Dricksvatten
Projekt Slussen - Dricksvatten Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren Underlag till miljökonsekvensbeskrivning 2011-12-21 Version 4 Beställare: Exploateringskontoret, Stockholms stad Ansvarig Lena Tilly Kvalitetsgranskare Johan Ekvall Medarbetare Susanna Bruzell Elin Forsberg Krister Törneke 2 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Sammanfattning Denna rapport är framtagen inom ramen för Projekt Slussen. Beställare av uppdraget är Exploateringskontoret, Stockholms stad. Inom Projekt Slussen utreds en ny reglering av Mälaren med ökad avtappningskapacitet. Rapporten redovisar förväntade konsekvenser på dricksvattenförsörjning och VA-system till följd av nollalternativet och förslag på ny reglering. Nollalternativet och förslag på ny reglering är framtagna av SMHI. Mälaren fyller en viktig samhällsfunktion som källa för dricksvattenförsörjning för mer än 2 miljoner invånare i Mälardalen och Stockholmsregionen. Det finns ingen alternativ vattenresurs av samma storleksordning i närområdet som kan ersätta Mälaren. Ett mycket högt värde, jämställt med riksintresse, kan därför sättas på Mälaren ur dricksvattensynpunkt. Mälarvattnet utnyttjas som råvattentäkt via ett flertal stora ytvattenverk. Det finns även grundvattentäkter som ligger strandnära, vissa av dessa är förstärkta genom infiltration av Mälarvatten. Med huvudalternativet sker inga översvämningar under normaldrift. Några bräddningar av orenat eller dåligt renat avloppsvatten sker då inte. Den uteblivna översvämningen av strandområden innebär att någon föroreningsspridning från dessa områden inte sker till ytvattnet eller inom vattenskyddsområde för yt- eller grundvattentäkter. För extrema händelser reduceras bräddning och översvämning betydligt med huvudalternativet. Säkerheten för dricksvattenförsörjningen ökar därmed avseende risken för utbrott av vattenburen smitta kopplade till utsläpp av avloppsvatten och gödsel från översvämmad jordbruksmark. Även avseende utsläpp av olika miljögifter och petroleumprodukter ökar säkerheten. Jämfört med nollalternativet bedöms förbättringar och måttliga till stora positiva konsekvenser erhållas. Den största förbättringen gäller för extrema händelser, alltså för de höga vattenstånd som inträffar vid extrema flöden (med 1000 och 10 000 års återkomsttid). Små negativa konsekvenser kvarstår dock för 10 000-årsvattenståndet. Förändringen av utläckage av humus (vilket kan medföra brunifiering) och näringsämnen (vilket kan medföra övergödning och algblomning) från översvämmad mark i samband med vårtoppen bedöms som marginell jämfört med de stora mängder näringsämnen och humus som tillförs Mälaren från avrinningsområdet vid hög avrinning, oavsett hur Mälaren regleras. Det höjda vårvattenståndet i huvudalternativet kan, om det sammanfaller med hög tillrinning, medföra ökade bräddningar av orenat eller dåligt renat avloppsvatten. Under sådana perioder kan en liten negativ konsekvens uppstå. Detta är dock en ovanlig situation som bedöms inträffa sällan. Då Mälarens nivå sjunker så lågt att utskoven stängs stoppas utflödet och därmed omsättningen av vatten. Detta innebär risk för försämrad vattenkvalitet med syrefria förhållanden och frigörelse av föroreningar, metaller och näringsämnen från bottensedimenten. I huvudalternativet minskar den längsta sammanhängande perioden med nolltappning med ungefär en månad jämfört med nollalternativet. På årsbasis minskas även antalet dagar med nolltappning från 57 till 36. I huvudalternativet tillkommer tappning med låga flöden vid lägre nivåer än i nollalternativet. Det lägsta vattenståndet är något högre i huvudalternativet vilket är Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 3 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 en förbättring jämfört med nollalternativet. Vid låga vattenstånd innebär således huvudalternativet en måttlig positiv konsekvens. Vid situationer då Saltsjön ligger högre än Mälaren föreligger risk för saltvatteninträngning, vilket kan påverka dricksvattenförsörjningen. I huvudalternativet ökar antalet tillfällen då Saltsjön står högre än Mälaren. En anpassning av höjden för de nya utskoven i Söderström sker i förhållande till höjda havsvattennivåer och luckorna görs tätare. Detta innebär en förbättring jämfört med nollalternativet och en liten positiv konsekvens. Sammantaget medför huvudalternativet stora positiva konsekvenser för dricksvattenresursen Mälaren. Det medför positiva konsekvenser för vattenförsörjningen, främst gäller detta ytvattentäkter (stora positiva konsekvenser) men också grundvattentäkter (måttliga positiva konsekvenser). Jämfört med nollalternativet bedöms stora förbättringar erhållas, speciellt för ytvattentäkterna Västerås och Östra Mälaren. Den största förbättringen gäller för extrema händelser, alltså för de höga vattenstånd som inträffar vid extrema flöden (med 1000 och 10 000 års återkomsttid). Risken för utbrott av vattenburen smitta kopplade till utsläpp av avloppsvatten eller gödsel reduceras avsevärt. Smittspridning via utsläpp till ytvatten utgör generellt inte lika stort hot mot grundvattentäkter som mot ytvattentäkter eftersom grundvattenmagasinen täcks av skyddande marklager. Kommunalt avlopp Mälaren utgör den enda möjliga recipienten för renat avloppsvatten och dagvatten för ett stort antal tätorter som ligger runt sjön. Avloppssystemen som har utlopp i Mälaren har hydraulisk kontakt med sjön. I huvudalternativet minskas belastningen av övergödande ämnen vid bräddningar och den indirekta påverkan på dricksvattenförsörjningen (vattenburen smitta, algtoxiner med mera) betydligt. Vårtoppen i huvudalternativet kan i vissa fall (se under dricksvatten) medföra ökade bräddningar som innebär en liten negativ konsekvens. Den indirekta påverkan på bebyggelse genom mark- och källaröversvämningar minskas. Jämfört med nollalternativet bedöms förbättringar och måttliga till stora positiva konsekvenser erhållas. Den största förbättringen gäller för extrema händelser, alltså för de höga vattenstånd som inträffar vid extrema flöden (med 1000 och 10 000 års återkomsttid). Enskilda avlopp Huvudalternativet bedöms, trots ett något högre vårvattenstånd, ge bättre förutsättningar för rening i enskilda avloppsanläggningar som ligger inom det område som kan påverkas av Mälaren. Det något högre vårvattenståndet kompenseras av ett lägre vattenstånd vintertid. De höga nivåer (grund- och ytvatten) som kan uppkomma vid extrema händelser i nollalternativet uppkommer inte i huvudalternativet. Effekterna på näringsläckaget till Mälaren bedöms även i nollalternativets extremfall, då alla reningsanläggningar i influensområdet slås ut helt, bli obetydliga avseende kväve och små avseende fosfor. Främst beror detta på att enskilda avlopp inom strandzonen står för en obetydlig del av tillförseln av näringsämnen till Mälaren. Ur aspekten vattenburen smitta innebär huvudalternativet en förbättring och en liten positiv konsekvens. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 4 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Sammanfattning .......................................................................................................................... 2 1 Syfte ...................................................................................................................................... 6 2 Avgränsning......................................................................................................................... 6 2.1 Tid ................................................................................................................................. 6 2.2 Geografi ........................................................................................................................ 6 2.3 Aspekter och påverkansfaktorer ............................................................................... 6 3 Förslag till ny reglering samt nollalternativ...................................................................... 7 4 Metodik för analyserna ..................................................................................................... 12 4.1 Geografiska analyser ................................................................................................ 12 4.1.1 Höjdsystem .......................................................................................................... 12 4.1.2 Nationella höjddatabasen .................................................................................... 13 4.1.3 Geografiska analyser........................................................................................... 13 4.2 Dricksvatten ............................................................................................................... 14 4.3 VA-system .................................................................................................................. 15 5 Nulägesbeskrivning Mälaren............................................................................................ 16 5.1 Naturgeografi ............................................................................................................. 16 5.2 Vattenkvalitet ............................................................................................................. 18 5.3 Statusklassificering................................................................................................... 20 5.4 Förhållandet Mälaren – Saltsjön .............................................................................. 21 5.5 Grundvatten och Mälaren ......................................................................................... 22 5.6 Mälaren som dricksvattentäkt .................................................................................. 23 5.7 Grundvattentäkter i närområdet av Mälaren........................................................... 25 6 Faktorer som påverkar dricksvattenkvaliteten............................................................... 26 6.1 Avloppsvatten och dagvatten .................................................................................. 27 6.2 Avrinning från jordbruks- och skogsmark.............................................................. 29 6.3 Strandbete .................................................................................................................. 31 6.4 Förorenade områden................................................................................................. 32 6.5 Sjöfart ......................................................................................................................... 32 6.6 Skyddsområde för vattentäkter ............................................................................... 34 7 Bedömningsgrunder ......................................................................................................... 35 7.1 Övergripande bedömningsgrunder och miljömål .................................................. 35 7.2 Specifika bedömningsgrunder dricksvatten .......................................................... 36 7.2.1 Värdeskala dricksvatten ...................................................................................... 37 7.2.2 Mälarens värde som dricksvattentäkt .................................................................. 38 8 Konsekvenser dricksvatten normaldrift ......................................................................... 38 8.1 Konsekvenser av nollalternativet ............................................................................ 38 8.2 Konsekvenser av huvudalternativet ........................................................................ 40 9 Konsekvenser dricksvatten extrema händelser............................................................. 42 9.1 Konsekvenser av nollalternativet ............................................................................ 42 9.2 Konsekvenser av huvudalternativet ........................................................................ 44 10 Konsekvenser avloppssystem normaldrift ................................................................. 45 10.1 Konsekvenser av nollalternativet ............................................................................ 45 10.2 Konsekvenser av huvudalternativet ........................................................................ 46 11 Konsekvenser avloppssystem extrema händelser .................................................... 47 11.1 Konsekvenser av nollalternativet ............................................................................ 47 Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 5 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 11.2 2011-12-21 Konsekvenser av huvudalternativet ........................................................................ 48 12 Samlad bedömning ....................................................................................................... 49 13 Referenser ...................................................................................................................... 52 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Karta med kommuner som helt eller delvis försörjs med dricksvatten från Mälaren Karta med lägen för ytvattenintag, vattentäkter samt vattenskyddsområden Karta med skyddsobjekt och påverkansfaktorer Karta med översvämning vid nivån 1,48 Karta med översvämning vid nivån 3,04 Foto Omslag: Lovö vattenverk, fotograf Kari Kohvakka, Stockholm Vatten Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 6 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 1 2011-12-21 Syfte Föreliggande dokument är en underlagsrapport avseende dricksvatten. Rapporten ska användas som underlag till miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsprövning av ny reglering av Mälaren. Syftet med denna rapport är primärt att beskriva hur föreslag till ny reglering och en ökad avtappning från Mälaren påverkar dess funktion som regional vattentäkt. Utöver påverkan på Mälaren belyses även konsekvenser för till Mälaren närbelägna grund- och ytvattentäkter som skulle kunna påverkas av nivåförändringar i Mälaren. Eftersom hanteringen av avloppsvatten både kan påverkas av förslag till ny och i sin tur kan påverka dricksvattenförsörjningen belyses VA-systemen i ett helhetsperspektiv. 2 Avgränsning 2.1 Tid Byggnadsarbetena har bedömts pågå under 6-7 år. Regleringen kommer att behöva justeras runt mitten på seklet. Avtappningskapaciteten i de nya vattenanläggningarna bedöms dock vara tillräcklig fram till slutet av seklet. Slussen med kajer, sluss, avtappningskanaler med mera dimensioneras för en teknisk livslängd på cirka 100 år. 2.2 Geografi Förändrade nivåförhållanden på grund av ändrad reglering påverkar strandzonen längs hela Mälaren. Påverkansområdet, och således det område som konsekvenserna beskrivs för, är det område påverkas av Mälarens vattenståndsfluktuationer under normaldrift eller vid extrema händelser. Det är stora områden som berörs varför analyser i huvudsak görs för Mälarskala. Alla höjdangivelser i denna rapport ges i meter i höjdsystem RH2000. 2.3 Aspekter och påverkansfaktorer För att få ett helhetsperspektiv i denna rapport hanteras både dricksvattenförsörjning och avloppssystemen runt Mälaren. Dricksvattenproduktionen från Mälaren kan påverkas avseende vattnets kvalitet och/eller kvantitet av förändringar i flöde, vattenstånd, näringsläckage och erosion. Enskilda objekt för dricksvattenförsörjning såsom råvattenintag kan påverkas av vattenstånd och flöden (genom erosion). Vattenförsörjning från brunnar lokaliserade i Mälarens närområde kan påverkas avseende vattnets kvalitet och/eller kvantitet av förändringar i vattenstånd. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 7 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Avloppssystemen kan påverkas av förändrade vattenstånd. Effekten av dessa kan i sin tur få indirekta konsekvenser för dricksvattenförsörjningen (bräddning av orenat eller dåligt renat avloppsvatten) och bebyggelse (översvämmade källare med mera). Konsekvenserna av stora och snabba flöden orsakade av intensiva regn, som medför hydraulisk överbelastning på avloppssystemen, kan inte påverkas av regleringen och belyses därför inte i denna rapport. Tabell 2.1. Sammanställning av möjlig påverkan på dricksvatten kopplat till olika geografiska påverkansområden Påverkansområde/ SlussenLokalt Regionalt Regionalt Påverkas av området Stockholm Mälaren Saltsjön / Östersjön X X Vattenstånd Mälaren, direkt (kvalitet, kvantitet, ytvatten och grundvatten) X Vattenstånd Saltsjön (kvalitet ytvatten) X X Vattenstånd Mälaren, indirekt (bräddning avloppsanläggningar, utläckage föroreningar, näringsämnen) Flöden (erosion vid X X råvattenintag) Även enskild VA-försörjning (brunnar och avloppsanläggningar) runt Mälaren belyses. Påverkan på sjöförlagda ledningar och anläggningar avseende erosion med mera hanteras i separata rapporter (Sweco 2011-12-21a, b och c). Även konsekvenser med avseende på avlopp till följd av förändrade flöden nedströms Slussen hanteras i separat rapport (SMHI, 2011-1221c). 3 Förslag till ny reglering samt nollalternativ Nollalternativet definieras som dagens reglering med maximal tappningskapacitet om cirka 800 m3/s för Mälaren. Avtappningskapaciteteten är som idag i samtliga tappningsställen och regleringen av Mälaren följer dagens vattendom/miljödom. Nollalternativet beskriver en utveckling som innebär att den planerade utbyggnaden inte kommer till stånd och konsekvensbeskrivs som ett prognosticerat nuläge 2020. SMHI har tagit fram förslag på en ny reglering (SMHI, 2011-12-21a) i en iterativ arbetsprocess där flera avvägningar mellan intressen gjorts. Alla analyser genomförs med modellerade värden. Observerade värden är inte ändamålsenliga vid jämförelse mellan nollalternativet och den nya regleringen eftersom det genomförts bland annat tätningsåtgärder av luckor. Tätningsåtgärderna innebär att observerade värden innan tätningen utfördes, inte är relevanta längre. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 8 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Syftet med den nya regleringen av Mälaren är att: • Minska risken för översvämningar runt Mälaren (Mälarens vattenstånd ska vara < 1,39) Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, bebyggelse och infrastruktur, sjöfart, jordbruk • Minska risken för låga vattennivåer i Mälaren (Mälarens vattenstånd ska vara > 0,69) Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning och sjöfart • Förhindra saltvatteninträngning (Mälarens vattenstånd ≥ Vattenståndet i Saltsjön). Samhällsintressen: Dricksvattenförsörjning, fiske och naturvärden I tillägg till dessa syften tas särskild hänsyn till värdefulla strandnära naturmiljöer och önskade flöden, enligt: § Eftersträva årstidsvariationer i Mälarens vattenstånd som gynnar strandnära naturmiljöer. Detta önskemål avser att gynna naturvård och fiske. § Om möjligt skapa längre perioder med strömmande vatten i Stockholms ström, vid Riksbron, särskilt under vår och höst. Detta önskemål avser att gynna naturvård, fiske, friluftsliv och kulturmiljö. § Eftersträva att sänka vattenhastigheterna. Detta önskemål avser att begränsa erosion på bottnar och anläggningar samt påverkan på sjöfarten uppströms och nedströms Slussen. Regleringsförslaget förutsätter flödesreglering i Söderström och Norrström. Flödesreglering innebär att luckorna öppnas så mycket som krävs för att avbörda ett önskat flöde, vilket ger en mjukare reglering och lägre vattenhastigheter. I den nya regleringen har avtappningskapaciteten ur Mälaren ökats till omkring 2000 m3/s varav kapaciteten i Söderström ligger på 1400 m3/s. Kapaciteten i Hammarby har ökats från 70 m3/s till 140 m3/s. Statistik för Mälarens vattenstånd för nollalternativet respektive huvudalternativet redovisas i tabellerna 3.1-3.4 . Data är hämtade från (SMHI, 2011-12-21a). Högsta högvattenstånd är den högsta modellerade vattennivån under den aktuella perioden, i detta fall 30 år mellan 1976 och 2005. Tabell 3.1. Statistik för de olika regleringsalternativen över medel-, hög och lågvattenstånd samt Q100. Statistiken avser perioden 1976-2005 (efter SMHI 2012-11-21a). Nivån avser meter i RH2000. Nollalternativ Huvudalternativ 1,47 1,24 Högsta högvattenstånd 0,88 0,87 Medelvattenstånd 0,55 0,59 Lägsta lågvattenstånd 1,86 1,28 Q100* *avser saltsjövattenstånd 0,77 meter samt maximal tappning 1400 m3/s genom Söderström. Q100 avser ett flöde som uppstår i genomsnitt vart 100:e år. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 9 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Figur 3.1. Mälarens beräknade medel-, min- och maxvattenstånd under förutsättning av regleringsstrategi enligt Nollalternativet (svarta kurvor) respektive Huvudalternativet (röda kurvor). Den analyserade perioden är åren 1976-2005 och innehåller såväl det extremt torra året 1976 som det extremt blöta året 2000 (SMHI 2011-12-21a) För reglering under normaldrift sänks Mälarens medelvattenstånd något jämfört med dagens reglering enligt Nollalternativet (1 cm) liksom det högsta vattenståndet (23 cm) till 1,24. Den högsta nivån under perioden inträffar i huvudalternativet på våren till skillnad för nollalternativet då den inträffar på hösten. De lägsta nivåerna har höjts med 4 cm jämfört med nollalternativet och ligger i huvudalternativet på 0,59. Vattennivåerna under våren styrs av Mälarens tillrinning vilket ger mer naturliga vårvattenstånd under mars-april än i nollalternativet. Antalet dagar då vattenståndet i Saltsjön (Ws) är högre än vattenståndet i Mälaren (Wm) ökar från 0,1 i nollalternativet till 1 i huvudalternativet. Detta beror på att Mälarens vattenstånd hålls nere vintertid och det är då dessa situationer inträffar. Värden för medelvattenstånd vid olika årstider framgår av tabell 3.2. Det genomsnittliga vårvattenståndet höjs något medan vintervattenståndet sjunker. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 10 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Tabell 3.2. Modellerat medelvattenstånd för de två alternativen perioden 1976-2005, vinter: 1/12-29/2, vår: 1/3-31/5, sommar: 1/6-31/8, höst: 1/9-30/11. Nivån avser meter i RH2000. Beräknat av Tyréns ur data från SMHI 2011-12-21a. Nollalternativ Huvudalternativ 0,90 0,94 0,83 0,82 VINTER VÅR SOMMAR HÖST 0,86 0,99 0,83 0,82 Statistik avseende nolltappning redovisas i tabell 3.3. Antalet dagar då ingen tappning sker reduceras betydligt jämfört med nollalternativet och den längsta perioden med nolltappning minskar med omkring en månad (från 185 dagar i nollalternativet till 154 dagar i huvudalternativet). På årsbasis inträffar nolltappning vid färre tillfällen i huvudalternativet (2 tillfällen/år) än i nollalternativet (4 tillfällen/år). Tabell 3.3. Statistik över nolltappningstillfällen i Söderström för huvudalternativet samt nollalternativet. Statistiken avser perioden 1976-2005 (efter SMHI 2011-12-21a). Nolltappning Nollalternativ Huvudalternativ 57 27 4 185 Antal dagar per år Antal år Antal tillfällen per år Längsta period 37 21 3 154 Vattenstånd beräknade för extrema tillrinningar, vilket innebär flöden med 1000 års återkomsttid (Q1000), med 10 000 års återkomsttid (Q10000) samt dimensionerande tillrinning enligt flödeskommitténs riktlinjer (FLK1) redovisas i tabell 3.4. Nivån för FLK1 återkommer ungefär vart 10 000:e år och är den som används i konsekvensbedömningen av extrema händelser. Av tabellen framgår att vattenstånden har sänkts betydligt i huvudalternativet för samtliga fall. Tabell 3.4. Statistik över Mälarens högsta vattenstånd vid extrema flöden för huvudalternativet samt nollalternativet. Resultaten gäller för ett statiskt Saltsjövattenstånd på 0,77 meter i RH2000 (efter SMHI 2011-12-21a). Nivån avser meter i RH2000. Maximalt flöde genom Söderström 1400 m3/s (efter SMHI 2011-12-21a). Q1000 Q10000 FLK1 Nollalternativ >2,7 >2,7 >2,7 Huvudalternativ 1,33 1,47 1,48 Osäkerheten i nivåberäkningarna blir mycket stora då nivåerna överstiger 1,7 (för nollalternativet). Anledningen till detta är att det i modellen inte varit möjligt att ta hänsyn till, eller bestämma, vilka vägar vattnet tar vid dessa höga översvämningsnivåer. I tabell 3.4 anges därför att nivåerna hamnar över 2,7, men inte de exakta beräknade nivåerna. Nivåerna Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 11 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 beräknade med dimensionerande flöde och 10 000 års flöde är dock större än nivån beräknad med 1 000-årsflödet, vilket inte framgår av tabellen. För nollalternativet resulterar 1 000-årsflödet i nivån 2,88 om Saltsjön samtidigt skulle stå högt (0,77). Det dimensionerande flödet resulterar i nivåer som ligger 16 cm högre (=3,04). Osäkerheten i dessa nivåer är större än för beräknade nivåer som ligger närmre upplevda vattenstånd, där vattenytans utbredning är mer känd (SMHI, 2011-12-21a). Tabell 3.5. Frekvens då tappningen vid Söderström överskrider värdena 1000, 750, 500, 290, 250, 200, 150, 100, 50 respektive 0 m3/s. Statistiken avser perioden 1976-2005 (efter SMHI 2011-12-21a). Tappning Söderström större än 1300 1000 750 500 290 Huvudalternativ Antal dagar/år 0 0 0 1,3 8,3 Antal år 0 0 0 5 17 Antal tillfällen/år 0 0 0 0,2 0,9 Längsta period 0 0 0 17 48 Nollalternativ Antal dagar/år Antal år Antal tillfällen/år Längsta period - 250 200 150 100 50 0 =0 11,1 14,8 35,1 84,9 114,2 359,3 18 20 29 30 30 30 1,2 1,3 2,2 7,1 7,7 0,3 53 75 88 96 101 2964 5,9 9 0,5 90 6,5 9.0 0,6 44 302 30 3 614 9 12 1 49 10 12 1 49 39 27 2 112 63 29 4 127 63 29 4 127 Önskemålet om att eftersträva flöden lägre än 750 m3/s i Söderström uppnås under den beräknade perioden 1976-2005, då den maximala tappningen genom Söderström för tappning enligt Huvudalternativet är som mest 745 m3/s. I normaldrift inräknas även 100-årstillrinningen. Vid detta tillfälle uppgår tappningen genom Söderström till som mest drygt 900 m3/s. Tappningen överstiger då 750 m3/s under 11-12 dagar. Att tappningen under normaldrift överstiger 700 m3/s är dock ovanligt och sker endast vid två tillfällen under perioden 19762005. Tappningen i Söderström överstiger 500 m3/s under 5 av 30 år och den längsta sammansatta perioden, under hösten 2000, varar i 17 dygn. I nollalternativet används slussarna i Hammarby och Södertälje för att tappa vatten i genomsnitt 3 dygn per år, men i huvudalternativet behöver slussarna aldrig användas för tappning under normaldrift. Inte heller den nya slussen i Söderström som öppnas samtidigt som slussarna i Hammarby och Södertälje används under normaldrift. Tabell 3.6. Antal dagar per år för olika tappningar vid Riksbron. Statistiken avser perioden 1976-2005 (efter SMHI 2011-12-21a). Tappning Riksbron Dagar per år större än Huvudalternativ Nollalternativ 100 m3/s 102 119 Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 50 m3/s 215 120 33 m3/s 269 307 15 m3/s 319 308 10 m3/s 2 m3/s 321 362 308 365 12 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Den nya regleringen ger längre perioder med strömmande vatten vid Riksbron genom att tappningen under torrare perioder begränsas till omkring 20 m3/s. Man får en längre period med flöde. I tabell 3.6 ovan ses detta som tillfällen då tappningen varit > 15 m3/s. Huvudalternativet uppnår detta under 318 dagar/år jämfört med 308 för nollalternativet. Huvudalternativet innehåller förändringar i tappningsordningen som är viktigt ur dricksvattensynpunkt. Detta eftersom små tappningar görs vid låga nivåer vilket påverkar vattenomsättningen. Nedan beskrivs den lucköppningsordning som föreslås, det vill säga den ordning då de olika kanalerna öppnas för avbördning. Luckorna öppnas i följande ordning: 1. Vid vattenstånd > 0,69 · Fiskluckan i Riksbron öppnas med ett flöde på ~0,3 m3/s · Fiskvandringsvägen genom Nils-Ericson öppnas med ~1 m3/s · Kulverten i Maren öppnas. 2. Vid ett vattenstånd > 0,74 · Skönhetstappning i Stallkanalen (omkring 0,4 m3/s) · Spegeltappning i Söderström (omkring 4 m3/s) · Kulverten i Skanstull öppnas delvis till ett flöde på ~1,5 m3/s. · Riksbron öppnas delvis till ett flöde upp till storleksordningen 37 m3/s 3. Vid ett vattenstånd > 0,79 varierar tappningen beroende på årstid. Luckorna öppnas enligt: · Tappningen ökas stegvis i Norrström (Riksbron och Stallkanalen). · Tappning tillkommer i Söderström upp till omkring 130 m3/s. Tappning sker i avtappningskanalerna, inte i slusskanalen. · Tappning ökas i Söderström enligt avbördningskurva. Tappningen sker i avtappningskanalerna. · Tappning tillkommer i Norrström (Riksbron och Stallkanalen) till maximal kapacitet. 4. Vid ett vattenstånd > 0,94 · Kulverten i Skanstull öppnas fullt 5. Vid ett vattenstånd > 1,29 · Slussarna i Hammarby, Södertälje och Söderström öppnas för avbördning 4 4.1 Metodik för analyserna Geografiska analyser 4.1.1 Höjdsystem Runt Mälaren förekommer i första hand de fyra höjdsystemen RH00, RH70, RH2000 samt Mälarens höjdsystem. I vissa kommuner förekommer även lokala höjdsystem. Alla nivåer i detta dokument anges i meter i RH2000 där inte annat anges. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 13 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Förhållandet mellan RH2000 och RH00 skiljer sig åt beroende på var man är i Sverige. Förhållandet för några orter runt Mälaren är enligt tabellen nedan: RH2000 RH00 Södertälje 0 - 0,52 Västerås 0 -0,58 Stockholm 0 -0,525 Uppsala 0 -0,62 Köping 0 -0,573 Enköping 0 -0,567 4.1.2 Mälarens 3,263 Nationella höjddatabasen Den höjdmodell som har använts bygger på höjdmätningar utförda under 2011. Höjdmodellen utgör ett regelbundet rutnät av punkter (celler) med 2 meter mellan varje punkt. Noggrannheten i höjdled kan variera på grund av olika omständigheter i terrängen men de vanligaste orsakerna till en försämrad noggrannhet är brant terräng samt låg och tät vegetation. Den beräknade noggrannheten på plana ytor med hård beläggning (till exempel asfalt) ligger på omkring 0,06 meter och mer varierad terräng kring 0,24 meter. 4.1.3 Geografiska analyser Geografiska analyser har genomförts för att beskriva konsekvenserna vid höga vattennivåer (översvämningsskikt). De dataskikt som använts är baserade på resultatet från SMHIs modellering (se kapitel 3). Dataskikten har tagits fram genom att välja ut de celler ur höjddatamodellen som har ett höjdvärde som är lägre än en viss nivå och slå ihop dessa till ett skikt. Ytor som har ett höjdvärde som är lägre än den aktuella nivån, men som inte ligger i anslutning till Mälaren betraktas som instängda och kan inte nås från Mälaren. De instängda ytorna har gallrats bort från dataskikten. Nedanstående värden används i analyserna av hur mycket som blir översvämmat vid olika nivåer. Modelleringsresultatet för vattennivåer högre än 2,7 är osäkert (se kapitel 3). Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 14 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 Dataskikt Högsta högvatten för den modellerade perioden 1976-2005 100-års nivå i nollalternativet 100-års nivå i ny reglering 1000-årsnivå i nollalternativ 1000-årsnivå i reglering 10000-årsnivå i nollalternativ 10000-årsnivå i ny reglering 2011-12-21 Vattennivå (meter) 1,47 1,86 1,28 2,88 1,33 3,04 1,48 100-årsnivåerna avser nivåer vid en ungefärlig 100-årstillrinning i kombination med Saltsjövattenståndet 0,77. 1 000-årsnivåerna avser nivåer vid en ungefärlig 1000-årstillrinning i kombination med Saltsjövattenståndet 0,77. 10 000-årsnivåerna avser dimensionerande nivå enligt Flödeskommitténs riktlinjer i kombination med Saltsjövattenståndet 0,77. 4.2 Dricksvatten Exakta lägen för vattentäkter, både för direkta ytvattenintag och för uttag för konstgjord infiltration som stöd i grundvattentäkter, finns inte tillgängliga av sekretesskäl. SGU har databasen Vattentäktsarkiv (tidigare benämnd DGV) med information om Sveriges vattentäkter och vattenverk. Information om vattentäkternas läge är dock sekretessbelagd och inte allmänt tillgänglig, utan endast tillgänglig för kommunen som informationsägare och behörig personal vid myndigheter som har redovisat ett tydligt syfte med användningen (SGU 2011). Men på den Mälarskala som är aktuell här bedöms tillräckligt att redovisa ungefärliga lägen. Uppgifter om fastställda vattenskyddsområden har hämtats från projektets GIS-databas. Detta har kompletterats med det underlag som finns tillgängligt genom studier i samband med planerade skyddsområden inom den södra och östra delen av Mälaren (Tyréns 2010, Håbo kommun 2010). Från projektets GIS-databas har uppgifter om kända eller misstänkta platser med föroreningar hämtats (se vidare kapitel 6.4). Detta material har kompletterats med uppgifter avseende risker och potentiella föroreningskällor från Tyréns arbeten i Mälarens östra och mest urbaniserade område (Stockholm Vatten, Norrvatten och SLV, 2007 samt VAS-rådet, 2008) samt från uppdrag utfört för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt (Tyréns 2008). Uppgifter om grundvattenförekomster i Mälaren närhet har hämtats från SGU och VISS (VattenInformations System i Sverige). Det underlag som Klimat- och sårbarhetsutredningen begärde från de större dricksvattenproducenterna har inhämtats. Materialet utgör av papperskopior av mailkonversationer och ifyllda tabeller där huvudmän för VA gjort speciella konsekvensanalyser avseende hur höga nivåer påverkar deras vattenförsörjning (Rosenqvist 2007). Dessa sårbarhetsanalyser avseende påverkan i samband med översvämningsscenarier har utnyttjats. Direkta kontakter har tagits med de stora dricksvattenproducenterna för analys av Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 15 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 lågvattensituationer. För att kunna belysa främst riskscenarier med höga nivåer har underlag avseende riskobjekt såsom avloppsreningsverk, större bräddpunkter för avloppsvatten, större utsläpp av dagvatten med mera som finns i GIS-databasens samlingskartor använts. Enskild vattenförsörjning baseras främst på grundvatten från bergborrade eller grävda brunnar (brunnar nedförda i jordlagren). Bergborrade brunnar bör inte, under förutsättning att de är fackmannamässigt utförda, påverkas av de små förändringar i ytvatten som är aktuella. Brunnsborrare har en lagstadgad skyldighet att lämna uppgifter till SGU:s databas Brunnsarkivet (från år 1975). Precisionen i lägesangivelserna i denna databas är dock varierande, äldre uppgifter är oftast endast angivna som fastighet. Grävda brunnar är oftast äldre och det görs sällan någon rapportering till Brunnarkivet. Tyréns gör därför en samlad bedömning för grundvattentäkter där även enskild vattenförsörjning inbegrips. 4.3 VA-system För VA-anläggningar finns underlag från kommunerna Ekerö, Håbo, Strängnäs, Kungsör och Västerås inlagt i GIS-databasen. För övriga kommuner har inte uppgifter i GIS-format funnits tillgängligt. Som VA-anläggningar räknas här vattenverk, reningsverk, vattenintag, pumpstationer samt utsläppspunkter för dag- och spillvatten. I samband med Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2006) har vissa huvudmän för VA gjort speciella konsekvensanalyser avseende hur höga nivåer påverkar deras system (Rosenqvist 2007). För att bedöma hur omfattande översvämningsproblemen blir behövs detaljerad information avseende vilka bräddavlopp och nödavlopp som ligger under vissa kritiska nivåer samt inventering av nivån på källargolv och andra lågt belägna utrymmen. De ovan nämnda fall där huvudmännen gjort mer detaljerade analyser avseende hur avloppsreningsverk och inläckage till ledningssystem påverkas har använts för att exemplifiera påverkan. Men Tyréns bedömer att det inte genomgående krävs denna detaljeringsgrad som underlag för konsekvensanalyserna. Alla dagvattensystem med utlopp i Mälaren förutsätts ha utlopp under Mälarens nuvarande medelvattennivå och därmed även under medelvattennivån i förslaget till ny reglering. Tyréns bedömer därför inte att det är meningsfullt att detaljinventera samtliga dagvattenutlopp. I det befintliga underlaget finns uppgifter om VA-ledningar i Solna, Ekerö, Eskilstuna, Håbo, Köping, Södertälje och Upplands-Bro. I Stockholm finns uppgifter endast sydost om Slussen. Tyréns bedömer dock att ledningarnas nivåer i sig är ointressanta – det är främst bräddavloppen som möjliggör kommunikation med Mälaren och som därför påverkar förloppet. Inläckage i ledningsnäten beror av ledningarnas läge, status, jordlager med mera. Av naturliga skäl ligger såväl vattenverk som avloppsreningsverk med tillhörande anläggningar (såsom pumpstationer) strandnära. Enligt utförd konsekvensanalys av översvämning i Mälaren (MSB 2012) är pumpstationer och transformatorstationer de objekt som drabbas först. Reningen av avloppsvatten är kritiskt beroende av dessa. Med hänsyn till sekretess är objekten avkodifierade i (MSB 2012). Fokus i Tyréns analys har lagts på vilken påverkan som erhålls på dricksvattenförsörjning (utsläpp av föroreningar) och på bebyggelse (översvämningar med avloppsvatten). En speciell studie har genomförts avseende utsläpp av kväve och fosfor från enskilda avloppsanläggningar (Tyréns 2011-12-21b). Fyra kommuner som bedömdes ha låglänta arealer med bebyggelse utan anslutning till kommunalt avloppssystem valdes ut och studerades (Ekerö, Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 16 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Köping, Strängnäs och Västerås). I dessa kommuner togs kontakt med Miljö- och hälsoskyddskontor för att klarlägga förekomsten av enskilda avlopp i berörda områden. Utifrån inkomna uppgifter skattades den totala förekomsten av enskilda avlopp i berört område. 5 Nulägesbeskrivning Mälaren 5.1 Naturgeografi Mälarens 22 650 km2 stora avrinningsområde utgör cirka 5 % av Sveriges yta. Avrinningsområdet är ungefär rektangulärt till formen, med största delen av ytan norr och väster om Mälaren (se figur 5.1). I söder är vattendelaren belägen mindre än 30 kilometer från strandlinjen. Figur 5.1. Mälarens avrinningsområde samt utloppen. Illustrationen är framtagen utifrån underlagskarta enligt © Lantmäteriverket S2011-08-24_1 Mälaren är en flikig sjö med ett stort antal öar vilket gör att sjön kan delas in i väl avgränsade bassänger. Den indelning i vattenförekomster som vattenmyndigheten för Norra Östersjön tillämpar, se figur 5.2, baseras på den indelning i bassänger som Mälarens vattenvårdsförbund tidigare gjort. Västra Mälaren med bassängerna Galten (vattenförekomsten SE659356-152200, bassäng A enligt Mälarens vattenvårdsförbund) och Blacken (SE659716-155074, bassäng B enligt Mälarens vattenvårdsförbund) är grunda och mellan dem finns en trång passage vid Kvicksund. Bassängen Gripsholmsviken (vattenförekomsten SE658594-159015, bassäng C enligt Mälarens vattenvårdsförbund) innefattar flera stora djupa fjärdar (Prästfjärden och Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 17 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Björkfjärdarna). Norra Mälaren med bassäng Lårstaviken (vattenförekomsten SE661828160253, bassäng D enligt Mälarens vattenvårdsförbund) tar emot tillflödet från Fyrisån. Närmast utflödet ligger bassäng Görväln (vattenförekomsten SE659147-160765, bassäng E enligt Mälarens vattenvårdsförbund) samt den stockholmsnära bassängen Rödstensfjärden (vattenförekomsten SE657596-161702, bassäng F enligt Mälarens vattenvårdsförbund). Vattenmyndigheten har dessutom avgränsat Västerås hamnområde (vattenförekomsten SE660825-154247) och Köpingsviken (vattenförekomsten SE659631-151422) som separata vattenförekomster, beroende på lokal påverkan från hamnverksamhet, samt Stora Ullfjärden (vattenförekomsten SE661347-159570). Figur 5.2. Mälarens indelning i vattenförekomster. (Källa: Vattenmyndigheten). Nästan hälften av tillrinningen (46 %) förs med större åar till sjöns västligaste bassäng AGalten, dessa är Arbogaån, Hedströmmen, Köpingsån och Kolbäcksån. Till den därpå följande bassängen B-Blacken förs ytterligare 24 % av tillrinningen med Eskilstunaån, Svartån och Sagån. Ytterligare 11 % tillförs den nordöstra bassängen D-Lårstaviken med Fyrisån och Örsundaån. Resten kommer med små tillflöden från närområdet runt sjön. Den ojämnt fördelade tillrinningen ger upphov till två huvudriktningar längs vilket vattnet transporteras genom sjöbäckenet. En öst-västlig längs Mälarens huvudriktning och en nord-sydlig från fjärdarna söder om Uppsala och vidare mot de stockholmsnära bassängerna där de två vattenmassorna möts och blandas. Mälarens vattenvårdsförbund har tagit fram en hydrodynamisk modellstudie Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 18 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 av Mälaren (DHI, 2010). Studien visar på en komplex cirkulation och skiktning i sjön, några specifika uppgifter om förhållandena i östra delen av Mälaren redovisas inte. Sjön som helhet kan betraktas som relativt grund (medeldjup 12,8 meter) och med ett djup på mindre än tre meter i 20 % av sjön. Den teoretiska omsättningstiden för hela Mälaren är 2,8 år. Bassängernas olika volymer i kombination med tillrinningen avgör vilken uppehållstid vattnet får i respektive bassäng (se tabell 5.1). Den västra bassängen (A) som tar emot hälften av tillrinningen och som har minst volym har därför den snabbaste omsättningen tillsammans med bassäng F som mottar stora flöden från bassängerna C och E. Tabell 5.1. Arealer, volymer, djupförhållanden och omsättningstid i Mälaren. Vattenförekomst Bassäng SE659356-152200 Bassäng A SE659716-155074 Bassäng B SE658594-159015 Bassäng C SE661828-160253 bassäng D SE659147-160765 Bassäng E SE657596-161702 Bassäng F Mälaren totalt 5.2 Areal (km2) 61 Volym (km3) 0,21 Medeldjup (m) 3,4 Maxdjup (m) 19 Omsättningstid (år) 0,07 306 2,57 8,4 35 0,6 512 8,57 16,9 60 1,8 94 1,08 11,5 50 1,2 97 1,32 14 66 0,4 26 0,28 10,4 35 0,05 1140 14,3 12,8 66 2,8 Vattenkvalitet Vattenkvaliteten i Mälaren skiljer sig mellan de olika delbassängerna (se figur 5.2). Markanta skillnader i tillrinningsområdets geologi, naturgeografi och markanvändning är en huvudorsak till dessa skillnader i vattenkemi. Markanvändning inom avrinningsområdet framgår av tabell 5.2. Tillrinningsområdet till nordöstra Mälaren utgörs av näringsrik morän och kalkhaltig lera. Utbredningen av torvmark i dessa områden är låg. Vattnet härifrån är näringsrikt med en svag vattenfärg. Förhållandena i de nordvästra delarna av tillrinningsområdet är helt annorlunda, med kalk- och näringsfattiga jordar men en hög andel torvmark. Vattnet härifrån är därför mindre näringsrikt men med en mörkare vattenfärg. Denna variation i vattenkemi förstärks ytterligare av skillnader i de olika bassängernas morfologi och vattenomsättning. Tabell 5.2. Ungefärlig fördelning av markanvändningen inom Mälarens avrinningsområde (SLU och Mälarens vattenvårdsförbund, 2000). Markanvändning Andel (%) Ungefärlig yta (km2) Skogs- och myrmark 70 15800 Åker- och ängsmark 20 4500 Sjöar 11 2260 TOTALT 100 22603 Djupförhållandena har också stor betydelse. I de grunda bassängerna blir ämnesomsättningen intensivare än i de djupa. Vattenomsättningen är en nyckelfaktor för bassängernas självrenande Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 19 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 förmåga, i bassänger med långsam omsättning fastläggs fosfor i sedimenten och kväve omvandlas av mikroorganismer till ofarlig kvävgas. Förmågan till självrening är mycket betydelsefull för vattenförsörjningen i Storstockholm. Innan vattnet når fram till vattenverken i Stockholm passerar det de största bassängerna i Mälaren och genomgår en betydande kvalitetsförbättring. Mälarens vattenkvalitet förändras generellt sett långsamt eftersom vattenmassan är stor och omsättningstiden är lång, speciellt i de östra delarna av sjön där det finns stora och djupa fjärdar. Med dagens reglering sammanfaller i de flesta fall hög tillförsel av vatten med höga vattennivåer i Mälaren. På samma sätt sammanfaller låga flöden med låga nivåer i Mälaren. Analyser av långsiktiga trender visar på samband mellan vattenkvalitet och nederbörd/flöden, men med olika variationsmönster och tidsförskjutningar för olika kvalitetsparametrar. En koppling mellan höga flöden (och höga nivåer) och sämre vattenkvalitet kan ses. Erfarenheter från högflödessituationen år 2000 visar försämrad vattenkvalitet under flera år därefter. Över de senaste åren har en tydlig förändring i ökat färgtal skett av Mälarens vatten. Vattenfärgen varierar naturligt mellan år och det finns långsiktiga variationer som beror på naturliga fluktuationer i nederbörd och avrinning liksom det finns en tydlig variation över året, med en högre vattenfärg i mars som sedan avtar fram till september. I likhet med andra vattenkvalitetsparametrar uppstod tydliga problem med brunifiering efter de höga nivåerna och flödena år 2000. Påverkan höll i sig i flera år. Brunifieringen beror på att halten löst organiskt material, humus, har ökat i vattnet. Högt humusinnehåll försvårar reningen av råvattnet med en kostnadskrävande ökad kemikalieförbrukning som följd och det finns risk för bakterietillväxt i ledningssystemet om inte humusämnena reduceras tillräckligt. Ett högt innehåll av humus leder ofta till lägre pH, lägre ljusgenomsläpplighet samt till lägre syreinnehåll i vattnet. Vattenfärg och humusinnehåll har en tydlig koppling till nederbörd, vilken infiltrerar den övre mineraljorden med organiskt innehåll och för med sig humussyrorna. Grundvattennivån i marken påverkar halterna då en högre nivå ger en högre avrinning genom de ytliga humusrika lagren. Humushalten i sjön är även beroende av vattnets omsättningstid då fotooxidation, sedimentation och mineralisering bryter ned humussyrorna. En lång omsättningstid ger således en lägre humushalt. I Mälarens bassänger samvarierar färgtalet väl, trots att omsättningstider och tillflöden skiljer markant mellan bassängerna. Detta kan bero antingen på att närområdets tillflöden har en stor betydelse eller att utbytet mellan bassängerna är högre än beräknat, åtminstone vid extrema flöden. Brunifiering kan orsaka dels biologiska problem i ekosystemet och dels tekniska problem för vattenförsörjningen. Frågan är komplex och ett 5-årigt forskningsprojekt, finansierat av FORMAS och initierat av dricksvattenproducenterna Norrvatten och Stockholm Vatten AB, påbörjades hösten 2010. Syftet med projektet, som bedrivs i samarbete med Statens Lantbruks Universitet och Uppsala Universitet, är att ta fram prognosmodeller för hur humushalten liksom dess sammansättning kommer att påverka Mälaren på kort och lång sikt, samt utveckling av effektiv reningsteknik vid vattenverken. En hög tillförsel av näringsämnena kväve och fosfor kan orsaka övergödning och algblomningar. För vattenförsörjningen är algblomningar med blågröna alger den mest kritiska genom att toxiska substanser kan bildas som är svåra att rena dricksvattnet från. Störst risk för Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 20 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 dessa algblomningar föreligger särskilt när fosfortillförseln är hög, vilket ändrar kväve/fosforkvoten så att kväve blir begränsande. Detta gynnar de kvävefixerande algerna på bekostnad av andra alger. Vad gäller den mikrobiologiska vattenkvaliteteten har en kartläggning gjorts avseende mikroorganismer som kan orsaka vattenburna utbrott (Svenskt Vatten och Smittskyddsinstitutet 2011). Resultaten visar på förekomst av de sjukdomsframkallande mikroorganismerna Giardia och Cryptosporidium i Mälaren, liksom i övriga stora svenska ytvattentäkter. 5.3 Statusklassificering Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns distrikt har kartlagt och statusklassificerat Mälarens bassänger (tabell 5.3). Fyra av Mälarens vattenförekomster uppnår inte god ekologisk status. Det är bland annat den västra delen av Mälaren och tarmen upp mot Uppsala som berörs och det är övergödning som är det största problemet (Vattenmyndigheten Norra Östersjön och Länsstyrelsen Västmanland län, 2008 och 2009b). Tre av Mälarens vattenförekomster uppnår inte god kemisk status. Det är hamnområdena i Västerås och Köping samt den stockholmnära Rödstensfjärden. Problemen gäller förekomst av tributyltennföreningar (TBT) samt polyaromatiska kolväten (PAH). Bedömningen av kemisk status omfattar inte kvicksilver och kvicksilverföreningar. Om dessa beaktas uppnås inte god kemisk vattenstatus i någon ytvattenförekomst i Norra Östersjöns vattendistrikt. Tabell 5.3. Ekologisk och kemisk status för Mälarens nio vattenförekomster samt miljökvalitetsnorm (MKN). Vattenförekomst Stora Ullfjärden SE661347-159570 Lårstaviken SE661828-160253 Nuvarande Ekologisk status Nuvarande Kemisk status Måttlig status* God status Otillfredställande status* God status* MKN Ekologiska Kvalitetskrav God status Tidsfrist 2021 God status Tidsfrist 2021 MKN Kemiska Kvalitetskrav God status God status God Status Uppnår ej god status* God Status God status 2015 undantag för TBT (2021) God Status God status God status God status Måttlig status* God status Måttlig status* God status God status God status Västerås hamnomr SE660825-154247 Måttlig potential* Uppnår ej god status* Köpingsviken SE659631-151422 Måttlig potential* Uppnår ej god status* Rödstensfjärden SE657596-161702 Gripsholmsviken SE658594-159015 Blacken SE659716-155074 Galten SE659356-152200 Görväln SE659147-160765 *Risk att god status inte uppnås till 2015. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc God status Tidsfrist 2021 God status Tidsfrist 2021 God status God potential Tidsfrist 2021 God potential Tidsfrist 2021 God status God status God status God status 2015 undantag för PAH (2021) God status 2015 undantag för TBT (2021) 21 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 5.4 2011-12-21 Förhållandet Mälaren – Saltsjön Mälaren avsnördes från havet och blev gradvis en insjö under 1100 och 1200-talen då trösklarna vid Norrström genom landhöjningen kom allt närmare vattenytan. Vattenståndsskillnaden mellan Mälaren och Saltsjön har trots landhöjningen förblivit cirka 0,7 meter vid medelvattenstånd. Detta beror på att trösklarna i Stockholm består av löst sand och grus (Brunkebergsåsen) som successivt eroderats ner. Statistik för Mälarens vattenstånd för nollalternativet respektive huvudalternativet redovisas i tabell 3.1 (data från SMHI 2011a). Statistik för havsvattenstånd för dagens klimat samt för framtida klimat har tagits fram av SMHI (SMHI 2011b). Saltsjöns nivå kan variera snabbt beroende på vind- och tryckförhållanden. Mälarens utlopp sker i 9 punkter, se tabell 5.4 och figur 5.1. Vid de situationer då Saltsjön ligger högre än Mälaren finns risk för saltvatteninträngning. Då nivån i Saltsjön överstiger luckornas höjd (se tabell 5.4) kan saltvatten tränga in direkt i dessa lägen. Är den relativa skillnaden mellan Saltsjön och Mälaren stor så förvärras problematiken vid ett eventuellt inläckage (inflödet blir större). Dammarna vid Riksbron och i Stallkanalen är lägst, och där nivåerna överskrids först. Därefter kommer Karl Johan slussen. Som ett exempel på situation då Saltsjöns nivå låg högt kan januari 2007 nämnas. Den 21 januari var nivån samma som i Mälaren vid Hammarbyslussen (+1,07). Något inläckage skedde dock inte eftersom luckhöjderna inte överskreds. Tabell 5.4. Luckhöjder med mera vid Mälarens utlopp. Information från Stockholms hamnar (Hans Bergström) samt Sjöfartsverket, Södertälje. Utlopp Luckhöjd / dammkrön (RH2000) Riksbro-dammen Stallkanalen Avtappningskanalen (Nils Ericson) Karl Johan slussen Hammarbyslussen Kulvert Hammarby Södertälje slussen Kulvert Maren (Södertälje) Kulvert Vettersgatan (Södertälje) +1,09 +1,09 +1,89 +1,59 +2,17 Undervattenskulvert (stängningsbar) +1,89 Undervattenskulvert (ej stängningsbar) Undervattenskulvert (ej stängningsbar) Dammen vid Riksbron har en fisklucka. Denna är utformad som ett urtag/jack i den stora luckan. Nivån är lägre här och ger således ett utflöde i normalläget. Enligt SMHI (SMHI 2011a) har detta utflöde negativ betydelse vid perioder då vattennivån i Mälaren är låg och vattenmagasinet i Mälaren är ansträngt. Fiskluckan utgör i dagsläget även ett riskmoment där ett inflöde av saltvatten kan ske vid höga havsnivåer. Enligt uppgift från Stockholms hamnar är luckan utformad så att den ska kunna stängas, denna funktion används dock inte i dagsläget. För att undvika direkt inströmning av saltvatten är luckornas höjd och täthet viktigast. Men vid situationer med havsvattenstånd högre än Mälarens med lång varaktighet kan inläckage ske via Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 22 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 mark och grundvatten samt otätheter utanför luckorna. Detta bedöms dock inte ske i sådan omfattning att dricksvattenförsörjningen påverkas negativt. Tätning vid Helgeandsholmen har erhållits genom den spontning som genomförts för Riksdagshuset. Denna hade egentligen till syfte att hålla uppe grundvattennivån för att bevara grundläggningens träpålar. På Rosenbadsidan kan ett läckage via botten och mark iakttas, detta var tydligt i samband med den provtappning som utfördes 2008 (Stockholms stad, 2008). Då läckte Mälarvatten ut till Saltsjön, men läckage kan antagligen också ske den omvända vägen. Stockholm Vatten AB har i sina provtagningar i Östra Mälaren konstaterat förhöjda salthalter i samband med större inflöden av saltvatten (Stockholm Vatten AB 2010). Det tunga saltvattnet har vid dessa tillfällen inte nått längre in i Mälaren än till djupområdet vid Klubben. Tidigare skedde större saltvatteninbrott som nådde längre in, men justeringar i vattendomen har förbättrat situationen. Speciellt i Årstaviken har höga salthalter uppmätts. Direkt inträngning via Hammarby slusslucka kan inte ske i dagens högvattensituationer eftersom luckan är tillräckligt hög. Däremot sker ett litet vattenutbyte i samband med slussning. 5.5 Grundvatten och Mälaren De viktigaste grundvattenresurserna förekommer i åsformationer. Ett flertal sådana större grundvattenförande åsformationer löper genom området såsom Uppsalaåsen, Enköpingsåsen, Badelundaåsen och Malmsjöåsen (se figur 5.3). Samtliga åsformationer är identifierade av SGU som att de är av nationell betydelse för vattenförsörjning (SGU, 2004). Grundvattenmagasinen närmast Mälaren kan stå i hydraulisk kontakt med ytvattnet. Detta styrs av de lokala förhållandena (jordlager, topografi med mera). Grundvattennivåer styrs främst av grundvattenbildning från nederbörd. Där kontakt finns mellan grundvattenmagasin och ytvatten kan detta påverka grundvattennivåerna i närområdet. Några specifika nivåer är svårt att ange generellt då detta styrs av lokala förhållanden. Förändringar i Mälarens nivå utjämnas och fördröjs i angränsande grundvattenmagasin, vilket ger kortvariga förändringar med begränsad påverkan i grundvattenmagasinen. Oberoende av Mälarens vattenstånd sker en naturlig fluktuation i grundvattennivåer orsakade av mängd nederbörd och avdunstning. Det är inte ovanligt att denna variation uppgår till cirka 0,5 m under en årscykel. För att minimera påverkan på grundvattenkvaliteten bör Mälarens ytvatten ha små nivåvariationer och ett oförändrat medelvattenstånd. Generellt för vattenkvalitet gäller att vid höga grundvattennivåer tillförs mer organiskt material till Mälaren från omgivande mark. Vid låga grundvattennivåer oxideras sulfider i marken till sulfat. Vid låga nivåer kan grundvattentäkter drabbas, dels kvantitetsmässigt (av vattenbrist eller torrläggning), dels kvalitetsmässigt då tillflöden sker från djupare delar av grundvattenmagasinet. De naturliga variationerna i grundvattenmagasinen samt avsänkningar i samband med uttagen för dricksvattenproduktion bedöms dock påverka grundvattentäkterna mer än Mälarens nivå ur kvalitetsaspekt. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 23 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Figur 5.3. Grundvattenförekomster i Mälarområdet. Ur SGU:s databaser, © Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Relikt saltvatten (det vill säga saltvatten från de perioder då Mälardalen var täckt av hav) har konstaterats i åsarna vid Strängnäs (Gorsingeholm) och Enköping (Fagerudd). Detta saltvatten är instängt i ”hydrauliska fällor”, och en försämring av grundvattenkvaliteten kan ske vid lägre nivåer i Mälaren eftersom marginalen till saltvattnet minskar. I dagsläget har endast större grundvattentillgångar statusklassificerats. Samtliga berörda grundvattenförekomster har klassificeringen god kvantitativ och kemisk status (Vattenmyndigheten Norra Östersjön och Länsstyrelsen Västmanland län, 2009b). 5.6 Mälaren som dricksvattentäkt Mälaren fyller en viktig samhällsfunktion som källa för dricksvattenförsörjning för mer än 2 miljoner invånare i Mälardalen och Stockholmsregionen. Att långsiktigt säkerställa denna funktion ingår i de grundläggande målen för regleringen av Mälaren (såväl dagens reglering som det nya förslaget till reglering). Av karta i bilaga 1 framgår vilka kommuner som försörjs helt eller delvis med vatten från Mälaren. Vatten från Mälaren används som råvatten för Stockholmsregionen (via vattenverken Lovö, Norsborg och Görväln) och för Håbo kommun (vattenverken i Bålsta och Skokloster). Mälarvatten används även indirekt för produktion av konstgjort grundvatten i Västerås och Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 24 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Södertälje (som reserver i Strängnäs och på Ekerö). I bilaga 2 redovisas de ungefärliga lägena för de större ytvattenintagen. Omkring 8 m3/s utnyttjas för dricksvattenproduktion, motsvarande omkring 5% av medelflödet och omkring 13 % vid stängda utskov. Till Norsborgs vattenverk förs vatten från västra Mälaren, medan vattenverken Lovö och Görväln tar in vatten från såväl västra som norra Mälaren (tillflödet via Fyrisån). Det näringsrika vattnet från det nordliga tillflödet (Uppsalaslätten) är tyngre än det västliga och sjunker därför djupare ner. Detta vatten kräver mer kemikalier vid beredningen och utnyttjas därför främst under sommaren då det djupare vattnet håller en eftersträvad lägre temperatur än det ytligare lätta vattnet. Ur kapacitetssynpunkt är det möjligheten att ta in vatten till vattenverken som styr, här är det nivån vid intagsanordningarna som är begränsande. Uppgifter för de olika vattenverkens intag har inhämtats från vattentäkternas huvudmän (Stockholm Vatten AB, Norrvatten, Håbo kommun, Mälarenergi och Telge Nät). Vid vattenverken Lovö och Görväln finns djupa fjärdar och intag har placerats på flera olika djup. Detta ger en flexibilitet och ökar driftsäkerheten. Intagen utnyttjas vid olika perioder av året, de djupaste intagen används främst sommartid för att säkerställa en låg temperatur. Tillfälligt bedöms de kunna utnyttjas även under andra perioder, dock med ökade kostnader för behandlingen av vattnet (speciellt vid Görvälnverket där det djupa vattnet utgörs av tillflödet från norra Mälaren med en sämre vattenkvalitet). Norsborg ligger vid Rödstensfjärden som inte är så djup, och här finns endast ett intagsläge. Intagsledningarna mynnar i strandnära intagskammare/intagsbassänger där silar och pumpar är installerade, se figur 5.4. Figur 5.4. Principfigur vattenintag till Norsborgs vattenverk (efter broschyr från Stockholm Vatten AB). Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 25 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Dessa konstruktioner, som är mer ytligt belägna, är öppna och kommunicerar med Mälarens vattenyta och det är här som intaget av vatten är känsligt för Mälarens nivå. Intagskonstruktionerna är fasta och går inte eller är svåra att bygga om. En lägre vattennivå än den styrande nivån i intagskammaren innebär att det inte går att pumpa in vatten med full (maxflöde) respektive normal kapacitet. Vid lägre nivåer suger pumparna in luft och/eller silarean reduceras betydligt. Västerås (Mälarenergi) har angett att deras intag ligger så att det inte är känsligt för låga nivåer. Konstruktionen i intagsbassängen klarar nivåer ner till ca +0,2 meter. Södertälje (Telge Nät) har angett att deras intag vid Bastmora inte är känsligt för låga nivåer. Håbo kommun har angett att det vintertid förekommer problem med låga vattentemperaturer vid intaget, något som gör vattnet svårbehandlat. Intagsnivån i Norsborgs västra verk är dimensionerande då intaget ligger ytligast. Vattenverket står också för en stor andel av dricksvattenproduktionen. Vid litet tillflöde till Mälaren erhålls generellt en god kvalitet på råvattnet, då blir självreningen i de stora fjärdarna uppströms intagen god eftersom uppehållstiden är lång. Detta gäller för Storstockholm, Södertälje och Håbo (Bålsta). I Västerås är vattenkvaliteten vid intaget främst präglad av lokala nederbörds- och vindförhållanden, här finns inte samma goda förutsättningar för självrening. Låga nivåer har ofta samband med hög temperatur vilket ger längre period med temperaturskiktning och större risk för syrebrist och kvalitetsproblem (frigörelse av föroreningar och näringsämnen från bottensedimenten). Att specificera vid vilken nivå som vattenkvaliteten försämras bedöms inte möjligt. Då vattennivån i Mälaren blir så låg att utskoven stängs ändras förutsättningarna och omsättningen stoppas upp. Stagnanta förhållanden ökar risken för försämrad vattenkvalitet (syrefria förhållanden i bottenvattnet och frigörelse av föroreningar och näringsämnen från bottensedimenten). Råvattnet från Mälaren bereds i vattenverken innan det distribueras till konsumenterna. Detta görs i flera reningssteg, kemiskt (oftast med tillsättning av aluminiumsulfat) och fysikaliskt (med olika typer av filter såsom snabbfilter, långsamfilter eller kolfilter). Slutligen desinficeras vattnet med UV-ljus eller klor. UV-behandling ger bäst reduktion av sjukdomsalstrande mikroorganismer, detta finns i dagsläget inte i samtliga vattenverk. Stockholm Vatten har en reservvattentäkt (Bornsjön) för Norsborg vattenverk. Bornsjön har god kapacitet och kan klara ett långvarigt uttag. Det finns ingen reservvattentäkt för Lovö vattenverk. Norrvatten har fyra grundvattentäkter som reserver för Görvälnverket. Dessa täcker dock endast ca 40 % av Norrvattens normalproduktion, och uttagen kan bara göras under en relativt begränsad tid. Viss överföring mellan Norsborg, Lovö och Görväln är möjlig via distributionsnätet. För Håbo kommun finns inga reserver, varken för vattentäkten Bålsta eller Skokloster. Det finns inga reservvattentäkter i Södertälje eller Västerås, däremot finns här en viss reservvolym i grundvattenmagasinen (enligt MSB 2012 för cirka tre veckors försörjning). 5.7 Grundvattentäkter i närområdet av Mälaren Grundvattenförekomsterna i Mälardalen utnyttjas för kommunal vattenförsörjning i Uppsala, Enköping, Västerås, Södertälje, Strängnäs, Eskilstuna, Upplands-Bro och Sigtuna. Vid översvämning av tillrinningsområdet finns risk för indirekt påverkan på grundvattentäkter på Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 26 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 grund av föroreningar. Grundvattentäkterna är dock inte lika sårbara som ytvattentäkter eftersom de skyddas av marklagren. Vid transporten genom marklagren sker dessutom ett antal processer såsom fastläggning, nedbrytning och avskiljning. Grundvattentäkterna kan däremot bli utslagna för lång tid om de förorenas allvarligt. Direkt påverkan på grundvattentäkter av ytvatten från Mälaren beror till stor del på uttagsbrunnarnas placering och hur de är utformade. Detta gäller även enskilda grundvattentäkter. Mälarvatten utnyttjas för produktion av konstgjort grundvatten i Södertälje, Västerås och på Ekerö. Ytvattnet infiltreras i öppna bassänger i grundvattentäkterna. Om förorenat ytvatten infiltreras kan grundvattenmagasinet bli förstört för lång tid eftersom omsättningstiden oftast är lång och sanering kan vara svårt att genomföra. Grundvattentäkten Visholmen i Strängnäs (numera reservvattentäkt) bygger på infiltration av Mälarvatten genom sjöbotten och marklagren (så kallad inducerad infiltration). 6 Faktorer som påverkar dricksvattenkvaliteten Det mångfaldiga nyttjandet av Mälaren innebär att det förutom den nya regleringen finns ett stort antal faktorer som påverkar vattenkvaliteten. Dessutom påverkar många av de verksamheter som förekommer inom avrinningsområdet vattenresursen direkt eller indirekt. De riskobjekt/påverkansfaktorer som bedöms kunna påverkas vid förändrade vattenstånd kommenteras i detta kapitel. Enligt en rapport som Svenskt Vatten tagit fram (Svenskt Vatten 2007a) kan höga vattennivåer och översvämningar öka risken för att föroreningar kommer ut direkt i ytvattnet eller i tillrinningsområdet för vattentäkter. Föroreningar som kommer ut direkt i vattnet via utsläpp ger snabbare effekt än sådana som går via marklagren. Föroreningarna kan ge akuta problem av mikrobiologisk karaktär såsom utbrott av vattenburen smitta, men med begränsad varaktighet. De kan också vara av karaktären ”miljögifter” som kan ge mer eller mindre permanenta skador på en vattentäkt. Speciellt grundvattentäkter med långsamma flöden och med fastläggning av föroreningar i marken kan skadas för mycket lång tid. En av de absolut största riskerna för dricksvattenförsörjningen är vattenburen smitta orsakad av sjukdomsframkallande mikroorganismer av olika typ. Dessa härstammar från mänskligt avlopp och gödsel från djur. Enligt Svenskt Vatten (2007a) reduceras bakterier som Campylobacter och E.coli normalt effektivt i ytvattenberedning. Protozoerna Cryptosporidium och Giardia är problematiska eftersom de kan överleva flera månader i ytvatten och dessutom har hög tålighet mot desinfektion. De har dessutom låga infektionsdoser. Cryptosporidium och Giardia bedöms ha mycket stor betydelse för svenska förhållanden. Cryptosporidium har hittats i flertalet ytvattentäkter utomlands och i Sverige (Svenskt Vatten och Smittskyddsinstitutet 2011). Under 2010 och 2011 har två större vattenburna utbrott av Cryptosporidium skett i Sverige, i Östersund respektive Skellefteå med i båda fallen uppskattningsvis 20 000 personer sjuka (SMI 2011). Utbrotten rankas som de största utbrotten av Cryptosporidium inte bara i Sverige utan i Europa i modern tid. I båda fallen har smittan konstaterats vara av human typ från avloppsvatten. Kända historiska stora utbrott av Cryptosporidium är Milwakuee i USA 1993 (uppskattningsvis 400 000 personer sjuka) och Galway på Irland 2007 (uppskattningsvis 10 000 personer sjuka). I Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 27 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 USA-fallet inträffade även runt ett femtiotal dödsfall. Intensiv nederbörd med påföljande snabb ytavrinning samt bräddning av avloppsvatten bedöms vara bidragande orsaker. Giardia konstaterades ligga bakom ett stort utbrott av vattenburen smitta i Bergen 2004. Calicivirus, som är det virus som orsakar så kallad vinterkräksjuka, konstaterades ligga bakom ett vattenburet utbrott i Lilla Edet (Svenskt Vatten 2010). Källan till smittan är inte klarlagd men den mikrobiologiska vattenkvaliteten i råvattentäkten Göta älv var dålig vid tiden strax före utbrottet. På karta i bilaga 2 redovisas de viktigaste skyddsobjekten (vattenintag och vattenskyddsområden) och påverkansfaktorerna (större avloppsreningsverk, förorenade områden och farleder). 6.1 Avloppsvatten och dagvatten Enligt en rapport som Svenskt Vatten tagit fram (Svenskt Vatten 2007b) kan högre vattennivåer i recipienterna resultera i: · Sämre avledning av dagvatten om dämning sker längre in i dagvattensystemen · Risk för återströmning till spillvattensystemet i brädd- och nödavlopp · Ökad risk för mark- och källaröversvämningar (med avloppsvatten) Dessutom kan bräddningar av orenat eller dåligt renat avloppsvatten och dagvatten öka. Mälaren är recipient för olika typer av utsläpp. Totalt sett är det drygt 5 % av det vatten som lämnar Mälaren (räknat som medelflöde) som tillförs via kommunala avloppsreningsverk, dagvatten och industrier. För svenska förhållanden är Mälaren intensivt utnyttjad som recipient. Huvuddelen av Storstockholms renade avloppsvatten leds till Saltsjön, men avloppsystemen har ett flertal bräddavlopp till Mälaren. För de tätorter som ligger i Mälardalen utgör sjön i princip den enda möjliga recipienten. Det finns både större och mindre kommunala avloppsreningsverk runt om Mälaren, lokaliserade till strandnära lägen. Spillvatten innehåller näringsämnen, syreförbrukande ämnen, tungmetaller, smittämnen och organiska ämnen som till exempel läkemedelsrester. I avloppsreningsverket reduceras föroreningshalterna av många ämnen. I väl fungerande avloppsreningsverk reduceras även smittämnena väsentligt. Renat spillvatten kan dock innehålla läkemedelsrester och andra kemiska ämnen eftersom avloppsreningsverken inte är byggda för att avlägsna dessa. Bräddning av spillvatten förekommer dels vid så kallad nödbrädd som inträffar vid elavbrott och dels på grund av hydraulisk överbelastning av kombinerade system (där dag- och spillvatten leds i gemensam ledning). Under normala förhållanden förekommer nödbrädd sällan och ger begränsade mängder bräddat avloppsvatten. Vissa kommuner, exempelvis Stockholm, har kombinerade system med bräddningar som följd till exempel på grund av intensiva regn sommartid som ger hydraulisk överbelastning i ledningsnätet. Vid höga nivåer i Mälaren kan bakåtströmning ske via brädd- och nödavlopp som ligger lågt, vilket får en mängd negativa konsekvenser. Här har bräddavloppets nivå helt avgörande betydelse. När vattnet väl kommit in i spillvattensystemet kommer det att belasta hela systemet med ledningar och pumpstationer hela vägen till avloppsreningsverket. Det kommer även att medföra kraftig överbelastning av Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 28 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 avloppsreningsverken, reningen skulle då kraftigt försämras. Mälaren och avloppssystemen kommer i värsta fall att fungera som kommunicerande kärl Storstockholms renade avloppsvatten leds i normalfallet till Saltsjön och Himmerfjärden. Vid bräddning, i Stockholm främst av hydrauliska skäl, leds avloppsvatten istället till Mälaren och Saltsjön. Utöver bräddningen av hydrauliska skäl förekommer i samtliga kommuner runt Mälaren nödbrädd från pumpstationer orsakad av tekniska problem eller överbelastning. Mälaren belastas även med dagvatten från exploaterade ytor runt hela Mälaren. Det rör sig om allt från små utloppsledningar till stora tunnlar och diken. Dagvatten kan innehålla flera olika föroreningar som slam (suspenderade ämnen), tungmetaller och organiska ämnen som olja, PAH med mera. Dagvattnet innehåller också näringsämnen men i betydligt mindre koncentrationer än till exempel spillvatten från hushåll. Ibland kan bakteriehalterna, särskilt från djur och fåglar, bli höga. Vintertid tillkommer stora mängder salt som använts för halkbekämpning. Om höga nivåer i Mälaren sammanfaller med regn innebär det sämre avledning av dag- och dräneringsvatten. Detta gäller alla dagvattensystem med utlopp i Mälaren oberoende av vilken nivå utloppen ligger på (de förutsätts ligga under nuvarande medelvattenytan). Flacka system som avvattnar låglänta områden drabbas givetvis mer än branta system. Tyréns har tidigare genomfört riskutredningar avseende vattenskyddsområdet Östra Mälaren (VAS-rådet 2008). I dessa utredningar redogörs för utsläpp av dag- och bräddvatten från Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Upplands Bro och Stockholms stad. Det rör sig om drygt 40 stycken dagvattenutsläpp varav cirka fem större diken. Den största koncentrationen av utsläppspunkter finns i närheten av Norsborgs vattenverk kring Vårby/Slagsta i Huddinge och norra Botkyrka samt på Ekerö. Den årliga tillförseln av dagvatten till vattenskyddsområdet beräknas uppgå till cirka 10 miljoner m3 per år. Utöver dagvatten från regn, snösmältning och spolvatten beräknas även 15 000-20 000 m3 släckvatten från brandbekämpning årligen kunna nå vattenskyddsområdet. Den bräddade mängden avloppsvatten till vattenskyddsområdet Östra Mälaren beräknas uppgå till ca 50 000 m3 per år. Antalet bräddtillfällen i skyddsområdet uppgår totalt till cirka 100 stycken per år. Enstaka utsläpp kan uppgå till 5 000 m3 eller mer. Den största mängden (cirka 30 000 m3 per år) är hydraulisk bräddning från överbelastade ledningar i Stockholms kombinerade ledningsnät. I det duplicerade ledningsnätet förekommer förhållandevis omfattande bräddning av spillvatten från Ekerö (cirka 7 000 m3 per år). I en rapport från Länsstyrelsen Gävleborg (2009) har ett överslag gjorts på vilken näringsbelastning som bräddningar utgör för hela Sverige. Siffrorna anses dock vara mycket osäkra eftersom de baseras på uppgifter för året 2006 som var ovanligt nederbördsrikt i västra Sverige. Enligt Tyréns och Verna Ekologi (2009) är det endast möjligt att göra grova uppskattningar av mängden bräddvatten utifrån tillgänglig statistik. Det finns stora lokala skillnader mellan kommuner i mängden bräddat vatten och i utspädningsgrad. Utifrån näringsinnehåll i bräddvatten och information om bräddningar i ett antal kommuner har utsläpp av näringsämnen grovt beräknats i ovanstående rapport. Av tillförseln av näringsämnen i Östersjön står bräddningar endast för ett fåtal ton fosfor och kväve årligen (Tyréns och Verna Ekologi, 2009). Det krävs detaljerad information avseende respektive avloppssystem och avloppsreningsverk för att kunna kvantifiera den belastning på Mälaren som bräddning på grund av förändringar i vattenståndet orsakar. Tyréns bedömning är att detta inte är nödvändigt eftersom detta bidrag bedöms vara försumbart i jämförelse med den totala belastningen på Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 29 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Mälaren. Huvudorsaken till bräddningar är dessutom extrem nederbörd och inte höga vattenstånd i sig. Däremot utgör bräddningar ett hot mot dricksvattenproduktionen genom sitt innehåll av främst mikroorganismer men även av olika ämnen som kan vara hälsofarliga eller påverka smak och lukt på det producerade dricksvattnet. Om en bräddning påverkar dricksvattenkvaliteten beror av utspädningsgraden och transporttiden. Kombinationen stor ytavrinning och bräddning kan skapa situationer där vattenverkens barriärer inte fungerar fullt ut. Om den höjda grundvattenytan orsakar inläckage till ledningar uppstår konsekvenser främst i samband med intensiva regn. Sådana intensiva regn förekommer på sommaren då grundvattennivån normalt är som lägst. I den speciella studie som utförts avseende enskilda avlopp (Tyréns 2011-12-21 b) har uppgifter inhämtats från fyra kommuner (Ekerö, Köping, Strängnäs och Västerås). Utifrån dessa uppgifter bedömer Tyréns att cirka 200 enskilda avloppsanläggningar med infiltration eller markbädd berörs inom dessa kommuner. Genom att grovt uppskatta antalet anläggningar i övriga 20 kommuner erhålls ett totalt antal av cirka 500 berörda anläggningar kring Mälaren. I några kommuner bedöms enskilda avloppsanläggningar vid Mälaren vara få eller helt saknas, bland annat i Stockholm, Botkyrka, Järfälla, Salem och Hallstahammar. Tyréns har antagit att de enskilda anläggningarna i genomsnitt har en reningsgrad på 50 % avseende fosfor och 30 % avseende kväve och med dessa antaganden blir utsläppen från de uppskattningsvis 500 enskilda anläggningarna enligt tabell 6.1. I beräkningarna har antagits att fastigheterna bebos med 4 personer året runt, vilket troligen är en överskattning. Tabell 6.1. Belastning av näringsämnen från 500 enskilda avloppsanläggningar med antagande om 50 % rening avseende fosfor och 30 % avseende kväve. Näringsämne Fosfor Kväve Belastning/dygn 2,1 kg 18,9 kg Belastning/månad 63 kg 567 kg Belastning/år 766 kg 6900 kg Om de enskilda avloppsanläggningarna skulle slås ut helt skulle utsläppen uppgå till 4,2 kg fosfor och 27 kg kväve per dygn. Under en månad utan rening av avloppsutsläppen från de enskilda anläggningarna skulle utsläppet bli 126 kg fosfor och 810 kg kväve. Att all rening slås ut samtidigt i samtliga reningsanläggningar förefaller dock inte sannolikt. Det kan därför antas att utsläppet skulle bli lägre. 6.2 Avrinning från jordbruks- och skogsmark Det största tillskottet av näringsämnen kommer från jordbruksmark i närområdet och från ådalarna (Tyréns 2010-04-10 rev 2010-10-27). Jordbruket i Mälarens närområden är i stor utsträckning inriktat på produktion av spannmål och är starkt rationaliserat och med jämförelsevis låg djurhållning. Det innebär en omfattande jordbearbetning, gödsling och användning av bekämpningsmedel i områden kring Mälaren jämfört med de områden som ligger längre upp i avrinningsområdena. Jordbruksmarken består till övervägande del av leror. Från dessa eroderar stora mängder lerpartiklar och därmed partikelbunden fosfor. Kväveläckaget från sådan mark är å andra sidan mer begränsat. Belastning från skogsmark är betydligt mindre än från jordbruksmark. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 30 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Avloppsreningsverken står för en stor andel av näringsbelastningen, cirka 25 % av kvävetillförseln samtidigt som glesbygdens enskilda avlopp orsakar höga fosforutsläpp. Sjöns bottensediment där fosfor finns lagrat står troligen också för en betydande andel genom intern belastning. Det förekommer också tillskott av näringsämnen via deposition direkt på sjöns yta. Fördelningen av näringsämnen till Mälaren från olika källor framgår av tabell 6.2. Tabell 6.2. Fördelning av tillskott av kväve och fosfor till Mälaren från olika källor (från Tyréns 2010-0410_rev2010-10-27). Kväve N (kg/ha) 9,2 1,9 1,7 0,99 2,9 6 Källa Åkermark Betesmark Bebyggelse Skogsbruk Hygge Deposition Fosfor P (kg/ha) 0,6 0,05 0,016 0,023 0,04 Figur 6.1 och 6.2 visar fördelningen mellan olika källor av kväve och fosfor till Mälaren. Brutto Totalkväve Mälarens avrinningsområden 3% 23% Jordbruk 37% Skog Myr Öppen mark Deposition Hygge 2% Dagvatten 2% Enskilda avlopp Avloppsreningsverk 2% Industri 13% 2%1% 15% Figur 6.1. Bruttobelastning totalkväve inom Mälarens avrinningsområde. Siffror från PLC5, rapportering till HELCOM. Data hämtat på www.smed.se Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 31 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Brutto totalfosfor från Mälarens avrinningsområden 7% 1% 8% Jordbruk Skog 6% Myr 1% Öppen mark 2% Deposition Hygge 5% Dagvatten 0% 8% 62% Enskilda avlopp Avloppsreningsverk Industri Figur 6.2. Bruttobelastning totalfosfor inom Mälarens avrinningsområde. Siffror från PLC5, rapportering till HELCOM. Data hämtat på www.smed.se 6.3 Strandbete Förutom avloppsvatten är det strandnära betet en annan möjlig källa till vattenburen smitta eftersom betesdjur är bärare av mikroorganismer som kan orsaka sjukdomar hos människor. Betesdjur kan vara smittkälla för en rad vattenburna sjukdomar. De smittämnen som är av betydelse i samband med strandbete och smittspridning till ytvatten är bakterierna Campylobacter, patogena E. coli, VTEC/EHEC, calicivirusen norovirus och sapovirus, protozoerna Cryptosporidium och Giardia. En riskanalys har genomförts för Göta älv (Svenskt Vatten 2003) som visar att risken för påverkan från strandbete av 100 nötkreatur inte är försumbar, detta satt i relation till Göta älvs stora flöde (550 m3/s i medelvattenföring). Mälarens medelvattenföring är lägre (163 m3/s) varför risken för påverkan bedöms bli högre än för Göta älv. En studie har genomförts avseende vilket hot Cryptosporidium kan innebära mot vattenverken Norsborg och Lovö (Brodin 2002). Strandbete bedöms som ogynnsamt för vattenkvaliteten eftersom transportvägen från smittkällan till vatten blir som kortast. En kunskapssammanställning om strandbete och dess påverkan på ytvattenkvalitet har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket (Göteborgs universitet 2008) inom ramen för arbetet med uppdatering av Handboken för vattenskydd. Studien fastslår att kraftig nederbörd är den i särklass viktigaste faktorn för spridningen av vattenburen smitta. Översvämning av Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 32 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 områden som används för strandbete bedöms vara en likartad faktor. Andra viktiga faktorer är transporttid, vegetation och dräneringsförhållanden och patogeners överlevnadstid. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Jordbruksverket (SJV), Livsmedelsverket (SLV), Smittskyddsinstitutet (SMI) och Socialstyrelsen (SoS) har gemensamt antagit en handlingspolicy (2008) som rekommenderar att betande djur ska hållas på ett sådant sätt att badvatten eller dricksvatten inte förorenas samt att risken för kontamination av vattendrag minimeras. Handlingspolicyn avser VTEC men med hänsyn till att Cryptosporidium och Giardia är mer problematiska (högre överlevnad, lägre infektionsdos, högre tålighet) bör den även kunna användas som restriktion för dessa. 6.4 Förorenade områden Utläckage från förorenade områden och industriområden kan påverka yt- och grundvattenresurser. Stigande vattennivåer och ökande ytavrinning kan i större utsträckning medföra utläckage från förorenade områden. Detta gäller även vid översvämningar samt vid fluktuerande och periodvis stigande grundvattennivåer. I det befintliga underlaget finns uppgifter om förorenad mark och potentiellt förorenad mark från Ekerö kommun, Stockholms kommun, Håbo kommun, Kungsör, Hallstahammar, Västerås och Köping. Data från länsstyrelsen i vissa län finns också i databasen. De anger områden på kommunnivå. Data för förorenade områden varierar innehållsmässigt. Vissa data innehåller endast en typ av verksamhet, medan andra är mer heltäckande. En del objekt är noga utredda, andra är inskrivna utifrån vaga misstankar. Frånvaro av objekt är inte säkert detsamma som att markföroreningar saknas, nya uppgifter tillkommer och databaser uppdateras kontinuerligt. Ett mindre antal objekt är klassade enligt MIFO1-modellen. MIFO är tänkt som ett hjälpmedel att gallra mellan ett större antal förorenade områden för att avgöra vilka som är mest angelägna att undersöka vidare eller sanera. Antalet misstänkt förorenade områden är färre än vad som framkommer i objektslistan eftersom varje post motsvarar en bransch på en plats. På en plats kan det ha bedrivits flera olika verksamheter genom åren med olika branschtillhörighet. Förorenade områden redovisas på karta i bilaga 3. Det finns en viss osäkerhet i det geografiska läget. Informationen om förorenade områden täcker inte hela det berörda området varför antalet är underskattat. 6.5 Sjöfart Mälaren är en mycket flikig sjö med många öar och farlederna går ofta i trånga passager och passerar nära vattenintag och vattenverk, se figur 6.3. 1 Metodik för inventering av förorenade områden Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 33 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Figur 6.3. Allmänna farleder i Mälaren enligt SJÖFS 1988:5 samt större vattenintag. Det gäller särskilda bestämmelser för sjötrafiken i Mälaren med hänsyn till risken för vattenförorening (Sjöfartsverket 1994). Den viktigaste är krav på dubbelskrov för större oljefartyg. Slussen i Södertälje är den största slussen i Norden. Fartyg på över 10 000 ton dödvikt kan passera (Tyréns 2011-12-21a). Sjöfartsverket planerar nu en utbyggnad av slussen i Södertälje för att kunna slussa större fartyg in i Mälaren. Stora godsmängder hanteras i Mälarens hamnar, till största delen i Västerås, Köping och Hässelby. Detta inkluderar fartyg med last av farligt gods (olja, gas, kemikalier med mera). Transporterna av fosforsyra till Köping har upphört nu men transporterna av ammoniak kvarstår. På farleden mot Köping passerar totalt mer än 1000 lastfartyg per år varav cirka 140 med farlig last ombord. Uppgifterna hämtade från (Stockholm Vatten, Norrvatten och SLV 2007). Vid låga vattenstånd ökar risken för grundstötning för sjöfart, se separat riskanalys avseende sjöfart. I det fall grundstötning orsakar utsläpp av farligt gods eller bränsle kan dricksvattenförsörjningen påverkas. Farleder passerar nära intagen för de stora vattenverken Norsborg, Görväln, Västerås och Bålsta samt Södertäljes råvattenintag vid Bastmora (jämför figur 6.3). Sannolikheten att dricksvattenuttagen påverkas kraftigt och under lång tid är störst vid utsläpp direkt i vattnet, till exempel vid en fartygsolycka (Stockholm Vatten, Norrvatten och SLV 2007). Risken för direkt påverkan på installationer (intag för råvatten) beror av strömningshastigheten i vattnet. Detta redovisas i separat rapport (SMHI 2011-12-21c). Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 34 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Diffusa utsläpp från sjöfarten under normal drift påverkar inte vattenkvaliteten i så hög grad. Men stora utsläpp kan ske i samband med lastning och lossning samt vid olyckor. Sedan 1995 har cirka 40 sjöolyckor och 3 incidenter inrapporterats. Det är främst grundstötning, kollision och brand som leder till utsläpp. Det finns uppskattningsvis cirka 40 000 fritidsbåtar i Stockholmsregionen och betydligt fler i hela Mälaren. Det regionala Saltsjön-Mälarens Båtförbund ansluter drygt 260 båtklubbar med totalt 43 500 medlemmar. Utsläpp kan ske i samband med tankning och olyckor, samt tömning av avloppstankar. Gamla motorer av 2-taktstyp ger stora utsläpp av oförbränt bränsle. För fritidsbåtar gjordes drygt 200 räddningsinsatser i hela Mälaren under perioden 2000-2005. Insatserna har främst gjorts sommartid. Eftersom trafiken, främst sommartid, är intensiv finns en olycksrisk. Sjöfarten (speciellt transporter med farligt gods) inklusive fritidsbåtlivet innebär en betydande risk för dricksvattenförsörjningen (Stockholm Vatten, Norrvatten och SLV, 2007). 6.6 Skyddsområde för vattentäkter För att hantera hot och potentiella risker som kan påverka en specifik vattentäkt upprättas vattenskyddsområden med stöd av regler i Miljöbalken kapitel 7. Vattenskyddsområden avgränsas med utgångspunkt från tillrinningsområde, uppehållstid/transporttid med mera. Vattenskydden för ytvattentäkterna i Mälaren har hittills varit ålderstigna och bristfälliga, i princip endast små ”frimärksområden” runt själva intagen. Under senare tid har dock mer omfattande och adekvata vattenskydd etablerats. Dessa innefattar såväl vatten- som landområden. I dagsläget finns ett fastställt vattenskydd för Östra Mälaren (som inkluderar Storstockholms tre stora dricksvattenintag vid Norsborg, Lovö och Görväln samt ett mindre i Ekerö) och för ytvattendelen av Västerås vattenförsörjning. Förslag till vattenskyddsområde för Håbos vattenintag i Bålsta har lämnats till länsstyrelsen för fastställelse och förslag till vattenskydd för Södertäljes ytvattenintag Bastmora håller på att tas fram. Fastställda skyddsområden samt preliminära skyddsområden för Södra Mälaren (Södertälje kommun) och Bålsta (Håbo kommun) redovisas i tabell 6.3 och i bilaga 2. Tabell 6.3. Redovisning av vattenskyddsområden för ytvattentäkter Vattentäkt Typ av täkt Bålsta Huvudvattentäkt Ytvattentäkt för konstgjord infiltration Ytvattentäkt för konstgjord infiltration Huvudvattentäkterna Norsborg, Lovö och Görväln samt Skytteholm Västerås Södra Mälaren Östra Mälaren Vattenskydd Förslag lämnat till Länsstyrelsen Fastställt Förslag under utarbetande Fastställt Kommun / Huvudman Håbo kommun Mälarenergi Telge Nät Stockholm Vatten AB, Norrvatten, Ekerö kommun Riskanalyser för vattentäkter och avgränsning av vattenskyddsområden har gjorts med utgångspunkt från dagens situation. För de nya vattenskyddsområdena för ytvattentäkterna Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 35 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Östra Mälaren, Bålsta och Södertälje bygger avgränsningen på transporttider genom simuleringar med datormodeller för olika scenarier. Även grundvattentäkter i närområdet till Mälaren har fastställda skydd, dessa har skyddsområden avgränsade på land. Vattenskyddsområden för större respektive mindre grundvattentäkter redovisas i tabellerna 6.4 och 6.5 samt i bilaga 2. Tabell 6.4. Redovisning av vattenskyddsområden för större grundvattentäkter. Vattenskyddsområde Visholmen Uppsala- och Vattholmaåsarna, Sunnersta Hässlö Kommun / Huvudman Typ av täkt Grundvattentäkt, även inducerad infiltration av ytvatten Reservvattentäkt Strängnäs Ordinarie grundvattentäkt Ordinarie grundvattentäkt Uppsala Mälarenergi (Västerås) Ordinarie grundvattentäkt Munksundet Ordinarie grundvattentäkt Malmsjöåsen Enköping Telge Nät (Södertälje) Tabell 6.5. Redovisning av vattenskyddsområden för mindre grundvattentäkter Vattenskyddsområde Typ av täkt Kommun Hovgården, Ekerö Söderby, Ekerö Stenby, Ekerö Enköpingsåsen i Fagerudd Granby, Sigtuna Holmen-Bodarna, Sigtuna Stallarholmen Strängnäs Upplands Bro, Leran Grundvattentäkt Grundvattentäkt Grundvattentäkt Ekerö Ekerö Ekerö Grundvattentäkt Grundvattentäkt Enköping Sigtuna Grundvattentäkt Grundvattentäkt Grundvattentäkt Grundvattentäkt Sigtuna Strängnäs Strängnäs Upplands-Bro 7 Bedömningsgrunder 7.1 Övergripande bedömningsgrunder och miljömål Med dagens regelverk är det inte möjligt att klassificera ytvattenresurser som riksintresse för vattenförsörjning. Det finns ingen alternativ vattenresurs av samma storleksordning i närområdet som kan ersätta Mälaren som dricksvattentäkt. Om det fanns möjlighet att Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 36 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 klassificera en ytvattenresurs som riksintresse för dricksvattenförsörjning så vore Mälaren självskriven. Regionala miljömål som berör vattenresurser har analyserats för Stockholms län, Uppsala län, Västmanlands län och Södermanlands län. Lokala miljömål har analyserats för samtliga kommuner runt Mälaren samt för Nacka och Lidingö kommuner nedströms Slussen. Mälaren är av mycket stor betydelse för vattenförsörjningen i regionen. Mälarens vattenkvalitet, och därmed råvattnets, berörs av ett flertal övergripande miljömål (även delmål i vissa fall) både på nationell och lokal nivå: Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag. För grundvatten är miljömålet Grundvatten av god kvalitet relevant. Flera län har formulerat regionala miljömål för att minska utsläpp av näringsämnen och förorenande ämnen samt att dricksvattenresurser ska hålla en god kvalitet. Flera kommuner runt Mälaren har tagit fram lokala miljömål som berör vattenresursen Mälaren och omgivande grundvattenresurser. Även här handlar målen om att minska utsläpp av näringsämnen och förorenande ämnen samt bevara vattenresursernas kvalitet. Ett flertal kommuners mål handlar också om ett hållbart nyttjande av vattenresurser. Sjöar och vattendrag ska vara en god livsmiljö för djur och växter. Specifikt för råvatten finns i nuläget inga fastställda myndighetskrav avseende vattenkvalitet. De branschriktlinjer som Svenskt Vatten har tagit fram bedöms vara tillämpliga som bedömningsgrund för råvattenkvalitet. Dessa riktlinjer bygger på SLV:s tidigare föreskrifter där krav på undersökningar av råvatten och riktvärden för råvattenkvalitet fanns. Övriga bedömningsgrunder som specifikt rör dricksvatten är: - Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter (SLVFS 2001:30) - Bedömningsgrunder för grundvatten (Naturvårdsverket, SGU) - Socialstyrelsens allmänna råd för enskilda vattentäkter (SOSFS 2003:17) Miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomsterna i Mälaren har beslutats av Vattenmyndigheten för Norra Östersjön enligt kraven i Ramdirektivet för vatten. Dessa avser begreppen ekologisk och kemisk status, men såsom bas för dricksvattenförsörjning utgör Mälaren även ett skyddat område enligt vattendirektivet och vattenförvaltningsförordningen. MKN har även beslutats för grundvattenresurser vad gäller kvalitetsfaktorer samt kvantitativ status. Enligt Ramdirektivet för vatten får vattenstatusen inte försämras. I åtgärdsprogrammen anges att skydd bör upprättas för såväl befintliga vattentäkter som möjliga potentiella. Även i miljömålen anges att skydd ska finnas för både yt- och grundvattentäkter. 7.2 Specifika bedömningsgrunder dricksvatten Med stöd av analysen av förutsättningarna för dricksvattenförsörjning har följande faktorer (främst relaterade till vattenstånd) definierats som mått på störning för de olika aspekterna av dricksvattenförsörjning. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 37 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Mälaren: · Omfattning av översvämning · Omfattning av översvämning av vattenskyddsområden (markareal) · Omfattning av områden med markföroreningar som översvämmas · Omfattning av bräddning av avloppsvatten · Perioder med stängda utskov – Nolltappning · Nivåer i Saltsjön relativt Mälaren · Låga vattenstånd Grundvattentäkter: · Omfattning av översvämning av vattenskyddsområden (markareal) · Omfattning av områden med markföroreningar som översvämmas · Omfattning av bräddning av avloppsvatten · Nivåvariation i grundvattenmagasin · Vattenstånd Det bör påpekas att vattenskyddsområden normalt inte innefattar hela tillrinningsområdet till en vattentäkt. Därför kan givetvis även föroreningar från andra områden som översvämmas nå vattentäkten. 7.2.1 Värdeskala dricksvatten Mälaren som dricksvattenresurs bedöms ha ett mycket högt värde (jämställt med riksintresse). Ytvattentäkterna Östra Mälaren (med intag för vattenverken Görväln, Lovö, Norsborg), Södra Mälaren (med vattenintag Bastmora för konstgjord infiltration för Södertäljes vattenförsörjning), Norra Björkfjärden (med vattenintag för Bålsta vattenförsörjning), Skofjärden (med intag för Skoklosters vattenförsörjning, Västeråsfjärden (med vattenintag för konstgjord infiltration för Västerås vattenförsörjning) bedöms ha höga värden. Detta eftersom samtliga dessa vattentäkter försörjer ett stort antal personer. De större grundvattentäkterna Sunnersta (Uppsala), Hässlö och Fågelbacken (Västerås), Malmsjöåsen (Södertälje), Munksundet (Enköpings kommun) och Visholmen (numera reservvattentäkt för Strängnäs) bedöms ha höga värden. Detta eftersom vattentäkterna försörjer ett stort antal personer (fler än 20 000 personer). De mindre grundvattentäkterna Hovgården, Söderby och Stenby (Ekerö kommun), Fagerudd (Enköpings kommun), Granby och Holmen-Bodarna (Sigtuna kommun), Stallarholmen och Strängnäs (Strängnäs kommun) samt Leran (Upplands Bro kommun) bedöms ha måttliga värden. Var och en av dessa vattentäkter försörjer ett mindre antal personer. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 38 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Konsekvensbedömningen görs för nollalternativet och huvudalternativet med hänsyn till risken för att en störning uppstår för vattenresursen Mälaren eller någon dricksvattentäkt. Slutligen görs en jämförande bedömning mellan nollalternativet och huvudalternativet för att beskriva huruvida en förbättring eller försämring sker. Konsekvenserna värderas enligt skalan små/måttliga/stora negativa och positiva konsekvenser. Storleken av konsekvenserna beror av påverkans omfattning, det påverkade objektets värde samt frekvensen och varaktigheten på påverkan/störning. Eftersom dricksvatten påverkas främst indirekt så gör konsekvensanalysen med utgångspunkt från de faktorer som redovisats i kapitel 6. I vissa fall sker även direkt påverkan av regleringen. En separat konsekvensanalys görs av hur avloppshanteringen påverkas. 7.2.2 Mälarens värde som dricksvattentäkt En centralisering av vattenförsörjning pågår i Storstockholmsområdet. Strängnäs har anslutits till Stockholm Vattens distributionsnät och vattentäkten Visholmen utgör numera reserv. Nynäshamn anslöts till Stockholm Vattens distributionsnät under hösten 2009. Norrtälje planerar för en anslutning till Norrvattens distributionsnät. I samtliga fall används Mälaren som bas, sammantaget innebär detta att Mälarens värde som dricksvattentäkt är mycket högt. I en förstudie utförd på Chalmers har det potentiella värdet av Mälarens ekosystemtjänster och sociotekniska systemtjänster samt dess värde för människors välbefinnande beräknats till cirka 40 miljarder kronor (Morrison 2009). Dricksvattenproduktionen har i denna studie värderats till 2 miljarder kronor per år. Det finns dock ingen alternativ vattenresurs av samma storleksordning i närområdet som kan ersätta Mälaren som dricksvattentäkt, i princip kan den därför betraktas som oersättlig. De alternativ som nämnts är Dalälven och Vättern, för båda dessa erfordras långa överföringar i ledningar eller tunnlar. Kostnaden för detta blir hög, i storleksordningen 10 till 20 miljarder kronor (VAS-rådet 2011). Det finns viss reservvattenkapacitet i nuläget, men denna har begränsad utsträckning i tid. Konsekvenserna av att Mälaren skulle slås ut som bas för vattenförsörjning skulle bli mycket omfattande och allvarliga. I dagsläget är det enligt ovan inte möjligt att klassificera ytvattenresurser som riksintresse för vattenförsörjning. Mälarens värde bedöms dock kunna jämställas med riksintresse. 8 Konsekvenser dricksvatten normaldrift 8.1 Konsekvenser av nollalternativet Höga nivåer Vattennivån för 100-årsflödet (+1,86) samt högsta högvattenstånd (+1,47) överstiger det nivåspann som regleringen syftar att hålla Mälaren inom och vissa områden runt Mälaren översvämmas. Bräddningar av orenat eller dåligt renat avloppsvatten kommer att ske till både Mälaren och Saltsjön vid dessa nivåer. Enligt (MSB 2012) kommer större bräddningar att ske från nivån +1,7. De avloppsreningsverk som i normalfallet har Mälaren som recipient kommer att brädda dit Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 39 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 (Strängnäs, Uppsala, Västerås med flera). Avloppsvatten från avloppsreningsverket i Bromma, som normalt leds till Saltsjön, kommer åtminstone delvis att brädda till Mälaren. Bräddningen sker inom vattenskyddsområdet Östra Mälaren. Även delar av SYVAB:s nät kommer att brädda till Östra Mälaren, istället för att ledas till Himmerfjärden. Hur och i vilken omfattning vattenförsörjningen påverkas beror på aktuella mängder, vilka strömningsförhållanden som råder vid det aktuella tillfället med mera. Avbrott i elförsörjningen kan förvärra situationen. Sammantaget innebär detta att råvattenkvaliteten påverkas negativt, främst avseende risken för vattenburen smitta samt innehållet av föroreningar, organiskt material och turbiditet (brunifiering). Från översvämmade jordbruksområden kan humus och näringsämnen sköljas ut. Även utspolning av gödsel från strandnära jordbruksmark eller betade områden som översvämmas kan ske vilket medför ökad risk för vattenburen smitta. Eftersom hela Mälaren kan betraktas som en dricksvattenresurs har en GIS-analys gjorts av förorenade områden som finns under nivån +1,86 respektive +1,47. På samma sätt har en analys gjorts angående vattenskyddsområden som översvämmas vid dessa nivåer för att belysa påverkan på vattentäkter. En sammanläggning har därefter gjorts av GIS-skiktet för vattenskyddsområden med GIS-skiktet för förorenade områden. Risken för negativ påverkan på vattenförsörjningen beror på de lokala förhållandena, bland annat på hur förorenade områdena är, vilka föroreningar som finns i området samt markförhållandena. Resultaten av GISanalyserna redovisas i tabell 8.1 och för nivån +1,47 bedöms kartan för +1,48 i bilaga 4 kunna användas. Eftersom det finns osäkerheter i lägesangivelser för objekten samt i digitaliseringen av vattenskyddsområden görs inte någon vidare utvärdering av resultaten. De utnyttjas för jämförelser med extrema händelser (se kapitel 9.1). Tabell 8.1. Antal objekt och arealer som påverkas vid översvämning vid normal drift Översvämning 100-årsnivån (+1,86) Högsta högvattennivån (+1,47) Förorenade områden (antal objekt) 103 51 Vattenskyddsområden (areal)2 3352 hektar 2476 hektar Förorenade områden inom vattenskyddsområden (antal objekt) 8 3 Enligt underlagsdata som VA-huvudmännen lämnat till Klimat- och sårbarhetsutredningen (Rosenqvist 2007) bedöms driften vid vattenverken kunna upprätthållas vid 100-års nivån (vid detta tillfälle definierad som +1,83). Den försämrade råvattenkvaliteten kan dock innebära att högre kemikaliedosering erfordras. Risken att mikroorganismer passerar genom vattenverkens barriärer ökar vid översvämning, på grund av högre halter suspenderat material i råvattnet (Smittskyddsinstitutet och Svenskt Vatten, 2011). 2 Vattenskyddsområdet för Västerås ytvattentäkt Hässlö ingår inte i arealberäkningen. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 40 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Sannolikheten för att översvämning med 100-årsnivån ska inträffa är förhållandevis hög (den uppgår till 63 % på 100 år). Därför bedöms nollalternativet ur synvinkel höga vattenstånd sammantaget innebära måttliga negativ konsekvenser för dricksvattenresursen Mälaren. Måttliga negativa konsekvenser bedöms erhållas för de vattentäkter som baseras på ytvatten (höga värden) medan små negativa konsekvenser bedöms erhållas för de vattentäkter som baseras på grundvatten (höga och måttliga värden). Enligt (MSB 2012) är dock en grundvattentäkt mycket sårbar och drabbas redan vid nivån cirka +1,4. Detta objekt bedöms vara relativt lätt att åtgärda (MSB 2012). Ytvattentäkter påverkas direkt av utsläpp i vattnet och de är därför generellt mer sårbara än grundvattentäkter. Även enskild vattenförsörjning, som främst är baserad på grundvatten, inryms i bedömningen av grundvattentäkter. Låga nivåer och låg tappning Vid lägsta lågvatten (+0,55) kan kapacitetsproblem uppstå i intaget till Västra Norsborgsverket på grund av att råvattenpumparna riskerar att suga in luft (jämför figur 5.4). Övriga vattenverk kan fungera normalt (Rosenqvist 2007). Vid lägsta lågvattennivå föreligger även en ökad risk för grundstötning för sjöfarten (Tyréns 2011-12-21). I det fall en grundstötning orsakar utsläpp av farligt gods eller bränsle kan dessa påverka dricksvattenförsörjningen där farleder passerar nära intagen. Detta gäller för vattenverken Norsborg, Görväln och Bålsta samt för Södertäljes och Västerås ytvattenintag (jämför figur 6.4) som samtliga har höga värden. Sammantaget bedöms lägsta lågvattenstånd innebära små negativa konsekvenser avseende dricksvattenförsörjning och ytvattentäkter. I nollalternativet uppgår antalet dagar med nolltappning till 57. Den längsta sammanhängande perioden med stängda utskov uppgår till cirka sex månader (185 dagar), detta inträffade år 2008. Vattenomsättningen försämras och stagnanta förhållanden kan uppstå som ger måttliga negativa konsekvenser för råvattenkvaliteten. Grundvattentäkter bedöms inte påverkas i någon nämnvärd grad. De naturliga variationerna i grundvattennivåer, beroende på nederbörd och avdunstning, kan vara betydligt större. 8.2 Konsekvenser av huvudalternativet Höga nivåer Huvudalternativet innebär att det under normal drift inte sker några översvämningar som överskrider den nivå som regleringen syftar att hålla Mälaren inom. Vattenstånd vid 100årsflöde sänks betydligt (från +1,86 till +1,28) och högsta högvattenstånd sänks med 0,21 meter (från +1,47 till +1,26). Någon översvämning sker då inte av markområden och inte heller av vattenskyddsområden, risken för utlösning av föroreningar och näringsämnen reduceras. Risken för vattenburen smitta från bräddat avloppsvatten samt från översvämmade strandbetesområden och gödslad mark reduceras betydligt. Detta innebär att dricksvattnet skyddas och ger en stor förbättring jämfört med nollalternativet. Statistiskt sett inträffar höga nivåer relativt ofta, sannolikheten att 100-årsnivån ska inträffa är 63 % på 100 år. Huvudalternativet bedöms därför medföra en stor positiv konsekvens för dricksvattenresursen Mälaren (mycket högt värde) ur aspekten höga vattenstånd. Stora positiva konsekvenser bedöms uppstå för de vattentäkter som baseras på ytvatten (höga värden). Måttliga positiva konsekvenser bedöms uppstå för de vattentäkter som baseras på grundvatten, detta eftersom de har höga till måttliga värden samt har lägre sårbarhet på grund av Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 41 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 skyddande marklager över grundvattenmagasinen. I jämförelse med nollalternativet bedöms förbättringar erhållas. Låga nivåer och låg tappning I huvudalternativet höjs Mälarens nivå sommartid något (4 cm), vilket ger en liten förbättring avseende funktionen för vattenintag som är känsliga för låga nivåer (Norsborg). Detta ger också en liten förbättring vad gäller risken grundstötning för sjöfart och därmed risk för olyckor med utsläpp som kan drabba Norsborg, Görväln, Bålsta, Södertälje och Västerås. Jämfört med nollalternativet bedöms huvudalternativets något höjda sommarvattennivå sammantaget medföra en liten positiv konsekvens. Antal dagar med nolltappning sänks betydligt (36 mot 57 i nollalternativet). Perioden med stängda utskov blir ungefär en månad kortare, längsta sammanhängande perioden minskar från 185 dagar i nollalternativet till 154 dagar i huvudalternativet. Antal tillfällen minskar från 4 till 2. Detta medför en förbättring jämfört med nollalternativet eftersom risken för stagnanta förhållanden minskar. I huvudalternativet öppnas kulverten vid Skanstull vid en lägre nivå (+0,74) med ett lågt flöde (cirka 1,5 m3/s). Detta innebär att risken för stagnanta förhållanden reduceras ytterligare. En ökad vattenomsättning är positiv för dricksvattenintresset. Det medför även en förbättring för områden uppströms där vattenkvaliteten i nuläget är problematisk på grund av dålig omsättning, bland annat för Årstaviken (Christer Lännergren, minnesanteckningar möte 2010-03-24). Sammantaget bedöms den minskade nolltappningen i huvudalternativet medföra en måttlig positiv konsekvens för dricksvattenresursen Mälaren. I huvudalternativet sänks vintervattenståndet något, eftersom höga vattennivåer i Saltsjön är mest frekventa under denna tid ökar antalet tillfällen då Saltsjön står högre än Mälaren (jämför kapitel 3). I huvudalternativet sker anpassning av höjden för de nya utskoven i Söderström och luckorna görs tätare. Anpassningen sker i förhållande till förmodade höjda havsvattennivåer inom anläggningens livslängd. Åtgärden är en förutsättning för konsekvensbedömningen. I huvudalternativet görs även utloppet i Maren stängningsbart, i dagsläget är det alltid öppet. Vid tillfällen då vattennivån i Saltsjön ligger högre än Mälaren förhindras därvid inströmning av saltvatten, huvudalternativet bedöms därför medföra måttliga positiva konsekvenser. Då erhålls en förbättring jämfört med nollalternativet. Enligt SMHI:s analys finns det ingen risk att den sänkta vinternivån ska ge lägre sommarnivåer, eftersom en återhämtning sker under våren. Vattenintaget för Skoklosters vattenverk (Håbo kommun) har flyttats och sänkts med cirka 4 meter på grund av höga vattentemperaturer. I det nya läget har problem med förhöjda manganhalter påvisats under sensommaren då syrehalten sjunker i bottenvattnet (Håbo kommun, 2007). Enligt samrådsuppgift från Håbo kommun förekommer problem med låga vattentemperaturer vintertid vilket gör vattnet svårbehandlat. En sänkning av vattennivån på ungefär fem centimeter under vinterperioden bedöms som marginell vid aktuellt intagsdjup och huvudalternativet bedöms därmed inte påverka råvattenkvaliteten negativt. Andra lokala faktorer som vertikal omblandning, strömförhållanden med mera bedöms ha större betydelse. Årstidsvariationer Huvudalternativet ger något större årstidvariationer än nollalternativet. Medelnivån under våren höjs med sex centimeter. Förändringen ligger inom ordinarie nivåvariation (mellan +0,7 och +1,4). Detta bedöms endast innebära små förändringar av läckaget av näringsämnen (Tyréns, 2010-04-10). Det finns ett tydligt samband mellan transport av humus och Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 42 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 nederbörd/vattenföring, vilket tydligt visats efter bland annat de höga flödena år 2000. En högre grundvattenyta bidrar också till ökade humustransporter, men främst i samband med nederbörd (Johansson, 2003). Förändringen av utläckage av humus (vilket kan medföra brunifiering) och näringsämnen (vilket kan medföra övergödning och algblomning) från översvämmad mark är svårbedömd, en något högre vårnivå kan å ena sidan ge en ökning medan den minskade arealen översvämmade områden å andra sidan kan ge en minskning. Förändringen bedöms dock som marginell jämfört med de stora mängder näringsämnen och humus som tillförs Mälaren från avrinningsområdet vid hög avrinning, oavsett hur Mälaren regleras. Vårtoppen kan vid vissa situationer innebära en ökad bräddning av avloppsvatten (se vidare kapitel 10.2) vilket kan ge en liten negativ konsekvens för dricksvatten. Eftersom medelvattenvattenståndet och medelvattenföringen kvarstår i stort sett oförändrat bedöms inte vattenkvaliteten i stort förändras. Omsättningscykeln bedöms inte påverkas sett på årsbasis. Påverkan från intensiva regn och stor avrinning kan inte styras med regleringen. Eftersom medelvattennivån bibehålls (en centimeters skillnad) bedöms inga större förändringar erhållas ur grundvattensynpunkt. Nivåvariationer blir mindre vilket bedöms ge en måttlig förbättring. 9 Konsekvenser dricksvatten extrema händelser 9.1 Konsekvenser av nollalternativet Höga nivåer Vid 1000 års nivån respektive 10 000 års nivån överbelastas VA-systemen, vilket som följd ger omfattande bräddning av avloppsvatten till Mälaren. Stockholm Vatten AB har bedömt konsekvenserna för reningsverket Bromma vid nivån +2,83 (Rosenqvist 2007). Bromma reningsverk går med maximal kapacitet 4 m3/s, då tillflödena från avloppsnätet är större än 4 m3/s kommer en kraftigt ökad bräddning att ske från avloppsnätet till Mälaren. Till exempel riskerar Järvatunneln att fyllas med Mälarvatten och en stor mängd orenat avloppsvatten skulle då bräddas ut i Mälaren. Stora bräddningar innebär en mångfaldig ökning av sjukdomsalstrande mikroorganismer (Åström 2011). Även utspolning av gödsel från strandnära jordbruksmark eller betade områden som översvämmas kan bidra till en ökning. Risken för utbrott av vattenburen smitta bedöms därför öka avsevärt. Vid 1000 års nivå respektive 10 000 års nivå översvämmas stora områden runt Mälaren. Från strandnära markområden kan föroreningar, humus och näringsämnen sköljas ut. Som tidigare beskrivits har en GIS-analys gjorts av förorenade områden som finns vid dessa nivåer. Vid nivån +3,04 förekommer 360 objekt förorenade områden. På samma sätt har en analys gjorts angående vattenskyddsområden som översvämmas vid dessa nivåer för att belysa påverkan på vattentäkter. En sammanläggning har därefter gjorts av GIS-skiktet för vattenskyddsområden med GIS-skiktet för förorenade områden. Risken för negativ påverkan på vattenresurserna beror bland annat på hur förorenade områdena är, vilka föroreningar som finns i området samt markförhållandena. Resultaten av GIS-analyserna redovisas i tabell 9.1 och för nivån 3,04 på karta i bilaga 5. Eftersom det finns osäkerheter i såväl höga nivåer (se kapitel 3) som lägen för objekten används inte siffrorna i tabellen för utvärdering utan endast storleksordningen. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 43 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Tabell 9.1. Antal objekt och arealer som påverkas vid översvämning vid extrema händelser Översvämning 10 000-årsnivån (+3,04) 1000-årsnivån (+2,88) Förorenade områden (antal objekt) 360 310 Vattenskyddsområden (areal)3 5388 hektar 5084 hektar Förorenade områden inom vattenskyddsområden (antal objekt) 38 33 Västerås ytvattentäkt (högt värde) bedöms ha det mest utsatta läget med hänsyn till risk för påverkan från förorenade områden samt avloppsvatten via ytvatten. Även vattenverken Norsborg och Görväln är belägna i urbana områden och bedöms ha sårbara lägen, se bilaga 2. Vattenintaget för Lovö vattenverk bedöms vara det mest skyddade, här finns inte någon närbelägen farled eller omfattande verksamheter. Dock finns ett relativt stort antal förorenade områden inom skyddsområdet Östra Mälaren varför risk för påverkan på råvattnet till de berörda vattenverken (även Lovö) föreligger. Det finns även bräddpunkter för avloppsvatten i vattenintagens närområde vilket medför ökad risk för smittspridning. Avbrott i elförsörjningen kan förvärra situationen. Samtliga vattentäkter utom Bornsjön utgör delar av Mälaren. Reservvattentäkten Bornsjön påverkas varken av översvämningar eller direkta utsläpp till Mälaren. I det fall Storstockholms ordinarie vattentäkt Östra Mälaren förorenas blir konsekvenserna stora. Norrvatten har fyra grundvattentäkter som reserver för vattenverket Görväln. Dessa täcker dock endast cirka 40 % av Norrvattens normalproduktion. Någon reservvattentäkt finns inte för Lovö vattenverk. Vattenverken klarar att hantera råvatten som är förorenat i viss omfattning. I samband med översvämningar kan råvattenkvaliteten försämras, främst av organiskt material och turbiditet. För att framställa ett bra dricksvatten fordras en ökad kemikaliedosering. Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2006) skulle vattenverket i Enköping översvämmas vid vattenståndet +2,83. Enligt (MSB 2012) påverkas dock grundvattentäkten redan vid normal drift. Enligt Stockholm Vatten uppstår vid samma nivå översvämning i ett av de två råvattenpumpverken i Norsborg samt störning av funktionen i det andra. Normal produktion bedöms dock kunna upprätthållas. Övriga vattenverk förväntas klara sig utan direkta skador. Sammantaget innebär detta att vattenresursen Mälaren påverkas negativt av höga nivåer, ur aspekten råvattenkvalitet främst avseende risken för vattenburen smitta samt innehållet av föroreningar, organiskt material och turbiditet (brunifiering). Även om sannolikheten för dessa händelser ska inträffa inom 100 år är låg (1 % för 10 000 års nivån respektive 9,5 % för 1000 års nivån) har skyddsobjekten (de vattentäkter som baseras på vatten från Mälaren) så höga värden att stora negativa konsekvenser bedöms uppstå för vid extrema händelser. 3 Vattenskyddsområdet för Västerås ytvattentäkt Hässlö ingår inte i arealberäkningen. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 44 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Vid översvämning av vattenskyddsområden finns risk för indirekt påverkan på grundvattentäkter på grund av föroreningar. Grundvattentäkter bedöms dock generellt sett vara mindre sårbara än ytvattentäkter eftersom grundvattenresursen täcks av skyddande marklager. Västerås grundvattentäkt Hässlö samt Enköpings grundvattentäkt (höga värden) bedöms ha de mest utsatta lägena med hänsyn till risk för påverkan via ytvatten. Även för Ekerös grundvattentäkt Skytteholm, numera reserv, bedöms en viss risk finnas. Indirekt påverkan kan ske i de vattentäkter där Mälarvatten infiltreras (Södertälje och Västerås med höga värden). Risk finns för igensättningar med mera i bassänger samt behov av kompletterande reningsåtgärder. Som säkerhetsåtgärd kan tillförseln av ytvatten stoppas under en begränsad tid (upp till cirka tre veckor). Grundvattentäkterna kan bli utslagna för lång tid om de förorenas allvarligt. Förutom förorening kan översvämningar orsaka avbrott i elförsörjning med stopp i vattenleverans som följd. Sammantaget bedöms måttliga till stora negativa konsekvenser uppstå ur grundvattensynpunkt. 9.2 Konsekvenser av huvudalternativet Höga nivåer och stor tappning Nivån vid 1000-årsflödet (+1,33) ligger inom den nuvarande regleringsamplituden varför inga konsekvenser uppstår. Nivån vid 10 000 års-flödet (+1,48) överstiger den högsta önskade regleringsnivån med 9 centimeter. För analys av påverkan av vattennivån vid 10 000 års-flödet har GIS-analysen av högsta högvattennivån i nollalternativet (+1,47) använts se tabell 8.1 och karta i bilaga 4. Jämfört med scenariot i nollalternativet för nivån +3,04 har antalet förorenade objekt reducerats från 360 till 51, varför risken för påverkan på dricksvattenförsörjningen som helhet bedöms minska betydligt. Även risken för utspolning av gödsel från strandnära jordbruksmark eller betade områden, som kan innebära risk för vattenburen smitta, blir mindre. Huvudalternativet medför att omfattningen och därmed konsekvenserna av översvämningar minskas. Konsekvenserna av stora och snabba flödena som uppstår i samband med intensiva regn eller snösmältning kan inte påverkas av regleringen. Enligt tabell 8.1 uppgår areal översvämmade vattenskyddsområden till 2476 hektar vid nivån +1,48. Scenariot för nollalternativet (nivån +3,04) visade arealen 5388 hektar (se tabell 9.1). Sänkningen av 10 000-årsvattenstånd innebär således mer än en halvering av arealen som påverkas av översvämning. En sammanläggning har därefter gjorts av GIS-skiktet för vattenskyddsområden med GIS-skiktet för förorenade områden (se karta i bilaga 4). Antalet objekt har reducerats från 38 till 3 (se tabell 8.1 och 9.1). Även om det finns betydande osäkerhet i angivna siffror så bedöms riskerna för påverkan på vattentäkterna minska. Västerås vattentäkt bedöms vara den mest utsatta även i detta scenario. Jämfört med nollalternativet innebär huvudalternativets ökade tappning vid extrema händelser högre flöden vilket ger kortare transporttider. Riskanalyser för vattentäkter och avgränsning av vattenskyddsområden har gjorts med utgångspunkt från dagens situation. För de nya vattenskyddsområdena för Östra Mälaren, Bålsta och Södertälje bygger avgränsningen på transporttider genom simuleringar med datormodeller för olika scenarier. Eftersom ökad tappning innebär kortare transporttider skulle de områden som behöver skyddas teoretiskt kunna bli större vid högflödessituationer. De scenarier som varit dimensionerande vid avgränsningen Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 45 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 har dock varit vinddriven strömning varför områdenas storlek inte bedöms påverkas av de ökade flödena. Sammantaget skyddar huvudalternativet dricksvattenresursen Mälaren från föroreningar från översvämningar och utläckage eller utsläpp. Skyddet är heltäckande upp till 1000årsvattenstånd, vid ett 10 000-årsvattenstånd minskar riskerna betydligt. Detta är en mycket stor positiv konsekvens som ger god säkerhet för dricksvattenförsörjningen i Mälardalen. Jämfört med nollalternativet är det en stor förbättring. Små negativa konsekvenser kvarstår dock för 10 000-årsvattenståndet. Vad gäller grundvattentäkter så berörs fortfarande vattenskyddsområden av översvämningar vid ett 10 000-årsvattenstånd. För flertalet av dessa innebär sänkningen av vattennivån en stor förbättring då omfattningen av översvämningar minskar. Nivåvariationen i strandnära grundvattenmagasin med hydraulisk kontakt med Mälaren minskar vilket medför en stabilare grundvattenkvalitet. Sammantaget bedöms huvudalternativet medföra en måttlig positiv konsekvens ur grundvattensynpunkt. 10 10.1 Konsekvenser avloppssystem normaldrift Konsekvenser av nollalternativet Kommunalt avlopp Enligt underlagsdata som VA-huvudmännen lämnat till Klimat- och sårbarhetsutredningen (Rosenqvist 2007) bedöms problem uppstå vid avloppsreningsverken i Västerås, Uppsala och Hallstahammar vid 100-års nivån (vid detta tillfälle definierad som +1,83). Driften bedöms kunna upprätthållas men med vissa ökade kostnader och hantering. Bräddningar kommer att ske till Mälaren. Delar av Stockholm Vattens och SYVAB:s avloppsnät kommer att brädda till Mälaren, istället för att ledas till Saltsjön respektive Himmerfjärden. Avbrott i elförsörjningen kan förvärra situationen. Bräddningar kan, förutom risk för påverkan på dricksvatten och vattenmiljön enligt kapitel 9.1, innebära problem för VA-huvudmännen att klara kraven i miljötillstånd med ökade kostnader för åtgärder som följd. Vid 100-års nivån måste avloppsvattnet från avloppsreningsverket i Västerås (Kungsängsverket pumpas ut (Rosenqvist 2007). Detta medför ökade kostnader. Det finns endast en kvantifiering av omfattningen av översvämning i system utförd, det är Stockholm Vatten AB som översiktligt analyserat sina system vid nivån +1,83. I ett första steg har statistik tagits fram avseende hur olika typer av ”avloppsbyggnadsverk”, såsom ledningar, avloppspumpstationer, utjämningsmagasin, nödbräddavlopp med mera påverkas vid olika vattenstånd. Därefter har en analys gjorts avseende hur bebyggelse påverkas, fastigheter belägna inom 30 meter från fyllda ledningar påverkas. Antalet fastigheter som drabbas av översvämning vid fyllda spill- och kombinerade ledningar uppgår till 427. Antalet fastigheter som drabbas av översvämning vid fyllda dagvattenledningar uppgår till 481. Stockholm Vatten AB har i befintliga anslutningar lägsta nivån +1,54, det vill säga cirka 30 centimeter lägre än 100-års situationen. Nu har den lägsta nivån för anslutningar höjts till +2,11 på Mälarsidan. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 46 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Nollalternativet bedöms vid normal drift innebära en måttlig negativ konsekvens. Enskilda avlopp Översvämningar som uppstår i samband med 100-års nivån bedöms medföra försumbara utsläpp av kväve och fosfor. Däremot kan smittorisk förekomma även i samband med enstaka utsläpp. Nollalternativet bedöms vid normal drift innebära en liten negativ konsekvens. 10.2 Konsekvenser av huvudalternativet Kommunalt avlopp Avloppsreningsverken bedöms inte påverkas negativt av vattenståndet vid 100-årsflödet eller högsta högvattenflöde då dessa vattennivåer ligger inom normal regleringsamplitud. Omfattningen av bräddningar reduceras då 100-årsnivån sänks från +1,86 till +1,28. Detta ger en förbättring jämfört med nollalternativet. Huvudalternativet bedöms innebära en måttlig positiv konsekvens. Vattenståndet höjs något under vårmånaderna (del av februari, mars, april och del av maj). Förekomst av genomsläpplig mark, dränledningar och inläckage i otäta avloppsledningar gör att flödet till avloppsreningsverken kan påverkas av Mälarens nivå. För att bedöma omfattningen av detta erfordras detaljuppgifter om respektive avloppsledningsnät och avloppsreningsverk. Stockholm Vatten AB har gjort en analys av hur deras avloppsreningsverk påverkas (Christer Lännergren och L-G Reinius, mail kommunikation). Inflödet till avloppsreningsverken bedöms öka med cirka 1-1,5 miljoner m3, varav 1/3 till Bromma och 2/3 till Henriksdal. Tillskottsvattnet ger endast en marginell försämring av kvävereningen beräknat som årsmedelvärde. Under den aktuella perioden är temperaturen låg och kvävereningen som minst vilket gör att temperatureffekten inte slår så hårt (L-G Reinius, mail kommunikation). De samband som Stockholm Vatten AB använder i sina beräkningar utgår från dagens situation (som är lika med nollalternativet) där ett stabilt vattenstånd i Mälaren eftersträvas under hela året och höga vattennivåer sammanhänger med hög tillrinning. I huvudalternativet varierar vattennivån under året och vårtoppen är inte nödvändigtvis kopplad till hög tillrinning under just denna period, utan tillrinningen kan ha skett tidigare. I det fall vårtoppen sammanfaller med intensiva regn som ger höga flöden kan det innebära att bräddningarna/förbigången av reningssteg ökar. Detta kan accentuera behovet av bräddvattenrening, sådana situationer är dock mycket ovanliga. Krav på bättre hantering av bräddvatten finns redan i de av Vattenmyndigheten beslutade åtgärdsprogrammen samt i miljömålet minskad övergödning. Bräddvattenrening motiveras även av de högre flöden som pågående klimatförändringar medför. Sannolikt kan även övriga avloppssystem som ligger i nära anslutning till Mälaren påverkas på ett likartat sätt som Stockholm Vatten AB av vårtoppen. Detta bedöms till exempel gälla låglänta och Mälarnära avloppssystem i Västerås, Strängnäs, Köping samt delar av SYVAB:s avloppssystem. Vårtoppen ger en liten negativ konsekvens, den påverkar även dricksvatten indirekt om ökad bräddning inträffar. Sammantaget innebär dock huvudalternativet en förbättring jämfört med nollalternativet, en måttlig positiv konsekvens erhålls. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 47 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Enskilda avlopp Nivåerna i huvudalternativet bedöms inte, trots ett något högre vårvattenstånd, påverka enskilda avloppsanläggningarna mer än nollalternativets nivåer. Den något förhöjda nivån under våren kompenseras av ett lägre vattenstånd vintertid. Eftersom risken för höga vattenstånd i samband med 100-årsflöden minskar innebär huvudalternativet i detta avseende en förbättring och en liten positiv konsekvens. 11 11.1 Konsekvenser avloppssystem extrema händelser Konsekvenser av nollalternativet Kommunalt avlopp Vid vattenstånd för såväl 1000 års-flödet som 10 000 års-flödet överbelastas avloppssystemen, som en följd av att detta kan bräddning av avloppsvatten förekomma via högre belägna bräddavlopp ut till Mälaren och andra recipienter. Stockholm Vatten AB har bedömt konsekvenserna för avloppsreningsverket Bromma vid nivån +2,83, vid detta tillfälle definierat som dimensionerande nivå (Rosenqvist 2007) vilket motsvarar FLK1 enligt kapitel 3. Bromma avloppsreningsverk går med maximal kapacitet 4 m3/s, då tillflödena från avloppsnätet är större än 4 m3/s kommer en kraftigt ökad bräddning att ske från avloppsnätet till Mälaren. Den höga flödesbelastningen leder till att reningsgraden minskar, 2-2,5 m3/s bedöms få 90 % rening och 1,5-2 m3/s bedöms få 50 % rening. Avloppsvatten från avloppsreningsverket i Bromma leds normalt till Saltsjön. Delar av Bromma avloppsreningsverk kommer att läggas under vatten vid nivån +2,83 (Rosenqvist 2007) och funktionen störs. Stockholm Vatten AB har bedömt konsekvenserna för avloppsreningsverket Henriksdal vid vattenstånd för 10 000 års-flödet. Inflödet bedöms öka kraftigt, till ca 10 m3/s. En stor andel av avloppsvattnet från innerstaden kommer att brädda vid Danvikstull till Saltsjön. Den höga flödesbelastningen leder till att reningsgraden minskar, 6 m3/s bedöms få 90 % rening och 4 m3/s bedöms få 50 % rening. Även delar av SYVAB:s nät kommer att brädda till Mälaren, istället för att ledas till Himmerfjärden i Botkyrka. Stora mängder mälarvatten kan dessutom blandas med avloppsvatten i systemet och medföra orenade avloppsutsläpp i Himmerfjärden. Som en följd av att avloppssystemet överbelastas, ökar risken även för mark- och källaröversvämningar med avloppsvatten. Även anslutningar som ligger högre kan drabbas. Stockholm Vatten AB bedömer att 37 nödbräddningspunkter varav 36 avloppspumpstationer och ett utjämningsmagasin översvämmas vid nivån +2,83 (Rosenqvist 2007). Bräddningen av avloppsvatten till Mälaren bedöms som mycket omfattande (motsvarande ca 200 000 personekvivalenter). Enligt studien bedöms antalet fastigheter som drabbas av översvämning vid fyllda spill- och kombinerade ledningar i Stockholm Vattens system uppgå till 1024 (varav 786 bostadsfastigheter) vid nivån +2,83. Antalet fastigheter som drabbas av översvämning vid fyllda dagvattenledningar uppgår till 747 vid nivån +2,83. Översvämning av dessa fastigheter får som konsekvens att avlopps- respektive dagvatten belastar Mälaren. Stockholm Vatten AB bedömer att 67 km (3,5 %) av avloppsnätet däms. Stockholm Vatten AB har höjt den lägsta nivån för anslutningar från +1,54, till +2,11 på Mälarsidan. Men befintliga anslutningar har den lägre nivån. Avloppsreningsverket i Västerås översvämmas vid vattenstånd för såväl 1000 som 10 000 årsflödet och bräddar då ut orenat spillvatten. Omfattande bräddningar från ledningsnät och Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 48 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 översvämningar erhålls, dessa är dock inte kvantifierade. Strängnäs lågt belägna avloppsreningsverk skulle få problem, omfattningen av dessa är dock osäker. Avloppsreningsverket i Uppsala skulle få problem med omfattande bräddningar. En stor risk bedöms föreligga för att elutrustningen skadas och reningen då slås ut helt. Avbrott i elförsörjningen ger stora effekter då pumpstationer slås ut och bräddning istället sker. Även avloppsreningsverken drabbas vid avbrott i elförsörjningen och orenat avloppsvatten kan släppas ut. Sammantaget bedöms översvämningarna i nollalternativet för extrema händelser medföra stora negativa konsekvenser. Enskilda avlopp Risken för extrema händelser som kan slå ut enskilda avloppsanläggningar kvarstår i nollalternativet. Under en månad utan rening av avloppsutsläppen från de enskilda anläggningarna skulle utsläppet bli 126 kg fosfor och 810 kg kväve. Att all rening slås ut samtidigt i samtliga reningsanläggningar förefaller dock inte sannolikt. Man kan därför anta att utsläppet skulle bli lägre. Utsläppsmängden av fosfor vid en extrem händelse kan storleksmässigt jämföras med ett normalt årsutsläpp från ett mindre avloppsreningsverk, exempelvis avloppsreningsverket i Bålsta, som släpper ur omkring 380 kg fosfor per år (årsrapport 2009). När det gäller kväve är tillskottet försumbart i jämförelse med det årliga utsläppet från exempelvis avloppsreningsverket i Bålsta, som uppgår till omkring 60 ton. Effekterna på näringsläckaget till Mälaren bedöms därmed, även i nollalternativets extremfall då alla reningsanläggningar i influensområdet slås ut helt under en månads tid, bli obetydliga avseende kväve och små avseende fosfor. Främst beror detta på att enskilda avlopp inom strandzonen står för en obetydlig del av tillförseln av näringsämnen till Mälaren. Ur aspekten vattenburen smitta innebär nollalternativet en risk och en liten negativ konsekvens. 11.2 Konsekvenser av huvudalternativet Kommunalt avlopp Nivån vid 1000 års-flödet ligger inom det spann som regleringen syftar att hålla Mälaren inom. Detta är avloppssystemen är anpassade till, varför inga konsekvenser uppstår. Enligt underlag till Klimat- och sårbarhetsutredningen (Rosenqvist 2007) bedömer de ansvariga för VAverksamheten att driften för VA-verksamheten kan upprätthållas vid vattenstånd för 10 000 årsflödet men med något ökade kostnader och problem. Vid ett extremt vattenstånd kommer avloppsreningsverken att belastas mer och vissa bräddningar kommer att ske. Vattennivån +1,47 (som blir nivån med 10 000 års återkomsttid i huvudalternativet) inträffar med dagens reglering under normaldrift. Vissa mindre översvämningar av mark och källare kommer att inträffa. Enligt ovan nämnda studie bedöms antalet fastigheter som drabbas av översvämning på grund av fyllda spill- och kombinerade ledningar uppgå till 318 vid nivån +1,49. Detta innebär reduktion till en tredjedel av antalet fastigheter för nollalternativets extrema händelser. Antalet fastigheter som drabbas av översvämning på grund av fyllda dagvattenledningar uppgår till 359 vid nivån +1,49. Detta innebär reduktion till hälften av antalet fastigheter vid riskscenariot för nollalternativet. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 49 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Översvämning av dessa fastigheter får som konsekvens att avlopps- respektive dagvatten belastar Mälaren. Stora positiva konsekvenser bedöms erhållas, jämfört med nollalternativet erhålls förbättringar. Eftersom de höga vattenstånden sänks i huvudalternativet minskar inläckaget till avloppsnäten och belastningen på avloppsreningsverken minskar. Stora positiva konsekvenser bedöms erhållas, jämfört med nollalternativet erhålls stora förbättringar. Enskilda avlopp Huvudalternativet innebär, jämfört med nollalternativet, en kraftig reducering av de högsta nivåer som kan uppkomma i Mälaren. Ingen stor översvämning eller kraftigt förhöjda mark- och grundvattennivåer på grund av Mälarens vattenstånd uppkommer i huvudalternativet. Anläggningarna kan därmed inte slås ut till följd av extrema händelser, vilket innebär att risken för spridning av vattenburen smitta reduceras. Detta ger en liten positiv konsekvens. 12 Samlad bedömning Dricksvatten Mälaren fyller en viktig samhällsfunktion som källa för dricksvattenförsörjning för mer än 2 miljoner invånare i Mälardalen och Stockholmsregionen. Det finns ingen alternativ vattenresurs av samma storleksordning i närområdet som kan ersätta Mälaren. Ett mycket högt värde, jämställt med riksintresse, kan därför sättas på Mälaren ur dricksvattensynpunkt. Mälarvattnet utnyttjas som råvattentäkt via ett flertal stora ytvattenverk. Det finns även grundvattentäkter som ligger strandnära, vissa av dessa är förstärkta genom infiltration av Mälarvatten. Med huvudalternativet sker inga översvämningar under normaldrift. Några bräddningar av orenat eller dåligt renat avloppsvatten som orsakas av hög nivå i Mälaren sker då inte. Den uteblivna översvämningen av strandområden innebär att någon föroreningsspridning från dessa områden inte sker till ytvattnet eller inom vattenskyddsområde för yt- eller grundvattentäkter. För extrema händelser reduceras bräddning och översvämning betydligt med huvudalternativet. Säkerheten för dricksvattenförsörjningen ökar därmed avseende risken för utbrott av vattenburen smitta kopplade till utsläpp av avloppsvatten och gödsel. Även avseende utsläpp av olika miljögifter och petroleumprodukter ökar säkerheten. Jämfört med nollalternativet bedöms förbättringar och måttliga till stora positiva konsekvenser erhållas. Den största förbättringen gäller för extrema händelser, alltså för de höga vattenstånd som inträffar vid extrema flöden (med 1000 och 10 000 års återkomsttid). Små negativa konsekvenser kvarstår dock för 10 000årsvattenståndet. Förändringen av utläckage av humus (vilket kan medföra brunifiering) och näringsämnen (vilket kan medföra övergödning och algblomning) från översvämmad mark i samband med vårtoppen bedöms som marginell jämfört med de stora mängder näringsämnen och humus som tillförs Mälaren från avrinningsområdet vid hög avrinning, oavsett hur Mälaren regleras. Det höjda vårvattenståndet i huvudalternativet kan, om det sammanfaller med hög tillrinning, medföra ökade bräddningar av orenat eller dåligt renat avloppsvatten. Under sådana perioder kan en liten negativ konsekvens uppstå. Detta är dock en ovanlig situation som sällan bedöms inträffa. Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 50 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Då Mälarens nivå sjunker så lågt att utskoven stängs stoppas utflödet och därmed omsättningen av vatten. Detta innebär risk för försämrad vattenkvalitet med syrefria förhållanden och frigörelse av föroreningar, metaller och näringsämnen från bottensedimenten. I huvudalternativet minskar den längsta sammanhängande perioden med nolltappning med ungefär en månad jämfört med nollalternativet. På årsbasis minskas även antalet dagar med nolltappning från 57 till 36. I huvudalternativet tillkommer tappning med låga flöden vid lägre nivåer än i nollalternativet. Det lägsta vattenståndet är något högre i huvudalternativet vilket är en förbättring jämfört med nollalternativet. Vid låga vattenstånd innebär således huvudalternativet en måttlig positiv konsekvens. Vid situationer då Saltsjön ligger högre än Mälaren föreligger risk för saltvatteninträngning, vilket kan påverka dricksvattenförsörjningen. I huvudalternativet ökar antalet tillfällen då Saltsjön står högre än Mälaren. En anpassning av höjden för de nya utskoven i Söderström sker i förhållande till höjda havsvattennivåer och luckorna görs tätare. Detta innebär en förbättring jämfört med nollalternativet och en liten positiv konsekvens. Sammantaget medför huvudalternativet stora positiva konsekvenser för dricksvattenresursen Mälaren. Det medför positiva konsekvenser för vattenförsörjningen, främst gäller detta ytvattentäkter (stora positiva konsekvenser) men också grundvattentäkter (måttliga positiva konsekvenser). Jämfört med nollalternativet bedöms stora förbättringar erhållas, speciellt för vattentäkterna Västerås och Östra Mälaren. Den största förbättringen gäller för extrema händelser, alltså för de höga vattenstånd som inträffar vid extrema flöden (med 1000 och 10 000 års återkomsttid). Risken för utbrott av vattenburen smitta kopplade till utsläpp av avloppsvatten eller gödsel reduceras avsevärt. Smittspridning via utsläpp till ytvatten utgör inte lika stort hot mot grundvattentäkter som mot ytvattentäkter eftersom grundvattenmagasinen täcks av skyddande marklager. Kommunalt avlopp Mälaren utgör den enda möjliga recipienten för renat avloppsvatten och dagvatten för ett stort antal tätorter som ligger runt sjön. Avloppssystemen som har utlopp i Mälaren har hydraulisk kontakt med sjön. I huvudalternativet minskas belastningen av övergödande ämnen vid bräddningar och den indirekta påverkan på dricksvattenförsörjningen (vattenburen smitta, algtoxiner med mera) betydligt. Vårtoppen i huvudalternativet kan i vissa fall (se under dricksvatten) medföra ökade bräddningar som innebär en liten negativ konsekvens. Den indirekta påverkan på bebyggelse genom mark- och källaröversvämningar minskas. Jämfört med nollalternativet bedöms förbättringar och måttliga till stora positiva konsekvenser erhållas. Den största förbättringen gäller för extrema händelser, alltså för de höga vattenstånd som inträffar vid extrema flöden (med 1000 och 10 000 års återkomsttid). Enskilda avlopp Huvudalternativet bedöms, trots ett något högre vårvattenstånd, ge bättre förutsättningar för rening i enskilda avloppsanläggningar som ligger inom det område som kan påverkas av Mälaren. Det något högre vårvattenståndet kompenseras av ett lägre vattenstånd vintertid. De höga nivåer (grund- och ytvatten) som kan uppkomma vid extrema händelser i nollalternativet uppkommer inte i huvudalternativet. Effekterna på näringsläckaget till Mälaren bedöms även i nollalternativets extremfall, då alla reningsanläggningar i influensområdet slås ut helt, bli obetydliga avseende kväve och små Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 51 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 avseende fosfor. Främst beror detta på att enskilda avlopp inom strandzonen står för en obetydlig del av tillförseln av näringsämnen till Mälaren. Ur aspekten vattenburen smitta innebär huvudalternativet en förbättring och en liten positiv konsekvens. Miljömål Möjligheten att uppfylla relevanta miljömål förbättras med huvudalternativet, dels på grund av den indirekta risken för föroreningsspridning från översvämmade områden försvinner, dels på grund av att minskade utsläpp av avloppsvatten innebär minskad övergödning. Säkerheten för dricksvattenförsörjningen höjs avsevärt. · Giftfri miljö: förbättring eftersom omfattningen av riskobjekt och potentiella föroreningskällor som berörs av översvämning med påföljande risk för utläckage minskas i huvudalternativet. · Ingen övergödning: förbättring eftersom omfattningen av utsläpp av orenat eller dåligt renat avloppsvatten minskas i huvudalternativet. · Grundvatten av god kvalitet: förbättring eftersom omfattningen av påverkan från riskobjekt och potentiella föroreningskällor som berörs av översvämning samt utsläpp av orenat eller dåligt renat avloppsvatten minskas i huvudalternativet. · Huvudalternativet innebär en förbättring vad gäller det lokala miljömål som Stockholms stad har att Mälaren ska skyddas som dricksvattentäkt. Mälaren finns med under Södertäljes lokala miljömål för grundvatten. Miljökvalitetsnormer Vattenförekomsten Mälaren uppnår inte god kemisk status (på grund av förekomst av kvicksilver i sediment). Tidsfrist är given till 2021 för TBT och PAH samt sänkt kvalitetskrav för kvicksilver. Vattenförekomsten riskerar även att inte uppnå god ekologisk status till 2015 på grund av övergödning. Huvudalternativet medför en minskad belastning av avloppsvatten för extrema händelser. Detta innebär att problematiken med övergödning påverkas i positiv riktning. Den ovan nämnda ökade säkerheten avseende Mälarens funktion som dricksvattentäkt innebär en förbättring (skyddade områden enligt Ramdirektivet för vatten). Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 52 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 13 2011-12-21 Referenser SOU 2006, Delbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Översvämningshot. Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern 2006:94 Rosenqvist Per, 2007 Underlagsmaterial från Klimat- och sårbarhetsutredningen Svenskt Vatten 2007a, Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen. Klimatförändringarnas inverkan på allmänna avloppssystem Meddelande 134 Svenskt Vatten 2007b, Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen. Dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat Meddelande 135 Svenskt Vatten 2008, Råvattenkontroll – Krav på råvattenkvalitet Branschriktlinjer, Svenskt Vatten Utveckling, 2003. Påverkan på säkerheten i vattenförsörjningen från strandbetande nötkreatur – fallstudie Göta älv Rapport 2003-36 Svenskt Vatten Utveckling 2007. Avloppsutsläpp och mikrobiologisk påverkan i råvattentäkten Göta Älv Rapport 2007-11 Svenskt Vatten Utveckling 2010. Säkrare dricksvattenförsörjning – motverka föroreningsrisker inom avrinningsområden Rapport 2010-07 Smittskyddsinstitutet och Svenskt Vatten 2011, Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter rapport 2011-02 (2:a revideringen) Svenskt Vatten Utveckling 2011. Utbrott av calicivirus i Lilla Edet – händelseförlopp och lärdomar Rapport 2011-13 VAS-rådet, 2008. Dag- och bräddvattenpåverkan på dricksvattenproduktionen i Östra Mälaren Rapport 4 VAS-rådet, 2011. Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län Rapport 10 Morrison Greg, 2009. Mälarens värde, Chalmers Tekniska högskola, VAS-rådet Rapport 8 Stockholm Vatten, Norrvatten och Livsmedelsverket, 2007. Östra Mälaren – Riskbedömning Stockholm Vatten AB 2005. Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2004 MV-05 494 Stockholm Vatten AB 2003, Utvärdering av långsiktiga trender i Mälaren. En studie av råvattenkvalitet vid Lovö vattenverk 1935-2002 Linda Johansson R-nr 23-2003 Stockholm Vatten AB, 2010 Undersökningar i Östra Mälaren t o m 2009 Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 53 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Stockholms stad 2008-06-02, Rapport från provtappning Zoologiska institutionen 2008, Strandbete och dess påverkan på råvattenkvalitén – en kunskapsöversikt Ruis Elin, Göteborgs Universitet, Brodin Christina, 2002 Utgör Cryptosporidium och Giardia ett Hot mot Norsborg- och Lovö vattenverk och deras ytvattentäkter? – En Identifiering av Riskfaktorer LWR EX2002-30 SLU och Mälarens vattenvårdsförbund, 2000. Mälaren, miljötillstånd och utveckling 1965-98 Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Jordbruksverket (SJV), Livsmedelsverket (SLV), Smittskyddsinstitutet (SMI) och Socialstyrelsen (SoS), 2008. Handlingspolicy avseende kontroll av verotoxbildande Escherichia coli Länsstyrelsen Gävleborg, 2009, Bräddning av avloppsvatten i Sverige och Gävleborgs län. Rapport 2009:1 Länsstyrelsen i Stockholms län, 2008-11-25, Vattenskyddsområde med föreskrifter för ytvattentäkter vid Lovö, Norsborg, Görveln och Skytteholm inom Östra Mälaren. Vattenmyndigheten Norra Östersjön, Länsstyrelsen Västmanland län (2008) Förslag till Miljökvalitetsnormer. Samrådsmaterial för perioden 1 mars - 1 september 2009 Vattenmyndigheten Norra Östersjön, Länsstyrelsen Västmanland län (2009a) Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015. Vattenmyndigheten Norra Östersjön, Länsstyrelsen Västmanland län (2009b) Miljökvalitetsnormer Norra Östersjöns vattendistrikt 2009. Vattenmyndigheten Norra Östersjön, Länsstyrelsen Västmanland län (2009c) Åtgärdsprogram Norra Östersjöns vattendistrikt 2009-2015. Vattenmyndigheten Norra Östersjön, Länsstyrelsen Västmanland län (2009d) Miljökonsekvensbeskrivning av åtgärdsprogram Norra Östersjöns vattendistrikt 20092015. Håbo kommun, 2008 Förslag till vattenskydd för Bålsta ytvattenintag Håbo kommun, 2007 Teknisk beskrivning, Tillståndsansökan för Skokloster vattentäkt Tyréns och Verna Ekologi, 2009, Effekter av kommunala VA-planer Tyréns, 2011 Förslag till vattenskydd för Södertälje (ytvattenintag), (Arbetsmaterial) Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 54 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Tyréns, 2010-04-10_rev 2010-10-27. Projekt Slussen -Ny reglering av Mälaren (fas 3b). Effekter på tillförsel av kväve och fosfor till Mälaren. Tyréns 2011-12-21a. Projekt Slussen-Sjöfart och hamnar. Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren och ombyggnad av Slussen Tyréns 2011-12-21b. Projekt Slussen-Enskilda avlopp och dess utsläpp av kväve och fosfor. Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren Sweco 2011-12-21a. Projekt Slussen-erosion på sjöledningar. Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren. Sweco 2011-12-21b. Projekt Slussen-erosion på broar och kajer med mera öster om Klubbensborg. Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren. Sweco 2011-12-21c. Projekt Slussen-erosion på broar Mälaröarna och Almare-Stäket. Konsekvensbedömning ny reglering av Mälaren. SMHI, 2010. Modellverifiering, saltvattenförekomst vid botten i Saltsjön samt mätningar 2009-04-28. Rapport 2009-60, SMHI 2011-12-21a. Projekt Slussen - Förslag till ny reglering av Mälaren SMHI rapport 2011-64. SMHI 2011-12-21b. Havsnivåer i Stockholm 2011-2110: En sammanställning SMHI 2011-12-21c. Projekt Slussen - Hydromodellering ny reglering av Mälaren. DHI, 2010 Hydrodynamisk modellstudie av Mälaren SGU 2004, Rapporter och meddelanden 115, Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning SGU 2011, Lägesrapport Vattentäktsarkivet (DGV) december 2010 Rapport 2011:7 Tyréns 2008, Underlag till åtgärdsprogram för Mälaren Åström Johan 2011, Microbial Risks in Surface Water Sources, Doktorsavhandling nr 3185, Chalmers Tekniska högskola SMI 2011. Cryptosporidium i Östersund. Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010–2011. Smittskyddsinstitutets rapportserie, november 2011. ISBN: 978-91-86723-12-5 MSB 2012, Konsekvenser av en översvämning i Mälaren – Redovisning av regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 55 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 Livsmedelsverkets författningssamling 2001:30 Sjöfartsverkets författningssamling 1988:5 Sjöfartsverkets författningssamling 1994:25 Socialstyrelsens författningssamling 2003:17 GIS-material Projekt Slussen 2011 Dataskiktets namn Kategori, underlag Aktualitet Leverantör Översiktskartan, raster Underlagskarta 20070901 Metria Översiktskartan, vektor Underlagskarta 20070901 Metria Fastighetskartan, vektor Underlagskarta 20071001 Metria Terrängkartan, vektor Underlagskarta 20071001 Metria Fastighetsdata Underlagskarta 20071107 Metria Grundvatten-förekomster Vatten (täkter, skyddsområden, brunnar mm.) Vatten (täkter, skyddsområden, brunnar mm.) Miljöstörande verksamhet/förorenad mark Miljöstörande verksamhet/förorenad mark Miljöstörande verksamhet/förorenad mark 20100112 SGU 2009 Länsstyrelsen 2010 Länsstyrelsen Geografisk omfattning Mälaren med omnejd Mälaren med omnejd Endast 500 meter från strandlinje, kompletterat med områden översvämmade vid nivån 6.14 Endast 500 meter från strandlinje Fastigheter som gränsar till Mälaren Mälaren med omnejd Mälaren med omnejd Västmanlands län 2010 Länsstyrelsen Västmanlands län 2007 Länsstyrelsen Miljöstörande verksamhet/förorenad mark Miljöstörande verksamhet/förorenad mark Miljöstörande verksamhet/förorenad mark Miljöstörande verksamhet/förorenad mark Miljöstörande verksamhet/förorenad mark Miljöstörande verksamhet/förorenad mark 2010 Länsstyrelsen Uppsala län 2007 Länsstyrelsen Västmanlands län 2010 Länsstyrelsen Stockholms län 2007 Stockholms stad Stockholms stad Stockholms stad Stockholm Miljöstörande verksamhet/förorenad mark Miljöstörande verksamhet/förorenad mark 1999 Stockholms stad Stockholms stad Stockholm Miljöstörande 20070831 Ekerö Ekerö Vattenskyddsområden Farlig verksamhet Förorenade områden Miljöfarlig verksamhet (A- o B-anläggningar EMIR) Miljöskydds-områden Förorenade områden Förorenad mark, mifoklassade Industriområden, Stockholm Miljöstörande verksamhet, Stockholm Mark och sedimentprovtagningar, Stockholm Bensinstationer Stockholm 69-94 Misstänkt markförorening Stockholm Förorenad mark, Ekerö Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 2007 2007 2007 Stockholm Stockholm Stockholm 56 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 2011-12-21 verksamhet/förorenad mark kommun VA-nät, Ekerö Ledningsnät (VA, energi mm.) 20070831 Reningsverk och pumpstationer, Ekerö Grundvattenanläggningar, vattentäkter och vattenverk, Ekerö Vattenverk Skyddsområde Reningsverk, Strängnäs Ledningsnät (VA, energi mm.) 20070831 Vatten (täkter, skyddsområden, brunnar mm.) 20070831 Vatten (täkter, skyddsområden, brunnar mm.) Ledningsnät (VA, energi mm.) 20070927 Vattenverk, vattenintag, Strängnäs Förorenade sediment, Eskilstuna Reningsverk med utsläppspunkter för spilloch dagvatten Miljöfarlig verksamhet, Köping Förorenade områden, Västerås Avloppsreningsverk, Västerås Vattenverk, Västerås Vatten (täkter, skyddsområden, brunnar mm.) Miljöstörande verksamhet/förorenad mark Ledningsnät (VA, energi mm.) Miljöstörande verksamheter, Uppsala Reningsverk och bräddutlopp, Håbo Vattenverk, Håbo Deponier MIFO, Håbo Miljöstörande verksamhet, Håbo Nya nationella höjdmodellen Översvämningskartering NNH utfört av Slussenprojektet Översvämningskartering NNH utfört av MSB Fastighetsdata Vattenskyddsområde Bålsta Vattenskyddsområde Södertälje Vattenskyddsområde Strängnäs Miljöstörande verksamhet/förorenad mark Miljöstörande verksamhet/förorenad mark Ledningsnät (VA, energi mm.) Vatten (täkter, skyddsområden, brunnar mm.) Miljöstörande verksamhet/förorenad mark Ledningsnät (VA, energi mm.) 20070904 20070904 20070910 20070925 20070904 20070907 20070913 20070913 20070907 20070906 Ekerö kommun Ekerö kommun Ekerö kommun Ekerö Järfälla kommun Strängnäs kommun Strängnäs kommun Eskilstuna kommun Kungsör kommun Järfälla Ekerö Ekerö Strängnäs Strängnäs Eskilstuna Kungsör Köpings kommun Västerås kommun Västerås kommun Västerås kommun Uppsala kommun Håbo kommun Håbo kommun Håbo kommun Håbo kommun Lantmäteriet Köping Mälaren Västerås Västerås Västerås Uppsala Håbo Vatten (täkter, skyddsområden, brunnar mm.) Miljöstörande verksamhet/förorenad mark Miljöstörande verksamhet/förorenad mark Översvämningskarteringar och höjddata Översvämningskarteringar och höjddata 20070906 Oktober 2011 Sweco Mälaren Översvämningskarteringar och höjddata Underlagskarta Oktober 2011 2011-10-17 Sweco Mälaren Lantmäteriet Mälaren Vatten (täkter, skyddsområden, brunnar mm.) Vatten (täkter, skyddsområden, brunnar mm.) Vatten (täkter, skyddsområden, brunnar mm.) 2011-10-17 Bålsta kommun Södertälje kommun Strängnäs kommun Bålsta Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 20070906 20070906 2011 2011-10-17 2011-10-17 Håbo Håbo Håbo Södertälje Strängnäs 57 (57) Dricksvatten Lena Tilly 010-452 29 94 Muntlig kommunikation Christer Lännergren, Stockholm Vatten AB (2007-2011) Bo Westergren, Stockholm Vatten AB (2007-2011) Ulf Eriksson, Stockholm Vatten AB (2008) Per Ericsson, Norrvatten (2007-2011) Per Rosenqvist, Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007) E-post kommunikation Andreas Lindgren, Håbo kommun (2009) Susanne Lindhe, Telge Nät (2008) Göran Vikergård, Mälarenergi (2008) Lars-Gunnar Reinius, Stockholm Vatten AB (2011) Beställare: Exploateringskontoret Projekt Slussen, Uppdragsnummer: 220784 j:\_uppdrag\220784\teknik\n\_text\dricksvatten\rev okt 2011\dricksvatten_version4.doc 2011-12-21 BILAGA 1 Uppsala Norrtälje Knivsta Enköping Hallstahammar Sigtuna Håbo Västerås Vallentuna Köping Upplands-Bro Upplands Väsby Sollentuna Järfälla Kungsör Eskilstuna Täby Danderyd SundbySolna berg Ekerö Strängnäs Österåker Lidingö Stockholm Salem Vaxholm Huddinge Nykvarn Botkyrka Haninge Södertälje Vattenintag Nynäshamn Kommuner som försörjs helt med vatten från Mälaren Kommuner som försörjs delvis med vatten från Mälaren 0 5 10 20 30 40 50 km Värmdö Nacka Tyresö BILAGA 2 ± Uppsala " J Enköping Hallstahammar Märsta Västerås Bålsta " J Köping Vallentuna Väsby Upplands " J Täby , % " J Eskilstuna Strängnäs " J , % " J ,Stockholm % " J , % " J Södertälje Vattenintag " J 0 Vattenskyddsområden 4 8 Kilometer 12 16 20 Tumba BILAGA 3 Fagersta Sala ) " Uppsala Surahammar Knivsta Hallstahammar Västerås Västerås ) " ) " Bålsta , % Köping Sigtuna Märsta Håbo ) " Norrtälje , % Enköping Enköping Hallstahammar ) " ) " ± Uppsala Heby Köping ," % ) Upplands-Bro Vallentuna Väsby Upplands Upplands-Väsby Täby Sollentuna Täby Järfälla ) " Kungsör Eskilstuna ) " , % Strängnäs , "% Strängnäs ) Eskilstuna Farleder % , ) " Södertälje % , Vattenintag och vattenverk Reningsverk Vattenskyddsområden 0 Ekerö Kilometer Katrineholm 4 8 12 16 20 Nykvarn Flen Gnesta Danderyd SundbybergSolna , % ) " ) " Markföroreningar , % ," % ) % , , % Stockholm ,Stockholm % Nacka ) " Salem , % Södertälje Tumba Huddinge Botkyrka Haninge Nynäshamn BILAGA 4 ± $ + Enköping Hallstahammar Märsta Västerås $ + +$ $ + +$ + + $ +$ $ +$ Bålsta $ + Köping $ + $ + $ +$ + Väsby $ + $ + Täby $ + $ + Eskilstuna $ # + * $ + $ + $ + Strängnäs $ # + * # * $ + Markföroreningar inom vattenskyddsområden översvämmade vid 1,48 meter Markföroreningar översvämmade vid 1,48 meter Vattenskyddsområden översvämmade vid 1,48 meter Vattenskyddsområden 0 Vallentuna 5 10 20 30 Kilometer 40 $ + $ # + * $ + $ +$ + Södertälje Tumba $ + $ + $ +Stockholm + $ $ + BILAGA 5 ± $ + Enköping Hallstahammar $ + Köping $ + $ + $ $ $ +$ + + $ + +$ $ + $ + + $ + $ + $ + $ + $ + $ + $ + $ + $ + $ + $ + $ + $ + + $$ + Bålsta $ + + $ $ + $ + $ + # * $ + Eskilstuna Markföroreningar inom vattenskyddsområden översvämmade vid 3,04 meter Markföroreningar översvämmade vid 3,04 meter Vattenskyddsområden översvämmade vid 3,04 meter Vattenskyddsområden 0 5 10 20 Väsby $ + Strängnäs # * Märsta $ + $ + Västerås $ $ + + $ + $ + $ $ + + $ $ + + $ + $ + + $ + +$ $ +$ 30 Kilometer 40 Täby $ + # * $ + # * $ + * $ + # * $ + # $ + # * $ + Vallentuna $ + $ + $ + $ + # * $ + # * +$ $ $ $ + + + # *# $ + $ * +$ + $ +$ $ $ + + # # * * $ + $ + $ # +$ + * # * $ + + Stockholm $ + $ + $ + $ + # $ *# + $ $ $ + + + # + # $ +$ * * * $ + +$ $ +# $ + * $ +# * $ $ + + # $ * # + * $ + # * $ $ + + # # * * $ + # # * $ $ + + # * * $ + * $ +$ + # Södertälje $ + # * Tumba
© Copyright 2024