Sammanfattning av kickoff

Sammanfattning av kickoff för
handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25


Välkomstord från avdelningschef Niclas Purfürst, Jordbruksverket
Presentation av deltagarna vid mötet. Deltagarlista (anmälningar) sist i detta dokument.

Information om strategin för Svensk vattenbruk, den fleråriga strategiska nationella planen för
vattenbruket till EU-kommissionen och dess koppling till den nya havs-och fiskerifonden, tekniskt
underlag till denna. Se separat kopia på Malins presentation!
Den 6 nov blir det en hearing på landsbygdsdepartementet om de politiska prioriteringarna som
ligger till grund för det nya havs- och fiskeriprogrammet och -fonden 2014-2020.
Information om hur arbetet i projektet kommer gå till med presentation av beställare, styrgrupp och
projektledare samt de fem arbetsgrupperna. www.svensktvattenbruk.se kommer att vara
huvudkanalen för information kring arbetet med strategi och handlingsplan.
Samma organisation kan vara delaktig i flera arbetsgrupper. Styrgruppen ska tillse att arbetsgrupperna
får en väl avvägd sammansättning. Arbetsgrupperna ska ha hållbarhetsperspektivet i åtanke, d.v.s. vad
är det som ska vara långsiktigt hållbart och hur?
Åtgärder framtagna i en arbetsgrupp ska skickas till de andra arbetsgrupperna för synpunkter
(horisontell förankring) innan de skickas på remiss till referensgruppen samt till styrgruppen för
synpunkter. Beslut om åtgärder fattas av styrgruppen.
Under eftermiddagen hölls en workshop om vilka konkreta åtgärder man vill se för att uppnå de olika
målen i vattenbruksstrategin. Detta arbete gjordes i grupper i två steg och alla förslag (som skrevs på
post-it lappar) samlades in för att utgöra ett startmaterial för de blivande arbetsgrupperna. I det första
steget var grupperna slumpvis sammansatta och i det andra fick deltagarna välja grupp efter främsta
intresse av de fem inriktningarna för de blivande arbetsgrupperna. Varje intressegrupp fick de post-it
lappar som rörde de mål som den arbetsgruppen kommer att arbeta med och fick bearbeta dessa
vidare och sammanfatta dem.





Sammanfattning av grupperna
Näringslivsutveckling, sammanfattning:





Företagen måste tala om för forskningen inom vilka områden som forskning behövs. Behovet av
forskning bör bollas via VRF.
Bankerna är ovilliga att ge lån till brukarna, därför finns det ett behov av ge bankerna information om
vattenbruk.. Behövs duktiga ekonomer som ger finansieringsmodeller. Kanske omvandla bidragen till
en fond eller allmänlån till vattenbruk för att minskar riskerna för bankerna.
Nationellt fånga upp potentiella investerare till våra möten här i gruppen.
Ta fram goda exempel på bra affärer och olika delar av vattenbruket att presentera för intresserade
investerare.
Lånegaranti?





Produktionen av sättfisk är idag det en flaskhals. Det finns idag en brist på sättfisk och
sättfiskproduktionen måste öka för att kunna försörja för ökande matfiskodling. Det behövs ett
avelsprogram för samtliga odlingsbara arter. Frågan blir hur ska avelsprogrammen finansieras och
vem ska driva dessa? Ska det vara företagen eller staten? Skattepengarna måste användas på rätt sätt.
Vad ska skattepengarna användas till (sättfisk?)
Det går att försäkra men det är skitdyrt. I Norge och England är det möjligt att försäkra med
motkrav enligt kravspecifikationslistor.
Attitydförändring hos allmänheten, uppdrag för nationella krafter. Det är en uppgift som bör läggas
på alla aktörer.
Sprida rätt kunskap till allmänheten från myndigheter och forskning som ger stöd åt fiskodlingarna.
Hjälp till bemötande av kritik från myndigheter.
Djurvälfärd och smittskydd, sammanfattning:













Genetikinformation inom avelsarbetet som på sikt blir krediterat.
Satsningar på nya sättfiskanläggningar.
Utbildning av veterinär personal och andra myndighetspersoner.
Vi bör söka ett nordiskt samarbete kring avel.
Någon person/organisation behöver ikläda sig den roll som Ulf-Peter Wichardt hade.
Vi behöver fortsätta att utveckla fiskhälsokontrollen.
Vattenbrukscentrum bör ta fram forskningsmedel för avel på fisk.
Det är näringens efterfrågan som bör styra avelsarbetet.
Nya odlingstekniker är nödvändigt för att ge stöd hos Norrlands befolkning.
Vi behöver definiera vad etisk produktion är samt öka informationen kring nyttan med etisk
produktion.
Optimerad fiskhållning för minskade fenskador.
ABP-bestämmelserna slår idag väldigt hårt mot odlarna och dessa behöver till viss underlättas under
en övergångsperiod.
Undantag och dispens för blodvatten.
Miljömässigt hållbar utveckling, sammanfattning:





Utvärdera och kommunicera i relation till annan produktion.
Avfallshanteringen ska underlättas, ta fram riktlinjer för ett hållbart vattenbruk.
Teknikutveckling för minskat utsläpp i befintliga vattenbruk och kommande.
Livscykeltänkande koldioxid, energi osv.
Satsa på kretsloppsproduktion såsom akvaponi, användning av avfall.
Forskning och utbildning, sammanfattning:











Skapa sammanhållning mellan näring, forskning och myndigheter. Det finns idag plattformar för
detta och dessa behöver stärkas, bl.a. genom medel.
Det finns också centrumbildningar som främjar forskning och utbildning och dessa fungerar som en
länk mellan intressenterna. Det behövs tydliga uppdrag och tillräckliga medel för att dessa ska
upprätthållas.
Hemsida om teknik och nya rön inom vattenbruk finns, men behöver fortsätta utvecklas.
Riktade nyhetsbrev med forskningsnyheter mot kommun, näringen, myndigheter m.fl.
Mer information som är riktade till näringen om odlingsarter och ekonomi.
Arrangera olika forskningsseminarier.
Det finns en vattenbrukskonferens idag, det går att göra mycket mer.
SJV bör utreda behovet av utbildning kring vattenbruket, särskilt för myndigheterna såsom
länsstyrelsen och kommunerna.
Öka näringens existens inom de olika forskningsråden och andra institutioner som beslutar om
forskningsmedel.
Satsa på modellanläggningar med nationella medel.
Sådana modellanläggningar skulle kunna utgöra en bas initialt för sättfisk till matproduktion.
Regional utveckling, sammanfattning






Planering och strategier för lokalisering av vattenbruk.
Likartad bedömning vid tillsyn, kompetensfråga för lika behandling.
Kommunikation och information är viktigt för att politiska krafter ska tro på näringen. Fokusering på
avkastning och sysselsättning.
Problemen lyfts oftare vilket måste motarbetas med korrekt information.
Lyfta viktiga saker inom politiken med genomslag i stödutdelningen. Låt politikerna få erfara
konsekvenser av sina beslut, både positiva och negativa.
Skydda produkter ”Kalix löjrom”, produktplacering.
Deltagaralista kickoff för handlingsplanarbetet i svenskt vattenbruk 25 sept 2013
Namn
Andersson Magnus
Beikmohammadi Shabnam
Bergman Ulrika
Bruno Ellen
Carlsson Ulf
Ekegerd Martin
Elvingsson Pontus
Emilsson Mats
Fredrik Larsson
Fredriksson Charlie
Frostell Björn
Futter Martyn
Gabrielsson Sara
Gelin Curt
Hammar Henrik
Hansen Wenche
Hjelm Thomas
Järnmark Lotta
Karlsson Olof
Kähäri Jussi
Lindegarth Susanne
Melin Daniel
Norman Halldén Anna
Nygren Josef
Oliviusson Bjärn
Olsson Leif
Olsson Ulla
Olstorpe Matilda
Purfürst Niclas
Rydberg Lisa
Rydström Thomas
Saedén Leena
Segebo Anders
Siv Sundström
Sjögenbo Dag
Sjögenbo Kerstin
Skog Malin
Sundell Kristina Snuttan
Tjärnlund Elisabet
Troell Max
Organisation/motsvarande
Jordbruksverket
Jordbruksverket
Jordbruksverket
Naturskyddsföreningen
Länsstyrelsen Västerbotten
Vattenbrukscentrum Norr AB
Livsmedelsverket
Vattenbrukscentrum Ost
Länsstyrelsen Västra Götaland
Jämttrolling sportfiskeklubb
Kungliga tekniska högskolan
Sveriges Lantbruksuniversitet
Jordbruksverket
Scandinavian Silver Eel AB
Vattenbrukarnas Riksförbund
Länsstyrelsen Västernorrland
Fiskeområdesgrupp + Utposten
WWF Världsnaturfonden
Ålands Fiskförädling AB
Brightwater Fish AB
Vattenbrukscentrum Väst + Göteborgs Universitet
Jordbruksverket
Nationellt kompetenscentrum för vattenbruket + Sveriges Lantbruksuniversitet
Umlax AB
Chalmers + Haninge kommun
Naturskyddsföreningen Västernorrland
Fiskekommunerna + Lysekils kommun
Vattenbrukscentrum Ost + Sveriges Lantbruksuniversitet
Jordbruksverket
Landsbygdsdepartementet
Länsstyrelsen Västerbotten
Länsstyrelsen Västerbotten
Hushållningssällskapet + Svensk Fjällröding
Kramfors kommun
Rädda Höga Kusten
Rädda Höga Kusten
Jordbruksverket
Vattenbrukscentrum Väst + Göteborgs Universitet
Yrkeshögskolan (odlarkort)
Kungliga vetenskapsakademien + Stockholm resilience centre
Westring Gustav
Vigren Nils-Erik
Öberg Ola
Fiskeområdesgrupp + Kustlandet
Rädda Höga Kusten
Svensk Fiskodling AB