1. No category

SROI-analys av Karriär-Kraft Nästa Steg
Värdet av en LSS-verksamhet som
omvandlar bidragstagare till samhällsresurser
SROI-analys och rapport framtagen av:
Karina Skoglund och Annika Wessbro
Karriär-Kraft Service ekonomisk förening
Svenska SROI-nätverket har tilldelat rapporten kvalitetsmärkningen
“Svensk SROI-kvalité (Nivå 1)”. SROI är en metod för att kartlägga,
förstå och värdera de sociala, miljömässiga och ekonomiska
effekterna av en verksamhet.
Svenska SROI‐nätverket Följande SROI‐rapport har genomgått Svenska SROI‐nätverkets oberoende kvalitetsgranskning: SROI‐analys av Karriär‐Kraft Nästa Steg – Värdet av en LSS‐verksamhet som omvandlar bidragstagare till samhällsresurser av: Karina Skoglund & Annika Wessbro, Karriär‐Kraft Service ekonomisk förening Granskningen visar att analysen genomförts med god förståelse för SROI‐
processen och i enlighet med de sju principerna i SROI. Granskningen inkluderar dock inte verifiering av insamlad information och beräkningar; den är helt principbaserad och tar uteslutande sin utgångspunkt i SROI‐rapporten. Analysen ges härmed kvalitetsmärkningen ”Svensk SROI‐kvalité (Nivå 1)” Gordon Hahn Ansvarig kvalitetsgranskning Svenska SROI‐nätverket Innehåll
Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
1. SROI – Social Return on Investment. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
2. Analysobjektet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
3. Intressenter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
4. Insatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
5. Effekter, indikatorer och proxytermer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
6. Påverkan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
7. Total social nytta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
8. Känslighetsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
9. Rekommendationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
Bilagor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Bilaga 1 – Informationsinsamling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
Bilaga 2 – Effekter och indikatorer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
Bilaga 3 – Proxytermer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33
Bilaga 4 – Påverkanskarta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
Bilaga 5 – Citat från intressenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39
Bilaga 6 – Intervjufrågor, Deltagare Nästa Steg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42
Bilaga 7 – Enkät, anhöriga till deltagare Nästa Steg. . . . . . . . . . . . . . . . . . 43
Bilaga 8 – Enkät, lokala arbetsgivare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Referenslista. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
Sammanfattning
Karriär-Kraft Nästa Steg är en daglig verksamhet enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och är en del av en organisationen Karriär-Kraft. Organisationens övergripande syfte är
att ge stöd till personer med funktionsnedsättningar så de kan hitta inre redskap för att nå sina personliga
mål. Vilket värde har det för individerna och samhället att Karriär-Kraft Nästa steg ger deltagarna stärkt
självkänsla och självförtroende, större egenmakt och minskad känsla av utanförskap?
Vår SROI - analys visar att det sker en genomgripande förändring i deltagarna och deras liv när de
deltar i programmet Nästa Steg, och att denna förändring möjliggör för anhöriga och deltagare att i större
utsträckning skapa och ha en vuxenrelation. De anhöriga behöver inte längre, i första hand, agera praktiskt
stöd, utan kan få en mer jämlik vuxenrelation. För lokala arbetsgivare samt för kommunstadsdelarna i
Göteborg skapas också ett stort värde i form av social profilering och mångfaldsfördelar respektive ekonomiska besparingar. Förhållandet mellan värdeskapandet av programmet och insatserna (kommunens betalning för daglig
verksamhetsplatser och den tid övriga intressenter investerar) blir 5,0:1.
De intervjuer som genomförts visar hur viktigt det är för huvudintressenterna att få möjlighet att utvecklas mot sina mål och att få bestämma själva över sitt eget liv. Läs mer om detta i bilaga 5 där det finns
citat från intressenterna som belyser effekterna och värdet för dem. Läs också i samma bilaga hur lokala
arbetsgivare lyfter fram det sociala ansvaret och den sociala profileringen samt mångfaldsaspekter som
något de prioriterar och värdesätter högt på sina arbetsplatser.
Utifrån denna analys och målgruppens rättigheter enligt LSS ser vi att verksamheter som Karriär-Kraft
Nästa Steg som har som mål att lägga grund för utveckling mot ett självständigt vuxenliv i samhällsgemenskapen, kommer att bli ett självklart alternativ för personer med intellektuella funktionsnedsättningar i
framtiden. Verksamheter som Nästa Stegs motsvarar målgruppens behov, krav och rättigheter på en daglig
verksamhet enligt de ursprungliga intentionerna i LSS. Målet när lagen skrevs var att stärka och stötta så
de som omfattas av lagen kan ta ”nästa steg” mot ett självständigt vuxenliv och möjligheten att ta steget
vidare till ett lönearbete. Förutom detta tillför Karriär-Kraft Nästa Steg ett stort värde även för andra
intressenter än den primära målgruppen. Om fler liknande aktörer tillkommer kan det på sikt möjliggöra
en förändrad syn på personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Då kanske vi kan få ett samhälle
där alla människor ses som en resurs. Vi vill belysa denna, förhoppningsvis förändrade syn, med ett citat
från David Lega:
”Alla människor är bra på något, det gäller bara att ta reda på vad!”
1. SROI – Social Return on Investment
Sedan lång tid har verksamheters effektivitet i huvudsak mäts i strikt ekonomiska termer. Resurser till och
inom verksamheterna har dessutom fördelats på samma grund. SROI (Social Return on Investment) har
en bredare ansats genom sitt fokus på det värde verksamheter skapar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Värden som dessutom presenteras i ett monetärt mått, ett så kallat SROI-värde. SROI är en effektbaserad metod, vilket innebär att faktisk förändring snarare än resultat fokuseras. Resultat handlar primärt om den kvantitativa summan av en aktivitet. Det innebär att ett resultat av en
utbildningsinsats som syftar till att få människor i arbete är antalet personer som genomgått utbildningen. Exempel på effekter är ökat själv-förtroende och ökad disponibel månadsinkomst som en konsekvens av de
jobb som utbildningsinsatsen leder till.
Metoden bygger på intressentinvolvering och -analys samt användandet av beviskedjor för att tydliggöra
hur värde skapas i verksamheter. En beviskedja beskriver hur insatser omvandlas till aktiviteter, resultat och
effekter, vilken betydelse aktiviteterna har för den aktuella förändringen, och slutligen hur mycket värde
verksamheten skapar. SROI är dessutom en av få metoder som beräknar det ekonomiska värdet av effekter som saknar marknadsvärde, exempelvis självkänsla, miljöutsläpp och social integration. Med en sådan ansats kan en total bild
av förhållandet mellan investering och värde skapas. SROI handlar således om nytta snarare än pengar. Att
använda pengar som storhet syftar till att utnyttja ett redan vedertaget språk för att kommunicera värde,
och därmed förbättra möjligheterna till resursfördelning baserad på inte bara ekonomiskt utan även socialt
och miljömässigt ansvarstagande.
En SROI-analys genomförs i sex steg. Dessa innefattar en hel del bedömningar och avvägningar, och
metoden har därför sin grund i sju principer. Dessa skall vara väg-ledande i arbetet och säkerställa en väl
genomförd, transparent och trovärdig analys. Benämningen av de sex stegen och de sju principerna presenteras nedan.
De sex stegen:
1. Fastställ analysens omfattning och identifiera de huvudsakliga intressenterna
2. Kartlägg insatser, aktiviteter, resultat och effekter
3. Mät effekterna och ge dem ett värde
4. Fastställ påverkan
5. Beräkna SROI-förhållandet
6. Redovisa, använd och förankra
De sju principerna:
1. Intressenterna - de som upplever förändring - är centrala i processen
2. Förstå vad som förändras för intressenterna
3. Värdera det som är relevant med hjälp av monetära proxytermer
4. Inkludera bara det väsentliga
5. Överdriv inte
6. Var öppen och transparent
7. Kontrollera resultaten externt
Kapitel 2 - Analysobjektet
2. Analysobjektet
Nästa Steg är en verksamhet inom Karriär-Kraft som är en organisation av sociala företag som alla drivs i
kooperativ form utan vinstsyfte. Övergripande målsättning för hela organisationen och alla medlemskooperativ är att vägleda och stötta människor med funktionsnedsättningar att utvecklas och växa utifrån sina
egna förutsättningar, genom att hitta inre redskap och därigenom nå sina personliga mål. Karriär-Kraft
jobbar också intressepolitiskt för att förändra förutsättningar och attityder i samhället för målgruppen.
Nästa Steg vänder sig till de som har rätt till daglig verksamhet enligt LSS (Lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade). De erbjuder utbildning, arbetsträning och praktikmöjligheter för att deltagarna sedan ska kunna ta steget vidare från daglig verksamhet enligt LSS till ett lönearbete, en utflyttad
daglig verksamhet med önskvärd inriktning/arbetsuppgifter, en utbildning, en arbetsmarknadsåtgärd eller
ett socialt arbetskooperativ. Det första som händer när en deltagare väljer att börja på Nästa Steg är en kartläggning av deltagarens
livssituation. Det innebär att handledaren tillsammans med deltagaren gör en inventering av hur man upplever
sitt liv (positivt och negativt) och hur personens nätverk ser ut (både professionella och privata kontakter). Utifrån det gemensamma kartläggningsarbetet gör sedan handledaren en första bedömning av personens
självkännedom samt kunskaper och förmåga till socialt samspel. Efter det skapas en målplan tillsammans
med deltagaren där mätbara mål och delmål sätts upp. Dessa följs upp på regelbundna målsamtal mellan
deltagare och handledare.
Målplan och kartläggning ligger i sin tur till grund för det individuella schema som skapas tillsammans
med varje deltagare. Schemat innehåller både individuella uppgifter och gruppaktiviteter; fördelningen
däremellan beror på hur långt man kommit i sin sociala utveckling (socialt samspel och sociala koder). Deltagaren måste först ha en bas av självkännedom och trygghet/tillit för att kunna vara en del av en grupp.
Uppgifterna/aktiviteterna varierar utifrån personens önskemål, behov och mål. Exempel på gruppaktiviteter kan vara samarbetsövningar, friskvård, skapande aktiviteter, lokalvård och inredning, matlagning,
stormöten, morgonmöten, och exempel på individuella schemapunkter kan vara målsamtal, kontorsuppgifter, arbetsmarknadskunskap, enskild fysisk träning, vaktmästaruppgifter, tvättansvar samt datakunskap. Parallellt med de praktiska uppgifterna/aktiviteterna påbörjas arbetet med att skapa ett nätverk där professionella stödpersoner som finns runt deltagaren ska ingå. Nätverket skall sedan jobba tillsammans med
deltagaren mot dennes mål. Det är deltagaren själv som utformar och leder arbetet i sitt nätverk med stöd
av handledaren på Nästa Steg.
Andra viktiga moment i Nästa Stegs program är studiebesök, arbetsträning och praktik. Studiebesök
används som en metod inom Nästa Steg där deltagaren genom att göra ett antal studiebesök tränar många
olika färdigheter; till exempel att formulera och motivera val, ta kontakt via telefon, formulera frågor utifrån
ett syfte, samtala med okända, diskutera/analysera och dra slutsatser tillsammans med sin handledare. Deltagare har under tiden på Nästa Steg intern arbetsträning antingen på Nästa Steg eller på något annat
Karriär-Kraft kooperativ. Under senare delen av sin programtid påbörjas korta (ca 1-5 veckor) och långa (ca
6-12 mån) praktikperioder utanför Karriär-Kraft. Eftersom Nästa Steg bedriver sin verksamhet helt individuellt utifrån varje deltagares behov, önskemål
och mål finns inga generella tidsramar på hur länge deltagarna stannar på Nästa Steg; det varierar kraftigt. I
analysen har vi beräknat att en genomsnittlig deltagare behöver tre år i programmet för att uppnå en avsevärd
effekt, men man skall ha i åtanke att det är många deltagare som behöver betydligt längre tid.
Nästa Steg har funnits i sin nuvarande form sedan år 2004, och under dessa sju år har 30 individer deltagit i programmet. Med detta underlag har vi gjort en utvärderande SROI-analys av hela verksamheten i
Nästa Steg där deltagarna, som är programmets huvudintressenter och de som upplever störst förändring,
Kapitel 2 - Analysobjektet
är en stor kunskapskälla och tillgång för att kartlägga värdeskapandet.
Syftet med analysen är att mäta värdet av hela Nästa Stegs verksamhet för att påvisa betydelsen av
alternativ för den här målgruppen när det gäller långsiktiga och hållbara verksamheter, där den enskilde
kommer vidare i sitt yrkesliv/vuxenliv, det vill säga kan ta nästa steg i livet och i karriären.
Vi vet, utifrån egen erfarenhet och utifrån forsknings- och arbetsmarknadsrapporter (se referenslistan,
exempelvis Olin Elisabet, Ringsby Jansson Bibbi: Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet – en
utmaning för välfärdssystemet, och Socialstyrelsen 2008: Daglig verksamhet enligt LSS – en kartläggning),
att det är nästan omöjligt för de cirka 1 700 personer som idag har rätt till insatser enligt LSS i Göteborg
(Göteborgs Stads Upphandlingsbolag, Förfrågningsunderlag 217/07, 2008) att ta sig ur systemet och få
andra sysselsättningar och inkomstkällor. Den här målgruppen står helt utanför arbetsmarknadsstatistiken
och anses som ej arbetsför.
SROI-analysen vänder sig i första hand till relevanta beslutsfattare för att hitta ett gemensamt språk
där vi kan kommunicera runt vilken förändring och värde Nästa Steg, och liknande verksamheter, har för
målgruppen och samhället.
Analysen är utförd av Karina Skoglund och Annika Wessbro som arbetar i Karriär-Kraft Service. Karriär-Kraft Service jobbar på uppdrag av Karriär-Kraft Kompassen, som är den gemensamma paraplyorganisationen för alla kooperativen inom Karriär-Kraft, men även på uppdrag från de enskilda medlems­
kooperativen som bedriver verksamhet. Uppdraget att utföra en SROI-analys på Nästa Stegs verksamhet
kom från styrelsen i Karriär-Kraft Kompassen. Karina har jobbat med intervjuer och faktainsamling och
Annika med beräkningar och sammanställningar.
Kapitel 3 - Intressenter
3. Intressenter
Som en del av första steget i SROI-analysarbetet ingår att identifiera analysens intressenter; det vill säga
att kartlägga vilka personer och organisationer som upplever förändring, positiv eller negativ, som en följd
av de aktiviteter som Nästa Steg utför. För att få en bild av vilka som berörs hade vi ett inledande möte
med handledarna i Nästa Steg. Därefter har frågan lyfts enskilt med tio deltagare och tre anhöriga för att
komplettera bilden. Tillsammans med vår egen kunskap och erfarenhet inom området har vi på så vis fått
en heltäckande bild av vilka intressenter Nästa Stegs program har. Tabell 3.1 sammanfattar vår intressentkartläggning och i bilaga 1 finns tillvägagångssättet för informationsinsamlingen för analysen som helhet
beskriven. Tabell 3.1: Intressentkartläggning
Intressent
Inkludera/exkludera samt
logisk grund
Insamlingsmetod
Totalt antal
tillfrågade
Deltagare
Inkludera – verksamhetens primära målgrupp
Intervjuer, genomgång av
dokumentation, statistik
Nästa Steg
30 st
Anhöriga
Inkludera – står nära deltagarna och påverkas därigenom väsentligt
Enkäter, expertutlåtande
5 st
Kommunstadsdelar
Inkludera – viktig och betydande effekt, eftersom effekten ligger i
linje med intentionerna i LSS som styr kommunens LSS-verksamhet
Statistik Nästa Steg
10 st
Lokala arbetsgivare
Inkludera – viktig samhällsvinst
Enkäter
10 st
LSS-handläggare
Exkludera – liten effekt pga Nästa Stegs förhållandevis lilla andel av
totala antalet daglig verksamhetsplatser i Göteborg
Försäkringskassan
Exkludera – marginell effekt pga Nästa Stegs förhållandevis lilla
andel av totala antalet daglig verksamhetsplatser i Göteborg
Habiliteringen (Västra
Götalandsregionen)
Exkludera – liten effekt på kort sikt pga Nästa Stegs förhållandevis
lilla andel av totala antalet daglig verksamhetsplatser i Göteborg
Boendestöd
(kommunen)
Exkludera – liten effekt pga att liten andel av deltagarna hos Nästa
Steg har boendestöd
Handledare Nästa Steg
Exkludera – upplever inte väsentliga effekter
Karriär-Kraft
Exkludera - upplever inte väsentliga effekter
Miljön
Exkludera – ingen väsentlig miljöpåverkan skapas
Deltagare
Deltagarna i Nästa Steg är programmets primära målgrupp. Verksamheten syftar till att stärka/stötta
deltagarna så att deras möjligheter att få ett självständigt vuxenliv och arbetsliv ökar. Det handlar om att öka
deras kompetens, både yrkesmässigt och socialt, stärka deras självkänsla och självförtroende men framförallt
Kapitel 3 - Intressenter
öka deras egenmakt och delaktighet i samhället. Den största delen av Nästa Stegs värdeskapande kommer
deltagarna till del, varför de har inkluderats som en intressent i analysen.
Anhöriga
Eftersom deltagarnas anhöriga står deltagarna mycket nära (Lagerheim Berit, ”Att utvecklas med handikapp”) och därför ofta är starkt involverade i deras vardag och välmående påverkas de mycket av förändringar
hos deltagarna. När deltagarna får ökat självförtroende och blir mer delaktiga i samhället innebär det att
anhöriga utsätts för mindre oro för deras välmående. Stärkt självkänsla och ökad egenmakt hos deltagarna
ger deras anhöriga möjlighet till en vuxenrelation med deltagarna, när dessa klarar sitt eget liv utan deras
stöd i större utsträckning. De anhöriga har inkluderats i analysen, eftersom det är ett mycket stort värde
för dem som står den primära målgruppen nära när deras son/dotter/syskon utvecklas och tar steg mot ett
vuxenliv.
Kommunstadsdelar
Kommunen är skyldig att följa LSS, vilket innebär att alla som tillhör personkretsen i LSS har rätt till
sysselsättning/daglig verksamhet. Detta innebär kostnader för kommunen, och när deltagare kan ta steget
från LSS-insatsen daglig verksamhet ger det kostnadsbesparingar för kommunen. Avsikten med LSS är
också att skapa vägar för målgruppen att nå arbetsmarknaden. Eftersom det finns stora vinster för kommunen när invånare kan gå från att vara bidragstagare till att vara skattebetalare, har kommunstadsdelarna
inkluderats i analysen.
Lokala arbetsgivare
Eftersom praktik på företag är en viktig del av Nästa Stegs program involveras många lokala arbetsgivare
som tillhandahåller praktikplatser och handleder deltagare under deras praktikperioder. När arbetsgivare
visar att de jobbar för och prioriterar mångfaldsarbete genom att ta till vara olikheter, gynnas de anställda
och företaget får en social profilering. Denna sociala profilering och mångfaldseffekt är stor för företag som
har personer med funktionsnedsättningar i sin verksamhet. Därför har lokala arbetsgivare inkluderats som
intressent i analysen.
Exkluderade intressenter
Många personer och parter berörs av Nästa Stegs verksamhet och de deltagare som går programmet. För
att göra analysen hanterbar och för att fokusera på det som vi anser är väsentligt, har vi valt att bortse från
följande personer/organisationer, trots att vi kan se att de påverkas av Nästa Stegs verksamhet:
LSS-handläggare (kommunen): Deltagarnas LSS-handläggare berörs dels på ett yrkesmässigt plan
(minskad arbetsbelastning när deltagarna får ökad livskvalitet, och minskat antal LSS-ärenden att handlägga
när deltagare kan lämna LSS-insatsen) och dels på ett personligt plan (ökad arbetstillfredsställelse). Men
eftersom antalet deltagare i Nästa Stegs program är litet i förhållande till totala antalet personer med rätt
till LSS i Göteborg blir dessa effekter små och intressenten har därför exkluderats.
Försäkringskassan: När deltagare som haft rätt till aktivitetsersättning får inkomst på annat sätt, ger
det en ekonomisk besparing för Försäkringskassan. De deltagare som går vidare från Nästa Steg till en
lönebidragsanställning ger Försäkringskassan ökade kostnader för lönebidrag. Men med tanke på Nästa
Stegs förhållandevis lilla andel av antalet daglig verksamhetsplatser blir båda dessa effekter försumbara och
Försäkringskassan har därför inte tagits med som en intressent i analysen.
Habiliteringen (Västra Götalandsregionen): När deltagare som har behövt mycket stöd från Habiliteringen (till exempel från kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, logoped, fritidskonsulent), får ökad livskvalitet och inte längre har behov av dessa insatser frigörs personalresurser och på längre sikt möjliggörs en
ekonomisk besparing för Habiliteringen. Inom den nyttoperiod som analysen omfattar blir Habiliteringens
effekt inte väsentlig med tanke på Nästa Stegs förhållandevis lilla andel av antalet daglig verksamhetsplatser
i Göteborg.
Boendestöd (kommunen): när behovet av stöd i hemmet minskar, tack vare att deltagarna får ökad
livskvalitet, får boendestödspersonalen minskad arbetsbelastning och kommunen kan därigenom erhålla
Kapitel 3 - Intressenter
ekonomiska besparingar. Faktainsamlingen har visat att endast en liten andel av deltagarna som ingått i
Nästa Stegs verksamhet har haft boendestöd och därför är effekten inte väsentlig. Således har inte intressenten inkluderats i analysen.
Handledare, Nästa Steg: handledarna i Nästa Steg berörs på ett personligt plan av deltagarnas utveckling; de genomgår också en personlig utveckling av kontakterna med deltagarna och får stor arbetstillfredsställelse av att se deltagarna nå sina mål. Trots detta har vi valt att exkludera denna intressentgrupp. Handledarna på Nästa Steg brinner för arbeten som handlar om att jobba med människor och hjälpa dem
framåt i sin utveckling. Om de inte jobbat på Nästa Steg är sannolikheten därför stor att de skulle arbetat
med mänsklig utveckling i en annan organisation, och där uppleva likartade effekter som Nästa Steg bidrar
till. Förekomsten av deadweight är därmed så hög för denna intressentgrupp att något väsentligt värde inte
skapats, och därför har de exkluderats. Karriär-Kraft: Övriga kooperativ inom Karriär-Kraft-organisationen påverkas inte direkt av Nästa Stegs
verksamhet. Respektive kooperativ arbetar relativt självständigt, men de inspireras ändå av varandra i sina
samarbeten. Att ingå i samma organisation kan också ge negativa effekter, till exempel dålig publicitet om
någon misskött sig i ett annat kooperativ. Någon sådan publicitet har dock inte Nästa Steg utsatts för. Sammantaget innebär detta att Karriär-Kraft som helhet inte upplever väsentliga effekter som en konsekvens
av Nästa Steg, och de har därför exkluderats.
Miljön: Nästa Stegs verksamhet påverkar miljön genom de resor som de anställda och deltagarna företar
sig för att komma till sin arbets- och/eller praktikplatser och genom de luncher som intas. Karriär-Kraft
har en miljöpolicy som förespråkar återvinning och återanvändning i så hög grad som möjligt. I policyn står
även att inköp ska göras utifrån ett miljövänligt perspektiv och generellt gäller att vi vill utnyttja befintliga
resurser i största möjliga mån. Vi har i vårt analysarbete antagit att den miljöpåverkan som Nästa Steg ger
upphov till, skulle skett ändå. Om deltagarna inte hade haft daglig verksamhet hos Nästa Steg hade de
haft det någon annanstans, de anställda hade haft anställning någon annanstans och där påverkat miljön
på liknande sätt. Förekomsten av deadweight är därmed så stor att Nästa Steg inte skapar någon väsentlig
negativ effekt för miljön.
Om ovanstående exkluderade intressenter hade inkluderats i analysen hade troligen SROI-värdet ökat. De flesta av de exkluderade intressenterna upplever, enligt vår uppfattning, positiva effekter som hade
tillfört värde. För de exkluderade intressenter där Nästa Stegs deltagare är en liten andel av totala antalet
personer i deras verksamhet (LSS-handläggare, Försäkringskassan, habilitering, boendestöd), hade ökningen
av SROI-värdet inte blivit speciellt stor om värdet av deras effekter hade räknats med. Om handledarna
inom Nästa Steg och miljön hade inkluderats hade det troligen inte påverkat SROI-värdet särskilt mycket,
eftersom förekomsten av deadweight är så hög för dessa intressenter. Inte heller en inkludering av effekterna
för Karriär-Kraft hade haft någon större påverkan på SROI-värdet då även effekterna för dem är relativt
små. Sammantaget innebär detta alltså att SROI-värdet skulle öka något om de exkluderade intressenterna
istället hade inkluderats, men förändringen är sannolikt inte särskilt stor.
Kapitel 4 - Insatser
4. Insatser
När de huvudsakliga intressenterna kartlagts, tittade vi på vad varje intressent bidrar med för att effekterna
ska uppnås, det vill säga vad deras insats är (se tabell 4.1).
Tabell 4.1: Insatser
Intressent
Typ av insats
Deltagare
Tid och engagemang
0 kr
Anhöriga
Ingen
0 kr
Kommunstadsdelar
Finansiering
Lokala arbetsgivare
Tid
TOTALT
Värde av insats
24 156 000 kr
286 000 kr
24 442 000 kr
Kommunstadsdelarna bidrar med finansiering genom att betala för varje deltagares plats hos Nästa Steg. Enligt prislistan i ramavtalet mellan Karriär-Kraft och Göteborgs stads Upphandlingsbolag uppgår det till
22 367 kr per månad och deltagare. Detta månadsbelopp multipliceras med de 30 individer som deltagit
i programmet och de totalt 36 månader som vi använder som genomsnittlig programtid per deltagare i
analysen, det vill säga den totala tid av insatser som vi mäter effekterna av. Det innebär en total insats från
kommunstadsdelarna på 24 156 000 kr.
De lokala arbetsgivarna lägger ned tid för handledning av deltagare under deras praktikperioder. Deltagarna har praktik under senare delen av sin programtid, 5-6 timmar per tillfälle, 1-2 dagar per vecka
under i genomsnitt två år. Enligt information från deltagare, handledare och lokala arbetsgivare innebär
praktikdagarna att deltagaren behöver handledning från arbetsgivaren cirka 10% av tiden. Det är tid när
berörd person hos arbetsgivaren inte kan utföra sina egna arbetsuppgifter utan måste avsätta helt till praktikhandledning. Detta utgör då cirka 1 timme av arbetsgivarens tid per vecka, vilket multiplicerats med en
genomsnittlig timlön på 238 kr (Från SCB:s hemsida: genomsnittlig månadslön 2009 27 900 kr. Eftersom
praktikhandledarna tillhör olika yrkeskategorier och är verksamma i olika branscher har vi använt en
genom­snittlig månadslön för samtliga sektorer i Sverige. Månadslönen är dividerad med 170 arbetstimmar
och multiplicerad med den normala nivån för sociala avgifter för tjänstemän i Sverige enligt Ekonomifaktas
hemsida 2011; 45,33%). Timkostnaden har sedan multiplicerats med 20 månader (10 månader under 2 år,
det vill säga den period Nästa Stegs deltagare i genomsnitt har praktik) och med 15 företag (antalet företag
som tagit emot praktikanter från Nästa Steg). Det innebär en total insats från de lokala arbetsgivarna på
knappt 286 000 kr.
Deltagarna själva lägger självklart ned mycket tid och stort engagemang för att kunna uppnå sina mål i
programmet. Men eftersom Nästa Steg är skapat för deltagarna och deras tid är en grundförutsättning för
att förändringen vi analyserar över huvud taget ska uppstå, har vi inte sett deras tid som en insats i beräkning­
arna. Att deltagarnas insats är värderad till 0 kr i analysberäkningarna innebär naturligtvis inte att deras
tid är mindre värd än övriga intressenters, utan bara att analysobjektet är till för deltagarna och de snarare
ses som konsumenter av den tjänst som Nästa Steg erbjuder än att de är en del av tjänsten. När det avslutningsvis gäller de anhöriga stöttar de deltagarna i deras vardag, men som svar på våra
frågor har de anhöriga uppgett att de inte lagt ned någon extra tid för stöttning på grund av att deltagarna
varit involverade i Nästa Steg. Således finns ingen insats från de anhöriga att beakta.
10
Kapitel 5 - Effekter, indikatorer och proxytermer
5. Effekter, indikatorer och proxytermer
I det här avsnittet fokuserar vi på de effekter som uppstått för de olika intressenterna som en konsekvens
av Nästa Stegs program, det vill säga faktisk förändring socialt, miljömässigt och/eller ekonomiskt.
Först presenteras den övergripande beviskedjan, det vill säga hur insatserna omvandlas till aktiviteter,
resultat och slutligen effekter. En mer detaljerad beskrivning av effekterna för varje enskild intressentgrupp
följer sedan. Avsnittet avslutas med en tabell som sammanfattar avsnittet, presenterar de indikatorer som
valts för att mäta förekomsten av effekterna, samt tydliggör proxytermen för respektive effekt, det vill säga
hur mycket värde effekten skapar. I bilaga 2 ges sedan mer utförlig information om de valda indikatorerna
samt bakgrunden till kategoriseringen av effekterna, och i bilaga 3 presenteras bakgrunden till de valda
proxytermerna.
Av föregående avsnitt framgår det att två typer av insatser är en förutsättning för Nästa Steg-programmet: kommunstadsdelarnas finansiering samt arbetsgivarnas nedlagda tid för praktikhandledning. Med
hjälp av dessa insatser från 10 kommunstadsdelar och 15 lokala arbetsgivare har 30 deltagare kunnat
genomgå programmet, på i genomsnitt tre år vardera med bland annat 990 målsamtal genomförda och ca
350 studiebesök utförda.
Effekten av ovanstående aktiviteter och resultat kan delas in i åtta övergripande kategorier. För deltagarna handlar det om: 1. Minskad inlåsningseffekt och utanförskap/ökad delaktighet i samhället 2. Ökat
självförtroende 3. Ökad självkänsla 4. Ökad egenmakt över sin livssituation. För anhöriga är effekten: 5. Mer
tid med vuxenrelation mellan anhöriga och deltagare. Kommunstadsdelarnas effekt är: 6. Minskad kostnad
för LSS-insats. För de lokala arbetsgivarna är effekterna: 7. Social profilering och 8. Mångfaldsfördelar.
I ett analysarbete är det också viktigt att utreda om aktiviteterna för med sig några negativa effekter. Den
negativa effekten vi kunnat se är att de anhöriga uttalat att de, när deltagaren börjar på Nästa Steg, kan
känna en oro över att deras son/dotter lämnat den ”trygga värld” som en traditionell daglig verksamhet kan
ge. Detta övergår emellertid relativt fort i en känsla av glädje över att se deras utveckling mot ett vuxenliv. Eftersom den negativa effekten uppstår under en så begränsad tid bedömer vi den som liten och har inte
räknat med dess värde.
I en SROI-analys ingår att undersöka aktivitetens miljömässiga effekter. De deltagare som går Nästa
Stegs program har rätt till daglig verksamhet enligt LSS. Det innebär att om de inte varit deltagare hos
Nästa Steg hade de erbjudits en annan daglig verksamhet, och därigenom påverkat miljön på liknande sätt. De resor som deltagandet på Nästa Steg gett upphov till hade skett ändå, de luncher som intagits i samband
med deltagandet hade intagits ändå. SROI-värdet för Nästa Stegs verksamhet hade sannolikt inte förändrats
väsentligt om de miljömässiga effekterna hade vägts in.
Deltagare
Deltagarna i Nästa Steg tillhör en grupp som samhället har kategoriserat som ej arbetsför, vilket sänder
tydliga signaler om att de inte kan vara med och bidra i samhället: att de tillhör den tärande sektorn. Detta
skapar en överhängande risk för en känsla av utanförskap och uppgivenhet när ingen förväntar sig något
av dem. Därför upplever deltagarna på Nästa Steg en väldigt stor förändring när någon börjar se dem som
en resurs, att de har potential att utvecklas och så småningom kanske möjlighet att tillhöra den närande
sektorn i samhället, det vill säga vara med och bidra till samhället.
Effekten minskad inlåsningseffekt och utanförskap/ökad delaktighet i samhället uppstår direkt när
deltagarna väljer att börja på Nästa Steg. De har då själva gjort ett medvetet val att ingå i ett sammanhang
där målet för själva verksamheten är att deltagaren ska kunna gå från LSS-insats till annan sysselsättning
och därigenom öka sin delaktighet i samhället. Denna medvetenhet och möjlighet till ett eget val utifrån
egna önskemål och behov, gör att effekten uppstår redan första dagen. Alla deltagarna som ingår i analysen
11
Kapitel 5 - Effekter, indikatorer och proxytermer
har upplevt denna effekt (100%, se tabell 5.1). Då deltagaren fått ingå i en miljö där personens starka sidor lyfts fram kan deltagaren själv se och uppskatta sina starka sidor, istället för att enbart se sina tillkortakommande, något de blivit påminda om i stort
sett hela sitt liv. Detta ökade självförtroende uppkommer efter ungefär en tredjedel av programtiden enligt
handledarnas erfarenhet, och upplevs av alla deltagarna (100%).
De två nämnda effekterna (minskad inlåsningseffekt och utanförskap/ökad delaktighet i samhället
och ökat självförtroende) leder i sin tur till att deltagarna efter två tredjedelar av programtiden känner att
självkänslan ökar och att egenmakten stärks (73% respektive 77% upplever dessa förändringar, se tabell 5.1). Deltagarna kan då reellt påverka sin livssituation i den riktning de själva önskar. De två första effekterna är
i sig själva inte tillräckliga för att reellt kunna påverka livssituationen, men är en förutsättning för att kunna
gå vidare och påverka självkänslan och egenmakten. Dessa fyra effekter skapar tillsammans möjlighet för
deltagaren att ta kontroll över sitt eget liv på ett nytt sätt; det vill säga skapa sig ett självständigt vuxenliv. För att öka deltagarnas egenmakt är bland annat kännedom och kunskap om de samhällsstrukturer
som de själv lever inom en central komponent. Det handlar till exempel om aspekter som innebörden att
vara myndig, individens rättigheter enligt LSS, vad aktörer som habilitering och boendestödjare har för
roll och vad de kan hjälpa till med, hur man söker ett arbete, och vilka förutsättningar som finns avseende
olika typer av ersättningar. Att faktiskt kunna styra sitt liv och ta eget ansvar förutsätter att en individ vet
vilka typer av ansvar som ens är möjliga och vilka valmöjligheter som finns. Innan deltagarna blir en del
av Nästa Steg är deras förförståelse för detta mycket låg, men genom att Nästa Steg ökar deltagarnas kännedom och kunskap om dessa möjliggörs en ökad egenmakt. En möjlighet som många av deltagarna också
tar (77%). Sammantaget är varje enskild deltagareffekt i sig unik, men de samverkar även över tid; den ena
leder fram till den andra. Tillsammans gör de att den enskilde deltagaren kan ta kontroll över sin situation
och därmed skapa ett självständigt vuxenliv.
Deltagarnas effekter av Nästa Stegs program är identifierade utifrån deltagarnas egna upplevelser och
handledarnas observationer. Vi avslutar med ett talande citat från en deltagarintervju: ”Min livskvalité har
förändrats. Jag har blivit tryggare, fått mer vänner och trivs i min lägenhet och med min familj”.
12
Kapitel 5 - Effekter, indikatorer och proxytermer
Anhöriga
Anhöriga till målgruppen upplever ofta en stor oro för framtiden för sin son/dotter och många gånger
krävs ett stort praktiskt stöd från anhöriga även när denna blivit vuxen. Det blir en stor förändring för
anhöriga när deras son/dotter får ökat självförtroende, självkänsla och mer egenmakt. När deras vuxna
barn, efter att ha deltagit i Nästa Stegs program, har kunnat ta steget till ett vuxenliv och kan stå på egna
ben minskar oron och behovet av det praktiska stödet blir mindre. Det innebär att man nu kan möta sin
son/dotter på ett vuxet plan och umgås som två vuxna människor med egna liv. Alla anhöriga i vår analys
upplever detta, och uppger olika stora spann av antal erhållna timmar med vuxenrelation. ”Han/hon har
verkligen förändrats, framför allt fått en ganska stark självkänsla, kan se sitt eget värde och kan bestämma
mer själv”, som en förälder uttryckte det.
Kommunstadsdelar
Kommunstadsdelarna kan mäta förändringen som en konsekvens av Nästa Steg i sitt budgetarbete:
varje person som tar steget från daglig verksamhet innebär en minskad kostnad för stadsdelen (268 404
kr per år och deltagare, se tabell 5.1). Genom att köpa deltagarplatser hos Nästa Steg har kommunstads­
delarna sparat kostnader för 10 personer: 33% av deltagarna lämnade LSS-insatsen daglig verksamhet efter
att de genomgått Nästa Stegs program. Det blir också en minskad arbetsbelastning för den enskilde LSS
handläggaren, en effekt som vi valt att inte ta med i beräkningen då det i sammanhanget är en så liten del
att effekten inte är väsentlig. Om fler verksamheter skulle arbeta på samma sätt som Nästa Steg skulle det
i längden innebära en stor personalbesparing.
Lokala arbetsgivare
Lokala arbetsgivare som tar emot deltagare från Nästa Steg för praktik, arbetsträning eller avlönat arbete
får mer mångfald i arbetsgruppen. Arbetsgivarna upplever att kontakten med personerna som praktiserar/
arbetar hos dem från Nästa Steg ger stora mångfaldsfördelar för arbetsplatsen i form av till exempel ökad
respekt för varandras olikheter, större flexibilitet, högre moral, trevligare klimat samt krav på tydligare
struktur och information. 100% av de involverade arbetsgivarna upplever att de fått mångfaldsfördelar. Det
belyses med kommentarer från arbetsgivare som: ”Positivt för hela arbetsplatsen”, ”Skapat acceptans och
respekt”, ”Den sociala kompetensen ökar”.
I de fall deltagaren har externa kontakter leder praktiken till en social profilering för arbetsgivaren: det
visar att socialt ansvar och mångfaldsarbete är något företaget prioriterar. 87% av arbetsgivarna upplever
denna effekt. ”Vi har fått mycket respons och uppmärksamhet utifrån”, ”Krasst sett stärktes vårt varumärke”
som två praktikhandledare sade. Det går att jämföra den sociala profileringen med den som ICA får genom
sin reklamkampanj där ”ICA-Jerry” är en praktikant med Downs Syndrom. ICA visar, genom att Jerry är
med i reklamkampanjen, vad man står för, det vill säga vilken värdegrund företaget har. På samma sätt visar
de arbetsgivare som har en praktikant från Nästa Steg sin värdegrund för omgivningen. 13
Insats
Genomgår Nästa
Steg-program
Ingen insats
Finansiering
Tid
Intressent
Deltagare
Anhöriga
Kommunstadsdelar
Lokala arbetsgivare
15 arbetsgivare har tagit
emot deltagare för praktik
Betalt för 30 platser i
programmet
60 anhöriga påverkas
30 deltagare har deltagit i
programmet under totalt
129 600 timmar, 990
målsamtal genomförda, ca
350 studiebesök utförda
Resultat
Egen bedömning, annans bedömning
1.Egen bedömning, annans bedömning
2.Jämförelse av livssituation före och efter
Ökad självkänsla
Ökad egenmakt över sin
livssituation
1. Antal externa kontakter
2. Egen bedömning
1. Antal interna kontakter
2. Egen bedömning
Mångfaldsfördelar
Statistik Nästa Steg
Social profilering
Minskat antal köpta platser för
LSS-insats daglig verksamhet
Egen bedömning
Egen bedömning, annans bedömning
Ökat självförtroende
Mer tid med vuxenrelation
anhöriga/deltagare
1.Egen bedömning, annans bedömning
2.Ökat antal samhällskontakter
Indikator
Minskad inlåsningseffekt och
utanförskap /ökad delaktighet
i samhället
Effekt
Tabell 5.1: Effekter, indikatorer och proxytermer
100%
87%
33%
51 480 tim/år
77%
73%
Mångfaldskurser
Reklamkampanjskostnad
Programkostnad Nästa Steg, per
deltagare och år
Timlön
Programkostnad Nästa Steg, per
deltagare under hela programtiden
Kostnad terapisamtal
Kostnad handledning
Ersättning A-kassa (baserat på
minimilön/lönebidragstak enl AF)
100%
100%
Proxyterm
Utfall
315 000 kr
53 263 kr
268 404 kr
213 kr/tim
805 212 kr
168 000 kr
90 640 kr
160 320 kr
Värde
Kapitel 5 - Effekter, indikatorer och proxytermer
14
Kapitel 6 - Påverkan
6. Påverkan
Den påverkan som Nästa Steg haft på de skapade effekterna presenteras i detta avsnitt. Påverkan består
av tre delar:
- Deadweight: hur stor del av effekten hade uppstått ändå?
- Tillskrivning: hur stor del av effekten beror på andra individer eller organisationer än de som inkluderats
i analysen?
- Förflyttning: hur stor del av effekten har förflyttats till eller från andra individer eller organisationer,
eller uppstått tidigare?
För att få ett värde på deadweight för deltagarnas effekter, har vi försökt urskilja en kontrollgrupp. I GR
FoU Västs rapport ”Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet – en utmaning för välfärdssystemet”
(1:2009) samt kartläggningen ”Daglig verksamhet enligt LSS” gjord av Socialstyrelsen 2008 definierar man
traditionell daglig verksamhet och individuella placeringar enligt LSS. Traditionellt har daglig verksamhet
varit organiserad som gruppverksamhet i särskilt avsedda lokaler. Utvecklingen på senare tid har dock gått
mot mer flexibla former med individuella placeringar, till exempel utflyttade grupper som finns på företag,
föreningar, kommunala arbetsplatser eller liknande. I de individuella placeringarna tas hänsyn till individernas intressen, förmågor och behov av stöd. I Socialstyrelsens rapport framgår att av dem som har beslut
om daglig verksamhet i storstadsområden har idag cirka 5% detta i form av en individuell placering.
Vi antar att dessa placeringar har ett liknande arbetssätt som Nästa Steg, det vill säga fokus på varje
individs mål och behov och att effekterna därmed skulle kunna antas bli jämförbara med de som uppstått
utifrån Nästa Stegs verksamhet. Vi har därför använt detta som ett mått på hur stor effekt som skulle ha
uppstått för deltagarna om de inte deltagit i Nästa Stegs verksamhet (deadweight), eftersom det blir ett mått
på sannolikheten att deltagaren skulle ha fått del av liknande verksamhet och därmed uppnått effekterna
utan Nästa Stegs hjälp. Samma mått på deadweight har vi antagit gäller för anhöriga eftersom deras effekt
är avhängig deltagarnas effekter. Vi har även använt detta mått för kommunstadsdelarnas effekter då de
kan antas få samma ekonomiska besparing som Nästa Steg ger (minskad kostnad för LSS-insatser), för
personer som har en individuell placering när de tack vare denna lämnar sin LSS-insats.
För att räkna fram hur stor del av effekten som rimligen hade uppstått för de lokala arbetsgivarna även
utan Nästa Stegs inverkan (deadweight) har vi räknat ut hur stor andel av arbetsgivarna i Göteborg som har
en person med intellektuell funktionsnedsättning anställd. Vi tycker att det är befogat att anta att dessa
arbetsgivare erhåller samma effekter som arbetsgivarna involverade i Nästa Steg och har därför använt
denna siffra som ett mått på deadweight. Uträkningen är baserad på information från Lennart Kurlberg,
verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen i Göteborg. Enligt honom finns det 340 personer med
generella inlärningssvårigheter som har en anställning med lönebidrag i Göteborg. Enligt chefen för intresse­
politiska frågor i HSO, Mikael Klein, finns lika många privata som offentliga arbetsplatser som har personer
anställda med lönebidrag. I SCB:s Företagsregister har vi tagit reda på hur många arbetsställen det finns i
Göteborg (52 136 st, nov 2010), och genom att dividera dessa siffror med varandra får vi andelen arbetsgivare
i Göteborg som har en person med generella inlärningssvårigheter anställd; 0,65%.
Den andra delen av påverkan är tillskrivning; vi har tagit hänsyn till att det finns fler aktörer runt Nästa
Stegs verksamhet som bidrar till att uppnå effekterna. De aktörer vi har identifierat i deltagarnas liv/nätverk,
genom information från deltagare, handledare och anhöriga är: boendestöd, habilitering och kontaktpersoner. Fördelningen mellan hur stor påverkan dessa har ser självklart olika ut för olika individer. I enskilda samtal
med företrädare för anhöriga, kommunen och handledare på Nästa Steg har ett genomsnittligt värde för hur
stor del av effekterna som Nästa Steg bidrar med och hur stor andel som övriga parter står för diskuterats
15
Kapitel 6 - Påverkan
fram. För intressenten deltagare ledde resonemanget till att aktiviteterna inom Nästa steg anses bidra med
80-90% av de uppmätta effekterna (se tabell 6.1). Något som bör nämnas i detta sammanhang är att den
representant vi pratade med på kommunen (verksamhetssamordnare Norra Hisingen) påtalade att de ovan
nämnda aktörerna (boendestöd, habilitering och kontaktpersoner) bör och skall jobba för de effekter som
Nästa Steg skapar, men att det i verkligheten oftast inte är så. Vidare menade hon att kommunens egna
verksamheter inte fångar upp individen utan är mer generella anpassningar.
För de anhörigas effekter räknade vi med en tillskrivning beräknad på ett genomsnitt av tillskrivningen
för deltagarnas effekter, det vill säga 82,5%. De anhörigas effekter uppkommer tack vare deltagarnas effekter
och därför kan vi använda samma grunder för tillskrivningen. Kommunstadsdelarnas effekt - minskad kostnad för LSS-insats - uppkommer när Nästa Stegs deltagare
lyckas ta sig från sin LSS-insats. Steget från LSS-insatsen möjliggörs helt och hållet tack vare att Nästa
Steg finns, ingen annan aktör kan tillskrivas några aktiviteter som bidrar till den effekten. Insatserna från
de aktörer som påverkar deltagarnas effekter, ger inte kommunen någon minskad kostnad för LSS-insatser
utan Nästa Stegs verksamhet. På samma sätt finns ingen tillskrivning för de lokala arbetsgivarnas effekter. Deras effekter uppstår enbart tack vare att en deltagare från Nästa Steg praktiserar hos dem; ingen annan
individ eller organisation är involverad som kan tillskrivas någon del av effekten.
Någon förflyttning, det vill säga om någon del av effekterna förflyttats till eller från andra individer och
organisationer, förekommer inte för någon av effekterna i vår analys. Deltagarnas och de anhörigas effekter
uppstår alla i sin helhet via Nästa Steg, och någon del av dessa effekter har därmed inte uppstått tidigare
(förflyttats). Deltagarnas förförståelse för sin plats i sociala sammanhang samt hur man kan påverka och
styra sitt liv är näst intill obefintlig när de börjar sin tid på Nästa Steg. Det gör i sin tur att även värdet för
kommunen inte har förflyttats; det är en strikt konsekvens av effekterna för deltagarna. Arbetsgivarnas effekter har inte heller förflyttats. Den sociala profileringen och mångfaldsfördelarna har uppstått uteslutande
som en konsekvens av Nästa Steg, och dessutom har dessa effekter inte trängt undan andra positiva effekter
(exempelvis andra jämställdhetsorienterade initiativ). Snarare har effekterna skapat förutsättningar för att
lyfta upp eventuella mångfaldsproblem till ytan.
I tabell 6.1 presenteras samtliga värden för Nästa Steg-programmets påverkan. Tabell 6.1: Påverkan
Intressent
Effekt
Deadweight
Tillskrivning
Förflyttning
Deltagare
Minskad inlåsningseffekt och
utanförskap/ökad delaktighet i
samhället
5%
90%
0%
Ökat självförtroende
5%
80%
0%
Ökad självkänsla
5%
80%
0%
Ökad egenmakt över sin livssituation
5%
80%
0%
Anhöriga
Mer tid med vuxenrelation mellan
anhöriga/deltagare
5%
82,5%
0%
Kommunstadsdelar
Minskad kostnad för LSS-insats
5%
100%
0%
Lokala arbetsgivare
Social profilering
0,65%
100%
0%
Mångfaldsfördelar
0,65%
100%
0%
16
Kapitel 7 - Total social nytta
7. Total social nytta
Detta avsnitt behandlar först nyttoperioder och avtrappningar för respektive effekt samt bakgrunden till
dem, det vill säga källorna och beräkningen. Sedan behandlas den totala sociala nyttan som analysobjektet
skapar. De tre aspekterna behandlas i var sitt avsnitt nedan.
Handledarnas uppskattning har legat till grund för bestämningen av nyttoperiod och avtrappning
för deltagarnas och de anhörigas effekter. Handledarna inom Nästa Steg har lång erfarenhet av arbetet
med deltagare och stor kunskap om vad som händer med en deltagare under programtiden och efter att
de avslutat sitt program hos Nästa Steg. De har sett likheter och mönster i deltagarnas utveckling under
programtiden och hur deltagarnas kontakter med sina före detta handledare efter programslutet ändrar
frekvens och karaktär desto längre tiden går. Av detta kan de utläsa när de olika effekternas nyttoperioder
börjar och slutar samt hur snabbt de avtar. Nyttoperioder
För deltagarna i Nästa Steg är nyttoperioden relativt lång, cirka 5 år, då det handlar om stora livsavgörande förändringar. Det tar lång tid att åstadkomma genomgripande förändringar i deltagarens syn på sig
själv och omgivningen som i sin tur kan leda till reella förbättringar av livssituationen. När deltagaren har
fått mer kontroll över sitt eget liv och känner mer delaktighet i samhället har han/hon också fått förutsättningar att upprätthålla detta under förhållandevis lång tid: deltagaren har med hjälp av Nästa Steg skapat
en relativt hållbar livssituation.
För effekten minskad inlåsningseffekt och utanförskap/ökad delaktighet i samhället beräknas nytto­
perioden börja så snart deltagaren börjar i programmet. Detta eftersom Nästa Stegs upplägg gör att deltagaren genom att börja på Nästa Steg tagit sig ur inlåsningen i ett LSS-system utan vägar ut och därmed
fått ökad delaktighet i samhället. Efter cirka två år efter programslutet glesnar deltagarens kontakter med
sina före detta handledare och karaktären på kontakterna ändras; då beräknas nyttoperioden för denna effekt vara slut. Handledarna på Nästa Steg förklarar att det går att utläsa av karaktären på kontakterna hur
länge deltagaren ser sig själv som en del av Nästa Steg trots att han/hon slutat. När behovet att följa samma
struktur och regler som när man var en del av Nästa Steg försvinner är effektens nyttoperiod slut.
När det gäller effekten ökat självförtroende beräknas nyttoperioden börja efter en tredjedel av programtiden. Under det första året av programmet läggs stort fokus på handledning i praktiska uppgifter som stärker
individen i att man klarar av olika saker och täta målsamtal, vilket ger ett ökat självförtroende. Efter ca tre
år efter programslutet glesnar kontakterna än mer och ändrar åter igen karaktär; då beräknas nyttoperioden för denna effekt vara slut. Handledarna förklarar att det går att utläsa av karaktären på kontakterna
som tas nu, att deltagaren har bytt ut strukturen de jobbat efter sedan sin tid på Nästa Steg mot en annan
struktur och känner sig trygg med det. När deltagarna slutar ställa frågorna ”kan jag detta?” och ”kan jag
göra så?” till sina före detta handledare på Nästa Steg behöver han/hon inte längre få bekräftelse på sitt
självförtroende från Nästa Steg och effektens nyttoperiod är då slut.
För effekterna ökad självkänsla och ökad egenmakt över sin livssituation beräknas nyttoperioden börja
efter två tredjedelar av programtiden; när deltagaren fått en större känsla av delaktighet i samhället och
hans/hennes självförtroende stärkts, börjar även självkänslan växa och deltagaren kan se sitt eget värde. Vid
denna tidpunkt ser vi också att effekten ökad egenmakt över sin livssituation tar sin början. Under sista fasen
av programtiden läggs mycket arbete på att skapa ett fungerande nätverk av de professionella stödfunktioner
som finns runt deltagaren. Detta i kombination med deltagarens ökade självkännedom och förståelse för
socialt samspel ger ökad egenmakt. Cirka fyra år efter programslutet är kontakterna ofta väldigt glesa och
har ändrat karaktär ytterligare en gång, vilket gör att handledarna kan utläsa nyttoperiodens slut för även
dessa två deltagareffekter. Handledarna förklarar att det går att utläsa förändringen av kontakterna genom
17
Kapitel 7 - Total social nytta
att titta på hur länge man pratar om sin tid på Nästa Steg vid kontakter med sina före detta handledare och
andra deltagare - när man inte gör det längre är nyttoperioden för effekten ökad självkänsla slut. När man
i stort sett inte längre hör av sig alls och de få kontakter som tas sker för att ”ge något tillbaka” och bekräfta
den stora betydelse Nästa Steg haft är nyttoperioden för effekten ökad egenmakt slut; då har andra aktörer
helt tagit över Nästa Stegs roll och betydelse.
För övriga intressenter varierar nyttoperioden mellan tre och fem år. För de anhörigas effekt är nyttoperioden lika lång som för deltagarna, det vill säga fem år, eftersom effekten mer tid med vuxenrelation
möjliggörs av deltagarnas effekter ökad självkänsla och ökad egenmakt över sin livssituation.
Nyttoperioden för kommunstadsdelarnas effekt börjar när deltagaren lämnar Nästa Steg-programmet
för att gå vidare; det är då deltagaren lämnar LSS-insatsen daglig verksamhet och kommunens kostnad
för LSS-insatser minskar. När deltagarnas effekters nyttoperiod är slut, kan inte heller kommunens effekt
tillgodoräknas Nästa Steg. Nyttoperioden för denna effekt blir därmed fyra år lång.
Effekten social profilering för de lokala arbetsgivarna har en nyttoperiod på tre år; den tar sin början
när deltagaren påbörjar sin praktik (det vill säga efter en tredjedel av programtiden) och beräknas leva kvar
ett år efter att deltagaren avslutat sin praktiktid. Detta har vi baserat på att reklam i allmänhet har kort
livslängd (Bo Lilja, ansvarig för webbplatsen Expowera).
Även effekten mångfaldsfördelar uppstår när deltagaren påbörjar sin praktik och genom sin närvaro
tillför mångfald. Under de två år deltagaren i genomsnitt har praktik förändras företagskulturen tack vare
den utökade mångfalden; den blir öppnare och mer respektfull, acceptansen och den sociala kompetensen
i företaget ökar. Nyttoperioden beräknas pågå i totalt fem år, det vill säga tre år efter att deltagaren avslutat
sin praktiktid, baserat på att företagskulturer har lång livslängd (”Så skapas framfångsrika friska företag”,
en verksamhetsrapport från IVA-projektet 3F).
Eftersom nyttoperioderna för alla Nästa Stegs effekter har olika starttidpunkter fördelas nyttoperioderna över totalt sju år, se figuren 7.1. Det är alltså den skapade nyttan under denna sjuårsperiod som vi
inkluderat i analysen.
Figur 7.1: Nyttoperioder
Programtid
Effekt
DELTAGARE: Minskad inlåsningseffekt och utanförskap/ökad
delaktighet i samhället
år 1
år 2
år 3
år 4
år 5
år 6
år 7
DELTAGARE: Ökat självförtroende
DELTAGARE: Ökad självkänsla
DELTAGARE: Ökad egenmakt över sin livssituation
ANHÖRIGA: Mer tid med vuxenrelation mellan anhöriga/
deltagare
KOMMUNSTADSDELAR: Minskad kostnad för LSS-insats
LOKALA ARBETSGIVARE: Social profilering
LOKALA ARBETSGIVARE: Mångfaldsfördelar
18
Kapitel 7 - Total social nytta
Avtrappning
Avtrappningen är, för de flesta effekterna, liten till en början och större efter några år. För att få den
avtrappning av värdet som motsvarar den avtagande kurva vi ser hos effekterna, har vi uppskattat procentsiffror för varje effekt och för varje år i nyttoperioden. Värdeminskningen är sedan beräknad som andel på
ursprungsvärdena, det vill säga värdena när nyttoperioderna inleds.
Medan deltagarna är kvar i programmet sker ingen avtrappning av deras effekter. Sedan minskar värdet av deltagareffekterna inte så mycket de första 1-2 åren efter den treåriga programtiden. Under de åren
handlar det mycket om att bära med sig kunskapen och basen för ett mer självständigt liv och omsätta det
i praktiken. Handledarna har uppmärksammat att avtrappningen blir mer och mer brant när andras betydelse ökar i deltagarnas liv. Efter hand ändrar kontakterna som deltagaren tar med Nästa Steg karaktär, se
föregående avsnitt, och genom detta utläser vi takten på avtrappningen. För de anhörigas effekt följer avtrappningen deltagareffekterna ökad självkänsla och ökad egenmakt
över sin livssituation, eftersom det är dessa två effekter hos deltagaren som möjliggör en vuxenrelation utan
praktiskt stöd.
Avtrappningen för kommunstadsdelarnas effekt följer också i stora drag deltagar-effekternas avtrappningskurvor, men för att vara säkra på att inte överdriva Nästa Stegs betydelse har vi valt att räkna med en
snabbare avtrappning i analysen (25% per år).
För de lokala arbetsgivarnas effekter social profilering och mångfaldsfördelar gäller att ingen avtrappning sker medan deltagaren har praktik på arbetsplatsen, eftersom det är deltagarnas närvaro explicit som
skapar effekterna. Effekten social profilering har sedan en mycket brant avtrappning, 40 respektive 60%
de kommande två åren. Reklam har generellt kort livslängd därför antar vi att effekten avtar snabbt och att
avtrappningen således blir mycket brant. Mångfaldsfördelar avtar långsammare och linjärt, med 25% per
år. Utifrån faktainsamlingen kan vi se att kunskapen som skapats i praktikföretaget lever kvar under en
relativt lång period, men gradvis trappas av och behöver förnyas för att upprätthållas.
För att tydliggöra avtrappningskurvornas branta karaktär har vi ritat in dem i ett diagram, se figur 7.2. I tabell 7.1 finns en kort sammanställning av nyttoperioder och avtrappning.
Tabell 7.1: Nyttoperioder och avtrappningar
Intressent
Effekt
Nyttoperiod
Avtrappning
Deltagare
Minskad inlåsningseffekt och
utanförskap/ökad delaktighet i
samhället
5 år
10%, 50%, 40%
Ökat självförtroende
5 år
10%, 20%, 30%,40%
Ökad självkänsla
5 år
10%, 10%, 20%, 20%, 40%
Ökad egenmakt över sin livssituation
5 år
10%, 10%, 20%, 20%, 40%
Anhöriga
Mer tid med vuxenrelation mellan
anhöriga/deltagare
5 år
10%, 10%, 20%, 20%, 40%
Kommunstadsdelar
Minskad kostnad för LSS-insats
4 år
25%, 25%, 25%, 25%
Lokala arbetsgivare
Social profilering
3 år
40%, 60%
Mångfaldsfördelar
5 år
25%, 25%, 25%, 25%
19
Kapitel 7 - Total social nytta
Figur 7.2: Avtrappningskurvor
16 000 000 kr
14 000 000 kr
12 000 000 kr
D
u
D
10 000 000 kr
8 000 000 kr
D
D
li
A
a
K
L
L
6 000 000 kr
4 000 000 kr
2 000 000 kr
L
0 kr
Värde år 1 Värde år 2 Värde år 3 Värde år 4 Värde år 5 Värde år 6 Värde år 7
DELTAGARE: Minskad inlåsningseffekt och
utanförskap / ökad delaktighet i samhället
DELTAGARE: Ökat självförtroende
DELTAGARE: Ökad självkänsla
DELTAGARE: Ökad egenmakt över sin
livssituation
ANHÖRIGA: Mer tid med vuxenrelation mellan
anhöriga/deltagare
KOMMUNSTADSDELAR: Minskad kostnad för
LSS-insats
LOKALA ARBETSGIVARE: Social profilering
LOKALA ARBETSGIVARE: Mångfaldsfördelar
Värde år 6 Värde år 7
Total social nytta
För att beräkna den totala sociala nyttan som Nästa Steg skapar har vi diskonterat framtida nyttor till
dagens penningvärde. Vi har använt en diskonteringsränta på 4,2%. Detta är ett genomsnitt av Konjunkturinstitutets prognos för den femåriga statsobligationsräntan för åren 2011-2015. Eftersom Nästa Stegs
verksamhet finansieras med kommunala medel, och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) rekommen20
Kapitel 7 - Total social nytta
derar att kommunala verksamheter ska använda sig av en internränta/diskonteringsränta som grundar sig på
den långa statsobligationsräntan vid kapitalkostnadsberäkningar, anser vi det vara en rimlig utgångspunkt
även i vår analys.
Resonemangen om nyttoperioderna på de föregående sidorna innebär att värdet av effekterna är fördelat
under sju år, med störst värde åren tre, fyra och fem, vilket syns i tabellen 7.2.
Tabell 7.2: Totalt nuvärde per år, avrundade värden
År 1
År 2
År 3
År 4
År 5
År 6
År 7
3 964 000 kr
10 647 000 kr
32 658 000 kr
29 520 000 kr
22 452 000 kr
14 412 000 kr
8 061 000 kr
Summan av de sju årens värden blir totalt 121 607 000 kr. När detta ställs i förhållande till värdet av
insatserna visar vår SROI-analys att Nästa Stegs SROI-värde är 5,0:1. Det innebär att varje investerad krona
i verksamheten ger cirka fem gånger tillbaka i värde. Nästa Steg omvandlar alltså de monetära insatserna
och den investerade tiden till värden för intressenterna i form av ökad delaktighet i samhället, ökat självförtroende, ökad självkänsla, mer egenmakt, mer tid för vuxenrelation, social profilering, mångfaldsfördelar
samt ekonomiska besparingar och ökar det investerade värdet till det femdubbla. Det är också intressant att se hur det totala värdet fördelas mellan intressenterna. Tabellen 7.3 och
figur 7.3, i slutet av avsnittet, åskådliggör tydligt att det är deltagarna som får störst andel av värdet; drygt
74 miljoner kronor (61% av det totala värdet). Därefter är det intressentgruppen anhöriga som upplever näst
störst nytta; drygt 26 miljoner kronor (22%).
Av figur 7.3 kan det också utläsas att Nästa Steg skapar ett stort värde för de två andra intressenterna
i analysen. Det man inte kan utläsa, och som inte är beaktat i analysen, är den stora besparing kommunen
gör i framtiden. De personer som lämnar LSS och daglig verksamhet tack vare Nästa Stegs program hade
med största sannolikhet annars blivit kvar i LSS-insatsen. Enligt Socialstyrelsens kartläggning och forskningsrapport är en övergång från LSS till arbetsmarknaden, nästintill obefintlig, det vill säga de som en
gång fått beslut om daglig verksamhet tenderar att bli kvar där. Detta innebär att de allra flesta som varit
deltagare på Nästa Steg hade varit kvar i LSS-verksamhet och kommunen hade fått fortsätta betala för en
plats. En deltagare som lämnar LSS-insatsen vid exempelvis 30 års ålder ger kommunen en besparing på
268 000 kr x 35 år = 9 380 000 kr (eller 4 876 000 kr diskonterat till dagens värde, men utan hänsyn till
årliga indexhöjningar av månadskostnaden). Även om detta värde är den faktiska besparingen för kommunen,
kan inte Nästa Steg tillskrivas hela detta värde, eftersom andra aktörer efter hand kommer in och tar Nästa
Stegs plats och upprätthåller effekten; de ser till att personerna kan klara sig utan LSS-insatsen. Det är kommunen som bidrar med den absolut största insatsen; drygt 24 miljoner kronor eller 99% av
de totala insatserna i Nästa Stegs program. Om man inte räknar med ovanstående värde (den livslånga
besparingen), visar analysen att kommunens insats är större än det värde de upplever (24 miljoner jämfört
med drygt 5 miljoner kr). För arbetsgivarna som har en väldigt låg insats, blir förhållandet mellan insatsen
och värdet helt annorlunda; cirka 286 000 kr i insats ger nästan 16 miljoner kr i skapat värde. Genom
uppkomsten av effekten och värdeskapandet ser vi att de lokala arbetsgivarna värdesätter och prioriterar
mångfald och socialt ansvar.
I analysarbetets inledning valde vi att exkludera ett flertal intressenter och därigenom visas inte allt
värde som Nästa Steg skapar. Om Nästa Stegs verksamhet hade utgjort en större andel av totalt antal daglig
verksamhetsplatser i Göteborg hade Försäkringskassan gjort ekonomiska besparingar tack vare minskat
antal ärenden att handlägga och minskad utbetalning av bidrag (aktivitetsersättning). LSS-handläggarna
hade på samma sätt fått minskad arbetsbelastning. Därigenom hade resurser frigjorts och handläggarna
fått en bättre arbetssituation med färre antal ärenden och sin tur förmodligen högre kvalitet i kontakterna. Nästa Steg skapar även värde för Habiliteringen i Västra Götalandsregionen och för det kommunala boendestödet i form av minskad arbetsbelastning när deltagarnas behov av stöd minskar. Eftersom dessa effekter
21
Kapitel 7 - Total social nytta
i dagsläget inte är väsentliga i omfattning har de utelämnats i analysen, men samma resonemang som för
kommunen och Försäkringskassan hade gällt vid större andel.
Nedan följer en tabell (7.3) och en figur (7.3) som visar det totala nuvärdet per intressent. I bilaga 4 presenterar vi analysens påverkanskarta och i den kan du på ett överskådligt och tydligt sätt följa hur SROIvärdet skapas per intressent. Tabell 7.3: Totalt nuvärde (avrundat) per intressent
Intressent
Totalt nuvärde
Deltagare
74 193 000 kr
Anhöriga
26 343 000 kr
Kommunstadsdelar
5 194 000 kr
Lokala arbetsgivare
15 877 000 kr
TOTALT
121 607 000 kr
Figur 7.3: Totalt nuvärde (avrundat) och procentuell andel per intressent
Arbetsgivare;
15 877 000 kr
13%
Kommunen; 5 194 000 kr
4%
Anhöriga; 26 343 000 kr
22%
Deltagare; 74 193 000 kr
61%
22
Kapitel 8 - Känslighetsanalys
8. Känslighetsanalys
För att se vilka enskilda värden som påverkar det slutliga SROI-värdet mest har en känslighetsanalys av
ett antal av variablerna i analysen genomförts. Värden som har stor betydelse för SROI-värdet behöver en
extra översyn för att säkerställa att de är relevanta och rimliga. I känslighetsanalysen har vi granskat följande
områden: monetariserade insatser, utfall för effekter, monetära proxytermer, deadweight, tillskrivning,
avtrappning och diskonteringsränta. Varje enskilt värde inom respektive område har förändrats med 50%
i negativ riktning, och vi har studerat hur det påverkar SROI-värdet. Nedan kommenterar vi varje område
och lyfter fram de variabler som visat sig vara känsliga.
• De lokala arbetsgivarnas nedlagda arbetstid är en monetariserad insats. Monetariseringen av den, det
vill säga genomsnittslönen på 238 kr/tim, är inte alls känslig i sammanhanget. När den ökas med 50%
förändras SROI-värdet bara med 1%.
• När vi minskar utfallet för respektive effekt med 50% ser vi något större förändringar av SROI-värdet. För de flesta effekter är påverkan av en minskning till hälften ganska liten; 1-7%. Den enskilda variabel
som påverkar mest är deltagareffekten ökad egenmakt över sin livssituation, där en minskning av utfallet
med 50% sänker SROI-värdet från 5,0 till 4,0, det vill säga en sänkning med 19%. Informationen om
utfallet är hämtat från intervjuer med deltagare och deras handledare, samt från dokumentation hos
Nästa Steg. Sammantaget ser vi detta som tillförlitliga källor. Tröskelvärdena är dessutom restriktiva
i sin karaktär, så sammantaget talar det för att utfallet är rimligt. Om utfallet för de anhörigas effekt
minskas med 50%, medför det en minskning av SROI-värdet med 11% till 4,4. Detta utfall är beräknat
väldigt lågt i analysen; som ett genomsnitt av de lägsta uppgivna siffrorna i de tillfrågades spann. Vi vet
redan att denna siffra är osäker på grund av det låga antalet tillfrågade, och har resonerat kring detta i
kapitel 9 om rekommendationer.
• Av de monetära proxytermerna är det proxytermen programkostnad Nästa steg för deltagareffekten
ökad egenmakt över sin livssituation som har störst enskild påverkan på det slutliga SROI-värdet; en
halvering av denna siffra sänker värdet från 5,0 till 4,1. Det indikerar att modellen är känslig för variationer
i den proxytermen. Att använda enhetskostnaden som proxyterm är en vedertagen ansats, och i det här
fallet känns det högst befogat. Som proxyterm har vi således räknat med Nästa Stegs platskostnad per
månad (22 367 kr) multiplicerat med 36 månader. Att deltagarna får ökad egenmakt över sin livssituation är den mest betydelsefulla och mest genomgripande effekten av Nästa Stegs program. Det krävs en
omfattande insats under lång tid för att uppnå denna effekt; tre års dagligt arbete i programmet måste
ses som ett minimum. Nästa Stegs platskostnad ligger dessutom på en genomsnittsnivå av priserna för
privata dagliga verksamheter i Göteborg (källa Göteborgs Stads Upphandlingsbolag). Därför anser vi
att den valda proxytermen är att betrakta som rimlig. En halvering av proxytermen timlön för anhörig­
effekten mer tid med vuxenrelation mellan anhöriga/deltagare, ger en 11%-ig minskning av SROI-värdet. Proxytermen är baserad på en medianlön i Sverige, vilket måste anses vara ett rimligt sätt värdera tid i
ett marknadsekonomiskt samhälle. Övriga monetära proxytermer hade endast en mindre påverkan på
SROI-värdet; 1-9%.
• Procentsatserna för deadweight hade låg känslighet i modellen. Att fördubbla den för alla intressenterna
ledde bara till en 5%-ig förändring i värdet; ner till 4,7.
• Att halvera tillskrivningen för deltagareffekten ökad egenmakt över sin livssituation sänkte SROIvärdet från 5,0 till 4,1 (18%). Detta indikerar att modellen är känslig i detta avseende. För att beräkna
tillskrivningen för Nästa Stegs effekter har vi haft diskussioner med alla intressentgrupper om hur stor
del av deltagareffekterna som kan tillskrivas Nästa Steg och hur stor del som beror på andra aktörer. 23
Kapitel 8 - Känslighetsanalys
De personer och representanter vi pratat med har varit väl insatta i Nästa Stegs arbetssätt, deltagarnas
livssituation och vilka övriga aktörer som påverkar. Vi har beaktat synpunkterna från dessa diskussioner och tillskrivit parter utanför analysobjektet relativt stor andel, trots att vi vet från många källor
att det i verkligheten är mycket få aktörer som aktivt jobbar med att deltagarna ska uppnå de effekter
som programmet ger, framförallt med att öka deras egenmakt. Därför anser vi att vi har goda grunder
för att säga att uppskattningarna av tillskrivningarna är rimliga och faktiskt i underkant. Samma resonemang är applicerbart på tillskrivningen för de anhörigas effekt, eftersom denna är beräknad som ett
genomsnitt av tillskrivningen för deltagareffekterna. En halvering av tillskrivningen för anhörigeffekten
mer tid med vuxenrelation, leder till en minskning av SROI-värdet med 11% till 4,4. Att halvera övriga
tillskrivningar påverkar endast SROI marginellt, med 1-7% per effekt.
• Avtrappningen varierades utifrån olika teorier om när en väsentlig effekt kan tänkas uppstå och hur
snabbt den avtar. En halvering av avtrappningen för alla deltagareffekter innebar att värdet ökade från
5,0 till 5,5, medan en 50%-ig ökning av densamma innebar att värdet minskade till 4,6 (förändringar
på plus 20% respektive minus 9%). För varje enskild effekt leder en dubblering av avtrappningen endast
till några få procents skillnad (minus 1-6%) i SROI-värdet. Detta tyder på att modellen inte är speciellt
känslig i detta avseende.
• När vi beräknade SROI-värdet med en diskonteringsränta på 6,3%, det vill säga 50% högre än den
som använts i analysen (4,2%), sänktes SROI-värdet till 4,6. Detta är endast en sänkning med 8%, vilket
visar att analysen är relativt okänslig för förändringar i diskonteringsräntan.
I känslighetsanalysen ingår också att samtliga värden inom ovanstående områden ändras lika många procent
i negativ riktning till dess att SROI-värdet hamnar på 1:1. För att nå värdet 1:1, det vill säga ett läge där
Nästa Stegs värdeskapande inte är större än de insatta resurserna och verksamheten alltså inte tillför något
ytterligare värde, krävs att alla variabler sänks/ökas med 37%. Vissa delar av känslighetsanalysen visar viss
känslighet inom några områden, men det totala värdeskapandet är så stort att det krävs stora avvikelser i
beräkningarna för att det inte ska vara ett betydande värdeskapande.
24
Kapitel 9 - Rekommendationer
9. Rekommendationer
I detta avslutande avsnitt lyfts potentiella förbättringsområden fram. Dessa har delats upp i två områden:
verksamhets­relaterade och mätrelaterade. De verksamhetsrelaterade rekommendationerna baseras på den
gedigna samlade erfarenheten inom LSS-området som handledarna inom Nästa Steg har, och som i många
fall bekräftats under analysarbetet. De mätrelaterade rekommendationerna bygger på de insikter och lärdomar vi själva gjort under arbetet med analysen.
Verksamhetsrelaterade aspekter
När vi i analysarbetet skulle ta fram värden för deadweight blev det tydligt att en väldigt stor andel av den
dagliga verksamheten i Sverige fortfarande bedrivs i traditionell form och att få personer får en individuellt
anpassad daglig verksamhet. Det var också en negativ överraskning att se hur få personer med generella
inlärningssvårigheter som har lönearbete i Göteborg (0,65%!). Med tanke på att det står i LSS att daglig
verksamhet skall kunna leda till ett arbete, eller om inte det är möjligt organiseras så likt en arbetsplats
som möjligt, tycker vi att det är dags att utvärdera daglig verksamhet som fenomen och dess effekter för
målgruppen. LSS ursprungliga intentioner var att stärka individen, skapa större delaktighet i samhället
och genom samverkan mellan olika aktörer (Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen) nå
arbetsmarknaden via daglig verksamhet. Efter 20 år med lagen har inte mycket hänt - varför?
Ett annat argument för att undersöka ovanstående är att utgå från ett folkhälsoperspektiv där personer med intellektuell funktionsnedsättning lyfts fram som en riskgrupp då deras vardag innehåller en låg
känsla av kontroll över sitt liv (se artikel i SvD 13/5 2011). Ett tredje argument för att utvärdera om daglig
verksamhet enlig LSS motsvarar intentionerna för 20 år sedan och vad man åstadkommit på dessa år, är att
allt fler personer med funktionsnedsättning ställs utanför arbetsmarknaden samtidigt som antalet personer
med daglig verksamhet ökar; enligt Socialstyrelsens kartläggning med 26% mellan 2000 och 2006. Detta
ger en negativ bild av både utveckling för såväl individen som för samhällsekonomin. För Nästa Steg borde en naturlig följd av vår SROI-analys vara att externt kommunicera de värden som
skapas på ett tydligt sätt. Om fler personer känner till Nästa Stegs verksamhet kan fler få möjlighet att välja
Nästa Steg eller liknande verksamheter och på så sätt få ett vuxenliv där man själv är kapten över sitt liv. Vi tror också det är viktigt att Nästa Steg tydligt kommunicerar det värde som skapas för stadsdelen och
de lokala företagen; att det faktiskt inte bara skapar värde för individerna utan även i form av ekonomiska
besparingar och sociala värden för samhället totalt. I takt med att samhället utvecklas och fler dagliga
verksamheter arbetar mot att nå arbetsmarknaden, skulle en rekommendation kunna vara att Nästa Steg
enbart arbetar med att stärka självförtroende, självkänsla och egenmakt och överlåta till andra aktörer att
jobba med den faktiska delaktigheten i samhället, det vill säga att ta steget till ett arbete/utbildning/arbetsmarknadsåtgärd utanför LSS. I många av deltagarintervjuerna framkom just detta; det var viktigt för dem
att lägga en stark grund gällande självförtroende, självkänsla och egenmakt, och de påtalade att Nästa Steg
är bra på det. Deltagarnas åsikter sammanvägt med att det inte finns så många andra aktörer som jobbar
på samma sätt understryker rekommendationen att fokusera på de tre nämnda effekterna i framtiden.
Mätrelaterade aspekter
Då flera intressenter exkluderades på grund av tidsbegränsning kan denna analys med fördel kompletteras med att inkludera dessa intressenter. En ännu mer omfattande bild av verksamhetens värdeskapande
skulle då framträda. Flera intressenter exkluderades också då de i nuläget antogs uppleva en liten effekt på
grund av Nästa Stegs lilla andel av totala antalet daglig verksamhetsplatser i Göteborg. När förhållandet
mellan traditionell daglig verksamhet och individuella placeringar har förändrats kan dessa intressenter
också inkluderas för att undersöka hur de påverkas.
Att inkludera fler intressenter kan även underlätta säkerheten i bedömningen av tillskrivningen i kom25
Kapitel 9 - Rekommendationer
mande SROI-analyser. Eftersom det är många parter involverade i deltagarnas vardag skulle inkluderandet
av fler intressenter ge en mer heltäckande bild av hur parterna samverkar och vad var och en bidrar med. Vi tror att bästa sättet att jobba, om man inkluderar fler intressenter, vore att skapa referensgrupper som
finns med under analysarbetets gång. En annan mätrelaterad aspekt hör ihop med att Nästa Steg är noga med att tydligt respektera deltagarnas
integritet och har tystnadsplikt, vilket gjort det svårt att hitta anhöriga att intervjua. Experter på området
konsulterades därför också. För att öka precisionen skulle ett högre antal intervjuer med anhöriga vara att
föredra. Vi har i denna analys valt att lägga oss i underkant i beräkningen av utfallet av effekten mer tid
med vuxenrelation anhörig/deltagare; vi valde att räkna genomsnittet av de intervjuades lägsta intervall. Det hade dock varit intressant att med större säkerhet mäta värdet för anhöriga att skapa och få en vuxenrelation med sin dotter/son.
Flera insikter under analysarbetet rör proxytermerna. Till exempel ska proxytermen mångfaldskurser
motsvara de mångfaldsfördelar som lokala arbetsgivare upplever i samband med att de tar emot en praktikant
från Nästa Steg under en längre period. Dock borde undersökas om det går att hitta en bättre proxyterm
som motsvarar inte bara den teoretiska kunskapen som medföljer effekten utan även de upplevda erfarenheterna och relationerna med deltagaren.
Proxytermen för effekten ökad egenmakt över sin livssituation är densamma som den kostnad kommunen betalar för en plats på Nästa Steg. Valet av proxyterm bygger på att det finns ytterst få aktörer som
jobbar med att skapa egenmakt och reell delaktighet i samhället för huvudintressenterna, och att det krävs
åtminstone den här omfattningen av stödinsats för en målgrupp som står helt utanför samhället att få
verkligt inflytande. Proxytermen kan dock diskuteras för att undersöka ytterligare om det finns likvärdiga
verksamheter för målgruppen och vad dessa i så fall kostar. Proxytermen för effekten ökad självkänsla skall motsvara värdet av den självkänsla deltagarna får under
programtiden i Nästa Steg. För att förändra deltagarnas självkänsla på ett hållbart sätt krävs kontinuitet som
följs upp från dag till dag. I det avseendet kan proxytermen ifrågasättas då vi räknat med två terapisamtal
á en timme i veckan, för att vara säkra på att inte överdriva. Troligen är effekten genom detta väldigt lågt
räknad och att lägga ner mer arbete på att hitta en annan proxyterm skulle kanske ge ett mer rättvisande
värde för effekten.
Vi har i vårt analysarbete antagit att den miljöpåverkan som Nästa Steg ger upphov till, skulle skett
ändå. Om deltagarna inte hade haft daglig verksamhet hos Nästa Steg hade de haft det någon annanstans,
och där påverkat miljön på liknande sätt. Man skulle kunna, i en kommande analys, utreda grundligare
om alla som har rätt till daglig verksamhet enligt LSS påverkar miljön på likvärdigt sätt oavsett var man
har sin sysselsättning.
26
Bilagor
Bilagor
Bilaga 1 – Informationsinsamling
Eftersom Nästa Stegs verksamhet har pågått under en längre tid och personerna som grundade organisationen 1997 fortfarande är verksamma inom Karriär-Kraft var det självklart att utgå från handledarnas
och grundarnas erfarenheter för att identifiera effekterna. Till hjälp i detta arbete användes Nästa Stegs
egen statistik och dokumentation samt deltagarnas personakter. I det senare fallet först efter att deltagarna
godkänt användningen och där dokumentation fortfarande fanns tillgänglig (enligt Socialstyrelsens föreskrifter om dokumentation skall dessa inte sparas mer än två år efter att placeringen avslutats). För att sedan
verifiera effekterna samt undersöka utfallet sammanställdes enkätfrågor och underlag för de intervjuer som
genomfördes med deltagare, anhöriga och lokala arbetsgivare (se bilagorna 6, 7 och 8). Frågorna är testade
på två utomstående deltagare och en anhörig, och intervjuerna är skriftligt dokumenterade. I tabellen nedan
redogörs för tillvägagångssätt, antal intervjuer med mera.
Vi har haft svårigheter att samla information om intressentgruppen anhöriga. Nästa Stegs arbetsmetoder innebär att tydliggöra gränslinjen mellan deltagarnas arbetsliv och privatliv samt att respektera att de
är vuxna individer. För att respektera deltagarnas integritet har vi bara genomfört anhörigintervjuer efter
att deltagaren själv godkänt det. Som komplement till intervjuerna har därför kontakt tagits med föräldra­
organisationen FUB, som bidragit med sina expertkunskaper på området.
Intressenter
Intressent
Deltagare
Insamlingsmetod
Semistrukturerade intervjuer (intervjufrågor se
bilaga 6)
Nästa Stegs dokumentation och statistik
Personakter
Skattning av handledare
Anhöriga
Enkäter (frågor se bilaga 7)
Expertkonsultation från anhörigföreträdare
Kommunstadsdelar
Statistik Nästa Steg
Lokala arbetsgivare
Enkäter (frågor se bilaga 8)
Tillvägagångssätt
Vi genomförde semistrukturerade djupintervjuer med 10 av
deltagarna (33%), på vardera en till två timmar. Alla intervjuer
genomfördes av Karina Skoglund som har lång erfarenhet av arbete
med målgruppen. Vi samlade information från handledare om 22 av
deltagarna (73%) och tog del av Nästa Stegs dokumentation, statistik
och personakter gällande 30 deltagare (100%). Handledarna inom
Nästa Steg gjorde skattningar av alla deltagarnas utveckling, på en
tiogradig skala för respektive effekt.
4 av deltagarnas anhöriga har svarat på enkätfrågor. Vi
konsulterade FUBs ordförande som själv är förälder till ett barn
med funktionsnedsättning, har mött många föräldrar genom sitt
ordförandeskap samt varit studiecirkelledare i många år för föräldrar
inom FUB.
Insamlad statistik över vad de 30 deltagare som slutat på Nästa Stegprogrammet gått vidare till. De deltagare som lämnat LSS-insatsen
daglig verksamhet, har lett till effekten minskad kostnad för LSSinsats för kommunen.
10 arbetsgivare (66%) har svarat på frågor i en enkät.
I slutskedet av rapportskrivandet bjöd vi in intervjuade intressenter och handledare för att diskutera
analysen och rapporten. Fem deltagare, fyra anhöriga och fem handledare deltog i en presentation och
smågruppsdiskussioner kring beviskedjan, val av intressenter, effekter, indikatorernas utfall, proxytermer,
påverkan, nyttoperioder/avtrappning och analysen som helhet. Syftet med mötet var att få feedback och
synpunkter på analysen; detaljer, helhet och rimligheten.
Över lag var reaktionerna positiva, igenkännande och medhållande. Deltagarna tyckte att effekterna
stämde med deras upplevelser; ”det känns rätt”. Några närvarande ansåg att utfallet för effekten mer tid
med vuxenrelation, var överraskande låg; deras erfarenhet är att om deltagareffekterna uppnås blir tiden
med vuxenrelation drastiskt ökad eftersom man tidigare varit stöd i stort sett dygnets alla timmar.
27
Bilagor
Flera medverkande kommenterade proxytermerna och det fanns en samstämmighet i att valet av
proxytermer var bra; man kände igen sig och kunde förstå resonemanget. Specifikt lyftes proxytermen Akassaersättning för effekten minskad inlåsningseffekt och utanförskap/ökad delaktighet i samhället fram. Kommentarerna var bland annat: ”Väldigt tydligt och slående att välja detta”, ”Starkt och hårt, på ett bra
sätt”, ”Ett språk som alla förstår”.
Gällande tillskrivningen så kommenterade en av de anhöriga att analysens tillskrivning var rimlig med
tanke på att omsättningen på anställda boendestödjare är mycket stort, vilket innebär att de som stöttar
personerna i deras hem inte kan bidra speciellt mycket till att Nästa Stegs effekter uppstår. En annan åsikt
som fördes fram från flera medverkande på mötet var att det var mycket positivt att lokala arbetsgivare var
inkluderade som intressenter samt att det var väldigt positivt och oväntat att utfallet på effekterna social
profilering och mångfaldsfördelar var så stor. Några saker ifrågasattes i analysen; bland annat det låga antalet intervjuer med anhöriga och de slutsatser vi dragit från dessa. Vi är helt medvetna om detta och hänvisar till kapitel 9, med rekommendationer,
där vi just resonerar kring orsaken och verkan runt det låga antalet anhörigintervjuer. En proxyterm som
ifrågasattes var programkostnaden för en plats på Nästa Steg, varför vi valt denna och inte kostnaden för
någon liknande verksamhet med samma syfte och effekter. Vi förklarade att vi inte kunnat hitta någon
liknande verksamhet med samma effekter och inte heller de som var på mötet kunde komma på någon
liknande verksamhet. Vi har resonerat även kring detta i kapitel 9, rekommendationer.
En annan åsikt som lyftes fram var angående ICAs reklamkampanj som vi använt som proxyterm för
att mäta effekten social profilering. Det efterfrågades en tydligare koppling till effekten så att läsaren inte
blandar ihop det kommersiella syftet med kampanjen och syftet med att erbjuda deltagare från Nästa Steg
praktik. Vi tittade över formuleringarna i kapitel 5 och bilaga 3, och anser att rätt bild nu framkommer.
28
Bilagor
Bilaga 2 – Effekter och indikatorer
I denna bilaga får du information om vad som ligger bakom respektive effekt och indikator, det vill säga
vilka uttalanden från intressenterna som lett fram till formuleringen av effekter och hur indikatorerna valts. Arbetsgången i detta har varit att först få en överskådlig bild av Nästa Stegs effekter genom att prata med
handledarna inom Nästa Steg, för att sedan kunna identifiera indikatorerna. Baserat på denna kunskap
sammanställdes frågor för intervjuer och enkäter till deltagare och övriga intressenter. När alla intervjuer
var genomförda och alla enkäter insamlade, kategoriserades materialet så att effekterna kunde fastställas.
I nedanstående tabell – den första av två – presenteras det material som legat till grund för kategoriseringen av effekter samt hur indikatorerna valts. Därefter följer en tabell som mer i detalj behandlar
indikatorerna.
Kategorisering av effekter
Intressent
Effekt
Svar från intressenten/ skriftligt material
Indikator
Svar från intressenten/
beskrivning
Deltagare
Minskad inlåsningseffekt och utanförskap
/ökad delaktighet i
samhället
a) ” Jag har flyttat hemifrån”
b) ” Jag sökte en yrkesutbildning”
c) ”Jag flyttade till en annan stad”
d) ”Jag fick en deltidsanställning”
e) ”Vi hade arbetsmarknadskunskap”
f) ”Fick hjälp med praktiska bitar när jag sökte
folkhögskoleutbildning”
g) ”Jag lärde mig om vilka krav som ställs om man
ska ha ett jobb med lön”
h) ”Jag var inte så mycket med andra förut, lite
enstöring men nu trivs jag med att samarbeta
med mina kollegor på jobbet”
1.Egen bedömning och
bedömning av handledare
Nästa Steg och
praktikhandledare
1.Vald på egen hand utifrån effekten.
2. Ökat antal
samhällskontakter
2a) Handledarobservation: Tog del av
mer sociala aktiviteter, mer aktiv på
fritiden
b) Handledarobservation: Träffar
många genom sin arbetsträning
c) Handledarobservation: Sköter mer
saker i sitt liv själv och får då ökade
kontakter i samhället
d) ”Jag har fått mer vänner”
e) ”Jag har mer yrkesvana nu
genom alla mina praktikplatser och
studiebesök”
f) ”Han/hon träffar samtliga/många
externa kontakter på sin praktikplats”
Vald på egen hand utifrån effekten.
Deltagare
Ökat självförtroende
a) ”Jag vågar prata i telefon nu”
b) ”Jag är inte så nervös när jag gör saker längre”
c) ”Tror mer på mig själv nu”
d) ” Jag har fått bättre självförtroende”
e) ”Lättare att prata inför andra”
f) ”Stort steg för mig att söka en utbildning”
g) Handledarobservation: Klarade att göra
studiebesök/praktik på egen hand
Egen bedömning och
bedömning av handledare
Nästa Steg och
praktikhandledare
Deltagare
Ökad självkänsla
a) ”Det var stärkande för hela livet och för mig”
b) ”Fått grepp om mitt eget liv”
c) ”Jag har blivit tryggare”
d) ”Stor skillnad på min livskvalité”
e) ”Mer harmoni och balans i mig själv”
f) ”Jag tror på mig själv nu”
g) ”Var inte speciellt glad då när jag började men
när jag slutade rätt ok”
h) ”Jag har lärt mig hitta svaren i mig själv”
Egen bedömning och
bedömning av handledare
Nästa Steg och
praktikhandledare
Vald på egen hand utifrån effekten.
29
Bilagor
Kategorisering av effekter
Intressent
Effekt
Svar från intressenten/ skriftligt material
Indikator
Svar från intressenten/
beskrivning
Deltagare
Ökad egenmakt över
sin livssituation
a) ”Alla praktiska saker i mitt liv sköter jag själv”
b) ”Jag bestämmer mer själv nu”
c) ”Nu får jag bestämma själv”
d) ”Jag har fått tillbaka min självständighet”
e) ”Jag är nöjd med min lägenhet och mitt jobb”
f) ”När jag började hade jag ingen makt själv men
när jag slutade var det bättre”
g) ”Jag fick börja jobba där jag önskat sedan lång
tid”
h) ”Det är bättre nu med att bestämma själv, jag
träffar killar mer när jag vill”
1. Egen bedömning och
bedömning av handledare
Nästa Steg och
praktikhandledare
1. Vald på egen hand utifrån effekten.
2. Förbättrad livssituation
Anhöriga
Mer tid med
vuxenrelation
anhörig/deltagare
a) ”Hittar man rätt daglig verksamhet blir det
mindre oro och mindre stödfunktion – mer
vuxenrelation”
b) ”Viktigt att släppa kontrollen. Det kunde jag
göra när han/hon var hos er”
c) ”Man vill att ens son/dotter ska få pröva att gå
vidare i vuxenlivet och det finns behov hos många
föräldrar att inte behöva vara så stort praktiskt
stöd och inte behöva oroa sig för sin son/dotter.
Därför kommer nog många föräldrar vilja ha
verksamheter som er i framtiden”
e) ”Han/hon ser sitt eget värde och kan bestämma
mer själv nu”
f) ”Vi stöttar honom/henne mindre nu såklart”
g) ”Han/hon har en ganska stark självkänsla nu”
Egen bedömning
2.Handledarobservationer:
a) Flyttat hemifrån
b) Kommit in på utbildning
c) Fått behandling för ätstörning
d) Genomgått yrkesutbildning
e) Gått vidare till
arbetsmarknadsåtgärd
f) Fått hjälp och stöd med sitt
missbruk
g) Blivit mer självständig och frigjort
sig från sina föräldrar
h) Kommit i en teckenspråkig miljö
i) Skapat ett fungerande nätverk
Vald på egen hand utifrån effekten.
Lokala
arbetsgivare
Social profilering
1. Egen bedömning
1.Vald på egen hand utifrån effekten.
2. Antal externa kontakter
2.Vald på egen hand utifrån effekten.
Lokala
arbetsgivare
Mångfaldsfördelar
a) ”Krasst sett så stärktes vårt varumärke”
b) ”Vi får mycket respons och uppmärksamhet
när vi tar emot personer med
funktionsnedsättningar”
c) ”Vi hoppades detta skulle påverka studenterna,
att de skulle se det som naturligt”
d) ”Vi ville bidra och ge möjligheten att vara på en
riktig arbetsplats”
e) ”Vi har fått positiv uppmärksamhet när vi visar
att alla människor har en plats och är viktiga”
f) ”Det är positivt att visa att alla får plats hos oss”
a) ”Alla olika enheter som träffade personen är
väldigt positiva till att han/hon är hos oss”
b) ”Han/hon visar stor empati vilket har påverkat
oss mycket, att vi kanske tar saker för givet utan
att tänka på varandra”
c) ”Positivt att alla får plats”
d) ”Positivt för hela arbetsplatsen att de var där”
e) ”Skapat en diskussion om acceptans och
respekt och att alla är lika mycket värda och ska
få en plats”
f) ”Bra att alla får tänka lite annorlunda”
g) ”Viktigt att visa inåt att alla ska ha en plats i
samhället”
h) ”Fick mig att tänka efter mer och lugna ner
mig”
i) ”Vi utvecklas alltid som individer av att
lära känna nya människor, än mer när våra
förutsättningar inte är de samma i grunden”
1. Egen bedömning
1. Vald på egen hand utifrån effekten.
2. Antal interna kontakter
2.Vald på egen hand utifrån effekten.
30
Bilagor
Nästa tabell fokuserar på respektive indikator. Den logiska grunden bakom var och en presenteras, det
vill säga på vilket sätt indikatorn indikerar effekten. I de fall tröskelvärden har använts redogörs för dessa i
tabellen. Ett tröskelvärde talar om vilket eller vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att en betydande
förändring ska anses ha skett. Källa/orna för informationsinsamlingen kopplad till varje indikator presenteras också.
Indikatorer
Källa informationsinsamling för indikator
Intressent
Effekt
Indikator
Logisk grund indikator
Deltagare
Minskad
inlåsningseffekt
och utanförskap/
ökad delaktighet i
samhället
1.Egen bedömning och
bedömning av handledare
Nästa Steg och
praktikhandledare
1.Eftersom inlåsningseffekt och utanförskap både är en
upplevd känsla och ett resultat av kommunens verkställande
av LSS, behöver vi få synpunkter både från deltagarna
själva och deras handledare. En skala 1-10 har upprättats
och förändringen har uppskattats. Som tröskelvärde har en
ökning på 2 enheter i skalan satts.
1.Deltagarna,
handledare Nästa Steg,
praktikhandledare
2.Ökat antal
samhällskontakter
2.Antalet samhällskontakter påvisar graden av en
persons delaktighet i samhället. Om deltagarna och/eller
handledarna har noterat ett ökat antal kontakter har vi
räknat att indikatorn uppfyllts.
Självförtroende är ett komplext fenomen och deltagarna
behöver därför tillfrågas för att vi skall kunna bilda oss en
uppfattning om förekomsten av effekten. För att få stöd i
skattningen över lång tid har även handledare tillfrågats. En
skala 1-10 har upprättats och förändringen har uppskattats.
Som tröskelvärde har en ökning på 2 enheter i skalan satts.
Självkänsla är ett komplext fenomen och deltagarna
behöver därför tillfrågas för att vi skall kunna bilda oss en
uppfattning om förekomsten av effekten. För att få stöd i
skattningen över lång tid har även handledare tillfrågats. En
skala 1-10 har upprättats och förändringen har uppskattats.
Som tröskelvärde har en ökning på 2 enheter i skalan satts.
1.Eftersom egenmakt både är en upplevd känsla och ett
resultat av faktiska omständigheter i omgivningen, behöver
vi få synpunkter både från deltagarna själva och deras
handledare. En skala 1-10 har upprättats och förändringen
har uppskattats. Som tröskelvärde har en ökning på en
enhet satts, eftersom redan detta är en väldig skillnad för
deltagaren.
2.Deltagarna,
handledare Nästa Steg,
praktikhandledare
2.Deltagarna,
handledare Nästa Steg,
praktikhandledare
Statistik Karriär-Kraft,
prislista ramavtal
Upphandlingsbolaget
Deltagare
Ökat
självförtroende
Egen bedömning och
bedömning av handledare
Nästa Steg och
praktikhandledare
Deltagare
Ökad självkänsla
Egen bedömning och
bedömning av handledare
Nästa Steg och
praktikhandledare
Deltagare
Ökad egenmakt
över sin
livssituation
1.Egen bedömning och
bedömning av handledare
Nästa Steg och
praktikhandledare
2.Förbättrad livssituation
Anhöriga
Mer tid med
vuxenrelation
anhöriga/deltagare
Egen bedömning
2.En förbättrad livssituation tyder både på att deltagaren
fått mer utrymme för sin drivkraft att utvecklas och komma
framåt i livet samt att hinder som minskat deltagarens
egenmakt undanröjts. Om både deltagarna och handledarna
har noterat en förbättrad livssituation har vi räknat att
indikatorn uppfyllts.
Eftersom personer med intellektuella funktionsnedsättningar ofta har en mycket nära relation till
någon/några av sina anhöriga pga stödbehovet behöver de
anhöriga tillfrågas för att vi ska kunna avgöra förekomsten
av effekten. Ett genomsnitt på uppgivna antal timmar
av ökad tid med vuxenrelation har använts som utfall för
indikatorn.
Kommunstadsdelar
Minskad kostnad
för LSS-insats
Minskat antal köpta platser
för daglig verksamhet
Minskat antal köpta platser indikerar direkt de ekonomiska
besparingar som uppstår.
Deltagarna,
handledare Nästa Steg,
praktikhandledare
Deltagarna,
handledare Nästa Steg,
praktikhandledare
1.Deltagarna,
handledare Nästa Steg,
praktikhandledare
Anhöriga, FUB-företrädare
31
Bilagor
Indikatorer
Källa informationsinsamling för indikator
Intressent
Effekt
Indikator
Logisk grund indikator
Lokala
arbetsgivare
Social profilering
1. Egen bedömning
1.Arbetsgivarna har tillfrågats om sin upplevelse för att vi
ska kunna avgöra förekomsten av effekten.
1.Arbetsgivarna
2. Antal externa kontakter
2.För att bedöma förekomsten av social profilering behöver
vi undersöka om deltagaren har externa kontakter i sin roll
hos arbetsgivaren. Vi har utgått från att deltagaren ska möta
mer än 10% av företagets totala externa kontakter för att
räkna det som social profilering.
2.Arbetsgivarna
1.Egen bedömning
1. Arbetsgivarna har tillfrågats om hur arbetsplatsen
påverkats av att deltagaren praktiserat hos dem för att vi ska
kunna avgöra förekomsten av effekten.
1.Arbetsgivarna
2.Antal interna kontakter
2.Alla arbetsgivare där den praktiserande deltagaren
möter större delen av de anställda (mer än 75%) får
mångfaldsfördelar, såsom acceptans för olikheter, synen att
alla har lika stort värde och har rätt till en plats i samhällsgemenskapen.
2.Arbetsgivarna
Lokala
arbetsgivare
Mångfaldsfördelar
32
Bilagor
Bilaga 3 – Proxytermer
I tabellen nedan får du bakgrunden till de valda proxytermerna, det vill säga den logiska grunden, var
informationen är hämtad ifrån samt i förekommande fall hur värdet har beräknats.
Proxytermer
Intressent
Effekt
Proxyterm
Värde
Logisk grundproxyterm
Källa proxyterm/ beräkning
Deltagare
Minskad
inlåsningseffekt
och utanförskap
/ökad delaktighet i
samhället
A-kassaersättning
160 320 kr Deltagarna i Nästa Steg ingår i en
samhällskategori som står utanför samhället
och inte räknas som en resurs; de ingår inte i
arbetslöshetsstatistiken. För dem är ”rätten
att få vara arbetslös”, att räknas med, ett
tecken på delaktighet i samhället. Som
värde på arbetslöshet, det vill säga effektens
proxyterm, har vi använt den lägsta a-kassaersättningen som kan vara aktuell.
Minimilön (lönebidragstaket) enligt
Arbetsförmedlingen 2011: 16 700
kr/månad x 12 månader x 80% (normal
a-kassanivå).
Deltagare
Ökat
självförtroende
Kostnad
handledning
90 640 kr Ökat självförtroende kan erhållas genom
kunnig handledning i praktiskt arbete. Som
värde för det ökade självförtroendet har vi
använt kostnaden för denna handledning, i
en i detta avseende jämförbar verksamhet;
Arbetskraft i Härlanda – en kommunal
verksamhet som jobbar med förstärkt
coachning för personer med intellektuella
funktionsnedsättningar.
Göteborgs stad; Arbetskraft i Härlanda;
kommunal genomsnittslön, enligt SCB
206 kr/tim (månadslön 24 100 kr dividerat
med 170 arbetstimmar multiplicerat med
normala nivån för sociala avgifter för
tjänstemän 45,33% enligt Ekonomifakta)
x 10 tim/vecka x 40 veckor x 10%
omkostnadspåslag (Arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholm 2011)
Deltagare
Ökad självkänsla
Kostnad
terapisamtal
168 000 kr För att, från att ha en väldigt låg självkänsla
och ständigt tryckas ned av samhällets
attityder, få ökad självkänsla krävs täta
professionella terapisamtal under lång
tid. Den proxyterm vi använt är kostnaden
för sådana samtal hos en utbildad
samtalsterapeut, i vårt exempel Göteborgs
Psykoterapiinstitut.
2 sessioner/vecka x 40 veckor x 700 kr
(pris Göteborgs Psykoterapiinstitut, 2011)
x 3 år.
Deltagare
Ökad egenmakt
över sin
livssituation
Programkostnad
Nästa Steg, per
deltagare under
hela programtiden
805 212 kr Det krävs en omfattande insats under lång
tid för att uppnå denna effekt. Tre års dagligt
arbete i programmet måste ses som ett
minimum.
Anhöriga
Mer tid med
Timlön
vuxenrelation
anhöriga/deltagare
Kommunstadsdelar
Minskad kostnad
för LSS-insats
Programkostnad
Nästa Steg, per
deltagare och år
Månadskostnad för plats i Nästa Steg
2011, enligt ramavtal med Göteborgs
Stads Upphandlingsbolag:
22 367 kr/mån x 36 månader
(genomsnittlig programtid).
213 kr/tim Som ett värde på den tid som de anhöriga får Medianmånadslön enligt SCBs
med vuxenrelation med sin son/dotter har
lönestatistik 2009 24 900 kr dividerat
vi använt medianmånadslön. Valet grundar med 170 arbetstimmar och multiplicerat
sig på att vi värderar alla människors tid
med normala nivån för sociala
lika mycket. Att dessutom använda sociala
avgifter för tjänstemän 45,33% enligt
avgifter syftar till att likställa värdet av den Ekonomifakta, blir 213 kr/timme.
fritid/tid med vuxenrelation de anhöriga
Timvärderingen multipliceras med
får med den arbetsinsats i form av stöd de
antalet timmar de anhöriga uppgett att
tidigare lade ned.
de fått med vuxenrelation med sin son/
dotter; 33 timmar per vecka x 52 veckor x
30 deltagare (utfallet för effekten).
268 404 kr Den årliga besparingen kommunen gör för
Månadskostnad för plats i Nästa Steg
varje person som inte längre behöver LSS2011, enligt ramavtal med Göteborgs
insatsen daglig verksamhet.
Stads Upphandlingsbolag:
22 367 kr/mån x 12 månader.
33
Bilagor
Proxytermer
Intressent
Effekt
Proxyterm
Värde
Logisk grundproxyterm
Lokala
arbetsgivare
Social profilering
Reklamkampanjskostnad
Mångfaldsfördelar
Mångfaldskurs
53 263 kr Den sociala profileringen som arbetsgivaren
får tack vare deltagarens praktiknärvaro kan
motsvaras av kostnaden för reklamkampanj
riktad mot lika många personer. ICA har
gjort en omfattande reklamkampanj, med
personer med funktionsnedsättningar i fokus
(”Jerry”), vilket vi därför tycker är lämpligt att
använda som proxyterm.
315 000 kr De kunskaper arbetsgivaren erhåller tack
vare deltagarens praktiknärvaro kan ersättas
av att arbetstagarna går kurs i ämnet. Sensus
har en kurs ”Grundläggande mångfaldsutbildning”, som kan antas motsvara
de teoretiska kunskaper deltagarens
praktiknärvaro kan ge (ur kursens innehåll:
mångfaldens perspektiv, inre och yttre
mångfald, mångfaldens möjligheter,
attityder, normer och fördomar, värderingsövningar). Eftersom deltagaren finns på plats
åtminstone en dag per vecka under cirka två
år, antar vi att en kursdag per termin krävs
för att erhålla samma kunskapsnivå.
Källa proxyterm/ beräkning
ICAs årliga kostnad för reklam, (986
Mkr, Sifos reklammätningar 2011), har
dividerats med antal hushåll i Sverige
2009 (4 628 000 st, SCB) och sedan
multiplicerats med genomsnittligt antal
externa personer deltagaren möter hos
arbetsgivaren (250 st).
En kursdag (4 375 kr, Sensus),
multiplicerat med fyra kurstillfällen,
multiplicerat med genomsnittligt antal
interna personer deltagaren möter hos
arbetsgivaren (18 st).
34
Bilagor
Bilaga 4 – Påverkanskarta
Denna karta spänner över sidorna 35 till och med 38.
Social Return on Inv estment – Påv erkanskarta
Öv ergripande
Organisation:
Karriär-Kraft
SROI-analytiker:
Karina Skoglund, Annika Wessbro
STEG 1
v erksamhetsmål:
Datum för analysens
färdigställande:
tidsper
att hitta inre redskap för att nå sina personliga mål
Syftet m
september 2011
STEG 2
STEG
Intressenter
Beskriv ning insats
Insats (kr)
Vem påverkar vi?
Vad investeras i
Vad är värdet av
Vem påverkar oss?
Analyso
Att stötta med personer med funktionsnedsättningar
analysobjektet?
insatsen?
Informationskälla
Aktiv iteter
Var är informationen
Vad är det som
om insatsen hämtad
ifrån?
genomförs?
Resultat
Effekt
Vad är den
Vad är det som
Hur m
Minskad inlåsningseffekt
Egen be
och utanförskap / ökad
bedöm
kvantitativa summan
av aktiviteten?
förändras?
delaktighet i samhället
30 deltagare har deltagit i
Deltagare
Tid och engagemang
0 kr
Deltagare
Genomgår Nästa Stegprogrammet
Ökat självförtroende
Ökad självkänsla
livssituation
0 kr
Kommunstadsdelar
Finansiering
24 156 000 kr
Anhöriga, F UB
Prislista ramavtal,
Göteborgs Stads
Upphandlingsbolag
Egen be
b
129 600 timmar, 990
målsamtal genomförda, ca
Ökad egenmakt över sin
I ngen insat s
samh
programmet under totalt
350 studiebesök utförda
Anhöriga
In
I ngen akt ivit et
60 anhöriga påverkas
Betalar för LSS-insats
Betalt för 30 platser i
(plats i programmet)
programmet
Mer tid med vuxenrelation
mellan anhöriga/deltagare
Egen be
b
Egen be
bedöm
liv
Ege
Minskad kostnad för LSS- Minskat a
insats
för dag
Antal av
Social profilering
Lokala arbetsgivare
Tid
286 000 kr
Dokumentation,
Handleder deltagare i
15 arbetsgivare har tagit
lönestatistik SCB
praktik/arbetsträning
emot deltagare för praktik
har exter
möter d
b
Andel p
Mångfaldsfördelar
möter d
b
Fortsätter på nästa sida
35
Bilagor
Påverkanskarta fortsättning.
Social Return on Inv estment – Påv erkanskarta
Analysobj ekt och
tidsperiod:
Syftet med analysen:
Programmet Nästa Steg, genomsnittlig programtid 3 år
Att skapa ett internt planeringsverktyg och externt
kommunikationsmedel
Mål med
analysobj ektet:
Att skapa förutsättningar för ett självständigt liv med egenmakt
Typ av SROI-analys: utvärderande
STEG 3
Effekt
Indikator
Vad är det som
Hur mäts effekten?
förändras?
Informationskälla
Egen bedömning, annans
och utanförskap / ökad
bedömning, ökat antal
delaktighet i samhället
samhällskontakter
omfattning
Var är informationen Hur mycket förändring
om indikatorn hämtad
ifrån?
Minskad inlåsningseffekt
Förändringens
har skett?
Varaktighet
Av trappning
Hur länge varar
Hur mycket minskar
5 år
10-50%
effekten?
effekten per år (%)?
Deltagare, handledare,
personakter,
dokumentation och
Beskriv ning
proxyterm
Hur skall värdet av
effekten mätas?
Proxyterm (kr)
In
Vad är proxytermens
Var
värde?
o
A-kassaersättning (baserad
100%
på minimilön/lönebidragstak
160 320 kr
A
("Ar
enl AF)
statistik Karriär-Kraft
Deltagare, handledare,
Ökat självförtroende
Egen bedömning, annans
personakter,
bedömning
dokumentation och
100%
5 år
10-40%
Kostnad handledning
90 640 kr
73%
5 år
10-40%
Kost nad t erapisamt al
168 000 kr
77%
5 år
10-40%
steg, per deltagare under
statistik Karriär-Kraft
Deltagare, handledare,
Ökad självkänsla
Egen bedömning, annans
personakter,
bedömning
dokumentation och
P
statistik Karriär-Kraft
Ökad egenmakt över sin
livssituation
Mer tid med vuxenrelation
mellan anhöriga/deltagare
Egen bedömning, annans
bedömning, förbättrad
livssituation
Egen bedömning
Minskad kostnad för LSS- Minskat antal köpta platser
insats
för daglig verksamhet
Deltagare, handledare,
personakter,
dokumentation och
Programkostnad Nästa
805 212 kr
hela programtiden
statistik Karriär-Kraft
Anhöriga, FUB
51 480 timmar
5 år
10-40%
Timlön
St at ist ik Karrär-Kraf t
33%
4 år
25%
Arbet sgivarna, handledare
87%
3 år
40-60%
Reklamkampanjskost nad
53 263 kr
Arbet sgivarna, handledare
100%
5 år
25%
Mångf aldskurser
315 000 kr
Programkostnad Nästa
Steg, per deltagare och år
213 kr
268 404 kr
Antal av företagen som
Social profilering
har externa kontakter som
möter deltagaren, egen
bedömning
Andel på företagen som
Mångfaldsfördelar
möter deltagaren, egen
Ra
Sta
bedömning
Fortsätter på nästa sida
36
Ra
Sta
Bilagor
Påverkanskarta fortsättning.
Social Return on Inv estment – Påv erkanskarta
v med egenmakt
STEG 4
ng
m
det av
tas?
Proxyterm (kr)
Informationskälla
Vad är proxytermens
Var är informationen
värde?
om proxytermen
hämtad ifrån?
Deadweight (% )
Hur mycket av
förändringen skulle
hänt i alla fall?
STEG 5
Tillskriv ning (% )
Förflyttning (% )
Hur mycket bidrog
Hur mycket av värdet
analysobjektet med i
förhållande till
har förflyttats?
andra?
Diskonteringsrä
Påv erkan
Värdet år 1
Värdet år 2
Vad är det totala
Hur mycket värde
Hur mycket värde
(år 1) efter deadweigt,
(avrundade värden)
(avrundade värden
värdet av effekten
tillskrivning och
skapas år 1?
skapas år 2?
förflyttning?
(baserad
idragstak
160 320 kr
Arbet sf örmedlingen
90 640 kr
("Arbetskraft Härlanda"),
5%
90%
0%
4 112 208 kr
4 112 000 kr
4 112 000 kr
5%
80%
0%
2 066 592 kr
0 kr
2 067 000 kr
5%
80%
0%
2 730 764 kr
0 kr
0 kr
5%
80%
0%
13 966 768 kr
0 kr
0 kr
5%
82, 5%
0%
8 588 588 kr
0 kr
0 kr
5%
100%
0%
2 549 838 kr
0 kr
0 kr
Göteborgs stad
edning
SCB
amt al
168 000 kr
d Nästa
e under
805 212 kr
iden
213 kr
Nästa
e och år
kost nad
ser
268 404 kr
Göteborgs
Psykoterapiinstitut
Ramavtal, Göteborgs
Stads Upphandlingsbolag
SCB
Ramavtal, Göteborgs
Stads Upphandlingsbolag
53 263 kr
I CA
0, 65%
100%
0%
687 206 kr
0 kr
687 000 kr
315 000 kr
Sensus
0, 65%
100%
0%
4 694 186 kr
0 kr
4 694 000 kr
3 946 000 kr
10 647 000 kr
NUVÄRDE
Fortsätter på nästa sida
37
Bilagor
Påverkanskarta fortsättning.
n on Inv estment – Påv erkanskarta
STEG 5
an
Diskonteringsränta: 4,2%
Värdet år 1
Värdet år 2
Värdet år 3
Värdet år 4
Värdet år 5
Värdet år 6
Värdet år 7
Hur mycket värde
Hur mycket värde
Hur mycket värde
Hur mycket värde
Hur mycket värde
Hur mycket värde
Hur mycket värde
(avrundade värden)
(avrundade värden)
(avrundade värden)
(avrundade värden)
(avrundade värden)
(avrundade värden)
(avrundade värden)
kr
4 112 000 kr
4 112 000 kr
4 112 000 kr
3 701 000 kr
1 645 000 kr
0 kr
0 kr
kr
0 kr
2 067 000 kr
2 067 000 kr
1 860 000 kr
1 447 000 kr
827 000 kr
0 kr
kr
0 kr
0 kr
2 731 000 kr
2 458 000 kr
2 185 000 kr
1 638 000 kr
1 092 000 kr
8 kr
0 kr
0 kr
13 967 000 kr
12 570 000 kr
11 173 000 kr
8 380 000 kr
5 587 000 kr
kr
0 kr
0 kr
8 589 000 kr
7 730 000 kr
6 871 000 kr
5 153 000 kr
3 435 000 kr
kr
0 kr
0 kr
0 kr
2 550 000 kr
1 912 000 kr
1 275 000 kr
637 000 kr
0 kr
687 000 kr
687 000 kr
412 000 kr
0 kr
0 kr
0 kr
0 kr
4 694 000 kr
4 694 000 kr
3 521 000 kr
2 347 000 kr
1 174 000 kr
0 kr
3 946 000 kr
10 647 000 kr
32 568 000 kr
29 520 000 kr
22 452 000 kr
14 412 000 kr
8 061 000 kr
otala
ekten
adweigt,
g och
skapas år 1?
skapas år 2?
skapas år 3?
skapas år 4?
skapas år 5?
skapas år 6?
skapas år 7?
g?
kr
kr
TOTALT NUVÄRDE
121 607 000 kr
TOTALA INSATSER
24 442 000 kr
SROI-VÄRDE
5,0
38
Bilagor
Bilaga 5 – Citat från intressenter
Här följer citat från intervjuerna med deltagare, anhöriga och lokala arbetsgivare. Av sekretesshänsyn
har namn utelämnats och vi skriver genomgående han/hon för att minska risken att röja någons identitet.
Deltagarna
”Jag har mycket mer självförtroende nu än när jag började på Nästa Steg. Nu har jag lagom men när jag
började var det för lite.”
”Jag får bestämma mer själv. Min handledare sa alltid till mig att jag fick bestämma själv och då tränade jag
på det.”
”Personalen där jag bor bestämmer för mycket men det har blivit lite bättre, sen 2006 till exempel får jag
bestämma vad jag ska ha på mig och när jag ska måla mina naglar. Vad jag ska göra på helgerna bestämmer
vi tillsammans och när jag ska ha semester får jag inte bestämma själv, det gör personalen.”
”Jag har fått kompisar på Nästa Steg.”
”Jag var mer negativ när jag började och kunde få utbrott utan anledning men nu har jag blivit lugnare,
mognare och mer positiv.”
”Jag har fått lite mer kompisar nu än när jag började på Nästa Steg och jag gör mer sociala saker.”
”Jag bestämmer mer själv nu än tidigare.”
”När jag började på Nästa Steg var mitt liv mycket ostrukturerat eftersom jag hade haft det svårt som
barn, var mobbad i skolan men fick inte någon hjälp. Fick inte ihop livet så bra och hade mycket svårt med
planering, tid och alla praktiska saker. Inte så mycket balans och harmoni i livet och inte så mycket vänner. När jag slutade på Nästa Steg var det mer struktur och mindre kaos i mitt liv och nu har jag egen lägenhet,
är förlovad och det fungerar bättre med sociala koder och jobbar på ett ställe som jag länge önskat att få
jobba på.”
”Jag har jobbat med att hitta svaren i mig själv och försökt förstå och leta inuti mig själv.”
”När jag började på Nästa Steg var jag inte speciellt glad för mitt liv och var deprimerad ofta. Jag kände inte
att jag hade någon makt själv och att jag var delaktig i samhället heller och efteråt mådde jag ganska ok.”
”Jag började på Nästa Steg direkt efter gymnasiet och då bodde jag hemma hos min mamma. Höll mig mest
för mig själv, var inte så mycket med andra utan mer en enstöring. Jag behövde inte ta så mycket ansvar. Nu
bor jag i egen lägenhet som ligger nära jobbet, en riktig lägenhet. Trivs med mina kollegor på jobbet och att
jobba i grupp och att samarbeta.”
”I början behövde jag öva mig på att klara mig själv, praktiska saker och lite svårt med att samarbeta och jag
hade lite dåligt självförtroende. ”
”Jag hade inte så mycket yrkeserfarenhet, bara lite praktik i skolan. Nu har jag mer yrkesvana och har fått
mer kunskap om krav när man har ett arbete – passa tider och följa schema.”
”Min livskvalité har förändrats. Jag har blivit tryggare, mer vänner och jag trivs i min lägenhet och med min
familj.”
”Jag fick lära mig att jobba mycket med självkänsla och självförtroende och det inre jaget. Att tro på mig själv
och det finns så mycket jag bär med mig nu – att få gå till botten med allting och skapa en struktur.”
”Det var stärkande för mig och för hela mitt liv.”
39
Bilagor
”Det var ett stort steg för mig att söka en yrkesutbildning i en annan del av landet.”
”Jag fick lära mig hur man söker praktik och jobb.”
”Det har lärt mig att ringa och prata med främmande människor i telefonen och inte vara så nervös när jag
ska göra något.”
Anhöriga
”Om han/hon hamnar rätt blir det mindre oro och mindre stödfunktion det vill säga mer vuxenrelation.”
”Det ger glädje att se utvecklingen mot ett vuxenliv.”
”Om tio år är det verksamheter som er alla vill ha eftersom föräldrar ställer mer och mer krav på daglig
verksamhet.”
”Vistelsen på Nästa Steg har varit gynnsam för honom/henne och oss.”
”Hon/han har verkligen förändrats, framförallt fått en ganska stark självkänsla, kan se sitt eget värde och
kan bestämma mer själv.”
”Nu kan jag göra vad jag vill.”
”Jag oroade mig varje dag hela tiden och nu är det mindre oro.”
”Jätteviktigt att ha någonstans att vara, kan inte poängtera nog hur viktigt det är.”
”Daglig verksamhet är ju väldigt tryggt men oftast ingen utveckling, men Nästa Steg är inte samma, inte
instoppad i någon förvaring utan utveckling mot ett vuxenliv.”
Lokala arbetsgivare
”Jag tycker det är viktigt att göra detta för vi har ett socialt ansvar för varandra och alla människor har lika
värde.”
”Vi har fått mycket respons och uppmärksamhet utifrån.”
”Bra att alla övriga medarbetare tänker annorlunda, att alla människor ska ha en plats i samhället.”
”Många elever har frågat om honom/henne och då har lärarna förklarat och det har gett bra diskussioner
om att alla är lika värda och skall få en plats.”
”Skapat acceptans och respekt.”
”Vi kunde erbjuda en riktig arbetsplats med riktiga arbetsuppgifter.”
”Positivt för hela arbetsplatsen.”
”Vi skulle bidra och ge en person möjligheten att vara på en riktig arbetsplats.”
”Positivt för de allra flesta av våra patienter, positivt att visa att alla får plats.”
”Han/hon visar stor empati och visar tydligt vad han/hon känner, det har påverkat oss mycket, att vi kanske
tar saker för givet utan att tänka på varandra.”
”Alla olika enheter som träffat personen eller frågat om personen är väldigt positiva till att han/hon är hos
oss.”
”Kul att kunna hjälpa till och det var en hjälp för oss i vår verksamhet.”
40
Bilagor
”Positivt utåt för det visar att alla människor har en plats och är viktiga.”
”Om de inte kommer ut hamnar de längst bak i ledet bakom stängda dörrar.”
”Bra hjälp på många sätt.”
”Alla kunder träffar honom/henne de dagar han/hon är här.”
”Vissa medarbetare blev påverkade mer, vissa mindre och några inte alls men vi är ju alla olika.”
”Några blev irriterade att det inte gick tillräckligt fort men då behövde de kollegorna jobba med den känslan
själva.”
”Alla ser det som naturligt och får med sig det mot sitt kommande yrkesliv.”
”Den sociala kompetensen ökar.”
41
Bilagor
Bilaga 6 – Intervjufrågor, Deltagare Nästa Steg
Hjälpfrågor
DÅ
1. Beskriv hur ditt liv såg ut när du började på Nästa Steg (ställa följdfrågor som rör situationen då, utifrån
svaret på denna fråga) tex. passa tider, ta eget ansvar, läsa och följa instruktioner, fixa sin egen mat/lunch,
självständighet, kommunicera med och förstå andra, svara i telefon, följa och jobba efter schema, samarbeta, trivas med andra, bestämma själv, balans och harmoni, motivera och svara på varför, kompisar
och sociala relationer, yrkeskunskaper, förstå konsekvenser mm.
2. Vad hade du för kontakter med LSS, habiliteringen och sjukvården (eller andra som skulle vara ett
professionellt stöd) när du började på Nästa Steg? (följdfrågor som rör vad, vilka och hur mycket)
3. Hur tyckte du ditt liv var då (livskvalité, bra eller dåligt eller mitt emellan och varför?)
4. Varför valde du att börja på Karriär-Kraft Nästa Steg och vilka förväntningar hade du?
5. Vad fick du göra och lära dig när du gick på Karriär-Kraft Nästa Steg (följdfrågor utifrån svaren)?
NU
6. Hur ser ditt liv ut nu (nu=när du avslutat Nästa Steg)? (samma som fråga 1)
7. Vad har du för kontakter idag? (samma fråga som fråga 2)
8. Hur tycker du ditt liv är nu? (samma fråga som 3)
9. Motsvarade dina förväntningar resultatet eller blev det annorlunda (positivt eller negativt) och varför/
motivera varje påstående?
42
Bilagor
Bilaga 7 – Enkät, anhöriga till deltagare Nästa Steg
SROI analys, våren 2011
Karriär-Kraft
Hej
Anledningen till att du får detta brev är att du har en anhörig som varit deltagare i vår verksamhet KarriärKraft (fd K-Kraft) Nästa Steg. Vi har nu påbörjat ett arbete med att försöka genomföra en analys där vi mäter värdet av en plats på KarriärKraft Nästa Steg. Vi skall försöka använda denna analys och resultat för att påverka och påvisa vinsterna
med att fler människor med funktionsnedsättning kommer närmare vuxenlivet och arbetsmarknaden.
Metoden som vi använder för denna analys heter SROI (Social Return On Investment). Gå in och läs om
du/ni vill veta mer om metoden här: http://serus.se Vi hoppas att du/ni vill hjälpa oss genom att svara på dessa frågor, som kommer behandlas och användas
helt anonymt. Stort tack på förhand!
FRÅGOR
1. Precis innan din son/dotter började på Karriär-Kraft, hur många timmar per vecka skulle du uppskatta
att du varken var ett praktiskt stöd eller oroade dig för din son/dotter dvs. när du hade helt egen tid utan
oro och stöd?
2. Precis efter din son/dotter slutade på Karriär-Kraft, hur många timmar per vecka skulle du uppskatta
att du varken var ett praktiskt stöd eller oroade dig för din son/dotter dvs. när du hade helt egen tid
utan oro och stöd?
3. Behövde din son/dotter extra stöd från dig för att nå sina mål under sin tid på Karriär-Kraft? Om ja i
så fall hur mycket?
4. Upplever du att din dotter/son har förändrats under sin tid på Karriär-Kraft? Om ja; förklara och ge
gärna exempel.
5. Tror du att det fanns några andra som har bidragit till denna förändring förutom du och Karriär-Kraft?
Om ja; vilka och hur stor andel.
Tack så mycket för din hjälp!
Gå gärna in och läs mer på vår hemsida www.kkraft.nu eller facebook/Karriär-Kraft
43
Bilagor
Bilaga 8 – Enkät, lokala arbetsgivare (praktikhandledare)
SROI analys, våren 2011
Karriär-Kraft
Hej
Karriär-Kraft har haft eller har ett pågående samarbete med er/dig genom att en eller flera personer fått
möjlighet att praktisera i er verksamhet. Vi är mycket glada för detta samarbete och det betyder eller har
betytt väldigt mycket för den/de personer som varit hos er och arbetat tillsammans med dig/er.
Vi har nu påbörjat ett arbete med att försöka genomföra en analys där vi mäter värdet av en plats på
Karriär-Kraft för en person med funktionsnedsättning som behöver en långsiktighet för att komma vidare
i sitt vuxenliv. För att kunna genomföra denna analys är era synpunkter på praktiksamarbetet en viktig del
för oss. Vi skall försöka använda denna analys och resultat för att påverka och påvisa vinsterna med att fler
människor med funktionsnedsättning kommer närmare arbetsmarknaden.
Metoden som vi använder för denna analys heter SROI (Social Return On Investment). Gå in och läs om
du/ni vill veta mer om metoden här: http://serus.se Vi hoppas att du/ni vill hjälpa oss genom att fylla i denna enkät, som kommer behandlas och användas helt
anonymt. Stort tack på förhand!
FRÅGOR (skriv gärna på baksidan eller annat papper om du inte får plats):
1. Uppskatta hur stor andel (ange i %) av de som finns på företaget/arbetsplatsen har mött personen från
Karriär-Kraft som gjort praktik hos er under hans/hennes praktiktid?
2. Uppskatta hur stor andel (ange i %) av era kunder och/eller externa kontakter har mött personen från
Karriär-Kraft under hans/hennes praktiktid?
3. Varför valde ni att erbjuda en eller flera personer med funktionsnedsättning praktik inom er verksamhet?
4. Tror du att ni tar emot praktikanter med funktionsnedsättning påverkar hur andra ser på ert företag/
arbetsplats? Varför eller varför inte?
5. Har det på något sätt påverkat dig, dina kollegor eller arbetsplatsen i sin helhet att ta emot en eller flera
praktikanter med funktionsnedsättning? Varför eller varför inte?
6. Har personen haft lite, mycket eller normal frånvaro under sina praktikdagar?
7. Har personen utfört tilldelade arbetsuppgifter på ett tillfredsställande och bra sätt? Motivera gärna ditt
svar.
8. Tycker du att personen under praktiktiden lärde sig mer om yrket och utvecklades med sina arbetsuppgifter? Om ja; motivera gärna.
9. Tycker du personen under praktiktiden fick kunskaper om vilka krav som ställs på en arbetsplats? Om
ja; specificera gärna om vad.
10. Tror du att möjligheten att få praktisera hos er bidrog till att öka personens självförtroende och delaktighet i samhället? Varför eller varför inte?
Tack igen för hjälpen!
Mvh Kinna Skoglund/Karriär-Kraft
44
Referenser
Referenslista
Arbetsförmedlingens hemsida 2011, faktablad till arbetsgivare januari 2008. http://www.arbetsformedlingen.
se/download/18.46ccfec5127ddccec778000478/lonebid_as.pdf Hämtad 2011-05-09
Arbetsmarknadsförvaltningen, Socialstyrelsen, Stockholm, tjänsteutlåtande DNR 5.0-0108/2011 http://www.
insyn.stockholm.se/arbetsmarknad/document/2011-06-14/Dagordning/17/17_.pdf Hämtad 2011-05-09
Arbetsmarknadsstyrelsens hemsida 2011, Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga, Ura
2006:3, ISSN 1401-0844.
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.3e6f628912085e3b16880001592/ura06_3.pdf Hämtad
2011-05-09
Bo Lilja, ansvarig för webbplatsen Expowera. Traditionella reklamkanaler http://www.expowera.se/ramindex/om.htm Hämtad 2011-09-27
Daglig verksamhet enligt LSS – en kartläggning, 2008-131-22. Stockholm, Socialstyrelsen.
Ekonomifaktas hemsida 2011. Sociala avgifter, www.ekonomifakta.se Hämtad 2011-09-27
Göteborgs psykoterapi instituts hemsida 2011, psykoterapi http://www.gpsi.se/psykoterapi/, Hämtad
2011-05-09
ICA ABs hemsida 2011, Mångfald – vi kan mer, http://www.ica.se/vi-kan-mer, Hämtad 2011-05-09
IK07217-08, Ramavtal - Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Göteborg, Göteborgs
Stads Upphandlingsbolag AB.
Knibestöl Susanne, Verksamhetssamordnare, Funktionshinder Norra Hisingen, Göteborg, Intervju 201106-22
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins hemsida 2009, Så skapas framgångsrika friska företag., www.iva.
se Hämtad 2011-05-09
Lagerheim, Berit (1988). Att utvecklas med handikapp. Stockholm: Liber AB. Leffler Ann, ordförande Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) Göteborg/
ledamot styrelsen FUBs riksförbund. Intervju 2011-06-14
Kurlberg Lennart, Verksamhetssamordnare/Upphandlingsansvarig, Arbetsförmedlingen Göteborg, Information via email 2011-06-14
Klein Mikael, Chef intressepolitiska frågor HSO, Information via email 2011-06-14
Olin Elisabeth, Ringsby Jansson Bibbi; Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet – en utmaning
för välfärdssystemet. Göteborgsregionens regionalförbund (GR), FoU Väst, 1:2009
Roos Birgitta, mångfaldsstrateg på ICA AB och projektledare för ICA AB:s; Vi kan mer-projektet. Intervju
2011-06-22
45
Referenser
SCB:s hemsida 2011, lönedatabasen, http://www.scb.se/Pages/SalariesSearch____259066.aspx Hämtad
2011-05-09
SCB:s hemsida 2011. Allmänt om företag och företagsregister, http://www.scb.se/Pages/List____258736.
aspx Hämtad 2011-05-09
Sensus hemsida 2011. Mångfald, http://www.sensus.se/mangfald Hämtad 2011-06-22
SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm, Socialdepartementet
SFS 2009:400. Offentlighets - och sekretesslagen, Stockholm, Justitiedepartementet
Sifos hemsida 2011, reklammätning 2010,www.tns-sifo.se/reklammatningar Hämtad 2011-05-09
SOSFS 2006:5, Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av
ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Stockholm, Socialstyrelsen.
SoS rapport 1997:4, Steget före arbete. Socialstyrelsen, Stockholm
Strömberg Maggie, Byt ut de ungas förtidspension, Svenska Dagbladet (SvD) 2011-06-26
UNT 13/5 2011 ”En bortglömd riskgrupp” (Sarah Wamala generaldirektör, Eva Flygare Wallén och Helena
Bergström/Karolinska institutet, Carl Älfvåg/ generaldirektör Handisam
Örgryte –Härlanda Stadsdelsförvaltning, Arbetskraft i Härlanda, serviceguiden Göteborgs Stad 2011
http://www.goteborg.se/wps/portal/ServiceGuide?sgid=3579&sgtitle=Arbetskraft%20i%20H%C3%A4r
landa%20-%20Serviceguiden Hämtad 2011-05-09
46
SOUL - den sociala ekonomins organisationer i utveckling och lärande
- är ett ESF-projekt som bidragit till att den sociala ekonomins organisationer blivit mer
affärsmässiga, med bibehållna värdegrunder. SOUL har finansierat utbildningen
inom vilken föreliggande SROI-analys har genomförts.