Svar Länsstyrelsen - Skånes Kitesurfklubb

Svar rörande Förslag till fastställande av områdesbegränsning…
nr 511-6695-10
Avsändare
Skånes Kitesurfklubb, styrelsen genom
Björn Munkeby
0705-35 00 00
Bilagor
Bilaga 1, Vindstatistik Falsterbo
Bilaga 2, Fågellokaler i Skåne - 45
Bilaga 3, Fågellokaler i Skåne - 48
Från klubbens sida uppskattar vi att Länsstyrelsen tagit ett helhetsgrepp över regelverket
rörande naturreservaten på Näset. Vi är också tacksamma för att vi har beretts tillfälle att lämna
synpunkter på förslaget.
Höll
Angående det område i Höll som föreslås för vindsurfing vill vi lämna följande synpunkter.
Förutom att vi gläds med vindsurfarna önskar vi att det i området även tillåts kitesurfing. Som
skäl för detta anför vi följande:
Belastningen på området kommer av naturliga skäl att vara ytterst begränsat på grund av att det
endast vid få tillfällen är rätt vindriktning samtidigt som det är tillräcklig stark vind för att nyttja
området.
Mestadels är antalet dagar då surfing är möjligt kring 3 - 6 per månad och man bör dessutom
betänka att samtliga av de surfbara dagarna inte alltid infaller på helgdagar vilket är de dagar
som flest människor kan surfa. Vi har av den anledningen ställt samman vindstatistik för
området, se Bilaga 1, Vindstatistik Falsterbo.
Eftersom förutsättningarna för kitesurfing oftast saknas anser vi att vi inte borde utestängas från
området. Detta ska också ses i skenet av att:
• det inom det föreslagna området ligger ett antal fritidsbåtar förtöjda vid boj en bit ut från
land
• det bedrivs nätfiske så gott som dagligen året runt med trafik ut och in i området
• det i anslutning till det föreslagna området ligger ett relativt stort antal till fiskehoddor vilket
gör att det dagligen rör sig folk i området.
• det ligger ett ridhus nära området med mycket folk och mycket trafik i rörelse
• det finns en skjutbana i närheten av området
• det finns en modellflygklubb med start och landningsbana i anslutning till området
• det finns en motocrossbana i direkt anslutning till det föreslagna området
Start och landning av kites kommer att ske från ett område i direkt anslutning till en grusväg och
vändplan. Denna används också som uppläggningsplats för båtar men iläggning av båtar
förekommer också. Antalet häckande fågel på land i området som direkt berörs är sannolikt noll
oavsett om kitesurfarna har tillträde eller inte.
1/3
Är Höll en viktig fågellokal?
I samtal med ornitologer och andra personer som vi mött i området framkommer det ofta att
antalet fåglar är begränsat, speciellt i samband med ostliga vindar. Enligt uppgift beror detta på
att de flesta fåglar flyttar sig norrut och väster om Knösen för att komma i lä. Motsvarande
beteende ser vi även vid Väg 100 då det är nordliga och nordvästliga vindar då många fåglar rör
sig mot Fotevik. På grund av den skiftande informationen rörande mängden fågel i området har
vi tittat på vad SKOF säger i sin beskrivning av fågellokalen på sin hemsida.
Information från SKOFs hemsida
I SKOFs beskrivning av Höll, Skanörs soptipp finns följande beskrivning av fågellokalen att läsa,
citat:
48. Skanörs skjutbana
Höll, Skanörs soptipp
Området består av Skanörs gamla soptipp och de betade strandängarna lite längre österut runt
Höll och Skanörs skjutbana. Det är inte ett särskilt välbesökt område, men fler besök skulle
säkert göra att många spännande arter skulle hittas. Besöks lämpligast under vår- och
höststräcket, men soptippen kan även vara värd att kolla på vintern.
Fåglar
Häckfåglar: några få par av strandskata, tofsvipa och rödbena. Sträckfåglar: En del svanar och
änder rastar i Höll. Ejdersträck kan under våren ses ganska bra från soptippen, då de tvärar
över Falsterbonäsets smalaste del. På strandängarna ses en del tättingar rasta, t.ex. piplärkor
och ärlor. Konstigt nog ses nästan aldrig några större mängder vadare rasta i bukten (inte ens
vid lågvatten). Vinter: På soptippen kan en del småfåglar hålla till, t.ex. järnsparv, vinterhämpling
och gråsiska. Två gulhämplingar övervintrade vintern 97/98. Tillfälligt: amerikansk bläsand,
praktejder, jaktfalk, större piplärka och svarthakad buskskvätta.
Av texten att döma är antalet häckande par endast några få ej särskilt ovanliga arter. Dessutom
påpekas särskilt att: ”Konstigt nog ses nästan aldrig några större mängder vadare rasta i bukten
(inte ens vid lågvatten)”.
Möjligen är SKOFs text missvisande men av deras beskrivning att döma är inte detta en särskilt
”het” fågellokal. Jämför exempelvis med beskrivningen av Knösen som beskrivs på följande
sätt, citat:
45. Knösen
Skanörs kyrka, Skanörs nya begravningsplats, Skanörs reningsverk
Falsterbonäsets nordliga spets heter Knävången, och Knösen är den yttre delen av denna
spets. Området består av beteshagar, vångar, enstaka odlade fält samt en och annan liten
dunge. Lokalen är relativt stor och svår att gå över grundligt på kort tid, men man kan välja ut
vissa delar och koncentrera sig på dem. Knösen är en mycket bra lokal som är värd ett besök
vilken tid på året som helst.
Fåglar
Häckfåglar: Området hyser en förhållandevis trivial fauna med bl.a. tornfalk, strandskata,
tofsvipa, rödbena, hornuggla, sånglärka och ängspiplärka. Vår och höst: Under dessa delar av
året koncentreras stora mängder med simänder, framför allt på hösten. I allmänhet rastar
5000-10000 änder i månadsskiftet september/oktober. Vid lågvatten torrläggs ofta havsbotten
en bit ut från Knösen och fina antal vadare kan ses rasta. Detta är en utmärkt lokal att leta
småfåglar på, såväl vår som höst, med många biotoper att genomsöka. Piplärkor, ärlor,
buskskvättor, stenskvättor, finkar, sparvar m.m. ses rasta på fälten och i beteshagarna, medan
bl.a. en hel del sångare ses rasta i dungarna. Arter som ringtrast och ortolansparv ses
regelbundet under vårsträcket och härfågel är sedd vid flera tillfällen. Området bjuder på fina
jaktmarker för en del rovfåglar. Vinter: Ofta dröjer sig stora mängder änder och svanar kvar från
hösten, om det inte blir allt för kallt och havet fryser. Arter som gravand, stjärtand, ibland
skedand, tillfälligt även mindre sångsvan och snatterand kan ses. Bland rovfåglarna ses
enstaka blå kärrhökar, ormvråkar, fjällvråkar och ibland även någon stenfalk och pilgrimsfalk.
Under lite mildare vintrar hittar man övervintrande storspov, sånglärka, ängspiplärka och ibland
någon tofsvipa och jorduggla. Tillfälligt: skedstork, rödhalsad gås, amerikansk bläsand,
amerikansk tundrapipare, dammsnäppa, större piplärka, videsparv och dvärgsparv.
2/3
För vår del är det enkelt att förstå nödvändigheten av att freda Knösen men inte lika enkelt att
förstå förbudet i Höll.
De kompletta texterna från SKOFs hemsida redovisas i Bilaga 2, Fågellokaler i Skåne - 45 och
Bilaga 3, Fågellokaler i Skåne - 48. Texterna hämtades 2010-06-10.
Angående tidigare beslut taget 2005-05-17, nr 511-18663-05
Enligt Länsstyrelsens beslutsdokument baserades detta på ett antal skrivelser som inkommit
från SKOF. Vi menar att delar av informationen var felaktig medan annan var korrekt.
Bland annat sägs följande: ”Eftersom kitesurfingen bedrivs under de flesta av årets dagar
innebär det fåglarna flyr området och på sikt tvingas ändra sina rastnings- och sträckvanor till
områden med sämre födotillgång.”
Det är ett felaktigt påstående att kitesurfing bedrivs i den omfattningen som beskrivs eftersom
förutsättningarna i form av tillräcklig mycket vind helt enkelt saknas. Vi ställer oss också
tveksamma till påståendet att kitesurfing inom ett begränsat område kan att påverka fåglarnas
rastnings- och sträckvanor. Dessutom måste även kitesurfare försörja sig så merparten av årets
dagar ligger stränderna runt Näset öde oavsett om vinden är tillräcklig för surfing eller inte. Om
informationen från SKOF hade varit korrekt hade vi enklare kunnat förstå Länsstyrelsens beslut
och SKOFs inlaga.
Vidare står det att: ”När en kitesurfare luftsätter sin skärm börjar fåglarna fly ut ur området och
när ekipaget lämnar land så utbryter panik bland fåglarna.”
Detta är säkert en korrekt iakttagelse då surfing tidigare skedde i de laguner som finns i och
runt Ammebukten, Måkläppen och Knösen. Däremot gäller inte detta i Höll då all surfing i
området sker i stark pålandsvind. Fåglarna har helt enkelt redan tagit sig till lugnare vatten,
exempelvis ovan nämnda laguner.
Att fågeltäta områden som Ammebukten, Måkläppen och Knösen behöver skyddas har vi lätt att
förstå. Men med tanke på att det ytterst begränsade området i Höll som inte ens i SKOFs egen
beskrivning av området är särskilt intressant eller innehåller de mängder av arter som ibland
sägs ser vi inte att beslutet togs på rätt grunder. Vi önskar därför att Länsstyrelsen tar hänsyn till
den nya information som nu redovisats.
Sammanfattningsvis
Det är vår förhoppning att Länsstyrelsen tar intryck av våra synpunkter och tar hänsyn till att det
föreslagna surfområdet utgör en ytterst liten del av Höll. Med tanke på all övrig verksamhet inom
området torde inte kitesurfingen inte göra varken till eller ifrån ur ett störningsperspektiv.
Kitesurfingen kan rimligtvis inte ensamt utgöra ett så stort hot mot fågellivet i det föreslagna
området att ett totalförbud inom hela Höll är nödvändigt.
Klubben har och kommer att fortsätta arbeta för att efterlevnaden av förbudet kring Måkläppen
och andra känsliga områden i Skåne efterlevs. Vi menar dessutom att vi genom vår lokala
närvaro har stora möjlighet att hjälpa såväl tillresande svenskar som utländska turister tillrätta så
att även framtida överträdelser undviks.
Vi kommer självfallet ta samma ansvar för Höll som för övriga områden om det återigen
öppnades för kitesurfing.
Höllviken 2010-06-10
Björn Munkeby, Skånes Kitesurfklubb
3/3