1. No category

”Harriet” förändrar genom reflektion
Den 24 november 2011 träffades ett fyrtiotal teknologer, forskare och industripartners på KTH för att få ett
smakprov på resultaten från det treåriga projektet ”Harriet – Tillämpad genusforskning vid Hero-m”. Det blev
en intensiv eftermiddag fullspäckad med information, diskussion, teater och en hel del känslor.
Hero-m är ett VINN Excellence Center som är inriktat på att utveckla nya metoder för materialdesign och
tillämpa dem på industrirelevanta material, främst
stål och hårdmetall. Projektet ”Harriet” bygger på
ett partnerskap mellan Hero-m och forskargruppen
Fosfor vid KTH. Fosfor bedriver forskning om genus,
organisation och ledning. Docent Charlotte Holgersson, projektledare för ”Harriet” och medlem i Fosfor, inledde konferensen med att ge en bakgrund till
projektet.
– ”Harriet” är en del av VINNOVA:s så kallade
TIGER-utlysning, som står för tillämpad genusforskning för starka forsknings- och innovationsmiljöer.
Projektet startade 2009 och har som syfte att initiera och
genomföra förändringsinitiativ utifrån behov som identifierats av forskare från Hero-m som deltar i projektet.
Deltagarna har bestått av 11-19 forskare både från industrin och från universitetet.
Charlotte betonade sedan projektets grundläggande
tanke.
– Syftet med ”Harriet” är att ta reda på hur behovet av
jämställdhet ser ut, både vad gäller könsfördelning på
olika positioner, till exempel att det finns få kvinnor som
studerar och forskar vid KTH och även inom materialvetenskap, och huruvida kvinnor och män behandlas
olika. Projektet bygger på en interaktiv metod, där
fokus är på lärande genom reflektion med stöd av
genusforskare och processledare. Projektet är uppkallat
efter Harriet Ryd, KTH:s första kvinnliga professor.
Eftermiddagen fortsatte sedan med presentationer av
tre initiativ inom Harrietprojektet. Först ut var Peter
Kolmskog, doktorand i materialvetenskap på KTH,
som tillsammans med några av sina kollegor har granskat hur ”grabbig” kulturen är på institutionen för materialvetenskap. Arbetsgruppen lät forskare på institutionen svara på en enkät.
– Resultatet av enkäten visade att de flesta trivs på
sitt arbete och tycker att kulturen är trevlig. Men den
synliggjorde också att kvinnor och män inom institutionen inte delar samma erfarenheter, berättade Peter.
En hög andel kvinnor uppgav bland annat att villkoren för kvinnor och män var olika på institutionen,
medan majoriteten av männen svarade att villkoren var
lika. Fler kvinnor än män angav även att de blivit utsatta
för uteslutning och diskriminering på grund av kön,
samt för sexuella trakasserier.
”Vissa egenskaper tolkas
som ”grabbiga”, även
om en kvinna uppvisar
dem.”
En annan slutsats var att kvinnor är mer positiva än
män till jämställdhetsarbete och förändringar i den
aktuella kulturen.
– Initiativet har skapat en förändrad attityd kring
mjuka frågor i den närmaste omgivningen. Vi har
använt ”Harriet” som ett kodord. ”Vad skulle Harriet
har sagt?” eller ”Tänk på Harriet!”, avslutade Peter.
Därefter tog Lennart Karlsson från industripartnern
Seco Tools vid och presenterade slutsatserna från en
granskning av könsfördelningen bland företagets forskare och på utbildningarna man rekryterade från, hur
man fördelade projektledarskapet mellan kvinnor och
män samt i vilken utsträckning kvinnor och män var
föräldralediga. Kvinnor och män hade i intervjuer även
fått reflektera kring jämställdheten på företaget.
– Resultatet förvånade oss faktiskt. Vi trodde att vi var
så jämställda som man kunde vara, men hittade skillnader. Ser vi till exempel till rekryteringsbasen av kvinnor,
ligger den runt 25-27 procent, men under de senaste elva
åren har endast en högre andel kvinnor än rekryteringsunderlaget anställts under fyra av åren. Idag ligger vi på
21 procent.
”Enkäten synliggjorde
också att kvinnor och
män inom institutionen inte delar samma
erfarenheter.”
En kommentar från intervjuerna var att tekniska
utbildningar är mansdominerade av tradition, vilket
leder till att kvinnor acklimatiserar sig till den rådande
kulturen. Samtidigt framkom också att vissa egenskaper tolkas som ”grabbiga”, även om en kvinna uppvisar
dem. En resultatinriktad kvinna betraktas till exempel
som ”grabbig”. Lennart sammanfattade:
– Det finns alltså saker att förbättra. ”Harriet” har fått
oss att börja tänka på dessa frågor.
Passet fortsatte med att Lina Orbéus och Viktor Dahlqvist, studenter aktiva vid Bergssektionen, berättade
om hur initiativet på Hero-m fått en spin-off effekt och
resulterat i ”Harriet Jr”, ett jämställdhetsprojekt som
delar av Bergssektionens styrelse genomfört. En gång i
månaden under ett år träffades styrelsen för att diskutera jämställdhet, under handledning av doktoranderna
Ida Borgh och Peter Kolmskog, utifrån olika fallstudier
från böckerna ”Det ordnar sig” och ”Det ordnar sig alltid” (Wahl m fl. resp. Wahl & Holgersson).
– ”Harriet Jr” har gett oss nya tankesätt, nya värderingar och ökad kunskap. Vi har även tagit fram en
jämställdhetsplan för Bergssektionen som fungerar som
ett beslutsunderlag, berättade Lina.
Båda vittnade om en omvälvande period präglad av
ständig reflektion runt ett ämne som många gånger
upplevs som laddat.
– Ojämställdhet är ju ett problem på samhällsnivå,
men den här tankeprocessen har även gett personliga
resultat. Den aktualiserar nämligen frågor om mansoch kvinnorollen man själv lever utifrån. Poängen är
att börja förstå problemet och hitta verktyg för hur man
kan hantera situationen, förklarade Viktor.
– Samtidigt är det viktigt att fokus ligger på den
övergripande strukturen, inte på enskilda individer.
Jämställdheten bits faktiskt inte, den är något bra, tilllade Lina.
”Harriet Jr” kommer att drivas vidare genom att nya
nyckelpersoner på Bergssektionen fortsätter diskussionen. Förhoppningen är att det medvetandehöjande
arbetet ska fortlöpa så länge det behövs. Med glimten
i ögat, fast med en ton av allvar, avslutade Viktor och
Lina:
– Vår framtidsvision är en jämställd värld.
Som ett smakprov på Harrietprojektets interaktiva
metod gavs sedan plats för ett improviserat samtal om
jämställdhet mellan sex deltagare i projektet, under ledning av processledare Karin Olofgörs. Samtalet inleddes med att doktoranden Ida Borgh och docent Malin
Selleby, båda på institutionen för materialvetenskap
vid KTH, ritade en graf över hur deras motivation i
projektet gått upp och ner under projektets gång. Gruppen enades om att det viktigaste för att orka jobba med
jämställdhet är ett kontinuerligt samspel med sina kollegor, medan den tuffaste utmaningen är när stöd från
omgivningen uteblir. Flera deltagare betonade vikten av
uppslutning från organisationsledningen. Positivt var
att ”Harriet” som begrepp verkat ha spridit sig till andra
delar av KTH.
Samtalet kom även att handla om insikten om att
kvinnor och män på KTH delar olika erfarenheter.
Gustav Amberg, vice rektor med ansvar för fakultetsförnyelse och jämställdhet på KTH, berättade:
– Efter att ha lyssnat på mina kvinnliga kollegor prata
om ojämställdhet insåg jag att det här var på allvar för
dem. Jag förstod att de känner sig mer hotade i den här
miljön än jag som man gör.
– Jag tror att man bättre kan ta till sig fakta om jämställdhet om man känslomässigt kan relatera till någon
man känner, som en kollega, instämde John Ågren,
professor på materialvetenskapliga institutionen och
föreståndare för Hero-m.
Annika Borgenstam, docent och vice föreståndare för
Hero-m, höll med:
– Det kan vara jobbigt att bli så känslomässigt engagerad. Men jag blir väldigt glad när jag idag lyssnar på allt
vi kommit fram till.
– Efter att du börjat tänka på de här sakerna finns
ingen återvändo. Du kommer att ifrågasätta din värdegrund, sa Peter Kolmskog.
Det var sedan dags för ännu en variant av interaktion,
fast den här gången i teaterform. Teatergruppen ”Scenkraft” spelade upp tre scener för konferensdeltagarna,
med fokus på vilka jämställdhetsproblem som kan uppstå i rekryteringssituationer. Deltagarna fick vartefter
avbryta scenerna vid valfritt tillfälle och själva ge förslag
på hur man skulle kunna hantera situationen.
En av scenerna utspelade sig på ett ledningsgruppsmöte. I fokus var en medarbetarundersökning som
bland annat visade att kvinnor var mer missnöjda än
män med lönen.
Den efterföljande timmen utgjordes av intensiva diskussioner med konferensdeltagarna, bland annat om
frågan hur man hittar en balans mellan att säga ifrån och
uppmärksamma ledningen på ett ojämställt resultat och
att fokusera på vilka möjligheter som finns.
– Det finns inga patentlösningar, men ett sätt är att ta
hjälp av varandra att se och förstå vad som händer och
därmed hitta sätt att hantera situationerna, sa Katarina
Olsson från ”Scenkraft”.
Eftermiddagen avslutades med ett samtal mellan
Christina Franzén, VD för Näringslivets Ledarskapsakademi, och Pär Lärkeryd, VD för Norra Skogsägarna
och styrelseordförande på Indexator, under ledning av
professor Anna Wahl. Både Christina och Pär har lång
erfarenhet av förändringsarbete inom organisationer,
och underströk att kunskap kombinerat med ett aktivt
arbete med jämställdhet är avgörande för ett företags
konkurrenskraft och personalens välmående.
– Vi har insett att företaget fungerar ännu bättre om
arbetsgrupperna är könsblandade. Samtidigt förändras
företagskulturen till att bli mer inkluderande och välkomnande, så personalen mår bättre, sa Pär.
”Det här är en värdegrundsfråga som hela
företaget vilar på, så det
är avgörande att ledningen tar ansvar.”
Christina fortsatte:
– Det här är en värdegrundsfråga som hela företaget
vilar på, så det är avgörande att ledningen tar ansvar.
Det är också viktigt att förvalta de insikter som kommer
fram vid ett sådant här förändringsarbete. Genusforskarna behövs för att sammanföra fakta med erfarenheter.
Pär och Christina berörde sedan kopplingen mellan
företagen, forskningen och universitetet.
– KTH förser samhället med kompetenta civilingenjörer. Som student kan du ställa krav på din kommande
arbetsgivare att man ska jobba med värdegrundsfrågan.
På samma sätt kan man när man rekryterar tänka på
vilka kandidater som har insikter i jämställdhetsfrågor.
På så sätt har det en stark koppling till hela samhällsutvecklingen, sa Pär.
Slutligen avrundade Bengt Lindberg, dekan och medlem i Hero-m:s styrelse, Gunnar Brandt, från industripartnern Sandvik och styrelseordförande i Hero-m och
Charlotte Holgersson konferensen med några personliga reflektioner.
– Det här är inte bara ett projekt utan starten på en
kontinuerlig process som måste fortsätta att växa i organisationen. Den ska finnas i strukturerna, bland annat
som ett naturligt inslag i undervisningen, framhöll
Bengt.
– Vi har jobbat mycket med det här och är i början
av en spännande resa. Vi hoppas att reflektionerna och
samtalen fortsätter och ger ännu fler ringar på vattnet.
Sista året i projektet ägnar vi åt fortsatt spridning av
resultatet och att fundera kring hur vi önskar att projektet ska fortleva, berättade Charlotte. Gunnar höll med:
– Man kan göra konkret skillnad genom att påverka
människor i sin närmaste omgivning. Man kan påpeka
saker, agera varningsklocka. Jag kan vara Harriet. Alla
kan vara Harriet.
Text och foto: Josefine Carnolf
Projektet Harriet – Tillämpad genusforskning vid Hero-m löper mellan 2009-2012
och finansieras av VINNOVA:s utlysning
Tillämpad genusforskning för starka forsknings- och innovationsmiljöer (TIGER).
Hero-m är ett VINN Excellence Center som
finansieras av VINNOVA, industripartners
och KTH.
För mer information om projektet kontakta:
Charlotte Holgersson
[email protected]
www.hero-m.mse.kth.se.