kvalitetsredovisning för läsåret 2010 – 2011
VÄSTBERGASKOLAN AB Klensmedsvägen 2 126 37 Hägersten tel. 08 – 563 161 00 fax 08 – 563 161 02 sid 1 e-post [email protected] VÄSTBERGASKOLAN AB BILDADES 2001 OCH FIRADE 10-ÅRSJUBILEUM 2011! KVALITETSREDOVISNING FÖR LÄSÅRET 2010 – 2011 Innehållsförteckning Ledningsorganisation Skolans organisation Budget Uppföljningav Strategiska frågor 2010 - 2011 Grundskolan Lärande / kunskap -Skolbarnsomsorgen -Skolbiblioteket -Brukarundersökning Förskoleklasser, skolbarnsomsorg,åk 2,åk 5, åk 8 Särskolan Lärande / kunskap Brukarundersökning särskolan Elevhälsa Personalhälsa Comeniusprojektet Strategiska frågor 2011 - 2012 Underlag till kvalitetsredovisningen LEDNINGSORGANISATION Västbergaskolan AB ägs och drivs sedan den 1 juli 2001 av rektor/VD Kenth Aronsson, bitr rektor Lilian Samuelsson och bitr rektor Hans Larsson, ansvarig för AL 7-9. I ledningsgruppen ingår förutom styrelsen, bitr rektor Karin Forsberg, ansvarig för AL f-6 och bitr rektor Anastasia Genaridu ansvarig för särskolan. Samverkansmöten mellan ledningsgruppen och de fackliga företrädarna sker 3-4 gånger per termin. SKOLANS ORGANISATION Varje läsår utökas elevantalet i grundskolan med en elevgrupp och kommer att ha tre elevgrupper per årskurs år 2016. I enlighet med de nya skoldokumentens intentioner har åk f-2 med fritidshem omorganiserats. De tre förskoleklasserna bildar avdelningen Mikrofonen i egna lokaler med heldagsverksamhet. Efter förskoleklassåret flyttar de till till en avdelning med såväl skola som skolbarnsomsorg. Där blir de kvar under tre läsår. Katarina Berg är samordnare för förskoleklasserna med ansvar bl a för personal och intagning av elever. Åk 1 och 2 har organiserats på samma sätt som förskoleklasserna. Åk 1 med skola och skolbarnsomsorg bildar avdelningen Luren, åk 2 med skola och skolbarnsomsorg bildar avdelningen Jacket. Elevgrupperna är åldershomogena. Arbetslaget 3-6 består av två elevgrupper per årskurs, 3-ornas fritidshem Gluggen, fritidshemmet Klubben för åk 4 och en fritidsklubb för åk 5 och 6 som drivs av Hövdingagården AB. Till arbetslaget hör också en liten grupp för elever i behov av extra stöd. Åk 7-9 har tre elevgrupper per årskurs och ett resurscenter för elever åk 6-9 i behov av särskilt stöd. I centret arbetar specialpedagoger och fritidsledare. Centret har nära kontakt och samarbete med elevhälsoteamet/ EHT/. Särskolans träningsklasser har 22 elever fördelade på 4 undervisningsgrupper; L, M a, M b och H. Särskolan har verksamhet med skola och fritidshem för elever upp till och med 12 år och korttidshem enligt LSS för elever från 13 års ålder. sid 2 Skolans EHT består av skolsköterska, kurator, skolläkare, speciallärare och bitr rektor. I EHT för åk 7-9 deltar studie-och yrkesvägledaren / SYV /. Skolpsykolog kallas in vid behov. Skolan har eget tillagningskök som serverar lunch och mellanmål. Vi lägger 9500 kr per elev och år på skolmaten. I jämförelse med landets alla skolor hävdar vi oss väl. Utlägg för skolmat i Sverige ligger mellan 9700 kr och ca 3500 kr per elev och år. Varje dag serveras en riklig salladsbuffé och 2 varmrätter. Andelen närodlade livsmedel och ekologisk odlad mat utökas varje år. Under läsåret 2010 – 2011 serverades bröd, mjölk, rotfrukter, pasta, smör och köttbullar som framställts ekologiskt. I skolbiblioteket arbetar vår skolbibliotekarie 60% av sin tjänst i biblioteket och 30 % i treornas fritidshem. Datasalarna och datorerna som finns i lärosalarna, sköts av vår systemadministratör tillika IT ansvarige. Dessutom finns en vaktmästare och 3 anställda på skolans expedition. Skolan har totalt 587 elever och 113 personer anställda varav 97 med tillsvidareanställning. BUDGET Helårsbudget Summa intäkter: Kostnader: lokaler undervisning /löner särskolan skolbarnsomsorgen administration sociala aktiviteter/elevservice elevvård pedagogiska aktiviteter fortbildning övrigt Summa kostnader: 67,5Mkr 14,7 Mkr 24,9 Mkr 4,9 Mkr 8,5Mkr 3,3Mkr 4,6Mkr 1,7Mkr 2,0Mkr 0,2Mkr 2,7Mkr 67,5Mkr UPPFÖLJNING AV STRATEGISKA FRÅGOR 2010 - 2011 ¤ Utarbeta nya dokument för utvecklingssamtal med skriftliga omdömen och för individuell utvecklingsplan IUP. Arbetet påbörjat men inte slutfört. Vår målsättning är att skapa ett gemensamt språk för skriftliga omdömen och att kontakten mellan skola och hem ska webbaseras. Processen avstannade maj, juni på grund av datahaveri. Lärarnas arbete med de skriftliga omdömena av vt -11, fick göras utan datasupport, vilket krävde extra stor arbetsinsats av lärarna både i juni och i augusti. Augustiveckan före läsårsstart 2011, måste omplaneras och ge tid för utskick av de skriftliga omdömena så de skulle vara hemmen tillhanda i god tid före utvecklingssamtalet i september. ¤ Planera för att särskolan och åk 1 med fritids, avdelning Kobran, ska byta lokaler till starten av ht 2011. Intensiv arbetsinsats krävdes i slutet av vt-11. Kombinerat med pågående reparationer och ombyggnation skulle allt material packas ner och alla inventarier flyttas för att vara klart i augusti ¤ Ny lokal för musiksal ska planeras. Planeringen drog ut på tiden och utflyttning från den gamla musiksalen kunde inte ske förrän efter skolavslutningen. Till läsårsstarten gick det att börja använda en del av aulan till musiksal, om än som ett provisorium. Kommande läsår ska det planeras för en genomgripande förändring och ombyggnad av lokalen. sid 3 ¤ Skolans regler anpassas till den nya skollagens intentioner. Reglerna har en tydlig konsekvensbeskrivning av vad som händer vid regelbrott i enlighet med skollagens åtgärdstrappa. Blankett för dokumentation i form av avvikelserapport, används av all personal och sparas i en pärm som ska följa eleven under hela grundskoletiden. ¤ Likabehandlingsplanen och lagen mot kränkande behandling ska omarbetas till en gemensam handlingsplan där elever medverkar i processen Personalen har fått information om lagtextens innehåll, dels i form av litteratur och dels i form av info vid pedagogiska träffar. Eleverna har informerats via elevrådet och på klassrådstid. Elevrådet 7-9 har aktivt medverkat för att revidera skolans handlingsplaner så att de nu består av en plan. I samband med obehaglig nätmobbning under ht 2010, blev vi varse om vikten att ha fastlagda rutiner som snabbt kan verkställas. Implementeringen av handlingsplanen för likabehandling mot kränkande behandling fortsätter nästa läsår. ¤ Ge personalen och eleverna fortbildning i förebyggande arbete mot kränkningar och trakasserier i samarbete med organisationen Friends. Under fortbildningsdagen väcktes frågan att vi skulle behöva analysera och jämföra Farstamodellen, SET, och Friends. I vårt förebyggande arbete för likabehandling och mot kränkningar har vi hittat ett arbetssätt som fungerar tillfredsställande. Livskunskap ingår i många av skolan ämnen och kommer även fortsättningsvis att belysas i alla årskurser. Efter översynen ska enbart övningar som stärker eleverna användas. ¤ Utveckla arbetsformer för klass-och elevråden i enlighet med kursplanemålet i SO ”att känna till de grundläggande demokratiska principer som samhället vilar på och kunna delta i en demokratisk beslutsprocess.” Eleverna i åk 6 - 9, fick ta del av en föreläsning som gavs av repr. för Sveriges skolors elevråd. Fortbildning för det blivande elevrådet 7-9,genomfördes också. Eleverna fick följa och delta i processen för hur en förening bildas. Viktigt att elevrådet snabbt kommer igång till ht-11 och att en handlingsplan för läsåret kan presenteras för skolans elever så snart som möjligt. Elevrådet för de yngre fungerar tillfredsställande. Varje klass har två representanter som väcker frågor till elevrådet från den egna klassen. Protokoll förs och distribueras. ¤ Fortsatt implementering av SKOLA 2011. Tillsätta en arbetsgrupp under vt 2011 som tar ansvar för implementeringen. Lärarna står inför implementering av flera tunga styrdokument som de måste sätta sig in i. Den nya skollagen som togs 1/7 2010, gäller från 1/7 2011. Skola 2011, ny läroplan och nya kursplaner distribuerades i juni 2011med kommentarmaterial till alla ämnen. Nytt betygssystem med betygskriterier som ska gälla redan 2011-2012. Från ht 2012 ska betyg sättas från åk 6 vilket kräver stor fortbildningsinsats kring bedömning för en stor grupp lärare som aldrig satt betyg. Allt detta arbete förväntas rymmas utöver den redan digra arbetsbördan. Läsåret 2010-2011:Studiedagar och pedagogiska träffar har i huvudsak ägnats åt implementering nya styrdokument. Vi har deltagit i samtliga fortbildningsdagar som Skolverket anordnat och tagit del av alla databaserade utskick. Representanter för arbetslagen deltog i den sista fortbildningsdagen vt-11 och presenterade den på ped träffen i slutet av maj. Till ht-starten ska arbetsgruppen, bestående av lärare och skolledning, vara redo att fortsätta implementeringen av Skola 11. ¤ Erbjuda internfortbildning kring hur skriftliga pedagogiska planeringar kan utformas. LPP=lokala pedagogiska planeringar måste varje undervisande lärare skriva kring de moment de undervisar om. I LPP:n redovisas vilket kursplanemål, syfte och centralt innehåll i Lgr 11 planeringen bygger på. Eleverna får innan undervisningen påbörjas reda på: 1.Vilket kursplanemål undervisningen planeras utifrån 2. Vad de ska arbeta med. 3.Vad de ska kunna när arbetet är slutfört. 4. Hur de ska bedömas. sid 4 Skriftligt omdöme ges enbart på vad eleven undervisats om under terminen, vilket har framgått av LPP:n. Lärarna har fått fortbildning i hur planeringen kan skrivas och en blankett lämplig för ändamålet är framtagen. Att det måste finnas en synlig, skriftlig planering som elev och hem kan ta del av, kommer på sikt att göra det lättare för eleven att kunna följa sin lärande-och kunskapsutveckling. Inför utvecklingssamtalet har hemmet fått ta del av det skriftliga omdömet. Omdömet tydliggör om måluppfyllelse har uppnåtts eller inte. Elevens individuella utvecklingsplan /IUP/, som skrivs vid utvecklingssamtalet, blir också lättare att skriva med omdömet och LPP:n som underlag. ¤ Revidering av skolans handlingsplaner. Ett ständigt pågående arbete. Arbetsmiljöplanen revideras ht 2011. ¤ Innehåll och utveckling av fritidshemmen i den nya organisationen med åldershomogena grupper. Fritidshemmens utvärderingar påvisar att kvalitetshöjning skett inom verksamheterna. Tydliga handlingsplaner har utarbetats. Personalens kompetenser tas till vara. Lokalmässig närhet bidrar till att det blivit enklare att låta elevgrupper ur olika klasser samarbeta. ¤ Särskolan arbetar med att genomföra handlingsplaner för läsåret. Särskolans omorganisation innebär att inga grundsärelever finns kvar i skolan. Samtliga dokument och handlingsplaner har nu anpassats till träningsklasserna. ¤ Planera och genomföra förändringar i skolans ledningsorganisation med anledning av kommande pensionsavgångar. Befintlig personal visade intresse för att förändra sina tjänster och ansvara för arbetsuppgifter som ingått i bitr. rektorstjänster. Anna Stenbom började handha administrativa ansvarsområden för arbetslaget 7-9. Katarina Berg tog över allt som rör intagningen till förskoleklasserna och vissa arbetslagsledaruppdrag för förskoleklassernas personal. Maria De la Paz ansvarade för allt rörande modersmålsundervisningen och blev skolans kontaktperson med Språkcentrum och Lou Birchman fick administrativa uppdrag inom fritidshemmen. ¤ SISAB fullföljer ventilationsombyggnaden i hus A. Kommer att ske i tre etapper under läsåret 2011-2012 och innebär att alla tre våningsplanen måste tömmas i tur och ordning. Detaljerade planeringar för hur klasser och grupper ska flyttas måste vara klart före ht-starten 2011. Etablering av en skolpaviljong för två klasser färdigställdes under sommaren 2011. GRUNDSKOLAN LÄRANDE OCH KUNSKAP Under läsåret har vi satsat mycket tid på att hitta medel och metoder som ger möjlighet till kvalitetssäkring av elevernas lärandeutveckling. Lärarledd läxhjälp finns att tillgå varje vecka för alla elever. Sedan länge genomförs klassgenomgångar med varje elevgrupp. Nu finns rutinerna för det arbetet nedtecknat vilket är en garant för kvalitet i genomförandet. Syftet med klassgenomgångarna är att få en bild över situationen som helhet i klasserna och fånga upp elever som inte bedöms nå målen eller på annat sätt är i behov av extra stöd. De elever som vi behöver diskutera mer omkring tas upp på nästkommande EHT-möten där man beslutar om eventuella åtgärder. Klasslärare förbereder mötet genom att på en klasslista markera viktig information kring elever. Screening över vilka tester och resultat som klassen gjort finns också med. Uppföljning av klassgenomgångarna sker under vårterminen. Då går man igenom nuläget för de elever som uppmärksammats. Insatta resurser utvärderas och omfördelas vid behov och i förekommande fall sker samtal mellan hem och skola. sid 5 Under vt 2011 sammanfattade spec pedagogen de urval av diagnoser och tester som används vid screening av eleverna. Förskoleklasserna :Bornholm, fonologisk medvetenhet nov, april Matematikintervju maj Observation av socialkompetens och motorik. sep-mars Åk 1 God läsutveckling- ordavkodning och LUS sept och mars DLS bas/skrivdelen maj NCM:s mattediagnos 1 maj Åk 2 Åk 3 God läsutveckling -flyt i läsningen, LUS, och ordavkodning DLS rättstavning NCMs mattediagnos 2 Bokstavs-och ordkedjor sept och mars febr maj maj God läsutveckling:ordavkodning, flyt i läsning/läsförståelse LUS Nationella prov sv, ma okt och maj april,maj Åk 4 Läsdiagnoser ( Per Måhl ) DLS stavningstest, tecken-ord, meningskedjor LUS NCMs mattediagnos 4 sept okt okt och maj maj Åk 5 DLS ordförståelse LUS NCMs mattediagnos 5 okt okt och maj maj Åk 6 DLS rättstavning LUS Nationella prov sv, ma , en NCMs mattediagnos 6 sept okt och maj febr -mars maj Åk 7 DLS ordförståelse, läshastighet, rättstavning Tecken- ord-och meningskedjor Eng prov:läsförståelse, hörförståelse,uppsats Västbergaprovet i matematik 5 st matematikprov under året Per Måhls lästester: Brita, Foxtrot, Fladdermöss sept sept sept. sept sept - juni jan - maj Åk 8 DLS ordförståelse sept SV nationellt prov, läsförståelse ,Eld och lågor okt - dec Eng gamla NA prov: höra, läsa, skriva sept - dec och jan - maj 5matematikprov under läsåret sept - juni DLS rättstavning okt SV Nationellt prov läsförståelse: Nattliv. jan-maj Åk 9 5 matematikprov under läsåret sept - juni Eng gamla NA prov:höra, läsa, skriva sept - dec SV nationellt prov, läsförståelse: I gränslandet. sept - dec Nationella prov sv febr - maj Nationella prov eng mars - maj Nationella prov ma april - maj Nationella prov no jan - mars sid 6 LÄSUTVECKLING LUS: Resultat åk1: 71 elever varav 69 nådde målet punkt 8. Resultat åk 2: Alla elever nådde målet, punkt 13. Resultat åk 3: 48 elever varav 41 nådde målet punkt 15 ” Läser flytande med god förståelse. Föredrar att läsa tyst.” Vi anser att punkt 15 är den målsättning vi måste sträva efter för så många elever som möjligt under åk 3. De som inte nått kunskapsmålet får åtgärdsprogram som innefattar intensiv läsning vid nästa terminsstart. Resultat åk 6: 47 elever varav 41 nådde målet punkt 18 a Alla elever som inte nått det för årskursen bestämda målet har åtgärdsprogram och extra resurser och stödinsatser. Några har genom utredningar fått diagnoser som gör att extra hänsyn ges och spec.ped insatser har satts in. NATIONELLA PROV ÅK 3 48 elever genomförde de nationella proven. I svenska var det 7 elever som inte nådde de uppställda målen. I matematik var det 5 elever som inte nådde de uppställda målen. Eleverna som inte uppnådde nationella provens mål, har fått och får, kontinuerligt extra stöd i både svenska och matematik och har åtgärdsprogram. Specialpedagogen följer upp elevernas resultat och arbetar periodvis med olika elever utifrån deras behov. Kvalitetshöjande åtgärder under åk 4: Uppföljning av elevresultat för elever som inte nådde nationella provens kunskapsmål i åk 3. Intensiv träning med ROBO MEMO startar i oktober -11. NATIONELLA PROV ÅK 5 genomfördes inte läsåret 2010-2011 då det är beslutat att proven ska flyttas till åk 6. Dock fick eleverna göra ett gammalt nationellt prov i matematik med gott resultat. SLUTBETYG ÅK 9 61 elever slutade åk 9. Med stolthet och glädje kan konstateras att de lämnade grundskolan med goda, välförtjänta betyg. 56 elever hade full gymnasiebehörighet. 16 elever hade MVG i 8 -16 ämnen och de 6 elever som läst matematik kurs A på gymnasiet nådde alla MVG i slutbetyg. När eleverna fick betyg i åk 8 var det 39 % som inte fick fullständiga betyg. En massiv insats för att ge de eleverna maximalt stöd från spec och resurslärare och för några elever anpassad studiegång beslutades. Satsningen utföll väl och ledde till att när vårterminen avslutades, var det endast fyra elever som inte nådde full gymnasiebehörighet. Trots det kunde vi konstatera att samtliga nådde förbättrade studieresultat utifrån sina egna förutsättningar. Med hjälp av skolans heltidsanställda SYV, har samtliga 9-or påbörjat gymnasieutbildning. Studie-och yrkesvägledaren kan också konstatera, att våra elever sett ur flerårsperspektiv, fullföljer sina gymnasiestudier och de allra flesta kommer in på sina förstahandsval. SKOLBARNSOMSORGEN Varannan vecka är tid avsatt för kvalitetsutveckling av skolbarnsomsorgen. Under vt 2011 skulle arbetsplanen för alla fritidshem arbetas fram med Skolverkets allmänna råd och kommentarer samt Lgr 11 som underlag. Tid ägnades särskilt åt Fritidshemmens uppdrag, Normer och värden, Jämställdhet mellan pojkar och flickor och Barns delaktighet och inflytande. Av personalens utvärderingar framgår att skolbarnsomsorgen under läsåret 2010 - 2011 genomfört många kvalitetshöjande åtgärder. Några synpunkter tagna ut utvärderingarna: sid 7 Trygghet: De regler vi har skapar ett lugn och en trygghet för våra barn. Vi jobbar ofta i mindre grupper vilket gör att vi ser barnen och de lär känna oss bättre. Ökad trygghet leder till ökad självkänsla. Vårt varierade utbud av aktiviteter gör att barnen blir sedda i olika situationer, Vi tar tag i och löser konflikter vi får vetskap om. Vi är duktiga på att informera varandra och har en öppen och rak kommunikation med föräldrarna. Inflytande:De dagliga samlingarna ger barnen info om dagen. Vi är lyhörda för barnens synpunkter och önskemål. Vårdnadshavare är välkomna att besöka och medverka i verksamheten. Vi tar del av deras synpunkter och frågeställningar. Personalen använder sig av varandras kompetenser och är flexibla; hittar lösningar och förändrar vid behov. Samverkan med olika organisationer inom fritidshemmets ram faller väl ut. Antalet elever som vill lära sig spela fiol i Kulturskolans regi har ökat. Schackklubben har stort elevunderlag som lyckas bra i turneringar. Simhopp i Eriksdalshallen ger också många positiva erfarenheter. Åtgärder för utveckling: Förskoleklasserna vill bli mer öppna mellan klassgränserna och utöka samarbetet. Då kan antalet organiserade aktiviteter och möjligheten att dela upp barnen i mindre grupper öka. Arbetet med att upprätta arbetsplaner för skolbarnsomsorgen 2011-2012 fortsätter. Brukarundersökningen är webbaserad och skickas via hemmen direkt till Utbildningsförvaltningen. Det vi kan önska och arbeta för, inför nästa läsår, är att en högre svarsfrekvens uppnås. Förskoleklasserna och fritidshemmet för åk 2 deltog i vårens brukarundersökning. I jämförelse med medelvärdet för hela Stockholm, ligger Västbergaskolans resultat över stadens i samtliga frågor. Ex från f-klasserna brukarundersökning Mitt barn får det stöd och hjälp som hon/han behöver Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse och lust att lära Mitt barn trivs i skolan Mitt barn känner sig tryggt i skolan Det är bra stämning i mitt barns skola Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns skola Västbergaskolan 86,05% 88,89% 95,92% 97,96% 91,49 % 89,58% Stockholms stad 78,13 81,02% 85,37% 83,23% 81,69% 81,38% Ex från åk 2:s brukarundersökning Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfulla aktiviteter 90,91% Personalen är bra på att väcka mitt barns intresse och lust att lära 93,94% Mitt barn trivs på fritidshemmet 96,97% Mitt barn känner sig tryggt på fritidshemmet 100,00% Det är bra stämning på mitt barns fritidshem 90,00% Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns fritidshem 93,94% 69,86% 67,59% 85,05% 84,7% 78,05% 73,27% BRUKARUNDERSÖKNING / GRUNDSKOLAN / VT 2011 Förskoleklasserna, åk 2, skolbarnsomsorg åk 2, åk 5 och åk 8 ingick i undersökningen som är webbaserad. Åk 5 och åk 8 genomförde undersökningen i skolans datasal och de yngre fick brukarundersökningen till hemmen. Svarsfrekvensen för eleverna som besvarade enkäten i skolan blev mycket högre än för de som besvarades från hemmen. I förskoleklasserna med 70 elever svarade 49 st och i åk 2 med 48 elever besvarade 32 st frågorna. Att jämföra med åk 5 och åk 8 som bara fick ett bortfall av 1 - 2 elever per grupp. Utfallet av brukarundersökningar med låg svarsfrekvens kan inte bli rättvisande. Ex från brukarundersökningen KUNSKAP Mitt barn får stöd och hjälp som han/hon behöver. Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver kunna för att nå målen. Lärarna tror på mitt barns förmåga att lära sig olika saker Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt barns skolarbete I utvecklingssamtalen pratar vi om vad mitt barn gör bra och om vad mitt barn behöver förbättra på ett sätt som barn förstår. Mitt barn kan arbeta utan att bli störd på lektionerna. f-klasser 86,05% 79,55% 88,37% 70,73% åk 2 75,00% 87,50% 80,65% 75,00% 81,25% 78,79% 80,65% 63,30% sid 8 Åtgärder för utveckling: Vi måste förklara och förtydliga för vårdnadshavarna vikten av att besvara brukarundersökningen. Utfallet av undersökningen ger oss kunskaper om skolans styrkor respektive svagheter som vi tar till oss . Arbetsro är en viktig fråga som vi hela tiden belyser och tillsammans med eleverna försöker förbättra. Även om Västbergaskolans svarsprocent kan tyckas låg, är medeltalet för Stockholms stad i f-klasserna= 62,5% och för åk 2 = 51,89%. Resultat åk 5 och åk 8: Ex från brukarundersökningen KUNSKAP Jag får stöd och hjälp om jag behöver det. Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena . Min lärare tror att jag kan lära mig olika saker . Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete . i utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag gör bra och vad jag behöver förbättra på ett sätt som jag förstår. Jag kan arbeta utan att bli störd. åk 5 S-holm åk5 90,91% 85,72% 90,91% 80,73% 100,00% 93,32% 97,62% 87,26% åk 8 S-holm åk8 81,36% 72,03% 63,93% 66,95% 78,95% 80,38% 60,00% 64,76% 100,00% 79,55% 90,16% 82,42% 54,10% 41,91% 94,00% 75,18% LÄRANDE / KUNSKAP SÄRSKOLAN Verksamheten inom träningsskolan planeras och genomförs utifrån kursplanens fem områden: Estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Alternativ kommunikation i form av pek - karta, talapparat och sociala berättelser har utvecklats så att de blir en naturlig del av arbetet. Jämfört med grundsärskolans kursplaner, som i likhet med grundskolan är ämnesindelade och klart målstyrda, har vi anpassat oss till träningsskolans områden. Det har bl a inneburit att motorik har haft 4 arbetspass per vecka med inriktning på dans, utevistelser i lilla Skogen, bad och nyttjande av den närliggande idrottsplanen. Personalens kompetenser har tillvaratagits såväl under skoltid som under omsorgstid i alla fem kursplaneområdena. Träningsskoledagen varvar skola och fritidsaktiviteter. Det är viktigt att eleverna får välja fritidsaktiviteter. Vi måste utveckla elevernas förmåga att använda tekniska hjälpmedel. De kan göra sina dagsscheman, arbetsscheman, dokumentera sin dag och spela spel med datorn. Det kräver att vi utökar tillgången på uppdaterade program och kontinuerligt ger personalen datafortbildning. Varannan vecka har personalen tillgång till professionell handledning. Med tanke på att så många i personalen arbetar med nästan alla barn är handledning ett måste. Tider för möten inom arbetslaget finns, men kan förbättras. En tid varannan vecka för hela personalgruppen behövs. Lärargruppen har kvar sina måndagsmöten som behandlar pedagogiska frågor och till 2011-2012 fortsätter med att implementera SKOLA 2011. Mycket tid har lagts på att skapa dokumentationsrutiner för lokala pedagogiska planer, IUP och åtgärdsprogram. LSS-verksamheten för eleverna på korttidshemmet har väl fungerande rutiner med bra dokumentation. Kvalitetshöjande aktiviteter 2011-2012 Kompetensutveckling i hjärt-lungräddning, autism och teckenkommunikation har genomförts och kommer att fortgå även nästa läsår. Därtill kommer fortbildning Halliweek badkurs, där man tränar sig att hitta sin tyngdpunkt i vattnet, upplevelse med taktil stimulans och en grundkurs i teckenkommunikation. BRUKARUNDERSÖKNING SÄRSKOLAN VT 2011 Svarsfrekvensen var 76% och omfattar 13 familjer. Styrkor:Bra lärare som har tror på elevernas förmågor och väcker lust och intresse för lärande. Lärare som lyssnar och tar hänsyn till elevernas synpunkter. Utvecklingssamtalen håller hög kvalitet. Eleverna trivs i skolan och känner sig trygga. Svagheter:Lokalerna är inte anpassade utifrån verksamhetens behov. Hälften av eleverna saknar arbetsro och uppger att de under läsåret blivit utsatta för slag, blivit trakasserade eller känt sig illa bemötta av andra elever. sid 9 Kvalitetshöjande åtgärder: Nya lokaler som anpassas till verksamhetens behov och har fler små lokaler färdigställda till ht 2011.Lokalbytet kommer att innebära ökad möjlighet till arbetsro. All personal ska känna till rutiner för hur dokumentation av avvikelser i form av slag, trakasserier eller kränkningar ska handhas. Likabehandlingsplanen ska revideras , bli tydlig och följas av alla. Tid för allpersonalmöten regelbundet varannan vecka ska läggas in i planeringen. Det ger möjligheter till gemensam planering och bra överlämnande. SKOLBIBLIOTEKET I slutet av ht- 10 gick Västbergaskolan med i ett projekt som heter Daisy direkt, ett samarbete med Medioteket och Tal och Punktbiblioteket / TPB/ . Elever med läs-och skrivsvårigheter kommer att delta i projektet. Västbergaskolan är den enda fristående skolan som ingår i Daisy direkt och som har en egen dataplattform. Projektet innebär att bibliotekarien har tillstånd att registrera barn som kan tanka ner böcker själva från TPB-katalogen. De yngre barnen får hjälp av bibliotekarien med att tanka ner läroböcker etc. Utarbetande av rutiner för nedtankningen pågår. Till starten ht-11, kallas berörda elever och vårdnadshavare till ett introduktionsmöte med avtalsskrivning och teknisk visning. Förskoleklasserna har fått två besök av bibliotekarien, ett med högläsning av sagor och ett där de fick låna var sin bok. Åk 1 har haft halvklassbesök varannan vecka. De har fått hjälp med att välja bok som passar deras nivå i läsutveckling enligt LUS. Åk 2 har kommit varannan vecka för boklån. De har också haft besök av författaren Ulf Sindt. Åk 3 har arbetat med bokrecentioner och fått introduktion i att söka i bibliotekssystemet, kunna låna och avregistrera böcker. Åk 4 har under våren haft ett sagoprojekt om drakar. De har haft en fast tid inbokad för biblioteksbesök. Åk 5 har repeterat sin sökning i biblioteketssystemet. De har hållit på med bokstaveringsövningar, hur man ställer upp böcker och söker i uppslagsverk. I samband med besök av författaren Douglas Foley läste de Habib böckerna. Åk 6 har haft en bokat tid varje vecka. Nyttjandegraden har varierat. De har haft skrivarverkstad under ledning av författaren Mats Berggren under en period på vårterminen. I NA-provet i svenska delmoment skriva åk 5, framkom att alltför många elever behövde utveckla sitt skrivande. Förhoppningsvis gav skrivarverkstaden inspiration och skrivlust. Till nästa år ska sexorna få jobba med genre som ska utmynna i en utställning på läsdagen under våren. Åk7-9 har lånat fler böcker till sitt skolarbete än tidigare. Även åk 7 och åk 8 har haft lyckade besök av författaren Mats Berggren. Kvalitetshöjande åtgärder Viktigt att även skolbibliotekarien läser in den nya läroplanen för att kunna anpassa utbudet i biblioteket efter styrdokumentets intentioner. Särskolan har besökt biblioteket i små grupper eller med enskilda elever utifrån eleverna behov. Boklån:2001 / 2002 lånades 4196 böcker, 2010 - 2011 lånades 13 385 böcker. Bokanslaget var högt i början då biblioteket skulle få en nystart. För att kunna upprätthålla kvaliteten och anpassa skolbiblioteket för att klara höjda bokpriser, inköp av talböcker med Daisyskivor, författarbesök och nödvändiga avgifter behöver de ekonomiska ramarna ökas. EU PROJEKTET COMENIUS Comeniusprojektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen i tvåårsperioder. Västbergaskolan har deltagit i projektet i 6 år och planerar nu för fortsatt medverkan två år framåt. I motsats till andra europeiska deltagare har Sverige beslutat att endast medge ekonomiskt stöd i tvåårs perioder. Då vi deltagit varje år och vill fortsätta med det, står Västbergaskolan för det ekonomiska stödet vart tredje år. sid 10 Comenius vänder sig till elever i åk 8 och åk 9 och ger utbyte med jämnåriga elever i partnerskolor. Under åren som gått har sammanlagt 87 elever och 13 lärare deltagit i Comenius. Vi har haft partnerskolor i Tyskland, Holland, Polen, Italien och Spanien. Läsåret 2010 -2011 var våra partnerskolor RSG Tromp Meesters i Steenwijk Nederländerna och Realschule fur Jungen und Mädchen i Sternhagen Tyskland. Samarbetet går ut på att eleverna får kontakt med andra kulturer och knyter kontakter med jämnåriga. Gemensamma arbetsprojekt påbörjas i den egna skolan och slutförs i internationella grupper vid elevutbyten i någon av partnerskolorna. Under 2011-2012 åker 16 av våra elever iväg till partnerskolorna. Projekt för ht 2011 är Alternativ energi som ska slutföras v 47 i Sternhagen. V 11 2012 slutförs projektet Healthy lifestile i Steenwijk och v 19 är Västbergaskolan värdskola för projektet Being A European. ELEVHÄLSA En grundförutsättning för allt lärande är trygghet och arbetsro. Västbergaskolans värdegrund, likabehandlingsplan och den nya skollagens direktiv, är verktyg som hjälper till att uppnå det. Skolan har ett väl fungerande elevhälsoteam/EHT/ där skolsköterska, skolläkare, psykolog, kurator och speciallärare ingår. För att upprätthålla god elevhälsa har de möte en gång per vecka tillsammans med berörd rektor. Skolsköterskan har hälsosamtal med eleverna i åk 4 och åk 8. Klassråden och elevråden utvecklar elevernas delaktighet och inflytande. Skolans antimobbninggrupp har regelbundna möten som arbetar förebyggande för att få till stånd en trygg och positiv arbetsmiljö för alla. I elevernas årliga trivselenkäten kartlägger man riskfaktorer för miljöer och områden där kränkning kan uppstå. Eventuella anmälningar om mobbning, trakasserier eller kränkningar utreds. Åtgärder under läsåret 2011 - 2012 efter sammanställning av årets trygghetsenkät : F-3:Förstärka rastvakter i Lugna rummet och vid berget på kortraster. Arbeta för lugnare skolmåltidsmiljö. 3-9 Grovt språk, svordomar och våld när ingen vuxen är i närheten måste bekämpas. Ökad vuxenhet i ljushallen måste planeras in. Utvärdering av Likabehandlingsplanen och handlingsplanen mot kränkningar läsåret 10 /11 ¤Alla elever har informerats om lagtexternas innehåll före likabehandling och mot kränkande behandling. Vi arbetade med ordförståelse och ordförklaringar så alla, oavsett ålder skulle veta innebörden av lagtexten. ¤Värderingsövningar kopplade till lagtexterna har genomförts. ¤Innehållet i den nya skollagen kringvikten av trygghet och rätten till studiero samt skollagens åtgärdstrappa, har delgetts eleverna, personalen och vårdnadshavarna. ¤ Rutiner har skapats för dokumentation vid regelbrott. Alla har informerats om att elev som känner sig utsatt ska få hjälp genom att händelsen utreds så snart som möjligt. ¤ FRIENDS genomförde en temadag med åldersanpassade teaterstycken som följdes av gruppdiskussioner. Teatern belyste situationer där utanförskap, kränkningar och mobbning förekom. ¤ Elevrådet 7-9, har omorganiserats. De har varit delaktiga i revideringen av handlingsplanen för likabehandling och mot kränkande behandling samt revideringen av skolans regler. Elevrådet har varit ansvariga för att alla klasser fått ta del av information och kunnat lämna synpunkter. Översyn av vuxentätheten inomhus och under raster kvarstår. Likaså ska resultatet av övningen FLUGAN ligga till grund för nästa års handlingsplan. En avdelning i årets brukarundersökning handlade om trygghet och trivsel. Alla förebyggande insatser har haft betydelse för det goda resultatet. Våra elever trivs i hög grad i skolan och känner sig trygga. sid 11 Åtgärder 2011 - 2012 : Implementering av den reviderade Likabehandlingsplanen för likabehandling och mot kränkande behandling. Antimobbninggruppens förebyggande arbete. Elevstärkande övningar och livskunskapsfrågor regelbundet i alla elevgrupper. Resultat av brukarundersökningen: Jag känner mig trygg i skolan F-klasser åk2 skolb.omsorg åk 2 åk5 åk 8 97,96% 84,38% 100,00% 88,89% 93,44% Jag trivs i skolan 95,92% 90,62% 96,97% 86,92% 85,25% Jag har under detta läsår inte varit utsatt för slag, trakasserier eller blivit illa behandlad av andra elever i skolan. 67,39% 72,41% 83,87% 82,22% 88,52% PERSONALHÄLSA Läsåret 2010 - 2011 var ett väldigt tungt och slitigt arbetsår. Alla nya krav och direktiv från Skolverket och Skolinspektionen och många nya styrdokument att sätta sig in i krävde mycket tid och kraft. Lärarnas arbetsbörda tyngdes under läsåret med många extra timmars arbete utöver det ordinarie arbetet. Kravet på dokumentation ökade på ett anmärkningsvärt sätt. Skriftliga pedagogiska planeringar i alla ämnen och årskurser, skriftliga omdömen, IUP, fler pedagogiska utredningar,åtgärdsprogram och skriftliga avvikelserapporter. Allt detta skulle ske under den redan fyllda arbetstiden utan någon som helst kompensation i tid eller lönehöjning. I Västbergaskolan har personalen tillgång till friskvårdsbidrag och en förnämlig sjukförsäkring. Frukt finns att tillgå dagligen och hälsogruppen presenterar många trivselaktiviteter som är hälsobefrämjande. Trots det behöver personalen mer förståelse för vad de nya styrdokumentens implementering kräver av dem. De nya styrdokumenten är utmärkta och kommer att medföra kvalitetsökningar i skolan inom några år. Lärarna gör ett fantastiskt arbete! Men frustrationen över att inte hinna med kan bli förödande. Lärare vill planera sina lektioner och genomföra dem väl. De vill följa upp elevernas arbeten, bedöma dem och skapa lust och intresse för lärande. De nya arbetsuppgifterna ger stresspåslag och drabbar fler och fler. Rektors uppdrag att skapa tid för pedagogiska samtal och diskussioner är ett orimligt krav, så länge inte stat och kommun tilldelar mer resurser. Under hela läsåret fick vi media alltför ofta bara ta del av negativa omdömen och tyckanden kring skolan, lärarna och dåliga resultat i internationella undersökningar. I landets skolor sker dagligen så mycket positivt och fantastiskt som kommer eleverna till godo och de skickliga pedagogerna uträttar storverk. Tänk om vi framöver får ta del av den typen av artiklar och information! STRATEGISKA FRÅGOR TILL LÄSÅRET 2011 - 2012 ¤ Tillsätta en fortbildningsgrupp och upprätta en fortbildningsplan för lärare. ¤ Revidera och utarbeta nya bedömningsunderlag för skriftliga omdömen. ¤ Använda Skola 24 för inskrivning och distribution av skriftliga omdömen för elever. ¤ Skriva pedagogiska planeringar i alla ämnen. ¤ Fullfölja genomförandet av frånvaroanmälan i Skola 24 så det omfattar åk 1 - åk 9. ¤ Personal och elever utbildas i hjärt- och lungräddning. ¤ Påbörja fortbildning i betygssättning för lärare i åk 4 - 6. ¤ Säkerställa en gemensam tolkning av de nya betygskriterierna för lärare i åk 7 - 9. ¤ Upprätta och förankra Likabehandlingsplanen. sid 12 ¤ Upprätta och förankra en lista med förväntningar på vårdnadshavare, elev och personal. ¤ Fortsätta med kvalitetsarbetet inom skolbarnsomsorgen och upprätta en arbetsplan. ¤ Implementera Lgr 11 för personal som arbetar i förskoleklasserna. ¤ Planera för Comeniusprojektet för ytterligare 3 år. ¤ Se över datatillgång för elever och personal. ¤ Uppgradera datasystemet till Windows 7. ¤ Revidera skolans arbetsmiljöplan. ¤ Erbjuda internfortbildning i matematik och diagnosmaterialet ” Förstå och använda tal”. ¤ SISAB fullföljer ventilationsombyggnaden i hus A. ¤ Planera och genomföra ombyggnader i aulan och förbereda för en bildsal. ¤ Planera och genomföra ombyggnader i korridor 20 anpassade till Jackets verksamhet hösten 2012. ¤ Öka andelen hemlagad mat i skolköket. ¤ Påbörja personalutbildning i data, PIM, genom Skolverkets hemsida. ¤ Ge eleverna åk7 -9 mer inflytande över att förändra och förbättra miljön i och kring ljushallen. UNDERLAG TILL KVALITETSREDOVISNINGEN Verksamhetsprogrammet för läsåret 2010-2011 Verksamhetsprogrammet för läsåret 2011-2012 Kvalitetsredovisningen för 2009 – 2010 Bokslut och årsredovisning 2010 – 2011 Arbetslagens utvärderingar juni 2011 Elevutvärderingar Protokoll från arbetsgrupper och elevråd Minnesanteckningar från ped träffar, studiedagar och föreläsningar. Comeniusprojektets minnesanteckningar. Skolverkets allmänna råd och kommentarer IUP med skriftliga omdömen och Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolverkets remissomgångar av kursplanerna SKOLA 11. Resultat av Nationella prov åk3. Betygskatalogen LUS och sammanställning av God läsutveckling Brukarundersökning särskolan Brukarundersökning förskoleklasser, åk 2, skolbarnsomsorg åk 2, åk 5 och åk 8. Elevernas trivselenkät . Västbergaskolan AB oktober 2011 Lilian Samuelsson
© Copyright 2024