De styrdokument verksamheten grundats på är Skolverkets nationella regelverk och Linnéaskolans skolplan Verksamhetsmål Skolans verksamhetsmål för läsåret 13/14 beslutades på föräldraföreningens årsmöte och aktiebolagets bolagsstämma. Formativ bedömning  Fortsätta arbetet med formativa omdömen till eleverna i både skriftliga omdömen, pedagogiska planeringar via gemensamma studiedagar och konferenser  Vi har inte genomfört några speciella gemensamma aktiviteter underläsåret. Arbetet har skett på individuell basis.  Utbildning i konsten att skriva formativt  En lärare genomförde en pilotkurs på 2,5 hp som i sig var bra men vi gick inte vidare till hela personalgruppen som planerat p.g.a. arbetsbelastning och kostnaden för utbildningen. Utvärdering formativ bedömning Vi har fortsatt med arbetet att utveckla den formativa bedömningen i alla ämnen och inte bara för de skriftliga omdömena. Vi har dock inte genomfört några specifika aktiviteter gemensamt utan arbetet har skett i ämne- och arbetslag. Arbetsro i klassrummet  Stärka arbetet i vånings- och storlaget för att förbättra arbetsron i klassrummet via gemensamt förhållningsätt.  Vi genomförde samtal på skolan i såväl elevrådet, personalen, elevhälsan och informerade till vårdnadshavare om läget. Vi reviderade ordningsreglerna vid två tillfällen under läsåret.  Projektet Laganda var inne på sitt tredje år och har som en långsiktig målsättning att påverka arbetsron positivt.  Samverkan i personalgruppen med bl.a. klassrumsbesök hos varandra för att utveckla metoder som förbättrar klassrumsmiljön. o Detta har inte genomförts med klassrumsbesök. Ett våningslag har genomfört enkät med eleverna om vad som påverkar klassrumsmiljön.  Utbildning i andra pedagogiska metoder o Vi genomförde presentationer på pedagogiska konferenser på hur vi genomförde vår undervisning i syfte att berika varandra med nya idéer. Utvärdering arbetsro Trots intensivt arbete har vi inte lyckats nå vår målsättning att förbättra arbetsron i klassrummen. Den varierar mycket mellan olika lärare och deras relation till eleverna. Trots samtal inom våningslagen, den gemensamma personalgruppen och elevhälsan har vi inte enats om gemensamma riktlinjer för hur vi arbetar med arbetsron. Det vi har beslutat har vi ej heller följt på ett konsekvent sätt. Projekt laganda har inte ännu nått den önskade effekten på arbetsron som var en av målsättningarna. Återkoppling och elevinflytande  Fortsatt utveckling av elevrådet för att öka elevernas inflytande på skolan.  Detta arbete har pågått under hela läsåret  Fortsätta arbetet med projekt ”Laganda”  Detta arbete har pågått under hela läsåret  Utveckla de pedagogiska planeringarna för att ge snabbare återkoppling till eleverna och föräldrar om skolarbetet  Arbetet har pågått under hela läsåret med målsättningen att till läsårsstarten 1415 skall all undervisning följa pedagogisk planeringar.  Alla pedagogiska planeringar skall ligga i vårt IT-verktyg, Infomentor  Antalet planeringar har ökat markant under läsåret. Se punkt ovan. Utvärdering återkoppling och elevinflytande Återkopplingen till eleverna och vårdnadshavare har under detta läsår genomförts via skriftliga omdömen och via pedagogiska planeringar. Rektor beslutade att vi under läsåret skulle fortsätta med skriftliga omdömen tills vi utvecklat en annan modell för återkoppling av kunskapsresultaten i respektive ämna. Målsättningen är att detta skall göras via pedagogiska planeringar. Målet är att detta görs vid start av läsåret 1415. Elevinflytande via elevrådet har fortsatt att utvecklas under året. Elevernas inflytande på undervisningen varierar mellan ämnen och lärare. Goda relationer med hemmen  Uppstartsamtal med alla nya elever i årskurs 7 och deras föräldrar  Genomfört  Alla föräldrar i årskurs 7 inbjudna på kvällen vid läger på Sparreviken  Genomfört  Föräldramöten i alla årskurser  Genomfört  Fortsatt utveckling av mentorskapet genom mer individuell tid för mentor och elev.  För detta läsår införde vi individuell mentortid som inte reglerades till en specifik tid på veckan utan att respektive mentor skulle hantera det själv. Kravet vara att varje elev skulle träffa sin mentor individuellt minst en gång/månad.  Pedagogiska planeringar i Infomentor för att föräldrar skall kunna följa undervisningen  Detta har varit varierande bland lärarna men har ökat under läsåret och skall vara klart för alla inför 1415 Utvärdering relationer med hemmet Relationerna med hemmen har varit bra under året. Vi har genomfört de samtal och föräldramöten som planerats. Vi har även informerat via mail om saker som händer på och omkring skolan under året. Den individuella mentortiden som ej var schemalagd har inte fungerat som tänkt. Många elever har inte haft regelbundna möten med sina mentorer. Det är ett system som vi ändrar till läsåret 1415. Huvudman och ansvarsfördelning Styrelse Linnéaskolans huvudman är aktiebolagets styrelse. Styrelsen träffas en gång i månaden förutom i juli. I styrelsen ingår: ordförande Patrik Magnusson, ledamöter Helene Petersson, Urban Karlsson, Charlotte Bushe, Maria Aleniusson, Stefan Widdgård och Hans Widerberg. Arbetstagarrepresentanter har varit Anna Wikström (Lärarförbundet) och Jenny Josefsson (Lärarnas Riksförbund) Rektor Linnéaskolans rektor och tillika VD för Linnéaskolan AB är Anders Hedman och t.f. rektor är Jeanette Engström. Rektor har genomgått statliga rektorsutbildning. Samverkansgrupp Under läsåret 2013/2014 har samverkansgruppen med de två lärarförbunden genomfört 5 protokollförda möten. Arbetsmiljömöten med skyddsombuden har genomförts mer sporadiskt. Elevhälsa Linnéaskolans elevhälsa har bestått av rektor-Anders Hedman, skolsköterska-Catrine Ekre, kurator-Martina Frondelius-Isaksson (ht13)/Eveline Leander-Kjellberg (vt14), specialpedagog Carina Sjögren och SYV-Irene Nordmark. Skolan har behörig skolsköterska, kurator och specialpedagog. Elevhälsan har även tillgång till behörig skolläkare respektive psykolog som anlitas vid behov. Klagomål Linnéaskolan har under läsåret 2014/2015 ar inga klagomål framförts Personal Linnéaskolans organisation under läsåret 2013/2014 har mött upp den nya lagen om lärarlegitimation, där kravet är formellt behöriga lärare för såväl ämnet som årskursen, på ett bra sätt. Lärarna har haft utbildning i sina ämnen, dock har inte alla varit helt klara med sina studier och har således inte erhållit sin legitimation. Under läsåret har skolan haft formellt behöriga lärare i alla ämnen utom träslöjd. I dessa ämnen har anställningarna varit tillfälliga för läsåret enligt skollagen kap. 2 §4. Ämnet slöjd innehåller delarna trä- och metallslöjd samt textilslöjd. Skolan har en behörig lärare i såväl trä- och metallslöjd som textilslöjd. Denna lärare undervisar i dagsläget för endast textilslöjd. Under läsåret har skolan haft vikarie för en föräldraledig lärare. Vikarien har varit behörig. Skolans administratör och SYV gick i pension 1 februari och vi löste den resursfrågan på olika sätt under våren. SYV arbetet för årskurs nio och gymnasievalet löstes genom att vi köpte en utbildad SYV på timtid. Skolan har under året haft 20 anställda varav 15 lärare. Utöver lärare har skolan haft följande personal:  VD/Rektor (heltid)  Studie- och yrkesvägledningsansvarig inkl. kanslist (50%) (t.o.m 140131)  Skolsköterska (20%)  Specialpedagog (60%)  Kurator (30%) Städning, vaktmästeri och löner/bokföring har varit utlagd på entreprenad under läsåret. Organisation Organisationen på skolan är en balans mellan delegerat ansvar och likvärdighet. Inför läsåret 2012/2013 genomförde vi en organisationsförändring till ett formellt arbetslag och tre våningslag. En organisation vi bibehöll för 1314. Vi noterade att målet att bidra till en mycket tätare kontakt mellan lärarna och mellan eleverna och lärarna inom respektive arbetslag har utvecklats på ett positivt sätt men att det krävs en längre tid för att nå den samverkan vi önskar. Våningslagen består av 4-6 lärare som har ett helhetsansvar för två till tre klasser. Detta medför en variation och dynamik för såväl elever som lärare. Då skolan är fördelad på tre våningar innebar det ett våningslag per våning. En del lärare arbetar enbart inom sitt arbetslag, medan vissa lärare även undervisar i andra arbetslag, som i ämnena bild, språk, idrott m.m. Skolan har haft en ledningsgrupp bestående av rektor och en representant från respektive våningslag. Skolan t.f. rektor har varit ett stöd för rektorn i skolan utveckling. Elever För läsåret 2013-2014 har skolan haft 163 elever fördelade på 8 klasser. Elevråd Läsåret 13/14 har fortsatt med det arbete som Ivan Vitus inledde under 11/12. Elevrådet inledde med en heldag för att skapa en struktur, arbetsgrupper och samtal om elevinflytandet. Varje klass har haft klassråd. Under året har det varit regelbundna möten i elevrådet och klassråden. Elevrådet inledde med en heldag för att lägga upp arbetet och avslutade läsåret med en heldag i Göteborg med en blandning av planering av kommande år och firande av årets arbete. Elevrådet har genomfört ett Sponsorlopp, där eleverna sprang eller gick en bana och deras sponsorer betalade per/varv. Hälften av det som eleverna sprang in donerades av elevrådet till ett projekt i Sydafrika för föräldralösa barn med aids och de utrotningshotade noshörningarna. Den andra halvan användes bl.a. till att kunna genomföra en vinterfriluftsdag, finansierat av elevrådet. Elevskyddsombud Skolan har haft två elevskyddsombud detta läsår som deltagit på en skyddsrond. Projekt Laganda Detta projekt har initierats av ansvarig Ivan Vitus och har som mål att skapa en laganda på skolan som i sin tur på sikt skall medföra bättre arbetsro, mindre skadegörelse och mindre kränkningar på skolan. Dessa resultat bedöms kunna avläsas inom 5 år. Detta är tredje året på projektet. Eleverna och personalen delas in i två lag, det vita och svarta laget, utifrån vilken månad man är född. Ett antal olika aktiviter genomförs under året, såsom tillsammansdag, vänskapsdag, basebrännboll och klasskampen. Skriftliga omdömen och utvecklingssamtal Skriftliga omdömen och utvecklingssamtalen har genomförts en gång per termin. De skriftliga omdömena har dokumenterats i skolans digitala lärplattform InfoMentor. I november 2013 beslöt riksdagen att ta bort kravet på skriftliga omdömen för årskurs 7-9 då man sätter betyg men att skolans rektor kunde besluta att omdömena skulle vara kvar. Linnéaskolans rektor beslutade att de skulle vara kvar tills vi jobbat fram en ny modell som säkerställde en bra återkoppling till elever och vårdnadshavare om kunskapsutvecklingen. InfoMentor Detta är skolans digitala lärplattform. Där dokumenteras alla skriftliga omdömen och IUP:er samt frånvaro, veckoplaner m.m. Detta system medför att skolan tydligt jobbar enligt de nationella målen och det ger eleven och vårdnadshavare möjlighet att följa skolarbetet på olika sätt. Varje elev erhåller en inloggning och vårdnadshavare likaså. Betyg och bedömning Betygen har satts utifrån nationella betygskriterier. Skolans inriktning Linnéaskolans inriktning är att erbjuda alla elever i Ljungskiles upptagningsområde och andra elever i mån av plats en bra utbildning med möjlighet till egen profilfördjupning. För att uppnå detta erbjuder vi:  Fördjupning  Linnéaskolans pedagogiska projekt LPP Fördjupning Till läsåret 07/08 introducerade Linnéaskolan ”fördjupning” för alla elever vilket vi fortsatte med under 13/14. Fördjupningen motsvarar tiden för elevens val i timplanen och erbjuder eleverna möjligheten till att just ”fördjupa” sig i ett speciellt ämnesområde. Fördjupningen har under läsåret varit schemalagd en timme varje vecka. Läsåret 13/14 kunde vi erbjuda följande fördjupningsområden: Idrott & Hälsa, Internationella kontakter (Engelska), Fördjupad matematik, NO med teknik och praktisk matematik, Musik, Bild/Foto, Textilslöjd och Filmskolan. Linnéaskolans pedagogiska projekt LPP Detta projekt är ett årligt återkommande projekt som genomförs under alla årskurser med följande planerade aktiviteter. År 7 genomförde ett läger i september i närområdet (Sparreviken) för att stärka gruppkänslan. Lägret genomfördes gemensamt för de två våningslagen som hde årskurs 7. År 9 genomförde en lärande resa till Krakow i Polen med besök i förintelselägren Auschwitz och Birkenau. På hemvägen var årskursen även ett dygn i Berlin. Internationella kontakter Skolan har internationella kontakter i fördjupningsgruppen med samma namn. Där har eleverna kontakt med skolor runt om i världen via internet. Eleverna skriver till varandra via nätet. Vi har haft med vår vänskola Joseph Conradskolan i Tychy i Polen. Det är en fristående skola som vi har årliga kontakter med sedan 2005. Vi träffade dem tyvärr inte vid årets studieresa till Krakow för årskurs 9. Rektor träffade skolan på en privat resa till Polen. På sommaren 2014 deltog skolan i ett EU-projekt om vatten i Estland där 5 elever i blivande årskurs 9 och en lärare deltog under 10 dagar. Samverkan med Uddevalla kommun Linnéaskolan är öppen för elever i Ljungskiles upptagningsområde och för övriga i mån av plats. Vi ingår i kommunens elektroniska söksystem men det krävs ett aktivt val för att erhålla en plats på Linnéaskolan. Ansökan kan även göras direkt till skolan via vårt ansökningsförfarande. Ekonomi Se bokslut Måluppfyllelse Meritvärde 2013/2014 Meritvärde vårterminen 2014 236,4 211 186,6 År 7 År 8 År 9 Läsåret 13/14 var den andra gången som betyg sattes för eleverna i årskurs sju. Analysen av meritvärdetutveckling från årskurs 7 till årskurs 9 pekar på två faktorer: 1. Utfallet visar hur eleverna på Linnéaskolan utvecklas mot kunskapskraven i årskurs nio och att de når mer av de högre betygen i de högre årskurserna. 2. Det visar att vi har en spridning i tolkning av betygssystemet där en del av personalen jobbar med prognosbetyg medan andra jobbar mer med kunskapsbetyg. Analysen visar dock att när det kommer till slutbetygen har vi en större likvärdighet i bedömning och betygsättning på skolan. Målsättning för 1415  Målsättning för 1415 är att skapa en större samsyn på skolan kring betygsättning för alla årskurser  Förbättra stöttningen för de ämneslärare som är ensamma i sitt ämne på skolan Meritvärdets utveckling 1999-2014 Genomsnittligt Meritvärde enligt statistik från Skolverket Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas 250 200 150 100 50 0 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Linneaskolan Uddevalla Riket För andra året i rad läsåret redovisade Linnéaskolan 2013/2014 ”all time high” (236 p) för meritvärdet i jämförelse mot tidigare år. Meritvärdena har varit relativt jämna med undantag för vårterminen 2008. Från 2006 har vi avsatt mycket tid och resurser för att utveckla betyg och bedömning samt förbättra oss i relation till styrdokumenten för att säkerställa att vi sätter rättvisa betyg. Vi kan dock konstatera att vi fortsatt har stor skillnad i meritvärde mellan pojkar (207 p) och flickor (268 p). Andelen behöriga till gymnasiet För läsåret 13/14 var 87,5% av Linnéaskolans elever behöriga till gymnasieskolans program. Det var 35 elever av 40 som var behöriga. Analys av meritvärde och behörighet till gymnasiet Analysen visar att vi har mycket duktiga elever i allmänhet vilket skolans meritvärde visar. Vi ser dock stor skillnad i meritvärde mellan pojkar och flickor vilket inte är tillfredsställande. Behörigheten till gymnasiet minskade detta läsår jmf tidigare. Då populationen är relativt liten påverkar varje elev mycket. Vi noterar att detta läsår var det 5 elever av 40 som inte var behöriga till gymnasiet. Målsättning för 1415  Att nå till 100% behörighet via förbättrat stödarbete till alla elever som behöver stöd och förbättrat mentorskap så att inga elever glöms bort.  Att minska skillnaderna mellan pojkar och flickor. Andel elever med betyg i alla betygsatta ämnen Andel elever med betyg i alla betygsatta ämnen Våren 2014 100,00% 89,90% 90,00% 80,00% 80,00% 69,40% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% År 7 År 8 År 9 Analys av betyg i alla ämnen Andelen elever på Linnéaskolan med minst betyg E i alla betygsatta ämnen visar att inte alla når godkänt i alla ämnen. Vi uppvisar en liten ökning jämfört mot läsåret 12/13 men vi har en bit kvar till full måluppfyllelse. Utvärderingar i ämneslagen Analyser av årets resultat  Samrättning av nationella prov ej genomförd i alla ämnen  Kultur i vissa klasser att inte plugga har medfört bristande betygsunderlag  Stort behov av olika stödåtgärder i matematik  Bättre möjligheter för eleverna att nå målen genom att de får visa kunskapskraven flera gånger på ett läsår  Bättre formativ återkoppling till eleverna  Brister i organisation i och omkring skolans egna NO-sal har varit negativ  Stort antal elever som väljer att byta moderna språk mot språkval engelska. Speciellt de som inte fått sitt förstahandsval i moderna språk Förlag till läsåret 1415  Se över schemakonstruktioner vad gäller hemkunskap och teknik  Mer varierade läromedel och enklare läromedel i vissa ämnen  Utvecklad sambedömning för större likvärdighet  Genomföra diagnoser som följs upp för att utvärdera kunskapsutvecklingen  Material och lokaler som är bättre anpassade till läroplanen. Stödarbete Linnéaskolan har för läsåret 13/14 haft tilläggsbelopp för några elever. Stödet har organiserats med att en lärare/mentor haft extra tid att regelbundet under dagen ha samtal med berörda elever och regelbunden kontakt med familjen. Det har bidragit till en god utveckling. Vi har haft en elev som fått socialt stöd externt. Ordinarie stöd har genomförts på ett flertal sätt och nivåer. Skolans specialpedagog har varit involverad i stödarbetet. Varje vecka har vi haft stödtid i svenska, engelska och matematik för elever med åtgärdsprogram. I matematik har extra stödlektioner erbjudits då behovet bedömdes som stort. Ett antal elever har under året läst engelska då de i samråd med vårdnadshavare valt att inte läsa moderna språk. Dessa elever har inte erbjudits engelska på stödtiden då vi bedömt att de redan har mycket engelska. Stödarbetet har således genomförts via:  Socialt stöd till elever med tilläggsbelopp  Extra stödlektioner i matematik, svenska och engelska för elever med åtgärdsprogram   Arbete med specialpedagog Eget arbete Skolan jobbar dessutom med mindre klasser för att öka eleverna tillgång till sin lärare. Målsättningen är att inte överskrida 25 elever/klass. För 2013/2014 var snittet på 20,4 elever/klass med 18 som lägst och 23 som högst. Elevenkäten visade att majoriteten ansåg att de fick stöd om de behövde. Analys av stödet  Stödarbetet har inte varit effektivt under läsåret 1314  Organisationen av stödet har varit otydligt  Ansvarsfördelningen mellan såväl ämneslärare/stödlärare som ämneslärare/specialpedagog har varit oklar  Beläggningen på stödlektionerna har varit mycket låg om än olika i de olika grupperna och under läsåret Förslag till 1415  Ny organisation och arbetssätt för stödarbetet  Förtydligande av rutiner för elever i behov av stöd  Förtydligande av rutinen för åtgärdsprogram  Förtydligande av ansvarsfördelningen Summering av 1314  Linnéaskolan har nått bra studieresultat när det kommer till meritvärde men vi har arbete kvar att minska skillnaden mellan pojkar och flickor samt att alla elever skall erhålla betyg i alla ämnen.  Vi har inte nått till våra målsättning att skapa en bra studiemiljö med arbetsro och inflytande för eleverna och personal. Förslag till utveckling 1415  Diskutera i personalgruppen och med eleverna om vad elevinflytande innebär på Linnéaskolan och hur vi når den.  Utökad samrättning av i första hand nationella prov för att öka likvärdigheten i betygsättning  Diskussion i personalgruppen om bedömning och betyg för årskurs 7 och 8 utifrån läroplanen för att skapa större likvärdighet.  Förbättrad information till hemmen  Fortsatt arbete med att förbättra studiemiljön för elever och lärare.  Utveckla ett kollegialt lärande. Vi deltar i mattelyftet.  Utforska hur vi vänder trenden med skillnader mellan studieresultat för pojkar och flickor. Linnéaskolan 2014-09-24 Anders Hedman VD