Framtidscenarios
Trender och framtid Sammanfattning av scenarioworkshops Hösten 2012 och våren 2013 kraftsamlar Örebro för att tydliggöra stadens platsvarumärke. Med ett starkt och tydligt platsvarumärke ska fler lockas till att bo, arbeta, turista och mötas i Örebro. Processen kommer att omfatta över 350 beslutsfattare hämtade från kommun, politik, näringsliv, kultur, idrott och föreningsliv m.fl. Dessutom kommer allmänheten att bjudas in i dialogen via nätet och ett öppet hus i början på 2013. Denna rapport är en sammanställning för de som deltagit i workshops under hösten. Den innehåller de trender vi identifierat som har betydelse för utvecklingen av Örebro samt resultatet av de två scenarioworkshops som genomförts. Vi hoppas att ni även har möjlighet att delta i en visionsworkshop i januari. Det är ju utifrån visionen som varumärkesplattformen ska utvecklas! Del 2: Trender Här presenteras de megatrender som Docere identifierat och anser är de viktigaste att vara medvetna om just nu. Därutöver beskrivs några platsrelaterade trender som upplevs vara intressanta för Örebro. Megatrender Globalisering Urbanisering Klimatutmaningen Transparens Individualism Altruism Demografi Digitalisering Mobilitet Socialisering Kunskapsrevolutionen Globaliseringen Globaliseringen är en sedan länge pågående process som innebär att världens länder knyts samman. Avstånden mellan platser och kulturer minskar medan rörligheten ökar. Man brukar tala om en politisk, kulturell och ekonomisk utveckling på global nivå. Makt förskjuts till över- och mellanstatliga organ, värderingar korsar kulturella gränser genom utökade sociala nätverk, och de nationella ekonomierna tvingas samman. Globaliseringen har pågått länge och processen kommer att intensifieras än mer i framtiden. Ingen kommer att lämnas opåverkad av globaliseringens framfart. Urbaniseringen Att människor dras till urbana områden är långtifrån en ny företeelse, men urbaniseringen är fortfarande högst aktuell och en av de största pågående megatrenderna i världen. När världens befolkning flyttar från landsbygden ställer det stora krav på de växande städerna. Trycket ökar, infrastrukturen utmanas, hållbarhetsfrågorna blir än mer väsentliga. Detta är bara några exempel på problem som städer måste lösa för att klara anstormningen av människor. Men, med dessa utmaningar följer också möjligheter. Människor betyder arbetskraft, vilket tilltalar företagsetableringar och då kan leda till tillväxt i staden. Tiden då människor flyttade till städerna för att söka arbete är förbi. Idag och framöver är det i allt högre grad företagen som får flytta efter arbetskraften. På senare tid har därför strävan efter att bli den stad som människor vill flytta till blivit viktig. Platsens betydelse har ökat och det krävs attraktivitet för att tilltala den kräsna urbana befolkningen. I spåren av detta ser vi större satsningar på platsmarknadsföring, så kallad place branding. Klimatutmaningen Oron över planetens välmående och framtid är ytterligare en stor megatrend som har lett till en rad omvälvande förändringar i världen. Oavsett om hotet mot miljön existerar eller ej, har någon betydande omfattning eller är ett problem som kommer att lösas, ställer det högre krav på företag och organisationer, länder, regioner och hushåll. Konsumenterna förväntar sig ett visst ansvarstagande hos företag och myndigheter, vilket har lett till att det sociala ansvarstagande har lagts till i affärsmodellerna. Corporate Social Responsibility och Corporate Sustainability är begrepp som helt enkelt måste finnas med. Ansvar och ärlighet är två viktiga ledord som vuxit fram ur trenden. Till följd av klimatutmaningen har utvecklingen av klimatsmarta städer och byggnader tagit fart. ”Smart cities” sätts på kartan med hjälp av IT-företag. Intelligenta tekniksystem installeras i hela stadsstrukturen för att göra miljön så klimatsmart som möjligt. Transparens I spåren av det omdiskuterade klimathotet och attityderna kring detta har förväntningarna kring transparens spridits. Här återfinns kravet på ärlighet och öppna, transparenta kanaler gentemot människorna. Med hjälp av Internet och framförallt sociala medier och forum är pris- och kvalitetsjämförelser en enkel match för den medvetna konsumenten. Det dyker ständigt upp nya tjänster som erbjuder totalkoll på företags och organisationers verksamheter och handlingar. Prissättning, servicenivå och kvalitet, varenda tveksam handling kommer med stor sannolikhet att synas i sömmarna, så det ger föga effekt att försöka hävda sig bäst när man inte är det. Individualism Trots att kollektivismen tycks öka – med grupperingar av människor för att nå gemensamma mål, med företag som samarbetar, och med platser som går ihop för att gynna regionen – har individualismen sällan varit så tydlig som nu. Konsumenter efterfrågar individuella lösningar för att sätta sin prägel på sig själva eller tillfredsställa sina specifika önskemål och behov. Företag och organisationer slår mynt på det och arbetar alltmer mot individanpassningar på produktionen av sina varor och tjänster. Andra affärsidéer bygger på att i efterhand hjälpa kunden att sätta sin personliga prägel på massproducerade varor, som t.ex. egendesignade överdrag till Ikeasoffan. Altruism En naturlig följd av individualismen skulle kunna vara att människor blev mer egoistiska. Så är inte fallet. Altruism visar sig både i hur människor agerar och i synen på omvärlden. Människor är generellt mer generösa mot varandra och förväntar sig då också mer generositet från andra. Företag och organisationer som responderar på altruismen visar sin generositet genom att visa medmänsklighet och en vilja att hjälpa utsatta i samhället – antingen i det egna eller i någon annan del av världen. Demografi Världens befolkning förändras ständigt och på många olika sätt. Hur många vi är, vilken medelåldern är, hur friska vi är, hur rörliga vi är, hur vårt samliv ser ut osv. Singelhushåll är vanligare nu än för 50 år sedan och i stället för en betoning på kärnfamiljen är det en större variation av familjekonstellationer. Världen har också en åldrande befolkning, vilket både leder till intressanta utmaningar och möjligheter. Äldres hälsa blir allt bättre, och de är därför en mycket viktig målgrupp som tar större utrymme. Denna åldersgrupp varken känner sig eller är särskilt gamla. Detta betyder inte bara att de är konsumtionsstarka, utan också att de ställer högre krav på att samhället och företag anpassar sig efter dem. Digitaliseringen av de stora megatrenderna. Allt som går att digitalisera har eller kommer att digitaliseras. Område efter område återupptäcks som digitala och människor anpassar sig idag snabbt till denna förändring. En fas som inletts är digital printing, 3dprinting. Hur detta kan komma att påverka världskartan är ännu bara spekulationer, men slutsatser som kan dras är att länder präglade av tillverkningsindustrin på något sätt kommer att påverkas om de innovativa länderna själva på ett billigt sätt kan stå för framställningen. En annan intressant aspekt av digitaliseringen är integrationen av smarta digitala lösningar i städer. Traditionella stadsstrukturer och arkitektur utvecklas idag med målet att genom digital teknik göra urbana områden klimatsmarta, effektiva och hållbara. I samband med industrialismens nedgång började digitaliseringen snabbt förändra världen och är nu en Mobilitet Platsens betydelse har ökat, men likväl är beroendet av specifika platser mindre. Det är möjligt att jobba, kommunicera, konsumera, ta emot och ge information varifrån som helst. Detta har redan gett oss ändrade rutiner både privat och i arbetslivet. För företag betyder detta att de måste anpassa sin kommunikation med kunder och anställda till mobiliteten. Med mobiliteten ökar samtidigt önskan om att ha allt samlat på ett och samma ställe och således en ökning av BYOD (Bring Your Own Device) på arbetsplatser. Detta gör att IT-system på arbetsplatser måste vara flexibla och säkra för användandet av privata datorer och mobiltelefoner i tjänsten. Mobilitet kan dessutom vara kul och stimulerande, så det finns goda skäl till att uppmuntra kunder och anställda till lek med sina prylar. Socialisering Socialiseringen syftar till den ökade betydelsen av sociala nätverk och interaktionen människor emellan inom dessa. Sociala medier har blivit en enorm del i människors privata liv och härnäst är det arbetsplatsens tur. Det ligger mycket i påståendet att om företag inte finns på sociala medier, eller Internet över huvudtaget, finns de inte. Efter 80-talets förbud mot ”lek” med datorerna på arbetstid, 90-talets förbud mot ”lek” på Internet, och nu senast Facebook och andra sociala medier, är det på 10-talet hög tid att arbetsgivare anpassar sig till förändringen. Sociala medier kommer att professionaliseras och tillåta fler företagsspecifika lösningar för anställda, kunder och till och med produkter att kunna kommunicera med varandra. Kunskapsrevolutionen Den kunskapscentrerade period vi befinner oss i nu handlar om det explosionsartade lärandet. I kombination med mobiliteten finns information och fakta om allt tillgängligt var och när man så önskar. Tutorials, utbildande videoklipp, vänder upp och ner på kunskapsvärlden. De sprider sig som en löpeld på Internet och intresset för att både bistå och erhålla kunskap via tutorials är stort. Barn och ungdomar som har lätt att ta till sig det digitala har tagit ett steg längre på kunskapsstegen. Kunskapshierarkin och det föråldrade uttrycket ”gammal och vis” har tappat i betydelse i denna Upplysningstid 2.0. Platstrender Place branding Bristen på unicitet Hållbara städer Starkare tillsammans Place branding I och med att platsen blivit viktigare för människor ser vi en stark pågående trend av fler och fler platser som arbetar professionellt och målinriktat med sina varumärken. Fenomenet går under benämningen place branding. En plats inhyser olika känslor och associationer för olika personer. Precis som ett företags varumärke kan en plats – land, kommun, stad, förort osv. – laddas med värden för att fylla den allmänna uppfattning om den med mening och innehåll. En av urbaniseringens konsekvenser är småstädernas minskande invånarantal och arbetskraft. Det har lett till att behovet av att skapa starka varumärken kring städer har ökat de senaste åren. Vi ser nu en trend där även mindre orter och större städers förorter vill vara med och tävla om såväl inflyttare som företags-etableringar. Det skapar en våg av branding-projekt för att försöka ge orter kraftfulla varumärken som tilltalar potentiella invånare och näringsliv. Hållbara städer Staden måste vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar, och det går inte att försumma någon del. Denna trend har blivit ett mantra för såväl näringsidkare som stadsplanerare och boende och intresset för etik, miljö och social ansvar ökar. Både företag och platser måste därmed vara transparanta och öppna med sina fel och brister, samtidigt som ett ständigt arbete för förbättringar måste finnas. I Sverige växer trenden med uppförandet av så kallade ekobyar och hållbara stadsdelar, som åtminstone delvis är självförsörjande. Runtom i världen byggs hela städer upp med klimat- och miljöfrågorna i fokus. Inom områden som transport ser vi också en stark inriktning på hållbarhet, med t.ex. en ökning av eldriven och spårbunden kollektivtrafik. Även privattransporten går mot att bli mer klimatsmart, men det kommer dröja många år än innan elbilen får ett verkligt genomslag hos bilisterna. Städerna i världen får allt större fokus på hållbarhet. Bristen på unicitet När styrkorna hos en stad eller plats identifieras tenderar de att se i stort sett likadana ut oavsett vilken plats det handlar om. Svenska städer kan upplevas vara väldigt uniforma när de i sin kommunikation lyfter fram natur, närhet, kunskapsfokus och livskvalitet som styrkor. Det finns därför en stor brist i uniciteten i de svenska städerna, framförallt i hur de marknadsförs. Men det finns mycket potential för den stad som lyckas skapa något, eller verkligen hitta och på ett unikt sätt lyfta fram det som gör att de sticker ut från mängden. Nyckeln är att identifiera vad som verkligen är unikt, och sedan kommunicera det på ett annorlunda sätt! Starkare tillsammans twinning vanligt förekommande. Samarbetena är ofta av olika karaktär, men alla har som syfte att ömsesidigt hjälpa varandra på något sätt. Samarbeten mellan platser blir allt vanligare, trots att vissa av dem anser sig vara konkurrenter. Idag ser man en typ av samarbeten som yttrar sig mellan städer som geografiskt ligger nära varandra, såsom Malmö-Köpenhamn, Wien-Bratislava, och Brazzaville-Kinshasa, men rörligheten tillåter så mycket mer. Sådana här gränslösa samarbeten leder i många fall till att kunskap och innovation byter ägare och gynnar fler. Regionsammanslagningar blir en allt hetare fråga, vilket är en drivkraft för ökat samarbete inom större område. Sedan länge tillbaka är vänortssamarbeten och Slutsatser Trender Många av dessa trender kommer att påverka framiden och ställa nya utmanande krav på hur Örebro behöver utvecklas. Några av de viktigare är globaliseringen, urbaniseringen och klimatutmaningen. Dessa trender ställer krav på att Örebro måste bli ännu mer internationellt, på ett effektivt sätt få staden att växa och dessutom att göra det på ett hållbart sätt. Digitaliseringen kommer att fortsätta med stor kraft. Det skapar krav på städer att följa med i den utveckling som sker och digitalisera staden och säkerställa att medborgare har access till den senaste tekniken. Mobiliteten gör också att stadsrummet behöver anpassas för ett nytt sätt att leva och arbeta. Individualismen ställer krav på att varje medborgare i större utsträckning kommer att ställa krav på att få just sina önskemål tillgodosedda. Och demografiutmaningen gör att andelen äldre ökar och kommer även de att ställa nya krav. Trenden place branding skapar en ökande konkurrens mellan platser. Idag flyttar människor i större utsträckning till platser som de finner attraktiva. Kampen om att vara en attraktiv plats ökar och dessutom marknadsför sig allt fler platser mer professionellt. Detta ställer krav på att både utveckla Örebro till en ännu mer attraktiv plats men också att tydligare kommunicera vad Örebro kan erbjuda. Del 3: Framtid För att få en bild av hur världen kan komma att utvecklas i framtiden och vad det kan betyda för Örebro genomfördes en scenarioprocess. Här presenteras de fyra alternativa scenarier som beskriver hur situationen kan komma att se ut år 2022. Varje scenario beskrivs först med en övergripande beskrivning av läget, sedan med ett exempel på hur en typisk familj har det i scenariot, därefter beskrivs vad som är en attraktiv stad i scenariot och sist vilka utmaningar det ställer på Örebro. Detta är resultatet av de två workshops vi haft under hösten. Scenariofråga ”Hur ser en attraktiv stad i norra Europa ut 2022” Enskild väg BLOMSTRANDE VÄRLDSEKONOMI SEGREGATION Återvändsgata Fri fart INTEGRATION VISSNANDE VÄRLDSEKONOMI Samåkning Dimensioner i scenariokorset Segregation/Integration I riktning segregation har man misslyckats med integrationsarbetet. Utanförskapet är påtagligt och det är många grupper som omfattas alltifrån invandrare, handikappade, fattiga till digitalt utanförskap. I riktning integration har samhället lyckats väl att integrera majoriteten av invånarna. Få är arbetslösa och de flesta känner sig delaktiga i samhället. SEGREGATION INTEGRATION Vissnande världsekonomi/blomstrande världsekonomi I riktning vissnande världsekonomi har den europeiska ekonomin kollapsat. Den amerikanska ekonomin har inte alls förmått återhämta sig och det saknas överhuvudtaget draglok i den internationella ekonomin. Sverige har blivit substantiellt drabbat. I riktning blomstrande världsekonomi har de flesta av världens ekonomier haft en kraftigt positiv utveckling. Eurozonen är stark och den svenska ekonomin har haft en lång och varaktig positiv utveckling. VISSNANDE VÄRLDSEKONOMI BLOMSTRANDE VÄRLDSEKONOMI BLOMSTRANDE VÄRLDSEKONOMI ENSKILD VÄG EU:s situation stabiliserades 2016 men utanförskapet har man inte lyckats prioritera De problem som Afrika haft sedan Kina dragit sig ur har skapat svårhanterliga flyktingströmmar Trots de goda tiderna är arbetslösheten hög och ungdomsarbetslösheten har ökat Klyftorna i samhället har ökat och strukturerat ett tydligt klassamhälle Urbaniseringstakten har gjort att städer i såväl Sverige som i övriga världen har haft svårt att klara befolkningsökningen Stora delar av samhället drivs av kommersiella krafter Egoism präglar människornas förhållningssätt gentemot varandra En elitistisk kultur skapar tydliga gränser mellan vinnare och förlorare SEGREGATION Enskild väg Typfamilj i scenariot Familjen Enskild väg besår av Louise och Alex, båda i fyrtiofemårsåldern, och deras två döttrar, åtta och sex år. Både två arbetar inom den privata sektorn, Louise med eget företag i PR-branschen och Alex som dataingenjör på ett större företag. Hushållsinkomsten är mycket god och familjen bor i en villa i ett av de nya villaområdena strax utanför staden. Till arbete och skola tar sig familjen med bil eller cykel. Åker kommunalt är något de nästan aldrig gör. Barnen går i en privat skola med en internationell inriktning. Louise och Alex anser det vara viktigt med en global grogrund för döttrarna. På kvällar och helger spelar den äldre dottern tennis i stadens elitsatsande racketklubb. Hennes dröm är att en dag vinna Wimbledon. Familjen tycker att kvaliteten på de kommunala skolorna och sjukhusen är bristfällig och är på så vis mycket nöjda med de privata alternativen. I området där familjen bor har kommunen beslutat att placera en flyktingförläggning under nästa år. Louise och Alex tycker självklart att ett sådant är nödvändigt, men tänker tillsammans med sina grannar opponera sig mot beslutet. Ett sådant boende skulle passa bättre i andra delar av staden, är deras motivering. Enskild väg Attraktivitet i scenariot • • • • • • • • • • • • • • • • • God och kanske spektakulär arkitektur (varumärkesarkitektur) Attraktiva bostadsområden för de som har råd, enkla och billiga alternativ för de andra Valfrihet Tillgång till privata lösningar, sjukvård, skolor Offentlig service lika viktig Individuell idrott Elitsatsningar, skola, forskning, idrott etc Breddsatsningar också viktiga Starkt kulturutbud, teatrar, museer etc. Såväl exklusivt som enkelt och billigt Stort shoppingutbud Hotell och restaurangutbud exklusivt Flygplats med goda förbindelser God infrastruktur, tåg och bussar budgetalternativ till flyg Omfattande fritidsutbud, typ golfbanor Gratisaktiviteter för mindre välbeställda Socialt och ekonomiskt skyddsnät för utanförskapet Näringsliv med attraktiva företag Enskild väg Örebros utmaningar i scenariot • • • • • • • • • Tillåtande atmosfär för att möta olika behov Fler privata alternativ Bygga fler attraktiva bostäder Mer vågad arkitektur Mer exklusiva tomter Utbyggnad av flygplats Fler elitutbildningar Större kulturutbud Våga vägra lagom SEGREGATION ÅTERVÄNDSGATA Problemen inom EU eskalerade och ledde till att EMU upplöstes Den kollaps i världsekonomin som skedde 2015 har drastiskt minskat resurserna för stat och kommun Globaliseringstakten har avstannat och lett till minskat handelsutbyte mellan länder Sverige lider av låg tillväxt och kapitalbrist inom många sektorer Infrastrukturutbyggnaden har stått tillbaka i de flesta städer Invandrarfientliga sympatierna är många och spridda över hela landet Brottsligheten har ökat och gjort städerna mer osäkra Ett digitalt utanförskap har lett till att människor har fått det sämre Förändringsovilja råder på alla plan, vilket har lett till ett stagnerat tillstånd för den nödvändiga samhällsutvecklingen Ohälsan ökar och människor mår överlag fysiskt och psykiskt sämre VISSNANDE VÄRLDSEKONOMI Återvändsgata Typfamilj i scenariot Familjen Återvändsgata bor i en förort till staden, i en sliten lägenhet från 80-talet. Familjen består av Emma 61, Robert 66, och sonen William 30 år. Efter en period utomlands har William för ungefär ett år sedan flyttat hem igen, och bor tillfälligt hos föräldrarna. Han är arbetssökande precis som sin mamma, och familjen får hushålla på Roberts lärarlön. Robert ser framemot pensionen, men den är inte att tänka på förrän Emma har en inkomst. Familjen har en Volvo årsmodell äldre, men den används sällan. Robert tar bussen till skolan där han arbetar, och när Emma har ärenden att göra promenerar hon till ett närliggande förortscentrum. På grund av stor skadegörelse och bråk går kommunaltrafiken inte längre än till tio på kvällarna, vilket är ett stort problem för boende utanför staden. På senare tid har polisen börjat synas mer i området som familjen bor i. Det är något som Emma och Robert uppskattar. Gäng som drar runt och skapar dålig stämning får dem att känna sig otrygga i sin hemma-miljö, vilket har blivit ett stort orosmoment i vardagen. Återvändsgata Attraktivitet i scenariot • • • • • • • • • • • • • • Säkerhet, polistätt Trygghet Säkra handelsplatser Småskalighet Ideellt arbete och föreningar viktigt Kultur och idrottsutbud av enklare slag Möjlighet för småföretagare, entreprenörsvänligt Sammanhållning mellan grupper och individer Kreativ miljö Lågprishandel Gratisattraktioner i större omfattning Möjlighet till billigt boende Profilerad kommun Socialt trygghetssystem Återvändsgata Örebros utmaningar i scenariot • • • • • • • Uppmuntra social kontakt Stötta ideella föreningar Enkla regelverk för företagande Uppmuntra lokal initiativkraft Uppmuntra CSR och välgörenhet Profilera kommunen Säkerhet och trygghet INTEGRATION SAMÅKNING EU har trots problem under en lång tid ändå lyckats hålla ihop, och en samverkan om integrationsfrågor inom unionen har prioriterats Den kräftgång som den kinesiska ekonomin visade under 10-talet, har lett till att resten av världen lidit av långsam ekonomisk utveckling En rad större samverkansprojekt har lett till ökat samarbete kommuner emellan Kommunens ”Innanförskapprojekt” baserat på en crowd funding-modell som lanserades 2016 har gett goda resultat och minskat utanförskapet Städer har skapat verktyg för att utveckla gemensamhetskänsla Samhällets primära fokus ligger på lokala utmaningar snarare än de globala Intresset för idrotts- och föreningslivet är stort och spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen De dåliga tiderna har svetsat ihop människorna, som i tider av oro visar medmänsklighet och bryr sig mer om varandra VISSNANDE VÄRLDSEKONOMI Samåkning Typfamilj i scenariot Familjen Samåkning består av paret Amina och Charlie, 33 respektive 32, och deras tvillingar på två år. De bor i ett lugnt hyresrättsområde i utkanten av staden. I hushållet bor även Charlies mamma och lillebror, som nyligen flyttat dit från grannkommunen. Amina jobbar som administratör inom kommunen och Charlie har ett betalt uppdrag som projektledare inom den lokala idrottsföreningen. Kvällarna spenderas ofta i kvarterslokalen där flera olika aktiviteter äger rum. Familjen har många vänner som bor runtomkring och de uppskattar den gemenskap som kvartersföreningen bidrar med. Medan Charlie har gångavstånd till sitt jobb får Amina ta bussen till kommunhuset. Barnen går på förskola i närheten av hemmet, och då Charlie har kortast dagar är det oftast han eller hans mamma som lämnar och hämtar. Förskolan har antagit en lokal profil, och barnen får lära sig att odla och kompostera, och hur man tar tillvara på de resurser som finns i skog och mark. På helgerna går hela familjen till stadens centrum, där marknad hålls med försäljning och byteshandel av bland annat grönsaker, handarbeten och kläder. Samåkning Attraktivitet i scenariot • • • • • • • • • • • Kollektivism, boende, trädgårdar etc Kollektivt entreprenörskap Gemensamma samhällslösningar Stor samverkan mellan föreningar –levande mångfald Starka företagsnätverk Medborgaranda Småskalighet Brett och starkt föreningsliv Resurseffektivitet Jämställdhet Stadsfester multikulturella Samåkning Örebros utmaningar i scenariot • • • • • • Uppmuntra entreprenörskap Bättre nyttja mångfald Ökad öppenhet Skapa stadsfester Arbeta målinriktat med integration Större ideellt engagemang BLOMSTRANDE VÄRLDSEKONOMI FRI FART EU kom ur krisen 2015 som en stärkt region och med mer samverkan än någonsin Såväl den amerikanska som den kinesiska ekonomin stärktes av samarbetsavtalet om handelsutbyte som tecknades år 2017 Privata intressen samverkar med offentliga i utvecklingen av ett hållbart samhälle Arbetslösheten ligger på en historiskt låg nivå Det råder politisk enighet om integrationspolitikens utformning En välutvecklad samhällsservice såväl som infrastruktur präglar många av Sveriges städer Livskvaliteten är god i hela landet, och konkurrensen mellan platser är stenhård Den goda ekonomin och det ordnade samhällstrukturen gör att människorna känner sig trygga INTEGRATION Fri fart Typfamilj i scenariot Familjen Fri fart har nyligen flyttat från en villa utanför staden till en ljus och fräsch vindsvåning i centrum. I hushållet bor numera bara makarna Johnny och My efter att den yngsta av tre barn precis flyttat hemifrån. Johnny är sjukgymnast och driver sin egen mottagning och My arbetar som projektledare inom kommunen. Hon har spelat en viktig roll i arbetet med den bara några år gamla integrationsplan som resulterat i att den genomsnittliga livskvaliteten i kommunen nått upp till toppnivåer. Paret behöver inte längre sin bil, så den har de sålt. De gånger de åker någonstans utanför staden tycker de kommunaltrafiken fungerar smidigt. Det går snabbt och bekvämt och så tycker de att det är trevligt att komma ut bland lite folk. På helgkvällarna njuter Johnny och My av det stora och diversifierade kulturutbudet som erbjuds på stadens teater, konserthall, kulturhus och med mera. De uppskattar främst den blandning av internationella och lokala uppsättningar som de tar del av. Fri fart Attraktivitet i scenariot • • • • • • • • • • • • Upplevelseutbud Rikt kulturutbud Välutbyggd kollektivtrafik, snabbtåg God, effektiv infrastruktur Tjänster och handel integrerat Mångfald Livsstilstempel Varierande bostadsmarknad Både bredd- och elitidrott Samverkan privat och offentligt Vacker stadskärna Inflyttning med god mottagarservice Fri fart Örebros utmaningar i scenariot • • • • • • Kommunikationsstrategi, profilering, varumärke Bli mer globala / internationella Uppmuntra innovation, forskning, utveckling Fler stora arrangemang Bredare kulturutbud Bättre kommunal service Slutsatser Framtid När vi planerar är det vanligt att vi utgår från nuet. Ska man bygga ett långsiktigt hållbart varumärke för en stad är det väsentligt att vi förstår att framtiden kan se ut på många olika sätt. Beroende på hur framtiden utvecklar sig kan attraktivitet för en stad skilja sig åt. Genom denna process har vi illustrerat hur attraktiviteten skiftar beroende på vilken framtid vi får. Vi kan också utläsa vilka olika konsekvenser det får för Örebro och vilka utmaningar respektive scenario skapar för vår stad. I de positivare scenarierna där världsekonomin utvecklas väl och vi ser integration snarare än segregation ställs vi inför vissa krav. De är mer av arten att utveckla staden på olika sätt och öka utbudet av kultur, upplevelser och annat. I de något mer negativa scenarierna scenarierna ser vi att vi måste säkerställa mer basala behov av arten säkerhet, trygghet och sociala kontakter. När vi kommer till nästa fas i detta projekt blir det en utmaning att se till att våra idéer för hur vi vill utveckla Örebro innehåller delar av sådant som behövs i alla scenarier. Det gör att vår vision och vårt varumärkesbyggande kommer att bli mer framtidssäkrat och robust. Det kommer att ta hänsyn till att världen kanske inte blir som vi hoppats på. Nästa fas: Vision I januari 2013 inleder vi arbetet med att ta fram en vision för Örebro. Syftet är att gestalta hur Örebro bör utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Det vi gjort i de inledande faserna kommer att utgöra en bas för visionsarbetet. Vi ser att ett brett deltagande är av största betydelse och att alla som vill ska få delta och säga sitt. Det kommer att erbjudas många olika sätt att bidra. Vissa kommer att delta i workshops och andra skickar in sina idéer på olika sätt. Digitala plattformar kommer att stå till förfogande. Visionen kommer sedan att utgöra grunden för hur varumärkesplattformen för Örebro ska se ut.
© Copyright 2024