Dagens program Kl 9.00-9.10 Kl 9.10-9.45 Kl 9.45-10.30 Kl 10.30-12.00 Kl 12.00-13.00 Kl 13.00-14.30 Kl 14.30-15.00 Inledning Ann-Sofi Loo, RFV Tillbakablick, Tommy Nordman Vasa övningsskola - Presentation av lokala upplägg av läroplansarbetet i smågrupper - Utbildningsstyrelsens vägkarta, våren 2014 - Aktuellt från UBS - Vändagshälsning från Vasa övningsskola Framtidens kompetenser Tommy Nordman Perspektiv på lärande Annika Lassus, Vasa övningsskola Lunch Multimodalitet – vad betyder det för läroplansarbetet? Heidi Höglund, Åbo Akademi Avslutning och planering inför modul 3 Annika Lassus och Tommy Nordman Mål för dagens utbildning • Ge utrymme och möjligheter för diskussioner och nätverkande • Visa på interaktiva arbetssätt som uppmuntrar till delaktighet med tanke på olika lärmiljöer • Uppmärksamma synen och belysa perspektiv lärande • Aktualisera framtidens kompetenser och färdigheter • Dela med oss av aktualiteter Presentationer i smågrupper Det lokala läroplansarbetets struktur På gång inom UKM Krista Kiuru, pressmeddelande 28.2.2014 Framtidens grundskola– En nystart! Mål med projektet är att • kartlägga grundskolans nuläge • utreda orsakerna till de försvagade inlärningsresultaten (PISA) • minska skillnader mellan flickor och pojkar i fråga om inlärningsresultat • hitta sätt för att förbättra elevernas skoltrivsel och motivation. Arbetsgrupper 1) Kompetens och inlärning som en del av den samhälleliga utvecklingen Ordförande överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen, UKM. 2) Inlärningsmotivation, skoltrivsel, hur undervisningen ordnas och undervisningsmetoder. Ordförande generaldirektören Aulis Pitkälä, UBS. Arbetsgruppernas arbete koordineras, styrs och kommenteras av en bredbasig styrningsgrupp, ordförande undervisningsminister Krista Kiuru. Aktuellt från Utbildningsstyrelsen • Ändring av grunderna för läroplanerna (3.3.2014: kap 5.3/F och kap 5.4 åk 1-9) • eLäroplaner (ePerusteet) - Grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen utarbetas i elektronisk form. - Målet är att möjliggöra en snabbt och flexibel uppdatering för att bättre stödja utarbetandet, verkställandet och uppföljningen av grunderna. - De lokala läroplanerna utarbetas i eLäroplaner. - Tjänsten tas i bruk i början av 2015. Utbildningsstyrelsen Vårterminen 2014 • Stöd för det lokala läroplansarbetet • Läroplansarbetet fortsätter utgående från responsen från kommentarsrundan • Den tredje begäran om kommentarer 15.4.– 9.5.2014 (den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen) Vändagshälsning från Vasa övningsskola • Läroplansgruppen • Lärarkåren F-gy • Värdegrundsenkät • Föräldraföreningarna • Familjer, elever, studerande under Alla hjärtans dag Framtidens kompetenser Vad menas med kompetenser? - kunskap färdigheter vilja och attityd förmåga Medmänsklig kompetens Grund kompetenser Innovativa kompetenser Digitala kompetenser Publikation Kompetenssammanställning Kompetenser som krävs i framtiden Utgående från Statsrådets förordning 422/2012 • Förmåga att hantera vardagen och ta vara på sig själv (hälsa, välbefinnande, motion, hem, egen ekonomi osv.) • Kulturell kompetens, förmåga att planera och skapa (hantverk och design) • Ekonomisk kompetens och förmåga att delta i medborgarsamhället, flexibilitet och förmåga att hantera förändrade situationer • Förmåga att förbinda och engagera sig, påverka, leda och ta ansvar (gäller också globalt medborgarskap och miljöansvar) Kompetenser som krävs i framtiden Utgående från Statsrådets förordning 422/2012 • Mångsidiga läs- och skrivfärdigheter, IKT-färdigheter • Inlärnings-, tanke- och problemlösningsförmåga, nyfikenhet, motivation och intresse, vilja • Förmåga att styra sig själv, ta egna initiativ, se och utnyttja sina styrkor samt uttrycka egna tankar och idéer • Förmåga att bilda nätverk, samarbeta, interagera, hantera olikhet, förhandla och lösa konflikter osv. • Fantasi och kreativitet Mångsidig kompetens enligt läroplansutkastet • Tänkande och lärande • Kommunikation, kulturella färdigheter och uttrycksförmåga • Förmåga att ta hand om sig själv och hantera vardagen, trygghet • Multimodala färdigheter • Färdigheter i informations- och kommunikationsteknik • Arbete, studier och kompetens som behövs i arbetslivet • Delaktighet, påverkan och ansvar Jfr Bilden ”Läroplanshissen”, Gun Jakobsson Framtidens kompetenser http://rektorsakademien.se/framtidskompetenser Synen på lärande Lärande i förskolan Synen på lärande som en del av undervisnings-, studie- och lärandeprocessen Oppimiskäsitykset osana opetus-opiskelu-oppimisprosessia Tapaustutkimus oppimiskäsityksistä vuoden 2014 perusopetuksen opetussuunnitelman perusteiden yleisten linjausten luonnoksen oppimis-käsitysluvussa ja opetuksen järjestäjien palautteissa Iiris Pruuki, 2013 Prograduavhandling på uppdrag av Utbildningsstyrelsen https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/42774/oppimisk.pdf?sequence=1 Analys av synen på lärande i Utkastet till grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Synen på lärande Totalt Tema Behaviorism 0% Social 16,7 % • Interaktion, växelverkan och social omgivning/miljö Humanistisk 41.7 % • Upplevelsefyllt lärande (16,7 %) • Ett gott liv (16,7 %) • Motivation (8,3 %) Konstruktivistisk 41,7 % • Metakognition och strategier för lärande (25 %) • Att konstruera kunskaper och fädigheter (10,4 %) • Mångskiftande och kontextbundet lärande (4,2 %) • En aktiv elev (2,1 %) Diskussioner i grupp 1. Sväng korten med texten nedåt. 2. Ta ett kort i taget och berätta under två minuters tid om dina associationer, erfarenheter och tankar kopplade till kortets textavsnitt. 3. Sortera textkorten i form av en triangel. Det som du värderar högst placeras på triangelns topp. 4. Välj det kort du har placerat som triangelns topp. 5. Diskutera och argumentera med din bordsgranne om kortet som placerats på triangelns topp. 6. Välj det kort som nu finns på triangelns topp. Peer instruction jfr Flipped Classroom • En kunskapsbaserad interaktiv undervisningsmetod som utarbetats av Eric Mazur, professor vid Harvards univeristet. • Metoden innebär att man förbereder sig till lektionerna t ex genom att läsa material. I klassrummet engageras eleverna. • Tillvägagångssätt (“E-P-A”): - Eleverna reflekterar individuellt över lärarens fråga. - Eleverna diskuterar sina åsikter och sina svar med klasskamrater. - Eleverna besvarar lärarens fråga individuellt igen. - Gemensam diskussion. Mentimeter IKT-verktyg för interaktion Tillbaka till resultaten... Kortens teoretiska tillhörighet enligt Pruuki Social inlärningsteori Kort A, B, C, D Humanistisk kunskapssyn Kort E, F, G, H Konstruktivistisk kunskapssyn Kort I, J, K, L A, B, C, D Social inlärningsteori 16,7% Interaktion, växelverkan och social omgivning/miljö, social inlärningsteori • Lärandet sker genom kommunikation med andra elever, lärare, medlemmar i skolsamfundet och utomstående sakkunniga i olika lärmiljöer • Elevernas vilja och förmåga att lära sig tillsammans • Eleverna lär sig ställa upp mål och lösa dem tillsammans med andra • Därför ska eleverna handledas i att bli medvetna om hur de lär sig och att använda den kunskapen för att förbättra kvalitén på lärandet E, F, G, H Humanistisk kunskapssyn 41,7 % Upplevelsefyllt lärande (16.7%) Kolbs teori om lärande genom erfarenhet • Lärande är .... Aktivitet som baserar sig på ... Känslor och erfarenheter • Lärprocessen styrs av elevernas...värderingar...känslor • Eleverna lär sig...reflektera över sina lärprocesser, erfarenheter och känslor • ...kreativa tanke- och problemlösningsprocesser som småningom lär eleverna att bli medvetna om sina erfarenheter och att identifiera sina egna och andras känslor i relation till kunskaper, färdigheter och handlingar E, F, G, H Humanistisk kunskapssyn 41,7 % Den optimistiska (humanistiska) kunskapssynen (16,7%), tanken om människans naurliga godhet och ansvarsfulla handlande -> självreglering, kreativitet, ett gott liv • Lärandet är..en oskiljbar del av individens livslånga utveckling som människa och en av samhällets byggstenar för ett gott liv • I bästa fall väcker lärandet positiva känslor, glädje och kreativitet som sporrar eleverna att utveckla sina kunskaper • Eleverna ställer upp mål för sitt arbete i förhållande till sin självkänsla och självuppfattning och på så sätt kan en positiv och uppmuntrande handledning och respons...bidra till att utveckla en positiv sjävbil • ...realistisk respons är en viktig del av en omtänksam, öppen och uppmuntrande kommunikation... • Elever som är medvetena om sin lärprocess och tar ansvar för den blir alltmer självstyrande E, F, G, H Humanistisk kunskapssyn 41,7 % Motivation (8,3%) Maslows motivationsteori • Elevernas vilja och förmåga att lära sig tillsammans och att iaktta hur den egna aktiviteteten påverkar de andra i gruppen • Att lära sig kunskaper och färdigheter är en kumulativ process som ofta kräver lång och ihärdig träning • För att eleverna ska kunna utnyttja och tillämpa sina kunskaper i nya situationer, ska undervisningen ordnas så att eleverna känner att det som de lär sig är relevant • Lärprocesen styrs av elevernas intressen.... I, J, K, L Konstruktivistisk kunskapssyn 41,7 % Individuell konstruktivism , metakognition (25%), individens förståelse av verkligheten, lärandeprocessen • ..lärandet innebär individuell..aktivitet, tankeverksamhet, planering och mångsidig utvärdering av dessa processer • Elevens...arbetssätt..och uppfattningar om sig själv som elever • Eleven lär sig...reflektera över sina lärprocesser.. • ..eleverna handleds i att bli medvetna om hur de lär sig.. • Målinriktat lärande är en färdighet , som man kan lära sig.. • Under lärprocessen tillägnar sig eleverna arbets- och tankefärdigheter samt strategier som främjar lärandet • I bästa fall väcker lärandet..kreativitet som sporrar eleverna att utveckla sina kunskaper I, J, K, L Konstruktivistisk kunskapssyn 41,7 % Individuell konstruktivism, konstruktion av att inhämta kunskap (10,4%) • Att lära sig kunskaper är en kumulativ process • För att eleverna ska kunna lära sig nya begrepp och fördjupa förståelsen för det som de lär sig ska de uppmuntras att knyta det till sina tidigare uppfattningar och insikter I, J, K, L Konstruktivistisk kunskapssyn 41,7 % Social konstruktivism (4,2%), den proximala inlärningszonen, kontextualitet • Lärandet är mångskiftande och bundet till det som eleverna lär sig och till tid och plats. I, J, K, L Konstruktivistisk kunskapssyn 41,7 % Konstruktivism som betonar det aktiva handlandet (2,1%) • Eleverna är aktiva individer som lär sig ställa upp mål och lösa problem självständigt... Perspektiv på lärande Den pedagogiska pennan Du som håller i pennan har en taltur på 3 minuter. Berätta om: 1. När och hur lär jag mig bäst? 2. Vad motiverar mig? 3. Mitt bästa lärtillfälle Flinga flinga.nordtouch.fi Summera diskussionen i Flinga 1. När lär jag mig bäst? 2. Hur lär jag mig bäst? 3. Vad motiverar mig? Lunch Multimodalitet – vad betyder det för läroplansarbetet? Heidi Höglund, Åbo Akademi Pedagogiskt café ”Skolans lärmiljöer” 1. Gruppera er i fyra grupper med c 5-6 personer/grupp. 2. Varje grupp ska besöka alla fyra stationer (5 minuter/station). Pedagogiskt café • Hur kan lärmiljön främja elevernas lust att lära sig, deras nyfikenhet och kreativitet? • Hur kan man stärka elevernas motivation? • Vad innebär helhetsskapande lärande? • På vilket sätt kan kommunikation med olika sakkunniga i olika lärmiljöer utvecklas? Inför modul 3 Frågeställning 1 Vad krävs av framtidens lärare? Reflektera och dokumentera dina tankar. Låt dig inspireras genom att bland annat se på filmerna: Millaista on työ tulevaisuuden Suomessa? (Näringslivet) Här är framtidens lärare (Kairos future, Thomas Fürth) Inför modul 3 Frågeställning 2 Mångsidig undervisning Reflektera och dokumentera goda metoder och arbetssätt. Låt dig inspireras genom att bland annat se på filmerna: På väg (Kreativt lärande) Lärande i det digitala samhället (Sollentuna kommun) Tack
© Copyright 2025