Aktuellt
Nyhetsbrev nr 2 / 2014 från Samordningsförbundet
Principiellt viktigt beslut om Tuna
RAR:s styrelse har beslutat att finansiera samverkansdelen i TUNAverksamheten. Ola Wiktorson förklarar: ”Beslutet är principiellt
viktigt eftersom RAR återtar en finansiering som tidigare flyttats
från RAR till parterna i Eskilstuna. I den tydligare samverkansinriktning vi har ingår även möjligheten att vi finansierar insatser på
längre sikt, alltså inte projektinriktat. Även det gäller i TUNA, också
det ett viktigt ställningstagande.” Läs mer om TUNA.
Kartläggning samordnar samverkan
Under drygt ett år har Försäkringskassan och landstingets habiliteringsverksamhet träffats för att öka samverkan kring personer med
funktionsnedsättningar. Idag saknas en gemensam bild kring vilka
som träffas, när de träffas och varför. Nu sker en kartläggning av
samverkansarbetet och därefter kommer samordningsförbundet att
föreslå utvecklingsinsatser.
– Behovet av samverkan kring målgruppen är stort och det finns
ett värde i att kartlägga och skapa permanenta strukturer för
detta, säger förbundschef Ola Wiktorson.
Medlemsmöte i Malmköping
Oförändrad budget, 15 miljoner kr för 2015, men annars stora
förändringar sen förbundet startades 2005. Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen var länsgemensamma organisationer som nu är
flera olika delar. Stöd till rehabiliteringsinatser har blivit stöd till
samverkan. Den lokala inriktningen förändrades till länsinriktning
och har nu blivit mer lokal igen.
– Vi har förändrats på många sätt under åren. Nu är den viktiga
frågan hur vi kan fortsätta att utveckla förbundet för att möta
medlemmarnas behov, säger förbundschef Ola Wiktorson.
Försörjningsmåttet ökade 2013
Försörjningsmåttet i Sörmland har ökat kraftigt under 2013
jämfört med 2012. Även på riksnivå har måttet ökat. Vid jämförelse
mellan kvartal fyra 2013 och 2012 har måttet ökat i alla länets
kommuner utom i Flen, där det minskat. Vingåker är den kommun
där måttet i kronor räknat ökat allra mest, tätt följt av Trosa.
Text: Samordningsförbundets kansli och Marie Sälmark
Grafisk form: Mette Lindblad
Vem styr vem
i lyckade projekt?
Hur ska RAR:s finansierade
insatser styras? I rapporten
”Från mötesproffs till
utvecklingsmotor” beskrivs
hur lyckade eller mindre
lyckade projekt beror på
hur projektägare och
styrgrupp agerar. Beredningsgruppen enades om att följa
rekommendationer i rapporten
om att ha ett gemensamt
synsätt på styrningen.
Läs mer i rapporten.
Tänk nytt, tänk EKUSIA
Utvärderingen kommer först. Det är inte så konstigt som det låter. Det handlar om att
ställa de rätta frågorna från början, så att svaren i slutet blir så verklighetsnära som
möjligt. Och att framgångsrika integrationsinsatser blir enklare att jämföra och att sprida.
Uppgiften för EKUSIA-projektet, finansierat av Integrationsfonden, är att skapa en samhällsekonomisk utvärderingsmetod för sörmländskt integrationsarbete. Efter ett drygt år är det
snart dags för projektledaren Ulla Achtman att gå vidare. EKUSIA avslutas i juni och Ulla
ska jobba i eget företag. Hon gillar projektledarrollen skarpt.
– Jag trivs när jag får genomföra ett uppdrag tillsammans med personer med
olika erfarenheter, säger Ulla och berättar entusiastiskt om den fantastiska
arbetsgruppen. Det är högt i tak med livliga diskussioner.
Att dela och göra budskapet gemensamt
Det är deltagare från Eskilstuna och Katrineholms kommuner, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen, projekt isak, heltidsmodellen i Eskilstuna och
Fogelstads medborgarskapsutbildning. Payoff fick uppdraget att utforma
modellen tillsammans med arbetsgrupp och projektledning.
Engagemang, delaktighet och samarbete är gruppens ledord och
kommunikation är en av Ullas bästa grenar. Trots många andra arbetsuppgifter som konkurrerat med EKUSIA har det har varit självklart
för arbetsgruppens medlemmar att komma till möten och föreläsningar,
engagera sig och se till att det blir verkstad och inte bara prat.
Och så har de varit nyfikna på musiktemat för dagen, allt från
Melissa Horns ”Hur ska det gå?” till Loreens ”Euphoria”.
EKUSIA-modellen ska bli ett webbaserat program som ska
användas redan från början i ett integrationsarbete. Huvudfrågan
måste alltid vara: ”Gör vi rätt saker, gör vi sakerna på bästa sätt
med den ekonomi vi har?”
Modellen sätter resultat i sitt sammanhang, vilka metoder som ger
resultat och både kvalitativa och kvantitativa effekter av integrationsarbetet analyseras. Det tar i genomsnitt 7-9 år för en invandrare
att etablera sig i Sverige. Så några snabba utvärderingsresultat
utlovar inte EKUSIA.
– Modellen grundar sig på både långsiktighet och hållbarhet,
vilket är en utmaning i sig eftersom det leder oss att tänka i nya
banor, förklarar Ulla.
Hälsan viktigt för integrationen
– Jag hoppas att vi fortsättningsvis ska prata mer om individer och
individers behov istället för målgrupper, säger Ulla Achtman. Många
faktorer styr etableringstiden: om personen kommer från Europa eller
andra delar av världen, vad personen har varit utsatt för, utbildningsnivå, ålder och hälsa. Hälsan har visat sig vara en av de viktigaste
faktorerna som vi inte varit så medvetna om tidigare.
För att EKUSIA ska leva vidare kommer personal på RAR:s
kansli att driva vidare utveckling av modellen tillsammans med
kontakpersoner i kommunerna.
Ulla Achtman
Samordningsförbundet | Östra Rundgatan 11, 611 84 Nyköping | www.rarsormland.se
Ola Wiktorson, förbundschef, tel: 070-508 00 47, [email protected]
Ann Lundqvist, förbundssekreterare, tel: 070-390 58 58, [email protected]
Therese Elmecrantz, processtöd, tel: 070 - 320 58 45, [email protected]
Tobias Mård, ekonom, tel: 072-242 28 81, [email protected]
Kenny Sjöberg, huvudprojektledare isak, tel: 072-243 40 72, [email protected]