Nummer 2 - Tankesmedjan Tiden
DAGENS EUROPA Arbetarrörelsens kunskapstidning om Europa – nr 2 2013 S i EU-parlamentet: ”Visst går det att göra skillnad” Vilda västern på Europavägarna Gabriel Wikström, SSU: Europa sviker romerna Jobb för unga viktigast i EU-valet EVA NORDMARK, TCO: KVINNORNA KAN TA EUROPA UR KRISEN DAGENS EUROPA KOLUMN MARITA ULVSKOG, GRUPPLEDARE FÖR SVENSKA (S) I EUROPAPARLAMENTET INNEHÅLL KOLUMN: Marita Ulvskog 2 DEBATT: Europa måste byta spår 3 EVA NORDMARK, TCO: Kvinnorna kan ta Europa ur krisen 4 TCO MINDAUGAS KULBIS/SCANPIX GABRIEL WIKSTRÖM, SSU: Jobb för unga viktigast i Europavalet 8 REPORTAGE: Vilda västern på Europavägarna 10 Därför behöver EU socialt protokoll 14 ”Visst går det att göra skillnad inom EU” 15 RÄTT HÅLL? Barroso har blinda fläckar – de arbetslösa och de högerextremas frammarsch. För Barroso finns inte de arbetslösa SOCDEM Europa sviker romerna 20 KRÖNIKA: Det kunde hända här 21 DAGBOKEN: Göran Färm 22 QUIZ. Vem där? 23 EU-PARLAMEN TET EKNOMIKRÖNIKA: Kan Europa resa sig igen? 18 EU handlar om partipolitik 24 ’’ Omslagsfoto: SSU Dagens Europa produceras av Arbetarrörelsens Tankesmedja (a-smedjan) på uppdrag av svenska Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Syftet är att sprida kunskap och stimulera till debatt och aktiviteter om EU bland fackligt och politiskt aktiva inom arbetarrörelsen. Projektet drivs i samverkan med ABF och LO. Redaktör: Tommy Svensson. Redaktion: Ove Andersson, Lina Stenberg, Maria Calding och Sören Juvas. Ansvarig utgivare: Paula Burrau. Epost: [email protected]. Grafisk form: Sonja Tedelund, AiP Media. Tryck : Sjuhäradsbygdens Tryckeri, oktober 2013. Detta och tidigare nummer av Dagens Europa kan beställas från Socialdemokraterna på din ort eller via [email protected] De kan även laddas ner som pdf-dokument från www.asmedjan.se eller från www.socialdemokraterna.se/eu Läs mer på: www.dagenseuropa.se Arbetarrörelsens Tankesmedja Besöksadress: Olof Palmes gata 9. Postadress: c/o ABF, Box 522, 101 30 Stockholm. 08-613 50 00 (ABF växel), [email protected] 2 het och social kris kan inte döljas Europavalet. Vi sitter i våra bän- med friserade siffror. När exemkar i EU-parlamentets sessions- pelvis Spanien beskrivs som ett sal. I talarstolen står kommis- land där problemen snart är lössionsordförande Manuel Barroso ta och arbetslösheten vänt nedåt och berättar för oss andra om allt ska man veta att det blivit 28 (!) nya jobb i detta giganfantastiskt han uträttiska land under de tat. Eurokrisen är senaste fyra månaöver. Lugnet återställt. derna. Grekerna är kvar i gemenskapen. Det mesta går åt rätt håll. DET EUROPAVALET Det kryllar Så låter det när en kommer att handla av djupt djupt konservativ poliom är just detta: Hur tiker tänker högt och ser verkligheten ut? konservativa låter munnen gå. De 26 Vilka är vinnare och politiker i EU- vilka är förlorare? miljoner människor som är arbetslösa (och parlamentet. Hur går det för alla då räknas inte de milunga? Ska vi avregleDe vann näm- ra och konkurrensutjontals unga som redan lämnat Europa för att sätta hela transportligen valet. försöka få jobb i Latinsektorn och all järnamerika eller oljelänvägstrafik? Och ska vi derna), den förlorade generatio- använda låga löner och usla arnen, hoten mot demokratin som betsvillkor som konkurrensmedväxer för varje högerextremt parti let? som röstas fram i medlemsländerAlltså: Är det na, ja, dom finns helt enkelt inte i de djupt konManuel Barrosos verklighet. servativa – Problemet är att han inte är en- den politiska sam. Det kryllar av djupt konser- högern – som vativa politiker i EU-parlamen- ska få fortsättet. Dom vann nämligen valet. ta bestämma hur vi ska ha DEN SOCIALDEMOKRATISKA grupdet? pens ordförande Hannes Svoboda går upp i talarstolen och skäller ut Barroso. Den glättade MARITA ULVSKOG bilden är osann. MassarbetslösDET ÄR MINDRE än ett år kvar till Nr 1 innehåller intervjuer med Magdalena Andersson och KarlPetter Thorwaldsson. Dagens Europa 2013 DEBATT Europa måste byta spår ’’ YLVA SÄFVELIN/AIBILD Ytterligare 15-20 miljoner européer riskerar att fastna i fattigdom med den politik som nu förs. SLITNINGAR I SAMHÄLLET. Högeragendan håller på att skapa bräckliga samhällen i EU och trenden måste omedelbart vändas, skriver S-ledamöterna i parlamentet. Bilden från en demonstration i Bryssel. JOBBKRISEN I EUROPA får nu allt värre skadeverkningar. De sociala problemen breder ut sig på ett alarmerande sätt. Klyftorna vidgas, folkhälsan försämras och fattigdomen ökar. Nyligen varnade den internationella frivilligorganisationen Oxfam för att ytterligare 15-25 miljoner européer riskerar att fastna i fattigdom med den politik som nu förs. Dessa trender måste omedelbart vändas. Den högeragenda som de senaste åren dominerat inom EU måste ersättas av en annan politik. Det handlar inte bara om alla de individer som drabbas, utan också om att samhället är på väg att bli riktigt bräckligt. En grogrund håller på att skapas för bland annat främlingsfientlighet och extremism. I Grekland har utvecklingen i detta avseende redan gått överstyr. Så här kan det helt enkelt inte få fortsätta. Ett åtgärdspaket i åtminstone fem punkter måste sättas in: GÖR JOBBEN TILL PRIO ett. Jobbfrågan måste sättas högst upp på agendan. Där finns den inte i dag. Högern i Europa talar vackert om jobbsatsningar, men väljer – trots över 26 miljoner arbetslösa i EU och cirka 400 000 arbetslösa i Sverige – att lägga ansträngningarna någon annanstans. Prioriteringen är ensidiga åtstramningar i ekonomisk svaga länder och skattesänkningar utan positiva jobb- Dagens Europa 2013 effekter i de starkare. I Sverige har regeringen bränt långt över 100 miljarder på skattesänkningar med högst oklara jobbeffekter. Detta är helt fel väg att gå. I stället måste jobben vara den solklara förstaprioriteringen. SÄTT FART PÅ DE aktiva arbetsmark- nadsinsatserna. Matchningen på den europeiska arbetsmarknaden har de senaste åren försämrats markant. Trots rekordmånga arbetssökande hittar arbetsgivarna inte den kompetens de söker. Inom EU finns över 2 miljoner lediga jobb. I Sverige misslyckas vart femte rekryteringsförsök. I det läget behöver de arbetslösas kompetens förstärkas så att de kan fylla alla de vakanser som faktiskt finns. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken – där EU:s socialfond bör utnyttjas mer effektivt – och den reguljära utbildningen behöver expanderas rejält. Att flera EU-länder – bland dem Sverige – har valt att banta bland annat arbetsmarknadsutbildningen och högskolan är då mycket olyckligt. BALANSERA DE ENSIDIGA åtstramning- arna. De enögda åtstramningar som högerregeringarna i Europa drivit igenom under krisåren har slagit fel. Detta har varit förödande för jobben. Åtstramningspolitiken måste därför ersättas av en mer balanserad policy- mix där välplanerade och rättvist fördelade besparingar kombineras med framåtsyftande investeringar i bland annat utbildning, forskning, infrastruktur, välfärd och miljö. EU:s regionalfond bör användas mer aktivt för att öka investeringstakten. Balansen i Europa mellan besparingar och investeringar – som även är avgörande för jobben i det starkt exportberoende Sverige – måste återställas. SKAPA ORDNING OCH REDA på arbets- marknaden. I nödlånsländernas anpassningsprogram har lägstalöner sänkts, kollektivavtal rivits och fackföreningar sidsteppats. Dessa oacceptabla mönster måste brytas. Mer generellt måste tryggheten förbättras. De otrygga jobben har blivit för dominanta. 2007–2011 ökade andelen anställda i ofrivilliga viss- och deltidsanställningar i 21 av 27 EU-länder. I Sverige har tiotusentals visstidsanställda gått på staplade visstider mer än fem år. Över hela Europa har de osäkra jobben via bemanningsföretag och påtvingade F-skattsedlar ökat. Det håller inte. Alla arbetstagare måste ges en chans att utan ständigt gnagande oro få vardagen att gå ihop. VÄSSA DEN SOCIALA dimensionen. EU- kommissionen har – med stöd av högermajoriteten i rådet – struntat i att ta sociala hänsyn i de krav och rekommendationer som riktats till EUländer med hårt ansträngda statsfinanser. Det synsättet måste förändras. Samtidigt har arbetet mot fattigdom – en central del i EU 2020-strategin – negligerats. Där behövs en ändrad attityd. I Sverige är att-göra-listan lång – med förbättringar av a-kassa och sjukförsäkring som givna huvudpunkter. Barnbidraget, som varit fryst sedan 2005, måste höjas. Det är nu nödvändigt att snabbt vända de negativa trenderna. Annars går samhället in i väggen. ANNA HEDH, GÖRAN FÄRM, OLLE LUDVIGSSON, JENS NILSSON, MARITA ULVSKOG & ÅSA WESTLUND Europaparlamentariker (S) 3 Eva Nordmark, ordförande TCO: KVINNORNA KAN TA EUROPA UR KRISEN Eva Nordmark var 18 år och satt hemma i soffan i Luleå och tittade på tv. Det var i november 1989. En frihetsvåg svepte över Europa. – Plötsligt såg jag ungdomar i min egen ålder riva muren mellan öst och väst. Jag tänkte, wow, nu är det vår tid och vår chans att bygga ett nytt samhälle och ett enat Europa. DEN KÄNSLAN GLÖMMER hon inte. Hon bär med sig den än i dag, nu som ordförande för tjänstemannaorganisationen TCO. Eva Nordmark underskattar inte problemen i dagens Europa tjugofyra år senare, men framhåller ändå möjligheterna. Trott på EU har hon gjort sedan tonåren. Hon var starkt engagerad på ja-sidan i folkomröstningen om svenskt medlemskap. Det var inte alltid så lätt i Norrbotten. – Det kändes rätt ensamt ska jag erkänna, skrattar hon i dag. De flesta tyckte inte som jag. Som facklig ledare har hon sett hur de senaste årens kris har påverkat löntagarna i Europa. Som kvinnlig ledare känner hon ett ansvar för att särskilt peka på kvinnornas situation. – Kvinnor drabbas dubbelt av att man skär så hårt i den offentliga sektorn. Dels kan de bli av med jobbet, sin försörjning, dels får de ökat ansvar för att vårda anhöriga när samhället sviker. DÄRFÖR ÄR HON starkt engagerad för jämställdhet. Hon vill driva på. Det är förstås en rättvisefråga, en fråga om lika rättigheter. Men mer än så. – Jag anser att jämställdheten i sig är en möjlighet att skapa både nya jobb och tillväxt. Därför ska vi ha sysselsättningsmål – lika höga, förstås – både för män och för kvinnor så att vi kan följa utvecklingen och driva på. 4 Även om vi i Sverige inte ska slå oss för bröstet är vi ändå ett av de länder som kommit längst. Vi har en del att dela med oss. Det finns intresse för de svenska erfarenheterna, inte minst det fackliga arbetet. – Jag träffade till exempel för ett tag sedan den franska jämställdhetsministern Najat Vallaud Belkacem som var mycket intresserad av hur vi arbetar för jämställdhet, både politiskt och fackligt. Även i det fackliga europeiska samarbetet – Eva Nordmark sitter i styrelsen för Europafacket – vill hon föra fram jämställdheten. HON TROR ATT tre saker – särbeskatt- ning, bra föräldraförsäkring och utbyggd barnomsorg – är helt avgörande för ökad jämställdhet i Europa – och därmed också för jobb och tillväxt. – Vi har goda möjligheter att vända utvecklingen, men det handlar mycket om ledarkap. Såväl politiker som fackliga företrädare och företagsledare har ett ansvar inte bara i sitt eget land, utan också att tänka europeiskt. Hon tycker inte att alla lever upp till det ansvaret. – Det bekymrar mig att politikerna under krisåren har pekat finger åt varandra. Det gäller även Sverige. – Jag tycker att vi har en väldigt tråkig debatt. Ta till exempel diskussionen om den kommande långtids- ’’ Det bekymrar mig att politikerna under kris åren har pekat finger åt varandra. budgeten för EU. Det var mycket prat om vikten av att bevara den svenska rabatten på avgiften. Jag saknade en diskussion om vilka satsningar och investeringar vi behöver göra för att det ska bi bättre i Europa. Hon skrev en kritisk debattartikel om det. Svaret hon fick var att man vinner inga val på att höja budgeten för EU. – Det kan jag förstå, men man har ett ansvar för att också tala om varför EU är viktigt. EVA NORDMARK ÄR MEST rädd för den hopplöshet som breder ut sig i Europa. Förtroendet för EU och för de nationella politikerna är lägre än någonsin. – När människor tappar hoppet om att det går att göra något bättre är det viktigt att vi som fackliga ledare eller politiker sätter ljuset på det som är möjligt att åstadkomma. Vi måste själva bidra till lösningar och försöka få människor med oss, säger hon. – Allt fler inser att det inte går att bara strama åt mer och mer. Det blir en ond spiral som leder nedåt. Vi måste satsa på sådant som bygger Europa starkare, som att investera i infrastruktur och utbildningen. – För mig som norrbottning blir det så väldigt tydligt hur våra jobb och vår välfärd hänger ihop med hur det går för Europa, säger hon. Jag var i Umeå och besökte Volvo last- u FOTO: TCO 5 ANDERS WIKLUND/SCANPIX TCO-KONGRESS 2011. Eva Nordmark väljs till ny TCO-ordförande. Fortsättning från föregående sida ’’ Det är viktigt att ha ett fackligt perspektiv även för dem som är välutbildade. Inget annat land har lika hög organisationsgrad bland tjänstemän som Sverige. 6 vagnar. När krisen bröt ut för fem år sedan hade de 2 600 anställda och ett år senare hälften så många. – 60 procent av exporten går till Europa, det är vår hemmamarknad i dag. Hur det går för Europa är helt avgörande för våra jobb och vår välfärd. INOM TCO PÅGÅR ett arbete för att stärkta EU-arbetet. Det handlar enligt Eva Nordmark om att se hur organisationen kan bli vassare, att fokusera mera och jobba mer strategiskt och metodiskt. – Budskapet från förbunden är att vi måste satsa mer på EU-nivån. Så är det. Förr var det några som sysslade med EU-frågor. Nu ska exempelvis alla utredare ha både ett nationellt och ett europeiskt perspektiv. Hon anser också att TCO har ett ansvar för att stärka den europeiska fackföreningsrörelsen. Tillsammans med LO och Saco är man med i Europeiska fackliga samorganisationen, EFS, som representerar 60 miljoner löntagare i Europa. Det är ingen lätt uppgift. Under de senaste årens ekonomiska kris med massarbetslöshet är facket tillbakapressat i många länder. – Det är en jätteutmaning att bygga facket starkare i Europa, både att organisera fler medlemmar och faktiskt också försvara de fackliga rättigheterna, att fackligt förtroendevalda ska ha rätt och möjlighet att teckna avtal. För att löntagarnas röster ska höras i Europa måste också tjänstemännen finnas med. För det känner Eva Nordmark och TCO ett särskilt ansvar. – Det är viktigt att ha ett fackligt perspektiv även för dem som är välutbildade, säger hon. Inget annat land har så hög organisationsgrad bland tjänstemän som Sverige. Därför mås- UTMANING. – Det är en jätteutmaning att bygga facket starkare i Europa, säger Eva Nordmark som också sitter i Eu te vi som är så starka göra allt vi kan för att bygga upp tjänstemannarörelsen i Europa. HON TYCKER ATT de frågor som TCO har fört fram här hemma – som stress och nya typer av arbetsmiljöproblem som inte minst den nya tekniken för med sig – också får gehör inom Europafacket. – De har till och med tagit upp begreppet livspusslet som vi lanserat, problemet för många att förena familjeliv med ett alltmer krävande arbetsliv. Så nu förs debatten om ”life balance” allt intensivare i Europa. En fråga med tydlig EU-koppling som TCO driver hårt är den starka ökningen – och i många fall missbruket – av tillfälliga anställningar. – När regeringen ändrade reglerna 2007 blev det tillåtet att stapla tillfälliga jobb i all evighet. Vi sa att det inte kunde stämma med EUs direktiv, vilket det inte heller gör. Hon har diskuterat saken med EUs kommissionär för sysselsättning László Andor som till och med hotar att dra Sverige inför domstol om vi inte lever upp till EU-reglerna. Men regeringen vägrar. – Vi är inte emot tillfälliga jobb, betonar Eva Nordmark. Det kan vara ett bra sätt att komma in på arbetsmarknaden. Problemet är när man går år ut och år in på den här typen av anställningar. Hon anser att även detta är en utpräglad jämställdhetsfråga. Inom TCO-grupperna har 25 procent av kvinnor upp till 35 år bara en tillfällig anställning medan motsvarande siffra bland männen är tio procent. – En undersökning som vi låtit göra visar att 65 000 personer har gått mer än fem år hos samma arbetsgivare på tillfälliga jobb. Arbetsgivarna ska inte kunna trixa så här med sin personal, säger hon. Särskilt intressant är att regelverket om visstidsanställningar – som alltså Sverige medvetet bryter mot – Dagens Europa 2013 EVA NORDMARK FÖDD: 1971 i Luleå. BAKGRUND: Tidigare förbundsordförande för SKTF (nuvarande Vision) ordförande SSU Norrbotten och riksdagsledamot (S) 1995– 1998. Sedan dess ingen partipolitisk anknytning. BLAND UPPDRAGEN: Ledamot av Europafackets styrelse och regeringens Framtidskommission. ”Hjärtefrågor jag särskilt brinner för är bättre utbildning och utvecklingsmöjligheter för yrkesverksamma och ett mer jämställt arbetsliv.” AKTUELL: Ordförande i TCO sedan 2011. TCO: Europa allt viktigare INGVAR KARMHED/SCANPIX itter i Europafackets styrelse. bygger på ett avtal mellan fack och arbetsgivare på Europanivån som sedan gjorts till europeisk lag. – Många tror att EUs minimiregler inte betyder så mycket för Sverige eftersom vi antas ha ännu bättre regler. Men så är det inte. Det finns fler exempel på det, säger hon. LIKSOM LO OCH EUROPAFACKET vill TCO att EU inför ett så kallat socialt protokoll i sitt fördrag för att säkerställa de fackliga rättigheterna. – På senare tid har vi sett många kränkningar av fackliga rättigheter och vi behöver stå upp emot det, säger Eva Nordmark. Hon påpekar att fackliga rättigheter också är en del av de mänskliga rättigheterna. Med den synen kan man inte heller blunda för andra övergrepp som sker mot dessa rättigheter. TCO har tillsammans med stiftelsen Expo givit ut en rapport om högerextrema och homofobiska partier i Europa. – Vi känner en stor oro för dessa Dagens Europa 2013 ’’ På senare tid har vi sett många kränkningar av fackliga rättigheter och vi behöver stå upp emot det. krafter och partier som växer sig allt starkare i Europa. Senaste i morse såg jag förfärande rapporter om förföljelse av homosexuella i Ryssland. – För mig är det här jätteviktigt . Jag menar att vi också som facklig organisation måste orka arbeta med mänskliga rättigheter i vidare mening. Det gör vi på olika sätt även inom det europeiska samarbetet. En kränkning av mänskliga rättigheter är en kränkning mot det vi arbetar med fackligt. Även om TCO är partipolitiskt neutralt kommer man att vara aktiva inför Europavalet i maj 2014. – Vi ska jobba för att öka valdeltagandet och lyfta fram EU-frågorna. Vi kommer att berätta att vi tycker det är viktigt att rösta i Europavalet. Riktigt hur det ska gå till är inte bestämt ännu. Men räkna med att Eva Nordmark och TCO kommer att höras och synas, också när det gäller Europa. För TCO och förbunden blir Europasamarbetet allt viktigare. Vi har tre huvudskäl till vårt engagemang. Vår huvuduppgift är att tillvarata välutbildade och professionellas intressen i Sverige. För att klara det måste vi alltid finnas på den nivå där besluten fattas. I dag tas beslut som rör svenska arbetstagare allt oftare av företagsledningar i andra europeiska länder eller av politiker och tjänstemän i Bryssel eller Strasbourg. Villkoren i omvärlden påverkar svenska arbetstagare allt mer. Om anställningsskyddet eller arbetsmiljön försämras i våra europeiska konkurrentländer får vi svårare att försvara en hög standard i Sverige. Därför samarbetar vi inom Europafacket EFS för att behålla och skapa goda arbetsvillkor i hela Europa. Ekonomin internationaliseras i allt snabbare takt och den starkaste ekonomiska tillväxten och de flesta jobben skapas i dag i Sydostasien, Kina och Indien. Det fackliga samarbetet i Norden och i Europa ger en bra plattform för att kräva rättvisa handelsvillkor och skydd för arbetstagares rättigheter runtom i världen. (Från TCO:s hemsida) TOMMY SVENSSON 7 Gabriel Wikström, SSU: JOBB FÖR UNGA VIKTIGAST I EUROPAVALET Tvärdrags chefredaktör Malin Hanson mötte Gabriel Wikström, ordförande för SSU, för ett samtal om ungas inställning till EU och det kommande Europavalet. Jo, men många tycker att de stora partierna i mitten blir alltmer lika. Hur ska man då få folk att rösta? – Det som var positivt med förra valet var ju att valdeltagandet ökade för första gången i Sverige. Den här gången tror jag det kan bli ännu högre eftersom vi har riksdagsval bara några månader senare. Det blir ett hetare politiskt klimat. Sedan finns det också europeiska sakfrågor som vi måste föra fram och som jag tror många tycker är viktiga. Som vad då? – Ungdomsarbetslösheten som är katastrofal både här hemma och i Europa måste bli en viktig valfråga Den ekonomiska krisen likaså. Frågor som 8 ’’ Det som var positivt med förra valet var ju att valdeltagandet ökade för första gången i Sverige. rör Laval-fallet och fackliga rättigheter har vi diskuterat mycket i SSU, vilka regler som ska gälla på arbetsmarknaden och vad EU ska säga till om. Det hoppas jag får betydelse. – En viktig fråga kommer också vara främlingsfientligheten och risken för att rasistiska partier får ökat politiskt inflytande. Vad tycker du och SSU om EU i dag? – Vi vill värna det mellanstatliga samarbetet. Vi vill inte ha något federalt Europa, ett slags Europas förenta stater, som en del tycks tro på. – Vi tycker också att vi borde samarbete mer med länder som står utanför unionen. Det gäller ju oss i Norden, där Norge står utanför EU. Vi borde fördjupa samarbetet inom Norden. Jag tror inte att man ska vara rädd för att gå mer mot regionala lösningar. Det är ett EU i kris som går till val i vår. Biståndsorganisationen Oxfam har under hösten varnat för att 25 miljoner människor kommer befinna sig i grav fattigdom år 2025 om man inte gör något åt åtstramningspolitiken… – Jag tror att man måste förändra på två områden. Det första handlar om jordbruksstödet. Det är inte bara FOTO: SSU Med bara några månader kvar till Europaparlamentsvalet i maj 2014. Hur heta är EU-frågorna bland ungdomar på en skala från 1–10? – Jag skulle säga tre. Många har förlorat tron på att EU kan vara ett verktyg för att förändra samhället i och med de senaste årens kriser. Jag tror att EU kan vara det. Men många är uppgivna. Därför måste valrörelsen handla om konkreta sakfrågor där vi visar på att socialdemokratiska lösningar spelar roll. ’’ Frågor som rör Laval-fallet och fackliga rättigheter har vi diskuterat mycket i SSU, vilka regler som ska gälla på arbetsmarknaden och vad EU ska säga till om. Det hoppas jag får betydelse. för utvecklingsländernas skulle som vi måste byta riktning. Det handlar minst lika mycket om EU. Vi låter miljarder gå till en sektor som inte kan bära sig själv. Det gör att strukturomvandlingen inte får full kraft i många europeiska länder och vi får ekonomier som är mindre effektiva än vad de skulle kunna vara. Mindre jordbruk och fler satsningar inom andra områden som infrastruktur vore bra. – EU borde också gå i bräschen för frihandel. Frihandelsavtalet har något missvisande beskrivits som ett högerprojekt, ett liberalt projekt. Men jag tror att mer frihandel kan fungera för att öka och sprida välstånd. Det om något måste man bli bättre på i EU. Hur tycker du att balansen ska vara mellan den fria marknaden och ett socialt eller medborgarnas Europa? – Jag tror absolut att man drivit frågan om den fria konkurrensen och marknaden in absurdum. Vi har fått en diskussion om en massa detaljregler, som hur raka gurkorna ska vara till mer allvarliga frågor. Det har skadat samarbetets legitimitet. Man behöver satsa mer på det vi socialdemokrater pratat om så länge, att bygga ett mer socialt Europa. Hur ser du på att vissa länder ska kunna gå före, exempelvis vad gäller skapandet av en bankunion? – Det är kanske inte önskvärt, men jag tror att det är oundvikligt att vissa länder går före, går en egen väg. När kraven ställdes på Sverige var jag tydlig och sa att vi valt att ställa oss utanför EMU. Det måste finnas en konsekvens, vi kan inte först rösta nej och sedan vara med och bära alla negativa konsekvenser av euro-samarbetet. Nackdelen är förstås att vi riskerar att få en union där vissa länder har mycket mer att säga till om än andra. – Sverige gick med i EU med ganska stort självförtroende. Vi skulle visa vägen. I och med Alliansregeringen ändrades strategin och det var Sverige som skulle anpassa sig efter EU. I dag anser var femte väljare att Sverige har ett litet inflytande i EU. – Det viktigaste är att man diskuterar konkret vad EU kan påverka. I valrörelsen 2009 lyfte man frågor som var intressanta, men folk förstod inte vad EU hade med saken att göra. Därför är det viktigt att vi prioriterar frågor där EU faktiskt har makt. SSU har gjort ungdomsarbetslösheten till sin viktigaste fråga. Vilka krav ställer ni unga europeiska socialdemokrater i YES (Young European Socialists)? – Det finns ett beslut om att införa en garanti för att få fler unga i arbete. Frågan är bara varifrån pengarna ska tas. Jag tycker inte att EU ska vara så rädd att satsa det som krävs. Vi behöver åtgärder mot ungdomsarbetslösheten och det snabbt. – Att använda EU för att förändra villkoren på arbetsmarknaden är en känslig fråga inom den svenska socialdemokratin. Man har hävdat att arbetsmarknadspolitiken är en nationell angelägenhet. Men samtidigt är det just ungdomar som söker sig till andra länder för att arbeta och utbilda sig. Det är kanske inte så dumt att göra det här till en europeisk fråga. Vi måste sluta bråka om det är dina ungar eller mina ungar när det är allas våra barn som behöver jobb. Europaparlamentet har beskrivits som en reträttplats för politiker. SSU har länge drivit frågan om fler unga på listorna, och allt fler unga väljer att kandidera till parlamentet. Hur ser du på det? – Det är kul att så många unga vill kandidera. Det tror jag beror på att man känner en stark samhörighet och solidaritet med sina europeiska kamrater. – Unga reser, pluggar utomlands och knyter nätverk i högre grad än äldre. Det gäller även unga politiker. MALIN HANSON 9 SCANPIX Långtradarna på de svenska vägarna kommer från hela Europa. Allt färre kör för svenska åkerier, allt fler är registrerade i andra länder. Och förarna bakom ratten är allt oftare extremt lågavlönade östeuropéer. Det är så fraktpriserna pressas ned, men inte som en given konsekvens av sund konkurrens, utan som en följd av ett allt mer hänsynslöst utnyttjande av arbetskraft från låglöneländer – och att man tänjer på och till och med bryter mot reglerna i gällande EU-lagstiftning. Det handlar om den så kallade cabotagetrafiken. VILDA VÄSTERN PÅ NÄR EN UTLÄNDSK långtradare kom- mit in i Sverige och lossat sitt gods har lastbilsföraren sju dagar på sig att utföra max tre transporter inom Sverige. Sedan måste han enligt EUlagen åka ut ur landet. Det är det som är legalt cabotage. Men det är inte riktigt så det fungerar. När ett företag vill ha transport med gods till Sverige vänder det sig till en speditionsfirma som upphandlar fraktare. Det åkeri som kräver minst betalt och som utlovar snabbast resa får jobbet. Åkeriet håller sig med förare från låglöneländer, oftast helt utan fackliga avtal, gärna från östra europa, men också från utomeuropeiska länder, exempelvis från Filippinerna. Dessa chaufförer kräver inte mycket, inte mer än extremt låg lön, 10 inga regler för hur länge de får köra, inga traktamenten eller hotellövernattningar. Det får duga att sova i lastbilshytten. De har heller inte alltid pengar till att tanka diesel. Pengar till det kommer om de lyckas få cabotagekörningar. Eller så tvingas de stjäla bränsle. Eller så kommer det särskilda tankbilar från åkarnas hemländer, tankbilar som fraktas med fartyg till exempelvis Nynäshamn varifrån de rullar ut till depåer där deras bilar står och väntar. Och det är inte miljödiesel de kommer med… Men så har sju dagar gått och de försvinner ut ur landet..? Nja, det är nu inte säkert, snarare är det mer troligt att de är kvar. Och fortsätter att köra cabotage, det vill säga åker runt med gods mellan ’’ Åkeriet ersatte oss med förare från Ungern. svenska orter. Få eller inga kontroller gör att detta regelvidriga transportarbete kan fortsätta. Tillsammans med ombudsmännen Joakim Guttman och Mikael Johansson i Transports avdelning 5 åker vi och hälsar på en av deras medlemmar, Roland Andersson i Vad utanför Katrineholm. Roland är nu arbetslös. Han är ett offer för den olagliga och ultraliberala transportpolitiken på våra vägar. Men inte bara han själv, utan även hela det åkeri i Västberga i Stockholm han körde för fram till i höstas har drabbats: – Åkeriet gick ju allt sämre när utlandskonkurrensen pressade priserna. Men ägarna trodde att de hade lösningen: de sa upp mig och andra anställda – och ersatte oss med inhyrda förare från Ungern. Som tog över våra bilar och jobb. Dagens Europa 2013 Å EUROPAVÄGARNA – NU HJÄLPTE JU INTE DET. Åkeriet gick Dagens Europa 2013 ket på det här systemet. Mesta vinsten som konsekvens av de extremt låga förarlönerna försvinner när speditörer och bemanningsföretag skär emellan. ROLAND ANDERSSON plockar ur sin da- tor fram ett viktigt EU-dokument: ”Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg.” Det är en detaljerad beskrivning vad som är tillåtet och förbjudet när det gäller cabotagetransporter inom EU. Han bläddrar fram till Artikel 10 och läser högt: ”Om det uppstår allvarliga störningar på den nationella transport- marknaden inom ett visst geografiskt område på grund av, eller förvärrade av, cabotagetransporter, får varje medlemsstat hänvisa ärendet till Kommissionen i syfte att vidta skyddsåtgärder och ska därvid förse kommissionen med nödvändiga uppgifter och underrätta den om de åtgärder som den avser att vidta beträffande transportföretag etablerade i medlemsstaterna.” – Här är det glasklart att man kan få hjälp av EU-kommissionen när det uppstått allvarliga störningar på grund av cabotagetrafiken. Och det har det ju! Vi ser ju missbruket, så det är bara för regeringen att omedelbart vända sig till Bryssel och begära att Kommissionen upphäver förordningen som tillåter cabotaget, säger Roland Andersson. CABOTAGE Möjligheten för en transportör att utöva yrkesmässiga inrikes godstransporter i ett annat EUland än där denne är etablerad. KÄLLA: TRANSPORTSTYRELSEN ändå i konkurs, alla blev av med jobben. Flera av oss är fortfarande arbetslösa, konstaterar Roland Andersson. – Så här är det i branschen, bemanningsföretag förser åkarna med personal som får uruselt betalt, men som kommer från länder där de för oss oacceptabla lönerna ändå betraktas som hyfsade. – Så man kan inte anklaga de här förarna. Det är systemet och samvetslösa speditörer och transportföretag som ska klandras. Och, förstås, ytterst beställarna av transporterna. De blundar för vad som sker och tar inget ansvar. Transportfemmans ombudsman Joakim Guttman inflikar att beställarna egentligen inte tjänar så myc- 11 ger. Alltså pågår de olagliga cabotagekörningarna systematiskt. Vilket i sin tur leder till att åkerier som arbetar med schysta villkor får svårt att konkurrera – och undan för undan slås ut. Henrik Sternberg utvidgar nu sin studie till att även omfatta Danmark. I arbetet med den svenska studien stöttades han av Transportarbetareförbundet via Elin och Charles Lindleys stiftelse, i Danmark delar arbetsgivarna och facket på finansieringen. STERNBERGS STUDIE FÅR anses alarme- OVE ANDERSSON/AIBILD ARBETSLÖS CHAUFFÖR. Roland Andersson förlorade jobbet sedan hans åkeri bytte ut honom mot förare från Ungern. Cabotagetrafiken lång bakom. Men regeringen blundar. Polisen gör just inget heller. Och åklagarna som ska åtala syndarna vet att straffen, det vill säga bötesbeloppen, är skrattretande låga. Hittills har olovligt cabotage i Sverige lett till endast en fällande dom. Det var 2008. MEN HUR OMFATTANDE är fusket och den illojala konkurrensen? Forskaren Henrik Sternberg vid Lunds Tekniska Högskola genomförde under våren 2013 den så kallade Cabotagestudien. 5 000 personer deltog. De fick varsin mobilapplikation. När deltagarna såg ett utländskt transportfordon på vägen registrerades detta via mobilen. Henrik Sternberg fick in 160 000 rapporteringar och har kunnat positionera 13 000 bilar, som alla taggats minst fyra gånger var av två användare. Utifrån detta vet forskaren att över 2 500 bilar rört sig på ett sätt som tyder på illegalt cabotage – eftersom de inte lämnat Sverige och är observerade även kvällar och hel- 12 rande. Men varför händer inget? I september arrangerade Åkeriföretag Syd och Transports avdelningar 12 och 14 en politikerdebatt i Malmö. Både facket och arbetsgivarna var i stort överens om hur det ser ut när det gäller cabotagetrafikens avigsidor. Det fick Anders Ygeman (S), ordförande i Riksdagens trafikutskott, att undra varför regeringen då ingenting gör. Hans utskottskollega Sten Bergheden (M) försvarade sig med att regeringen tillsatt en utredning som ska vara klar i mars 2014. På det kontrade Ygeman att regeringen haft sju år på sig utan att något hänt och att det knappast lär komma något lagförslag från regeringen före nästa års val. Därför blir det inget beslut förrän tidigast 2015. Åkeriföretag Syds representant tyckte att Sverige redan i dag har tillräcklig lagstiftning, men att problemet är att ingen kontrollerar att lagen följs. De närvarande politikerna var i huvudsak överens om att det krävs ökade kontroller, att polisen ska ha ökade befogenheter att ”klampa” (sätta bojor på) fordon, ökat beställaransvar och schysta villkor för chaufförerna. – Tullen skulle kunna registrera ett lastfordon när det passerar gränsen och sedan även läsa av en kod på fordonet när det ska åka ut. Då ser man ju direkt hur många dagar den utländska bilen varit i Sverige, säger Joakim Guttman. Roland Andersson tar med oss till en nyanlagd containerterminal i utkanten av Katrineholm. En ström av utländska dragbilar rullar in och ut. De hakar på fulla och hakar av tömda containersläp. De fullastade containrarna anländer till terminalen via långa godståg. – TÅGEN ÄR SÅ LÅNGA att de inte ryms in- ne på terminalens spårområde, utan delvis måste stå kvar och blockera spåret ute på stambanan, berättar Roland Andersson, som sedan visar oss till ett undanskymt gömställe bakom en sliten industrifastighet. Där gömmer sig de utländska förarna i sina dragbilar, för att få lite vila – och för att vänta in ännu ett cabotage, lagligt eller ej. Transport: VÅRA MED – När Sverige gick med i EU fick vi lagstiftningen om gränslös fjärrtrafik och blev en lockande marknad för utländska transportföretag, konstaterar Lars Lindgren, ordförande i Svenska Transportarbetareförbundet, vars medlemmar drabbas hårt av den närmast laglösa cabotagetrafiken. Lars Lindgren vet av egen erfarenhet vad det här handlar om. Han började sin yrkesbana just som långtradarchaufför i fjärrtrafik. – Ja, jag körde bland annat transporter från Scania i Södertälje ner till deras fabriker i Nederländerna. På den tiden var det stränga regler. Jag fick inte lossa lastbilen i Zwolle och sedan lasta nya grejer för vidare transport till en annan av Scanias fabriker i landet. Men jag hade rätt att åka hem med returgods till Sverige. REGERINGE – Varför anmäler inte den svenska regeringen eländet inom cabotagetrafiken till EUkommissionen, precis så som det går att göra enligt artikel 10 i EUs förordning? I stället har alliansen nöjt sig med att tillsätta en utredning – sannolikt för att plocka poäng under valåret 2014. Marita Ulvskog, ledare för de svenska Socialdemokraterna i Europaparlamentet, skräder inte orden när hon berättar om missbruket av den tillfälliga inrikestrafiken, alltså det som på fackspråk kallas cabotage. – EUs cabotageförordning innebär en kraftfull avreglering av landsvägstransporterna. Det ska öka konkurrensen och pressa priserna. Men samtidigt drar sy- OVE ANDERSSON Dagens Europa 2013 EDLEMMAR DRABBAS OVE ANDERSSON/AIBILD IRRITERAD. Storföretagen tar inte sitt beställaransvar, menar Lars Lindgren, Transport. Med cabotagetrafik i dag är det stor skillnad jämfört med hur det var när Lars Lindgren körde på 80-talet. – DET GICK HYFSAT fram till 2004. Sedan blev det riktigt illa i och med att EU utvidgades med Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Slovenien, Slovakien, Tjeckien och 2007 med Bulgarien och Rumänien. Våra gränser öppnades direkt, andra länder, till exempel Tyskland, ordnade åtminstone övergångsregler och fick mer tid på sig innan gränserna öppnades helt 2011. – Så nu har tyskarna samma problem, för att inte tala om Danmark, som drabbas hårt av cabotage eftersom det är ett litet land. Lars Lindgren berättar om hur tusentals svenska chaufförer tvingats ut i arbetslöshet. Många har jobbat mer än 20 år i lastbilshytten och tvingas nu se hur deras jobb tagits över av förare som kan kosta mindre än en tredjedel att anställa. LARS LINDGREN ÄR IRRITERAD på att de svens- ka storföretagen blundar för vad som pågår. De varuproducerande företagen låter mellanhänder, speditörerna, skaffa fram transportörer, det vill säga utländska åkerier som i sin tur anlitar bemanningsföretag som anställer chaufförer från låglöneländer. – Det måste finnas ett beställaransvar för de här transporterna. Företagen ska inte kunna överlåta ansvaret på de entrepre- nörer som anlitas undan för undan ner i kedjan. Transports ordförande, tillika ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen, hävdar givetvis att lönerna ska sättas genom avtal mellan parterna. Men den svenska modellen, menar Lars Lindgren, håller på att urholkas, och detta sprider sig i samhället även till andra branscher. Till och med industrin släpper i sina fabriker in utländsk billig arbetskraft förmedlade av bemanningsföretag. – VI KANSKE MÅSTE börja överväga att införa en ny modell på arbetsmarknaden, så kallade allmängiltigförklarade kollektivavtal. Det är avtal som upphöjs till lag och måste gälla för alla, oavsett om de är avtalsbundna eller ej. Det låter uppgivet, men speglar fackets frustration över att känna sig maktlöst inför det som händer när en hel yrkeskår, de svenska långtradarchaufförerna, håller på att raderas ut. OVE ANDERSSON GEN MÅSTE AGERA de till följderna av cabotagetrafiken, om missbruket, om chaufförernas slavliknande arbetsförhållanden, om hur de levde i misär och om hur deras villkor gjorde att de tvingades köra så långa och tuffa pass att trafiksäkerheten hotades. Men ingenting hände. Inte förrän Marita Ulvskog skickade en digital länk till kommissionär Kallas; en länk till SvT-programmet Uppdrag Granskning, som skildrade den osminkande verkligheten om transportfusket. MARITA ULVSKOG beskriver sitt arbete i Bryssel med att få bukt med cabotagets värsta avarter. Som om det inte vore illa nog redan med dagens system aviserade EUs transportkommissionär Siim Kallas ytterligare liberalisering av cabotagereglerna. Det hände i våras. Han ville göra det ännu mer fritt att köra långtradare kors och tvärs mellan och inom länder i Europa. – Jag ställde flera gånger så kallade prioriterade frågor till honom om han inte kän- Dagens Europa 2013 – DÅ KOM PLÖTSLIGT ett meddelande från Kallas att Kommissionen inte avsåg att lägga fram ytterligare förslag om cabotage. Så nu är denna fråga tillfälligt borta från den politiska dagordningen. – Förutom en ny kommissionär kan vi genom att göra ett bra val – med fler socialdemokrater i EU-parlamentet – får chansen att bryta avregleringsraseriet som nu slår sönder transportmarknaden. OVE ANDERSSON YLVA SÄFVELIN/AIBILD stemet med sig mycket elände och mänskligt lidande. Vi har fått se en utveckling som i mycket påminner om många års utflaggning och utslagning inom sjöfarten. Nu försvinner i rask takt svenska åkerier och deras anställda. – När sjöfarten drabbades var det ju ofta extremt lågavlönade filippinska sjömän som tog över jobben. Nu händer det igen, nu är det inte sällan filippinska chaufförer som sitter i lastbilarna på våra vägar. Europaparlamentariker Marita Ulvskog kräver åtgärder. FOTNOT: Den europeiska cabotagetrafiken regleras i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1072/2009. I artikel 10 beskrivs hur ett medlemslands regering får anmäla till Kommissionen om det uppstår allvarliga störningar på den nationella transportmarknaden. 13 Kräver ändring i EU:s fördrag Därför behöver EU socialt protokoll Syftet med ett socialt protokoll är att stärka de fackliga rättigheterna i EU, skriver Johan Danielsson, EU-samordnare på LO. EU-DOMSTOLENS UTSLAG i Lavaldomen 2007 var för många inom fackföreningsrörelsen en vändpunkt i synen på det europeiska samarbetet. I Lavalfallet tog EU-domstolen ställning till huruvida fackliga krav på likabehandling av arbetstagare utgjorde ett acceptabelt hinder för EUs fria rörlighet för tjänsteutövare. Domstolen slog fast att så inte var fallet. Utländska arbetstagare ska endast garanteras ett minimiskydd vid tillfälligt arbete i annat EU-land. Fackliga organisationer kan inte längre ta till strejk för att kräva likabehandling och svenska kollektivavtal på svensk arbetsmarknad. Vad utslaget i Lavalfallet och en rad liknande domslut har visat är att det i EUs konstitutionella uppbyggnad finns en inbyggd partiskhet som gynnar de politiska krafter som strävar efter avregleringar och liberaliseringar. EUs fördrag är således inte neutralt utan gynnar arbetarrörelsens politiska motståndare. Den otydliga gränsdragningen i fördragen har skapat en ständig spänning mellan det nationella och det överstatliga, som i grunden handlar om hur långt principen om fri rörlighet kan tillämpas. Vilka typer av hinder är acceptabla? Vad kan nationella parlamentariska församlingar fatta för typ av beslut? Vilka begränsningar finns för exempelvis arbetsmarknadsregleringar, skattefinansierad sjukvård, alkoholförsäljning och reglering av bostadsmarknaden? LITE HÅRDRAGET KAN man säga att i dag be- traktas all nationell reglering som ett hinder för den fria rörligheten. Men viss reglering kan rättfärdigas om den är ändamålsenlig och proportionell i förhållande till det syfte den avser att uppnå. I slutändan är det EU-domstolen som avgör. EU-domstolens starka ställning påverkar det politiska utfallet. Då domstolen inte fattar beslut om nya regleringar utan endast om borttagande av nationella regleringar innebär det att de krafter som vill använda 14 EU-samarbetet primärt som ett avregleringsinstrument stärks i förhållande till de som – exempelvis arbetarrörelsen – ser på EU som ett politiskt samarbete. Ett samarbete som är till för att reglera områden av gränsöverskridande natur, såsom kapitalmarknader och miljöpolitiken. Tidigare har nationell reglering av arbetsmarknaden och fackliga rättigheter ansetts vara rättfärdigade hinder för EUs frihandelssträvanden. Detta var en del av den historiska kompromiss som legat till grund för ett brett politiskt stöd för EU. KOMPROMISSEN BYGGER PÅ att unionen ska ha självständiga institutioner på frihandelns område. På välfärdsrelaterade områden, inklusive arbetsrätt och fackliga rättigheter, ska däremot medlemsstaterna i hög grad vara autonoma eftersom dessa områden utgör kärnan i den nationella demokratin. Vad som har hänt de senaste 10–15 åren, bland annat i Lavalfallet, visar att det inte längre går att förlita sig på att politiker, tjänstemän och domare inom den överstatliga strukturen har det omdöme som krävs för att hantera avsaknaden av tydliga kompetensgränser i EUs fördrag. För att förändra dagens situation måste därför EUs fördrag tillfogas ett socialt protokoll. Syftet med protokollet är att i fördraget stärka de grundläggande fackliga rättigheterna i relation till EUs ekonomiska friheter och tydliggöra att vid konflikt ska fackliga rättigheter ha företräde. Tanken är alltså att EU-rätten, precis som andra mogna rättsordningar, ska ta sin utgångspunkt i respekten för grundläggande mänskliga rättigheter, där fackliga rättigheter ingår. Dessa rättigheter ska endast kunna inskränkas av tvingande allmänintresse, i enlighet med gällande internationell rätt. Enskilda företags kortsiktiga vinstintresse kan aldrig utgöra ett sådant allmänintresse. JOHAN DANIELSSON EU-SAMARBETET ÄR i en brytnings- tid. Den ekonomiska krisen har visat på en rad allvarliga brister i eurons konstruktion. Allt fler europeiska ledare talar därför om nödvändigheten av att förändra EUs fördrag. Det är viktigt att Sverige tar en aktiv roll i dessa diskussioner för att kunna ställa krav på införandet av ett socialt protokoll när tillfälle ges. Att ändra i EUs fördrag är en lång och komplicerad process. Av denna anledning bör en framtida fördragsändring inte enbart ta sikte på att lösa problemen i eurosamarbetet utan även de mer grundläggande och strukturella problem som fördragen utgör för EU i stort. TILL FÖLJD AV Lavaldomen 2007 ställde svensk och europeisk fackföreningsrörelse krav på att ett socialt protokoll skulle fogas till EUs fördrag. Kravet fick snabbt stöd av Socialdemokraterna, både i Sverige och i övriga Europa. Behovet av ett protokoll har förstärkts i och med den fortsatta urholkningen av grundläggande fackliga fri- och rättigheter under den ekonomiska krisen. För att uppnå en samsyn kring hur ett socialt protokoll kan införas beslutade LO och Socialdemokraterna våren 2012 att tillsätta en gemensam arbetsgrupp. Tanken är att arbetsgruppen ska lämna förslag kring metoder och strategier för hur arbetarrörelsen kan agera vid olika typer av fördragsändringar, eller om fördragsändring uteblir. Slutrapporten från arbetsgruppen är i skrivande stund inte klar. VID SIDAN AV att komma överens mellan LO och Socialdemokraterna om en gemensam strategi i Sverige är det viktigt att bygga allianser med likasinnande runt om i EU. Att få fler socialdemokratiska partier att ställa sig bakom samma strategi är en förutsättning för framgång. LO har därför börjat resa runt i Europa för att träffa både fackliga ledare och politiska företrädare för att diskutera strategin och samla stöd. JOHAN DANIELSSON Dagens Europa 2013 LARS HAGBERG SÅ FUNGERAR DET. Olle Ludvigsson samtalar om EU-parlamentets arbete med två besökare från Seko Mellansverige. ”VISST GÅR DET ATT GÖRA SKILLNAD INOM EU” Det finns många frågor och undringar om Europaparlamentet. Vad gör våra Europapolitiker egentligen i Bryssel och Strasbourg. Glassar det bara runt där nere i Europa? Har de något att säga till om? Lyssnar man på politiker från ett litet land som Sverige? DAGENS EUROPA SAMTALADE med de svenska socialdemokraterna i Europaparlamentet under en vanlig arbetsdag i Bryssel. Vi var med när ledamöterna Olle Ludvigsson från Göteborg och Jens Nilsson från Östersund tog emot en facklig besöksgrupp från Seko Mellansverige. Frågorna var många. Vad kan ni tjugo svenskar göra mot alla andra? Varför syns ni så lite? Och varför rapporteras det så lite i media om vad ni gör? Den kanske vanligaste missuppfattningen är att det handlar om Sve- Dagens Europa 2013 rige mot resten. Som om EU var en landskamp när det är partipolitik och ideologier. – Det handlar om värderingar och om vänster mot höger. Det är precis samma skiljelinje som i politiken hemma, säger Jens Nilsson. Man kan nästa höra ett ”aha” hos den besökande gruppen från Seko. – Kom ihåg att Europa är högerstyrt, både EU-kommissionen och EUparlamentet. Då är det klart att vi får en högerpolitik i Europa, tillägger Olle Ludvigsson. – Jag har mer gemensamt med en rumänsk socialdemokrat än med en svensk moderat, säger Jens Nilsson. Och när Olle Ludvigsson får en fråga om hur ofta alla svenska parlamentariker möts, svarar han kort. – Aldrig. Naturligtvis ses de i olika sammanhang. Men det hålls inga svenska gruppmöten. Så Europaparlamentet är som den svenska riksdagen, bara lite större och inte lika låst i blockpolitik. Det tycker Jens Nilsson är bra. ’’ Precis som i fackliga förhandlingar blir man aldrig helt nöjd, men man kan föra frågorna framåt. – Det går att påverka om man kan bygga allianser. Jag sitter till exempel i utskottet för regionalpolitik och där är de flesta pragmatiska och det går att komma överens. På så vis tycker jag att Europaparlamentet är mer likt kommunfullmäktige hemma i Östersund. OLLE LUDVIGSSON JÄMFÖR gärna med det fackliga arbetet. Han var klubbordförande på Volvo i Göteborg i drygt arton år. – Det handlar om att hitta kompromisser. Precis som i fackliga förhandlingar blir man aldrig helt nöjd, men man kan föra frågorna framåt. Att försvara de fackliga rättigheterna ser han naturligt nog som en av sina viktigaste uppgifter. Både i det konkreta arbetet i arbetsmarknadsutskottet och genom att trycka på för kravet på ett socialt protokoll i EU. Politikerna i EU-parlamentet är friare och mer självständiga än våra riksdagsledamöter. Det beror delvis på att det inte finns någon regering som står och faller med en majoritet i 15 PETER BERGGREN INFLYTANDE. – Jag har påverkat. Jag har sett mina ändringsförslag när det gäller kemikalier och utsläpp bli lag för 500 miljoner människor, säger Åsa Westlund. parlamentet. Den politiska kulturen ställer också krav på att man är aktiv och tar egna initiativ. Göran Färm har haft många tunga uppdrag under sina nära tio år i parlamentet. Han ställer inte upp för ännu en mandatperiod utan återvänder till kommunalpolitiken i Norrköping. – Det hänger mer på en själv här, säger han. Det naturligt att man tar för sig och att man själv visar sitt intresse för uppdragen. – För att få inflytande måste man vara påläst, men också se till att synas och höras. Det är inte ovanligt att nya ledamöter kan få tunga uppdrag. I den svenska riksdagen får man ofta börja långt bak. SJÄLV ANMÄLDE HAN sig som nykom- ling för tio år sedan till posten som budgetrapportör och fick uppdraget efter en omröstning i gruppen. Under hösten var han med och lotsade fram den nya långtidsbudgeten för EU. Han är även viceordförande i den stora s-gruppen. Nu arbetar han också för att stoppa flyttcirkusen mellan parlamentets båda mötesplatser i belgiska Bryssel och i franska Strasbourg. Han sitter i styrelsen för den tvärpolitiska gruppen ”Single seat”. – Det dyrt, krångligt och dessutom inte särskilt miljövänligt att ha två stora parlamentsbyggnader i olika länder, säger Göran Färm. Och kan man tillägga – det bidrar inte till Europaparlamentets och EU:s popularitet bland medborgarna. Men har de inflytande? Kan de åstadkomma konkreta förändringar i människors vardag i det väldiga maskineri som EU är? – KAN VI PÅVERKA? Det är en av de vanligaste frågorna som människor ställer, säger Åsa Westlund från Haninge utanför Stockholm som suttit 16 SAMHÖRIGHET. – Jag har mer gemensamt med en rumänsk socialdemokrat än med en svensk moderat, säger Jens Nilsson. två mandatperioder och arbetat mest med miljöfrågor. Ofta känner de som frågar sig lite pinsamma, för de tror att svaret är nej. Men det är tvärtom. – Jag tycker att jag har påverkat jättemycket. Jag har sett mina ändringsförslag när det gäller kemikalier och utsläpp bli lag för 500 miljoner människor! Hon kom in som en av de yngsta ledamöterna, 28 år, men tänkte inte särskilt mycket på det. Hon tycker att arbetet i den stora partigruppen är väldigt öppet och det är argumenten som gäller. Som ung och kvinna har hon känt starkt stöd av sina kollegor. – Visst förekommer det att kvinnor förminskas, men vi stöttar varandra och ger svar på tal, säger hon. ÄVEN ANNA HEDH ANSER att det går att MAKT. – Det häftigt att tänka att jag har fått igenom förbud mot farliga leksaker i godis och att det faktiskt har räddat liv, säger Anna Hedh. påverka som Europaparlamentariker. Hon är starkt engagerad i frågor om mänskliga rättigheter och i konsumentfrågor och har bland annat drivit kravet på säkrare barnleksaker. – Det häftigt att tänka att jag har fått igenom förbud mot farliga leksaker i godis och att det faktiskt har räddat liv på små barn, säger hon. – Jag tycker man kan ha väldigt stor makt som enskild ledamot, säger Anna Hedh. Hon nämner särskilt frågor om jämställdhet och sexhandel där hon tycker man har kommit en bit på väg. De vanligaste frågor hon får när hon är hemma i Mörbylånga på södra ’’ Besluten i EU påverkar alla – klimatet, miljöfrågorna, jobben, möjligheten för unga att studera utomlands. Nu ännu viktigare rösta i DEN 25 MAJ HÅLLS nästa val till Eu- ropaparlamentet. De 28 medlemsländerna ska rösta fram 751 ledamöter. Tjugo av dem kommer från Sverige. Det blir femte gången vi får rösta i ett Europaval sedan premiären 1995. Hittills har medborgarna varit måttligt intresserade. Bara fyra av tio har utnyttjat sin rösträtt. Även om valdeltagandet ökade i Sverige den senaste gången. Men den här gången är det annorlunda. Den här gången är valet viktigare. Sedan det förra valet 2009 har ett nytt fördrag trätt i kraft, Lissabonfördraget. I det har parlamentet fått mer makt. Europaparlamentet är medbeslutande i praktiskt taget all lagstift- ’’ Det EU-parlament som väljs i maj får ett avgörande inflytande på utvecklingen i Europa de kommande åren. ning inom EU. EU-kommissionen förbereder och lägger fram förslag. För att dessa ska antas krävs att både parlamentet och ministerrådet, där ländernas regeringar sitter, är överens. DET EU-PARLAMENT som väljs i maj får ett avgörande inflytande på utvecklingen i Europa de kommande fem åren. Ledamöterna ska vara med om att fortsätta att utveckla den inre marknaden med alla dess regler, vara med och bestämma om hur budgeten ska se ut med satsningar på jobb, forskning, miljö, konsumentpolitik och tillväxt, vad som ska gälla för den fria rörligheten, reformera jordbrukspolitiken, alla nya lagar som ska förhindra framtida finanskriser och interna- Dagens Europa 2013 Öland är vad hon gör i parlamentet och hur det fungerar. – Jag brukar också få höra ”jaså, du är hemma på besök”. Många tror att vi parlamentariker har flyttat och bosatt oss Bryssel när vi i själva verket pendlar varje vecka, säger hon. När vi träffar henne har hon genomgång med politiskt sakkunniga Staffan Dahl, som tar fram underlag och ibland bevakar utskottsmötena. parlamentet har en relativt stor stab av medarbetare. Åtta politiskt sakkunniga i Bryssel, pressansvariga och administrativ personal. Gruppen har även anställda i Göteborg och på partihögkvarteret och i Riksdagen i Stockholm. Kopplingen till partiet och riksdagsgruppen hemma är viktig för Solnabon Marita Ulvskog, tidigare minister och partisekreterare och sedan det förra EU-valet gruppledare. – Vi fattar beslut här nere som sedan kommer till Sveriges riksdag. Det är klart att vi måste ha bra kontakt med både väljare och partivänner hemma, säger hon. – Besluten i EU påverkar alla – klimatet, miljöfrågorna, jobben, möjligheterna för unga att studera utomlands. Alla inser att det inte räcker med att vara världsbäst hemma, säger hon. Problemet med EU i dag är att det är högerstyrt. – Därför måste vi ha folk här nere som utmanar högern. TOMMY SVENSSON Läs mer på s-gruppens hemsida: www.socialdemokraterna.se/eu a i EU-valet tionella avtal, som det planerade frihandelsavtalet mellan USA och EU. En nyhet i valet 2014 är att väljarna också indirekt ska utse nästa ordförande i den mäktiga EU-kommissionen. Det blir inget presidentval, men de olika europeiska partierna ska nominera kandidater. Enligt det nya fördraget ska sedan medlemsländernas regeringar föreslå sin kandidat ”med hänsyn till valet till Europaparlamentet”. Parlamentet ska sedan ge sitt godkännande. EU-VALET BLIR SÄRSKILT intressant i Sveri- ge eftersom det hålls bara några månader före det ordinarie valet till riksdag, landsting och kommuner. Därför kallas 2014 för ”supervalåret”. Den politiska temperaturen kommer att vara hög. Det kan ge välbehövlig draghjälp åt parlamentsvalet. TOMMY SVENSSON Dagens Europa 2013 EU-PARLAMENTET DEN SOCIALDEMOKRATISKA gruppen i EU- VILL HA NY POLITIK. Europa behöver en ny politik för att människor inte ska råka i kläm på grund av den ekonomiska krisen, säger parlamentets talman Martin Schulz (S). ”EU BUGAR FÖR MARKNADEN” – Vi måste hitta en annorlunda balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsyn, en ny hållbar balans mellan marknadskrafter och smarta regleringar. Det säger Martin Schulz, favorittippad att bli S-kandidat till posten som ordförande i EU-kommissionen. BOKHANDLAREN MARTIN Schulz har suttit i Europaparlamentet sedan 1994 och är i dag parlamentets talman. En av de viktigaste valfrågorna kommer enligt honom att vara hur EU har hanterat den ekonomiska krisen, och hur man ska hantera balansen mellan åtstramningar och riktade investeringar. – Den socialdemokratiska gruppen har planer för snabbare vägar ut ur krisen. Vi har ambitiösa planer för investeringar i jobb och innovationer, för bättre regleringar av marknaden, och för solidaritet. Han påpekar att socialdemokraterna redan under den gångna mandatperioden har varit med och påverkat för att EU ska inrätta en ungdomsgaranti och sett till att åtstramningar har kompletterats med åtgärder för investeringar och fördelning. – Vi har etablerat ett system för skatt på finansiella transaktioner och tagit fram en plan för euroobligationer. ÄVEN BLAND EUROPEISKA socialdemokratis- ka partier finns olika åsikter i vissa frågor, till exempel förespråkar tyska S en större finanspolitisk samordning. Martin Schulz ser en finanspolitisk union som den naturliga konsekvensen av en ekonomisk union, men konstaterar att det är en känslig fråga i vissa länder och att det kommer att ta tid. – Europa måste bli en genuin ekonomisk och finanspolitisk union, det påminns vi om varje dag när vi tittar över Atlanten. I USA är graden av skuldsättning och nivån på inflationen betydligt högre än i Europa. Varför behöver de då inte brottas lika mycket med samma problem som vi? Därför att vi inte agerar tillsammans som en union. Därför att vi inte har en mekanism för att balansera ekonomiska skillnader mellan länder. Vi bugar oss för marknadens makt, ändå är vi ständigt ett steg bakom kreditvärderingsinstituten. YLVA SÄFVELIN MARTIN SCHULZ FÖDD: 1955 i Hehlrath i Norra RhenWestfalen, Tyskland. BAKGRUND: Jobbade för förlag och i bokhandel, öppnade egen bokhandel i Würselen 1982. Engagerad i Socialdemokraterna sedan han var 18 år. 1987 valdes han till borgmästare i Würselen, och var då den yngsta borgmästaren i Norra Rhen-Westfalen. AKTUELL: Favorittippad till att bli de europeiska socialdemokraternas kandidat till posten som kommissionsordförande. 17 EKONOMI Kan Europa resa sig i D et går bättre för Europa enligt senaste kvartalräkenskaperna och prognoser om tillväxten framöver. Tillväxten ökade med 0,3 procent under 2013 års andra kvartal och för första gången på 16 månader. En stigande intern bankränta, stärkt förtroende för ekonomin och en ökning av antal sysselsättningstillfällen, har också rapporterats under hösten. Men det finns motverkande kärl. Arbetslösheten inom EU biter sig fast, trots vissa tecken på återhämtning i tillväxten. Fler än 26,6 miljoner européer var i juli utan jobb. Av dessa var 5,5 miljoner ungdomar. MILJONER människor som vill och kan jobba men inte får. Det är ett ofantligt slöseri med både sociala och ekonomiska mått! Fortsatt åtstramning och strukturella förändringar står på menyn för många av EUs medlemsländer. Då är det relevant att påminna sig om den ekonomiska krisens orsak: ett dramatiskt fall i allmän global efterfrågan. Strypta kapitaltillgångar och osäkerhet inför framtiden gjorde att efterfrågan av tjänster och produkter avtog kraftigt. Det var alltså inte för höga kostnader eller brist på arbetskraft med rätt kompetens som var problemet. Därför går det heller inte att förvånas över att arbetslösheten fortsätter att vara hög och att tillväxten hämmas, när senare års politik för att motverka kris och lågkonjunktur har varit inriktad mot att lösa strukturella problem som inte har varit det största bekymret, i stället för att få igång den efterfrågan som föll. ATT INTE HA VALT en mer stimulansin- riktad politik handlar delvis om begränsade budgetutrymmen men framför allt om ideologiskt vägval. För även om det kanske vore enklare om ekonomisk politik var ett partipolitiskt neutralt instrument, så är den inte det. Inte minst finns det skillnader i synen på vad som orsakar ar- 18 betslöshet – och följaktligen då även vilken typ av arbetsmarknadsmodeller och enskilda åtgärder som bör väljas för att få fart på sysselsättning och tillväxt. UR DEMOKRATISK SYNVINKEL är det ’’ Att inte ha valt en mer stimulansinriktad politik handlar delvis om begränsade budgetutrymmen men framför allt om ideologiskt vägval. självfallet okej att en högermajoritet inom EU-kommissionen och EU-parlamentet ihärdar en neoklassisk bromsteknik genom konjunktursvackor (däremot kan man gott ha invändningar mot logiken i en sådan politik). Men inte heller den penningpolitiska inriktningen har varit helt neutral. Det har blivit tydligt att valutasamarbetet EMU handlar lika mycket om politik som real ekonomi. Påfallande ofta har Europeiska centralbanken haft tydliga uppfattningar om när och hur medlemsländerna ska strama åt sina ekonomier, en kompetens som tidigare tillhört medlemsländerna, eller i särskilda fall EUs politiska ledning. Politikernas vilja att lära av bankkraschen har yttrat sig i en skarpare EU-gemensam reglering som ska öka transparensen inom banksektorn. Detta ska minska risken för framtida finansiell instabilitet som ger negativa biverkningar på produktion och sysselsättning. Planerna på en bank union fortskrider och nyligen har tillsynsmekanismen över Europas banker röstats igenom i Europaparlamentet. Man jobbar på en insättningsgaranti och har inrättat en permanent bankkrisfond (ESM). Ambitionen om en bankunion kommer att föra med sig en ökad kompetens för centralbanken att ha synpunkter på medlemsländernas förda ekonomiska politik. Å ena sidan är det bra om det i förlängningen leder till en efter medlemsländerna alltmer optimalt anpassad penningpolitik och därtill större stabilitet inom EMU genom större möjligheter att stötta varandras ekonomier. Å andra sidan får demokratin ta ett steg åt sidan när politiskt färgade val av finanspolitiska instrument nu bestäms mer centralt och via över- NAGGAT FÖRTROENDE. Kris och lågkonjunktur har nu enskommelser om en mer samordnad finanspolitik. Den tydliga uppmaningen till medlemsländerna att föra en stram stabiliseringspolitik för att motverka konjunkturens svängningar har höjt kostnaden i både realekonomiska och demokratiska termer. Det är helt enkelt upplagt för att onödigt många blir av med jobbet och får minskat inflytande med strikt tilllämpning av de nya gemensamma finanspolitiska ramverken (även ickeeurolandet Sverige omfattas av dessa). Det är lätt att föreställa sig att en blå kommission kommer att ha vissa invändningar mot röda regeringars politik för sysselsättning och tillväxt. Facket och Socialdemokraterna Dagens Europa 2013 tä g igen? FÖRBÄTTRAD LEVNADSSTANDARD för SCANPIX nu omställningsvilja. Det är därför bra att generaldirektoratet för sysselsättning har påbörjat ett systematiskt arbete för att följa och analysera den ekonomiska och sociala utvecklingen inom unionen. Det är en viktig signal om att den sociala standarden för EUs medborgare spelar roll. tärt på medborgarnas förtroende och tålamod. Här en protesterande Barcelonabo. har både nationellt och internationellt, uttryckt att de senaste årens ekonomiska utveckling men även den fria rörligheten inom EU, har utnyttjas för att pressa ner löner och arbetsvillkor. För att motverka de ökande inkomstskillnaderna och ojämlikheten i trygghet, så vill man se en mer stimulansinriktad ekonomisk politik och en tydlighet om att de grundläggande fackliga rättigheterna inte ska vara underordnade de ekonomiska friheterna. Det senare genom att ett juridiskt bindande så kallat socialt protokoll införs i EUfördraget. Det behövs bevisligen lagar för att tvinga fram det som den fria mark- Dagens Europa 2013 naden inte har lyckats prestera på frivillig väg: en respekt för människors möjligheter att mötas av en trygg arbetsmiljö och att ha en inkomst som det går att försörja sig på. För den som behöver ett hårdare argument för mer jämlika villkor, så tycks minskade inkomstskillnader bidra till högre ekonomisk stabilitet. IMF, VÄRLDSBANKEN OCH OECD hör till de organisationer som har konstaterat och uttryckt en oro för ökade inkomstklyftor under de gångna åren. Social trygghet spelar roll för den ekonomiska utvecklingen, då den inte bara påverkar framtidstro och köpkraft, utan även humankapital och medborgarna borde, jämte fredsargumentet, rimligen vara det överordnade syftet som legitimerar EU-samarbetet. Den inre marknaden har länge varit en symbol för företagens Europa. Fri konkurrens och fokus på företagens villkor har prioriterats. Men kris och lågkonjunktur har nu tärt på medborgarnas förtroende och tålamod. Särskilt tydligt har det varit på gator i Madrid, Athen, Rom och Valetta. Det är hög tid att ställa om siktet mot ett medborgarnas EU, där social utveckling är högsta prioritet. Att utvecklingen på arbetsmarknaden samspelar med utvecklingen av ekonomin i övrigt borde vara mer uppmärksammat än vad det har varit under senare år. För det är svårt att hävda att det går bra för Europa med hänvisning till att tillväxten har ökat ett snäpp, samtidigt som över tolv procent av arbetskraften är arbetslösa. Lösningar på de problem som Europa har i dag är sannerligen inte något som kan fixas till på en kafferast. Men även den längsta resa börjar med ett steg. Europa är fullt av möjligheter! Och för oss EU-medborgare som vill ha ett jämlikt och ekologiskt hållbart samhälle där en hög tillväxt genererar goda levnadsvillkor, spelar det stor roll vem som får företräda oss och välja vilken väg EU-samarbetet ska gå i framtiden. MONIKA ARVIDSSON ’’ Förbättrad levnadsstandard för medborgarna borde, jämte fredsargumentet, rimligen vara det överordnade syftet som legitimerar EUsamarbetet. Arbetarrörelsens Tankesmedja 19 PENTTI KARPPINEN/AIBILD FÅR INGEN CHANS. Många romska barn tvingas gå i särskilda skolor eller saknar skolgång. EUROPA SVIKER ROMERNA – Det är lättare att gå till val på att vräka romer än att föreslå förbättringar. Det säger Dezideriu Gergely chef på European Roma Rights Centre (ERRC) ROMER TILLHÖR DE mest diskriminera- de i Europa. Utsattheten för gruppen är ett enormt problem men ändå pekar inget på en egentlig förbättring. Enskilda länders behandling av romer genom sporadiska vräkningar, utvisningar och öppet rasistiska retorik ökar trots att det politiska trycket är hårt på att satsa på inkludering av romer. Det finns vissa positiva tendenser i Europa vad gäller romers situation, Romerna förbättrad skolgång, bättre tillutsätts för som gång på hälsovård och juridiska refordubbel dis- mer. Men dessa exempel är, enligt Dekriminering zideriu Gergely chef på ERRC, försvinnande få jämfört med det som inte både i Eu- fungerar och det som går åt motsatt ropa och i håll. Många romska barn går i särskilda skolor eller saknar skolgång. BoenSverige. desituationen är generellt väldigt dåAnna Hedh lig, romska familjer vräks, murar byggs runt romska bosättningar och tillgång till sjukvård är oftast dålig eller obefintlig. Enligt Gergely finns det ingen egentlig politisk vilja att jobba för förbättringar för romer, särskilt på lokal nivå i de flesta europeiska länder. Det finns mycket EU-pengar att söka till initiativ för romer, varför det kan verka mer prioriterat än vad det är. Incitamenten finns att söka pengar, men viljan och kunskaperna i aktivt genomförande brister. ’’ – POLITIKER I LÄNDER i öst- och central- europa går sällan till val på att förbättra situationen för romer, och det kan bli väldigt känsligt att i ett sådant skede bli förknippad med stora projekt mot diskriminering även om finansieringen kommer utifrån. Det kan vara lättare att gå till val på att vräka romer eller bygga en mur runt deras bosättningar, säger Dezideriu Gergely. 20 – Borrar man på djupet bottnar de negativa attityderna mot romer i ett psykologiskt vi- och de-tänk, att romer i grunden är annorlunda, att vi alla saknar en delad grund. Romer är syndabockarna. Se bara på Frankrikes argumentation för att utvisa romer, att de saknar våra värderingar, säger Dezideriu Gergely. EU HAR BESLUTAT att alla länder ska ha strategier för implementeringen av romers rättigheter, något Gergely tycker är bra. Dock saknas tryck på enskilda länders regeringar att förverkliga strategin. Dessutom menar han att det är problematiskt att EU inte gör tillräckligt mycket mot EU-länder som genomför vräkningar, utvisDezideriu Gergely. ningar till andra länder inom EU och accepterar våld mot romer. Anna Hedh, svensk socialdemokratiskt europaparlamentariker är starkt engagerad i frågan om romers rättigheter i Europa. Enligt Hedh är romer de som är i särklass mest diskriminerade i dag. – Det finns en dubbel diskriminering som romer utsätts för både i Europa och i Sverige. Romer är en diskriminerad minoritet, men erkänns ändå inte som en minoritet och blir därigenom ytterligare diskriminerade, säger Anna Hedh. Att acceptansen mot romer är låg syns, enligt Anna Hedh, tydligt i hennes arbete i Europaparlamentet. Parlamentariker från högergruppen talar ofta öppet nedlåtande om romer, på konferenser om romer ifrågasätts syftet att bjuda in just romer. – Man underkänner romers möjlighet att tala i egen sak, de tillåts inte vara aktiva vilket är väldigt typiskt när vi pratar om romer. Detta gäller inte för någon annan grupp, säger Anna Hedh. Liksom Dezideriu Gergely tycker Anna Hedh att EU har en viktig roll att spela för att förbättra romers rät- tigheter, genom att noga granska enskilda länders förverkligande av romastrategin. Detta är en början, men kan bli bättre. – Europaparlamentet har en oerhört viktig uppgift i att samla information om genomförandet av strategin, att granska dem och se om de lever upp till de kriterier som är satta. Som EUmedlemmar har länderna lovat att stå för de mänskliga fri- och rättigheterna som gäller inom EU och detta gäller i högsta grad även för den romska befolkningen, säger Anna Hedh. UNDER HÖSTEN HAR omvärldens blic- kar riktats mot Sverige – normalt ett föregångsland för mänskliga rättigheter – där den senaste skandalen ägt rum med registrering av romer. Enligt Dezideriu Gergely har detta starkt skadat förtroendet bland romer gentemot de nationella myndigheterna, något han erfarit i kontakter med svenska romer. – Det är en sak att samla data för att använda i undersökningar för att mäta förbättringar. Men att upprätta ett register som kopplar etnicitet med kriminalitet är väldigt allvarligt. Det är det negativa i det här avslöjandet. Det positiva är att Sverige har agerat väldigt annorlunda jämfört med andra europeiska länder, genom att reagera direkt på det som skett, att fördöma det och ta till handling, säger Gergely. Enligt Anna Hedh har reaktionerna från internationellt håll varit skarpa, och ärendet kommer att tas upp framöver i Europaparlamentet. – Folk undrar vad det är frågan om, Sverige är ju så långt ifrån en polisstat man kan komma. Det är verkligen pinsamt. Tyvärr är det inte första gången sedan Alliansregeringen tillträde som svenska regeringen och frågan om hantering av romer kommer upp. Migrationsminister Billströms utvisning av romer för några år sedan fick också stor kritik, säger Anna Hedh. LINA STENBERG Arbetarrörelsens Tankesmedja Dagens Europa 2013 N KRÖNIKA Uppgiften för den europeiska vänstern i dag är att på nytt bli en kraft som inte bara vill bevara det rådande läget, utan som för historien framåt, skriver Måns Wadensjö. Det kunde hända här N DEN AMERIKANSKA STATSVETAREN Francis Fukuyama lade strax efter Sovjetunionens fall fram tesen att man nu hade nått historiens slut. Av de två stora systemen återstod bara det ena, de stora konfliktlinjerna var för alltid utsuddade och allt som återstod var en gradvis spridning av den liberala demokratin av kapitalistisk modell runt jorden; därefter skulle ett tillstånd av ständig fred och tillväxt inträda, och historien som vi känner den, med nationalistiska stridigheter, blodiga konflikter och ideologiska strider, vara slut. I en värld som sedan dess sett storskaliga terrorattentat, en accelererande global uppvärmning och en seriechock av finansiella kriser ter Dagens Europa 2013 PENTTI KARPPINEN/AIBILD är Sverigedemokraterna 2010 kom in i riksdagen verkade det, trots att opinionsmätningarna sedan sommaren konsekvent visat på siffror en bit över spärren, som om hela Sverige togs med överraskning. Frågan kom från nästan alla håll: ”Hur kunde det hända här?” Andra vände på det, menade att man i stället borde ta fasta på att Sverige var ett av de sista europeiska länderna som fick ett högerpopulistiskt parti i parlamentet och att frågan snarare borde lytt: ”Hur kunde det ta så lång tid innan det hände här?” Det som alla, oavsett om man tycker att det är tidigt eller sent, har gemensamt är att Sverigedemokraternas genombrott betraktas som ”någonting som hände”, alldeles som om ett riksdagsval utan att de kom in i riksdagen inte hade varit en händelse alls. Ja, ibland får man till och med känslan av att diskussionen ända fram tills nu har varit så fixerad vid ”Hur kunde detta hända oss?” att man överhuvudtaget inte har kommit fram till frågan om vad det egentligen var som hände. SVERIGE ÖVERRASKADES. Sverige var ett av de sista länderna i Europa som fick in ett högerpopulistiskt parti i parlamentet. Sverigedemokraternas ordförande Jimmie Åkesson jublar under valvakan 2010. ’’ Som om ett riksdagsval utan att de kom in i riksdagen inte hade varit en händelse alls. sig Fukuyamas teori i bästa fall som en from förhoppning, i värsta som ren naivitet. Den har också kritiserats, framför allt från vänster- och miljöhåll – men när det kommer till just högerextremismens breda genombrott i Europa och Sverige under de senaste åren får i alla fall jag känslan av att Fukuyama när allt kommer omkring verkar ha varit långt ifrån ensam om sin optimism: Det kanske allra tydligaste exemplet på det är den snabba utvidgningen av EU. Ansökningsprocesserna skyndades på, demokratiska problem sköts på framtiden, och nu står det europeiska regelverket maktlöst inför de länder – det tydligaste exemplet just nu är förstås Ungern – som vägrar utvecklas till stabila demokratier, och i stället går åt andra hållet. ne i vår del av världen – var säkrad, och att den politiska historien i Europa hade tagit slut. Detsamma gäller för högerkrafternas genombrott på bred front i Sverige. Det känns som om vi, medvetet eller omedvetet, levde i den trygga förvissningen om att det fanns sju riksdagspartier och att det för alltid skulle fortsätta att vara så, och förvåningen över Sverigedemokraternas genombrott var i mycket en förvåning över att den politiska kartan över huvud taget var möjlig att rita om; en förvåning över att någonting kunde hända. DET FINNS OCKSÅ en risk med den sor- tens trygghet, stabilitet och förtroende för systemets integritet – för om det är någonting som Sverigedemokraterna och deras systerpartier runt om i Europa har kunnat profilera sig på, så är det att de är någonting nytt, som står utanför det politiska etablissemanget. Genom att – återigen – medvetet eller omedvetet betrakta det nuvarande politiska läget som bestående, så lämnar man också över själva agensen, möjligheten att förändra, till någon annan. I dagens Europa är det högerkrafterna som står för systemkritiken, radikaliteten och förändringen – och om det finns någon utmaning som den europeiska vänstern står inför i dag, så är det hur man på nytt ska lyckas bli en kraft som inte bara vill bevara det rådande läget, utan som för historien framåt. DET VERKAR SOM om det politiska eta- blissemanget och den breda allmänheten tillsammans har levt i övertygelsen om att demokratin – åtminsto- MÅNS WADENSJÖ författare 21 DAGBOK GÖRAN FÄRM EUROPAPARLAMENTARIKER Flyttcirkus och en kall pilsner MÅNDAG MJUKAR UPP med möte med sossarna i Åtvi- daberg om nästa års EU-val.15 pers, trots kvällens hemmamatch i Allsvenskan ÅFFKalmar. Några smiter diskret efter min inledning för att hinna till matchen... TISDAG VÄCKNING 03.45, flygtaxi till Linköping. ONSDAG GRUPPMÖTE INFÖR DEN kommande Stras- bourg-veckan. På dagordningen finns svåra lagstiftningsärenden som reglerna kring 22 FOTO SID 22: LARS HAGBERG Hoppas att nya flyget från Norrköping kommer igång snart, så man slipper väckning så tidigt. Veckogenomgång över lunch med medarbetarna Emilie Apell, som snart lämnar oss för en tyngre post i S-gruppens budgetsekretariat, hennes ersättare Frida ErikssonTall och Emma Karlsson, utrikespolitisk rådgivare. Bara tjejer, suveränt duktiga! Genomgång av ändringsförslag till Islandsbetänkandet, där jag är Soc&Demgruppens ansvarige. Har haft kontakt med nye socialdemokratiske partiledaren Arni Pall Arnason, som vill att vi ska ge Island mera tid för en rejäl debatt om det är klokt att backa ur som kandidatland till EU, vilket den nya borgerliga regeringen verkar vilja. Möte med den socialdemokratiska arbetsgruppen om långtidsbudgeten, där jag som ansvarig vice-president är ordförande. I juni gjorde vi en politisk uppgörelse om EUs långtidsbudget 2014–20, som innebär stora nedskärningar – för stora, tycker jag, på viktiga områden. Vi diskuterar nu vad som återstår innan vi kan säga formellt OK. Möte med gruppens styrelse (byrån) och ledarna för våra nationella S-delegationer om den kontroversiella frågan om Single Seat, det vill säga att parlamentet ska sammanträda bara på ett ställe och slippa den orimliga flytten mellan Bryssel och Strasbourg. En stor majoritet är för en förändring, bara de franska socialisterna klart emot – och några vacklar. Middag med gruppstyrelsen och de socialdemokratiska kommissionärerna. Handlar mest om den ekonomiska krisen. Både spanjoren Almunia och ungraren Andor är djupt oroliga över den usla tillväxten och stigande arbetslösheten. Jag får ett särskilt tack av grekiska fiskekommissionären Maria Damanaki för att jag har medverkat till att säkra fiskerireformen. Avslutar med 20 minuters promenad hem till min övernattningslägenhet. Samtal med medarbetaren Frida Eriksson-Tall. framtidens biodrivmedel, viktigt bland annat för svensk skogsindustri, men också interna regler om hur vi utnyttjar vår rätt till tolkning, utan att det kostar för mycket. Anna-Maria Corazza-Bildt (M) står för ett policybetänkande om inre marknaden, som helt bortser från fackliga rättigheter med mera – stridsfråga inför valet? På eftermiddagen först möte med mina S-kolleger i budgetutskottet för att diskutera hur vi ska agera vid morgondagens utskottsmöte, sedan besök av Östsam och kommunledningarna i Norrköping och Linköping. Spännande samtal om den ekonomiska krisen, EUs stöd till tågsatsningar som Ostlänken, den nya snabba järnvägen mellan Linköping och Stockholm, och inte minst om nästa års Europaval. Linköpings kommunalråd Paul Lindvall står på (M)valsedeln! Middag med östgötarna på Chez Leon, enkelt, men berömt för sina musslor! TORSDAG MÖTE MED BUDGETUTSKOTTET. Här är min huvuduppgift som ordinarie ledamot, och ansvarig för budgetfrågor i Soc&Demgruppen. Mest debatt om parlamentets strategi inför de förhandlingar om EUs budget 2014, som snart ska börja. Djup frustration över att det nu bara är nedskärningar som gäller för vår förhandlingsmotpart finansministrarna, till och med på forskning och utbildning! Svårbegripligt! Går igenom med Frida vad som står på dagordningen nästa vecka i Strasbourg, går igenom vilka handlingar som behöver packas ner i lådan som ska fraktas dit. Hoppas att några regeringar snart orkar ta parlamentets vädjan att slippa denna flyttkarusell på allvar och lyfter frågan inför nästa fördragsförändring. Varför inte ett svenskt initiativ? Ut till flyget och hem, denna gång via Arlanda och tåg till Norrköping. Kvällsmacka och kall pilsner med hustrun framför tv:n. FREDAG KANSLIET I BRYSSEL jobbar som vanligt även om jag är hemma. Får en hel del frågor och dokument per mejl som måste besvaras, så det blir nästan full arbetsdag från hemmaplan. Möte med Gamla Gardet i Norrköpings arbetarekommun om NOG NU. Mot efterlängEuropa, krisen och tad helgledighet. framtiden. Täffar bland annat två gamla landstingsråd, Ragnar Gustafsson och Sven-Åke Gillberg. Sen får det vara nog. För ovanlighetens skull ledig helg, innan det bär iväg till Strasbourg måndag morgon. Dagens Europa 2013 ? VEM DÄR ? ? Testa dina kunskaper om personerna i Europapolitiken i vårt EU-quiz. Svaren hittar du längst ner på sidan. 1. Kallas Mutti i sitt hemlan d. 4. Från Lissabon till Br yssel. 7. Tredje kvinnan på posten. 3. Kommer inte från Holland. 5. EU:s högste so sse. en. 6. Europas röst i värld FOTO: EU-PARLAMENTET OCH LARS HAGBERG 2. Tar fajten i EU-parlamentet. 8. Belgare som skriver japanska dikter. Rätt svar: 1. Tysklands förbundskansler Angela Merkel 2. Marita Ulvskog, gruppledare (S) 3. Frankrikes president Francois Hollande 4. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso 5. Europaparlamentets talman Martin Schulz 6. EU:s utrikesansvariga Catherine Ashton 7. Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström 8. Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy Dagens Europa 2013 23 DAGENS EUROPA Arbetarrörelsens kunskapstidning om Europa, nr 2 2013 www.dagenseuropa.se EU HANDLAR OM PARTIPOLITIK Partipolitiken blir allt viktigare när beslut fattas i EUparlamentet. Då är det angeläget att samordna valrörelsen, så att det står klart vad socialdemokratin står för i hela EU. Det säger Ann Linde, som arbetar för Europeiska socialdemokratiska partiet, ESP. I VALRÖRELSEARBETET ANSVARAR Ann Linde för en projektgrupp som jobbar med olika målgrupper; ungdomar, kvinnor, HBT-personer, pensionärer och löntagare. En viktig uppgift blir att ta hjälp av socialdemokratiska parlamentariker för att kunna visa på var skiljelinjerna går mellan höger och vänster i politiken. Gruppen kommer YLVA SÄFVELIN/AIBILD – Det blir viktigare för den socialdemokratiska gruppen i parlamentet att hålla ihop och visa vad man står för. Man ska veta att om det kommer in en stor socialdemokratisk grupp kommer de att rösta för en ungdomsgaranti och mot skatteparadis. I vårens Europaval satsar de socialdemokratiska partierna i EU på ett föra en betydligt mer samordnad kampanj än tidigare år. EU-ländernas socialdemokratiska partier är medlemmar i Europeiska socialdemokratiska partiet (ESP), som har sitt kansli ett stenkast från Europaparlamentet. Sedan i våras arbetar Ann Linde, tidigare internationell sekreterare hos svenska Socialdemokraterna, som chef för den internationella enheten på ESP. Kansliet håller som bäst på att ställa om inför valrörelsen. Man organiserar sig i femton arbetsgrupper och ett valcentrum är inrättat. Ett antal valrörelserävar från olika Spartier har samlats till en ”taskforce” med uppgift att ta fram strategiska utgångspunkter inför valrörelsen. Företrädare för ESP och några av de större medlemspartierna har börjat diskutera hur man ska samarbeta och hur ESP bäst kan hjälpa till i valrörelsen i de 28 EU-länderna, till exempel genom att ta fram underlag om beslut i Europaparlamentet. TYDLIG S-POLITIK. – Man ska veta att om det kommer in en stor socialdemokratisk grupp kommer de att rösta för en ungdomsgaranti och mot skatteparadis, säger Ann Linde, ansvarig för ESP:s kampanjarbete. ’’ Man behöver näst intill vädja till journalisterna där hemma att rapportera om vad som händer. också att jobba tillsammans med sidoorganisationer, nätverk och fackförbund. Nationella medias bristande intresse för EU-frågor är ett stort problem, menar Ann Linde, eftersom det gör att väljarna inte känner till vad som pågår och därför tror att det inte spelar någon roll om man röstar. – Man läser väldigt sällan om EUparlamentets beslut och om vad parlamentarikerna gör, trots att EU fattar många beslut som är viktiga på hemmaplan. Man behöver näst intill vädja till journalisterna där hemma att rapportera om vad som händer, både om partipolitiska strider och om beslut så att det sprids intresse och information. För det spelar roll vilka politiska partier som företräds i EU-valet, enligt Ann Linde. – Besluten i EU-parlamentet avgörs i allt större utsträckning efter partipolitiska riktlinjer. Det finns fortfarande frågor där skiljelinjerna går mellan länder, men i allt högre grad handlar det om konservativ mot socialdemokratisk politik. INFÖR DEN KOMMANDE mandatperio- den finns också risken att EU-kritiska och högernationalistiska partier stärker sina ställningar. Ann Linde ser tecken på att även socialdemokratiska partier i vissa länder vill rida på anti-EU-vågen. – De här EU-kritiska stämningarna, som i många fall snarare handlar om kritik mot etablissemanget, tror jag kan bli svårt att hantera. Men lösningen är inte att man struntar i EU-valet, utan det är tvärtom. YLVA SÄFVELIN
© Copyright 2024