Samhällskunskap 1a1
Sh 1a1 smakprov Sh 1a1 smakprov Sh 1a1 smakprov Innehåll Inledning7 Ämnesplan i samhällskunskap Planering av kursen 8 10 Demokrati11 Demokratins kännetecken 12 Demokratins motsats - diktatur 13 Direkt och indirekt demokrati 14 Demokratisk kompetens i vardagen 15 Frågor16 Kommun och landsting 17 Från socken till dagens kommuner 18 Kommunens politiska ledning 20 Lokala politiska partier 22 Kommunens uppgifter 24 Kommunens ekonomi 25 Landstinget26 Frågor28 Sverige29 Ekonomi63 Arbete83 Grundlagarna30 Val till riksdagen 31 Politiska partier och ideologier 32 Riksdagens uppgifter 36 Riksdagens arbete 38 Regeringens arbete 39 Statsförvaltningen40 Länsstyrelserna 41 Rättsväsendet42 Frågor 44 Pengars värde 64 Inkomster och sparande 66 Konsumtion och lån 67 Företagsekonomi68 Samhällsekonomi69 Statsbudgeten70 Ekonomisk politik 71 Internationell handel 72 Frågor74 Arbete och arbetslöshet 84 Arbetsmarknadspolitik85 Löntagarorganisationer86 Arbetsgivarorganisationer87 Kollektivavtal på arbetsmarknaden 88 Lagar på arbetsmarknaden 89 Frågor90 Europeiska unionen 45 Hur fungerar EU? 46 Nordiskt samarbete 49 Frågor50 Världen51 FN - världens riksdag och regering 52 Andra aktörer på den internationella arenan 54 Globalisering56 Räkna ut din egen globaliseringsgrad 59 En hållbar värld 60 Frågor62 Individer och grupper 75 Identitet76 Jämställdhet77 Samlevnad i Sverige 78 Kvinnan i världen 79 Segregation och integration 80 Frågor82 Att hantera information 91 Massmedier92 Analys av bild och text 93 Sociala medier 94 Frågor96 Att göra samhällsvetenskapliga redovisningar 97 Register100 Sh 1a1 smakprov Sh 1a1 smakprov Direkt och indirekt demokrati När männen i Aten samlades på torget för att fatta beslut var det en form av direkt demokrati. Alla berörda kunde vara med och rösta och majoriteten vann. En form av direkt demokrati idag är folkomröstning, där medborgarna får ta ställning till en speciell fråga. Vid direkt demokrati avgörs en fråga direkt efter omröstningen. Schweiz är ett land som genomför många folkomröstningar, såväl på nationell, regional som lokal nivå. I Sverige har vi haft rådgivande folkomröstningar om alkoholförbud, högertrafik, pension, kärnkraft, EUmedlemskap och införande av euron som valuta. I dagens samhälle är det, även i en liten kommun, flera tusen invånare som har rösträtt. Det är omöjligt att samla alla människor fysiskt eller ordna folk omröstning varje gång ett beslut ska fattas. Därför är det i demokratiska länder val till olika parlament och församlingar. Vid indirekt demokrati väljer vi representanter till ett parlament. I Sverige väljer vi kommunfullmäktige, region/landstingsfullmäktige och riksdag vart fjärde år. De personer som blir valda representerar då oss som medborgare och vi kan vända oss till dem vi valt och ställa frågor eller krav. I ideella föreningar är principen likadan, där väljs en föreningsstyrelse som representerar medlemmarna. DIREKT DEMOKRATI Frågan avgörs av de som röstar i en fråga och majoriteten bestämmer. BESLUT DE RÖSTBERÄTTIGADE INDIREKT DEMOKRATI Val till riksdag, landsting eller kommun STYRELSE PARTI DE RÖSTBERÄTTIGADE DEN NYA ISHALLEN Kommunen har byggt en ny ishall. Både Lizette och Samir, som spelar i var sitt av kommunens juniorhockeylag, har sett fram emot den nya säsong en. När träningen börjar får deras klubb besked om att de får träna på den gamla uterinken i stället. Klubben undrar varför. De får besked om att Fritidskontoret hyrt ut lokalen till klubbar från andra kommuner. De har nämligen råd att betala högre hyra än vad Lizettes och Samirs klubb har. Alla i klubben tycker det är fel. Det är ju de invånare som bor i kommunen som i första hand ska få glädje av hallen. Klubben uppvaktar politi kerna som gett Fritidskontoret uppdraget att sköta uthyrningen av ishallen. Det hjälper inte. Då enas man om att skriva insändare, starta en grupp på Facebook och göra en namninsamling bland kommuninvånarna. Det är väldigt många som skriver på. När klubben uppvaktar politikerna på nytt, med flera tusen namnunderskrifter, ändrar de sig. Lizette, Samir och deras respektive lag kamrater får nu träningstid inomhus. Varför tror du att de lyckades? Vilka andra metoder skulle de kunna ha använt? Demokratisk kompetens i vardagen Den politiska demokratin handlar om demokrati som styrelseform för ett samhälle. Demokrati finns även i vardagen. Det är ett sätt att leva och förhålla sig till människorna omkring dig. Demokratin är ett naturligt inslag i vardagen och i vårt sätt att bete oss. För att leva med demokrati i vardagen bör vi ha: ◊ Förmåga att lyssna och samtala. ◊ Förmåga att gemensamt fatta beslut. ◊ Förmåga att samarbeta och respektera var andra. ◊ Förmåga att lösa konflikter utan våld. Kan var och en av oss leva efter det kan vi på sikt få ett mer öppet och tolerant samhälle - vi bidrar alla till att skapa en bättre värld. När ett beslut måste fattas gäller majoritetsprincipen. Har jag en annan uppfattning än majoriteten är jag ändå skyldig att acceptera beslutet. Det är också viktigt att majoriteten har respekt och förståelse för minoritetens uppfattning. Ju mer tid man har att diskutera sig fram till en kompromiss, där olika sidor kan få med lite av sina önskemål i ett beslut, desto större chans är det att resultaten blir hållbara. Skoldemokrati – vad innebär det för dig som elev? Riksdagen har fattat beslut att vi inom skolan ska arbeta efter läroplanen. Det är ett demokratiskt fattat beslut. Elever och lärare är skyldiga att följa läro- Klassråd. Ordförande och sekreterare sköter veckans klassråd. planen i undervisningen. I den kan vi bland annat läsa att skolan vilar på demokratins grund och att den skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. En förutsättning för att du som elev kan ta eget ansvar och påverka är att du också känner att en sådan påverkan faktiskt är möjlig. I skolan finns flera möjligheter för dig att påverka. Du kan företräda din klass i elevrådet eller göra din röst hörd när det är klassråd. Klassrådet är en form av direkt demokrati. Det är viktigt att du är aktiv och bidrar till att det blir meningsfulla frågor som tas upp. Inflytande får du bara om du är beredd att engagera dig och ta ansvar. Några frågor som det kan vara värt att ställa sig då man ska ta ställning i en diskussion är: ◊ Är det sant? ◊ Är det rättvist? ◊ Skapar det samförstånd? BYGGPROGRAMMETS STUDIERESA Eleverna i årskurs 2 på byggprogrammet har fått ett EU-stipendium för att ha ett skol- och elevutbyte med ett annat EU-land. Några skolor i Grekland och Portugal har anmält intresse. Nu måste beslut fattas av klassen och dess båda lärare vilket land de ska välja. Efter långa diskussioner om för- och nackdelar bestämmer de sig för att göra en omröstning. Den visar att åtta elever vill åka till Grekland och åtta elever vill åka till Portugal. Lärarna har också olika uppfattning så valet är oavgjort. Inom en vecka måste de ha bestämt sig! Hur kan det här dilemmat lösas? Sh 1a1 smakprov Kommunens politiska ledning Vart fjärde år är det val i Sverige. Vi kan då rösta i kommunalval, landstingsval och riksdagsval. Alla som är svenska medborgare och har fyllt 18 år senast på valdagen har rösträtt. I kommunalvalen har även utländska medborgare rösträtt om de har varit folkbokförda i Sverige minst tre år. Samma regler gäller för att man ska vara valbar till kommunfullmäktige. Vid valet väljer vi representanter till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen. Här ska vi fördjupa oss i valet till kommunen. Kommunfullmäktige Vi röstar på partier, men man kan med ett kryss på valsedeln markera att man röstar på en viss person, så kallat personval. Valen är proportionella, det vill säga partierna får antal mandat (personer) i kommunfull mäktige efter hur många som röstat på varje parti. Antalet mandat i fullmäktige varierar från 31 i små kommuner till 101 mandat i Stockholm. Kommunfull mäktige har ungefär samma funktion i en kommun som riksdagen har för Sverige. SÅ HÄR STYRS ENKÖPINGS KOMMUN Sh 1a1 smakprov KOMMUNALA VAL KOMMUNSTYRELSE (”Regeringen”) KOMMUNFULLMÄKTIGE (”Riksdagen”) FOLKET VID VAL Kommunstyrelsen Om kommunfullmäktige motsvarar riksdagen så mot svaras regeringen av kommunstyrelsen. Här sitter de lokala partiernas ledande politiker. Platserna i styrelsen fördelas efter hur många mandat man har i kommunfullmäktige och därför kan man säga att kommunen leds av en samlingsregering. Det eller de partier som utgör majoriteten innehar också posten som kommunstyrelsens ordförande. Övriga partier utgör då en KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunstyrelsen Valberedning Kommunrevision Kommunstyrelsekontor Kommunala nämnder Kommunala förvaltningar Kommunalförbund Kommunala bolag MILJÖ OCH BYGGNADSNÄMND Miljö och stadsbyggnad Räddningstjänst TEKNISK NÄMND Teknikförvaltning NÄMND FÖR- OCH GRUNDSKOLA Skolförvaltning UTBILDNINGSNÄMND Utbildningsförvaltning SOCIALNÄMND Socialförvaltning Enköpings kommuns moderbolag AB (Enköpings kommunhus AB, Enköpings hyresbostäder, ENA Energi AB) VÅRD OCH OMSORGSNÄMND Vård- och omsorgsförvaltning KULTURNÄMND Kulturförvaltning FRITIDSNÄMND Fritidsförvaltning Kommunalförbund innebär att flera kommuner träffar avtal om att gemensamt svara för ett område som kommunen har ansvar för. De vanligaste områden man samverkar om är räddningstjänst och gymnasieskola. opposition. I kommuner förekommer samarbete över partigränser på ett helt annat sätt än inom riksdagen. Kommunerna är inte lika låsta i det blocktänkande som just nu utmärker riksdagen. Kommunstyrelsen ansvarar för ekonomin och fördelar ärenden till olika nämnder. Kommunstyrelsen har sedan ansvar för att genomföra de beslut som fullmäktige fattar. I kommunstyrelsen är en eller flera politiker heltidsanställda beroende på kommunens storlek. Dessa har titeln kommunalråd. I Stockholm kallas det borgar råd. Det eller de partier som utgör majoriteten innehar också kommunalrådsposterna. Ordförandeskapet i kommunstyrelsen motsvaras av statsministerposten i regeringen. Övriga nämnder och styrelser Varje kommun måste ha en kommunstyrelse, men bestämmer själva vilka övriga nämnder och styrelser man behöver ha för att driva sin verksamhet. Ju större kommunen är desto fler nämnder och styrelser har den. Representanterna i dessa väljs av kommunfullmäktige efter förslag från respektive partier. Ledamöterna tillsätts proportionellt precis som kommunstyrelsen. I stora kommuner leds även vissa nämnder av heltids anställda politiker, men i de flesta kommuner är det så kallade fritidspolitiker. De har ett annat arbete och har det politiska uppdraget som en bisyssla. När de deltar på sammanträden får de ekonomisk ersättning. Kommunens förvaltning I takt med att kommunerna har blivit större och fått allt fler uppgifter har behovet av personal ökat. De flesta anställda i kommunen arbetar inom skolan, socialtjänsten och äldrevården. Kommunen är ofta den största arbetsgivaren på orten. De kommunanställda utgör kommunens förvaltning. Förvaltningens uppgift är att planera och genomföra de uppgifter som politikerna i kommunstyrelsen har bestämt. Förvaltningen kan överlåta åt kommunala bolag att till exempel sköta ett bostadsbolag. Kommunerna kan också köpa in tjänster från privata entreprenörer för att de till exempel ska driva skolor. DEN NYA ISHALLEN Kicki Andersson är representant i kommunfullmäktige för Centerpartiet i den kommun där några ungdomar lyckades ändra träningstiderna. Hon tycker att ungdomarna har rätt och vill att kommunen ska utforma en policy för framtiden då det gäller träningstider. Hon bestämmer sig därför för att skriva en motion (ett förslag) till fullmäktige med en begäran om det. Vad händer sedan? 1. Kommunfullmäktige beslutar om att frågan ska utredas och skickar ärendet till kommun styrelsen. 2. Kommunstyrelsen skickar ärendet till fritids nämnden för utredning. 3. Fritidsnämnden ger Fritidsförvaltningen i upp gift att utreda frågan. 4. När utredningen är klar beslutar nämnden att ställa sig bakom förslagen i denna. 5. Kommunstyrelsen finner förslaget bra och föreslår kommunfullmäktige att besluta i enlighet med Kickis motion. 6. Kommunfullmäktige beslutar enligt förslaget. 7. Fritidsnämnden får nu i uppgift att genomföra det som beslutats. 8. Fritidsförvaltningen får i uppdrag av fritids nämnden att utföra det hela enligt fattat beslut, det vill säga att utforma tydliga regler för träningstider. Sh 1a1 smakprov Sh 1a1 smakprov Riksdagens arbete Regeringens arbete Riksdagens arbete är reglerat i grundlagen (regeringsformen, RF) och i en särskild lag, riksdagsordningen. Riksdagen arbetar med propositioner och motioner. Propositioner är förslag från regeringen. Motioner är förslag från ett parti, en grupp riksdagsledamöter eller en enskild riksdagsledamot. Det som brukar visas i TV är när riksdagen är samlad i plenisalen. Här har varje riksdagsledamot sin bestämda plats. Längst fram på podiet sitter talmännen, en ordinarie och tre vice. Talmannen är ordförande och leder förhandlingarna. På riksdagens sammanträden bordläggs ärenden och skickas till utskott för behandling. Utskottens betänkanden debatteras och riksdagen fattar beslut. I riksdagen kan också ledamöterna ställa frågor till regeringen. Det huvudsakliga arbetet äger rum i olika utskott. Här måste alla ärenden beredas och utskotten avger betänkanden med förslag till beslut. Är någon emot ett beslut kan man inlämna en reservation och föreslå ett annat beslut. Strävan är ofta att kompromissa fram en gemensam lösning. Det finns totalt 15 utskott med 17 ledamöter i varje. Varje ledamot har en ersättare. Platserna i utskottet fördelas efter hur många mandat respektive parti fick i riksdagsvalet. De riksdagsmän som sitter i de olika ut skotten blir på så vis specialiserade på olika frågor. Varje utskott har också ett kansli som hjälper till i arbetet. Utskottens sammanträden är inte offentliga. FRÅN IDÉ TILL GENOMFÖRANDE MEDBORGARNA Behov och krav från samhället. UTREDNING Regeringen beslutar om eventuell utredning. ENSKILD RIKSDAGSLEDAMOT En eller flera riksdagsledamöter kan lämna en motion till riksdagen. UTSKOTT Ett av regeringens 15 utskott förbereder ärendet och lämnar ett betänkande till riksdagen. Arbetsmarknadsutskottet Civilutskottet Finansutskottet Försvarsutskottet Justitieutskottet Konstitutionsutskottet Kulturutskottet Miljö- och jordbruksutskottet Näringsutskottet Skatteutskottet Socialförsäkringsutskottet Socialutskottet Trafikutskottet Utbildningsutskottet Utrikesutskottet RIKSDAGEN Förslaget kommer till riksdagen. RIKSDAGEN Betänkandet debatteras och beslutas i kammaren. JA Uppdraget skickas till regeringen REGERINGEN Regeringen verkställer riksdagens beslut med hjälp av regeringskansliet samt statliga myndigheter och bolag. I regeringsformen står det att regeringen styr riket och är ansvarig inför riksdagen. Det innebär att regeringen är ansvarig inför svenska folket eftersom vi valt riksdagen. När riksdagen accepterat valet av statsminister och denne utsett regering kan regeringens arbete påbörjas. Regeringens viktigaste uppgifter är: ◊ att lägga förslag till statsbudget (det behandlas mer på sidorna 70-71), ◊ att lägga fram förslag till nya lagar i form av propositioner, ◊ att genomföra riksdagens beslut, ◊ att leda statsförvaltningen, ◊ att tillsätta utredningar, ◊ att svara för Sveriges internationella relationer och ◊ REGERINGEN Ett av regeringens 11 departement kan lämna en proposition till riksdagen Arbetsmarknadsdepartementet Finansdepartementet Försvarsdepartementet Justitiedepartementet Kulturdepartementet Landsbygdsdepartementet Miljödepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet Utrikesdepartementet NEJ Förslaget lämnas utan åtgärd. att svara för landets säkerhet mot hot såväl utifrån som inifrån. Organisation Regeringen kan jämföras med ett fotbollslag. Statsministern är lagledare och övriga ledamöter i regeringen, så kallade statsråd, är medspelare. Regeringen har stor frihet att besluta om hur verksamheten ska organiseras. Grundlagen är en ramlag som bestämmer vad som ska göras, men inte hur det ska göras. För att kunna leda och samordna regeringens verksamhet har statsministern ett kansli till sitt förfogande, statsrådsberedningen. Regeringens verksamhet är indelad i departement, som har olika ansvarsområden. Varje regering får själv NATIONELL GARANTI FÖR ATT UNGDOMSLAG SKA FÅ SPELTID Jan Nordberg, som representerar Miljöpartiet i riksdagen, har intresserat sig för frågan om tränings tider. Han tycker att Lizettes och Samirs kommun fattat ett riktigt beslut angående träningstiderna i ishallen och vill gå vidare med frågan. Han skriver därför en riksdagsmotion. I den föreslår han att staten ska utforma en lag som ger garanti för ung domslag att få träningstider i kommunala idrotts hallar och andra idrottsanläggningar. Vad händer nu med ärendet? Var behandlas ärendet? Vem fattar beslut? Hur genomförs beslutet? bestämma hur många departement och statsråd det ska vara. Varje departement har ett statsråd som chef och i vissa departement finns flera statsråd. Utöver statsråden finns statssekreterare, informationssekreterare och politiska sakkunniga tjänstemän som är tillsatta på politiska meriter. Andelen av dessa har ökat under åren. Vid ett regeringsskifte måste alla dessa avgå. Huvuddelen av de anställda i departementen är tjänstemän med olika kompetenser och de sitter kvar vid regeringsskiften. Det mesta arbetet med olika ärenden sker i respektive departement. Finansdepartementet har en nyckelställning då de flesta beslut leder till kostnader. Det är därför övriga departement ständigt måste samråda med Finansdepartementet. Varje torsdag är det regeringssammanträde och då fattar regeringen formellt beslut i aktuella frågor. Centrala Stockholm. Mycket av Sveriges politik utgår fortfarande från Stockholm. Kan du peka ut slottet, riksdaghuset och Stockholms stadshus? Sh 1a1 smakprov Sh 1a1 smakprov Hur fungerar EU? EU:s organisation kan förenklat liknas vid den vi har för Sverige. Den politiska makten inom EU utövas av tre organ: • Parlamentet - EU:s riksdag • Ministerrådet - EU:s regering • Kommissionen - EU:s förvaltning Parlamentet EU-parlamentet (EU:s riksdag) utses i allmänna val vart femte år. Det består idag av 736 ledamöter. Av dessa är 18 svenska. Parlamentets alla ledamöter bildar olika partigrupper som skär över nationsgränserna. Folkpartiet och Centern sitter till exempel med i Alliansen för liberaler och demokrater för Europa tillsammans med andra likasinnade. Parlamentet stiftar lagar inom ett stort antal områden tillsammans med ministerrådet (EU:s regering). Jämför man med vår riksdag har EU-parlamentet betydligt mindre makt. Parlamentet får till exempel inte besluta om utrikespolitik, straffrätt och polisiärt samarbete. Det får inte heller väcka egna förslag. Små länder är överrepresenterade i parlamentet. De har fler ledamöter än vad antalet egna medborgare skulle ge procentuellt i parlamentet. Ministerrådet Ministerrådet är EU:s högsta beslutande organ och kan liknas vid en EU:s regering. Det består av medlemsländernas ministrar. Är det en miljöfråga som ska behandlas är det medlemsländernas miljöministrar som möts. Är det en utbildningsfråga som behandlas möts utbildningsministrarna. De ärenden som behandlas är förberedda i arbetsgrupper och det är sällan det blir omröstningar i ministerrådet. Blir det ändå omröstning EU:S MEDLEMSSTATER ÅR 2011 Medlemmar år 2003 Nya medlemsstater åren 2004-2007 Kandidatländer Idag består EU av 27 medlemsstater. Fyra nya stater söker medlemskap i EU, så kallade kandidatländer. Att bli medlem är en process som tar många år. EU-parlamentet i Strasbourg. EU-parlamentet sammanträder i Strasbourg. Valet av platsen är symbolisk. Staden var under många år ömsom tysk och ömsom fransk beroende på resultat av ständiga krig länderna emellan fram till år 1945. EU:S LAGSTIFTNINGSPROCESS Kommissionen ger förslag på ny lag. Medlemsländernas respektive parlament tar ställning. EU-parlamentet lämnar synpunkter och/eller beslutar tillsammans med ministerrådet. Ministerrådet beslutar. Medlemsländerna genomför lagen. Kommissionen ska vara oberoende och opartisk och får inte ta instruktioner från sina hemländer. Kommissionen består av en representant från varje medlemsland. Det kan även här hävdas att små länder är överrepresenterade när de, precis som de stora länderna, har en ”egen” kommissionär. Kommissionen ger förslag till nya regler och lagar med hela EU:s bästa som riktmärke. Den ansvarar också för att dessa följs i medlemsländerna. Bryter något land mot reglerna kan landet eller det företag i landet som brutit mot en EU-regel ställas inför EU-domstolen. har länderna olika antal röster beroende på folkmängden. Sverige har 10 röster av totalt 345. Ministerrådet stiftar vissa lagar efter förslag från kommissionen och lägger fram förslag på EU:s budget. När särskilt viktiga frågor ska avgöras träffas ländernas stats- och utrikesministrar till toppmöten som kallas det Europeiska rådet. På de här mötena deltar även kommissionens ordförande (EU:s statsminister). Kommissionen Kommissionen företräder EU i olika förhandlingar med till exempel FN eller med stater som önskar handelsavtal eller vill bli medlemmar. Vidare har kommissionen ansvar för att lägga fram förslag till budget och sedan genomföra densamma. Kommissionen leds av en ordförande som valts av parlamentet på förslag av medlemsländernas stats- och regeringschefer. Ordföranden utser därefter sin kommission på förslag av de olika medlemsländernas rege ringar. Samtliga kommissionärer ska sedan godkännas av parlamentet. Varje kommissionär har ansvar för ett särskilt område. Kommissionens vice ordförande har till exempel ansvar för utrikesfrågor. Den svenska kommissionären Cecilia Malmström ansvarar för asyloch migrationsfrågor samt frågor om organiserad och gränsöverskridande kriminalitet. Sveriges EU-kommissionär: Cecilia Malmström. Sveriges två första kommissionärer var Anita Gradin och Margot Wallström. Kvinna nummer tre på posten är Cecilia Malmström. Alla har tidigare varit svenska statsråd. Sh 1a1 smakprov FN - världens riksdag och regering FN:s ORGANISATION SÄKERHETSRÅDET Femton medlemmar, varav fem är permanenta med vetorätt. Kan fatta beslut som alla medlemsländer måste följa. Förenta Nationerna, FN, bildades omedelbart efter andra världskrigets slut år 1945. FN arbetar för fred och säkerhet i världen samt för samarbete mellan världens länder. Att skapa en fredlig värld är FN:s viktigaste uppgift. Det innebär att förhindra eller avbryta krig och konflikter, i första hand genom förhandlingar. Utbryter ändå en väpnad konflikt kan FN ställa upp med fredsbevarande militära styrkor. För att skapa en fredlig värld krävs också att människor kan överleva och bevara sin frihet. FN arbetar därför på många sätt för att utrota sjukdomar och fattigdom samt har antagit deklarationer om mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Under de senaste decennierna har FN arbetat särskilt med miljöfrågorna och försökt arbeta fram överenskommelser för att skapa ett framtida hållbart samhälle. Organisation Lite förenklat kan man säga att vår riksdag motsvaras av FN:s generalförsamling. I den har alla 192 medlemsländerna en röst. I första hand är generalförsamlingen ett forum för debatt och kan inte fatta bindande beslut utan endast ge rekommendationer. Det är general sekreteraren som leder FN:s arbete och har ansvar för att på bästa sätt genomföra de beslut som fattas. Han har dock ingen möjlighet att tvinga länder att följa besluten. Sh 1a1 smakprov GENERALFÖRSAMLINGEN En representant från varje land. Alla länder har en röst. Kan inte fatta bindande beslut för medlemsländerna, utan endast utforma rekommendationer. GENERALSEKRETERAREN ”FN:s statsminister”. Generalsekreteraren ser till att säkerhetsrådets och generalförsamlingens beslut genomförs. www.un.org FN:s högkvarter, New York. FN:s huvudkontor ligger på Manhattan i New York. Det viktigaste organet i FN, som vi kan likna vid en regering, är säkerhetsrådet. Det kan fatta bindande beslut som medlemsländerna måste följa. Några exempel på det är ekonomiska sanktioner och insättande av militära trupper. Säkerhetsrådet har fem permanenta medlemmar: USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Fältsjukhus, Libanon. Svensk FN-insats i form av ett sjukvårdsförband i Libanon. Frankrike samt tio som väljs på två år i taget. I rådet gäller majoritetsbeslut, men de fem permanenta medlemmarna har vetorätt. Det innebär att en av dem kan stoppa ett beslut, vilket har skett upprepade gånger i FN:s historia. Idag förs diskussioner om att organisera om säkerhets rådet. De nuvarande permanenta medlemmarna utsågs omedelbart efter andra världskriget och var krigets segrarmakter. Idag ser världen annorlunda ut och politiskt och ekonomiskt starka länder som Indien, Brasi lien, Sydafrika, Japan och Tyskland kanske borde ingå som permanenta medlemmar. Utöver säkerhetsrådet och generalförsamlingen har FN ett antal fackorgan som sysslar med miljöfrågor, utbildningsfrågor och flyktingfrågor för att ge några exempel. FN:s ekonomi bygger på att medlemmarna betalar in medlemsavgifter utifrån sin ekonomiska styrka. Det har ofta skapat problem, då vissa länder inte betalat den här avgiften fullt ut. USA, som har den högsta avgiften, har periodvis låtit bli att betala. FÖRSVARET I EU:s OCH FN:s TJÄNST Lina har gjort sin värnplikt som matros på en stridsbåt i marinen. Efter fullgjord tjänst sökte hon och fick uppdrag att delta i den EU-styrka (EU NAVFOR) som ska skydda fartyg utanför Somalias kust. EU-insatsen “Atalanta” genomförs för att säkra mattransporter och eskortera handelsfartyg i området. En av uppgifterna är att besöka och prata med andra sjöfarare i Adenviken. Det görs för att ta reda på hur de har det och om de har sett någon piratverksamhet i området. Bilden visar en ”friendly visit” på en fiskebåt. Är det rätt metod att lösa problemet med kapare? Vilka andra metoder skulle FN kunna använda? Sh 1a1 smakprov Sh 1a1 smakprov Ekonomisk politik Statsbudgeten Det är riksdagen som beslutar om statens budget. Varje år lämnar regeringen en budgetproposition till riksdagen, som brukar kallas ”nådiga luntan”. Här redovisas de inkomster och utgifter som regeringen räknar med under det kommande året. Är utgifterna större än inkomsterna talar man om att budgeten är underbalanserad. Då måste staten låna pengar och statskulden ökar. Har landet god ekonomi är inkomsterna större än utgifterna och då kan man betala tillbaka på statsskulden. De största skatteintäkterna staten har är inkomstskatt och moms samt olika punktskatter, exempelvis på tobak och alkohol. Statens budget täcks till 96 % av skatter. Statens största kostnader är hälso-, sjuk - och socialvård samt pensioner (33 %), bidrag till kommuner (11 %), arbetsmarknadsfrågor (9 %), utbildning (7 %) och försvaret (6 %). En särskild myndighet, Riksgäldskontoret, sköter statens upplåning av pengar. Staten lånar av privatpersoner och företag genom att ge ut obligationer, men man lånar också pengar utomlands. Har staten en god och välskött ekonomi är det lätt att få lån utomlands och då till en låg ränta. Har däremot ett land dålig ekonomi är det svårt att låna och det blir höga räntor. Portugal, Ita lien, Irland, Grekland och Spanien är exempel på länder inom EU som under senare tid haft stora ekonomiska problem. Många svenskar köper premieobligationer. Det är ett sätt för staten att låna pengar. Den ränta som staten betalar läggs i en pott som lottas ut ett par gånger per år. När lånetiden gått ut fär man tillbaka samma summa pengar som man satsat. I statsbudgeten uttrycker regeringen vilken ekonomisk politik, så kallad finanspolitik, man vill föra. Här klarar man ut hur man vill öka tillväxten i ekonomin, hur man vill fördela tillgångarna och hur man kan skydda miljön. Beroende på vilket eller vilka partier som inne har regeringsmakten kommer den här politiken att se olika ut. Traditionellt har borgerliga regeringar satsat mer på skattesänkningar och socialdemokratiska mer på bidrag. En annan viktig aktör inom den ekonomiska politiken är Riksbanken. Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Den bestämmer räntenivån i landet. För att stimulera ekonomin sätter man en låg ränta och för att bromsa en högre ränta. Vid låg ränta blir det billigare att låna för företag som vill investera och för privatpersoner att bygga egna bostäder. Riksbanken bedriver penningpolitik med målet att upprätthålla ett fast penningvärde. Ett annat sätt att uttrycka detta är att se till att inflationen blir låg. Inkomstskatt Moms Tullar TILLVÄXT OCH INFLATION I SVERIGE STATENS UTGIFTER Utbildning Försvar och polis Socialförsäkringar % 10 5 0 -5 -10 1980 Punktskatter Bidrag från EU Bidrag till kommuner Avgift till EU Stefan Ingves, riksbankchef. Konjunkturer Konjunkturer är ett sätt att beskriva ett lands ekonomiska utveckling. Den här utvecklingen går i vågor. Man talar om hög- respektive lågkonjunkturer. Det är STATENS BUDGET STATENS INKOMSTER svårt att förklara konjunktursvängningar. Några orsaker kan vara den politiska situationen i världen, den tek niska utvecklingen och psykologiska faktorer. När det är lågkonjunktur stiger arbetslösheten. Löner och priser på varor och tjänster ligger still eller sjunker. När det är högkonjunktur blir det ont om arbetskraft samtidigt som löner och priser stiger. När priserna stiger talar man om inflation och det innebär att pengarna blir mindre värda. För samma vara får man betala ett allt högre pris. Inflation 1990 Tillväxt 2000 2010 Källa: Sveriges Riksbank, SCB, Konjunkturinstitutet Under de senaste 100 åren har Sveriges ekonomi som helhet vuxit med undantag för de ekonomiska kriser som drabbat landet (runt 1930, i början av 1990-talet och åren 2007 - 2009). Inflationen var hög efter första världskriget och under hela 1970- och 80-talen. Under 2000-talet har vi haft en väldigt låg inflation. Sh 1a1 smakprov Identitet Begreppet identitet används inom många olika områden. Det kan vara en grupp som har en identitet eller en individ. Identiteten är komplext uppbyggd och består av flera olika delar. Vi har var och en påverkats av till exempel kön, kultur, etnicitet, religion, intressen, familjeförhållanden och sexuell läggning. Gruppens eller personens identitet kan i olika grad vara: ◊ medveten eller omedveten, ◊ aktivt vald eller ärvd samt ◊ accepterad i samhället eller ej accepterad. Vår identitet påverkar våra handlingar i det samhälle vi lever och verkar i. Generation E Dagens unga kallas ibland för Generation E. E:et står för engagerade och e-mail. Unga idag är engagerade och solidariska. De vill hjälpa andra och skapa en bättre värld. De är inte partipolitiskt intresserade, utan engagerar sig för vissa frågor. Ideologierna betyder inte så mycket som för de tidigare generationerna. I en fråga kan man stå långt ute på vänsterkanten och i en annan till höger. De som mest påverkar unga är vänner och media, inte politiker och lärare. Generation E. Sh 1a1 smakprov SNOPPLÖN På temat ”snopplön” har VeckoRevyn publicerat en artikel som handlar om orättvisa löner på grund av kön. Här följer ett utdrag: ”Vi på VeckoRevyn föreslår att du, som läser det här, börjar hos dig själv. -En bra början är att peppa unga tjejer och kvinnor att ta för sig. Män är bättre på att se det hela professionellt, medan kvinnor i högre grad är inriktade på att trivas på jobbet. Men det behöver inte vara antingen eller - det går alldeles utmärkt att hitta ett roligt jobb och sen ta ordentligt betalt för det, säger Nina Jansdotter, karriärcoach och författare. Vi måste våga flytta upp lönekuvertet på vår prioriteringslista. Det är också viktigt att tänka i jag-termer, även om man jobbar inom offentliga sektorn som styrs av kollektivavtal och liknande. Strunta i om andra inte får lika mycket och kämpa för din egen lön. Våga prata pengar! Det hänger på förhandlingen, och det är upp till oss att ta för oss. Nina fortsätter: -Tjejer måste se det som business, för det är vad det är. Får män mothugg argumenterar de vidare. Kvinnor tar det oftare som ett känslomässigt nederlag, ”Nej, jag kanske inte är värd mer än så här”. En förhandlingssituation är en ren affär, det handlar inte om att känna sig älskad. Män är också bättre på att vara konkreta, prata resultat, medan kvinnor pratar om att de ”är värda mer”. Lågkonjunkturen då? I ekonomiska kriser har många företag svårt att få budgeten att hålla, men får du ändå chans att löneförhandla - ta den! - En man skiter i om det är dåliga tider, gör han ett bra jobb vill han ha betalt för det. Så ska vi kvinnor också tänka, säger Nina.” Av Maria Soxbo VeckoRevyn utkommer varannan vecka och vänder sig till kvinnor i åldern 18 - 25 år. Tidningen har cirka 180 000 läsare per nummer och hemsidan besöks av 140 000 individer per vecka. Arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadspolitik handlar om statens insatser för att på olika sätt minska arbetslösheten. När människor ändå blir arbetslösa ska politiken bidra till att hjälpa dem på bästa sätt. För att motverka arbetslöshet kan regeringen använda olika åtgärder. Är det en lågkonjunktur kan man stimulera ekonomin genom lägre skatter för att öka efterfrågan. När det rör sig om strukturell arbetslöshet kan man stimulera nya företag att etablera sig på orter där gamla lagts ner, ge flyttningsbidrag till arbetslösa eller erbjuda olika former av utbildning. En viktig aktör för att genomföra arbetsmarknadspolitiken är Arbetsförmedlingen. Dess främsta uppgift är att matcha lediga jobb mot arbetssökande. Man använder sig också av andra åtgärder som att erbjuda utbildningar, praktikjobb, jobbgaranti för ungdomar och hjälp att starta egna företag. Arbetsförmedlingen ger också ekonomiskt stöd till företag för att de ska kunna ta emot arbetssökande för praktikjobb. Många nya arbeten förmedlas utanför Arbetsförmedlingen, ofta genom personliga kontakter och nätverk. Goda referenser från praktikplatser och feriejobb är viktiga vid inträdet på arbetsmarknaden. KONJUNKTUR OCH ARBETSLÖSHET Högkonjunktur Hög arbetslöshet Låg arbetslöshet 3-7 ÅR Lågkonjunktur 3-7 ÅR Konjunktur 3-7 ÅR 3-7 ÅR Arbetslöshet Konjunkturer och arbetslöshet hänger ihop. Vid högkonjunktur finns det gott om lediga jobb, medan arbetslösheten ökar vid lågkonjunktur. Under 2000-talet har mönstret i Sverige brutits arbetslösheten har varit hög även under högkonjunkturen. Arbetstillfällen skapas Statligt stöd till företagande Företag etableras UPPGÅNGSSPIRAL Nya investeringar Arbetstillfällen försvinner De lokala företagen tappar marknadsandelar Företag måste stängas Människor flyttar in Uppgång i den lokala ekonomin Människor flyttar NEDGÅNGSSPIRAL Inga nya investeringar Mer kapital att omsätta i regionen Mindre kapital att omsätta i regionen Nedgång i den lokala ekonomin Av modellerna framgår hur stöd från staten kan skapa arbetstillfällen. Görs inte det kan nedgången gå snabbt. Jobbcoacher har blivit ett nytt inslag i arbetsmarknadspolitiken. De som varit arbetslösa en viss tid får en personlig coach som ska hjälpa till med att hitta en personlig lösning för att få ett nytt jobb.
© Copyright 2024