UTGIVARKORSBAND ARBETAREN Årglng 7 Sv. Hamn•bet•eförbundets medlemaorgan Nr 61978 A-kassan kan Ådalsproblem höja ersättning drabbar Hamn Hamnarbetarnas A-kassa kan höja ersättningsbeloppet till 180 kronor per dag efter det att fondmedlen ökats inom kassan. Fonden ökades med 200.000 kronor. Alternativet var höjd medlemsavgift. -Sista sid- Tors lol<al vårt äldsta foll<ets hus Landets äldsta folkets hus finns på Alnö utanför Sundsvall. Den heter Tors lokal och står fri från riksintressen. Den byggdes 1896 och har nu utsetts att utgöra kulturminnesmärke . - Sid. 12- Väl lycl<ade Chile-möten Vi berättar också om lyckat Chile-möte i Stockholm där hustrun till en av de fängslade fackföreningsledarna, Marquerite Ponce, riktade en flammande vädjan till alla arbetare om fortsatt kamp för det sargade folket i Chile . - Sid . 3 - Ådalen har haft stora problem med nedläggningar av stora industrier inom skogsnäringen. Dessa problem har också betytt att ham~ar betarkåren minskat under de senaste decennierna. Gunnar Norberg och hans kamrater ser med oro på den utvecklingen. - Sid. 6- 2 HAMNARBETAREN Nu blir vår arbetsplats farligare Ökat tryck på truckarnas förare Nu kommer det att bli ökat tryck på förarna av alla fordon som förekommer som hjälpmedel på våra arbetsplatser. Trafikreglerna skall även inom hamnarna betraktas som om de gällde allmän väg. Det betyder att en hel del skärpningar måste till både för förarna av fordonen och för själva fordonen. Kontrollen av alla truckar måste skärpas så att de till alla delar håller måttet som trafikenheter. Det gäller bromsar, styranordningar och andra säkerhetsdetaljer. De bestämmelser som gäller är SMS-blad, Svensk Standard 2793 och 2795 . De gäller dels instruktion för förare och dels den truckstandard som skall gälla. En ganska omfattande handling, som reglerar allt som egentligen behöver regleras då det gäller denna typ av arbetsfordon. Det är en självklarhet att denna handling skall finnas tillgänglig för alla som har till yrke att hantera dessa fordon i sitt arbete, men det är långtifrån på alla arbetsplatser som den finns. Se till att skaffa de här bestämmelserna. Vi vet att de flesta av arbetsgivarna redan nu är måna om att fordonen hålls i prima skick, att allt skall fungera och att säkerheten skall vara den bästa. Men visst finns det tendenser till nonchalans, något av en låt-gå-anda. Den måste försvinna nu. Det måste vara tryggt för arbetstagaren veta, att fordonen är i föreskrivet skick. Nu slipper föraren själv att klä skott genom att påtala eventuella bristfälligheter som kan medföra kostnader att åtgärda. Bestämmelserna innebär också ökade krav på förarna och de andra på arbetsplatsen verksamma. Det duger inte att komma och köra truck dagen efter en bättre fest, lika lite som det duger att köra bil vid sådana tillfällen. Naturligtvis anklagar vi ingen av våra medlemmar för att nu tumma på säkerheten, men det skadar kanske inte att erinra om vilken påföljd som är aktuell om någon skulle komma på tanken att hamnar, lastplatser och fartyg är att betrakta som enskilt område med mildare regler i trafikhänseende. Trafikreglerna i hamnarna måste kanske också regleras på ett annorlunda sätt än vad som HAMN ARBETAREN nu är fallet på sina håll. Bättre markeringar över körfält, mötesplatser och avlastningsplatser kan bli den logiska följden av att strikt följa vägtrafikförordninqens alla bestämmelser. Vi får väl hoppas att tillämpningen av de bestämmelser det här är fråga om sker med hänsynstagande till alla omständigheter under arbetet. Det kan ibland vara nödvändigt att ta andra hänsyn än högerregler, parkeringsavstånd, tomgångskörningsförbud, trafikkortsbestämmelser och eventuellt andra faktorer som kan spela in. ·1 dag finns det bestämmelser som säger, att förare av dessa arbetsfordon bör ha truckförarkort, men att de skall ha traktorkort. Det är naturligtvis så att alla bör meddelas möjlighet att skaffa sig så allsidig utbildning som möjligt för det fordon som används i arbetet och då bör heller ingen förvägras att på betald arbetstid få den utbildning som erfordras. Trafiksäkerhetsbestämmelserna måste nog till vissa delar bli föremål för en översyn. Det kan knappast vara motiverat att till alla delar följa bestämmelserna som gäller ex vis lastens högsta bredd. Det är ändå skillnad att åka på allmän väg och på en kaj mellan magasin och fartyg. Den hänsynen till gällande förhållande måste nog accepteras. Övrig trafikreglering på våra arbetsplatser kan också komma att behöva diskuteras. Hur är det med möjligheten för andra fordon som personbilar, lastbilar och traktorer att fritt få tillträde till hamnområdet? Är det en rent allmän plats kanske man inte kan förvägra andra fordon att ta sig ner till de här hamnarna. Det är bra att säkerheten på alla sätt omhul das. Att man värnar om alla de som kan komma att utsättas för faror av skilda slag. Vår arbetskår är utsatt för många faromoment och hälsar naturligtvis alla försök att undanröja dem med stor tillfredsställelse. Vi hoppas dock att tolkningen av bestämmelser inte sker in absurdum utan att det sker med varlighet och med det praktiskt möjliga ögonen. Då kan alla parter bli nöjda och tillfredsställda med sakernas förhållande. Ansvarig utgivare: Redaktör: Karl Nilsson, Nygatan 11, 891 00 Örnsköldsvik. Tel. 0660/ 1 35 70 Lasse Åkerlund. Tel. 0660/ 124 45 Tryck: AB Örnsköldsviks Allehanda 1978 HAMNARBETAREN 3 Det kom mer folk än väntat t;ll det Chile-möte som hölls i Stockholm för en tid sedan . Halva ·tusentalet besökare räknades in och av dem var större delen just chilenare. Det var ju också ett av syftemålen med sam I ingen: att få tillfälle att samla· alla de som befinner sig här i landsflykt till en gemensam manifestation för Allende. Vid sammankomsten gjordes också en del enhälliga uttalanden. Dessa återfinns i denna tidning men på annan plats. Bland besökarna märktes Marquerite Ponce, landsflyktig hustru ~Il en tillfångatagen facklig ledare i landet. Lennart Johnson från Hamns förbundsstyrelse var också en av talarna vid detta möte . Stämningen var hög och det fanns en spontanitet hos exChilenarna som visade deras vilja att återvända till ett fritt hemland igen. Förbittringen mot juntan var stor och tacksamheten mot de svenska hamnarbetarnas solidaritetsaktioner hjärtlig och äkta. Många intresserade av Chile-möten KÄRA KAMRATER: I vår egenskap av representanter för det chilenska L.O. - CUT-utlandskommitte, önskar vi tacka Svenska H amnarbetarförbundet för att få deltaga i detta möte. Det är inte första gången som Hamnarbetarförbundet visar sin aktiva och permanenta solidaritet för Chiles arbetare och folk. Hamnarbetarförbundet har vidtagit konkreta åtgärder för de fackliga och politiska försvunna fångarna, symboliserade i Exequiel Ponce Vicencio, Nationell ledare för Chiles hamnarbetare och för CUT och andra generalsekreterare för Chiles socialistparti inne i landet. Vi hälsar hjärtligt hamnarbetarnas beslut att börja en bojkott mot all lastning och lossning av varor för och från den fascistiska militärjuntan, Denna överenskommelse bekräftar hamnarbetarförbundets kämpande och solidariska inställning. Detta beslut förstärker arbetarnas permanenta kamp för att återupprätta de fackliga fri- och rättigheterna och för att få ett definitivt besked om var och en av de 2500 försvunna som befinner sig på DINA:s (idag CNI) hemliga koncentrationsläger. Fl ertalet av de försvunna fångarna är fackliga ledare och arbetare. De försvunnas anhöriga . ---, Hustrun till en av de til{fångatagnafackfö'reningsledarna i Chile, Marqeurite Ponce, gästade Chile-mötet i Stockholm. Hon höll där ett flammande tal och vi återger det i sin helhet. ____ ./ har genomfört en lång och plågsam kamp för att uppmärksamma detta problem och rädda deras liv. Hamnarbetarförbundet har visat sin höga solidariska anda genom att stödja denna kamp under parollen "'D IN SOLI DAR 1TET KAN RÄDDA LIV''. Chiles arbetare och folk, med Salvador Allende och Unidad Popular, vann en stor seger i september 1970 som var följden av tiotals år av kamp genom ett brett massarbete i den sociala och politiska fronten. Unided Populars folkliga och revolutionära regering tillgodoså g arbetarnas ve rkliga krav som va r kopparnationalisering, förstatligandet av privata banker, jordreformen, inkomstom fördelning, bildning av 3 ekonom iska områden (privat, blandad och social). Detta orsakade den nationella borgerlighetens och USA-imperialismens naturella reaktion. Å andra sid an anslöt sig massorna till processen. Regeringen uppfyllde sitt program som orsakade vrede hos den inhemska reaktionen, utländska intressen i maskopi med C.l.A. och USA:s regering som genomförde en plan för att störta den lagliga och folkliga regeringen. När det nu är 5 år sedan fascistmilitärkuppen ägde rum, samlar vi oss för att hylla de stupade, de försvunna fångar, de kämpande kamraterna och Salvador Allende. Deras revolutionära verk ska kvarleva i folkens hjärtan som kämpar för att befria sig och vars exempel är en symbol för de som kämpar för demokrati och socialism. Detta möte stödjer arbetarnas kamp i koppargruvan Chuquicamata, som idag undgår militär belägring ge~ riom tillämpning av undantagstillståndet. De är hård bestämda att kämpa till sist för sina rättigheter och krav. Vi hälsar dem för sin aktion. Vi är övertygade att den internaationella solidariteten och stödet från klassbröder ska förstärka Chuquicamatas gruvarbetares aktion och kamp för sina mål. Vi hälsar bildandet av den N ationella Fackliga Samorganisation som omfattar förbund och fackföreningar. Den är ett fram steg i kampen för att ena al la klassmedvetna och oberoende uttryck för den chi lenska fackliga rörelser. Den samlar alla tendenser som 4 HAMNARBETAREN Enighet mot förtryck från juntan uttrycker sig inom arbetarklassen och vars betydelse är det kämpande och enhetliga uttryck som kännetecknade tiotals år av den chilenska fackliga rörelsen. Vid detta tillfälle anklagar vi Pinochet för att försöka legalisera inför den internationella och nationella opinionen det förmodade mordet av de försvunna fångarna genom en dekret. Han påtrycker de försvunnas anhöriga för att de dödförklarar de försvunna fångarna , vilket är en grov kränkning mot de grundläggande mänskliga rättigheterna. Pinochet kungjorde å andra sidan ett amnestidekret som är en manöver för att benåda och rehabilitera DINA:s kriminella. Genom detta dekret vill Pinochet att FN :s nästa generalförsamling kraftigt ska fördöma juntan som tidigare år. Men den progressiva världen ska inte låta sig luras och med sin solidaritet ska detta internationella forum krossa alla dessa falska manövrar. UTTALANDE Från Hamnarbetarförbundet och CUT:s representation i Sverige med anledning av 5-årsdagen för fascistkuppen i Chile När det nu har gått fem (5) år sedan den fa~cistiska militärkuppen i Chile, och arbetarna i fem år har fört en heroisk kamp för att krossa Pinochets diktatur, uppm'anar vi till en förstärkning av solidariteten med de chilenska arbetarna och deras fackliga organisation CUT. I kampen mot fascismen spelar arbetarna och den organiserade fackföreningsrörelsen den klart viktigaste rollen. Detta är möjligt tack vare den chilenska fackföreningsrörelsens styrka och genom det stöd den får från betydande grupper i landet och genom avgörande insatser från den internationella solidariteten. I Latinamerik, liksom i Chile, beror uppnåendet av nationellt oberoende, erövrandet av friheten samt demokratins framgång i huvudsak på den fackliga rörelsens styrka och bredd. De chilenska arbetarna har i sin dagliga kamp omorganiserat sin fackliga organisation och skapat ett koordineringsorgan för de fackliga organisationerna och förbunden, LA COORDINADORA NACIONAL SINDICAL DE CONFEDERACIONES FEDERACIONES Y SINDICATOS, som utgör den främsta kraften i dag och i framtiden i kampen för att återerövra friheten och demokratin. Pinochet-diktaturen upprätthåller sin repressiva och kriminella karaktär genom att kränka de fundamentala frioch rättigheterna. Den försätter arbetarna under den hårdaste exploatering enbart för att tjäna de nordamerikanska monopolens, de multinationella företagens och den nationella oligarkins intressen. Men folket fortsätter att kämpa för att krossa fascismen. Hamnarbetarförbundet fortsätter sitt solidaritetsarbete, för att stärka de chilenska arbetarnas kamp, med en tredje bojkottaktion i syfte Kamrater: Vi lever under en etapp i vilken den fackliga organisationen ombildas från grunden. Fascismen försvagar sig varje dag p.g.a. interna motsättningar och framför allt p.g.a. folkets och massorganisationers dagliga motstånd. Diktaturen sliter sig och folket stiger upp. 1 :a maj möten, den hjältemodiga strejk av de försvunnas anhöriga stöddes av en bred solidaritet, studentdemonstrationer, arbetarnas strejk, församlingar och flera andra protestaktioner av de olika branscher slår dag för dag Pinochet. Av dessa skäl kan de svenska hamnarbetarna och deras fackliga organisation - Hamnarbetarförbundet - vara säkra att deras solidaritet inte ska vara förgäves och arbetarna och deras politiska avantgarde med den bredd och ökade internationella solidaritet ska krossa fascismen till gagn för hela mänskligheten. LEVE DEN INTERNATIONELLA SOLIDARITETEN! LEVE SVENSKA OCH CHILENSKA ARBETARli1 VI SKASEGRAI - att få ett definitivt besked angående de fängslade och försvunna återupprätta friheten och de fackliga rättigheterna, samt att avskaffa dekret nr 198. belägringstillståndet upphävs och att få ett slut på den militära interventionen i gruvområdet Chuquicamata samt för det chilenska folkets rätt att leva och bo i sitt hemland. -att -att -att H amnarbetarförbundet CUT:s exteriörkommittes representation i Sverige den 7 september 1978 Vår plil<t att stödja Chile MOTSTÄNDSKAMRATER TILL JUNTAN I CHILE I Latinamerika behärskas flertalet länder idag av reaktionära diktaturer. Människors försök att organisera sig politiskt och fackligt för att nå demokratiska , sociala och ekonomiska rättigheter slås systematiskt ned m ed brutala våldsmetoder. De latinam eri kanska länderna domineras med några få undantag av små överklasser som regerar med hjälp av utländskt kapital och militär. I flera länder har detta lett ( \.. ~ Vi publicerar här det tal ledamolen i .förbundets 11erkställande utskott, Lennart Johnson, hö'll vid Chil.e-mö'tel i Stockholm. På annan plats jö'(jer också de uttalanden som gjordes l'id detta möte. ___ I I I j . till rent facistiska diktaturer. I Chile krossades den demokratiskt valda Al lende - regimen med brutalt våld. I år är det fem år _$edan världen upplevde d enna tragedi som skakade oss djupt, här i Sverige. I dag kan vi läsa i Aftonbladet (den 27 augusti 1978) att i Chile råder lag och ordning . Detta säger Advokaten Ulf Hamacher ordförande i SvenskChilenska sällskapet. Vem är då denne m an! Ulf Hamacher är Chile-juntans bäste vän i Sverige kan vi läsa , men också att han en gång arbetade i den välkända Svensk-Tyska föreningen under Hit Iers tid , samt att han då öppet propagerade för nazismen. Vi som såg nazismens våldförande på världens folk kan redan nu ställa domen över Ulf Hamach er. Res till Chil e 1 • • HAMNARBETAREN 5 Stanna där, och var med om när folket åter reser sig och ta konsekvensen av ditt handlande. Svenska H amnarbetareförbundets medlemmar går åter ut i en total blockad mot Chilenska varor. Detta gör vi därför att den Chilenska fackföreningsrörelsens representanter, CUT, vädjar till hela världens arbetare om blockadaktioner mot juntan i Chile. Vi vill genom praktisk handling visa vår solidaritet med våra lidande kamrater i Chile och riktar ett speciellt krav om frigivande av Exequil Ponce hamnarbetare frånValparaiso men också styrelserepresentant i CUT. Exequil Ponce befinner sig idag antagligen i något av de fruktansvärda koncentrationsläger som upprättats av f.d. nazistöverstars expertkunnande och vi kräver hans frigivande nu. Vi hamnarbetare kräver också att ITF (Internationella Transportarbetarefederationen) skall leva upp till sina beslut om solidaritet med Chiles arbetarklass. Vi kräver också att FFI (Fria Fackfören ingsinternationalen) skall leva upp till sitt beslut i Mexico City 197 5 där man bl.a. sade följande: "FFI och anslutna organisationer måste med alla möjliga medel, inklusive framställningar till regeringar på internationell nivå för att säkerställa fullständig isolering och bojkott av facistjuntan, särskilt genom tillämpning, i samklang med nationella förutsättningar, av gemensam, samordnad politisk industriell komersiell och transportblockad av Chile". slut citat. I Transportarbetareförbundets protokoll från kongressen 1977 kan man läsa på sidan 8, följande sagt av Hans Ericson, "Det är en plikt för både oss och den internationella fackföreningsrörelsen att engagera oss för CUT :s och det Chilenska folkets kamp för frihet". Hans Ericson, jag uppmanar dig att gå från tal till handling. Stöd kraven om en samordnad Nordisk blockad. Vi hamnarbetare vädjar till Transports medlemmar att stödja vår blockad samt visa i handling sin solidaritet med arbetarklassen i Chile. Låt er inte beordras till att lossa eller lasta Chilenska varor som äro förklarade i blockad. Kräv av Edert förbund aktiv handling. Sven Lindqvist säger i sin bok " Slagskuggan " följande på sid 160 "Revolution i Latinamerika skulle beröva USA dess automatiska majoritet i FN. Revolution i latinamerika skulle berövas USA råvarukällor och marknader av oskattbart varde". Lite längre ned i samma stycke säger han följande. " Det är kort sagt otänkbart att USA skulle gå med på att låta sig besegras i Latinamerika" . Vi får hoppas att dessa ord inte blir besannade utan att folket i Latinamerika följer sina kamrater i Vietnam och kastar ut sina fiender samt lägger grunden för sin självständigh et. Fem år har gått sedan kuppen i Chile men det Chilenska folkets motståndskamp har inte kunnat krossas. Fascistjuntan står idag mer isolerad än någonsin såväl inom landet som inter- nationellt. Allt öppnare visar det Chilenska folket att denfascistiskajuntans dagar är räknade. Fåckföreningarna manar till kamp och arbetarklassen reser sig under oket. I denna situation är det av oerhört stor vikt att solidariteten ökar med det Chilenska folkets kamp mot juntan. Kraven om en redo visning av de 2 .500 " försvunna" politiska fångarna får inte tystna förrän vi fått klarhet och då skall de som med verkat till detta brott mot mänskligh eten ställas till svars för sina handlingar. Låt oss gemensamt visa vår sofidaritet med den Chilenska arbetarklas- sen . Låt oss också genom aktiv handling ge allt de stöd som våra kamrater kräver av oss i den motståndskamp som nu långsamt men säkert bygges upp i Chile. I dag krävs handling. Ord och manifestationer lägger inte någon fast grund för den Chilenska frigörel sen även om dom är aldrig så bra formulerade. Nej stöd i handling och på den Chilenska arbetarklassens villkor måste vara den enda riktiga vägen att gå. VENCEREMOS KAMRATER Companjeros 6 HAMNARBETAREN I - \ ------11 - Så här kan det gå till vid lastning av virke. Här är det ett fartyg som får sin virkeslast i Lugnvik efter Ådalen. ÅDALENS kriser och problem .. drabbar också In•· stuveri•• • nar1ngen ~ t .. Gunnar Norberg har många problem att brottas med då sysselsättningen är de.för medlemmarna i hans avdelning i Lunde. vikan~ Stuveriarbetet eher Ångermanälven har genomgått en mycket kraftig minskning under de senare decennierna. Industrikrisen i Ådalen har satt sina spår också för vår yrkeskår i området. För trettio år sedan fanns det drygt 300 medlemmar i kåren. I dag ligger siffran under fyrtio. Endast vid enstaka tillfällen kan man komma upp i toppar med bortåt femtiotalet verksamma. Då plockar man in folket från sektionen i Ullånger- Nordingrå. Precis som på en rad andra platser har nedläggningarna av industrin betytt mycket och därtill kommer de ständiga rationaliseringarna. Dessa förekommer i första hand vid de större industrianläggningarna medan de små lastageplatserna fortfarande har kvar den "gam la " metoden med lastning av fartygen. • • HAMNARBETAREN 7 320 stuveriarbetare har krymt ihop till 40 hamnjobbare lagts ned. Sågverken i Kramfors, Köja, Strömnäs och Torsvik har stannat för gott - ja, det fanns ännu fler längre tillbaks. Boardfabriken i Härnösand har snart ingenting att bidraga med för stuveriarbetarna i området. Det råder helt andra tider nu för den hårt luttrade stuveriarbetarkåren. Det är många ådalsbor som med glädje minns de vita stuveribåtar, som förde "schåarna" från Lunde till de olika lastageplatserna vid industrierna. Varje morgon kom de och varje kväll gick de tillbaka. Då fanns 40-50 personer med på båten, inklusive den obligatoriska "kaffetanten" som kokade kaffe till stuveriarbetarna. det sättet att det är uppdelat på så många olika arbetsplatser. Varje företag har nämligen en egen industrikaj där fartygen lägger till. Dit får stuvarna resa för att fullgöra sitt arbete. Det betyder att det ofta blir växlingar på arbetsplatserna. Det betyder också att en stor del av magasinarbetena och framkörning till kaj från magasin sker med respektive industris egna anställda. Nu åker man ledigt i en minibuss till de olika arbetsplatserna . I sin förlängning betyder det också att hamnarbetarna ständigt möter nya arbetsmiljöer. De får tillfälligt låna industrins matsalar och kafferum. Det finns ingen anläggning de kan kalla för sin egen och i vilken de kan ordna med några egna arrangemang. En ständig form av hemlöshet, som i långa loppet kan bli besvärande. Stuveriarbetet i Ådalen är lite skiljaktigt från många andra områden. 'Inte till sin allmänna del med lastning och lossning av fartyg. Utan fastmer på Ådalsstuvarna tvekade aldrig då det var fråga om att starta det nya Hamnarbetarförbundet. De gick i spetsen för aktiviteten och darra aldrig på Vidar Björklund är forman i stul'eriarbetet och har J>arit med om många förändringar under sin tid i branschen. Det finns i området kvar en del smärre sågverk, men självfallet betyder det inte speciellt mycket av arbetstillfällen eftersom det är ytterst sällan som skeppning med båt sker från dem. Efter Ångermanälven fanns det för endast ett par decenn iertillbaka en rad cellulosafabriker och ·sågverk. I dag är det inte många kvar. I. Väja finns såväl cellulosafabrik som sågverk och pappersbruk, i Bollstabruk och Sandviken finns fortfarande industrier men den senare uppehålls med konstgjord andning och försvinner inom ett år. Sågverket i Ramvik är nästa offer för nedläggningen och beslut om dess upphörande kom för endast någon vecka sedan. I Utansjö finns en något livskraftigare cellulosafabrik med sul fitproduktion och slipmassa. På älvens norra sida lever sågverket i Lugnvik kvar liksom ett mindre verk i Marieberg. I Härnösand är det mest lossningsarbeten för grafitindustrin. I övrigt är bara att konstatera att en rad företag försvunnit, Cellulosafabrikerna i Kramfors, Frånö , Svanö , H allstvik , Sprängsviken och Ulvvik har Agne Lindgren och Stig Berglund samarbetar bra. 8 HAMNARBETAREN Alltid ny arbetsplats -och ofta långresa målet om sitt beslut. Gunnar Norberg var då som nu ordförande i avdelningen och han har en god sammanhållning att peka på i avdelningen. Det har man visat prov på i skilda sammanhang. Det är dock med bitterhet Gunnar och hans medlemskamrater kan peka på den minskning av arbetsuppgifterna som skett och som medfört att kåren minskat så oroande i antal. En utveckling som de själva dock står maktlösa inför. Ragnar Elander i stilstudie vid stroppning av last. • • Medlemmarna kan hänföras till åtminstoe tre skilda grupper. Förutom "kärnan" av medlemmar i ådalsområdet så har man en grupp medlemmar i Härnösand och en i Nordingrå -Ullång- • En av de gamla kämparna i ådalsområdet, Agne Lind gren, gör sin sista säsong som stuveriarbetare. Han lämnar om någon månad det aktiva arbetet och går i pension . Då har han jobbat över halva sitt liv i detta hårda jobb och verkligen sett hur utvecklingen minskat arbetsstyrkan. - Jag minns då vi var så många, att det inte gick att hål la rätt på alla kolleger, säger han själv. Det var tider det. Vi åkte med båtar mellan de olika lastageplatserna och nog var det trevligare då även om det var slitsammare på alla sätt. Nu är vi inte särskilt många. Resorna företar vi i minibuss och det är ändå plats över i fordonen. Rationaliseringarna har gjort att vi inte behöver vara så många . En annan skillnad är att fartygen tar större laster nu. Naturligtvis kommer Agne att sakna en del av sina många arbetskamrater, men han kommer säkert att träffa dem på sin fritid i alla fall. Det finns så många sammanhållande faktorer ändå mellan de som går i den aktiva produktionen och de som nyss lämnat jobbet. HAMNARBETAREN 9 Ingen ljusning skymtar erområdet. Den senare gruppen har mycket få arbetsuppgifter i sin hembygd utan måste kallas till arbeten efter älven för att fylla sina arbetstimmar. Det är i första hand cellulosa och trävaror som utgör transporterna i ådalsområdet samt tillförsel av råvaror för industrin . Styckegodshantering förekommer nästan inte . • Tyvärr ser man från fackets sida ingen ljusning i förhållandet för industrin i området. Det är i stället så att även de kvarvarande företagsenheter brottas med svårigheter. Dels genom den långvariga lågkonjunkturen , som gäller samtliga företag, men kanske framförallt för NC B vars stora bekymmer är riksbekanta vid det här laget. Och det är just NCB som äger anläggningar i Väja, Sandviken och Ramvik. En föga framtidsvänlig vetskap. --· CHILENSKA KAMRATER Vi hamnarbetare i Sven)>ka Hamnarbetarförbundet har inte låtit ess övertyga,s av de falska rykten som sprides att demokratin skulle åter ha upprättats i Chile. Vi anser på säkra grunder att det endast är den Chilenska arbetarklassen som tillsammans med flertalet av de Chilenska folket kan störta juntan i Chile samt återupprätta de fackliga och demokratiska rättigheterna. Som ett stöd i Er rättvisa kamp förklarar vi all import och export av Chilenska varor i blockad fr.o.m. den 11 sept 1978 t.o.m. den 10 oktober 1978. Vi kommer ej heller att befatta oss med något fartyg under Chilensk flagg under nämnda tidpunkt. Vi vädjar också till alla fackliga och politiska organisationer att respektera samt ge allt stöd till motståndsrörelsen i Chile. Vi kräver också omgående frigivande av alla fackliga och politiska fångar. Återupprättande av de fackliga och demokratiska rättigheterna i Chile . LEVE DEN CHILENSKA ARBETARKLASSEN OCH DESS MOTSTÅNDSKAMP MOT JUNTAN I CHILE. VENCEREMOS KAMRATER. -- Bengt Bergman, närmast kameran, och Ragnar Elander.från Nordingrå respektive Strömnäs,fann vi i arbete på kajen i Lugnvik. De har inte arbetat tillsammans så ofta eftersom Bergman kommer från eu annat område och inte tillhiir ordinarie kåren. 10 HAMNARBETAREN OWETANKERN Ir "'! "Zoroaster ", världensfO'rsta ångdrivna tankfartyg. Byggd vid Lindholmens van> i GO'teborg, mätte 400 ton och lastade 240 ton i åtta cylindriska cisterner. Några historiska anteckningar Sedan "overste'' Edwin L. Drake år 1859 rest sitt första borrtorn i Titusville i Pennsylvania blev det även aktuellt med den transatlantiska oljetrafiken. 224-tons briggen "Elisabeth Watts" seglade redan 1861 från New York till England och medförde bl.a. några träfat lysfotogen i lasten . Det berättas att det var vissa svårigheter vid avresan, på grund av den eldfarliga lasten måste nästan hela besättningen shanghajas ombord. Samma år salufördes fotogen för första gången i Sverige och kostade då 75 öre litern, en stor summa på den tiden. Vid sekelskiftet hade priset sjunkit till 14 öre. Snart växte emellertid fotogenaffärena till stora proportioner, ehuru transporterna länge förblev den stora stötestenen, då man hade svårt att tänka sig att transportera olja och fotogen annat än i fat. Man insåg visserligen tidigt att flytande varor hanteras mest ekonomiskt i bulk, dvs fritt flytande i lastrummen, men rent byggnadstekniskt innebar detta transportsätt många svårigheter och olösta problem. Segelfartygen dominerade till en början helt oljesjöfarten, främst därför att ångbåtarna med tanke på gnistbildningen ansågs vara alltför riskabla. Dessutom borde det vara fartyg byggda av trä emedan dessa anto!=)s vara mindre utsatta för blixtnedslag än järnfartyg. Man 'experimenterade visserligen med kärl och tankar för den flytande/varan, men så länge man höll fast viä träbyggda fartyg var vägen till tankbåten oframkomlig. Det var emellertid inte på Atlanten som den i egentlig mening första tank- Av Tore Atterlid båten uppenbarade sig, utan på Kaspiska havet. Under 187 0-talet byggde bröderna Nobel i Baku i Ryssland upp en betydande petroleumindustri, som efter hand utvecklade sig till en av de största i världen. Man kom dock snart underfund med att transporten av oljan var en både tidsödande och kostbar historia. Oljan fylldes på träfat som inlastades på vanliga lastbåtar. Detta sätt blev dyrbart, faten krävde pengar och lönade sig ej att returnera. Oljan tog på detta sätt också stort utrymme i anspråk. Man försökte anbringa cisterner i segelfartyg och pråmar ni en utan någon större framgång. Ludwig Nobel, oljeföretagets ledare, insåg att skeppningar i bulk var enda lösningen på problemet och satte sig i förbindelse med Lindholmenschefen Sven Almqvist och resultatet av deras gemensamma ansträngningar att skapa något nytt blev "Zoroaster", världens första ång'drivna järntankfartyg. Det mätte 400 ton och lastade 240 ton i åtta cylindriska tankar. Med sina 400 ton var fartyget inte större än att det kunde passera genom Volgas bifloder och kanalsystem till Kaspiska havet. "Zoroaster" med sina inbyggda tankar var nytt i sitt slag, men kan knappast betecknas som ett tankfartyg i egentlig mening. Almqvist och Nobel fortsatte dock med sina experiment som resulterade i byggandet av två fartyg, "Nordenskjöld" och "Buddha" vardera lastande 580 ton, vilka år 1879 sjösattes vid Lind- holmen respektive Motala verkstads varv i Norrköping. Dessa voro utrustade - i likhet med sina föregångare - med cisterner i föroch akterskeppen men dessutom fördes råolja i dubbelbotten. För första gången i skeppsbyggnadskon sten t i 11lämpades här alltså den för tankbåte·n karakteristiska principen, nämligen att den flytande varan lagras direkt mot bordläggningen . Nästa fartygsbygge, 690-tonnaren "Moses", byggd vid Lindholmen 1881 och konstruerad av Almqvist och Nobel, blev märkligt så till vida att här upptog den flytande varan allt lastutrymme och fyllde såväl fartygets botten som dess sidor upp till däcket. Flera ryska och persiska redare beställde nu tankbåtar från svenska varv. Sålunda levererades år 1884 ett oceangående oljelastfartyg från Lindholmens varv. Beställare var ett ryskt rederi i Odessa och fartyget - "Sviet" blev det största lastfartyget som dittills byggts i Sverige, och med sin lastkapacitet om 1.900 ton det största i världen som byggts speciellt för oljetransporter. Var utrustat bl.a . med ångdrivna pumpar som kunde lasta eller lossa på 6 timmar, vilket ansågs som något enastående på den tiden. En tysk redare, Heinrich Riedemann, var inne på ungefär samma linje som de båda svenska konstruktörerna och beställde vid det brittiska varvet Ar mstrong, M itchel & Co i N ewcastle ett fartyg, "Gluckauf", som betecknas som den första moderna tankern . Fartyget som mätte 2 .321 ton blev färdigt 1886 "Vid fartygets ankomst till New York ,, HAMNARBETAREN 11 Elsa längtar efter något annat'' Detta är ett litet utdrag ur romanen "Leva sitt liv" (utkommer i nov 78) som skildrar en arbetarförort söder om Stockholm på 40- och 50-talet. Huvudpersonen Aldor Pettersson är stuveriarbetare; därav detta och ett par andra avsnitt från Stockholms hamn. Hans hustru Elsa är hemmafru, men tar då och då extrajobb, till Aldors förtrytelse . Elsa är inte helt nöjd med sitt liv utan längtar efter något annat. Äktenskapet tillhör väl inte de allra lyckligaste. Hon brukar klaga på att Aldor alltid lägger sig på soffan då han kommer hem , att han jämt är trött, att han bara tiger o.s.v. Hon har sin bild av honom helt klar. Så en dag glömmer hon dörrnyckeln och är tvungen att söka upp Aldor på hans arbetsplats . . . 11111 111 11 111111111111111111 1111111111111 11111111 111 111111 111 11 1111 11 111 11 1111111 1111 1111 111 1111 1 samlades fathandelns represen'tanter till stormiga protestaktioner, och Kon gressen uppmanades att utfärda förbud för sådana fartyg att anlöpa amerikanska hamnar. "Gluckauf" blev utan kol och nödsakades bunkra i S :t John på New Foundland; vid nästa överresa till Amerika hade man försiktigtvis försett sig med kolförråd även för återfärden . " Gluckauf' stötte år 1893 på grund och blev totalt vrak." På den tiden ansågs det synnerli gen riskabelt att frakta ett så brännbart ämne som olja, och det var först efter långvariga diskussioner med kanalmyndigheterna som det första fullastade tankfartyget tilläts passera Suezkanalen. Det var den 1892 byggda tankern " Murex" om 5.010 ton , som därmed skrev historia. I detta sammanhang kan nämnas att midsommarafton 1904 anträdde världens första dieselmotordrivna fartyg " Vandal " sin jungfruresa , då den med full last av 7 50 ton fotogen , ej fullt 6 fot djupgående, lämnade Ts'aritsin ( tidigare Stalingrad , num era Volgograd) . Den hade framför sig en v attenväg drygt 3.000 km lång , varav två tredj edelar på Volga , som blev en välbehövlig provbana. Sista delen av vägen gick genom det s.k. Maria kanalsystemet mellan Volga och Fin ska viken , det egentliga arbetsområ det. Farvattnen var här ej de bästa, bitvis grunda och steniga floder, vilkas forsar kringgicks genom med slussar försedda kanaler. Sjöarna Vita sjön , Onega, Ladoga , tre gånger större än V änern och kända för sina ofta förekommande stormar passerades för vägen skulle inte tas genom de söder om sjöarna byggda kanalerna. Färden gick lyckligt för den ryskbyggda och med svenskt dieselmaskineri försedda tankbåten "Vandal" tillhörande Naftabolaget Bröderna Nobel i Baku . Kjell Johansson har själv varit hamnarbetare i Stockholms hamn och berättar här om en stuveriarbetare. Johansson vill på det här sättet gärna tacka sina kompisar Tommy, Lennart, Leffe, Ivar och Ro.ffefor tips och hjälp i arbetet med sin bok. ____ Kärran kördes in i finkan och de började kasta av säckarna . Hon blev stående vid magasinsvägge n och såg på när de arbetade . Det var tolv säckar varje gång, tre rader, fyra i höjd. Två man stod vid änden ·på kärran, grep säcken på var sin sida och kastade av. Två förde hela tiden fram de bakre säckarna till dem som stod vid änden . ..) Det hade varit på morronen. Precis när hon slagit igen dörren hade hon kommit på det. Nyckeln! Jag kan inte vara ute hela dan, tänkte hon. Jag får försöka få tag i Aldor. Hon hade fått besked på hamnarbetskontoret. Nu gick hon utefter Stadsgårdskajen , vatten , fåglar, båtar, M / S Rosadeno var det. Hon stod vid magasinet och kände sig bortkommen. Hon såg hoar, pallar, fat, säckar och lådor. Hon såg kranar och järnvägsvagnar på kajen . Hon såg hamnarbetare och M/ S Rosadeno. Men inte Aldor. Det hade varit i slutet av maj. Trots att det var tidigt på dan var det varmt. Sommaren var på väg. Plötsligt hade hon fått syn på honom . Han stack huvudet ur en godsfinka och kisade uppåt. Han stod med bar överkropp. Ansikte och hals och händer var bruna , men kroppen lyste alldeles vit. Han log. - Straffa' hörde hon Aldor ropa och en karl grep tag i ett tjockt rep som gick i två slingor runt säckarna. 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 Ronneby går till Karlshamn Vår avdelning i Ronneby har beslutat att övergå till samma avdelning som medlemmarna i Karlshamn . Det är medlemmarna själva som kommit med förslaget och som enhälligt beslutat om övergången . Skälet är att man dels har en liten avdelning, 1 3 medlemmar, och att det redan nu förekommer ett intensivt samarbete mellan de båda avdelningarnas medlemmar. Ombudsmannen Arne Svensson har också biträtt medlemmarna i Ronneby i det fack liga arbetet. Avdelningen i Karlshamn har också beslutat att för sin del godkänna den här övergången, som ju betyder att man själva ökar sitt medlemsanta l med motsvarande antal. Han som dragit kärran och en till vilade. De var sex stycken och de turades hela tiden om. Ibland frångick de systemet och tog en säck var i stället. Hon såg med vilken lätthet Aldor lyfte den stora säcken. Ett par av de andra hade en del besvär att lyfta dem , särskilt bottensäckarna. Det var inte bara styrkan, det var en självklar enkelhet, en elegans i alla hans rörelser. En Aldor fjärran från drasuten på sofflocket. Ibland sa han nåt och de andra skrattade . Det var som om de såg upp till honom. Hon stod länge och tittade. Till slut gick hon fram . - Jaså, det här är frugan din, Aldor, sa en. Och en annan la armen om Aldor och log stort med hela sitt svettiga ansikte mot henne. -Det här är killen hela dan det! sa han. Fast det känner väl frun till bäst själv ... 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 Transport blockerar flygklubb En märklig blockadhistoria har rullats upp i Västerås. Där har Västerås flygklubb blockerats av jätten Transport därför att klubben inte undertecknat kollektivavtal med förbundet . Klubben hävdar att eftersom det inte finns några Transport-medlemmar att träffa avtal för så behöver man inte heller skriva på ett avtal. Det är nämligen så, att två anställda flygtekniker har gått över till .!=!tt nybildat Saco-för-_ bund. Dit sökte de sig i somras efter att förut ha varit medlemmar av Civila flygpersonalens fackförening. Svenska flygteknikerföreningen , som är den nya organisationen, betraktas som utbrytarförbund . Det finns ca 600 certifikattekniker i landet och av dessa har nu ungefär hälften gått med i det nya förbundet. Transport visar återigen sin maktfullkomlighet och accepterar inte ens denna li ll a yrkeskår att själva välja sin organisationsform. Känns handlingssättet månne igen även av Hamns medlemmar? 12 HAMNARBETAREN Tors Lokal kulturminnesmärke - landets äldsta samlingslokal Landets äldsta Folkets hus finns ute på Alnön, den gamla sågverksön utanför Sundsvall. Tors Lokal heter den sedan den 1896 fick det namnet av de dåvarande byggarna, sågverksarbetarna vid Hörningsholm. Sedan drygt ett år tillbaka har lokalen upptagits som kulturminnesmärke och är då ett av de sexton som finns i länet med den beteckningen. Att det är landets enda samlingslokal - Folkets hus - med den etiketten är helt klart. Nuvarande styrelseordförande Egon Rick har sysslat med Tors Lokal i nära nog en marjålder. Han fanns med i den gamla styrelsen från tidigt 1930-tal och blev en av de pådrivande eldsjälarna då verksamheten 1937 ombildades till följd av att fackföreningen på platsen upplöstes. Det var nämligen fackföreningen som en gång i tiden uppförde lokalen. Det skedde under stora besvärligheter i slutet av förra seklet. Arbetarna vid sågen hade ingen egen lokal och man ansåg sig behöva en tillflyktsort där man kunde diskutera sina problem . Tomt fick man köpa av en torparfamilj . Axel och Albertina Osterman, som överlät 1296 kvadratmeter mark för 30:- till fackföreningen, avd 9 Hörningsholm av Sv Sågverksarbetareförbundet. Dessutom skulle makarna årligen erhålla 1 :- per år av fackföreningen . Byggandet utförde arbetarna själva. Lqkalen byggdes av KNUBB, d.v.s. bräder och plank med oregelbundna mått. Överskottsbräder från sågverket. Bräderna fick man dock inte köpa av den egna sågen. Nej, inte någon av de många sågverksägarna på den då med sågverk välfyllda ön sålde virke till arbetarna. De fick i stället köpa sitt virke från fastlandet, från sågen i Söråker. Frakta det med roddbåt över sundet ut till ön och sedan använda det i byggnationen. Byggnationen finansierades genom att sågverksarbetarna tecknade andelar. Dessa kostade då 5:- kronor. Strax före invigningen av lokalen år 1896 hade man enligt de gamla protokollen försålt 61 andelar, vilka betalts. Ytterligare 19 andelar var tecknade men de hade då inte betalts. Mer pengar behövdes. Det var svårt för arbetarna att få lån och till sist fick man av två privatpersoner (förmodligen bönder i området) låna vardera 150:- kronor. Tors Lokal döptes samlingslokalen till närmast efter den målning som utfördes på ena kortväggen. Det är en reproduktion av Mårten Vinges stora verk Tors strid med jättarna. Tor symboliserar i det här avseendet sågverksarbetarna och jättarna självfallet arbetsgivarna. Målningen finns fortfarande kvar men är nu restaurerad efter att ha skadats. Ursprungsmålningen utfördes i lokalen av J A Holmberg som egentligen var bördig från Kläppa i Köpmanholmen och som på en av sina resor hade sett just det här motivet i Stockholm. Tors Lokal hade en strålande verksamhet under de första årtiondena . Redan 1902 hade man en festlig invigning. Då stod lokalen helt färdig efter att ha varit ett provisorium de första 5-6 åren . Den blev sedan en flitigt anlitad samlingsplats för fester, möten och samlingar för arbetarna och deras familjer. Ekonomin var till en början god och det finns till och med protokoll som berättar att det lånades ut pengar ur kassan till arbetare som hade problem med ekonomin. Så småningom avtog dock verksamheten. Sågen lades ner och det blev svårt att få det hela att gå ihop. Kostnaderna ökade och lokalen hade slitits. 1920 fick fackföreningen ett lån från LO på 2.500:- kronor för att lokalen skulle kunna räddas. Sågverksbolaget hade då gjort konkurs och arbetarna hade själva ingen möjlighet att klara "sitt" Folkets hus. 1937 upphörde fackföreningen och man ombildåde då Folkets hus-röresen till en egen förening . Den är fortfarande helt fristående precis som den hela tiden varit. Man har inte funnit Så här ser lokalen ut i dag. Renoverad och med en entre som Leder till ena gavelsidan. Förhoppningen hos styr.elsen är nu att man skallfå medel att görafasaden att likna den ursprungliga. HAMNARBETAREN 13 skäl att ansluta sig till den cent rala Folkets-hus-rörelsen utan klarar sig själv. För några år sedan var det dags för en ny genomgripande renovering. Nu blev summorna helt skilda från de tidigare belopp som nämnts. Museichef J B Schnell kopplades in och sedan riksantikvarieämbetet kontaktats blev det klart att man ansåg den här samlingslokalen så värdefull att den fick bli kulturminnesmärke. Anslag kom från såväl Sundsvalls kommun som från kulturminnesfonden och den senaste renoveringen gick på närmare 150.000 kronor. Ändå är lokalen inte helt färdig, enligt Egon Rick. Man önskar nämligen återställa exteriören till det ursprungliga skick den hade under seklets första decennium. Ett arbete som också kommer att kosta en hel d el pengar. Lokalen flitigt använd I dag används lokalen i stor omfattning. Kanske något mindre till glada familjefester men så mycket mer till annan verksamhet. Studiecirklar, sångövning och möten är de mest vanliga användningsområdena. Tre dagar i veckan är det upptaget av dessa aktiviteter. Och visst finns det glada Så här' såg Tors lokal ut på 1920-talet varifrån denna bild är tagen. Vi ser att entre då fanns efter ena långsidan och att man inte hade behov av bilväg fram till tomtgränsen. tillställningar fortfarande i Tors Lokal. Den lokal som trots att den är landets äldsta i sitt slag fortfarande är fräsch och fullt användbar och som fortfarande känns som den naturliga samlingsplatsen för befolkningen på norra delen av Alnö. Och traditionerna förs vidare . Egon Rick, som nu svarar för en stor del av arbetet med lokalen "ärvde" detta jobb från sin far. Nu har Egon fört arvet vidare och överlåtit till sin son att svara för uthyrningen. Protest Förbundet har uppmanats att skicka ett telegram av nedanstående lydelse till myndigheterna i Argentina: Vi vänder oss till Er med anledning av att det har kommit till vår kännedom att de i det följande nämnda personerna har gripits av säkerhetsstyrkor utan att man officiellt erkänt det skedda. Carlos Saracho -34 år-facklig ledare för sjömännen, medlem av SOMU:s styrelse. Var också medlem av CGT:s styrelse. Försvunnen sedan mitten av november 1977. Jose Luis Faraldoz - 57 år senast var han med M/ S Rio Teuco tillhörande rederiet ElMA. Bonano aktiv i fackföreningen sedan många år är medlem av styrelsen av junta Promotora Maritima på nationell nivå. Han kidnappades i början av 1977. Juan Porco - 26 år - sista tiden arbetade han som nattvakt på en av EIMA:s båtar som var upplagd på varvet Astilleros de Rio Santiago , Buenos Aires provinsen . Han kidnappades den 16 maj 1977. Juan Paol Comila - 26 år mekaniker ombord på bland annat M/ S Ciebo. Mönstrar sedermera på M/ S Skamandros men han hinner aldrig göra en resa. Den 17 maj 197 7 bryter sig en väpnad grupp in i hans hem och kidnappar honom till samma.1s med hans fru. Egon Rick, styrelseledamot sedan flera decennier, pekar stolt ut att lokalen har rang av kulturminnesmärke. Vi kräver, med anledning av det vi här fört fram , ovan nämn da personerna erkänns som politiska fångar, liksom att man tillkännager orsaken till deras fängslande. 14 HAMNARBETAREN Transport chockhöjer avgift Kongressen gav underskott! Transport höjer medlemsavgiften med 20:- kronor per månad från årsskiftet. Det ,meddelandet når nu alla deras medlemmar via en trycksak som förbundet distribuerar. Medlemsavgiften blir därmed till förbundet 57 :- per medlem och månad. Till detta kommer de avgifter som skall gå till avdelI tidningen Arbetet av 23 oktober slås nyheten upp ordentligt och där anges också att förbundet måste stärka sin kassa eftersom det knappast kan bli en samordnad lönerörelse igen. Transport skulle bli tvungen gå egen väg för att klara sin avtalsmodell från den här avtalsperioden - en lösning som vare sig LO eller SAF kan acceptera. Transport skulle därmed vara på väg från LO-familjen, enligt vad som menas i Arbetet. Tidningen anger ock- ningarna samt till A-kassan. Förbundet motiverar höjningen med att 17 :- skall gå till allmänna utgifter och 3 :- till strejkkassan. Bland kostnaderna anges, att kongressen kostade 2,4 miljoner mot beräknat 1 miljon. så att det tycks vara en ny städning på gång inom Transport. Olle Rytterbrant skulle vara på väg tillbaka som redaktör för förbundstidningen och Jörgen Torstensson vara mogen att få silkessnöret.Han lär ha misslyckats att klara t'idningens ekonomi och dessutom anses tidningen ha blivit för dålig, allt enligt Arbetet. Vår egen kommentar till höjningen måste bli: någon nämnvärd förstärkning av stridskassan kan inte ske på det här sättet. Det betyder 36 kronor per medlem och år och det är inte en enda dags understöd vid konflikt för hela förbundet. Att kostnaderna stigit i höjden torde stå klart för många, men i det läget tycker man nog att 50-årsfest för ordföranden och miljonrullning under kongressen är i slösaktigaste laget. Kongressen skulle då ha kostat 10.000 per ombud - man hade 240 ombud. Göte föremål för uppvaktning På bilden ser vi Gustaf Magnusson överlämna gratulationsblomster till arbetskamraten Göte Larsson. Till höger ser vi hamninspektör Nils Janeer beredd medjö'retagets hyllning denna sista arbetsdag för pensionären. En ovanlig hyllningsceremoni hade man i hamnen i Oxelösund häromdagen. Då avtackade man en pensionär och det hör inte till vanligheterna. Det är mycket vanligare att hamnjobbarna lämnar arbetet i förtid efter skador, sjukdomar och krämpor av det hårda si itet i arbetet. Göte Larsson i Oxelösund klarade sig dock tiden ut och i slutet av september samlades man för att hylla sin pensionär. Gustaf Magnusson framförde arbetskamraternas tack och han påminde om att det var 17 år sedan man sist hade ett sådant tillfälle på arbetsplatsen. Gusld1 hoppades att Göte skulle komma ihåg kamratkretsen och finna sin väg till de gamla arbetskamraterna någon gång fast han själv inte behövde deltaga i arbetet längre. Företaget uppvaktade med en blomsteruppsats genom inspektör Nils Janeer. Göte Larsson har jobbat i Oxelösunds hamn sedan 1956 och kan berätta om den skillnad arbetet då och nu består i. Då var det manuellt arbete med de flesta uppdrag vare sig det gällde att plocka och stuva säckgods, handplocka tackjärn eller sticka virke. Nu är det betydligt enklare med hjälpmedel av skilda slag. Innan han kom till hamnarbetet hade han provat på många arbeten. Först som ··prå msork" och fiskare. Som sjöman åkte han runt om i världen och vidgade sina vyer. En period arbetade han som verktygshärdare på LM i Stockholm varpå han återgick till fisket under en period innan han kom till hamnen i Oxelösund. Göte är tillsammans med sin hustru intresserad av friluftsliv och kommer knappast att få tråkigt sedan han gått i pension. Han har ju gammal kärlek till havet och sommarstugan på Benö får säkert blir hans vistelseplats betydligt oftare än vad nu har varit fallet. HAMNARBETAREN 15 Födelsedagar 50år 65år MARTIN ANDERSSON Lindvägen 4 913 OOHOLMSUND 10 nov 1928 HUGO JUNGTEN Karl Johansgatan 4 7 G, 414 55 GÖTEBORG 21 okt 1913 SIXTEN NYBOM Mariboplan 10 824 00 HUDIKSVALL 26 nov 1928 NILS HA SJÖHOLM Getfotsvägen 22 122 46 ENSKEDE 22 okt 1913 &Oår JOHAN OLSSON Östra Röd 440 74 HJÄLTEBY 27 okt 1913 Grattis 70år GUSTAV ADOLF NILSSON Tredensborgsvägen 15 294 00 SÖLVESBORG 4 nov 1918 ALBERT HANSSON Ernst Torulfsgatan 18 C 416 73 GÖTEBORG 11 nov 1918 EDVIN ERIKSSON Ekebybro 731 00 KÖPING 18 nov 1918 LENNART LINDHOLM Rosenbergsgatan 5 252 54 HELSINGBORG 24nov1918 Person nytt i Stuveriet Vid stuvareförbundets årsmöte i maj avtackades två avgående styrelseledamöter. Det var Curt Carrick, Kalmar och Wil helm Berg von Lind~, Örnsköldsvik som då avgick' ur styrelsen. Båda efter mångårig tjänst. S tuvarförbundets styrelse består nu av Nils Grenander, Göteborg, Bertil Molander, Göteborg Bert il Bjelke ,Gävle , Bernt Brännström , Stockholm Rolf E Krook, Sundsvall Gunnar Lindström , Stockholm och PerGunnar Strömberg , Helsingborg. Sjökapten Per-Olof Svarvar har anställts som verkställande di rektör i Halmstads Stuveri AB Sjökapten Urban Vestin har anstä llts som ve rkställand e direktör i Örnsköldsviks Stuveri AB . GÖSTA DANIELSSON Snötorpsgatan 6 A 302 48 HALMSTAD 29 okt 1913 SIGURD BRÄNNSTRÖM PI 3376 930 44 KÅGE 3 nov 1913 ERIK SPÅNG Hagvägen 5 417 29 GÖTEBORG 9 nov 1913 GUSTAV PT PETIERSSON Tingsvägen 23 310 40 HARPLINGE 13 nov 1913 EMIL MARKLUND Brännforsby 941 00 PITEÅ 14 nov 1913 AGNE LINDGREN Strandgatan 18 872 00 KRAMFORS 23 nov 1913 LENNART BERNTSSON PI 106 290 72 ASARUM 29 nov 1913 OLOF JANSSON Munspelsgatan 10 .. 421 46 VASTRA FROLUNDA 29 nov 1913 ANDERS HAMMARLUND Andersv ägen 23 913 00 HOLMSUND 30 nov 1913 Tack! Mitt varma tack till Svenska H amnarbetarförbundet Avd. 4 och till dess Pensionärsförening för den vackra blomstergärden vid min makes, Bertil Augustsson, bår. Sigrid 01 ausson LEO LUNDKVIST Sandviksgatan 25 951 00 LULEÅ 5 nov 1908 JOHANNES ERIKSSON Siknäs, 950 40TÖRE 21 nov 1908 MAURITZ GUSTAVSSON 930 18 SJÖBODEN 22 nov 1908 HU BERT LINDBERG Fegärde , Njutånger 825 00 IGGESUND 31 okt 1908 75 år LARS VALTER BLOM KVIST H asselqvistvägen 5 I 121 46 JOHANNESHOV 20 nov 1903 80år SVEN SUNDBERG Björkgränd 7 nb 852 35 SUNDSVALL 18nov1898 Dödsfall EJE LAGERGREN Medlem 270723-2951 Eje Lagergren vid Avd 82 i Oskarshamn avled den 25.7.78 efter en längre tids sjukdom. LARS-ERIK LUNDGREN LÖNNERUNAN 91 423 100- TORSLANDA 39 J928-5417 Höjd ersättning från A-kassan om fondbildningen kan stärkas A-kassan kommer att höja sin dagersättning inom kort. Vid årsstämman fastslogs att man skall höja ersättningen från nuvarande 160 kronor till 180 kronor. Detta sedan myndigheterna godkänt åtgärderna för att klara detta. Alternativen var att höja avgiften med 3 kronor eller att höja fondbeloppet med 200.000 kronor. Årsstämman uppdrog till styrelsen att arbeta efter det senare alternativet och kassans föreståndare, Karl Nilsson, har sedan också gjort ett intensivt arbete för att avdelningar och medlemmar skulle ställa upp på samma sätt som förut. Nu kan också sägas att målsättningen uppnåtts och att det blir en höjning. Högsta ersättningsbelopp blir således 180 kronor. Genom denna höjning kommer A-kassan inom Hamn och Transport att bli likvärdiga i ersättningsavseende. Höjningen kan ske först sedan kassans framställnings registreras och godkänns av Arbetsmarknadsstyrelsen. Staten tar snart över Vid årsmötet upplystes om att det föreläggs ett förslag till Riksdagen om allmän arbetslöshetsförsäkring. Enligt detta förslag skall staten svara för alla kostnader i samband med arbetslöshetsförsäkring. De nu erkända A-kassorna skall dock som nu svara för administrationen och sköta utbetalningarna. Kassorna blir yrkesinriktade. Det betyder att utbetalning kan komma att ske också till arbetare som saknar facklig organisationstil Ihörighet. Ersättningarna kommer .också att höjas. Den statliga kostnaden blir enligt förslaget 2,6 miljarder kronor och det betyder nära nog en fördubbling av kostnaden . Förslaget är utformat så, att ett grundbelopp kan byggas på med ett belopp som baseras på inkomstbortfallet. I praktiken kommer ersättningen att motsvara 85-90 procent av den dagsförtjänst som skulle utgå. Förslaget föreslås träda i kraft 1980 men datum är ännu inte klart. De här uppgifterna lämnades vid årsstämman av A-kassornas samorgan isations representant Alf Gunnar Svahn, som avslutningsvis önskade kassan en låg verksamhet under den kommande perioden, d v s låg arbetslöshet. Vid årsmötet nyvaldes LenJohnson i styrelsen sedan Gunnar Norberg undanbett sig återval. Övriga styrelseledamöter är Olle Wikström, Sundsvall , Arne Svensson, Karlshamn, Karl Nilsson och Jonas Byström, Örnsköldsvik. Den sistnämnde arbetsm arkn adsstyrelsens företrädare . nar~
© Copyright 2024