Samhällskunskap 1a1

Sh 1a1 smakprov
Sh 1a1 smakprov
Sh 1a1 smakprov
Innehåll
Inledning7
Ämnesplan i samhällskunskap
Planering av kursen
8
10
Demokrati11
Demokratins kännetecken
12
Demokratins motsats - diktatur
13
Direkt och indirekt demokrati
14
Demokratisk kompetens i vardagen
15
Frågor16
Kommun och landsting
17
Från socken till dagens kommuner
18
Kommunens politiska ledning
20
Lokala politiska partier
22
Kommunens uppgifter
24
Kommunens ekonomi
25
Landstinget26
Frågor28
Sverige29
Ekonomi63
Arbete83
Grundlagarna30
Val till riksdagen
31
Politiska partier och ideologier
32
Riksdagens uppgifter
36
Riksdagens arbete
38
Regeringens arbete
39
Statsförvaltningen40
Länsstyrelserna 41
Rättsväsendet42
Frågor 44
Pengars värde
64
Inkomster och sparande
66
Konsumtion och lån
67
Företagsekonomi68
Samhällsekonomi69
Statsbudgeten70
Ekonomisk politik
71
Internationell handel
72
Frågor74
Arbete och arbetslöshet
84
Arbetsmarknadspolitik85
Löntagarorganisationer86
Arbetsgivarorganisationer87
Kollektivavtal på arbetsmarknaden
88
Lagar på arbetsmarknaden
89
Frågor90
Europeiska unionen
45
Hur fungerar EU?
46
Nordiskt samarbete
49
Frågor50
Världen51
FN - världens riksdag och regering
52
Andra aktörer på den internationella arenan
54
Globalisering56
Räkna ut din egen globaliseringsgrad
59
En hållbar värld
60
Frågor62
Individer och grupper
75
Identitet76
Jämställdhet77
Samlevnad i Sverige
78
Kvinnan i världen
79
Segregation och integration
80
Frågor82
Att hantera information
91
Massmedier92
Analys av bild och text
93
Sociala medier
94
Frågor96
Att göra samhällsveten­skapliga redovisningar
97
Register100
Sh 1a1 smakprov
Sh 1a1 smakprov
Direkt och indirekt demokrati
När männen i Aten samlades på torget för att fatta
beslut var det en form av direkt demokrati. Alla berörda kunde vara med och rösta och majoriteten vann.
En form av direkt demokrati idag är folkomröstning,
där medborgarna får ta ställning till en speciell fråga.
Vid direkt demokrati avgörs en fråga direkt efter omröstningen. Schweiz är ett land som genomför många
folkomröstningar, såväl på nationell, regional som lokal
nivå. I Sverige har vi haft rådgivande folkomröstningar
om alkoholförbud, högertrafik, pension, kärnkraft, EUmedlemskap och införande av euron som valuta.
I dagens samhälle är det, även i en liten kommun,
flera tusen invånare som har rösträtt. Det är omöjligt
att samla alla människor fysiskt eller ordna folk­
omröstning varje gång ett beslut ska fattas. Därför är
det i demokratiska länder val till olika parlament och
för­samlingar.
Vid indirekt demokrati väljer vi representanter till ett
parlament. I Sverige väljer vi kommunfullmäktige, region/lands­tingsfullmäktige och riksdag vart fjärde år.
De personer som blir valda representerar då oss som
medborgare och vi kan vända oss till dem vi valt och
ställa frågor eller krav. I ideella föreningar är principen
likadan, där väljs en föreningsstyrelse som representerar
medlemmarna.
DIREKT DEMOKRATI
Frågan avgörs av de som röstar i en fråga
och majoriteten bestämmer.
BESLUT
DE RÖSTBERÄTTIGADE
INDIREKT DEMOKRATI
Val till riksdag, landsting eller kommun
STYRELSE
PARTI
DE RÖSTBERÄTTIGADE
DEN NYA ISHALLEN
Kommunen har byggt en ny ishall. Både Lizette
och Samir, som spelar i var sitt av kommunens juniorhockeylag, har sett fram emot den nya säsong­
en. När träningen börjar får deras klubb besked om
att de får träna på den gamla uterinken
i s­tället. Klubben undrar varför. De får
besked om att Fri­tidskontoret hyrt ut lokalen till klubbar från andra kommuner.
De har nämligen råd att betala högre hyra
än vad Lizettes och Samirs klubb har.
Alla i klubben tycker det är fel. Det är
ju de invånare som bor i kommunen som i första
hand ska få glädje av hallen. Klubben upp­vaktar
politi­
kerna som gett Fritidskontoret uppdraget
att sköta uthyr­ningen av ishallen. Det hjälper inte.
Då enas man om att skriva insändare, starta en
grupp på Facebook och göra en namninsamling
bland kommuninvånarna. Det är väldigt många som skriver på. När klubben
upp­vaktar politikerna på nytt, med flera
tusen namn­underskrifter, ändrar de sig.
Lizette, Samir och deras respektive lag­
kamrater får nu träningstid inomhus.
Varför tror du att de lyckades?
Vilka andra metoder skulle de kunna ha använt?
Demokratisk kompetens
i vardagen
Den politiska demokratin handlar om demokrati som
styrelseform för ett samhälle. Demokrati finns även i
vardagen. Det är ett sätt att leva och förhålla sig till
människorna omkring dig. Demokratin är ett naturligt
inslag i vardagen och i vårt sätt att bete oss. För att leva
med demokrati i vardagen bör vi ha:
◊
Förmåga att lyssna och samtala.
◊
Förmåga att gemensamt fatta beslut.
◊
Förmåga att samarbeta och respektera var­
andra.
◊
Förmåga att lösa konflikter utan våld.
Kan var och en av oss leva efter det kan vi på sikt få ett
mer öppet och tolerant samhälle - vi bidrar alla till att
skapa en bättre värld.
När ett beslut måste fattas gäller majoritetsprincipen.
Har jag en annan uppfattning än majoriteten är jag
ändå skyldig att acceptera beslutet. Det är också viktigt att majoriteten har respekt och förståelse för minoritetens uppfattning. Ju mer tid man har att diskutera
sig fram till en kompromiss, där olika sidor kan få med
lite av sina önskemål i ett beslut, desto större chans är
det att resultaten blir hållbara.
Skoldemokrati – vad innebär det för dig som elev?
Riksdagen har fattat beslut att vi inom skolan ska
arbeta efter läroplanen. Det är ett demokratiskt fattat beslut. Elever och lärare är skyldiga att följa läro-
Klassråd. Ordförande och sekreterare sköter veckans klassråd.
planen i under­visningen. I den kan vi bland annat läsa
att skolan vilar på demokratins grund och att den skall
vara ö­ppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att
de förs fram. En förutsättning för att du som elev kan
ta eget ansvar och påverka är att du också känner att en
sådan påverkan faktiskt är möjlig.
I skolan finns flera möjligheter för dig att påverka. Du
kan företräda din klass i elevrådet eller göra din röst
hörd när det är klassråd. Klassrådet är en form av direkt
demokrati. Det är viktigt att du är aktiv och bidrar till
att det blir meningsfulla frågor som tas upp. Inflytande
får du bara om du är beredd att engagera dig och ta
ansvar. Några frågor som det kan vara värt att ställa sig
då man ska ta ställning i en diskussion är:
◊
Är det sant?
◊
Är det rättvist?
◊
Skapar det samförstånd?
BYGGPROGRAMMETS STUDIERESA
Eleverna i årskurs 2 på byggprogrammet har fått ett
EU-stipendium för att ha ett skol- och elevutbyte
med ett annat EU-land. Några skolor i Grekland
och Portugal har anmält intresse. Nu måste beslut
fattas av klassen och dess båda lärare vilket land de
ska välja.
Efter långa diskussioner om för- och nackdelar
bestämmer de sig för att göra en omröstning. Den
visar att åtta elever vill åka till Grekland och åtta
elever vill åka till Portugal. Lärarna har också olika
uppfattning så valet är oavgjort. Inom en vecka
måste de ha bestämt sig!
Hur kan det här dilemmat lösas?
Sh 1a1 smakprov
Kommunens politiska ledning
Vart fjärde år är det val i Sverige. Vi kan då rösta i kommunalval, landstingsval och riksdagsval. Alla som är
svenska medborgare och har fyllt 18 år senast på valdagen har rösträtt. I kommunal­valen har även utländska
medborgare rösträtt om de har varit folkbokförda i
Sverige minst tre år. Samma regler gäller för att man
ska vara valbar till kommunfullmäktige.
Vid valet väljer vi representanter till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen. Här ska vi
fördjupa oss i v­alet till kommunen.
Kommunfullmäktige
Vi röstar på partier, men man kan med ett kryss på
val­sedeln markera att man röstar på en viss person, så
k­allat personval. Valen är proportionella, det vill säga
partierna får antal mandat (personer) i kommunfull­
mäktige efter hur många som röstat på varje parti.
Antalet mandat i fullmäktige varierar från 31 i små
kommuner till 101 mandat i Stockholm. Kommunfull­
mäktige har ungefär samma funktion i en kommun
som riksdagen har för Sverige.
SÅ HÄR STYRS
ENKÖPINGS KOMMUN
Sh 1a1 smakprov
KOMMUNALA VAL
KOMMUNSTYRELSE
(”Regeringen”)
KOMMUNFULLMÄKTIGE
(”Riksdagen”)
FOLKET VID VAL
Kommunstyrelsen
Om kommunfullmäktige motsvarar riksdagen så mot­
svaras regeringen av kommunstyrelsen. Här sitter de
lokala partiernas ledande politiker. Platserna i styrelsen
fördelas efter hur många mandat man har i kommunfullmäktige och därför kan man säga att kommunen
leds av en samlingsregering. Det eller de partier som
utgör majoriteten innehar också posten som kommunstyrelsens ordförande. Övriga partier utgör då en
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kommunstyrelsen
Valberedning
Kommunrevision
Kommunstyrelsekontor
Kommunala nämnder
Kommunala förvaltningar
Kommunalförbund
Kommunala bolag
MILJÖ OCH BYGGNADSNÄMND
Miljö och stadsbyggnad
Räddningstjänst
TEKNISK NÄMND
Teknikförvaltning
NÄMND FÖR- OCH GRUNDSKOLA
Skolförvaltning
UTBILDNINGSNÄMND
Utbildningsförvaltning
SOCIALNÄMND
Socialförvaltning
Enköpings kommuns
moderbolag AB
(Enköpings kommunhus AB, Enköpings
hyresbostäder, ENA
Energi AB)
VÅRD OCH OMSORGSNÄMND
Vård- och omsorgsförvaltning
KULTURNÄMND
Kulturförvaltning
FRITIDSNÄMND
Fritidsförvaltning
Kommunalförbund innebär att flera kommuner träffar avtal om att gemensamt svara för ett område som kommunen har ansvar för. De
vanligaste områden man samverkar om är räddningstjänst och gymnasieskola.
opposition. I kommuner förekommer sam­arbete över
partigränser på ett helt annat sätt än inom riksdagen.
Kommunerna är inte lika låsta i det blocktänkande som
just nu utmärker riksdagen.
Kommunstyrelsen ansvarar för ekonomin och fördelar
ärenden till olika nämnder. Kommunstyrelsen har sedan ansvar för att genomföra de beslut som fullmäktige
fattar. I kommunstyrelsen är en eller flera politiker heltidsanställda beroende på kommunens storlek. Dessa
har titeln kommunalråd. I Stockholm kallas det borgar­
råd. Det eller de partier som utgör majoriteten innehar också kommunalrådsposterna. Ordförandeskapet
i kommunstyrelsen motsvaras av statsmi­nisterposten i
regeringen.
Övriga nämnder och styrelser
Varje kommun måste ha en kommunstyrelse, men
bestämmer själva vilka övriga nämnder och styrelser
man behöver ha för att driva sin verksamhet. Ju större
kommunen är desto fler nämnder och styrelser har den.
Representanterna i dessa väljs av kommunfullmäktige efter förslag från respektive partier. Ledamöterna
tillsätts proportionellt precis som kommunstyrelsen. I
stora kommuner leds även vissa nämnder av heltids­
anställda politiker, men i de flesta kommuner är det så
kallade fritidspolitiker. De har ett annat arbete och har
det politiska uppdraget som en bisyssla. När de deltar
på sammanträden får de ekonomisk ersättning.
Kommunens förvaltning
I takt med att kommunerna har blivit större och fått allt
fler uppgifter har behovet av personal ökat. De flesta
anställda i kommunen arbetar inom skolan, socialtjänsten och äldrevården. Kommunen är ofta den största
arbetsgivaren på orten. De kommunanställda utgör
kommunens förvaltning. Förvaltningens uppgift är att
planera och genomföra de uppgifter som politikerna i
kommunstyrelsen har bestämt.
Förvaltningen kan överlåta åt kommunala bolag att
till exempel sköta ett bostadsbolag. Kommunerna kan
också köpa in tjänster från privata entreprenörer för att
de till exempel ska driva skolor.
DEN NYA ISHALLEN
Kicki Andersson är representant i kommunfullmäktige
för Centerpartiet i den kommun där några ungdomar
lyckades ändra träningstiderna. Hon tycker att ungdomarna har rätt och vill att kommunen ska utforma en
policy för framtiden då det gäller trä­ningstider. Hon
bestämmer sig därför för att skriva en motion (ett
förslag) till fullmäktige med en begäran om det. Vad
händer sedan?
1.
Kommunfullmäktige beslutar om att frågan
ska utredas och skickar ärendet till kommun­
styrelsen.
2.
Kommunstyrelsen skickar ärendet till fritids­
nämnden för utredning.
3.
Fritidsnämnden ger Fritidsförvaltningen i upp­
gift att utreda frågan.
4.
När utredningen är klar beslutar nämnden att
ställa sig bakom förslagen i denna.
5.
Kommunstyrelsen finner förslaget bra och föreslår kommunfullmäktige att besluta i enlighet
med Kickis motion.
6.
Kommunfullmäktige beslutar enligt förslaget.
7.
Fritidsnämnden får nu i uppgift att genomföra
det som beslutats.
8.
Fritidsförvaltningen får i uppdrag av fritids­
nämnden att utföra det hela enligt fattat beslut,
det vill säga att utforma tydliga regler för
träningstider.
Sh 1a1 smakprov
Sh 1a1 smakprov
Riksdagens arbete
Regeringens arbete
Riksdagens arbete är reglerat i grundlagen (regeringsformen, RF) och i en särskild lag, riksdagsordningen.
Riksdagen arbetar med propositioner och motioner.
Propositioner är förslag från regeringen. Motioner är
förslag från ett parti, en grupp riksdagsledamöter eller
en enskild riksdagsledamot.
Det som brukar visas i TV är när riksdagen är samlad i plenisalen. Här har varje riksdagsledamot sin bestämda plats. Längst fram på podiet sitter talmännen,
en ordinarie och tre vice. Talmannen är ordförande och
leder förhandlingarna. På riksdagens sammanträden
bordläggs ärenden och skickas till utskott för behandling. Utskottens betänkanden debatteras och riksdagen
fattar beslut. I riksdagen kan också ledamöterna ställa
frågor till regeringen. Det huvudsakliga arbetet äger
rum i olika utskott. Här måste alla ärenden beredas och
utskotten avger betänkanden med förslag till beslut. Är
någon emot ett beslut kan man inlämna en reservation
och föreslå ett annat beslut. Strävan är ofta att kompromissa fram en gemensam lösning.
Det finns totalt 15 utskott med 17 ledamöter i varje.
Varje ledamot har en ersättare. Platserna i utskottet
fördelas efter hur många mandat respektive parti fick i
riksdagsvalet. De riksdagsmän som sitter i de olika ut­
skotten blir på så vis specialiserade på olika frågor. Varje
utskott har också ett kansli som hjälper till i arbetet.
Utskottens sammanträden är inte offentliga.
FRÅN IDÉ TILL GENOMFÖRANDE
MEDBORGARNA
Behov och krav från samhället.
UTREDNING
Regeringen beslutar om eventuell
utredning.
ENSKILD RIKSDAGSLEDAMOT
En eller flera riksdagsledamöter kan
lämna en motion till riksdagen.
UTSKOTT
Ett av regeringens 15 utskott
förbereder ärendet och lämnar
ett betänkande till riksdagen.
Arbetsmarknadsutskottet
Civilutskottet
Finansutskottet
Försvarsutskottet
Justitieutskottet
Konstitutionsutskottet
Kulturutskottet
Miljö- och jordbruksutskottet
Näringsutskottet
Skatteutskottet
Socialförsäkringsutskottet
Socialutskottet
Trafikutskottet
Utbildningsutskottet
Utrikesutskottet
RIKSDAGEN
Förslaget kommer till riksdagen.
RIKSDAGEN
Betänkandet debatteras
och beslutas i kammaren.
JA
Uppdraget skickas till regeringen
REGERINGEN
Regeringen verkställer riksdagens
beslut med hjälp av regeringskansliet
samt statliga myndigheter och bolag.
I regeringsformen står det att regeringen styr riket och
är ansvarig inför riksdagen. Det innebär att regeringen
är ansvarig inför svenska folket eftersom vi valt riksdagen. När riksdagen accepterat valet av statsminister och
denne utsett regering kan regeringens arbete påbörjas.
Regeringens viktigaste uppgifter är:
◊
att lägga förslag till statsbudget (det behandlas mer på sidorna 70-71),
◊
att lägga fram förslag till nya lagar i form av
propositioner,
◊
att genomföra riksdagens beslut,
◊
att leda statsförvaltningen,
◊
att tillsätta utredningar,
◊
att svara för Sveriges internationella relationer
och
◊
REGERINGEN
Ett av regeringens 11 departement
kan lämna en proposition till riksdagen
Arbetsmarknadsdepartementet
Finansdepartementet
Försvarsdepartementet
Justitiedepartementet
Kulturdepartementet
Landsbygdsdepartementet
Miljödepartementet
Näringsdepartementet
Socialdepartementet
Utbildningsdepartementet
Utrikesdepartementet
NEJ
Förslaget lämnas utan åtgärd.
att svara för landets säkerhet mot hot såväl
utifrån som inifrån.
Organisation
Regeringen kan jämföras med ett fotbollslag. Statsministern är lagledare och övriga ledamöter i regeringen,
så kallade statsråd, är medspelare. Regeringen har stor
frihet att besluta om hur verksamheten ska organiseras.
Grundlagen är en ramlag som bestämmer vad som ska
göras, men inte hur det ska göras. För att kunna leda
och samordna regeringens verksamhet har statsministern ett kansli till sitt förfogande, statsrådsberedningen.
Regeringens verksamhet är indelad i departement,
som har olika ansvarsområden. Varje regering får själv
NATIONELL GARANTI FÖR ATT
UNGDOMSLAG SKA FÅ SPELTID
Jan Nordberg, som representerar Miljöpartiet i riksdagen, har intresserat sig för frågan om tränings­
tider. Han tycker att Lizettes och Samirs kommun
fattat ett riktigt beslut angående träningstiderna i
ishallen och vill gå vidare med frågan. Han skriver
därför en riksdagsmotion. I den föreslår han att
staten ska utforma en lag som ger garanti för ung­
domslag att få träningstider i kommunala idrotts­
hallar och andra idrottsan­läggningar.
Vad händer nu med ärendet? Var behandlas ärendet?
Vem fattar beslut? Hur genomförs beslutet?
bestämma hur många departement och statsråd det ska
vara. Varje departement har ett statsråd som chef och i
vissa departement finns flera statsråd. Utöver statsråden
finns statssekreterare, informationssekreterare och politiska sakkunniga tjänstemän som är tillsatta på politiska
meriter. Andelen av dessa har ökat under åren. Vid ett
regeringsskifte måste alla dessa avgå. Huvuddelen av
de anställda i departementen är tjänstemän med olika
kompetenser och de sitter kvar vid regeringsskiften.
Det mesta arbetet med olika ärenden sker i respektive departement. Finansdepartementet har en nyckelställning då de flesta beslut leder till kostnader. Det är
därför övriga departement ständigt måste samråda med
Finansdepartementet. Varje torsdag är det regeringssammanträde och då fattar regeringen formellt beslut
i aktuella frågor.
Centrala Stockholm. Mycket av Sveriges politik utgår fortfarande från Stockholm. Kan du peka ut slottet, riksdaghuset och
Stockholms stadshus?
Sh 1a1 smakprov
Sh 1a1 smakprov
Hur fungerar EU?
EU:s organisation kan förenklat liknas vid den vi har
för Sverige. Den politiska makten inom EU utövas av
tre organ:
• Parlamentet - EU:s riksdag
• Ministerrådet - EU:s regering
• Kommissionen - EU:s förvaltning
Parlamentet
EU-parlamentet (EU:s riksdag) utses i allmänna val
vart femte år. Det består idag av 736 ledamöter. Av
dessa är 18 svenska. Parlamentets alla ledamöter bildar olika partigrupper som skär över nationsgränserna.
Folkpartiet och Centern sitter till exempel med i Alliansen för liberaler och demokrater för Europa tillsammans med andra likasinnade. Parlamentet stiftar lagar
inom ett stort antal områden till­sammans med ministerrådet (EU:s regering).
Jämför man med vår riksdag har EU-parlamentet betydligt mindre makt. Parlamentet får till exempel inte
besluta om utrikespolitik, straffrätt och polisiärt samarbete. Det får inte heller väcka egna förslag.
Små länder är överrepresenterade i parlamentet. De
har fler ledamöter än vad antalet egna medborgare
skulle ge procentuellt i parlamentet.
Ministerrådet
Ministerrådet är EU:s högsta beslutande organ och
kan liknas vid en EU:s regering. Det består av medlemsländernas ministrar. Är det en miljöfråga som ska
behandlas är det medlemsländernas miljöministrar som
möts. Är det en utbildningsfråga som behandlas möts
utbildningsministrarna. De ärenden som behandlas är
förberedda i arbetsgrupper och det är sällan det blir
omröstningar i ministerrådet. Blir det ändå omröstning
EU:S MEDLEMSSTATER ÅR 2011
Medlemmar
år 2003
Nya medlemsstater åren
2004-2007
Kandidatländer
Idag
består EU av 27 medlemsstater. Fyra nya stater söker medlemskap i EU, så kallade kandidatländer. Att bli medlem är en
process som tar många år.
EU-parlamentet i Strasbourg. EU-parlamentet sammanträder
i Strasbourg. Valet av platsen är symbolisk. Staden var under
många år ömsom tysk och ömsom fransk beroende på resultat av
ständiga krig länderna emellan fram till år 1945.
EU:S LAGSTIFTNINGSPROCESS
Kommissionen ger förslag på ny lag.
Medlemsländernas respektive
parlament tar ställning.
EU-parlamentet lämnar
synpunkter och/eller beslutar
tillsammans med ministerrådet.
Ministerrådet
beslutar.
Medlemsländerna genomför lagen.
Kommissionen ska vara oberoende och opartisk och
får inte ta instruktioner från sina hemländer. Kommissionen består av en representant från varje medlemsland. Det kan även här hävdas att små länder är överrepresenterade när de, precis som de stora länderna, har
en ”egen” kommissionär.
Kommissionen ger förslag till nya regler och lagar med
hela EU:s bästa som riktmärke. Den ansvarar också för
att dessa följs i medlemsländerna. Bryter något land
mot reglerna kan landet eller det företag i landet som
brutit mot en EU-regel ställas inför EU-domstolen.
har länderna olika antal röster beroende på folkmängden. Sverige har 10 röster av totalt 345.
Ministerrådet stiftar vissa lagar efter förslag från
kommissionen och lägger fram förslag på EU:s budget.
När särskilt viktiga frågor ska avgöras träffas ländernas
stats- och utrikesministrar till toppmöten som k­allas
det Europeiska rådet. På de här mötena deltar även
k­ommissionens ordförande (EU:s statsminister).
Kommissionen
Kommissionen företräder EU i olika förhandlingar
med till exempel FN eller med stater som önskar handelsavtal eller vill bli medlemmar. Vidare har kommissionen ansvar för att lägga fram förslag till budget och
sedan genomföra densamma.
Kommissionen leds av en ordförande som valts av
parlamentet på förslag av medlemsländernas stats- och
regeringschefer. Ordföranden utser därefter sin kommission på förslag av de olika medlemsländernas rege­
ringar. Samtliga kommissionärer ska sedan godkännas
av parlamentet. Varje kommissionär har ansvar för
ett särskilt område. Kommissionens vice ordförande
har till exempel ansvar för utrikesfrågor. Den svenska
kommissionären Cecilia Malmström ansvarar för asyloch migrationsfrågor samt frågor om organiserad och
gränsöverskridande kriminalitet.
Sveriges EU-kommissionär: Cecilia Malmström. Sveriges två
första kommissionärer var Anita Gradin och Margot Wallström.
Kvinna nummer tre på posten är Cecilia Malmström. Alla har
tidigare varit svenska statsråd.
Sh 1a1 smakprov
FN - världens riksdag
och regering
FN:s ORGANISATION
SÄKERHETSRÅDET
Femton medlemmar, varav
fem är permanenta med
vetorätt. Kan fatta beslut
som alla medlemsländer
måste följa.
Förenta Nationerna, FN, bildades omedelbart efter andra världskrigets slut år 1945. FN arbetar för fred och
säkerhet i världen samt för samarbete mellan världens
länder. Att skapa en fredlig värld är FN:s viktigaste
upp­gift. Det innebär att förhindra eller avbryta krig och
konflikter, i första hand genom förhandlingar. Utbryter
ändå en väpnad konflikt kan FN ställa upp med fredsbevarande militära styrkor.
För att skapa en fredlig värld krävs också att människor kan överleva och bevara sin frihet. FN arbetar därför på många sätt för att utrota sjukdomar och
fattig­dom samt har antagit deklarationer om mänskliga rättigheter och barns rättig­heter. Under de senaste
decennierna har FN arbetat särskilt med miljöfrågorna
och försökt arbeta fram överenskommelser för att skapa
ett framtida hållbart samhälle.
Organisation
Lite förenklat kan man säga att vår riksdag motsvaras
av FN:s generalförsamling. I den har alla 192 medlemsländerna en röst. I första hand är generalförsamlingen
ett forum för debatt och kan inte fatta bindande beslut
utan endast ge rekommendationer. Det är general­
sekreteraren som leder FN:s arbete och har ansvar för
att på bästa sätt genomföra de beslut som fattas. Han
har dock ingen möjlighet att tvinga länder att följa
besluten.
Sh 1a1 smakprov
GENERALFÖRSAMLINGEN
En representant från varje land.
Alla länder har en röst. Kan inte
fatta bindande beslut för
medlemsländerna, utan endast
utforma rekommendationer.
GENERALSEKRETERAREN
”FN:s statsminister”.
Generalsekreteraren ser till att
säkerhetsrådets och generalförsamlingens beslut genomförs.
www.un.org
FN:s högkvarter, New York. FN:s huvudkontor ligger på Manhattan i New York.
Det viktigaste organet i FN, som vi kan likna vid en
regering, är säkerhetsrådet. Det kan fatta bindande
beslut som medlemsländerna måste följa. Några exempel på det är ekonomiska sanktioner och insättande av
militära trupper. Säkerhetsrådet har fem permanenta
medlemmar: USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och
Fältsjukhus, Libanon. Svensk FN-insats
i form av ett sjukvårdsförband i Libanon.
Frankrike samt tio som väljs på två år i taget. I rådet
gäller majoritetsbeslut, men de fem permanenta medlemmarna har vetorätt. Det innebär att en av dem kan
stoppa ett beslut, vilket har skett upprepade gånger i
FN:s historia.
Idag förs diskussioner om att organisera om säkerhets­
rådet. De nuvarande permanenta medlemmarna utsågs
omedelbart efter andra världskriget och var krigets
segrar­makter. Idag ser världen annorlunda ut och politiskt och ekonomiskt starka länder som Indien, Brasi­
lien, Sydafrika, Japan och Tyskland kanske borde ingå
som permanenta medlemmar.
Utöver säkerhetsrådet och generalförsamlingen har
FN ett antal fackorgan som sysslar med miljöfrågor,
utbildningsfrågor och flyktingfrågor för att ge några
exempel.
FN:s ekonomi bygger på att medlemmarna betalar
in medlemsavgifter utifrån sin ekonomiska styrka. Det
har ofta skapat problem, då vissa länder inte betalat den
här avgiften fullt ut. USA, som har den högsta avgiften,
har periodvis låtit bli att betala.
FÖRSVARET I EU:s OCH FN:s TJÄNST
Lina har gjort sin värnplikt som matros på en
stridsbåt i marinen. Efter fullgjord tjänst sökte hon
och fick uppdrag att delta i den EU-styrka (EU
NAVFOR) som ska skydda fartyg utanför Somalias kust. EU-insatsen “Atalanta” genomförs för att
säkra mattransporter och eskortera handelsfartyg i
området.
En av uppgifterna är att besöka och prata med andra sjöfarare i Adenviken. Det görs för att ta reda på
hur de har det och om de har sett någon piratverksamhet i området. Bilden visar en ”friendly visit” på
en fiskebåt.
Är det rätt metod att lösa problemet med kapare?
Vilka andra metoder skulle FN kunna använda?
Sh 1a1 smakprov
Sh 1a1 smakprov
Ekonomisk politik
Statsbudgeten
Det är riksdagen som beslutar om
statens budget. Varje år lämnar regeringen en budgetproposition till
riksdagen, som brukar kallas ”nådiga
luntan”. Här redovisas de inkomster
och utgifter som regeringen räknar
med under det kommande året. Är
utgifterna större än inkomsterna talar man om att budgeten är underbalanserad. Då måste staten låna pengar och statskulden ökar. Har landet
god ekonomi är inkomsterna större
än utgifterna och då kan man betala
tillbaka på statsskulden.
De största skatteintäkterna staten
har är inkomstskatt och moms samt
olika punktskatter, exempelvis på
tobak och alkohol. Statens budget
täcks till 96 % av skatter.
Statens största kostnader är hälso-,
sjuk - och socialvård samt pensioner
(33 %), bidrag till kommuner (11 %),
arbetsmarknadsfrågor (9 %), utbildning (7 %) och försvaret (6 %).
En särskild myndighet, Riksgäldskontoret, sköter statens upplåning
av pengar. Staten lånar av privatpersoner och företag genom att ge ut
obligationer, men man lånar också
pengar utomlands. Har staten en god
och välskött ekonomi är det lätt att
få lån utomlands och då till en låg
ränta. Har däremot ett land dålig
ekonomi är det svårt att låna och det
blir höga räntor. Portugal, Ita­
lien,
Irland, Grekland och Spanien är exempel på länder inom EU som under senare tid haft stora ekonomiska
problem.
Många svenskar köper premieobligationer. Det är ett sätt för staten att
låna pengar. Den ränta som staten
betalar läggs i en pott som lottas ut
ett par gånger per år. När lånetiden
gått ut fär man tillbaka samma summa pengar som man satsat.
I statsbudgeten uttrycker regeringen vilken ekonomisk
politik, så kallad finanspolitik, man vill föra. Här klarar
man ut hur man vill öka tillväxten i ekonomin, hur
man vill fördela tillgångarna och hur man kan skydda
miljön. Beroende på vilket eller vilka partier som inne­
har regeringsmakten kommer den här politiken att se
olika ut. Traditionellt har borgerliga regeringar satsat
mer på skattesänkningar och socialdemokratiska mer
på bidrag.
En annan viktig aktör inom den ekonomiska politiken
är Riksbanken. Riksbanken är Sveriges centralbank och
en myndighet under riksdagen. Den bestämmer räntenivån i landet. För att stimulera ekonomin sätter man
en låg ränta och för att bromsa en högre ränta. Vid låg
ränta blir det billigare att låna för företag som vill investera och för privatpersoner att bygga egna bostäder.
Riksbanken bedriver penningpolitik med målet att
upp­rätthålla ett fast penningvärde. Ett annat sätt att uttrycka detta är att se till att inflationen blir låg.
Inkomstskatt
Moms
Tullar
TILLVÄXT OCH INFLATION I SVERIGE
STATENS UTGIFTER
Utbildning
Försvar och polis
Socialförsäkringar
%
10
5
0
-5
-10
1980
Punktskatter
Bidrag från EU
Bidrag till kommuner
Avgift till EU
Stefan Ingves,
riksbankchef.
Konjunkturer
Konjunkturer är ett sätt att beskriva ett lands ekonomiska utveckling. Den här utvecklingen går i vågor.
Man talar om hög- respektive lågkonjunkturer. Det är
STATENS BUDGET
STATENS INKOMSTER
svårt att förklara konjunktursvängningar. Några orsaker
kan vara den politiska situationen i världen, den tek­
niska utvecklingen och psykologiska faktorer.
När det är lågkonjunktur stiger arbetslösheten. Löner
och priser på varor och tjänster ligger still eller sjunker.
När det är högkonjunktur blir det ont om arbetskraft
samtidigt som löner och priser stiger. När priserna
stiger talar man om inflation och det innebär att pengarna blir mindre värda. För samma vara får man betala
ett allt högre pris.
Inflation
1990
Tillväxt
2000
2010
Källa: Sveriges Riksbank, SCB, Konjunkturinstitutet
Under de senaste 100 åren har Sveriges ekonomi som helhet vuxit med undantag för de ekonomiska kriser som drabbat landet (runt
1930, i början av 1990-talet och åren 2007 - 2009). Inflationen var hög efter första världskriget och under hela 1970- och 80-talen.
Under 2000-talet har vi haft en väldigt låg inflation.
Sh 1a1 smakprov
Identitet
Begreppet identitet används inom många olika områden. Det kan vara en grupp som har en identitet eller en individ. Identiteten är komplext uppbyggd och
består av flera olika delar. Vi har var och en påverkats
av till exempel kön, kultur, etnicitet, religion, intressen,
familjeförhållanden och sexuell läggning.
Gruppens eller personens identitet kan i olika grad
vara:
◊
medveten eller omedveten,
◊
aktivt vald eller ärvd samt
◊
accepterad i samhället eller ej accepterad.
Vår identitet påverkar våra handlingar i det samhälle
vi lever och verkar i.
Generation E
Dagens unga kallas ibland för Generation E. E:et står
för engagerade och e-mail. Unga idag är engagerade
och solidariska. De vill hjälpa andra och skapa en b­ättre
värld. De är inte partipolitiskt intresserade, utan engagerar sig för vissa frågor. Ideologierna betyder inte så
mycket som för de tidigare generationerna. I en fråga
kan man stå långt ute på vänsterkanten och i en annan
till höger. De som mest påverkar unga är vänner och
media, inte politiker och lärare.
Generation E.
Sh 1a1 smakprov
SNOPPLÖN
På temat ”snopplön” har VeckoRevyn publicerat en
artikel som handlar om orättvisa löner på grund av
kön. Här följer ett utdrag:
”Vi på VeckoRevyn föreslår att du, som läser det
här, börjar hos dig själv.
-En bra början är att peppa unga tjejer och kvinnor
att ta för sig. Män är bättre på att se det hela professionellt, medan kvinnor i högre grad är inriktade på att trivas på jobbet. Men det behöver inte
vara antingen eller - det går alldeles utmärkt att
hitta ett roligt jobb och sen ta ordentligt betalt för
det, säger Nina Jansdotter, karriärcoach och författare. Vi måste våga flytta upp lönekuvertet på vår
prioriteringslista. Det är också viktigt att tänka i
jag-termer, även om man jobbar inom offentliga
sektorn som styrs av kollektivavtal och liknande.
Strunta i om andra inte får lika mycket och kämpa
för din egen lön. Våga prata pengar!
Det hänger på förhandlingen, och det är upp till
oss att ta för oss. Nina fortsätter: -Tjejer måste se
det som business, för det är vad det är. Får män
mothugg argumenterar de vidare. Kvinnor tar det
oftare som ett känslomässigt nederlag, ”Nej, jag
kanske inte är värd mer än så här”. En förhandlingssituation är en ren affär, det handlar inte om
att känna sig älskad. Män är också bättre på att
vara konkreta, prata resultat, medan kvinnor pratar
om att de ”är värda mer”.
Lågkonjunkturen då? I ekonomiska kriser har
många företag svårt att få budgeten att hålla, men
får du ändå chans att löneförhandla - ta den! - En
man skiter i om det är dåliga tider, gör han ett bra
jobb vill han ha betalt för det. Så ska vi kvinnor
också tänka, säger Nina.”
Av Maria Soxbo
VeckoRevyn utkommer varannan vecka och vänder sig till kvinnor i åldern 18 - 25 år. Tidningen
har cirka 180 000 läsare per nummer och hemsidan besöks av 140 000 individer per vecka.
Arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknadspolitik handlar om statens insatser för
att på olika sätt minska arbetslösheten. När människor
ändå blir arbetslösa ska politiken bidra till att hjälpa
dem på bästa sätt.
För att motverka arbetslöshet kan regeringen använda
olika åtgärder. Är det en lågkonjunktur kan man stimulera ekonomin genom lägre skatter för att öka efterfrågan. När det rör sig om strukturell arbetslöshet kan
man stimulera nya företag att etablera sig på orter där
gamla lagts ner, ge flyttningsbidrag till arbetslösa eller
erbjuda olika former av utbildning.
En viktig aktör för att genomföra arbetsmarknadspolitiken är Arbetsförmedlingen. Dess främsta uppgift
är att matcha lediga jobb mot arbetssökande. Man använder sig också av andra åtgärder som att erbjuda utbildningar, praktikjobb, jobbgaranti för ungdomar och
hjälp att starta egna företag. Arbetsförmedlingen ger
också ekonomiskt stöd till företag för att de ska kunna
ta emot arbetssökande för praktikjobb.
Många nya arbeten förmedlas utanför Arbetsförmedlingen, ofta genom personliga kontakter och nätverk.
Goda referenser från praktikplatser och feriejobb är
viktiga vid inträdet på arbetsmarknaden.
KONJUNKTUR OCH ARBETSLÖSHET
Högkonjunktur
Hög arbetslöshet
Låg arbetslöshet
3-7 ÅR
Lågkonjunktur
3-7 ÅR
Konjunktur
3-7 ÅR
3-7 ÅR
Arbetslöshet
Konjunkturer och arbetslöshet hänger ihop. Vid högkonjunktur
finns det gott om lediga jobb, medan arbetslösheten ökar vid
lågkonjunktur. Under 2000-talet har mönstret i Sverige brutits arbetslösheten har varit hög även under högkonjunkturen.
Arbetstillfällen
skapas
Statligt
stöd
till
företagande
Företag
etableras
UPPGÅNGSSPIRAL
Nya
investeringar
Arbetstillfällen
försvinner
De lokala
företagen
tappar
marknadsandelar
Företag
måste
stängas
Människor
flyttar in
Uppgång i den
lokala ekonomin
Människor
flyttar
NEDGÅNGSSPIRAL
Inga nya
investeringar
Mer kapital
att omsätta i
regionen
Mindre kapital
att omsätta i
regionen
Nedgång i den
lokala ekonomin
Av modellerna framgår hur stöd från staten kan skapa arbetstillfällen. Görs inte det kan nedgången gå snabbt.
Jobbcoacher har blivit ett nytt inslag i arbetsmarknadspolitiken. De som varit arbetslösa en viss tid får
en personlig coach som ska hjälpa till med att hitta en
personlig lösning för att få ett nytt jobb.