att demokratin utvecklades först i protestantiska staterna var mer en oavsiktlig
konsekvens av att man rev den hierarkiska struktur som präglade katolicismen. Ingen
- varken grevar, präster eller konungar var viktigare än andra inför gud. Kristendomen
och främst protestantismen verkade för att göra religionen till en privat angelägenhet,
man skulle hålla tron inom sig. Andra religioner som talar om Gudsstat och som
baserar samhällena på lagar stiftade av Gud tenderar att utvecklas till teokratiska
samhällen (präst eller Gudsvälde). Inför Gud är alla jämlika och denna syn präglade
de protestantiska samhällena, jämställdheten skulle främjas. Kristendomen och
särskilt den protestantiska lärans syn på tron som en individuell angelägenhet har lett
till att den protestantiska kyrkan förhållit sig relativt passiv när det gäller att engagera
sig i politiska frågor. (Anderson, 2006)
- 25 -
Weber framhåller religionens betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Han
diskuterar i Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (1904/1978) varför den
kapitalistiska utvecklingen, som varit explosionsartad från 1600-talet och framåt,
skedde i väst och inte någon annanstans. Weber fann i sin undersökning att i den
protestantiska delen av väst fanns en helt annan inställning till ackumulation av
rikedomar något som saknade motstycke i andra delar av världen, även i det katolska
väst. Den kapitalistiska andan vars grund byggde på uppfattningar och värderingar om
ekonomins värde - genomsyrade det ekonomiska tänkandet i det protestantiska
världen. (Weber, 1978)
Författaren Steve Bruce (2006) spinner vidare på detta resonemang i sin diskussion
om protestantismens betydelse för demokratiseringen. I det arbetet som bedrevs i de
protestantiska staterna för att öka jämlikheten utkristalliserades också en större
acceptans för andra trosutövare. Jämlikhetsarbetet, den kapitalistiska andan och
sekulariseringen är centrala faktorer för demokratins utveckling i de protestantiska
samhällena. Då tron var individuell och faktumet att kyrkan inte lade sig i statens
angelägenheter, gjorde att de protestantiska staterna lättare kunde förhålla sig neutral i
stridigheter mellan religiösa grupper. Stridigheter som tidigare varit ekonomiskt
förödande. Följden av religionsfriheten inte bara att acceptansen för andra trosutövare
ökade utan gav också möjligheter till att nå större ekonomiska framgångar. (Bruce,
2006)
Protestantiska kyrkan uppmuntrade tidigt till allmän skolning som t.ex. läs- och
skrivkunnighet. Översättning av Bibeln till nationella språk var en del i detta. För att
kunna nå frälsning så var det nödvändigt att förstå innebörden de bibliska texterna.
Läs- och skrivkunnigheten blev därför en naturlig del i den protestantiska tron. (Ibid.)
- 26 -
7.1.3 Islam
Diskussionen kring Islams kompatibilitet med demokratin verkar kretsa kring
stereotypa och statiska uppfattningar om Islam som oföränderlig. Det är dock viktigt
att komma ihåg att Islam likt kristendomen har flera förgreningar och har över
åttahundra miljoner utövare i världen i över 60 stater som domineras av muslimer.
Det finns inom Islam två huvudgrupperingar – shia och sunni. Inom sunnismen
förekommer inte någon tydlig hierarkisk ordning utan alla har samma uppgift på
jorden – tjäna Gud. Det finns inte något prästerskap som förmedlar Guds budskap till
människan. Synen på ledarskapet är det centrala i konflikten mellan shiiter och
sunniter. Eftersom det inte fanns några direktiv på hur valet av en religiös ledare efter
Muhammed skulle gå tillväga så tolkades det olika. (Hedin, 2004) Inom den
sunnitiska tron skulle valet av ledarskap ligga på nationen som helhet. Folket skulle
styra sitt eget öde och därför också välja en ledare som såg till folkets intresse. Kalifen
(ställföreträdare) skulle ha folkets förtroende och kalifen var heller inte oersättlig utan
kunde ersättas om de mister förtroende för denne. Både de styrande och de styrda
skulle implementera de gudliga lagarna och därför måste de också leva efter sin tro.
(Abdou El Fadl, 2004)
Shiamuslimerna valde att utse en kusin till Muhammed till hans efterträdare, då man
enligt denna tro såg kalifen som någon i unik ställning. Shiitiska samhällen har därför
en tydligare hierarkisk struktur med kalifen i särställning. (Hedin, 1994) Trots denna
hierarkiska struktur så finns det ingen motsvarighet till den katolska hierarkin med
Påven som den främsta företrädaren för religionen.(Ibid.)
Islam omfattar livets alla sfärer - från det politiska, sociala till det ekonomiska. Detta
beskrivs inom Islam som din wa dawla. Ett helhetskoncept där religion och stat går
hand i hand. Religionen är vägledande när det gäller styret av staten. Det är denna syn
på religionens roll i styret som ofta gör att muslimska stater anses ha det svårt att
uppnå ett demokratiskt styre. (Nilsson, 1998) Många muslimer avvisar tanken att
skilja styret mellan den skapade och andliga världen. I många muslimska stater har
man däremot accepterat tanken och sett fördelar med att skilja t.ex. sociala och
- 27 -
ekonomiska frågor från religiös inblandning – statsstyret får dock inte förlora den
religiösa dimensionen. (Hedin, 1994)
Muslimer skiljer inte mellan trosläran och etiken inom islam. Man kan inte skilja
mellan lära och livsmönster. Islam innefattar hela ens liv, en livshållning, som brukar
beskrivas som tawhid.
Man kan inte skilja mellan andligt och världsligt, mellan religion och politik eller
mellan kropp och själ. Hela livet blir en tjänst åt Gud, en >>gudstjänst<<, och den
rätta gudstjänsten är ett liv i islam. Innebörden av ett sådan liv framgår av Koranen
och sunnan. (Hedin, 2004: 177-178)
Islam har enligt Hedin genom historien utvecklats till ett råd, bud och förbud för alla
livets skeenden. De heliga skrifterna Koranen och Sunnan ligger till grund för de s.k.
sharialagarna. Texterna i koranen och Sunnan har under historien kompletterats med
andra bud för att texterna skall kunna anpassas till nya tider och förhållanden.
Nytolkningar av Koranens och Sunnas texter är dock inte helt okontroversiella då
vissa hävdar att porten till nytolkningar – idjtihad stängdes omkring år 1000. Andra
hävdar att Koranens och Sunnas texter förvisso är gudomliga och tidlösa, men att
tolkningar av regler måste göras i relation till människans tidevarv. (Ibid.)
Den s.k. sharialagstiftningen som blivit ett hett diskussionsämne inte minst i väst är en
religiös lagstiftning. Sharia har i modern tid i vissa stater ersatts med ett antal lagar
som ger mer utrymme för individens rätt och kvinnlig jämställdhet m.m. (FailayAnsary, 2005) Enligt Abdou Failai-Ansary (2005) har sharia idag blivit ett ”mantra”
för dem som vill återgå till Islam i sin ursprungliga form. (Failai-Ansary, 2005)
Reformrörelser runt om i den muslimska världen driver på för att få till en återgång
till sharia detta för att i första hand utrota korruption och maktmissbruk. Man
förespråkar en religiös lagstiftning då Islam anses kräva rättvisa och rättfärdighet, ett
införande av islamsk lag skulle enligt reformrörelserna bekämpa all orättfärdighet och
alla former av förtryck. (Ibid.)
Ett exempel på reformrörelser är det s.k. muslimska brödraskapet som har stort
inflytande i många muslimska stater. De har en skeptisk inställning mot demokratin,
då den strider mot den traditionella islamska läran. Folkets suveränitet skulle betyda
- 28 -
att man åsidosätter Guds suveränitet och detta skulle samtidigt skapa en form av
tyranni då människor skulle få underkasta sin vilja, andra individers viljor. Muslimska
brödraskapet förordar därför ett upprätthållande av det gudomliga styrets överhöghet
för att komma till bukt med dessa problem som skulle kunna uppstå i införandet av
demokratin. (Karlsson, 2004)
Tanken är att alla medborgare är jämlika sägs strida mot Islams grunder eftersom det
finns oöverstigliga och eviga skillnader mellan troende och icke troende, mellan rika och
fattiga, mellan man och hustru(r) och mellan de rättslärde och menigheten. Det finns
heller inget behov av en lagstiftande församling eftersom Islam inte har några brister som
behöver rättas till. (Karlsson, 2004: 199)
I likhet med t.ex. Parekh (1993) så anser Abdou Filali-Ansary att den liberala
demokratin måste omdefinieras och anpassas till de muslimska staternas förhållanden.
Sekulariseringen är en laddad fråga i den islamiska världen, en sekularisering som
blivit synonymt med den liberala demokratin. (Filali-Ansary, 2005)
Vidare skriver Filali-Ansary att det inte är troligt att demokratin kommer att kunna
exporteras till och implementeras av folk som inte är beredda att göra detta. (FilaliAnsary, 2005)
Det kollektiva minnet av mötena med väst, korstågen och koloniseringen, har också
skapat en skepsis till demokratin, man sätter istället större tro till religionen för att
motverka t.ex. despotism. (Ibid.) Filali-Ansary föreslår en universell rättstat istället
för att tvinga på den muslimska befolkningen den liberala demokratin. En universell
rättstat som ser till individens rättigheter, upprätthåller mänskliga rättigheter och
social rättvisa utan att för den delen behöva inskränka på samhällstrukturen och
förändra livsmönster. (ibid.)
Radwan A. Masmoudi (2005) motsätter sig detta och anser att detta är helt omöjligt
att separera de ideal som följer med rättstaten och demokratin. Utan demokrati ingen
rättstat – ingen rättstat ingen demokrati. När lagar stiftas av illegitima styren – så är
det inget annat än diktatur som skapas. Därför är det omöjligt att utan demokrati tala
om en rättstat enligt Masmoudi. (Masmoudi, 2005)
De många oppositionella krafterna som förkastar de despotiska styren som finns i
muslimska länder har valt eller tvingats att ta sig till väst. Stora grupperingar
muslimer återfinns idag i Europa eller i USA. (Ibid.) I Europa har det vuxit fram en ny
- 29 -
form av Islam - Euroislam. Den förenar traditionell islamisk tro med västliga
värderingar. Euroislam vänder sig till de stora grupper muslimer som finns i Europa
som vill kunna bibehålla sin religion. Trots de tankegångar som finns att Islam – alltid
är Islam – och att det är omöjligt att anpassa religionen efter andra kulturer (Hedin,
1994) så tillskriver författaren Radwan A. Masmoudi anpassningen av islam till
västliga förhållanden stor betydelse för den demokratisk utvecklingen i den
muslimska världen. Reformering av Islam kräver frihet och demokrati och den enda
plats som kan erbjuda detta är stater i väst. Demokratins ideal kommer att spridas till
den muslimska världen genom muslimer i väst. (Masmoudi, 2005)
Även Khaled Abdou El Fadl (2004) anser att erfarenheten av demokrati hos muslimer
boendes i väst kommer leda till att allt fler kommer börja förespråka demokrati även i
muslimska stater. Han skriver vidare att det är viktigt att islamiska demokratiseringsförespråkare tar lärdom av de problem och misstag som tidigare begåtts i väst under
byggandet av demokratin. (Abdou El Fadl, 2004)
7.2 Hinduismen
Hinduismen är ingen enhetlig religion utan består av en mångfald religiösa
föreställningar och tro på flera gudar. Hinduismen har till skillnad från t.ex. Islam och
kristendomen ingen känd grundare eller profet. Den saknar också en kyrklig struktur
och religiösa texter, dessutom är man är i avsaknad av en fastställd trosbekännelse.
(Beaver et.al. 1983) Detta har inneburit att teokratiska styren inte fått fotfäste i de
hinduiska samhällena. (Karlsson, 2004)
Hinduismen kan ses som både en kultur och tro. Hinduismen utgör en federation av
kulter sedvänjor, ett collage av föreställningar och andliga strävanden. (Beaver et.al.
1983: 172)
Man föds som hindu men det innebär inte att alla är praktiserande hinduer. Trots att
hinduismen består av mångfald livsåskådningar så finns det element som förenar alla
hinduer. Det viktiga för en hindu är att lägga tonvikt på ett gott leverne. Hinduerna ser
den centrala världsordningen, Sanatana Dharma, den eviga läran och lagen som
central i sin tro. Det är en naturlag och moralisk ordning. Alla levande ting har från
födseln sina naturliga uppgifter i livet. Plikter, rättigheter och kunskap är givet
människan genom livet, från födsel till dess frånfälle. Reinkarnation är en annan
- 30 -
central del i den hinduiska tron. Samsara – livets kretslopp, beskriver det hinduiska
livet som födsel - död – återfödsel – ett kretslopp som kan pågå i evighet. Hinduers
mål är att ta sig ur detta kretslopp - Moksha. (Beaver et.al. 1983) Vikten läggs på ett
gott leverne, vilket ger förutsättningar för att uppnå en god återuppfödelse –
reinkarnation. (Ibid.)
De hinduistiska samhällena är uppdelade i grupperingar, kaster. Kastsystemet är ett
system för social struktur och rangordning. Man föds enligt den hinduiska tron in i en
kast och kasttillhörigheten bestämmer enligt traditionen sånt som yrke,
äktenskapspartner, umgänge och levnadsvanor, rättigheter och skyldigheter.
Medlemmarna i varje kast har sin uppgift och plats i hierarkin, men man skall ändå
sträva efter att höja sin status genom plikttrogenhet. Det finns i Indien över tretusen
kaster och över tjugofem tusen underkaster. (Nationalencyklopedin, 2) De hierarkiskt
uppbyggda hinduiska samhällena består av de fyra huvudkasterna (varna) brahmana präster, kshatriya - krigare, vaishya - köpmän/bönder och sudra arbetare/hantverkare/tjänare. Dessa är alla överlägsna harijan – de oberörbara
(kastlösa). (Karlsson, 2004) Idag är diskriminering p.g.a. kasttillhörighet förbjuden
enligt lag, en viss andel statliga tjänster och utbildningsplatser är reserverade för de
lägsta kasterna för att bryta den hierarkiska samhällsstrukturen som varit gällande
inom de hinduiska samhällena. Industrialiseringen och urbaniseringen har luckrat upp
kastväsendet, dock genomsyrar kastväsendet fortfarande det indiska samhället då det
fortfarande är en betydande faktor t.ex. inför politiska val (Nationalencyklopedin, 2).
Trots att vissa inslag i kastväsendet förklarats olagliga och att kastsystemet luckrats
upp så fyller ändå detta system en viktig del i hinduernas liv. Ett brott mot denna
ordning ses som ett avsteg från naturlagarna, ett brott mot dharma. (Beaver et.al.
1983; Hattstein, 1999)
Hinduismens flertaliga Gudstro har skapat en religiös tolerans och förståelse mot
andra religiösa utövare detta har öppnat upp för religionsfrihet och en religiös
pluralism. Avsaknaden av en enda väg att finna frälsningen ger förutsättningar för en
mer tolerant syn på andra religioner. (Jacobsen, 2004)
I koloniseringen fotspår har nationalistiska hinduiska rörelser bildats. Dessa rörelser
uppkom för att förhindra att hinduer konverterade till Islam och kristendomen.
(Karlsson, 2004) Koloniseringen hade tidigare skapat en känsla av underlägsenhet.
- 31 -
Detta kom med demokratins intåg att innebära en förändring av den upplevda
självbilden. Enligt Pratap Bhanu Mehta (2005) gick det så långt att hinduerna började
intala sig själva att demokratin var född ur hinduismen, ett hinduiskt tillstånd som
kopierats av väst. (Bhanu Mehta, 2005)
Trots den förändrade självbilden hävdar Ingmar Karlsson (2004) att hinduerna
fortfarande lider av ett mindervärdeskomplex som är ett arv från koloniseringens
dagar. Trots att man utgör över 85 % av befolkningen i Indien så anser man sig ändå
vara i minoritet. Detta är känslor som nationalistiska grupperingar effektivt spelat på
för att stärka sina egna positioner främst genom att motarbeta muslimska
organisationer och föreningar. (Karlsson, 2004)
De nationalistiska hinduiska rörelserna driver på för att majoriteten inte längre skall
negligeras. Hinduernas rättigheter, kultur, religion måste respekteras och skyddas av
staten. Dessa nationalistiska krafter riskerar att driva på utvecklingen mot en
antidemokratisk riktning, då den hinduiska rätten skall ställd över andra trosutövares
rätt. Minoritetsskyddet som finns inskrivet i den Indiska konstitutionen riskerar då att
bli underställd den hinduiska rätten och således riskerar demokratin också sättas ur
spel. (Bhatt, 2006)
7.3 Buddhismen:
Buddhismen har sitt ursprung ur ordet Buddh, vilket betyder uppvaknande eller den
upplyste, uppvaknande ur okunskapens mörker.– Buddha ses som buddhismens
grundare. Han sägs vara den nionde inkarnationen av den hinduiske guden Vishnu.
Siddharta Gautama var av furstlig härkomst och levde ett rikt liv, men vid 29 års
ålder så plågades han av svåra kval vilket gjorde att han bröt med sitt tidigare liv och
valde ett enkelt liv som hemlös. Han levde ett asketiskt liv, ägnade en stor del av sin
tid till meditation och svälte sig nästan till döds innan han nådde upplysningen.
(Beaver et.al. 1983) Upplysning och kunskap var vägen mot friheten. Det onda i
människan kommer från ”jaget” Individen kan först uppnå frälsning när man lyckats
frigöra sig från ”jaget” och frigöra sig från ”jaget” är att göra sig fri från lidande, ett
lidande som är universellt. (Hattstein, 1999)
Lidande definieras som födelse, åldrande, sjukdom och död, men även att vara åtskild
från det eller dem man älskar och strävandets fåfänga natur. (Hattstein, 1999: 24)
- 32 -
Läran om Dharma är gällande så väl i den buddhistiska som i den hinduiska tron.
Människan skall genom rättfärdigt leverne bli fri från lidelsen att pånyttfödas.
Nirvana är det högsta stadiet av upplysning enligt buddhistisk metaforik och
ikonografi. Det åttaarmade hjulet används för att symbolisera den enskilda
människans vandring genom de olika livsformerna. Genom djup meditation kom
Buddha till insikt om den åttafaldiga vägen som vägen till befrielse från livets eviga
kretslopp, nirvana är sista stadiet av denna väg. (Hattstein, 1999)
I Buddhismens grundsyn finns tron att varje människa själv styr sitt eget öde. Varje
människa har potential att leva ett gott liv och uppnå upplysningen. Dalai Lama
(2005) jämför buddhismen med den moderna demokratin där han hävdar att principer
om att alla människor är jämlika där har samma möjligheter och rättigheter till frihet
och glädje, oavsett inkomst, utbildningsgrad eller religiös övertygelse. Detta är
centralt både i den buddhistiska tron och centrala begrepp i demokratin. Buddhismen
och demokratin är inte bara kompatibla de är även rotade ur samma idétradition om
jämlikhet och tron på individens förmåga. (Dalai Lama, 2005) Dalai Lama framhåller
buddhismens icke-våldsbudskap. (Jacobsen, 2002) Dalai Lama skriver att vissa
asiatiska ledare framhäver skillnader i kulturen mellan staterna i väst och Asien för att
legitimera auktoritära styrelseformer, då samhället kräver ordning, plikt och stabilitet.
Detta skulle vara en anledning till varför inte demokratin bör få så stort fotfäste i den
asiatiska världen.
Dalai Lama motsätter sig detta å det bestämdaste och hävdar att alla människor har
samma behov av glädje och frihet. Demokratin är det styrsätt som ligger närmast för
att uppfylla och garantera dessa behov. (Ibid.)
Aung San Suu Kyi (den tidigare nobelpristagaren och oppositionsledare i Burma)
(2005) skriver att demokratin inte är självklar i någon religion eller samhälle utan
vinns genom ständig kamp och uppoffringar. De styrande måste åter lyssna till
Buddhas ord och tankar och se dem som vägledande i sitt styre. Ideal som vänlighet,
kärlek och frihet måste få gälla, då kan en demokratisk utveckling ske även i
buddhistiska samhällen som idag har andra styrformer. Enligt traditionell buddhistisk
tro så skall välja en kung genom val och detta är enligt Aung San Suu Kyi ett tecken
på att buddhismen har demokratiska inslag. (San Suu Kyi, 2005)
- 33 -
7.4 Konfucianismen
Konfucianismen kan ses både som en religion, filosofi och politisk åskådning.
Konfucianismen har växt fram utan större inblandning från andra religioner vilket gör
att den också skiljer sig från traditionella religioner. Då konfucianismen traditionellt
inte innehåller någon gudsdyrkan är den ingen religion i egentlig mening utan kan
snarare ses som en statsfilosofi och en guide för etik och moral. (Karlsson, 2004)
Konfucius beräknas ha levt omkring 500-talet före Kristus. Det är utifrån Konfucius
skrifter om moralfilosofi som den konfucianska tron byggts. Människan kan själv
återskapa den harmoni som satts ur spel, därför har alla människor en likvärdig andlig
förmåga, alla har samma chans till sökande efter visdom. Oavsett härkomst kan alla
bli upplysta. Upplysningen leder i sin tur till ett återställande av den kosmiska
ordningen.
Konfucius har idag en skepnad av en profet med ett etiskt budskap grundat i ett
religiöst budskap. (Beaver et.al. 1983)
Konfucianismens mål utgörs av fostran till sanningsälskande, godhet, generositet, hövliga
umgängesformer samt att vårda familjebanden. (Hattstein, 1999: 46)
De sociala band som präglar familjen: sonen skall lyda sin far, präglar också
samhällets sociala struktur där ministern skall lyda sin furste..
Inom konfucianismen ser man fem s.k. grundläggande relationer, dessa är relationen:
mellan furste och minister, far och son, man och hustru, äldre och yngre bror. Alla
relationer bygger på hierarki. Den femte och sista – relationen mellan vänner bygger
inte på hierarki. (Nationalencyklopedin, 3) I Kina har konfucianismen haft en stor
betydelse för formandet av samhällsstrukturen. Francis Fukuyama beskriver Kina som
ett samhälle med en stor misstro mot andra utanför familjen. Den kinesiska
samhällstrukturen bygger på att familjen utgör grundpelaren. Lojaliteten till familjen
har historiskt varit viktigare än lojaliteten till staten. De starka familjebanden har lett
till ett misstänkliggörande av andra familjer och släkter, därför har också ”vi och
dom” inte varit i relation till andra folkgrupper utan mer till andra släkter.
Nationalistiska känslor har fram till idag därför inte heller varit lika förekommande i
Kina som inom andra kulturer. (Fukuyama, 2005.)
- 34 -
Kommunistpartiet har haft en tudelad syn på Konfucianismen. Mao Zedong var först
välvilligt inställd till konfucianismen och dess ideal, för att bara några år senare vända
religionen ryggen och förneka dess betydelse. I början använde det kommunistiska
partiet referenser från de konfucianska texterna men under kulturrevolutionen blev
konfucianismen den naturliga fienden. (Karlsson, 2004) Idag har synen på
konfucianismen svängt igen. Mycket p.g.a. man vill hålla fast vid Kinas kulturella
historia och rötter i moderniseringens tidevarv. (Ibid.)
Sen kulturrevolutionen har ateism varit inskriven i den Kinesiska konstitutionen, detta
innebar att kyrkor och moskéer tvingades stänga. Idag råder det ”på papperet”
religionsfrihet i Kina. Ateism är dock fortfarande ett krav för att bli medlem i det
kommunistiska partiet och få politiskt inflytande i samhället. (Landguiden, 2)
Konfucianismens hierarkiska ordning, med fadern, familjen och kejsaren, omtolkade
kommunistparitet till att innebära lydnad mot partiet, fäderneslandet och ledaren.
Fortfarande legitimerar man det auktoritära styret med denna ordning. (Ibid.)
Kommunistpartiet hävdar att ett auktoritärt styre krävs för att förhindra kaos i ett
samhälle som har så tydliga familjeband, med stor misstro mot andra släkter.
(Fukuyama, 2005) Styret har också kommit att legitimeras med den goda ekonomiska
utveckling som i modern tid sköljt över Kina. (Huntington, 1996/2006)
De konfucianska värdena om lydnad och lojalitet mot staten innebär inte att
medborgaren måste acceptera ett godtyckligt styre, utan vissa moraliska minimikrav
måste uppfyllas så som mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och individens värde.
(Karlsson, 2004) Ledarens makt är inte absolut, denne måste arbeta för att bibehålla
mandatet den fått från himlen, mister man detta mandat ska man också ersättas.
(Fukuyama, 2005)
Max Weber gav i början av 1900-talet konfucianismen skuld för den ekonomiska
underutveckling som existerade i Kina. Bristen på en ekonomisk etik gjorde det
osannolikt att en ekonomisk utveckling skulle ta fart i Asien. (Karlsson, 2004) Drygt
hundra år senare framhålls konfucianismen som en av anledningarna till den
ekonomiska framgång som rått i Kina och de asiatiska tigrarna. (Huntington,
1996/2006)
- 35 -
7.5 Teorisammanfattning:
Teoriavsnittet inleddes med att diskutera definitioner av demokrati. Vikten lades här
vid skillnaderna mellan den minimalistisk och maximalistisk demokratidefinition, för
att senare leda begreppsdiskussionen vidare mot begreppet liberal demokrati. I denna
del diskuterades också den liberala demokratins förtjänster samt den skepsis och kritik
som anförs mot den. Den liberala demokratin blir central i vår uppsats då vi använder
oss av Freedom House index för vår mätning.
I kapitel 4 diskuterar vi demokratins framväxt och hur en demokratiseringsprocess tar
fart med utgångspunkt ur Huntingtons fyra modeller för demokratisering samt hans
teori om demokratiseringsvågor.
Vidare i kapitel 5 diskuteras de nya förutsättningar världspolitiken står inför efter
kommunismens sammanbrott och Berlinmurens fall. Betydelsen för religionen har
ökat i en stor del av världen. Religionens betydelse för skapandet av identiteter och en
”vi-och-dom-känsla” innebär enligt Huntington att framtida konflikter kommer att ha
sin grund i civilisationernas kulturella skillnader.
Huntingtons skepsis mot muslimska samhällens möjligheter att utveckla demokrati
ställs mot Norris och Ingleharts teori om att det är skillnaden mellan moderna och
traditionella samhällen som begränsar möjligheten till att utveckla demokratin.
Religionsfrihet och Twin tolerations är centrala begrepp i kapitel 6. Kapitlet
diskuterar religiös pluralism och tolerans.
Kapitel 7 handlar om världsreligionernas kompabilitet med demokratin. Först
behandlas de s.k. Abrahamsreligionerna och dess syn på människan, synden och det
rätta levernet. Kapitlet går sedan in på de enskilda religionernas och
religionsinriktningarnas särdrag och vad som kan uppfattas kompatibelt med
demokratin. Kapitlet tar också upp hur de olika religionernas och
religionsinriktningarnas relation mellan människan och gud, folkets suveränitet kontra
guds suveränitet. Hur påverkar religionerna samhällsuppbyggnaden och vad är
relationen till Twin tolerations? Vilka hierarkiska drag präglar religionerna? Hur är
synen på det goda levernet och sökandet efter frälsning?
- 36 -
8. Kategoriseringar
8.1 Freedom House
Statistiken för den beroende variabeln, frihetspoäng, är tagen från Freedom House,
som sedan 1972 har de mätt graden av politiska rättigheter och civila friheter i
världens stater. Freedom House mäter de politiska rättigheterna och civila friheterna
utifrån en skala mellan 1-7, där 1 står för det bästa värdet och 7 det sämsta. Dessa två
värden adderar vi ihop till ett värde mellan 2-14 och detta värde divideras sedan med
2, då får man en skala mellan 1-7 som kategoriserar in staterna i ett
frihetspoängsindex. Stater placeras in i 3 olika kategorier enligt nedan, beroende på
sina frihetspoäng:
1 - 2,5
Fri (Free)
3-5
Delvis fri (Partly Free)
5,5 - 7
Icke fri (Not Free)
Detta är Freedom House index över frihetspoäng för ett land. När vi räknar ut
medelvärdet för religionerna så räknar vi 1,0-2,5 är Fri, 2,6-5,0 är Delvis fri och 5,17,0 är Icke fri.
Till grund för Freedom House index över de politiska rättigheterna och civila
friheterna ligger sju stycken s.k. subkategorier, dessa är:
Politiska rättigheter
Civila friheter
* Fritt deltagande i den politiska
processen.
* Fritt deltagande i legitima val (politisk
pluralism)
* Politiska representanter ansvariga inför
väljarna.
(Källa: Freedom House, 2)
* Yttrande- och trosfrihet
* Förenings- och församlingsfrihet
* Likhet inför lagen
* Social- och ekonomisk frihet
- 37 -
8.2 Kategorisering av religioner:
När vi kategoriserar de religioner som vi använder oss av, tar vi utgångspunkten i
Max Webers sex världsreligioner. Men för att kunna operationalisera och göra
religionerna mätbara måste vi göra en tydlig kategorisering av religionerna. När
procentsats för religionernas storlek saknats i en stat så har vi valt att kategorisera
dem som Mix om det funnits skilda religioner.
Konfucianismen är inte en dominerande religion i någon stat enligt vår undersökning,
men den präglar ändå många samhällen i Sydostasien i dess struktur och uppbyggnad.
Protestantismen
Katolicismen
Ortodoxa
Judendom
Islam: Sunni
Islam: Shia
Buddhism
Hinduism
Staterna i dessa kategorier religioner har en
dominerande religion där över 50 % av
befolkningen tillhör respektive religion, såvida
inte någon annan religion eller trosinriktning når
upp till 35 %.
Kristen Mix
Islam: Mix
Denna kategori religioner har en majoritet av
antingen kristna eller muslimer. Ingen av
trosinriktningarna når själva upp till över 50 %
utan består av en religiös Mix, eller så finns det
ytterliggare en trosinriktning som når över 35 %.
Mix:
Den kategori stater som benämns som Mix är
stater som har andra religioner än
”världsreligionerna” eller en sådan kraftig
blandning att ingen kan nå majoritet.
- 38 -
8. 3 Kategorisering av religionsfrihet:
För vår kategorisering religionsfrihet har vi använt oss av U. S. Department of State,
den amerikanska motsvarigheten till den svenska statens Utrikesdepartement. Dessa
mäter bl.a. religionsfrihetens tillstånd i världen.
Utifrån texterna för respektive länder har vi kategoriserat in dem i fyra kategorier:
religionsfrihet utan anmärkning, religionsfrihet med vissa anmärkningar,
religionsfrihet med stor anmärkning och ingen religionsfrihet.
Religionsfrihet
utan anmärkning
Denna kategori består av stater som har religionsfrihet inskriven
i konstitution eller har lagar som garanterar detta då skriven
konstitution saknas. Religionsfriheten skall respekteras av
myndigheter på nationell och regional nivå.
Religionsfrihet
med vissa
anmärkningar
Denna kategori består av stater som har religionsfrihet inskriven
i konstitutionen eller har lagar som garanterar detta.
Anmärkningen kan gälla att vissa religioner har priviligerad
status och åtnjuter fördelar gentemot andra trossamfund.
Religionsfriheten respekteras av myndigheter på nationell nivå
men kan vara åsidosatt på lokal nivå.
Religionsfrihet
med stor
anmärkning
Denna kategori stater har även de religionsfrihet inskriven i
konstitutionen eller har lagar som garanterar detta.
Anmärkningen kan gälla att myndigheterna inte respekterar
religionsfrihet eller att vissa religioner är förbjudna enligt lag.
Vissa religioner måste godkännas av myndigheterna för att få
utövas. Stater där systematisk förföljelse och fängsling på grund
av sin trosuppfattning sker placerar sig inom denna kategori.
Ingen
religionsfrihet
Denna kategori stater har inte religionsfrihet inskriven i
konstitutionen eller regleras av lagar. En viss religion kan vara
obligatorisk för att åtnjuta fulla medborgerliga rättigheter.
- 39 -
9. Empirisk undersökning
9.1 Mått vi fäster vikt vid:
R²: Determenationskoefficienten R² och adjusted R² anger den del av den totala
variansen i den beroende variabeln som kan föras tillbaka på de oberoende
variablerna (Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003: 336). Vi kommer lägga vikt vid
måttet adjusted R².
R² mäts mellan 0 och 1 där 0 = inget samband och 1 = mycket starkt samband. Detta
mått anges i procent. (Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003)
Variansanalys (ANOVA-sig.): Variansanalysen är ju det statistiska test som anger
om vi lyckats fånga en statistiskt signifikant del av variansen genom vår modell.
(Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003: 336) Visar inte ANOVA-sig. ett signifikant
värde fäster man heller ingen vikt vid R²-värdet. (Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen,
2003)
Koefficientsignifikansen: Signifikansen måste tala starkt emot nollhypotesen. En god
signifikansnivå minskar risken för att nollhypotesen (att en hypotes inte har något
samband) är den gällande. En god signifikansnivå ligger under 0,05 dvs. 5 %.
(Eliasson, 2006)
Eta och eta²: Vid jämförelsen av medelvärden finns det två sambandsmått man kan
använda – eta och eta². Eta kan variera mellan 0 och 1. Eta talar om hur medelvärdena
hos den beroende variabelns värden är fördelade inom kategorierna på den beroende.
(Aronsson, 1999: 181) Värdet 0 innebär att det saknas ett samband och värden kring 1
innebär ett mycket starkt samband. (Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003) Eta² kan
tolkas kan tolkas som den proportion av variansen hos den beroende variabeln som
förklaras av den oberoende. (Aronsson, 1999: 181) Även Eta² varierar mellan 0 och 1,
ju närmare 1 desto starkare förklaringskraft har den oberoende variabeln på
variationer på den beroende variabeln. Värdena uttrycks i procent. (Djurfelt, Larsson,
Stjärnhagen, 2003)
- 40 -
9.2 Multipla regressionsanalyser:
9.2.1. Regressionsanalys: samtliga religioner
Variables Entered/Removed(b)
Model
1
Variables
Entered
Variables
Removed
Method
Religion,
Religionsfrih
et(a)
.
Enter
a All requested variables entered.
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Model Summary
Model
1
R
Adjusted R
Square
,513
R Square
,720(a)
,519
Std. Error of
the Estimate
1,3728
a Predictors: (Constant), Religion, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
381,586
Regression
Residual
df
354,297
Total
735,882
a Predictors: (Constant), Religion, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Mean Square
F
2
190,793
188
1,885
Sig.
101,240
,000(a)
190
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
B
1
(Constant)
Religionsfrihet
Standardized
Coefficients
,026
Std. Error
,246
1,255
,121
,029
Religion
,206
a Dependent Variable: Frihetspoäng
t
Sig.
Collinearity Statistics
Beta
Tolerance
,916
,537
10,334
,000
,947
1,056
,371
7,134
,000
,947
1,056
Collinearity Diagnostics(a)
Variance Proportions
Model
1
Condition
Index
2,698
1,000
,02
Religionsfrihet
,02
2
,196
3,710
,03
,33
,85
3
,106
5,051
,94
,64
,12
Dimension
1
Eigenvalue
VIF
,106
a Dependent Variable: Frihetspoäng
- 41 -
(Constant)
Religion
,03
När samtliga religioner och religionsfrihet mäts så kan vi finna ett statistiskt samband
och en god förklaringskraft. Vi väljer att i den första MRA visa samtliga tabeller som
vi får fram genom SPSS. I fortsättningen kommer vi enbart att redovisa de tabeller
som innehåller nyckeltalen. (Samtliga tabeller återfinns i bilaga 1)
Adjusted R² ligger på ca. 0,51 och utläses i procent vilket ger 51 %. Detta kan sägas
ge en relativt god förklaringskraft.
ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt.
Signifikansen på 0,000 visar att chansen är mindre än en på tusen att sambandet beror
på slumpen. Detta visar att testet är statistiskt signifikant.
- 42 -
9.2.2. Regressionsanalys: Protestantism
Model Summary
Model
1
R
,651(a)
R Square
,424
Adjusted R
Square
,418
Std. Error of
the Estimate
1,5015
a Predictors: (Constant), Protestant, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Regression
Residual
Sum of
Squares
312,059
df
423,823
2
Mean Square
156,030
188
2,254
F
69,212
Sig.
,000(a)
t
Sig.
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Protestant, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
Standardized
Coefficients
B
-2,171
Std. Error
,920
-2,360
,019
Religionsfrihet
1,410
,130
,603
10,844
,000
Protestant
1,604
,469
,190
3,422
,001
(Constant)
Beta
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Adjusted R² förklarar knappt 42 % av variationen.
ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt.
Signifikansen på 0,001 eller att 0,1 % kan härledas till slumpen. Med protestantismen
och religionsfrihet som oberoende variabler visar mätningen att det finns ett statistiskt
signifikant samband.
- 43 -
9.2.3. Regressionsanalys: Katolicismen
Model Summary
Model
1
R
Adjusted R
Square
R Square
Std. Error of
the Estimate
,641(a)
,411
,405
a Predictors: (Constant), Katolik, Religionsfrihet
1,5182
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
Df
Mean Square
Regression
302,537
2
151,269
Residual
433,345
188
2,305
Total
735,882
a Predictors: (Constant), Katolik, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
F
Sig.
65,625
,000(a)
t
Sig.
190
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
B
1
Standardized
Coefficients
(Constant)
-,253
Std. Error
,479
-,528
,598
Religionsfrihet
1,358
,136
,581
10,018
,000
,726
,268
,157
2,706
,007
Katolik
Beta
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Adjusted R² förklarar drygt 40 % av variationen.
ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt.
Signifikansen ligger på 0,007 eller att 0,7 % kan härledas till slumpen. Med
kolicismen och religionsfrihet som oberoende variabler visar mätningen att det finns
statistiskt signifikant samband.
- 44 -
9.2.4. Regressionsanalys: Ortodoxa
Model Summary
Model
1
R
,628(a)
R Square
,395
Adjusted R
Square
,389
Std. Error of
the Estimate
1,5389
a Predictors: (Constant), Ortodoxa, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Regression
Residual
Sum of
Squares
290,658
Df
445,224
Mean Square
2
145,329
188
2,368
F
Sig.
61,366
,000(a)
t
Sig.
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Ortodoxa, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
B
1
Standardized
Coefficients
(Constant)
-,572
Std. Error
1,022
-,560
,576
Religionsfrihet
1,470
,133
,629
11,062
,000
,728
,501
,083
1,453
,148
Ortodoxa
Beta
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Adjusted R² förklarar knappt 39 % av variationen.
ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt.
Signifikansen ligger på 0,148 eller att 14,8 % kan härledas till slumpen, Detta visar att
testet inte är statistiskt signifikant då allt för mycket kan förklaras av något annat än
våra variabler.
- 45 -
9.2.5. Regressionsanalys: Kristen Mix
Model Summary
Model
1
R
Adjusted R
Square
R Square
Std. Error of
the Estimate
,632(a)
,399
,393
a Predictors: (Constant), Kristen Mix, Religionsfrihet
1,5337
ANOVA(b)
Model
1
Regression
Residual
Sum of
Squares
293,689
df
442,194
Mean Square
2
146,844
188
2,352
F
Sig.
62,431
,000(a)
t
Sig.
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Kristen Mix, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
B
1
Standardized
Coefficients
Std. Error
(Constant)
-,021
,539
Religionsfrihet
1,391
,137
,548
,297
Kristen Mix
Beta
-,038
,970
,596
10,187
,000
,108
1,847
,066
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Adjusted R² förklarar drygt 39 % av variationen.
ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt.
Signifikansen ligger på 0,066 eller att 6,6 % kan härledas till slumpen. Detta visar att
testet inte är statistiskt signifikant då allt för mycket kan förklaras av något annat än
våra variabler.
- 46 -
9.2.6. Regressionsanalys: Judendomen
Model Summary
Model
1
R
,624(a)
R Square
,389
Adjusted R
Square
,383
Std. Error of
the Estimate
1,5463
a Predictors: (Constant), Judendom, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
df
Mean Square
Regression
286,349
2
143,174
Residual
449,533
188
2,391
F
Sig.
59,877
,000(a)
t
Sig.
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Judendom, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
B
1
Standardized
Coefficients
(Constant)
-,785
Std. Error
3,095
-,253
,800
Religionsfrihet
1,452
,133
,621
10,885
,000
,833
1,553
,031
,536
,592
Judendom
Beta
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Adjusted R² förklarar drygt 38 % av variationen.
ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt.
Signifikansen ligger på 0,592 eller att 59,2 % kan härledas till slumpen. Detta visar att
testet inte är statistiskt signifikant då allt för mycket kan förklaras av något annat än
våra variabler.
Eftersom judendomen bara består av ett land gör vi bedömningen att det inte går att
generalisera eller dra någon slutsats utifrån resultatet i denna mätning.
- 47 -
9.2.7. Regressionsanalys: Islam: Sunni
Model Summary
Model
1
R
,627(a)
R Square
,393
Adjusted R
Square
,387
Std. Error of
the Estimate
1,5408
a Predictors: (Constant), Islam: Sunni, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Regression
Sum of
Squares
289,562
df
2
Mean Square
144,781
2,374
Residual
446,320
188
Total
735,882
190
F
60,985
Sig.
,000(a)
t
Sig.
a Predictors: (Constant), Islam: Sunni, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
Standardized
Coefficients
B
2,141
Std. Error
1,020
2,099
,037
Religionsfrihet
1,364
,151
,584
9,058
,000
Islam: Sunni
-,586
,457
-,083
-1,282
,201
(Constant)
Beta
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Adjusted R² förklarar knappt 39 % av variationen.
ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt.
Signifikansen ligger på 0,201 eller att 20,1 % kan härledas till slumpen Detta visar att
testet inte är statistiskt signifikant då allt för mycket kan förklaras av något annat än
våra variabler.
- 48 -
9.2.8. Regressionsanalys: Islam: Shia
Model Summary
Model
1
R
Adjusted R
Square
R Square
Std. Error of
the Estimate
,623(a)
,388
,382
a Predictors: (Constant), Islam: Shia, Religionsfrihet
1,5473
ANOVA(b)
Model
1
Regression
Residual
Sum of
Squares
285,759
df
450,123
Mean Square
2
142,880
188
2,394
F
Sig.
59,676
,000(a)
t
Sig.
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Islam: Shia, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
B
1
(Constant)
Religionsfrihet
Islam: Shia
Standardized
Coefficients
,405
Std. Error
2,312
Beta
,175
,861
1,462
,137
,626
10,677
,000
,229
1,130
,012
,203
,840
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Adjusted R² förklarar drygt 38 % av variationen.
ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt.
Signifikansen ligger på 0,840 eller att 84 % kan härledas till slumpen. Detta visar att
testet inte är statistiskt signifikant då allt för mycket kan förklaras av något annat än
våra variabler.
Islam: Shia består av enbart två stater och därför gör vi bedömningen att det inte går
att generalisera och att utifrån denna mätning dra någon slutsats.
- 49 -
9.2.9. Regressionsanalys: Islam: Mix
Model Summary
Model
1
R
,633(a)
R Square
,400
Adjusted R
Square
,394
Std. Error of
the Estimate
1,5319
a Predictors: (Constant), Islam: Mix, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
df
Mean Square
Regression
294,699
2
147,350
Residual
441,183
188
2,347
F
Sig.
62,790
,000(a)
t
Sig.
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Islam: Mix, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
Standardized
Coefficients
B
2,282
Std. Error
,759
3,009
,003
Religionsfrihet
1,397
,135
,598
10,329
,000
Islam: Mix
-,699
,356
-,114
-1,963
,051
(Constant)
Beta
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Adjusted R² förklarar drygt 39 % av variationen.
ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt.
Signifikansen ligger på 0,051 eller att 5,1 % kan härledas till slumpen, detta ligger
knappt över den nivå som kan ses som signifikant. Detta gör att man skall vara
försiktig med att dra några förhastade slutsatser utifrån MRA.
- 50 -
9.2.10. Regressionsanalys: Buddhism
Model Summary
Model
1
R
Adjusted R
Square
R Square
Std. Error of
the Estimate
,623(a)
,388
,382
a Predictors: (Constant), Buddhism, Religionsfrihet
1,5474
ANOVA(b)
Model
1
Regression
Residual
Sum of
Squares
285,754
df
450,128
Mean Square
2
142,877
188
2,394
F
Sig.
59,674
,000(a)
t
Sig.
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Buddhism, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
Standardized
Coefficients
B
1,096
Std. Error
1,168
Religionsfrihet
1,451
,135
Buddhism
-,112
,566
(Constant)
Beta
,939
,349
,621
10,758
,000
-,011
-,198
,844
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Adjusted R² förklarar drygt 38 % av variationen.
ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt.
Signifikansen ligger på 0,844 eller att 84,4 % kan härledas till slumpen. Detta visar att
testet inte är statistiskt signifikant då allt för mycket kan förklaras av något annat än
våra variabler.
- 51 -
9.2.11. Regressionsanalys: Hinduism
Model Summary
Model
1
R
,623(a)
R Square
,388
Adjusted R
Square
,382
Std. Error of
the Estimate
1,5473
a Predictors: (Constant), Hinduism, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
df
Mean Square
Regression
285,757
2
142,879
Residual
450,125
188
2,394
F
Sig.
59,675
,000(a)
t
Sig.
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Hinduism, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
Standardized
Coefficients
B
1,313
Std. Error
2,214
,593
,554
Religionsfrihet
1,454
,133
,623
10,902
,000
Hinduism
-,221
1,101
-,011
-,201
,841
(Constant)
Beta
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Adjusted R² förklarar drygt 38 % av variationen.
ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt.
Signifikansen ligger på 0,841 eller att 84,1 % kan härledas till slumpen. Detta visar att
testet inte är statistiskt signifikant då allt för mycket kan förklaras av något annat än
våra variabler.
Hinduismen består av enbart två stater och därför gör vi bedömningen att det inte går
att generalisera och dra en slutsats utifrån denna mätning.
- 52 -
9.2.12. Regressionsanalys: Mix
Model Summary
Model
1
R
,682(a)
R Square
,465
Adjusted R
Square
,459
Std. Error of
the Estimate
1,4476
a Predictors: (Constant), Mix, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
df
Mean Square
Regression
341,900
2
170,950
Residual
393,982
188
2,096
Total
735,882
a Predictors: (Constant), Mix, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
F
Sig.
81,574
,000(a)
t
Sig.
190
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
(Constant)
Standardized
Coefficients
B
3,197
Std. Error
,504
1,519
,125
-1,353
,261
Religionsfrihet
Mix
Beta
6,349
,000
,650
12,124
,000
-,278
-5,180
,000
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Adjusted R² förklarar knappt 46 % av variationen.
ANOVA-sig. på 0,000 visar att adjusted R² är av vikt.
Signifikansen ligger på 0,000 vilket visar att mindre än en på tusen att sambandet
beror på slumpen. Detta visar att mätningen är statistiskt signifikant.
Gruppen Mix består av en mångfald diversifierade stater med olika religioner, olika
grad religionsfrihet och frihetspoäng. Vi bedömer att vi utifrån denna mätning, även
om den är signifikant, inte kan generalisera eller dra någon slutsats utifrån resultaten.
- 53 -
9.3. Medelvärdestest - eta:
9.3.1. Religionernas frihetsvärden
Vid jämförelsen av medelvärden finns det två sambandsmått man kan använda – eta
och eta². Eta kan variera mellan 0 och 1. Eta talar om hur medelvärdena hos den
beroende variabelns värden är fördelade inom kategorierna på den beroende.
(Aronsson, 1999: 181) Värdet 0 innebär att det saknas ett samband och värden runt 1
innebär ett starkt samband. (Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003) Eta² kan tolkas kan
tolkas som den proportion av variansen hos den beroende variabeln som förklaras av
den oberoende. (Aronsson, 1999: 181) Även Eta² varierar mellan 0 och 1, ju närmare
1 desto starkare förklaringskraft har den oberoende variabeln på variationer på den
beroende variabeln. (Djurfelt, Larsson, Stjärnhagen, 2003)
Report
Freedom-score
Religion
Protestant
Mean
1,208
N
12
Std.
Deviation
,4981
Katoliker
2,133
45
1,5315
Ortodoxa
2,950
10
1,7865
Kristna: Mix
2,157
35
1,5038
Judendom
1,500
1
.
Islam: Sunni
5,563
16
1,1815
Islam: Shia
5,750
2
,3536
Islam: Mix
4,568
22
1,3300
Buddism
3,929
7
2,0702
Hinduism
4,000
2
2,1213
Mix
4,125
40
1,7385
Total
3,221
192
1,9695
ANOVA Table
Freedom-score * Religion
Between Groups
Within Groups
Total
(Combined)
Measures of Association
Eta
Freedom-score * Religion
,660
Eta Squared
,436
- 54 -
Sum of
Squares
323,003
417,839
740,842
df
10
181
191
Mean Square
32,300
2,309
F
13,992
Sig.
,000
Eta-värdet på 0,66 (dvs. 66%) påvisar ett starkt samband. Medan eta²-värdet på ca.
0,44 (44%) visar att vår oberoende variabel kan ”förklara” 44 % av variationen i vår
beroende variabel.
Det gemensamma medelvärdet för alla religioner hamnade på 3,221 (streckade linjen)
vilket medför att genomsnittet bland världens länder ligger inom kategorin Delvis fri
(utrymmet mellan grön och röd linje). Det finns en tydlig skillnad mellan de kristna
staterna och judendomen i jämförelse med stater med andra religioner. Alla dessa
religioner har ett genomsnittsvärde under det genomsnittliga värdet (3,221).
Protestantismen, katolicismen, kristen Mix samt judendomen placerar sig alla inom
kategorin Fri. De ortodoxt kristna, Islam: Mix; Buddhismen, Hinduismen och den
stora gruppen Mix ligger alla i kategorin Delvis fri medan de staterna med en
dominerande Islamistisk inriktning placerar sig i kategorin Icke fri.
- 55 -
9.3.2. Religionerna på världsdelsnivå:
Report
Freedom-score
Religion
Region
Europa
Nordamerika
Oceanien
Total
Afrika
Katoliker
Asien
Europa
Nordamerika
Sydamerika
Total
Europa
Ortodoxa
Total
Kristna: Mix Afrika
Europa
Nordamerika
Oceanien
Total
Asien
Judendom
Total
Islam: Sunni Afrika
Asien
Europa
Total
Asien
Islam: Shia
Total
Afrika
Islam: Mix
Asien
Europa
Total
Asien
Buddism
Total
Asien
Hinduism
Total
Afrika
Mix
Asien
Europa
Nordamerika
Oceanien
Sydamerika
Total
Afrika
Total
Asien
Europa
Nordamerika
Oceanien
Sydamerika
Total
Protestant
Mean
N
1,000
1,625
1,000
1,208
5,250
3,000
1,083
2,273
2,450
2,133
2,950
2,950
2,750
1,500
2,167
1,900
2,157
1,500
1,500
5,917
5,611
3,000
5,563
5,750
5,750
4,100
5,100
4,250
4,568
3,929
3,929
4,000
4,000
4,500
4,700
2,500
3,250
2,250
2,500
4,125
4,245
4,721
1,798
2,217
1,821
2,458
3,221
6
4
2
12
4
2
18
11
10
45
10
10
12
7
6
10
35
1
1
6
9
1
16
2
2
10
10
2
22
7
7
2
2
21
10
3
2
2
2
40
53
43
47
23
14
12
192
- 56 -
9.4. Religionsfrihet – frihetspoäng
Freedom-score
Religionsfrihet
Religionsfrihet utan
anmärkningar
Religionsfrihet med
vissa anmärkningar
Religionsfrihet med
stor anmärkning
Ingen religionsfrihet
Total
Religion
Protestant
Katoliker
Ortodoxa
Kristna: Mix
Judendom
Islam: Mix
Buddism
Mix
Total
Protestant
Katoliker
Ortodoxa
Kristna: Mix
Islam: Sunni
Islam: Mix
Buddism
Hinduism
Mix
Total
Ortodoxa
Kristna: Mix
Islam: Sunni
Islam: Shia
Islam: Mix
Buddism
Mix
Total
Islam: Sunni
Islam: Shia
Islam: Mix
Buddism
Total
Protestant
Katoliker
Ortodoxa
Kristna: Mix
Judendom
Islam: Sunni
Islam: Shia
Islam: Mix
Buddism
Hinduism
Mix
Total
Mean
1,313
2,057
2,000
1,917
1,500
3,429
3,500
3,313
2,349
1,000
2,400
2,714
2,750
4,800
5,000
2,667
4,000
4,917
3,604
6,500
7,000
5,786
5,500
5,000
5,500
6,625
5,786
6,125
6,000
5,750
7,000
6,125
1,227
2,133
2,950
2,157
1,500
5,563
5,750
4,568
3,929
4,000
4,125
3,233
N
8
35
2
30
1
7
2
24
109
3
10
7
4
5
7
3
2
12
53
1
1
7
1
6
1
4
21
4
1
2
1
8
11
45
10
35
1
16
2
22
7
2
40
191
- 57 -
Std. Deviation
,5939
1,4388
1,4142
1,1453
.
1,2051
2,8284
1,6273
1,4961
,0000
1,8827
1,4100
2,0207
1,1511
,4082
,5774
2,1213
,8747
1,7742
.
.
1,2536
.
1,5492
.
,2500
1,2306
,7500
.
1,0607
.
,7440
,5179
1,5315
1,7865
1,5038
.
1,1815
,3536
1,3300
2,0702
2,1213
1,7385
1,9680
De stater som innehar religionsfrihet utan anmärkningar placerar sig genomsnittligt
inom kategorin Fri enligt Freedom House index. Denna kategori består av ett hundra
nio stater där alla religioner är representerade utom sunni-islam, shia-islam och
hinduismen. I kategorin religionsfrihet med vissa anmärkningar som består av
femtiotre stater hittar man alla religioner utom judendomen och Shia-islam. De
tjugoen stater som har religionsfrihet med stor anmärkning så finns inte några
protestantiska, katolska, judiska eller hinduiska stater representerade. Åtta stater har
Ingen religionsfrihet och består av sunnitiska, shiitiska och islam: Mix stater samt en
buddhistisk stat.
- 58 -
9.5 Resultatsammanfattning:
Utifrån vår kategorisering exkluderades konfucianismen i undersökningen då denna
religion aldrig själv lyckades uppnå de krav vi ställde för att en stats befolkning skulle
definieras tillhöra konfucianismen.
9.5.1. Protestantismen:
Mätningen visar tydligt att de protestantiska staternas genomsnitt ligger betydligt
lägre än övriga religionerna med en genomsnittspoäng på 1,21 och att alla dessa stater
ligger inom vad Freedom House kategoriserar som Fri. Detta gör att man kan se en
tydlig koppling mellan protestantismen och den demokratiska utvecklingen. När vi
bryter undersökningen på världsdelar så kan vi se att stater med protestantism som
största religion finns representerade i Europa, Nordamerika och Oceanien.
Genomsnittspoängen är relativt jämn över alla dessa kontinenter. Protestantiska stater
återfinns i kategorierna religionsfrihet utan anmärkningar (åtta stater) och
religionsfrihet med vissa anmärkningar (tre stater).
9.5.2 Katolicismen:
Katolicismens genomsnittsvärde ligger inom vad Freedom House kategoriserar som
Fri med ett genomsnittsvärde på 2,13. Tillskillnad från protestantismen så är
spridningen större inom de katolska staterna, med enskilda stater som både är Delvis
fri och Icke fri. Detta drar upp genomsnittsvärdet. Stater med katolicismen som största
religion finns spridd på fem kontinenter: Afrika, Asien, Europa, Nordamerika samt
Sydamerika. Här kan vi finna en tydlig skillnad mellan kontinenterna. I Europa,
Nordamerika och Sydamerika ligger man genomsnittligt inom kategorin Fri. I Asien
ligger de inom kategorin Delvis fri medan de fyra staterna i Afrika placerar sig i
kategorin Icke fri. De katolska staterna återfinns inom religionsfrihetskategorierna:
Religionsfrihet utan anmärkning (trettiofem stater) och religionsfrihet med vissa
anmärkningar (tio stater).
- 59 -
9.5.3. Ortodoxa:
De kristet ortodoxa staterna har ett genomsnittsvärde på 2,95 vilket placerar dem i
kategorin Delvis fri. Det är den enda kristna inriktningen som återfinns över kategorin
Fri. De ortodoxa staterna återfinns endast i en världsdel, Europa. De finns inom
religionsfrihetskategorierna: religionsfrihet utan anmärkningar (två stater),
religionsfrihet med vissa anmärkningar (sju stater) och religionsfrihet med stor
anmärkning (en stat).
9.5.4. Kristen Mix:
Stater som ligger inom kategorin kristen Mix har ett genomsnittsvärde på 2,16 och
detta placerar dem i kategorin Fri. Staterna är i huvudsak spridda mellan kategorierna
Fri och Delvis fri.
De protestantiska och ortodoxt kristna staterna är relativt få jämfört med de katolska
och kristna Mix. Ett litet urval försvårar alltid möjligheten till att generalisera och dra
slutsatser speciellt som i fallet med de ortodoxa staterna där poängspridningen mellan
dessa stater är relativt stor vilket påverkar genomsnittsvärdet.
De stater som kategoriseras som kristen Mix finns spridd på fyra kontinenter Europa,
Nordamerika, Afrika och Oceanien och genomsnittspoängen är relativt likvärdig
mellan kontinenterna. Det är enbart i Afrika man genomsnittligt inte placerar sig inom
kategorin Fri. Kristen Mix återfinns i religionsfrihetskategorierna: religionsfrihet utan
anmärkningar (trettio stater), religionsfrihet med vissa anmärkningar (fyra stater) och
religionsfrihet med stor anmärkning (en stat).
9.5.5. Judendomen
Judendomen har en frihetspoäng på 1,5 men eftersom den enbart innefattar en stat så
kommer vi att inte att lägga någon större vikt på judendomen. Staten Israel återfinns i
religionsfrihetskategorin: religionsfrihet utan anmärkningar.
- 60 -
9.5.6. Sunni och Shia: Islam
De shiitiska staterna är bara två till antal så vi anser att det inte går att dra någon
slutsats utifrån detta resultat, dock är resultatet intressant då de ligger över
genomsnittet i frihetspoängen jämfört med de sunnitiska staterna. Inget muslimskt
land som har en dominerande sunnitisk eller shiitisk befolkning ligger inom kategorin
Fri. De sunnitiska staterna har ett genomsnittsvärde på 5,56 och placerar sig inom
kategorin: Icke fri. De sunnitiska staterna är spridda på tre kontinenter: Afrika, Asien
och Europa. Det enda landet i Europa placerar sig i kategorin Delvis fri, i Afrika och
Asien placerar sig staterna genomsnittligt i kategorin Icke fri. De sunnitiska och
shiitiska staterna återfinns i religionsfrihetskategorierna: religionsfrihet med vissa
anmärkningar (fem stater, samtliga sunni), religionsfrihet med stor anmärkning
(sunni sju stycken och shia en) samt ingen religionsfrihet (fyra sunni och en shia).
9.5.7. Islam Mix:
Islam Mix är enligt oss kanske det mest överraskande resultatet. Med ett
genomsnittsvärde på 4,57 så är den drygt en poäng i genomsnitt under de sunnitiska
och shiitiska staterna. De placerar sig därmed inom kategorin Delvis fri. Staterna inom
denna kategori finns spridda i Afrika, Asien och Europa. Staterna i Afrika och Europa
ligger inom kategorin Delvis fri medan de asiatiska ligger i kategorin Icke fri. Islam
Mix: placerar sig inom religionsfrihetskategorierna: religionsfrihet utan
anmärkningar (sju stater), religionsfrihet med vissa anmärkningar (sju stater),
religionsfrihet med stor anmärkning (sex stater) samt ingen religionsfrihet (två stater).
9.5.8. Buddhismen:
De buddhistiska staterna har ett genomsnittsvärde på 3,93. Detta placerar dem inom
kategorin Delvis fri. Det är relativt få länder som har en majoritet buddhistisk
befolkning vilket försvårar vår möjlighet att generalisera. Alla stater ligger i Asien.
De återfinns inom religionsfrihetskategorierna: religionsfrihet utan anmärkningar
(två stater), religionsfrihet med vissa anmärkningar (tre stater), religionsfrihet med
stor anmärkning (en stat) samt ingen religionsfrihet (en stat).
- 61 -
9.5.9. Hinduismen:
Det finns två asiatiska stater som har en hinduisk befolkning. Vi anser att detta urval
är för litet för att kunna generalisera och utifrån detta dra någon slutsats.
Genomsnittsvärdet är 4,0 vilket placerar hinduismen inom kategorin Delvis fri. De
båda staterna placerar sig inom religionsfrihetskategorin religionsfrihet med vissa
anmärkningar.
9.5.10. Mix:
Kategorin Mix består av väldigt skilda stater, både till religiös majoritet, världsdelar,
Freedom House frihetspoäng och grad av religionsfrihet. Genomsnittsvärdet på dessa
stater är 4,12. I och med att denna kategori är så pass heterogen så vi finner det näst
intill omöjligt att kunna generalisera och därmed också dra någon slutsats utifrån
resultaten.
- 62 -
10. Analys
Vi inledde undersökningen med att göra en multipel regressionsanalys (MRA), detta
för att finna ut om det fanns någon korrelation mellan variablerna religion,
religionsfrihet och frihetspoäng.
I vår första MRA ställde vi samtliga religioner och religionsfrihet mot frihetspoäng.
Vi kunde med denna regression finna ett samband och en god förklaringskraft.
Förklaringskraften var 51 %. Signifikansnivån på 0,0 visar att det fanns en god
signifikans i mätningen. Regressionen visade att det fanns ett statistiskt signifikant
samband mellan religion, religionsfrihet och frihetspoäng.
För att få ett tydligt resultat valde vi att köra en MRA på varje enskild religion och
religionsinriktning. Vi gjorde även ett eta-test för att få fram en genomsnittlig
frihetspoängsvärde för samtliga religioner och ett eta-test på religionsfrihet.
När vi gjorde en MRA med protestantismen, religionsfrihet och frihetspoäng gav detta
en förklaringskraft på 42 %. Signifikansen låg på 0,001 vilket är en god
signifikansnivå.
Protestantismen finns främst i den västliga världen där länderna har låga frihetspoäng
och religionsfrihet till stor del accepteras, vilket också visade sig med eta-testet. MRA
på katolicismen gav en förklaringskraft på dryga 40 % och signifikans på 0,7 %.
Katolicismen har en större spridning än de protestantiska staterna vad gäller
religionsfrihet och frihetspoäng. En anledning till varför protestantiska stater
utvecklats mer demokratisk än någon annan religion skulle kunna vara synen på
människan och jämställdheten. Avsaknaden av en tydlig hierarkisk ordning som
återfinns i andra religioner och tanken om religionen som en privat angelägenhet kan
ha kommit att betyda mycket för utvecklingen av demokrati i de protestantiska
staterna. Max Weber påvisade tidigt den protestantiska religionens förmåga att
utveckla en kapitalistisk anda, en tanke som bl.a. Steve Bruce spann vidare på. Detta
påskyndade moderniseringen och har varit en viktig del av demokratiseringen av den
västliga civilisationen.
- 63 -
Huntington framhöll den tredje vågen som en katolsk demokratiseringsvåg där den
katolska kyrkans ändrade inställning till demokratin och uppslutning bakom de
demokratiska idealen medförde att många av de katolska staterna påbörjade en
demokratiseringsprocess.
Vårt eta-test visar att medelvärdet för de protestantiska staterna (1,21) fortfarande
ligger lägre än för de katolska (2,13). Båda religionerna ligger inom kategorin Fri..
Den tredje demokratiseringsvågen verkar inte ha påverkat de afrikanska och asiatiska
staterna i samma utsträckning som de europeiska, latin- och sydamerikanska staterna.
De katolska staterna i Afrika och Asien ligger genomsnittligt inom kategorin Delvis
fri vilket är en kontrast till de europeiska och latin- och sydamerikanska som
genomsnittligt placerar sig i kategorin Fri. Vi anser dock att staterna är för få för att
dra någon egentlig slutsats men det är ändå ett intressant resultat.
Vår mätning visar också att varken protestantiska eller katolska stater återfinns inom
kategorierna – religionsfrihet med stor anmärkning eller ingen religionsfrihet. Detta
skulle kunna visa att både protestantiska och katolska stater slutit upp bakom tanken
om Twin tolerations.
Kategorin Kristen Mix visar upp en något för låg signifikansnivå för att vi skall kunna
säga att det råder en statistisk signifikans i MRA, även om förklaringskraften är på
39 %. Eta-testet visar på ett genomsnittsvärde på 2,16 och detta innebär att man
ligger inom kategorin Fri. Det är intressant att stater utan någon dominerande kristen
religiös gruppering uppvisar snarlika resultat som de stater som är katolska. Tittar
man på världsdelar så är det mest anmärkningsvärda att de afrikanska kristet Mixade
staterna uppvisar en mycket lägre genomsnittlig frihetspoäng än de katolska. Kristen
Mix i Afrika ligger bara något över kategorin Fri. Vi måste dock reservera oss för att
det råder skillnader i antalet stater (tolv mot fyra) vilket påverkar resultatet. Den stora
majoriteten stater, hela trettio stycken, inom kategorin Kristen Mix placerar sig inom
religionsfrihetskategorierna: religionsfrihet utan anmärkningar medan fyra stater
ligger inom kategorin religionsfrihet med vissa anmärkningar och en stat ligger inom
kategorin religionsfrihet med stor anmärkning vilket också påvisar att de stater som är
Kristen Mix till stor del också slutit upp bakom tanken om Twin tolerations.
- 64 -
De kristet ortodoxa staterna har en för låg signifikansnivå i MRA, för att vi ska kunna
påvisa den statistiska signifikansen. Denna kategori stater är den enda kristna
inriktning som placerar sig ovan kategorin Fri. Det ortodoxa genomsnittet ligger på
2,95 och de räknas därför till kategorin Delvis Fri. Samtliga dessa stater ligger i
Europa. Det är intressant varför dessa stater uppvisar en så pass högre genomsnittlig
frihetspoäng än de andra kristna inriktningarna (resultatet blir än mer tydligt om man
plockar bort de grekiskt ortodoxa staterna, Grekland och Cypern som tillsammans
drar ner genomsnittsvärdet). Resultatet ger en indikation på att den ortodoxa kyrkans
nationella karaktär kan ha haft betydelse för demokratiseringen och vilket kan förklara
varför den demokratiska utvecklingen inte nått lika långt i de ortodoxa staterna.
Tillskillnad från den katolska kyrkan som öppet motverkade kommunismen inom det
forna Sovjetunionen, så hade den ortodoxa kyrkan inte samma politiska strävan och
styrka att kunna påverka styret. Detta skulle kunna ha berott på de inslag av
caesareopapism som under denna tid kunde återfinnas i de ortodoxa samhällena. Av
de ortodoxa staterna finns majoriteten inom kategorin religionsfrihet med vissa
anmärkningar. Philpots teori om att ortodoxa stater inte accepterar tanken om Twin
tolerations kan inte bekräftas enligt vår undersökning. Man kan dock misstänka att
förhållandet var tydligare under kommunisttiden då möjligheten till religionsutövning
kraftigt försvårades.
Eftersom judendomen enbart bara innefattar en stat så kan vi utifrån vår empiri inte
säga något generellt om hur judendomen eller dess inställning till religionsfriheten
påverkar frihetspoängen. Eftersom vi inte kan generalisera resultaten skulle ett sätt att
kunna vara att tolka judendomens kompabilitet med demokratin testas genom en
textanalys. Men då vår uppsats är kvantitativ och vi söker möjligheter till att kunna
generalisera kan vi inte ge något svar på hur kompatibel judendomen är med
demokratin.
Islam: Sunni har en för låg signifikansnivå för att MRA skall kunna påvisa den
statistiska signifikansen tillräckligt bra. ETA-testet visar att genomsnittsvärdet för de
sunnimuslimska staterna (5,56) ligger över nivån Icke fri. Det intressanta är att ingen
av de sunnitiska staterna finns inom kategorin religionsfrihet utan anmärkningar, utan
de återfinns inom de tre andra kategorierna med den största gruppen stater inom
kategorin religionsfrihet med stor anmärkning. Eftersom Islam: Shia bara består av
- 65 -
två stater anser vi i likhet med t.ex. judendomen att det inte går att generalisera
resultaten. En intressant detalj är dock att de shiitiska staterna har ett högre
genomsnittsvärde än de sunnitiska. Detta skulle kunna vara en antydan på att den
hierarkiska ordningen som finns inom den shiitiska tron yttrar sig i frihetspoängen.
Ingen av de sunnitiska eller shiitiska staterna verkar helt sluta upp bakom tanken om
Twin tolerations. Men det är intressant att se skillnaden mellan de fem staterna som
placerar sig i religionsfrihet med vissa anmärkningar som har ett genomsnittsvärde på
4,8 i frihetspoäng, de med religionsfrihet med stor anmärkning har ett
genomsnittsvärde på 5,79 (sju stater) och de med ingen religionsfrihet har ett
genomsnittsvärde på 6,13 (fyra stater). Detta ger en bild av att ju högre grad av
religionsfrihet desto lägre genomsnittlig frihetspoäng.
Norris och Ingelharts undersökning om attityderna gentemot demokratin och hur
demokratin de facto fungerar visade att det inte fanns någon större skillnad i tilltron
till demokratins ideal mellan stater i väst och muslimska stater, medan befolkningen i
kristet ortodoxa stater var mera skeptiskt inställda mot demokratin och hur demokratin
fungerar. Vårt resultat i undersökningen visar här på en intressant motsägelse till
Norris och Ingleharts slutsatser. Dessa undersöker dock attityder till demokratin,
något som inte varit vårt syfte med uppsatsen. Det är intressant att resultatet i vår
mätning visar på ett väsentligt mycket lägre genomsnittlig frihetspoäng för de
ortodoxa staterna trots deras, enligt Norris och Ingleharts, lägre tilltro till demokratin
jämfört med befolkningen i de muslimska staterna. Detta väcker en del intressanta
frågor om demokratins utveckling inom en stat. Kan svårigheterna att utveckla
demokrati i de muslimska samhällena, trots folket positiva attityder, bero på att folket
sitter fast mellan å ena sidan en regering som vägrar införa demokrati, å andra sidan
islamistiska grupperingar som vill återinföra sharia för att komma till bukt med
korruption och maktmissbruk som finns inom staten? Demokratin kan komma att ses
som ett hot snarare än en lösning på de problem en stat står inför. Dels riskerar
demokratin innebära att de styrande får mindre makt och dels riskerar demokratin att
komma i konflikt med de religiösa grupperna. Folkets suveränitet riskerar att stå i
kontrast med Guds suveränitet. Liknande problem kan självklart även finnas inom
andra religioner.
- 66 -
Vad gäller Islam: Mix så är deras signifikansnivå (5,1 %) i MRA ett gränsfall.
Adjusted R² förklarar 39,4 % av variansen. Detta visar att det i princip finns ett
statistiskt signifikant samband mellan variablerna vad gäller Islam: Mix.
Eta-värdet visar på mycket intressanta resultat då genomsnittsvärdet för gruppen
Islam: Mix ligger under (ca. 1 frihetspoäng i genomsnitt) grupperna sunni och shia.
De 22 stater som räknas till gruppen Islam: Mix ligger på ett genomsnittsvärde 4,57 i
frihetspoäng och ligger då på en kategori Delvis fri enligt Freedom House index. Det
är intressant att när de två muslimska trosinriktningarna blandas uppnås ett lägre
genomsnitt i frihetspoäng än om shia eller sunni ensamt dominerar en stat.
Huntington ser Islam som oförenlig med demokrati och utifrån vår undersökning kan
vi också se att de muslimska staterna i genomsnitt ligger långt ifrån vad som
kategoriseras som Fri. Man har en lång väg att vandra innan den liberala demokratin
slår rot i många av de muslimska staterna. Närmast en demokratisk utveckling har de
stater som har en mixad muslimsk befolkning kommit.
Det är intressant att se skillnaderna i den genomsnittliga frihetspoängen för Islam:
Mix och hur den förändras med respektive religionsfrihetskategorin. I religionsfrihet
utan anmärkningar är medelvärdet 3,43 (sju stater), i religionsfrihet med vissa
anmärkningar har ett medelvärde på 5,0 (sju stater), religionsfrihet med stor
anmärkning har också ett genomsnittsvärde på 5,0 (sex stater) och de två stater som
har ingen religionsfrihet har ett genomsnittsvärde på 5,75. Det är mycket intressant att
se hur den genomsnittliga frihetspoängen stiger när man inskränker möjligheten till
religiös utövning. Det är även intressant att stater med en mixad muslimsk befolkning
placerar sig inom de lägre religionsfrihetskategorierna. Det kan tänkas att en mixad
religiös befolkning har har mer respekt för varandra och på så sätt också lättare att
sluta upp bakom tanken om religionsfrihet och Twin tolerations.
MRA för de buddhistiska staterna visar att resultatet ej kan ses som signifikant. ETAtestet visar att den genomsnittliga frihetspoängen ligger på 3,93 vilket är inom
kategorin Delvis fri. Buddhismen finns spridd inom alla de fyra
religionsfrihetskategorierna och men det är samtidigt bara sju stater vilket gör det
svårt att se någon generell trend mellan buddhismen och religionsfrihet. Trots att
Dalai Lama ser buddhismens kompabilitet med demokratin visar vår mätning att det
fortfarande är långt för många buddhistiska stater att uppnå ett demokratiskt styre.
- 67 -
MRA för de hinduiska staterna visar på en för låg signifikans för att man skall kunna
se ett statistiskt samband. Även eta-testet påverkas av att bara två stater är
dominerande hinduiska då möjligheten att generalisera försvinner.
Hinduismens olika vägar till frälsning, samt att man tillber flera olika gudar bör kunna
innebära att hinduismen har en öppnare syn och större tolerans för andra religiösa
utövare, något som kan kopplas till Twin tolerations. Vår undersökning visar också att
båda de hinduiska staterna ligger på kategorin religionsfrihet med vissa anmärkningar
vilket kan ses styrka detta resonemang.
Mix: Ett av de mest oväntade och överraskande resultaten i undersökningen var de vi
fick på kategorin Mix i MRA. Denna grupp fick en väldigt god signifikans men
utifrån det vi tidigare anfört att staterna i denna grupp är allt för heterogena för att
man utifrån resultatet skall kunna dra några slutsatser kommer vi heller inte att lägga
någon vikt vid resultatet.
Världsdelar: När vi bryter ner undersökningen på världsdelsnivå så kan vi finna
intressanta resultat. Genomsnittsvärdet för världsdelarna Europa, Oceanien,
Nordamerika och Sydamerika ligger alla under värdet 2,5, alltså inom kategorin Fri.
Det som förenar dessa världsdelar är att de domineras av kristna stater.
Afrika och Asien placerar sig genomsnittligt på kategorin Delvis fri, dessa världsdelar
innehåller stater med stora variationer av religioner.
Hierarki är ett inslag som på olika sätt präglar religionerna. Det finns skillnader
mellan den protestantiska och katolska kyrkan i dess uppbyggnad och hierarkiska
system. Det finns även en skillnad mellan sunnitisk och shiitisk i synen på staten,
ledarens roll och den hierarkiska ordningen. Detta präglar även konfucianismen som i
vår undersökning inte representeras av någon stat men ändå är en viktig del av
asiatiska samhällen och samhällstrukturer. Kastsystemet inom hinduismen är också en
del av en hierarkisk samhälls- och religionsstruktur. Utifrån vår mätning kan vi se att
protestantismen som inte har samma hierarkiska uppbyggnad som den katolska
kyrkan också har en lägre genomsnittligt frihetspoäng. Shiitiska stater som i grunden
är mer hierarkiska än de sunnitiska har också något högre frihetspoäng. Men då de
bara är två till antal så blir det svårt att utifrån detta dra någon slutsats.
- 68 -
Kastsystemen präglar fortfarande i hög grad hinduiska stater och tanken om att
acceptera sin roll i samhället, detta synsätt cementerar gamla samhällsstrukturer.
Vi kan med vår undersökning se tendenser till att religioner med en stark hierarkisk
prägel också har det svårare att utveckla demokrati.
De olika religiösa åskådningarna och den skilda synen på människan och frälsningen
verkar enligt vår undersökning påverka frihetspoängen. T.ex. protestantismen som ger
individen ansvaret för sin egen frälsning står sig väldigt olik de religioner som har
tydliga lagar och normer som styr livet. Dessa stater verkar ha lättare att utveckla ett
teokratiskt styre där religiösa ledare får ett stort ansvar även över den politiska sfären.
Religioner som inte särskiljer mellan det jordliga och andeliga t.ex. Islam där tanken
om din wa dawla är rådande verkar enligt vår undersökning göra det svårare att
utveckla demokrati och religionsfrihet.
Vi har i uppsatsen gått igenom Huntingtons fyra modeller för demokratispridning.
Nedan diskuterar vi tänkbara scenarier hur demokratiseringen kan ta fart med
religionen som en utlösande faktor.
Single cause och parallel development: Det finns i andra religioner ingen
motsvarighet till den katolska kyrkans påve som den högsta andliga ledaren (förvisso
finns det andliga ledare men dessa kan inte ses inneha motsvarande maktposition som
den katolske påven). Ingen annan religion har någon lika stark transnationell struktur
som den katolska kyrkan och därför minskar möjligheterna att på samma sätt som i de
katolska staterna sprida en förändrad syn på demokrati. En möjlig utväg skulle då
kunna vara likt kristendomen att religionerna själva får en förändrad struktur och
förgreningar (protestantismens revolution eller katolska kyrkans uppslutning bakom
de demokratiska idealen) som medför en liberalare syn och sluter upp bakom de
demokratiska idealen och tanken om Twin tolerations.
Snowballing: Påbörjar ett land i en region en demokratiseringsprocess ökar
sannolikheten att den kommer att sprida sig till andra länder i regionen och om
länderna sedan tidigare delar samma kultur, religion och värderingar så ökar också
förutsättningarna för att en snöbollsprocess skall ta fart. I den tredje
demokratiseringsvågen framhåller Huntington betydelsen av den katolska kyrkans
- 69 -
ändrade inställning till demokrati och de effekter detta fick för demokratiseringen av
katolska stater. Vår mätning visar på ett intressant undantag då de katolska staterna i
Afrika och Asien utvecklats mindre demokratiskt. Detta skulle kunna vara ett tecken
på att snöbollsprocessen inte nådde dem tillräckligt starkt under den tredje vågen och
att dess angränsande länderna inte delade samma kultur, religion och värderingar.
Prevailing nostrum: Bygger på tanken om att de styrande ser demokratin som en
lösning på de problem en stat står inför. I stater med religioner som präglas av tanken
om Gudsstat och lagar stiftade av Gud kan det vara svårt att få dess ledare att sluta
upp bakom demokratin och se demokrati som ett medel att lösa de problem landet står
inför Då folkets suveränitet och individens frihet riskerar att stå i kontrast till Guds
suveränitet och allsmäktighet.. Det kan därför vara svårt att få denna
demokratiseringsspridningsmodell att fungera i stater som har en religion som inte
tydligt skiljer det jordliga och det andeliga.
Vår mätning visar att den genomsnittliga frihetspoängen för de stater som har
religionsfrihet utan anmärkningar är lägre än de stater med anmärkningar i
religionsfriheten (man måste dock komma ihåg att det skiljer sig kraftigt i antalet
stater mellan de olika kategorierna). Resultatet är föga överraskande med tanke på att
religionsfrihet är en del av de mänskliga rättigheterna som ett liberaldemokratiskt
samhälle måste leva upp till för att anses vara liberaldemokratiskt. För att nå upp till
Larry Diamonds kriterier för att en stat skall definieras som liberaldemokratisk krävs
det att statsstyret accepterar en religiös pluralism och garantera individuella fri- och
rättigheter som ger möjligheten att själv välja religion och trosuppfattning.
- 70 -
11. Slutsatser:
Syftet med denna uppsats var att undersöka sambanden mellan religion, religionsfrihet
och graden av demokrati genom att besvara följande frågeställningar.
-
Påverkar religionen graden av demokrati?
-
Vilken betydelse har religionsfriheten för graden av demokrati?
I MRA för samtliga religioner och religionsfriheten fick vi en signifikans och ett
förklaringsvärde på 51 %. Även MRA på protestantismen och katolicismen visade
signifikanta värden, dock var förklaringsvärdet för dessa något lägre. Övriga
religioner visade ej signifikanta värden.
Det tydligaste resultatet för religionens betydelse för frihetspoängen uppvisades av de
kristna och muslimska staterna. De protestantiska staterna är de som enligt vår
undersökning kommit längst i utvecklandet av demokratiska styrformer. Dessa stater
sluter alla upp bakom de demokratiska idealen och som en del av detta så respekterar
de även religionsfriheten och tanken om Twin tolerations. Detta resultat stämmer väl
överens med uppsatsens teoretiska ansats.
Det är tydligt att katolicismens förändrade inställning till demokratin har haft stor
betydelse för demokratiseringen av katolska stater i Europa, Syd- och Latinamerika
men har inte kommit att betyda lika mycket för demokratiseringen av Afrikanska och
Asiatiska stater. En stor majoritet av staterna i Syd- och Latinamerika var sedan
tidigare katolska, detta betydde enligt Huntington att de påverkades av den katolska
kyrkans förändrade inställning till demokratin vilket resulterade i att
demokratiseringen kunde ta fart. Vår mätning visar att de katolska staterna i stort har
slutit upp bakom demokratin och tanken om religionsfrihet och Twin tolerations.
I stater med en Kristen: Mix står sig de demokratiska idealen starka. På det stora hela
kan vi med vår mätning visa att man sluter upp bakom tanken om religionsfrihet och
Twin tolerations. Det resultat vi funnit är stater med Kristen: Mix uppvisar ett klart
- 71 -
lägre genomsnittsvärde än de katolska staterna i Afrika vilket är intressant, även om
det, p.g.a. att det är så få katolska stater i Afrika, inte går att dra någon egentlig
slutsats.
Det finns tydliga skillnader i den genomsnittliga frihetspoängen mellan de ortodoxa
staterna och de med övriga kristna trosinriktningar. De ortodoxa ligger genomsnittligt
inom kategorin Delvis fri men man sluter ändå upp relativt väl bakom religionsfrihet
och Twin tolerations.
Resultatet visar tydligt att stater med en dominerande muslimsk befolkning uppvisar
de sämsta resultaten i frihetspoäng av samtliga religioner och man sluter heller inte
upp bakom tanken om religionsfrihet. Stater med en mixad muslimsk befolkning visar
något lägre frihetspoäng och de ligger på genomsnittligt på kategorin Delvis fri. Det
går inte att utifrån vår mätning ge en generell bild om dessa stater sluter upp bakom
religionsfrihet och Twin tolerations.
De buddhistiska staterna ligger genomsnittligt inom kategorin Delvis fri och återfinns
inom alla de fyra religionsfrihetskategorierna. Då buddhismen bara omfattar sju stater
och att det finns en markant skillnad mellan staterna både i frihetsskalan men också i
religionsfrihetsindex innebär detta att det blir svårt att generalisera buddhismens
inverkan på frihetspoängen och inställningen till religionsfrihet och Twin tolerations.
Judendomen och hinduismen omfattar för få stater för att vi skall kunna generalisera
dem. Det är också svårt att uttala sig om gruppen Mix då den innehåller stater av olika
karaktär.
Med bakgrund av det vi ovan anfört så kan vi dra slutsatsen att undersökningen visar:
Beroende på staters religion och dess inställning till religionsfriheten påverkar detta
demokratin.
- 72 -
Vidare forskning och kommentarer:
Uppsatsen har väckt vidare tankar och sidospår som är intressanta för vidare
forskning. På grund av att vissa religioner omfattar så få stater har det varit
nödvändigt att exkludera flera religioner för att kunna ge en generell bild. En väg att
gå för framtida forskning är att fokusera just på dessa stater med en annan form av
undersökningsmetod.
En av oss uppfattad känsla är att litteraturen och mediebevakningen fokuserar kring
det faktum att muslimska stater är just muslimska och att detta skulle vara
anledningen till att dessa inte kan utveckla demokrati. En intressant jämförelse skulle
kunna vara att ställa Islam mot t.ex. konfucianismen. Kina har en konfuciansk prägel
men religionen ges ändå inte samma förklaringskraft till varför Kina inte utvecklar
demokrati. Flera stater i mellanöstern samarbete tidigare med sovjetdiktaturen och
influerades av de kommunistiska tankarna. Det är religionen i de muslimska staterna
som ges skulden för att de inte utvecklats demokratiskt medan man i Kina ger
kommunismen och inte religionen skulden. För framtida forskning skulle det vara
intressant att finna andra variabler som kan ge en förklaring till varför så många
muslimska stater inte utvecklats demokratiskt. Det skulle kunna vara intressant att
undersöka exempelvis Huntingtons fem variabler som varit utlösande för
demokratiseringen i den tredje vågen
Vi har i uppsatsen diskuterat den liberala demokratins universella förtjänster, där t.ex.
Parekh riktar kritik mot hur väst ser den liberala demokratin som ett ideal som passar
alla kulturer. Går det att införa demokrati mot folkets vilja? Västvärlden bör vara
försiktig med hur man sprider de demokratiska idealen. Har kriget mot terrorismen
blivit ett krig mot religiösa fundamentalister? Genom att störta de tidigare regimerna i
Afghanistan och Irak riskerar man då att späda på den starka skepsis som finns mot
väst och därmed kanske också försvåra en demokratisk process i muslimska stater?
Kan en hållbar demokrati skapas genom yttre påtryckningar eller måste
demokratiseringen ske inifrån? Det kan kanske skapas en omvänd snöbollsprocess där
anti-västliga känslor växer sig starkare i regionen? Hur stor kommer då
genomslagskraften för Euroislam bli?
- 73 -
Det som sällan kommer upp i debatten är det faktum att den katolska kyrkan så sent
som för femtio år sedan officiellt började sluta upp bakom de demokratiska idealen
och religionsfrihet. Den starka bild av statiskhet som präglar synen på muslimska
samhällens oförmåga att utveckla demokrati blir i jämförelse med katolicismen ett
intressant forskningsperspektiv.
Inom alla religioner finns det både radikala och liberala grupperingar så att
generalisera en religion eller trosinriktnings kompabilitet är svår. Bara för att vi i
undersökningen har kategoriserat ett land tillhörandes en viss religion behöver detta
inte betyda att religionen har någon egentlig betydelse eller frånvaro av relativt stora
minoritetsgrupper.
- 74 -
Källförteckning:
Litteratur:
Abdou El Fadl, Khaled (2004) Islam and the challange of democracy. Princeton and
Oxford: Princeton university press,
ISBN: 0-691-11841-8
Anderson, John (2006) Religion, Democracy and Democratization. New York and
London: Routledge,
ISBN: 0-415-35570-0
Aronsson, Åke (1999) SPSS – En introduktion till basmodulen. Lund:
Studentlitteratur
ISBN: 91-44-01129-6
Arvidsson, Malin (1998) Demokratin som liberalismens fånge. I Göran Hydén (Red.)
Demokratisering i tredje världen (52-72) Lund: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-00668-3
Beaver, R. Pierce et. al. (1983) Världens religioner. (Wiking, Philippa övers.)
Uppsala: EFSförlaget (Originalarbete publicerat 1982)
ISBN: 91-7085-081-X
Bhanu Mehta, Pratap (2005). Hinduism and Self-Rule. I Larry Diamond, Marc F.
Plattner, Philip J. Costopoulos (Eds.) World religions and democracy (pp. 56-69)
Baltimore and London: The Johns Hopkins University Press
ISBN: 0-8018-8080-7
Bhatt, Chetan (2006) Democracy and Hindu Nationalism. I John Anderson (Eds.)
Religion, Democracy and Democratization (pp. 133-154) . New York and London:
Routledge,
ISBN: 0-415-35570-0
Bruce, Steve (2006) Did Protestantism Create Democracy?. I John Anderson (Eds.)
Religion, Democracy and Democratization (pp. 3-20) . New York and London:
Routledge,
ISBN: 0-415-35570-0
Costopoulos, Philip J. (2005). Introduction. I Larry Diamond, Marc F. Plattner, Philip
J. Costopoulos (Eds.) World religions and democracy (pp. Ix-Xxvi) Baltimore and
London: The Johns Hopkins University Press
ISBN: 0-8018-8080-7
- 75 -
Dalai Lama. (2005). Buddhism, Asian Values and Democracy. Marc F. Plattner,
Philip J. Costopoulos (Eds.) World religions and democracy (70-74) Baltimore and
London: The Johns Hopkins University Press
ISBN: 0-8018-8080-7
Diamond, Larry (1999) Developing Democracy, Baltimore and London: The Johns
Hopkins University Press
ISBN: 0-8018-6014-8
Djurfelt, Göran, Rolf Larsson, Ola Stjärnhagen (2003) Statistisk verktygslåda. Lund:
Studentlittaratur
ISBN: 91-44-04147-0
Eliasson, Annika (2006) Kvantitativ metod från början. Lund, Studentlitteratur
ISBN: 91-44-04594-8
Filali-Ansary, Abdou (2005). Muslims and Democracy. I Larry Diamond, Marc F.
Plattner, Philip J. Costopoulos (Eds.) World religions and democracy (pp. 153-167)
Baltimore and London: The Johns Hopkins University Press
ISBN: 0-8018-8080-7
Fradkin, Hillel (2005). Judaism and Political Life. I Larry Diamond, Marc F.
Plattner, Philip J. Costopoulos (Eds.) World religions and democracy (pp. 87-101)
Baltimore and London: The Johns Hopkins University Press
ISBN: 0-8018-8080-7
Fukuyama, Francis (2005). Confucianism and Democracy. I Larry Diamond, Marc
F. Plattner, Philip J. Costopoulos (Eds.) World religions and democracy (pp. 42-55)
Baltimore and London: The Johns Hopkins University Press
ISBN: 0-8018-8080-7
Hattstein, Markus (1999) Världens religioner. Köln: Könnemann
ISBN: 3-8290-1031-1
Hedin, Christer (1994) Islam – i vardagen och världen. Smedjebacken: Bokförlaget
Arena,
ISBN: 91-7843-087-9
Hedin, Christer (2004) Abrahams Barn: vad skiljer och förenar judendom, kristendom
och islam? Stockholm: Dialogos
ISBN: 91-7504-168-5
Held, David (1996/2005) Demokratimodeller – Från klassisk demokrati till
demokratisk autonomi. (2:a rev. och utvidg. uppl.) (Jordebrant, Stefan. Annika
Persson och Tore Winqvist övers.) Göteborg: Diadolos (Originalarbete publicerat
1987)
ISBN: 91-7173-063-x
Held, David (1993) Prospects for Democracy. Cambridge: Polity Press,
ISBN: 0-7456-0988-0
- 76 -
Huntington, Samuel P. (1993) The third wave. Oklahoma: University of Oklahoma
press
ISBN: 0-8061-2516-0
Huntington, Samuel P. (2006) Civilisationernas kamp: mot en ny världsordning.
(Katarina Sjöwall Trodden övers.) Stockholm, Atlantis (Originalarbete publicerat
1998)
ISBN: 91-7353-072-7
Jacobsen, Knut A. (2002) Buddhismen – Religion, historia, liv. Stockholm:
Bokförlaget Natur och Kultur,
ISBN: 91-2709-021-3
Jacobsen, Knut A. (2004) Hinduismen – Historia, tradition och mångfald, Stockholm:
Bokförlaget Natur och Kultur
ISBN: 91-2709-772-2
Karlsson, Ingmar (2004) Tro Terror och Tolerans, Stockholm: Wahlström &
Widstrand,
ISBN: 91-46-20275-7
Masmoudi, Radwan. A. (2005). The Silenced Majority. I Larry Diamond, Marc F.
Plattner, Philip J. Costopoulos (Eds.) World religions and democracy (pp. 218-222)
Baltimore and London: The Johns Hopkins University Press
ISBN: 0-8018-8080-7
Nilsson, Tom (1998) Islam och demokrati. I Göran Hydén (Red.) Demokratisering i
tredje världen (193-213) Lund: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-00668-3
Nordin, Svante (2006) Det politiska tänkandets historia (2: a rev. uppl.). Lund:
Studentlitteratur
ISBN: 91-4400-183-5
Norris, Pippa. Ronald Inglehart. (2004) Sacred ans Secular, Cambridge: Cambridge
university press
ISBN: 0-521-54872-1
Parekh, Bhikhu (1993) The Cultural Particularity of Liberal Democracy. I David Held
(Eds.) Prospects for Democracy. Cambridge: Polity Press,
ISBN: 0-7456-0988-0
Philpott, Daniel (2005). The Catholic Wave. I Larry Diamond, Marc F. Plattner,
Philip J. Costopoulos (Eds.) World religions and democracy (pp. 102-116) Baltimore
and London: The Johns Hopkins University Press
ISBN: 0-8018-8080-7
- 77 -
Rindefjäll, Theresia (1998) Demokratidefinitionens dilemma: smal eller bred? I Göran
Hydén (Red.) Demokratisering i tredje världen (27-51) Lund: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-00668-3
Tocqueville, Alexis de. (1997) Demokratin i Amerika del 1 (Ervin Rosenberg övers.)
Lund: Atlantis (Originalarbete publicerat 1835)
ISBN: 91-7486-300-2
Vanhanen, Lauri (1997) Demokratisering. Lund: Studentlitteratur
ISBN: 91-44-00132-0
Weber, Max (1978) Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (Agne
Lundquist övers.) Lund: Argos (Originalarbete publicerat 1904)
ISBN: 91-7006-023-1
Weber, Max (1996) Religionen rationaliteten och världen (Agne Lundquist övers.)
Lund: Argos (Originalarbete publicerat 1916)
ISBN: 91-7006-032-0
Webbsidor:
Freedom House (1), Freedom in the World
http://www.freedomhouse.org/template.cfm?page=15&year=2006
(hämtad: 061118)
Freedom House (2), Methodology
http://www.freedomhouse.org/template.cfm?page=35&year=2006
(hämtad: 061208)
Freedom House (3), 2005 Freedom House Annual Report
http://www.freedomhouse.org/uploads/special_report/41.pdf
(hämtad: 061222)
Landguiden (1)
http://www.landguiden.se/pubCompareFact.asp
(hämtad: 061118)
Landguiden (2), Kina, Religion
http://www.landguiden.se/pubCountryText.asp?country_id=81&subject_i
(hämtad: 061201)
Nationalencyklopedin (1), Caesareopapism
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=140113&i_word=caesareopapism
(hämtad: 061220)
Nationalencyklopedin (2), Kastväsende
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=222831&i_word=kastv%e4sende
(hämtad: 061205)
- 78 -
Nationalencyklopedin: (3) Konfucianismen
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=228708&i_word=konfucianismen
(hämtad: 061201)
Office of the High Commissioner for Human Rights (OHCHR), Universal
Declaration of Human Rights
http://www.unhchr.ch/udhr/lang/swd.htm
(hämtad: 061220)
U.S. Department of State (1) – Bureau of Democracy, Human Rights, and Labor
International Religious Freedom
http://www.state.gov/g/drl/rls/irf/2006/
(hämtad: 061204)
U.S. Department of State (2) - Bureau of Democracy, Human Rights, and Labor.
2006 Preface
http://www.state.gov/g/drl/rls/irf/2006/71281.htm
(hämtad: 070102)
- 79 -
Bilagor:
Bilaga 1: Underlag för Multipla Regressionsanalyser
Protestant
Variables Entered/Removed(b)
Variables
Entered
Model
1
Variables
Removed
Protestant,
Religionsfrih
et(a)
Method
.
Enter
a All requested variables entered.
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Model Summary
Model
1
R
Adjusted R
Square
,418
R Square
,651(a)
,424
Std. Error of
the Estimate
1,5015
a Predictors: (Constant), Protestant, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Regression
Sum of
Squares
312,059
Residual
df
423,823
Mean Square
2
156,030
188
2,254
F
Sig.
69,212
,000(a)
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Protestant, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Unstandardized
Coefficients
Model
1
Standardized
Coefficients
B
-2,171
Std. Error
,920
Religionsfrihet
1,410
,130
Protestant
1,604
,469
(Constant)
Collinearity Statistics
t
Beta
Sig.
Tolerance
,019
,603
10,844
,000
,989
1,011
,190
3,422
,001
,989
1,011
Coefficients(a)
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Variance Proportions
Model
1
Dimension
1
Eigenvalue
Condition
Index
Religionsfri
het
,02
Protestant
,00
2,846
1,000
(Constant)
,00
2
,146
4,409
,01
,98
,02
3
,007
20,002
,98
,00
,98
a Dependent Variable: Frihetspoäng
I
VIF
-2,360
Katolik
Variables Entered/Removed(b)
Model
1
Variables
Entered
Variables
Removed
Method
Katolik,
Religionsfrih
et(a)
.
Enter
a All requested variables entered.
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Model Summary
Model
1
R
,641(a)
Adjusted R
Square
,405
R Square
,411
Std. Error of
the Estimate
1,5182
a Predictors: (Constant), Katolik, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
302,537
Regression
Residual
433,345
df
2
Mean Square
151,269
188
2,305
F
65,625
Sig.
,000(a)
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Katolik, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
Standardized
Coefficients
(Constant)
B
-,253
Std. Error
,479
Religionsfrihet
1,358
,136
,726
,268
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Collinearity Statistics
t
Beta
Katolik
Sig.
Tolerance
,598
,581
10,018
,000
,930
1,075
,157
2,706
,007
,930
1,075
Collinearity Diagnostics(a)
Variance Proportions
Model
1
Dimension
1
Eigenvalue
(Constant)
Religionsfri
het
Katolik
1,000
,01
,02
,01
,137
4,550
,07
,98
,06
,028
a Dependent Variable: Frihetspoäng
10,121
,93
,00
,94
2
3
2,835
Condition
Index
II
VIF
-,528
Ortodoxa
Variables Entered/Removed(b)
Model
1
Variables
Entered
Variables
Removed
Method
Orotodoxa,
Religionsfrih
et(a)
.
Enter
a All requested variables entered.
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Model Summary
Model
1
R
Adjusted R
Square
R Square
Std. Error of
the Estimate
,628(a)
,395
,389
a Predictors: (Constant), Orotodoxa, Religionsfrihet
1,5389
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
df
Mean Square
Regression
290,658
2
145,329
Residual
445,224
188
2,368
F
Sig.
61,366
,000(a)
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Orotodoxa, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
Standardized
Coefficients
(Constant)
B
-,572
Std. Error
1,022
Religionsfrihet
1,470
,133
,728
,501
a Dependent Variable: Frihetspoäng
t
Beta
Orotodoxa
Collinearity Statistics
Sig.
Tolerance
,576
,629
11,062
,000
,994
1,006
,083
1,453
,148
,994
1,006
Collinearity Diagnostics(a)
Variance Proportions
Model
1
Dimension
1
Eigenvalue
Condition
Index
Religionsfri
het
,02
Orotodoxa
,00
2,841
1,000
(Constant)
,00
,153
4,311
,01
,94
,02
,006
a Dependent Variable: Frihetspoäng
21,326
,99
,04
,98
2
3
III
VIF
-,560
Kristen: Mix
Variables Entered/Removed(b)
Variables
Entered
Model
1
Variables
Removed
Method
Kristen Mix,
Religionsfrih
et(a)
.
Enter
a All requested variables entered.
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Model Summary
Model
1
R
,632(a)
Adjusted R
Square
,393
R Square
,399
Std. Error of
the Estimate
1,5337
a Predictors: (Constant), Kristen Mix, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
293,689
Regression
df
2
Mean Square
146,844
2,352
Residual
442,194
188
Total
735,882
190
F
62,431
Sig.
,000(a)
a Predictors: (Constant), Kristen Mix, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
B
Standardized
Coefficients
Std. Error
Collinearity Statistics
t
Beta
Sig.
Tolerance
VIF
(Constant)
-,021
,539
-,038
,970
Religionsfrihet
1,391
,137
,596
10,187
,000
,935
1,069
,548
,297
a Dependent Variable: Frihetspoäng
,108
1,847
,066
,935
1,069
Kristen Mix
Collinearity Diagnostics(a)
Variance Proportions
Condition
Index
1,000
,01
Religionsfri
het
,02
,138
4,534
,05
,97
,04
,022
a Dependent Variable: Frihetspoäng
11,399
,94
,00
,95
Model
1
Dimension
1
2
3
Eigenvalue
2,840
IV
(Constant)
Kristen Mix
,00
Judendomen
Variables Entered/Removed(b)
Variables
Entered
Model
1
Variables
Removed
Method
Judendom,
Religionsfrih
et(a)
.
Enter
a All requested variables entered.
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Model Summary
Model
1
R
Adjusted R
Square
,383
R Square
,624(a)
,389
Std. Error of
the Estimate
1,5463
a Predictors: (Constant), Judendom, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
286,349
Regression
Residual
449,533
df
2
Mean Square
143,174
188
2,391
F
59,877
Sig.
,000(a)
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Judendom, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
B
Standardized
Coefficients
Std. Error
Collinearity Statistics
t
Beta
Sig.
Tolerance
VIF
(Constant)
-,785
3,095
-,253
,800
Religionsfrihet
1,452
,133
,621
10,885
,000
,997
1,003
,833
1,553
a Dependent Variable: Frihetspoäng
,031
,536
,592
,997
1,003
Judendom
Collinearity Diagnostics(a)
Variance Proportions
Model
1
Dimension
1
Eigenvalue
Condition
Index
Religionsfri
het
,02
Judendom
,00
2,852
1,000
(Constant)
,00
,148
4,392
,00
,98
,00
,001
a Dependent Variable: Frihetspoäng
66,053
1,00
,00
1,00
2
3
V
Islam: sunni
Variables Entered/Removed(b)
Model
1
Variables
Entered
Variables
Removed
Method
Islam:
Sunni,
Religionsfrih
et(a)
.
Enter
a All requested variables entered.
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Model Summary
Model
1
R
Adjusted R
Square
,387
R Square
,627(a)
,393
Std. Error of
the Estimate
1,5408
a Predictors: (Constant), Islam: Sunni, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
289,562
Regression
Residual
446,320
df
2
Mean Square
144,781
188
2,374
F
60,985
Sig.
,000(a)
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Islam: Sunni, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
B
Standardized
Coefficients
Std. Error
Collinearity Statistics
t
Beta
Sig.
Tolerance
VIF
(Constant)
2,141
1,020
2,099
,037
Religionsfrihet
1,364
,151
,584
9,058
,000
,776
1,288
-,586
,457
a Dependent Variable: Frihetspoäng
-,083
-1,282
,201
,776
1,288
Islam: Sunni
Collinearity Diagnostics(a)
Variance Proportions
Condition
Index
1,000
,00
Religionsfri
het
,02
,175
4,015
,01
,63
,02
,007
a Dependent Variable: Frihetspoäng
20,331
,99
,35
,98
Model
1
Dimension
1
2
3
Eigenvalue
2,818
VI
(Constant)
Islam: Sunni
,00
Islam: shia
Variables Entered/Removed(b)
Variables
Entered
Model
1
Variables
Removed
Method
Islam: Shia,
Religionsfrih
et(a)
.
Enter
a All requested variables entered.
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Model Summary
Model
1
R
Adjusted R
Square
R Square
Std. Error of
the Estimate
,623(a)
,388
,382
a Predictors: (Constant), Islam: Shia, Religionsfrihet
1,5473
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
285,759
Regression
Residual
450,123
df
Mean Square
2
142,880
188
2,394
F
Sig.
59,676
,000(a)
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Islam: Shia, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
B
(Constant)
Religionsfrihet
Islam: Shia
Standardized
Coefficients
,405
Std. Error
2,312
1,462
,137
,229
1,130
Collinearity Statistics
t
Beta
Sig.
Tolerance
,861
,626
10,677
,000
,947
1,056
,012
,203
,840
,947
1,056
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Collinearity Diagnostics(a)
Variance Proportions
Model
1
Dimension
1
Eigenvalue
Condition
Index
(Constant)
Religionsfri
het
Islam: Shia
2,847
1,000
,00
,02
,00
,152
4,324
,00
,90
,00
,001
a Dependent Variable: Frihetspoäng
48,578
1,00
,08
1,00
2
3
VII
VIF
,175
Islam: Mix
Variables Entered/Removed(b)
Model
1
Variables
Entered
Variables
Removed
Method
Islam: Mix,
Religionsfrih
et(a)
.
Enter
a All requested variables entered.
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Model Summary
Model
1
R
Adjusted R
Square
R Square
,633(a)
,400
Std. Error of
the Estimate
,394
1,5319
a Predictors: (Constant), Islam: Mix, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
294,699
Regression
Residual
441,183
df
Mean Square
2
147,350
188
2,347
F
Sig.
62,790
,000(a)
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Islam: Mix, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
B
Standardized
Coefficients
Std. Error
(Constant)
2,282
,759
Religionsfrihet
1,397
,135
-,699
,356
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Collinearity Statistics
t
Beta
Islam: Mix
Sig.
Tolerance
,003
,598
10,329
,000
,951
1,051
-,114
-1,963
,051
,951
1,051
Collinearity Diagnostics(a)
Variance Proportions
Condition
Index
2,823
1,000
,00
Religionsfri
het
,02
,165
4,135
,01
,82
,04
,012
a Dependent Variable: Frihetspoäng
15,315
,98
,15
,96
Model
1
Dimension
1
2
3
Eigenvalue
VIF
3,009
VIII
(Constant)
Islam: Mix
,00
Buddhism
Variables Entered/Removed(b)
Model
1
Variables
Entered
Variables
Removed
Method
Buddhism,
Religionsfrih
et(a)
.
Enter
a All requested variables entered.
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Model Summary
Model
1
R
Adjusted R
Square
R Square
,623(a)
,388
Std. Error of
the Estimate
,382
1,5474
a Predictors: (Constant), Buddhism, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
285,754
Regression
Residual
450,128
df
Mean Square
2
142,877
188
2,394
F
Sig.
59,674
,000(a)
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Buddhism, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
B
Standardized
Coefficients
Std. Error
(Constant)
1,096
1,168
Religionsfrihet
1,451
,135
-,112
,566
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Collinearity Statistics
t
Beta
Buddhism
Sig.
Tolerance
,349
,621
10,758
,000
,976
1,025
-,011
-,198
,844
,976
1,025
Collinearity Diagnostics(a)
Variance Proportions
Condition
Index
2,840
1,000
,00
Religionsfri
het
,02
,155
4,284
,01
,91
,01
,005
a Dependent Variable: Frihetspoäng
24,176
,99
,07
,99
Model
1
Dimension
1
2
3
Eigenvalue
IX
VIF
,939
(Constant)
Buddhism
,00
Hinduismen
Variables Entered/Removed(b)
Model
1
Variables
Entered
Variables
Removed
Method
Hinduism,
Religionsfrih
et(a)
.
Enter
a All requested variables entered.
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Model Summary
Model
1
R
Adjusted R
Square
R Square
,623(a)
,388
Std. Error of
the Estimate
,382
1,5473
a Predictors: (Constant), Hinduism, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
285,757
Regression
Residual
450,125
df
Mean Square
2
142,879
188
2,394
F
Sig.
59,675
,000(a)
Total
735,882
190
a Predictors: (Constant), Hinduism, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
B
Standardized
Coefficients
Std. Error
(Constant)
1,313
2,214
Religionsfrihet
1,454
,133
-,221
1,101
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Collinearity Statistics
t
Beta
Hinduism
Sig.
Tolerance
,554
,623
10,902
,000
,998
1,002
-,011
-,201
,841
,998
1,002
Collinearity Diagnostics(a)
Variance Proportions
Condition
Index
2,849
1,000
,00
Religionsfri
het
,02
,149
4,368
,00
,97
,00
,001
a Dependent Variable: Frihetspoäng
46,919
1,00
,01
1,00
Model
1
Dimension
1
2
3
Eigenvalue
X
VIF
,593
(Constant)
Hinduism
,00
Mix
Variables Entered/Removed(b)
Model
1
Variables
Entered
Variables
Removed
Method
Mix,
Religionsfrih
et(a)
.
Enter
a All requested variables entered.
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Model Summary
Model
1
R
Adjusted R
Square
R Square
,682(a)
,465
Std. Error of
the Estimate
,459
1,4476
a Predictors: (Constant), Mix, Religionsfrihet
ANOVA(b)
Model
1
Sum of
Squares
341,900
Regression
Residual
df
393,982
Total
735,882
a Predictors: (Constant), Mix, Religionsfrihet
b Dependent Variable: Frihetspoäng
Mean Square
2
170,950
188
2,096
F
Sig.
81,574
,000(a)
190
Coefficients(a)
Unstandardized
Coefficients
Model
1
B
Standardized
Coefficients
Std. Error
(Constant)
3,197
,504
Religionsfrihet
1,519
,125
-1,353
,261
a Dependent Variable: Frihetspoäng
Collinearity Statistics
t
Beta
Mix
Sig.
Tolerance
,000
,650
12,124
,000
,991
1,010
-,278
-5,180
,000
,991
1,010
Collinearity Diagnostics(a)
Variance Proportions
Condition
Index
2,827
1,000
,01
Religionsfri
het
,02
,149
4,361
,04
,96
,06
,024
a Dependent Variable: Frihetspoäng
10,878
,96
,02
,93
Model
1
Dimension
1
2
3
Eigenvalue
XI
VIF
6,349
(Constant)
Mix
,01
Bilaga 2:
Religioner
Protestantism:
Danmark
Finland
Island
Norge
Storbritannien
Sverige
Amerikas förenta stater
Barbados
Marshallöarna
Nauru
Antigua & Barbuda
Jamaica
Argentina
Brasilien
El Salvador
Peru
Seychellerna
Filipperna
Östtimor
Honduras
Nicaragua
Bolivia
Colombia
Ecuador
Paraguay
Venezuela
Rwanda
Kongo (Kinshasa)
Ekvatorialguinea
Haiti
Ortodoxa:
Katolicism:
Andorra
Belgien
Frankrike
Irland
Italien
Liechtenstein
Luxemburg
Malta
Polen
Portugal
San Marino
Slovakien
Slovenien
Spanien
Ungern
Österrike
Costa Rica
Dominica
St. Lucia
Chile
Uruguay
Monaco
Grenada
Panama
Kroatien
Dominikanska
republiken
Mexiko
Cypern
Bulgarien
Grekland
Rumänien
Serbien & Montenegro
Ukraina
Georgien
Moldavien
Ryssland
Vitryssland
Kristen Mix:
Kap Verde
Estland
Lettland
Litauen
Nederländerna
Schweiz
Tyskland
Bahamas
Kanada
St. Kitts & Nevis
Australien
Kiribati
Mikronesiska
federation
Palau
Tuvalu
XII
Ghana
Sydafrika
Belize
St. Vincent &
Grenadinerna
Botswana
Namibia
Sao Tomé & Principé
Samoa
Vanuatu
Lesotho
Kenya
Papua Nya Guinea
Salomonöarna
Burundi
Malawi
Tonga
Uganda
Armenien
Gabon
Kuba
Judendom:
Israel
Islam: Sunni
Turkiet
Comorerna
Jordanien
Kuwait
Afghanistan
Algeriet
Egypten
Maldiverna
Pakistan
Tadzjikistan
Förenade arabemiraten
Somalia
Libyen
Sudan
Syrien
Uzbekistan
Islam: Shia
Irak
Iran
Islam: Mix
Mali
Senegal
Indonesien
Niger
Albanien
Sierra Leone
Bangladesh
Gambia
Marocko
Kirgizistan
Djibouti
Mauretanien
Bahrain
Yemen
Guinea
Tunisien
Brunei
Oman
Qatar
Azerbaijan
Saudiarabien
Turkmenistan
Buddhism:
Japan
Mongoliet
Sri Lanka
Thailand
Bhutan
Kambodja
Burma
Trinidad & Tobago
Madagaskar
Makedonien
Guyana
Guinea-Bissau
Mocambique
Tanzania
Bosnien &
Hercegovina
Fiji
Burkina Faso
Liberia
Nigeria
Zambia
Malaysia
Guatemala
Centralafrikanska
republiken
Libanon
Singapore
Etiopien
Kongo (Brazzaville)
Angola
Tchad
Togo
Kazakstan
Elfenbenskusten
Kamerun
Swaziland
Vietnam
Eritrea
Zimbabwe
Kina
Laos
Nordkorea
Hinduism:
Indien
Nepal
Mix:
Mauritius
Taiwan
Tjeckien
Nya Zeeland
Sydkorea
Benin
Surinam
XIII
Bilaga 3:
Frihetspoäng
1,0
Danmark
Finland
Island
Norge
Storbritannien
Sverige
Amerikas förenta stater
Barbados
Marshallöarna
Nauru
Andorra
Belgien
Frankrike
Irland
Italien
Liechtenstein
Luxemburg
Malta
Polen
Portugal
San Marino
Slovakien
Slovenien
Spanien
Ungern
Österrike
Costa Rica
Dominica
St. Lucia
Chile
Uruguay
Cypern
Kap Verde
Estland
Lettland
Litauen
Nederländerna
Schweiz
Tyskland
Bahamas
Kanada
St. Kitts & Nevis
Australien
Kiribati
Mikronesiska
federation
Palau
Tuvalu
Mauritius
Taiwan
Tjeckien
Nya Zeeland
1,5
Monaco
Grenada
Panama
Bulgarien
Grekland
Ghana
Sydafrika
Belize
St. Vincent &
Grenadinerna
Israel
Japan
Sydkorea
2,0
Antigua & Barbuda
Kroatien
Dominikanska
republiken
Mexiko
Argentina
Brasilien
Rumänien
Botswana
Namibia
Sao Tomé & Principé
Samoa
Vanuatu
Mali
Mongoliet
Benin
Surinam
XIV
2,5
Jamaica
El Salvador
Peru
Serbien & Montenegro
Ukraina
Lesotho
Senegal
Indonesien
Indien
Trinidad & Tobago
3,0
Seychellerna
Filipperna
Östtimor
Honduras
Nicaragua
Bolivia
Colombia
Ecuador
Paraguay
Georgien
Kenya
Papua Nya Guinea
Salomonöarna
Turkiet
Niger
Albanien
Sri Lanka
Thailand
Madagaskar
Makedonien
Guyana
3,5
Moldavien
Sierra Leone
Guinea-Bissau
Mocambique
Tanzania
Bosnien &
Hercegovina
Fiji
4,0
Venezuela
Burundi
Malawi
Tonga
Comorerna
Bangladesh
Burkina Faso
Liberia
Nigeria
Zambia
Malaysia
Guatemala
Guinea
Tunisien
Brunei
Oman
Qatar
Azerbaijan
Bhutan
Kambodja
Nepal
Angola
Tchad
Togo
Kazakstan
6,0
4,5
Uganda
Armenien
Jordanien
Kuwait
Gambia
Marocko
Kirgizistan
Centralafrikanska
republiken
Libanon
Singapore
5,0
Gabon
Afghanistan
Djibouti
Mauretanien
Bahrain
Yemen
Etiopien
Kongo (Brazzaville)
5,5
Rwanda
Ryssland
Algeriet
Egypten
Maldiverna
Pakistan
Tadzjikistan
Irak
Kongo (Kinshasa)
Förenade arabemiraten
Iran
Elfenbenskusten
Kamerun
Swaziland
Vietnam
6,5
Ekvatorialguinea
Haiti
Vitryssland
Somalia
Saudiarabien
Eritrea
Zimbabwe
Kina
Laos
7,0
Kuba
Libyen
Sudan
Syrien
Uzbekistan
Turkmenistan
Burma
Nordkorea
XV
Bilaga 4:
Religionsfrihet
Religionsfrihet utan
anmärkningar:
Finland
Island
Storbritannien
Sverige
Barbados
Marshallöarna
Antigua & Barbuda
Jamaica
Belgien
Irland
Italien
Liechtenstein
Luxemburg
Malta
Polen
Portugal
San Marino
Slovakien
Slovenien
Österrike
Costa Rica
Dominica
St. Lucia
Chile
Uruguay
Grenada
Panama
Dominikanska
republiken
Argentina
Brasilien
El Salvador
Peru
Seychellerna
Filiperna
Östtimor
Honduras
Nicaragua
Bolivia
Ecuador
Paraguay
Venezuela
Ekvatorialguinea
Haiti
Cypern
Georgien
Kap Verde
Estland
Lettland
Nederländerna
Schweiz
Bahamas
Kanada
St. Kitts & Nevis
Australien
Kiribati
Mikronesisk federation
Palau
Tuvalu
Ghana
Sydafrika
Belize
St. Vincent &
Grenadinerna
Botswana
Namibia
Sao Tomé & Principé
Samoa
Vanuatu
Lesotho
Kenya
Papua Nya Guinea
Salomonöarna
Burundi
Malawi
Tonga
Gabon
Israel
Mali
Senegal
Niger
Albanien
Sierra Leone
Gambia
Guinea
Japan
Kambodja
Mauritius
Taiwan
Tjeckien
Nya Zeeland
XVI
Sydkorea
Benin
Surinam
Trinidad & Tobago
Madagaskar
Makedonien
Guyana
Guinea-Bissau
Mocambique
Tanzania
Fiji
Burkina Faso
Liberia
Zambia
Guatemala
Kongo (Brazzaville)
Angola
Togo
Kamerun
Zimbabwe
Religionsfrihet med
vissa anmärkningar:
Danmark
Norge
Nauru
Andorra
Frankrike
Spanien
Ungern
Monaco
Kroatien
Mexiko
Colombia
Rwanda
Kongo (Kinshasa)
Bulgarien
Grekland
Rumänien
Serbien & Montenegro
Ukraina
Moldavien
Ryssland
Litauen
Tyskland
Uganda
Armenien
Turkiet
Kuwait
Afghanistan
Tadzjikistan
Förenade arabemiraten
Marocko
Kirgizistan
Djibouti
Bahrain
Yemen
Oman
Azerbaijan
Mongoliet
Sri Lanka
Thailand
Indien
Nepal
Bosnien &
Hercegovina
Nigeria
Malaysia
Centralafrikanska
republiken
Libanon
Singapore
Etiopien
Tchad
Kazakstan
Elfenbenskusten
Swaziland
Vietnam
Eritrea
Kina
Laos
Nordkorea
Maldiverna
Ingen religionsfrihet
Pakistan
Somalia
Libyen
Iran
Mauretanien
Saudiarabien
Burma
Religionsfrihet med
stor anmärkning:
Vitryssland
Kuba
Comorerna
Jordanien
Algeriet
Egypten
Sudan
Syrien
Uzbekistan
Irak
Indonesien
Bangladesh
Tunisien
Brunei
Qatar
Turkmenistan
Bhutan
XVII
Bilaga 5:
Världsdelar
Afrika
Ekvatorialguinea
Kongo (Kinshasa)
Rwanda
Seychellerna
Botswana
Burundi
Gabon
Ghana
Kap Verde
Kenya
Lesotho
Malawi
Namibia
Sao Tomé & Principé
Sydafrika
Uganda
Algeriet
Comorerna
Egypten
Libyen
Somalia
Sudan
Djibouti
Gambia
Guinea
Mali
Marocko
Mauretanien
Niger
Senegal
Sierra Leone
Tunisien
Angola
Benin
Burkina Faso
Centralafrikanska
republiken
Elfenbenskusten
Eritrea
Etiopien
Guinea-Bissau
Kamerun
Kongo (Brazzaville)
Liberia
Madagaskar
Mauritius
Mocambique
Nigeria
Swaziland
Tanzania
Tchad
Togo
Zambia
Zimbabwe
Asien
Filiperna
Östtimor
Israel
Afghanistan
Förenade arabemiraten
Jordanien
Kuwait
Maldiverna
Pakistan
Syrien
Tadzjikistan
Uzbekistan
Irak
Iran
Bahrain
Bangladesh
Brunei
Indonesien
Kirgizistan
Oman
Qatar
Saudiarabien
Turkmenistan
Yemen
Bhutan
Burma
Japan
Kambodja
Mongoliet
Sri Lanka
Thailand
Indien
Nepal
Kazakstan
Kina
Laos
XVIII
Libanon
Malaysia
Nordkorea
Singapore
Sydkorea
Taiwan
Vietnam
Europa
Danmark
Finland
Island
Norge
Storbritannien
Sverige
Andorra
Belgien
Frankrike
Irland
Italien
Kroatien
Liechtenstein
Luxemburg
Malta
Monaco
Polen
Portugal
San Marino
Slovakien
Slovenien
Spanien
Ungern
Österrike
Bulgarien
Cypern
Georgien
Grekland
Moldavien
Rumänien
Ryssland
Serbien & Montenegro
Ukraina
Vitryssland
Armenien
Estland
Lettland
Litauen
Nederländerna
Schweiz
Tyskland
Turkiet
Albanien
Azerbaijan
Bosnien &
Hercegovina
Makedonien
Tjeckien
Nordamerika
Amerikas förenta stater
Antigua & Barbuda
Barbados
Jamaica
Costa Rica
Dominica
Dominikanska
republiken
El Salvador
Grenada
Haiti
Honduras
Mexiko
Nicaragua
Panama
St. Lucia
Bahamas
Belize
Kanada
Kuba
St. Kitts & Nevis
St. Vincent &
Grenadinerna
Guatemala
Trinidad & Tobago
Marshallöarna
Tuvalu
Vanuatu
Fiji
Nya Zeeland
Sydamerika
Argentina
Bolivia
Brasilien
Chile
Colombia
Ecuador
Paraguay
Peru
Uruguay
Venezuela
Guyana
Surinam
Oceanien
Nauru
Australien
Kiribati
Mikronesiska
federation
Palau
Papua Nya Guinea
Salomonöarna
Samoa
Tonga
XIX