Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället
Vad är det att vara medie- och informationskunnig? Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen Mediekunnighet betonar förmågan att förstå mediernas funktioner, värdera hur dessa funktioner utförs och att använda medier på ett klokt sätt – inte minst för att uttrycka sig själv genom ord och bild. Informationskunnighet understryker vikten av att ha tillgång till och förmåga att hantera och värdera information. Medie- och informationskunnighet: önskvärda färdigheter Mediekunnighet Förstå mediernas roll och funktion i ett demokratiskt samhälle Att veta vilka förutsättningar som krävs för att medier ska kunna uppfylla sina funktioner Kunna kritiskt värdera medieinnehåll utifrån mediernas funktioner Förmåga att använda medier för att kunna uttrycka sig och delta i den demokratiska processen Använda färdigheter som krävs för att producera eget medieinnehåll Två aktuella skrifter Informationskunnighet Bedöma information Sortera information Använda information på ett etiskt hållbart sätt Förmedla information Använda IKT-färdigheter som I dagens digitala kommunikationssamhälle har förutsättningarna för mediernas och krävsfunktioner för att informationens förändrats och därmed det för demokratin så centrala offentliga rummet. För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier behövs många processa olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet. information Vad gör politiken och skolan för att skapa medie- och informationskunniga och kritiskt tänkande medborgare och kreativa medieproducenter? Och vilket ansvar tar medieföretagen? När UNESCO presenterade ett genomarbetat ramverk för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers’, väcktes tanken att utarbeta en svensk version i syfte att stärka kunskapen om medier och information utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv. En övertygelse om skolans avgörande roll i detta arbete var en given utgångspunkt. Unescos MIK-ramverk är en modell avsedd att förse institutioner för lärarutbildningar i olika länder med ett ramverk för utformningen av egna program för utbildning av medie- och informationskunniga lärare. Det handlar om kärnkompetenser och färdigheter som relativt enkelt kan infogas i befintliga lärarutbildningar. Föreliggande bok – Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin – är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Nordicom vid Göteborgs universitet, Svenska Unescorådet, Statens medieråd, Skolverket, Svenska Filminstitutet och Filmpedagogerna. Boken innehåller inte bara UNESCOs ramverk utan också artiklar med analyser och reflektioner. Här diskuterar forskare och praktiker utifrån sina specifika ämneskunskaper och erfarenheter hur medie- och informationskunnigheten kan stärkas genom skolan. Ulla Carlsson (red.) The International Clearinghouse on Children, Youth and Media Datorkunnighet Filmkunnighet Yttrandefrihets- & informationsfrihetskunnighet Reklamkunnighet TVkunnighet Spelkunnighet Digitalkunnighet Mediekunnighet VMedie- och i lever i en värld där kvaliteten på den information vi får i stor utsträckning bestämmer våra val och de handlingar som följer av dem, liksom vår förmåga att ta till vara grundläggande friheter, samt våra möjligheter till självbestämmande och utveckling. informationskunnighet i nätverkssamhället Detta Ramverk för medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen är en viktig resurs för Unescos medlemsstater och en banbrytande publikation. Den är banbrytande av två skäl. För det första är den framtidsinriktad; med aktuella trender som underlag visar den på hur radio, television, internet, tidningar, böcker, digitala arkiv och bibliotek löper samman och alltmer bildar gemensamma plattformar. För det andra har texten utformats med lärare särskilt i åtanke och för att kunna integreras i formella Skolan och demokratin Internetkunnighet system för lärarutbildning. Unesco tror och hoppas att ramverket i slutänden kommer att bidra till innovation och förnyelse på alla utbildningsnivåer. UNESCOs ramverk för lärare och lärarutbildning Nyhetskunnighet Jānis Kārkliņš, Assistant for Communication and AnalyserDirector-General och reflektioner Information, UNESCO www.unesco.org/webworld Ulla Carlsson (red.) 9 789186 523626 www.nordicom.gu.se NORDICOM Göteborgs universitet Box 713, SE 405 30 Göteborg, Sverige Telefon: +46 31 786 00 00 (vx) Fax: +46 31 786 46 55 ISBN 978-91-86523-62-6 NORDICOM Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning NORDICOM Communication and Göteborgs Sector universitet Information ISBN 978-92-3-104198-3 Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen Söka och använda information Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället Skolan och demokratin Definiera och beskriva informationsbehov Bibliotekskunnighet Informationskunnighet United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 2013 Göteborgs universitet Box 713, SE 405 30 Göteborg, Sverige www.nordicom.gu.se www.statensmedierad.se NORDICOM mars 2013 Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen Communication and Information Sector United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization The International Clearinghouse on Children, Youth and Media NORDICOM Communication and Information Sector Carolyn Wilson Alton Grizzle Ramon Tuazon Kwame Akyempong Chi-Kim Cheung Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. Artikel 19 i FNs allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna Yttrandefrihet och fria oberoende medier är en av demokratins grundpelare. Idag när vi kan leva våra liv både offline och online är det inte helt lätt att dra en klar linje mellan livet på nätet och det verkliga livet – mellan privat och offentligt. För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier och andra informationskanaler behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet (MIK). När Unesco 2011 presenterade ett genomarbetat ramverk för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers, väcktes tanken att utarbeta en svensk version i syfte att stärka kunskapen om medier och information utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv. Ett samarbete etablerades mellan Nordicom, Svenska Unescorådet, Statens medieråd, Skolverket, Svenska Filminstitutet och Filmpedagogerna, vilket har resulterat i två publikationer: Bibliotekskunnighet Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället Skolan och demokratin I dagens digitala kommunikationssamhälle har förutsättningarna för mediernas och informationens funktioner förändrats och därmed det för demokratin så centrala offentliga rummet. För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet. Vad gör politiken och skolan för att skapa medie- och informationskunniga och kritiskt tänkande medborgare och kreativa medieproducenter? Och vilket ansvar tar medieföretagen? När UNESCO presenterade ett genomarbetat ramverk för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers’, väcktes tanken att utarbeta en svensk version i syfte att stärka kunskapen om medier och information utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv. En övertygelse om skolans avgörande roll i detta arbete var en given utgångspunkt. Föreliggande bok – Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin – är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Nordicom vid Göteborgs universitet, Svenska Unescorådet, Statens medieråd, Skolverket, Svenska Filminstitutet och Filmpedagogerna. Boken innehåller inte bara UNESCOs ramverk utan också artiklar med analyser och reflektioner. Här diskuterar forskare och praktiker utifrån sina specifika ämneskunskaper och erfarenheter hur medie- och informationskunnigheten kan stärkas genom skolan. Informationskunnighet Datorkunnighet Filmkunnighet Reklamkunnighet Mediekunnighet TVkunnighet Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället Spelkunnighet Skolan och demokratin Internetkunnighet UNESCOs ramverk för lärare och lärarutbildning Nyhetskunnighet Ulla Carlsson (red.) The International Clearinghouse on Children, Youth and Media Yttrandefrihets- & informationsfrihetskunnighet Digitalkunnighet Analyser och reflektioner Ulla Carlsson (red.) Jānis Kārkliņš, Assistant Director-General for Communication and Information, UNESCO www.unesco.org/webworld ISBN 978-92-3-104198-3 Communication and Information Sector NORDICOM Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen V i lever i en värld där kvaliteten på den information vi får i stor utsträckning bestämmer våra val och de handlingar som följer av dem, liksom vår förmåga att ta till vara grundläggande friheter, samt våra möjligheter till självbestämmande och utveckling. Detta Ramverk för medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen är en viktig resurs för Unescos medlemsstater och en banbrytande publikation. Den är banbrytande av två skäl. För det första är den framtidsinriktad; med aktuella trender som underlag visar den på hur radio, television, internet, tidningar, böcker, digitala arkiv och bibliotek löper samman och alltmer bildar gemensamma plattformar. För det andra har texten utformats med lärare särskilt i åtanke och för att kunna integreras i formella system för lärarutbildning. Unesco tror och hoppas att ramverket i slutänden kommer att bidra till innovation och förnyelse på alla utbildningsnivåer. 9 789186 523626 www.nordicom.gu.se NORDICOM Göteborgs universitet Box 713, SE 405 30 Göteborg, Sverige Telefon: +46 31 786 00 00 (vx) Fax: +46 31 786 46 55 ISBN 978-91-86523-62-6 NORDICOM Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Göteborgs universitet Communication and Information Sector United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen Communication and Information Sector United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Carolyn Wilson Alton Grizzle Ramon Tuazon Kwame Akyempong Chi-Kim Cheung Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin Boken innehåller en svensk bearbetning av Unesco-dokumentets första del, ’Ramverk för läroplan och kompetens’, och artiklar där forskare och praktiker utifrån sina specifika ämneskunskaper och erfarenheter presenterar analyser av och reflektioner om hur medieoch informationskunnigheten kan stärkas genom skolan. En direktöversättning av Unesco-dokumentet i sin helhet, Medieoch informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. Ramverk och undervisningspraktiker, publicerad på de webbplatser som projektets deltagare representerar – nordicom.gu.se/clearinghouse; unesco.se; statensmedierad.se; multimedia.skolverket.se; sfi.se/sv/filmiskolan; filmpedagogerna.se MIK-ekologin Det finns olika definitioner av och föreställningar om vad som innefattas i begreppet medie- och informationskunnighet. Oftast handlar det om färdigheter som bygger på kunskapssökande och förmåga att använda medier och informationskanaler på ett meningsfullt sätt – oavsett form och teknologi. En rad begrepp florerar och debatten om vilket som är mest tillämpbart diskuteras intensivt från tid till annan. Begreppen tillämpas olika beroende på i vilket professionellt eller kulturellt sammanhang de används. Mediekunnighet Informationskunnighet Bibliotekskunnighet Yttrandefrihets- & informationsfrihetskunnighet Reklamkunnighet Medie- och informationskunnighet Nyhetskunnighet Digitalkunnighet TVkunnighet Datorkunnighet Filmkunnighet Spelkunnighet Internetkunnighet Unesco förordar användningen av samlingsbegreppet medie- och informationskunnighet (MIK) i syfte att harmonisera begrepp och bättre möta den samtida utvecklingen med konvergerande medie- och informationsplattformar. Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. Artikel 19 i FNs allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna Yttrandefrihet och fria oberoende medier är en av demokratins grundpelare. Idag när vi kan leva våra liv både offline och online är det inte helt lätt att dra en klar linje mellan livet på nätet och det verkliga livet – mellan privat och offentligt. För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier och andra informationskanaler behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet (MIK). När Unesco 2011 presenterade ett genomarbetat ramverk för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers, väcktes tanken att utarbeta en svensk version i syfte att stärka kunskapen om medier och information utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv. Ett samarbete etablerades mellan Nordicom, Svenska Unescorådet, Statens medieråd, Skolverket, Svenska Filminstitutet och Filmpedagogerna, vilket har resulterat i två publikationer: Bibliotekskunnighet Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället Skolan och demokratin I dagens digitala kommunikationssamhälle har förutsättningarna för mediernas och informationens funktioner förändrats och därmed det för demokratin så centrala offentliga rummet. För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier behövs många olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet. Vad gör politiken och skolan för att skapa medie- och informationskunniga och kritiskt tänkande medborgare och kreativa medieproducenter? Och vilket ansvar tar medieföretagen? När UNESCO presenterade ett genomarbetat ramverk för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers’, väcktes tanken att utarbeta en svensk version i syfte att stärka kunskapen om medier och information utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv. En övertygelse om skolans avgörande roll i detta arbete var en given utgångspunkt. Föreliggande bok – Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin – är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Nordicom vid Göteborgs universitet, Svenska Unescorådet, Statens medieråd, Skolverket, Svenska Filminstitutet och Filmpedagogerna. Boken innehåller inte bara UNESCOs ramverk utan också artiklar med analyser och reflektioner. Här diskuterar forskare och praktiker utifrån sina specifika ämneskunskaper och erfarenheter hur medie- och informationskunnigheten kan stärkas genom skolan. Informationskunnighet Datorkunnighet Filmkunnighet Reklamkunnighet Mediekunnighet TVkunnighet Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället Spelkunnighet Skolan och demokratin Internetkunnighet UNESCOs ramverk för lärare och lärarutbildning Nyhetskunnighet Ulla Carlsson (red.) The International Clearinghouse on Children, Youth and Media Yttrandefrihets- & informationsfrihetskunnighet Digitalkunnighet Analyser och reflektioner Ulla Carlsson (red.) Jānis Kārkliņš, Assistant Director-General for Communication and Information, UNESCO www.unesco.org/webworld ISBN 978-92-3-104198-3 Communication and Information Sector NORDICOM Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen V i lever i en värld där kvaliteten på den information vi får i stor utsträckning bestämmer våra val och de handlingar som följer av dem, liksom vår förmåga att ta till vara grundläggande friheter, samt våra möjligheter till självbestämmande och utveckling. Detta Ramverk för medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen är en viktig resurs för Unescos medlemsstater och en banbrytande publikation. Den är banbrytande av två skäl. För det första är den framtidsinriktad; med aktuella trender som underlag visar den på hur radio, television, internet, tidningar, böcker, digitala arkiv och bibliotek löper samman och alltmer bildar gemensamma plattformar. För det andra har texten utformats med lärare särskilt i åtanke och för att kunna integreras i formella system för lärarutbildning. Unesco tror och hoppas att ramverket i slutänden kommer att bidra till innovation och förnyelse på alla utbildningsnivåer. 9 789186 523626 www.nordicom.gu.se NORDICOM Göteborgs universitet Box 713, SE 405 30 Göteborg, Sverige Telefon: +46 31 786 00 00 (vx) Fax: +46 31 786 46 55 ISBN 978-91-86523-62-6 NORDICOM Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Göteborgs universitet Communication and Information Sector United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen Communication and Information Sector United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Carolyn Wilson Alton Grizzle Ramon Tuazon Kwame Akyempong Chi-Kim Cheung Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin Boken innehåller en svensk bearbetning av Unesco-dokumentets första del, ’Ramverk för läroplan och kompetens’, och artiklar där forskare och praktiker utifrån sina specifika ämneskunskaper och erfarenheter presenterar analyser av och reflektioner om hur medieoch informationskunnigheten kan stärkas genom skolan. En direktöversättning av Unesco-dokumentet i sin helhet, Medieoch informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. Ramverk och undervisningspraktiker, publicerad på de webbplatser som projektets deltagare representerar – nordicom.gu.se/clearinghouse; unesco.se; statensmedierad.se; multimedia.skolverket.se; sfi.se/sv/filmiskolan; filmpedagogerna.se MIK-ekologin Det finns olika definitioner av och föreställningar om vad som innefattas i begreppet medie- och informationskunnighet. Oftast handlar det om färdigheter som bygger på kunskapssökande och förmåga att använda medier och informationskanaler på ett meningsfullt sätt – oavsett form och teknologi. En rad begrepp florerar och debatten om vilket som är mest tillämpbart diskuteras intensivt från tid till annan. Begreppen tillämpas olika beroende på i vilket professionellt eller kulturellt sammanhang de används. Mediekunnighet Informationskunnighet Bibliotekskunnighet Yttrandefrihets- & informationsfrihetskunnighet Reklamkunnighet Medie- och informationskunnighet Nyhetskunnighet Digitalkunnighet TVkunnighet Datorkunnighet Filmkunnighet Spelkunnighet Internetkunnighet Unesco förordar användningen av samlingsbegreppet medie- och informationskunnighet (MIK) i syfte att harmonisera begrepp och bättre möta den samtida utvecklingen med konvergerande medie- och informationsplattformar. Vad är det att vara medie- och informationskunnig? Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen Mediekunnighet betonar förmågan att förstå mediernas funktioner, värdera hur dessa funktioner utförs och att använda medier på ett klokt sätt – inte minst för att uttrycka sig själv genom ord och bild. Informationskunnighet understryker vikten av att ha tillgång till och förmåga att hantera och värdera information. Medie- och informationskunnighet: önskvärda färdigheter Mediekunnighet Förstå mediernas roll och funktion i ett demokratiskt samhälle Att veta vilka förutsättningar som krävs för att medier ska kunna uppfylla sina funktioner Kunna kritiskt värdera medieinnehåll utifrån mediernas funktioner Förmåga att använda medier för att kunna uttrycka sig och delta i den demokratiska processen Använda färdigheter som krävs för att producera eget medieinnehåll Två aktuella skrifter Informationskunnighet Bedöma information Sortera information Använda information på ett etiskt hållbart sätt Förmedla information Använda IKT-färdigheter som I dagens digitala kommunikationssamhälle har förutsättningarna för mediernas och krävsfunktioner för att informationens förändrats och därmed det för demokratin så centrala offentliga rummet. För att kunna förstå, värdera, använda och uttrycka sig via medier behövs många processa olika kunskaper. Det handlar om medie- och informationskunnighet. information Vad gör politiken och skolan för att skapa medie- och informationskunniga och kritiskt tänkande medborgare och kreativa medieproducenter? Och vilket ansvar tar medieföretagen? När UNESCO presenterade ett genomarbetat ramverk för lärare och lärarutbildningar, Media and Information Literacy Curriculum for Teachers’, väcktes tanken att utarbeta en svensk version i syfte att stärka kunskapen om medier och information utifrån ett medborgar- och demokratiperspektiv. En övertygelse om skolans avgörande roll i detta arbete var en given utgångspunkt. Unescos MIK-ramverk är en modell avsedd att förse institutioner för lärarutbildningar i olika länder med ett ramverk för utformningen av egna program för utbildning av medie- och informationskunniga lärare. Det handlar om kärnkompetenser och färdigheter som relativt enkelt kan infogas i befintliga lärarutbildningar. Föreliggande bok – Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället. Skolan och demokratin – är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Nordicom vid Göteborgs universitet, Svenska Unescorådet, Statens medieråd, Skolverket, Svenska Filminstitutet och Filmpedagogerna. Boken innehåller inte bara UNESCOs ramverk utan också artiklar med analyser och reflektioner. Här diskuterar forskare och praktiker utifrån sina specifika ämneskunskaper och erfarenheter hur medie- och informationskunnigheten kan stärkas genom skolan. Ulla Carlsson (red.) The International Clearinghouse on Children, Youth and Media Datorkunnighet Filmkunnighet Yttrandefrihets- & informationsfrihetskunnighet Reklamkunnighet TVkunnighet Spelkunnighet Digitalkunnighet Mediekunnighet VMedie- och i lever i en värld där kvaliteten på den information vi får i stor utsträckning bestämmer våra val och de handlingar som följer av dem, liksom vår förmåga att ta till vara grundläggande friheter, samt våra möjligheter till självbestämmande och utveckling. informationskunnighet i nätverkssamhället Detta Ramverk för medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen är en viktig resurs för Unescos medlemsstater och en banbrytande publikation. Den är banbrytande av två skäl. För det första är den framtidsinriktad; med aktuella trender som underlag visar den på hur radio, television, internet, tidningar, böcker, digitala arkiv och bibliotek löper samman och alltmer bildar gemensamma plattformar. För det andra har texten utformats med lärare särskilt i åtanke och för att kunna integreras i formella Skolan och demokratin Internetkunnighet system för lärarutbildning. Unesco tror och hoppas att ramverket i slutänden kommer att bidra till innovation och förnyelse på alla utbildningsnivåer. UNESCOs ramverk för lärare och lärarutbildning Nyhetskunnighet Jānis Kārkliņš, Assistant for Communication and AnalyserDirector-General och reflektioner Information, UNESCO www.unesco.org/webworld Ulla Carlsson (red.) 9 789186 523626 www.nordicom.gu.se NORDICOM Göteborgs universitet Box 713, SE 405 30 Göteborg, Sverige Telefon: +46 31 786 00 00 (vx) Fax: +46 31 786 46 55 ISBN 978-91-86523-62-6 NORDICOM Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning NORDICOM Communication and Göteborgs Sector universitet Information ISBN 978-92-3-104198-3 Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen Söka och använda information Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället Skolan och demokratin Definiera och beskriva informationsbehov Bibliotekskunnighet Informationskunnighet United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 2013 Göteborgs universitet Box 713, SE 405 30 Göteborg, Sverige www.nordicom.gu.se www.statensmedierad.se NORDICOM mars 2013 Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen Communication and Information Sector United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization The International Clearinghouse on Children, Youth and Media NORDICOM Communication and Information Sector Carolyn Wilson Alton Grizzle Ramon Tuazon Kwame Akyempong Chi-Kim Cheung
© Copyright 2024