Observationer som främjar det professionella lärandet kring uppdraget ALP Skolutveckling Varberg 10-11 september 2015 Lena Göthe [email protected] Under två halvdagar ska vi arbeta med Lena Göthe. Syftet är att vi tillsammans ska undersöka hur vi kan skapa, genomföra och återkoppla observationer så att de fungerar skolutvecklande för det sammanhang vi besöker. Lena kommer att hjälpa oss att utveckla vår bild av hur skolutveckling sker och utifrån den fundera på hur vi kan bidra till att det professionella lärandet kring uppdraget kan stärkas. Innehåll Utgångspunkter för lärande och utveckling Formativt förhållningssätt i lärande och skolutveckling. Övning: Kluringar Vad säger forskningen om vad som genererar skolutveckling? Strategier och förändringsmyter. Ett lärande mitt i den egna praktiken. Övning: Vi gör en enkel analys av den egna verksamhetens sätt att bedriva utveckling. Observatörsuppdraget – barnens/elevernas utveckling och lärande i centrum för observation och återkoppling Min förståelses kraft i observationen – både styrka och risk. Att placera observationen i ett medvetet skolutvecklande sammanhang. Övning: Vi undersöker vår förmåga att samla fakta utan värdering. Systematiskt kvalitetsarbete som lärande (snarare än görande) Ett cykliskt förhållningssätt i ett professionellt lärande. Övning: Vi gör en Peer Coaching-process. ”Vad är det du har förstått som inte jag har förstått och hur kan jag ta mig mot din förståelse?” Utgångspunkter för lärande och utveckling Formativt förhållningssätt i lärande och skolutveckling Utformningen av utbildningen 5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Villkor för utveckling och lärande Lärande och utveckling är en social process eller en process i interaktion med materialet/miljön/verksamheten Flera olika förståelser och perspektiv bryts mot varandra (kognitiv konflikt) Metoder för att få kontroll på lärprocessen behövs Mattekluringar – förståelsens kraft i lärandet Vad kännetecknar en formativ lärsituation? Kvalitén i förmågorna är iakttagbara Förståelsen ges möjlighet att uttryckas muntligt Möjlighet att ta del av andras förståelse Möjlighet att utmanas i sin egen förståelse (kognitiva konflikter skapas) •  Möjlighet att upptäcka alternativa handlingsmönster •  Möjlighet att få syn på sitt eget lärande •  Möjlighet till reflektion över sitt eget lärande •  •  •  •  Vad säger forskningen om vad som genererar skolutveckling? Strategier och förändringsmyter Ett lärande mitt i den egna praktiken Hur bedriver vi förändringsarbete? •  Utveckling genom organisatorisk förändring: den förändring en omorganisation skapar är mer ett resultat av en process än av själva organisationslösningen. •  Lärande genom nätverk ger få konkreta resultat i den egna verksamheten. •  Fortbildning kan leda till utveckling av personalens kompetens men det leder sällan till verksamhetsutveckling. •  När det gäller utveckling genom IKT visar det sig att skolors förmåga att lära och utvecklas snarare är en förutsättning för, än ett resultat av, IKTinförandet. •  Utveckling genom ledare har visat att en ledares idéer och föreställningar inte kan vara frikopplade från de föreställningar som råder i en verksamhet. •  Lokal skolutveckling utifrån de villkor som föreligger i en verksamhet kräver övergripande utvecklingsfrämjande strukturer, som t ex en organisering för utveckling och lärande som en initierad ledning skapar förutsättningar för. Ur: Strategier och förändringsmyter, Larsson, Löwstedt, Studentlitteratur - 2014 “If we want to change what teachers do in classrooms, then we need to focus on those actions directly. As Millard Fuller, founder of Habitat for Humanity, has said, "It is generally easier to get people to act their way into a new way of thinking than it is to get them to think their way into a new way of acting.“ Dylan Wiliam, Changing Classroom Practice Undervisning Professionellt (kollegialt) lärande Kompetensutveckling Delar av en och samma process Skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Villkor för förskole-/skolutveckling (som har effekt på barnens/elevernas utveckling och lärande) •  Barnens/elevernas utveckling och lärande i centrum för det professionella lärandet •  Långsiktigt fokus och gemensamma verktyg i lärandet •  Tydliga strukturer (organisation) för lärandet •  Ett team som lär, testar och utvecklar som en del av vardagsarbetet •  Fokus på professionellt kunnande och förmågor •  Lärande som systematisk undersökande reflektion (Fritt från Timperley och Joyce & Showers) Vad behöver våra elever lära sig för att möta viktiga mål? Vad är resultatet av vårt förändrade arbetssätt på elevernas lärande och välbefinnande? Initiera nya arbetssätt tillsammans med eleverna Vilka kunskaper och förmågor behöver skolledare och lärare utveckla för att förbättra elevernas resultat? Utveckla professionen genom undersökande arbetssätt Vad behöver våra barn av verksamheten för att viktiga mål ska förverkligas? Vad är resultatet av vårt förändrade arbetssätt på barnens utveckling och lärande? Initiera nya arbetssätt tillsammans med barnen Vilka kunskaper och förmågor behöver pedagoger och chefer utveckla för att förverkliga erbjudandet? Utveckla professionen genom undersökande arbetssätt Vi gör en enkel analys av din förskolas/ skolas utveckling med hjälp av Timperleys teorier! Observatörsuppdraget - elevernas lärande i centrum för observation och återkoppling Min förståelses kraft i observationen – både styrka och risk Att placera observationen i ett medvetet skolutvecklande sammanhang faktainsamling/ konstaterande värdering återkoppling faktainsamling/ konstaterande värdering återkoppling och värdering Hur gör eleverna? Vad säger eleverna? Mina reflektioner Hur gör barnen? Vad säger barnen? Mina reflektioner Formativt tänkande i ert uppdrag som observatörer Systematiskt kvalitetsarbete som lärande (snarare än görande) Ett cykliskt förhållningssätt i ett professionellt lärande Förändring med utgångspunkt i elevernas/barnens lärande •  Fokuserar det professionella lärandet på förståelsen för relationen mellan vad som undervisas/vilka aktiviteter vi skapar och vad eleverna/barnen har lärt sig? •  Är planeringen av professionell utveckling systematiskt kopplad till analysen av elevernas/barnens behov av lärande (utifrån resultaten)? •  Används elevresultaten/dokumentationerna som en viktig indikator på hur effektivt det professionella lärandet är? •  Är lärarnas individuella lärande och utvecklingsplaner relaterade till elevernas/barnens behov av lärande och utveckling? Fritt från Vivian Robinson, Elevnära skolledarskap Lärande och utveckling Konkret fråga utifrån utvecklingsområdet: Hur kan vi utveckla elevernas förmåga att…? Vad vet vi redan? Resultatanalys Uppföljning med hjälp av verktyg som observationer, intervjuer, samtal Förankring i läroplanen Vad behöver vi förändra? Vilka behov har eleverna? Tankekarta: Vad karaktäriserar valt utvecklingsområde hos oss? UTVECKLINGSOMRÅDE Vad säger resultaten? Genomförande Vad behöver vi ta reda på? Genomför observationer Analys I: Hur tolkar vi det vi sett? Planering av utvecklandets genomförande Skaffa ”input”. Analys III: Hur utvecklar vi undervisningen för att stimulera och utmana? Analys II: Vad berättar våra tolkningar om undervisningen? Lärande och utveckling (förskolan) Konkret fråga utifrån utvecklingsområdet Vad vet vi redan? Resultat Uppföljning med hjälp av verktyg som ped. dok., dagbok, intervjuer, samtal Teorier Anknytning till styrdokument Vad vill vi förändra? Tankekarta: Vad karaktäriserar valt utvecklingsområde hos oss? Vad säger resultaten? UTVECKLINGSOMRÅDE Vad behöver vi ta reda på? Genomför dokumentationer Genomförande av aktion Analys I: Hur tolkar vi det vi sett? Planering av aktion Analys III: Hur utvecklar vi verksamheten för att stimulera och utmana? Analys II: Vad berättar våra tolkningar om verksamheten? Metod för professionellt lärande väljs i relation till identifierat behov •  Arbete med ett utvecklingsområde - Teacher Learning Communities (Dylan Wiliam) •  Arbete med ett utvecklingsområde – Aktionslärande (Göteborgs Universitet) •  Planering av lektioner med ett bestämt mål – Peer Coaching (Les Foltos) •  Reflektion kring utvecklingsområden eller problem – Reflektionsmetoden (Tom Tiller) •  Ämnesdidaktiskt lärande med fokus på metodik – Learning/Lesson Study (t ex Ulla Runesson) •  Identifiering av det vi behöver lära kring – Lektionsobservationer samt Dokumentationer av olika slag •  Observation inom identifierat utvecklingsområde Lektionsobservationer samt Dokumentationer av olika slag Vi testar Peer Coaching! Välj ett dilemma eller en möjlighet som du tänkt på/ mött i ditt observatörsuppdrag. Skriv ner korta minnesstolpar och förbered dig för att beskriva det så tydligt som möjligt. Raster för att återkoppla på ”rätt” saker: •  Elevernas/barnens utveckling och lärande i centrum för det professionella lärandet •  Långsiktigt fokus och gemensamma verktyg i lärandet •  Tydliga strukturer (organisation) för lärandet •  Ett team som lär, testar och utvecklar som en del av vardagsarbetet •  Fokus på professionellt kunnande och förmågor •  Lärande som systematisk undersökande reflektion (Fritt från Timperley och Joyce & Showers) En otydlig lärgruppsstruktur Gruppen är lämnad åt sig själv och har ett stort friutrymme. Gruppens mandat och uppgift är oklar. Kopplingen till elevernas lärande är svag. De frågor som står i fokus handlar om den egna undervisningen, enskilda elever eller ordningsfrågor. Gruppen pratar mycket om sina erfarenheter men utmanar inte förståelser. Försöken till lärande präglas av ”kängurufokus”. Inga fungerande rutiner för möten. Låg grad av samband mellan olika möten. Överenskommelser glöms bort. Försteläraren ser sig enbart som en del av gruppen och känner sig sviken av ledningen. En tydlig lärgruppsstruktur Gruppens lärande är förankrat i hela organisationens ”målkompass”. Gruppen har klart och tydligt mandat och dess funktion är definierad. Lärgruppens arbete är inriktat på de strategier med betydelse för att eleverna når målen effektivt och för att deras förmåga att lära utvecklas. Lärandet är strukturerat och cykliskt. Tydligt långsiktigt fokus i lärandet. Försteläraren är en processledare = Verkar för att allas kunskaper kommer fram och att gruppen arbetar med de uppgifter man gemensamt kommit överrens om. Försteläraren fungerar som samordnare mellan ledning och gruppen och tillhör, när det gäller det pedagogiska ledarskapet, båda grupperna. Observatörens uppdrag i ljuset av ett formativt förhållningssätt i skolutvecklingen: Formulera frågor/faktorer ni behöver fundera över/arbeta igenom inför en observation!