Beslutsunderlag Personalen är organisationens främsta tillgång Företagsverksamhet förutsätter fortlöpande utveckling av produktiviteten. Men produktiviteten går inte längre att förbättra genom ständiga nedskärningar, snabbare ryck och pressade arbetskraftskostnader. I stället bör man gå in för att utveckla produktiviteten genom att förbättra personalens välbefinnande. Konkurrenskraften och kundnöjdheten är beroende av att personalen mår bra. Bättre välbefinnande ger högre produktivitet För att främja välbefinnandet i arbetet krävs fortlöpande insatser för att utveckla arbetet och arbetsförhållandena. Att främja välbefinnandet bland personalen är ett sätt att gardera sig mot oväntade problem och de höga kostnader dessa kan medföra. Det finns ett tydligt samband mellan personalnöjdhet och kundnöjdhet. Personalens välbefinnande och engagemang i arbetet främjar arbetsplatsens framgång. När arbetet löper är lönsamheten god På många arbetsplatser går 20–30 procent av arbetstiden till spillo på grund av avbrott i arbetet. Genom att utveckla smidigare arbetsprocesser slipper man ta itu med oredan om och om igen. Investeringar i bättre arbetsorganisation, kompetensutveckling och välbefinnande minskar behovet av återkommande rationaliseringsåtgärder. Verksamheten fungerar smidigt och produktivt när arbetet är väl organiserat, arbetsredskapen är i skick och arbetsmiljön fungerar. Bra arbetsförhållanden ger ökad produktivitet Förbättringar i arbetsmiljön kan betala igen sig många gånger om. Friska och välmående anställda arbetar effektivt, förnyelseinriktat och flexibelt, vilket innebär att man undviker onödiga kostnader. Arbetsproduktiviteten är störst i arbetsteam där man sätter fokus på det positiva och tar hänsyn till sina kolleger. Medarbetare som mår bra är kreativare och kommer bättre överens med varann, medan de som är utmattade lättare låter sig provoceras och löper större risk att fastna i gamla hjulspår. Arbetsvälbefinnande frigör resurser för arbetet Brister i arbetsvälbefinnandet märks bl.a. i form av ökad personalomsättning, sänkt arbetsproduktivitet och fler sjukskrivningar, olycksfall och konflikter på arbetsplatsen. De största besparingarna får man genom att minska kostnaderna för dessa olägenheter med hjälp av rätt dimensionerade åtgärder. Genomsnittskostnaden för en arbetsolycka är 6 000 euro. Olycksfallsfrekvensen kan halveras genom regelbundna och ofta återkommande säkerhetskvarter – korta informationspass om säkerhetsfrågor. Ett enda mobbningsfall och de åtgärder det föranleder kan kosta en arbetsplats upp till 30 000 euro. Genom att inte tillåta mobbning och genom att genast kalla de inblandade till samtal kan man frigöra resurser för konstruktivare ändamål. Arbetsgivarna kan förbättra välbefinnandet i arbetet bl.a. genom att skapa bättre förutsättningar för gott chefskap, vidta åtgärder för att förebygga belastningsskador och använda sig av företagshälsovårdens sakkunskap när det gäller att utveckla arbetsförhållandena. En arbetsgivare som bryr sig om sina anställda undviker onödiga och påfrestande organisationsförändringar och fokuserar i stället på att utveckla de områden där det verkligen krävs en förändring. Alla medlemmar av arbetsgemenskapen bör ha möjlighet att påverka de arbetsmetoder som de själva och deras arbetsteam använder. Må bra av jobbet BU4 april 2014 Beröm och uppmuntran är ett bra sätt att höja motivationen och förbättra stämningen helt gratis. Genom konsekventa åtgärder för att utveckla arbetsförhållandena har man uppnått betydande resultat:  Vid en av Itella-koncernens enheter gick cheferna in för att systematiskt åtgärda problem på arbetsplatsen. Man satsade på att göra arbetsuppgifterna mångsidigare, förbättra ergonomin, ge personalen möjlighet till kompetensutveckling och uppdatera flextidsystemen och arbetsredskapen. På ett år sparade enheten 100 000 euro genom att minska sjukfrånvaron och antalet olycksfall.  Vid byggföretaget Skanska lyckades man med hjälp av säkerhetsinspektioner på endast åtta år få ner olycksfallsfrekvensen från 56 till 6,4.  IT-bolaget Futurice har genom framgångsrik utveckling av organisationskulturen under loppet av de senaste 8 åren lyckats öka sin omsättning med i genomsnitt 50 procent per år.  Vid rörfabriken Pipelife Finland gick man in för att förverkliga arbetstagarnas förslag till förbättringar. Inom tio år lyckades den nedläggningsdömda fabriken fördubbla sin produktion.  I Dragsfjärds kommun beslöt man öka satsningen på företagshälsovården och arbetsvälbefinnandet mångfalt (från 20 till 400 euro per person). Under tre år gav denna investering en Mer information Rauno Pääkkönen, temadirektör Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 0733886 [email protected] Elina Ravantti, expert Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 8248462 [email protected] Risto Tanskanen, expert Arbetarskyddscentralen, tfn 050 67266 [email protected] årlig avkastning på 46 procent i form av lägre sjukfrånvaro- och pensionskostnader.  Äldreomsorgscentralen Ikäkeskus i Vasa lyckades genom produktifiering av tjänsterna höja andelen direkt klientarbete från 40 procent till närmare 70 procent. I stället för att spilla tid på byråkratiskt krångel kunde man nu satsa på äkta kundservice. Samtidigt blev arbetet meningsfullare och effektivare. Lönsamma investeringar i stället för kostnader Genom att identifiera de faktorer som främjar respektive hämmar välbefinnandet i arbetet får man också en bättre bild av hur arbetsvälbefinnandet påverkar företagets framgång på längre sikt. När personalen får vara med och ta ansvar för utvecklingen av sin arbetsplats stärks det ömsesidiga förtroendet och samförståndet på arbetsplatsen, liksom även engagemanget för arbetsplatsens bästa. Besparingar innebär ofta nedskärningar och resursminskningar, vilket lätt leder till inskränkningar i verksamheten och ytterligare nedskärningar. För att denna destruktiva spiral ska kunna brytas, krävs det flera framgångsrika satsningar på att utveckla välbefinnandet i arbetet. Verklig tillväxt åstadkommer man bara genom att utveckla verksamheten och ge utrymme för nya idéer i det dagliga arbetet. Lättilä, H. Suomen Skanskan kannattavuus koheni selvästi. Rakennuslehti 08.02.2013 http://www.rakennuslehti.fi/uutiset/talous/30557.html Neljännes työpäivästä kuluu keskeytyksiin. 2013. Toimistotyön tehostaminen. Työtehoseura. http://www.tts.fi/ Oinonen, K. & Aaltonen, M. Työterveys ja työturvallisuus tuottavuustekijänä. Työterveyslaitos, Helsinki. http://www.ttl.fi/ Källor Pesso, K., Julin, M., Penttilä H., ym. 2010. Skanska jaksava. Laurea-ammattikorkeakoulun julkaisusarja B 38. Laurea-ammattikoulu, Vantaa. Dragsfjärdin kunta panosti työhyvinvointiin - Hyvän edistäminen tuotti tulosta. 2007. Raha puhuu työhyvinvoinnin puolesta. 2012. http://www.tsr.fi/ http://www.kuntatyonantajalehti.fi/ http://www.ttl.fi/ Einarsen, S., Hoel, H., Zapf, D., ym. 2011. Bullying and harassment in the workplace. CRC Press. Rossi, A. 2012. Kulttuuristrategia. Kauppakamari, Helsinki. Futuricen 2013 Culture audit -dokumentti. 2012. Futurice. Tanskanen, R., Ravantti, E. & Pääkkönen, R. 2013. Nostetaan tuottavuutta ja työelämän laatua yhdessä. Tietoa työstä, verkkokirja, Työterveyslaitos, Helsinki. http://blog.futurice.com/ Kaila, E., Väisänen, A., Leino, T. ym. 2012. Toimiva masennuksen hoitokäytäntö työterveyshuollossa. Tietoa työstä, verkkokirja. Työterveyslaitos, Helsinki. http://www.ttl.fi/fi/ Losada M., & Heaphy, E. 2004. The Role of Positivity and Connectivity in the Performance of Business Teams: A Nonlinear Dynamics Model. American Behavioral Scientist 2004 47: 740. http://www.ttl.fi/ Tanskanen, R., Savolainen, J. & Räty, T., ym. 2013. Esimies ja eurot – työhyvinvointi johtamisessa. Työturvallisuuskeskus, Helsinki. Tuottavuustyö. http://www.tuottavuustyo.fi/ Työ ja terveys Suomessa 2012. 2013. Seurantatietoa työoloista ja työhyvinvoinnista. Työterveyslaitos, Helsinki. Työkykyjohtamisen benchmark-hanke. 2012. http://www.ek.fi/ Må bra av jobbet BU4 april 2014