METODMANUAL andra chansen 1 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden I november 2009 började projektet Andra chansen och det pågick till sista december 2012. Som ett av få ESF-projekt blev stora delar av projektet implementerade i kommunens ordinarie verksamhet. I denna manual visar vi de framgångsrika metoder vi använt och hur projektgruppen tänkt om dessa. Författare till denna manual är Ulrika Spinnars, Jesper Bengtsson, Ylva WalterLindgren, Caroline Texhammar, Monica Ahlberg, Tanja Toivanen, Rebecka Liljefors, Sylvia Lundholm, Beata Andersson, Linda Hildorsson, Johan Pettersson och Johan Furenborn. Resultaten har utvärderats av två oberoende utvärderingsföretag, eQuality och Isis kvalitetsinstitut, och de har visat på att metoderna i denna manual ger en hög kvalitet. eQuality har dessutom varit med och kvalitetssäkrat denna manual. Uppsala 1 december 2012 Johan Furenborn, projektledare 2 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden Gemensamma utgångspunkter för personalen i projektet.....................................4 S:t Olofsgatan ...........................................................................................................5 Undervisning ...........................................................................................................12 Specialundervisning ................................................................................................14 Monica Ahlberg Arbetsliv i praktiken ...............................................................................................16 Tanja Toivanen, Rebecka Liljefors, Sylvia Lundholm Studie- och yrkesvägledning...................................................................................22 Beata Andersson, Linda Hildorsson Sociala aktiviteter ...................................................................................................25 Johan Pettersson, Johan Furenborn Linnégymnasiet .......................................................................................................27 Maria Sörgjerd Foton: Johan Furenborn sida 1 och 25, Rebecka Liljefors sida 6,8,12,16 och 26 © 2012 Projekt Andra chansen, Uppsala kommun Vård & Bildning EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden 3 Gemensamma utgångspunkter för personalen i projektet Projektet har varit uppdelat på två olika verksamheter, med inriktning på olika elevgrupper. På Linnégymnasiet har vi en liten grupp med elever som håller på att hoppa av skolan och på S:t Olofsgatan har vi haft en större grupp som har hoppat av skolan. Utifrån de verksamheter som dessa grupper tillhör har arbetssätten sett lite olika ut, men synen på arbetet med ungdomarna har ändå varit likadant. Detta kan sammanfatta några viktiga grundbultar i arbetet med ungdomarna:  Stärka självförtroendet/självbilden – att ungdomarna känner tillit till sig själva och den egna förmågan  Hitta problemen – hitta vägar att lösa dem  Ansvar – att ungdomarna tränas i att ta ansvar  Trygghet – att ungdomarna känner sig trygga med personalen och miljön Alla ungdomar kan utvecklas Det grundläggande är bemötandet av ungdomarna i projektet, att personalen bryr sig om och har ett genuint intresse för ungdomarna. Att personalen förmedlar att de tror att deltagarna kan utvecklas och att de inte är några omöjliga fall är mycket betydelsefullt. En grundläggande faktor är att deltagarna känner trygghet i miljön, att lokalerna är anpassade för verksamheten och att det inte är för många personer att relatera till. Att synliggöra ungdomarna och att stärka deras självförtroende genom positiv förstärkning och att de vuxna engagerar sig och möter varje elev utifrån dennes förutsättningar är en annan viktig del i metoden. Målet är att aktivera dem och att de vill delta i ett socialt sammanhang, att de ser 4 sin del i den egna utvecklingen och inte minst att de tar ansvar för sin egen framtid. Samtalet är det viktigaste verktyget för att arbeta med ungdomarna. Genom samtalet kan vi möta och bekräfta individen och sedan skapa ett brofäste som ger möjligheter för påverkan och utveckling. S:t Olofsgatan Varje deltagare har en mentor som sköter planering, uppföljning av handlingsplanen, har återkommande utvecklingssamtal och håller i kontakter med samarbetspartners utanför projektet, tillexempel med målsmän om eleven är omyndig, socialtjänst eller kontaktpersoner. I arbetslaget har vi många olika kompetenser och tillsammans har vi deltagarens utveckling som gemensamt mål. Ingen yrkessfär är viktigare än någon annan utan alla kompletterar varandra och tillsammans med deltagarna arbetar vi för att de ska nå sina mål. Synen på deltagarna är viktig, att personalen är på samma nivå och inte vill styra med ett ”von oben” perspektiv (- Jag vet nog vad som är bäst för dig lille vän…). Vi arbetar med att identifiera det som hindrar ungdomarna från att arbeta eller gå i skolan och sedan arbeta igenom dessa problem. Viktigt är också att identifiera deltagarnas starka sidor och medvetande göra dem om dessa. Gemenskap skapar trygghet Vi stöttar ungdomarna i att bilda informella grupper i projektet. Om man ingår i en informell grupp med jämnåriga som ser en och stöttar en/saknar en när man är borta, så är det mycket gynnsamt för utvecklingen och närvaron. Personalens arbete tillsammans med stöd ifrån de andra deltagarna är en mycket bra metod mot hög frånvaro. Gemensamma aktiviteter utanför projektlokalen är också viktiga, t ex utflykter, teaterbesök, träning m.m. Tidsfaktorn Det är svårt att bedöma hur lång tid ungdomarna behöver i projektet. En del ungdomar är som ett isberg med lite synlig problematik och en stor underliggande 5 problembild. Andra har tydliga problem men som ibland är lättlösta. Utvecklingstempot baseras på deltagarnas behov och möjligheter. Man får ha tålamod och man vet inte när en deltagare kommer att blomma upp, från att inte ha utvecklats alls under ett halvår till att plötsligt klara av mål efter mål. Rekrytering Ungdomarna rekryteras in i projektet på två sätt, antingen från CVL, om de redan hoppat av gymnasieskolan eller av studie- och yrkesvägledaren (Syv) från den avlämnande gymnasieskolan. När det kommer ungdomar från gymnasieskolan har projektledaren ett informationsmöte med den presumtiva deltagaren, Syv och eventuell målsman. Efter detta tar den presumtiva deltagaren ställning till om den vill vara med i projektet, och vid start blir det då en startintervju. Vid rekrytering från CVL ger de den grundläggande informationen och sedan kommer de direkt till startintervju med de deltagare som vill börja. Vid startintervjun används en blankett för insamling av relevanta data rörande såväl historik samt nutid och framtidsplaner, se bilaga 3b. 6 Startmodell för deltagarna Gymnasieskolan CVL (Centrum för vuxnas lärande) Informationsmöte med projektledaren Startintervju Individuell studie- och utvecklingsplan upprättas Samtal med andra yrkesgrupper i projektet Arbete i projektet 7 Information och kommunikation Dokumentation Alla data om ungdomarna samlas i en databas om de godkänt detta enligt personuppgiftslagen PUL. Alla blanketter arkiveras. Extern information För att informera om projektet till presumtiva deltagare och andra i dess omgivning, har vi skapat informationsmaterial. Denna information finns tillgänglig via:    Informationsblad Hemsida: http://www.andrachansen.info Film Intern kommunikation Alla deltagare har en mentor som är en kontaktyta mellan projekt och deltagare. Vem som skall vara mentor beslutas av arbetslaget. Mentor är också informationsbärare och har överblick över det som deltagaren gör i projektet Mentorn vet vilka insatser som är planerade, och vid olika förändringar av planeringen för deltagarna skall mentorn informeras. Vi anser att det är viktigt att skapa tillgänglighet, tydlighet och struktur för deltagarna. Att veta var, hur och att, jag kan hämta information oavsett var jag befinner mig, hemma eller på skolan, skapar trygghet. Att informationen alltid är korrekt, ofta uppdaterad och lättläst, underlättar för alla. Vi har använt oss av sociala medier, både en blogg och Facebook, men även att göra sms-utskick och ha en traditionell anslagstavla, för att nå ut med den information vi vill att deltagarna ska ta del av. I dessa fall har det till största delen varit en envägskommunikation, projektpersonal till deltagare. Bloggen är idag nedlagd och ersatt av en sluten Facebookgrupp som är vårt digitala forum. 8 Sms Vi har jobbat med utskick via sms för en extra påminnelse vid behov. Att skicka sms via Telias program sms i datorn underlättar grupputskick och där kan meddelandet skickas vid en viss tidpunkt. Det finns även arbetsmiljömässiga vinster med att skriva sms på datorns tangentbord istället för att knappa in det på en telefon. Grupp på Facebook Det är en sluten grupp för deltagarna och personalen i projektet. Gruppens medlemmar får information och har möjlighet att kommunicera direkt via inlägg, meddelanden eller chatt. Här har vi lätt att nå ungdomarna och ser när de har läst inläggen. Mobilen som hjälpmedel Dagens moderna mobiler är ofta deltagarnas bästa vän och de har möjligheter att vara ett stöd i vardagen. Att använda mobilens kalenderfunktion till att lägga in schemainformation och planering har visat sig vara till stor hjälp för många, att lägga in viktiga telefonnummer, till skolan, praktikplatsen så de finns där lättillgängliga när de behövs. De når även Facebook och vår grupp där via mobilen. Att visa på deltagaren dessa funktioner och skapa rutiner i användandet har vi inte haft som någon fast punkt utan mer visat vid behov. Det finns stora utvecklingsmöjligheter inom detta område. Rutiner Varje vecka har personalen:  Ett arbetslagsmöte med fast dagordning. All personal deltar i detta möte.  Ett elevhälsomöte (EHM). Närvarande är elevens mentor, kurator, speciallärare, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare samt projektledaren. Där tas deltagares situation upp utifrån hälsoperspektivet och/eller andra hinder för utveckling. 9  Varje månad har vi klasskonferens, där vi går igenom alla deltagare, alternativt projektmöte med fokus på projektet eller husmöte om projektet med deltagarna. Ärendena som skall tas upp på elevhälsomötet aktualiseras dagen innan på arbetslagsmötet. På klasskonferensen går vi igenom alla deltagare i projektet och stämmer av att allt löper enligt planering. Där det inte fungerar som det ska försöker vi utifrån våra olika professioner att identifiera problem och hitta lösningar. För deltagarna I starten träffar alla deltagare jobbcoach, fritidspedagog, syv, kurator och lärare för enskilda samtal. Alla deltagare har ett hälsosamtal med skolsköterskan. Deltagarna har ett möte per vecka med sin mentor, eller oftare vid behov. Utvecklingssamtal hålls varje termin med alla elever samt målsman om eleven är under 18 år. Ett ”husmöte” genomförs en gång/månad med alla deltagare och personal, för information och allmänt utbyte av idéer som rör projektet eller beslut. När deltagare slutar i projektet håller mentorn i ett avslutningssamtal. Individuell studie- och utvecklingsplan, ISU Planen skapas utifrån det som kommit fram på startintervjun. Den ska innehålla en studieplan och en utvecklingsplan för andra sidor som eleven behöver utveckla. Ungdomarna är delaktiga i utformandet, eftersom det är viktigt att de känner att planen är deras och att den utgår från deras behov. ISU följs upp av mentor och elev. Eventuella korrigeringar görs i samråd med övrig berörd personal, elev och mentor. Studieplanen sköts av mentorn men studievägledaren ansvarar för att planen blir så optimal som möjligt för deltagarens fortsättning efter projektet. 10 Frånvaro Varje morgon före 9.15 kollas närvaron. Frånvarande elever rings upp av vår fritidspedagog. Några får sms istället för samtal om det är effektivare. Vid återkommande frånvaro kontaktar mentorn eleven för att ha ett samtal om hur man kan komma tillrätta med frånvaroproblemet. Om man inte kan häva frånvaron på detta sätt träder handlingsplanen mot stor frånvaro in. Frukost, lunch och frukt Frukost serveras kl 9.40–10.00 detta för att ungdomarna som inte hinner/orkar/kan äta frukost skall kunna få i sig något. Elever och personal äter lunch tillsammans mellan 12.00 och 13.00. Gemensam lunch skapar en positiv atmosfär i verksamheten. Personal och ungdomar möts i en informell situation för att kunna skapa en bra kontaktyta och trivsel. Frukt finns att äta under hela dagen. 11 Undervisning Av Ylva Walter-Lindgren, Ulrika Spinnars, Jesper Bengtsson, Caroline Texhammar Upplägg Vi har undervisning i små grupper om maximalt 10 elever. Några få elever har haft undervisning enskilt. Det beror oftast elevens svårigheter att vara i grupp. Det har i undantagsfall även varit rena distanskurser. Evelina och Ulrika jobbar med matematiken De kurser som getts på gymnasienivå har varit:  Svenska A och B samt 1 och 2  Matematik A, B och C samt 1 och 2  Engelska A och B samt 5 och 6  Samhällskunskap A  Historia A Från hösten 2011 gäller de nya kurserna i nya läroplanen GY -11, som ersätter de gamla A och B kurserna. Några enstaka kurser har köpts in till enskilda deltagare för att göra dem anställningsbara eller för att sporra dem till vidare studier. Det har exempelvis varit kurser i arabiska, fysik, kemi, bild samt handelsämnen, körkortsteori och truckkortsutbildning. 12 Vi har även haft kurser på grundskolenivå inom svenska, matematik och engelska för de ungdomar som inte haft godkänt i dessa ämnen. Metoder i ämnena Varje elev har en egen planering utifrån sina grundkunskaper och förutsättningar. Denna plan revideras löpande i samtal och i samarbete med eleven, allt för att han/hon skall utvecklas och ta ansvar för sin egen inlärning. Om eleven har påbörjat kursen tidigare kontaktar vi skolan för att få reda på vad eleven gjort tidigare. Många av lärarna, som eleverna har haft tidigare, har mycket god kontroll på hur långt eleverna kommit i sina kurser och vi har fått detaljerade svar av ungefär 90% av lärarna. Deltagarna skiljer sig åt på flera punkter. Motivationen, lusten och arbetsfliten är så pass varierande att det är mer eller mindre omöjligt att bedriva en helklassundervisning. Det positiva med denna aspekt är att deltagarna, förutsatt att de har en egen drivkraft, mer eller mindre kan arbeta helt på egen hand på en plats där de känner sig motiverade och inte blir bundna till lektionssalen. Alternativa lösningar är till exempel att deltagarna får arbeta hemifrån med sina individuellt utformade uppgifter. Detta hjälper deltagare, som inte känner sig bekväma i klassrumssituationen, att trots detta ändå kunna utföra de moment som ingår i de ämnen som de läser. För att varje elev skall hamna på rätt nivå inom ämnet har lärarna:  Samtal med varje elev om tidigare skolsituation/kunskaper i ämnet  Presentation av kursen där deltagaren själv får komma med förslag och önskemål om kursinnehållet.  Genomgång av hur mycket tid som måste läggas ner för att avsluta kursen.  Tillsammans med eleven bestäms vilka moment som återstår av en kurs.  En planering/studieplan uträttas utifrån det samtalet. 13  En generell kursplanering.  Fortlöpande revideringar av studieplanen Det är även viktigt att vara lyhörd och fånga upp elevernas idéer om vad undervisningen skall omfatta eller om man kan koppla undervisningen till deras egna intressen. Specialundervisning Av Monica Ahlberg Att göra det omöjliga möjligt Av den kartläggning som görs när ungdomarna börjar i projektet framgår att flertalet ungdomar gjort ett aktivt val att gå på Andra Chansen, som ett led i en omvärderingsprocess. Ungdomarna befinner sig i olika faser med olika frågeställningar som: Vilka styrkor eller svagheter har jag? Hur lär jag mig bäst? Vilka färdighetsbrister kan åtgärdas? Hur mår jag? Många av projektets ungdomar har ett brett spektrum av svårigheter på många plan och är i behov av sociala och medmänskliga färdigheter, organisatoriska färdigheter och tekniska färdigheter. Specialundervisningen är ett fritt val, och det är viktig att så tidigt som möjligt få en kontakt med de deltagare som behöver en insats.. En särskild lokal för specialundervisning är en förutsättning för ett bra arbete. Många ungdomar har fastnat i gamla svårigheter, de har provat många metoder över tid alternativt aldrig fått den hjälp de behövt. Det behövs kreativitet och ett okonventionellt arbetssätt för att hitta en tråd att nysta i. Alla ungdomar har inte alltid den ork och motivation som krävs för att ta itu med sina svårigheter. Det krävs hårt arbete för den som måste ta igen förlorad baskunskap alternativt erövra den på nytt. 14 Flertalet av projektets ungdomar har svårigheter med matematik. Kartläggning av grundläggande matematiska färdigheter ger information till deltagaren om eventuella kunskapsluckor, till detta finns ett speciellt material. Minnesproblematik och matematiksvårigheter hänger ihop. Beror mattesvårigheter på att grundläggande matematikkunskaper har fallit i glömska eller har nödvändig kunskap aldrig erövrats? Finns andra orsaker till att det är svårt med matte? Det är bra att skaffa sig en förmåga att återkalla information som lagrats. Matematik- och läsinlärning kräver sina färdigheter och är inte helt enkla att genomföra vid vuxen ålder, framför allt kan det vara tidskrävande. Läsning kräver både visuella och auditiva färdigheter. Genom specialundervisningen kan ungdomar få motivation att ta itu med sin framtidsplan. Många vet egentligen vad de behöver men har svårt att se eller tro på hur de kan gå vidare. Individuella metoder inom specialundervisningen:  Utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi  Intensivträning av: Avkodning, lästakt, läsförståelse, stavning  Grundläggande matematik och kartläggning av matematiksvårigheter/dyskalkyli  Arbete med att hitta deltagarens: inlärningsstil, studieteknik, hjälpmedel och strategier.  Upprätta enskilda åtgärdsprogram och nätverkskontakter Generella metoder i verksamheten:  Studiestöd vid enstaka moment (operativt)  Arbetsminnesträning med Robomemo  Genomgång av gjorda utredningar  Genomförande/analys av testning, läs, skriv, stavning, ordförståelse  Samtal om studiegång – såväl tidigare som aktuell  Råd och stöd (konsultativt till övriga personalgruppen) 15 Arbetsliv i praktiken Av Rebecka Liljefors, Sylvia Lundholm och Tanja Toivanen Arbete – ett medel och ett mål Fermisk med sin handledare Kirsi I projektet Andra chansen är praktik och arbetsmarknad en av hörnstenarna. Praktik och arbetsmarknadskontakter, som en del av deltagarnas planering, fyller flera funktioner i projektet. Man kan se arbete som både ett medel och ett mål i sig själv. Ett medel i avseendet att man kan använda sig av en arbetsplats för att arbeta med inkludering, omvärldskunskap, delaktighet, fysisk, psykisk och psykosocial rehabilitering och träning. Arbete kan också ses som ett mål i sig själv, i avseendet att erhålla egen försörjning, meriter och etablera sig på arbetsmarknaden. För att kontakten med arbetslivet skall upplevas meningsfull behövs struktur och planering i samverkan med deltagaren och de kontakter som tas med arbetsmarknaden Coachens roll I projekt Andra chansen är coachens roll att leda och samordna, handleda och stödja, både deltagare och process gentemot arbetsmarknad och praktik. Arbetet syftar till att göra praktiken till en värdefull och användbar erfarenhet för den enskilde i den situation och utifrån de omständigheter som är möjliga. Deltagaren 16 skall så långt som det är möjligt involveras och engageras i planeringen. Beroende på deltagarens personliga förmågor och förutsättningar, och syftet med praktiken, bör även medverkan av deltagarens sociala nätverk beaktas. Jobbcoachens ambition är att så många elever som möjligt ska ha skrivit ett välformulerat och strukturerat CV med hjälp av coachens handledning och stöd. Detta ska ske under den tid som eleven deltar i projektet. Jobbcoachen samarbetar bland annat med Jobbcenter, Arbetsförmedlingen, kommunen samt andra berörda verksamheter för att kunna hjälpa varje individ efter deras önskemål och förutsättningar, vare sig det gäller att hitta praktikplats eller att på annat sätt få stöd för att komma närmare arbetsmarknaden. Det är viktigt att få deltagare att börja tänka på arbetslivet och vad som komma skall efter deras tid i projektet. Som coach är det betydelsefullt att ge elever nyttig och användbar information kring arbetsmarknad och arbetsliv. Metod För att försöka få eleverna att börja en tankeprocess kring arbetsliv och arbetsmarknad, kan ett viktigt steg vara att skriva CV. När man skriver ett CV bör deltagaren fundera kring sin egen personlighet och fråga sig; vilka är mina styrkor? På vilket sätt kan jag använda mina styrkor ute i arbetslivet? Det är också viktigt att identifiera sina svagheter för att kunna få en tydligare förståelse för vilka typer av jobb som kan passa bra och mindre bra för deltagaren. Det finns även en möjlighet att få träffa en arbetspsykolog, som på ett djupare plan kartlägger deltagarens förmågor och tillkortakommanden. Denna utredning kan ge viktig information som deltagaren kan använda sig av när det handlar om att hitta en lämplig praktik eller ett arbete som kan matcha individens behov och förutsättningar. Som coach vill man ge deltagare i projektet tips och råd på hur dem kan gå tillväga när de söker jobb, och vad man bör tänka på för att öka sina chanser att få arbete. Det finns också möjlighet att träna anställningsintervjuer med deltagare. När deltagaren bestämt sig för att han/hon vill praktisera har vi det första mötet. Vi träffas och pratar om deltagarens intressen och önskemål. Drömyrke? Drömarbetsplats? Hur deltagaren vill använda sin möjlighet att göra praktik? Vilket syfte och mål har han/ hon med att praktisera? Det vill säga vad ska ha hänt 17 under praktikperioden för att deltagaren ska känna sig nöjd när den avslutar praktiken? Vi tar reda på andra faktorer som är viktiga för att hitta rätt arbetsplats. Var ska arbetsplatsen ligga? Nära hemmet eller spelar det ingen roll? Ska det vara en lugn arbetsplats eller mycket fart och rörelse? Få eller många anställda? Sedan pratar vi om start, vilka tider och hur många dagar, deltagaren ska arbeta, vad syftet med praktiken är, om det är något deltagaren behöver tänkta på och hur lång provperioden ska vara. Allt arbete vi gör tillsammans går ut på att hitta en arbetsplats som matchar deltagarens intressen och behov inom rimliga gränser. Frågorna inför praktiken kan vara:  Hur vill jag se min framtid, på kort och lång sikt?  Vad vill jag prova på att arbeta med på praktikplatsen?  I vilken omfattning kan jag praktisera just nu?  På vilket sätt kan jag förbereda mig?  Hur ser miljön och sammanhanget ut där jag vill vara?  Vilket stöd kan jag behöva?  Hur kan jag kontakta arbetsplatsen? Kontakt med arbetsplatsen När deltagaren bestämt vilken arbetsplats han/hon skulle vilja praktisera på undersöker vi möjligheterna för dem att ta emot honom/henne. Det bästa är att deltagaren själv presenterar sig på det sätt han/hon finner möjligt. Det kan vara genom besök, telefonsamtal eller via mejl. Jobbcoachen kontaktar arbetsplatsen i de fall deltagaren uttrycker att de inte klarar det. Studiebesök När arbetsgivaren säger ja till att det finns möjlighet till praktik gör deltagare och jobbcoach, ett första besök på arbetsplatsen. Syftet med besöket är att deltagaren får träffa arbetsgivaren, se arbetsmiljön och arbetsuppgifterna. Arbetsgivaren får träffa deltagaren. På mötet fattas inga beslut utan båda parter får en betänketid 18 på ett par dagar. I vissa fall kan beslut fattas vid detta tillfälle, då det inte finns någon tvekan från båda parter. Efter besöket träffas jobbcoachen och eleven och diskuterar följande:  Vilket intryck fick jag av arbetsplatsen?  Vilken support kan jag behöva? Överenskommelse för praktik När både deltagaren och arbetsplatsen sagt ja till en praktik träffas vi igen, arbetsgivare, deltagare och jobbcoach, för en överenskommelse. Då pratar vi om start, vilka tider deltagaren ska arbeta, syftet/mål med praktiken, om det är något han/hon behöver tänka på och hur lång provperioden ska vara. Start av praktik Jobbcoachen informerar deltagaren innan start att i början av en praktik är det mycket nytt som händer och att man ska vara förberedd på att man kan bli ganska trött en tid i början. Här gäller det att deltagaren har tålamod och håller ut, för det kommer att bli lättare ju längre tiden går och ju mer man kommer in i arbetet. God kommunikation mellan elev och handledare på arbetsplatsen underlättar samt kontinuerlig kontakt med jobbcoachen i projektet är mycket viktig. Uppföljning av provtid Provtiden för praktik kan vara från ett par veckor till en månad. Trepartssamtal hålls med arbetsgivare, deltagare och jobbcoach på arbetsplatsen. Jobbcoachen ber deltagaren berätta om sitt arbete vad han/hon fått göra. Andra frågor kan vara:  Hur upplever jag praktiken? Vad fungerar bra/mindre bra?  Vad har blivit annorlunda eller bättre sen jag började praktisera?  Behöver något planeras annorlunda inför fortsatt praktik? 19 Här fattas det beslut om deltagaren vill fortsätta, får fortsätta och hur vi ska gå vidare. Man gör ändringar om det behövs, det kan gälla exempelvis arbetstider eller arbetsuppgifter. Fortsatta uppföljningsmöten Ett möte med arbetsgivaren/handledaren, deltagaren och jobbcoachen på arbetsplatsen, där deltagaren får feedback på arbetet och möjlighet att berätta om det är något problem. Jobbcoachen har kontinuerlig kontakt med deltagaren och handledare under tiden praktiken äger rum för att vara införstådd i vad som händer kring deltagaren. Avsluta praktiken När deltagaren nått målet med sin praktik, om han/hon kanske går vidare till en anställning, praktiken har varit tidsbestämd, eller om han/han av någon annan anledning inte vill vara kvar på praktikplasten, avslutas praktiken. Ytterligare ett trepartssamtal hålls för att deltagaren ska få ta del av hur hans/hennes arbetsinsats varit, vad han/hon gjort bra och vad han/hon kan tänka på för att lättare få arbete. Deltagaren har rätt till referens och arbetsintyg. När deltagaren har avslutat sin praktik har jobbcoachen ett samtal med deltagaren där man diskuterar hur deltagaren upplevt praktiken. Vi samtalar om såväl positiva som negativa aspekter kring praktiken och om vad deltagaren kan ta med sig från sin praktik inför kommande utmaningar. Vi går även igenom detaljer som finns med i det praktikintyg som eleven ska ha fått med sig från sin handledare. Det är angeläget att man samtalar kring vad som fungerat bra och mindre bra för att eleven ska få en förståelse för vad som eventuellt kan göras annorlunda inför tänkbar kommande praktik eller arbete. 20 Samarbete Jobbcoach/Studie och yrkesvägledare Jobbcoach och Studie och yrkesvägledare anordnar ett arbetsmarknadsprojekt i form av gruppaktiviteter som äger rum ca 5 gånger och riktar sig till elever som behöver mer kunskap om arbetsmarknaden. Allt arbete som görs är för att kunna bygga upp deltagarnas kunskaper om arbetsmarknaden samt deras självkännedom och självkänsla. Med andra ord kan man säga att det handlar om att förbereda deltagarna med så många verktyg och kunskaper som möjligt, för att ge dem en större trygghet inför den dagen då det är dags att söka jobb på riktigt. Arbetsförmedlingen Jobbcoachen har möjlighet att följa med deltagare till AF i de fall som så önskas. Detta för att deltagaren ska få träffa en handläggare som särskilt arbetar med gymnasieungdomar i behov av extra stöd. Besöket på arbetsförmedlingen gäller i högsta grad de elever som är på väg ut ur projektet och vill komma ut i någon form av sysselsättning. Under besöket får deltagaren veta vad arbetsförmedlingen kan göra för den enskilde och sedan ta ställning till vilket steg eleven väljer att ta. Nästa steg kan exempelvis innefatta arbetsträning på en intern arbetsplats i kommunen, en praktikplats eller hjälp via ett personligt ombud. Arbetsplatsbesök/ Träff I vissa fall då deltagaren är specialintresserad av ett yrke och det är svårt att skapa en praktikplats, så har vi bestämt träff med en yrkesutövande person så deltagaren kan få en inblick i hur den personen arbetar. Tillexempel har vi träffat en regissör, en artist/sångerska och varit på ett dataspelsföretag. För några deltagare har vi höjt deras kompetens genom kurser kopplade till deras praktikplatser. En praktik på Bygg Max + Truckförarutbildning ledde till anställning på Bauhaus. En praktik på Jedes kaffe-+ körlektioner och självstudier i körkortsteori ledde till anställning på Arlanda. 21 Studie- och yrkesvägledning Av Linda Hildorsson och Beata Andersson Att hitta vägar vidare De allra flesta ungdomar som befinner sig i verksamheten har ett stort behov av studie- och yrkesvägledning. Somliga vet vart de vill och behöver hjälp att hitta rätt väg dit, andra är väldigt vilsna och vet inte överhuvudtaget vad de vill. Alla deltagare ska någon gång göra ett val för att komma vidare i livet, och detta är för många förknippat med oro och ångest. Alla deltagare träffar studie- och yrkesvägledaren, men olika många gånger utifrån behov. Vissa ungdomar har vägledning som en del i sitt schema med regelbundna träffar hos vägledaren. De kan då arbeta med självbild, egenskaper och intressen såväl som yrkes- och studieinformation. Målet är att ungdomen ska få en klarare bild av vem den är och vilka alternativ som finns efter Andra chansen. Studie- och yrkesvägledning kan också fungera motivationshöjande. Om deltagarna vet varför de studerar eller praktiserar, om de har ett mål att arbeta mot, blir motivationen för närvaro större. Under läsåret åker vi till mässor, som exempelvis SACO-mässan och olika jobbmässor. För intresserade elever ordnas skolbesök under året, till exempel på gymnasieskolan, Uppsala folkhögskola eller annan vuxenutbildning. Studie- och yrkesvägledaren informerar också i grupp om de olika studievägar som finns och vad de innebär. 22 Kuratorns arbete Av Gunlög Johansson Samtal för utveckling Ungdomarna som kommer till projektet har eller har haft svårigheter av olika slag som hindrat deras skolgång och medfört avhopp från gymnasiet. Ett stort flertal har prövat flera olika program utan att lyckats slutföra dessa. Bakom etiketten ”skoltrött” döljer sig därför mångahanda psykiska och själsliga svårigheter. Det kan röra sig om depressioner, ångesttillstånd, relationsstörningar, sorg, bristfällig självkänsla, separationsproblematik och skolfobier. Vår främsta uppgift kan därför sägas vara att undanröja de psykiska, inlärningsmässiga och sociala hinder som har skapat de svårigheter som individen befinner sig i. Målet är att ge självinsikt, framtidstro och hopp. I detta arbete är det av stor vikt att skapa en positiv anknytningsmiljö. I modern hjärnforskning har man kommit fram till att hjärnan behöver ett känslomässigt samspel för att utvecklas. Omsorgssvikt i tidiga år kan därför ge svåra konsekvenser för en ung människa både vad gäller psykiskt mående och inlärning. Tonårstiden medför i sig stora omvälvningar och omedvetet psykiskt material strävar efter att få komma till ytan och bearbetas. Inom projektets ram finns det möjligheter till terapeutisk behandling och hjälp. Jag försöker fånga upp och söka upp elever som jag tror behöver samtalshjälp. En väg till kontakt sker även via våra återkommande elevvårdsmöten där berörd personal tar upp oro kring en elev. En annan ingång kan vara en intuitiv känsla redan vid startintervjun eller vid det första samtal som jag har ambition att genomföra med alla nya elever. En elev kan gå en längre eller kortare tid i samtal. Som en inledning brukar jag genomföra något som jag kallar ”Livslinjen” Det går i all sin enkelhet ut på att göra en kartläggning av elevens liv. Svåra händelser som påverkat i form av separationer, dödsfall, omsorgssvikt, sjukdomar, mobbning och perioder av 23 nedstämdhet. Vi gör sedan tillsammans en känslomässig kurva som på ett lättfattligt sätt visar hur livet har gestaltat sig. Det kan visa hur en händelse här och nu kan kroka i en tidigare liknande händelse. Övergivenhetsångest, beroende och separationsproblematik har oftast sina rötter långt tillbaka i tiden och att förstå och hjälpa ungdomen att sätta ord på sina känslor är en väg till helande. En framgångsfaktor tror jag är regelbundenhet och tillgänglighet och att skapa en trygg ram kring samtalen. Återigen kommer den livsnödvändiga anknytningen in i processen. I all behandling är relationen och alliansen det som gör det möjligt att öppna upp för insikt och förändring. Det är av stor vikt att hjälpa unga människor i tid. Risken är annars att ett dåligt mående permanentas och senare medför en psykiatrisk problematik av mer kronisk karaktär. Att kuratorn som ska hjälpa dessa ungdomar har en adekvat vidareutbildning i form av psykoterapeutisk kompetens är därför självklart. Det gör det möjligt att identifiera de problem och hinder som finns och att erbjuda en regelbunden samtalskontakt. Det är också viktigt att vid behov remittera eleven vidare för psykiatrisk bedömning. Detta kan gälla i fall av svårare depressioner och ångesttillstånd eller vid behov av neuropsykiatrisk utredning. 24 Aktiviteter Av Johan Furenborn och Johan Pettersson En viktig länk i kedjan Vi gör en hel del aktiviteter utanför den ordinarie planeringen för deltagarna i projektet. Det kan vara ridning, golf eller teaterbesök som genomförs i mindre grupper om ca 10 ungdomar. Friluftsdagar gör vi i stor grupp med 30- 40 ungdomar, då är det tillexempel alpint och pulka på vintern och kanot, tennis och klättring på vår och höst. På de stora friluftsdagarna är all personal med och på de mindre endast några stycken. Det är många gånger som personalen fått se nya sidor hos deltagarna i projektet på dessa friluftsdagar, det är även deltagare som hittat nya sidor och talanger hos sig själva. Ett mycket viktigt mål med våra aktiviteter är det rent sociala, att skapa kontakter mellan deltagarna. Inom tjejgruppen har några uttryckt att de är ensamma och känner ingen i projektet, och vi har sett att det finns några killar med liknande problematik. Därför har vi lagt stor vikt vid att skapa aktiviteter som kan locka alla att vara med. Vi har sett att de Nancy och Martin i Kungsberget ungdomar som fått ett socialtnätverk i projektet blommat upp, och deras närvaro har ökat. Denna sociala träning stärker ungdomarna och utvecklar de med socialproblematik så att de blir mer anställningsbara. Ett annat viktigt mål är att visa på olika fysiska aktiviteter samt skapa kontakter med det lokala föreningslivet, därför ordnar fritidspedagogen fysiska aktiviteter. Det kan vara allt från att rida islandshäst till bågskytte eller golf. 25 Vi har gymkort på Sats som vi personal och deltagare använder tillsammans. Detta eftersom forskning har visat på att fysisk aktivitet visat sig gynna såväl den kognitiva utvecklingen som välbefinnandet i allmänhet. På skolloven anordnar fritidspedagogen aktiviteter för de ungdomar som inte vill vara lediga eller behöver behålla en sund dygnsrytm. Estetiskverksamhet utifrån ungdomarna En del deltagare har efterfrågat att få utveckla sig inom det estetiska området och vi har prövat några olika modeller för estetisk verksamhet i projektet. För en del av ungdomarna har det varit väldigt värdefullt att få arbeta med sina estetiska uttryck. Det har varit två grupper som har haft musik som tema. I den ena var det ett fokus på att spela gitarr, bas, piano, trummor och sjunga. I den andra handlade det om att uppleva musik och lära sig musikhistoria. Det är inga kurser som gett betyg, utan man går dem för sin egen utvecklings skull. Här är även ett underliggande fokus på att skapa kontakter mellan deltagarna. Det har även varit enskild undervisning i gitarr och elbas. Inom bild och form har vi haft en grupp som läst för betyg, men det har här varit ett kombinerat fokus av både betyg och personlig utveckling. Studiebesök För att få deltagarna att möta verkligheten samt skapa kontakter gör vi studiebesök på arbetsplatser, institutioner och annan verksamhet som deltagarna kan ha nytta av. Det kan både vara i grupp eller enskilt beroende på intresse från våra ungdomar och möjlighet att få komma på besök på den aktuella platsen. Initiativ till och planering/genomförande av dessa besök görs av alla som arbetar i projektet. Stephanie på studiebesök 26 Linnégymnasiet Av Maria Sörgjerd Projektet Andra chansen har för Linnégymnasiets del inneburit möjligheter att satsa extra på några elever som bedömts ligga i riskzonen för att inte klara av gymnasiestudierna. Ett schablonmässigt antal på 10 elever samtidigt beräknades rymmas inom ramen för projektet. Inledande rutiner Det första steget var att identifiera vilka elever som behöver stöd. Några av eleverna valdes ut genom att skolan hade tillgång till bakgrundsinformation, till exempel genom att förälder berättat om en sjukdom eller dysfunktion. Andra elever valdes ut efter att hög frånvaro signalerat att något inte stått rätt till. Elevernas registrerades vid ett inledande möte som syftade till att kartlägga elevernas behov. Åtgärdsprogram upprättades med beskrivning av vilka åtgärder som kommer ifråga och hur tidsplanen skulle se ut. Ibland ansågs det lämpligt att koppla in även kurator. Stödjande samtal och kontinuerlig kontakt med eleven Kärnan i verksamheten har varit individuella samtal mellan eleven och mig som specialpedagog. Jag har haft målsättningen att boka in en fast tid i veckan avsedd för möte. I vissa fall har det rört sig om flera gånger i veckan. Med tanke på att eleverna i målgruppen har hög frånvaro har emellertid många elever haft svårt att komma till möten som är bokade på förhand. I dessa fall har jag letat upp eleven på skolan för ett spontant möte, t ex i anslutning till att en lektion slutat. Om en elev varit borta under några dagar eller längre tid har det varit nödvändigt att kontakta eleven på annat sätt. Eleven har själv angivit om hon/han helst vill bli kontaktad via e-post eller telefon. Sms har varit sätt att snabbt nå ut med information. 27 De individuella samtalen har haft olika syfte och inriktning. Det har rört sig om elevernas egna reflektioner. Det har varit samtal om studieteknik och struktur men också allmänt peppande samtal. Jag har hjälpt eleven att sätta upp kortsiktiga mål, först per dag, sedan på längre sikt. De individuella mötena med eleverna har ofta handlat om att underlätta för eleven att komma tillbaka till skolan efter sin frånvaro. Slutsatser: Jag har genom de täta kontakterna skapat mig en överblick över elevens situation. Eleven har sett sig sedd genom den täta kontakten med en vuxen på skolan. Elever med ADHD har fått struktur och möjlighet till information. Elever med social fobi har känt tillit till en person på skolan att vända sig till. Elever som varit borta mycket har genom mig haft lättare att få reda på vilka skoluppgifter som ska göras inför olika kommande lektioner. Extra lektionstid Extra lektionstid har erbjudits under olika former. Elever som varit borta på grund av dålig fysisk eller psykisk hälsa har antagits ha lättare att komma ikapp i sina ämnen om de får extra lektioner. Det har anordnats repetitionskurser i svenska A och B, matematik A och psykologi A. Lektionerna har gått i ”repris” och för eleven har det inneburit en möjlighet att reparera ett underkänt betyg. Det har även anordnats så kallade ”studiestugor” där olika ämneslärare t ex i historia, samhällskunskap, religion eller matematik funnits till hands. På studiestugan har eleven haft möjlighet att ställa frågor direkt till läraren och det har varit få elever där samtidigt. Vidare har jag gjort försök till undervisning som påminner om distansupplägg till exempel inspelade lektioner inom psykologi som lagts ut på Youtube. Slutsatser: Extralektioner bör betraktas som en nödåtgärd. Eleverna måste förstå att det är en ynnest att få möjligheten till dessa extra chanser som den extra undervisningen innebär. Risken finns att eleverna inte kommer vid dessa tillfällen heller. Det finns risk med att prova mer av det som inte funkat förut. För några elever har det dock fungerat riktigt bra. (Se projektets betydelse på individnivå.) 28 Ge struktur i vardagen Mötena med eleven har många gånger tjänat till att öka elevens struktur och kontroll över situationen. Innan ett elevmöte har jag förberett mig genom att samla in material och information i elevens olika ämnen från elevens lärare. Sidor på Internet där eleven kan gå in och titta har varit en annan möjlighet. Jag har vid några tillfällen skickat hem material till elev som varit sjuk under längre tid. Vidare har jag anordnat studieteknik-föreläsningar där alla skolans elever varit välkomna. Slutsatser: Att be lärare om information måste ske på ett sådant sätt att det inte stör lärarna i deras arbete. Ett system med ämnesfack har införts. Det ska betonas att eleverna måste lära sig att ta eget ansvar, de får inte hjälpas för mycket. Skolan kan hjälpa till genom att förse eleven med egen pärm, kollegieblock och kalender. Det betonas också att man bör ställa olika krav på olika elever. Försöken med studieteknikföreläsningar föll platt, eftersom de elever i Andra chansen som behövde det mest inte gick dit. Samarbete inom skolans verksamhet och med externa kontakter Samarbetet inom skolan med andra lärare har varit viktigt eftersom jag kontinuerligt har behövt samla information om elevens uppgifter och hur det går i de olika kurserna. Samarbete har jag även haft med föräldrar som fått information om elevens uppgifter och vid behov har kunnat skjutsa eleven till skolan. Vidare har skolan inom ramen för projektet inlett samarbete med andra instanser. En psykolog på Spången har rådfrågats kring rutiner inom ungdomspsykiatrin. Jag har följt med en elev till Iris Hadar, estetiskt program för unga vuxna med funktionshinder. Samarbete med Hikikumori, ett projekt som arbetar med gruppen ”hemmasittare” kan bli aktuellt i framtiden. Slutsatser: Samarbete med andra lärare och föräldrar är alltid av godo och inget nytt för projektet. Andra chansen har dock bidragit till att skolans personal fått upp ögonen för vilka kontakter i samhället som finns för ungdomar och unga vuxna med psykiska problem. 29 Extra satsningar på idrott och matematik Två ämnen, idrott och matematik, har under 2011/2012 fått extra resurser finansierade av Andra chansen (totalt 10%). Idrott är ett kärnämne som alla elever måste läsa för att få fullständigt betyg, men ett ämne som många elever har svårt med. Inte minst eleverna inom Andra chansen upplever idrottslektionerna som påfrestande. Under 2010 satsade jag extra på idrotten inte bara genom att följa med till idrottslektionerna, utan att dessutom vara med under lektionerna för att stödja eleverna. Under 2011/2012 finns istället för mig en extra idrottslärare med under lektionerna. Detta gör att idrottslektionerna i högre utsträckning kan individanpassas. I matematik A erbjuds en extrakurs under 2011/12 för elever med IG. Under höstterminen har det även införts en ”mattestuga”, där alla elever på skolan är välkomna. Jag har kontinuerlig kommunikation med matteläraren för att stämma av hur det går för eleverna. Jag tänker mig att detta har en preventiv funktion, för att tidigt kunna fånga upp elever med svårigheter. I samband med höstterminen 2012 införde jag en ny metod, så kallade ”arbetspass”, som fördes in i elevernas schema och blev närvarogrundande. Arbetspasset vände sig främst till elever som inte förmådde att självständigt arbeta med uppgifter och läxor, utan behövde stöd för att komma igång. För några av eleverna fanns en ADHD-problematik i grunden. Det har funnits flera syften med dessa arbetspass. Arbetspasset schemalades på lämpliga håltimmar. Under en av de schemalagda arbetspasstiderna hade eleverna haft historia lektionen innan och det fanns kvar anteckningar på tavlan efter genomgången. Jag införde därför rutinen att i början av arbetspasset repetera föregående lektion tillsammans med eleverna. De fick i uppdrag att tillsammans förklara för mig vad lektionen innan hade handlat om. Det främsta syftet med arbetspasset var att ge eleverna en extra ”läxtimme” för att komma vidare med valfria uppgifter. För mig som lärare och specialpedagog passade det också bra att under arbetspasset ge enskilt stöd till behövande elever. Arbetspasset har även möjliggjort en tid i schemat för restprov. Ett ytterligare grepp i samband med arbetspasset har varit att tillsammans med eleverna skriva upp veckans uppgifter på tavlan. Egentligen är det en metod som brukar användas på grundskolans lägre stadier. För eleverna har det bidragit till en tydlig struktur när uppgifterna är samlade på ett ställe. 30 Arbetspassen är ett exempel på inkluderande pedagogik, där man istället för att anordna särskilda möten för elever med behov av särskilt stöd, gör arbetstiden till en gemensam obligatorisk angelägenhet. Inkluderande insatser har förespråkas i specialpedagogiska sammanhang och sedan 1994 används termen ”inclusion” internationellt.1 Forskningen varnar för ett utpräglat diagnostänkande och en kategorisk syn på elevers svårigheter. Istället bör man anta ett relationellt perspektiv som fokuserar inte på enskilda individer utan på skolans organisation i stort. 1 Nilholm (2006), Inkludering av elever i behov av särskilt stöd s 31. 31 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden 32