1. No category

Akademiskt lärande
Yt- och djupinriktad lärstrategi
IEI/Företagsekonomi
Linköpings universitet
Birgitta Sköld HT - 2015
1
Dagens föreläsning
Syfte:
Presentera olika perspektiv på kunskap & lärande.
Belysa yt- och djupinriktade lärstrategier och
aspekter som påverkar valet av dessa.
2
Begrepp som relaterar till lärande
Lärstil
Lärmiljö
Lärstrategi
3
Akademiskt lärande/Birgitta Sköld
2015-09-11
Filosofiska fakulteten utbildar för
framtiden genom
Utbildning på vetenskaplig grund som gynnar
mångfald, olikhet och kritiskt tänkande i arbetsformer
som främjar samarbete, kreativitet och reflektion.
4
Kolb´s lärcirkel och inlärningstilar
Praktisk stil
Logisk stil
Aktiv stil
Aktivt
Konkreta
experimenterande
upplevelser
Abstrakt
Reflektion och
tänkande
observation
(Omarbetad efter Hedin, 2006, s 50-51)
Reflekterande
stil
5
Olika former av kunskap
•Fakta
•Förståelse
•Färdighet
•Förtrogenhet
6
Perspektiv på kunskap
Kvantitativ
Kvalitativ
Objektiv
Dualistisk
Överföringspedagogik
Individer passiva
mottagare
• ”Hur mycket kan du?
Mätbar
• Subjektiv
• Relativistisk
• Tillägnelse- och
deltagandepedagogik
• Individer aktiva
• ”Vilken förståelse har
du?”
•
•
•
•
7
Ytinriktad lärstrategi
(utifrån Marton & Entwistled)
• Kvantitativ kunskapssyn
•
•
•
•
•
•
Reproducerar/memorerar fakta
Fokuserar på detaljer
Oreflekterad inlärning
Målet för inlärningen är tenta
Uppgiften är en pålaga utifrån
Relaterar inte till det verkliga livet
8
(Pettersen, 2008; Hedin, 2006)
Djupinriktad lärstrategi
(utifrån Marton & Entwistled)
• Kvalitativ kunskapssyn
• Söker meningen med texten och
organiserar delar till en helhet
• Målet är att få egen förståelse för begrepp
och teorier
• Relaterar till sin gamla kunskap och
erfarenhet
• Integrerar och omkonstruerar den gamla
kunskapen och erfarenheterna till ny
kunskap
• Problem i verkligheten görs begripliga
genom nya begrepp
(Pettersen, 2008; Hedin, 2006)
9
Vad främjar ett djupinriktat
lärande?
• Artikulation
• Rikedom
• Abstraktion
(baserat på Craik & Lockharts teori, i Pettersen, 2008, s. 126)
10
Motivation
• Inre motivation
Individorienterat perspektiv. Individen söker mening och
tillfredställelse av behov och förväntningar
• Instrumentell motivation
Omgivningen påverkar motivationen. Betonar individens strävan att
uppnå yttre belöningar och undvika bestraffningar
• Interaktiv motivation
Individer i förhållande till sociala grupper. Värderingar och normer
samt kultur är centralt.
(Alvesson, 2007)
11
Motivation och syn på kunskap
påverkar val av lärstrategi
• Individen drivs av en inre motivation, söker efter mening och
vill vidga sin förståelse av verkligheten = en djupinriktad
lärstrategi används
• Individen drivs av en yttre motivation och ser lärandet som ett
medel för att nå en yttre belöning = en ytinriktad lärstrategi
används
(Vermunt & Verloop, 1999, i Pettersen, 2008)
12
Återkoppling
• Inre återkoppling för att recensera oss
själva
• Yttre återkoppling från de vi interagerar
med.
• Nödvändigt för lärande och utveckling
(Moxnes, 1984)
• Individen väljer själv om han/hon ska ta till
sig återkopplingen (Moxnes, 1984)
13
Perspektiv på lärande 1
Behaviorismen
• Stimuli – respons – förbindelse (Pavlov)
• Betingning morot – piska (Scinner)
I spåren av beetende-psykologi och minnes-psykologi (Ebbinghaus)
• Kvantitativ kunskapssyn
• Överföringspedagogik
• Repetera och plugga in - överinlärning
se Pettersen, 2008
14
Perspektiv på lärande 2
Kognitivt
• Kvalitativ kunskapssyn
• Individens inre kognitiva
processer står i fokus,
djupare bearbetning
• Individens motivation,
strategier och
självstyrning viktig
• Tillrättalägg situationensituationsbundet
(se Pettersen, 2008)
15
Perspektiv på lärande 3
Kontextuella
• Kvalitativ kunskapssyn
• Individer i ett aktivt
samspel med den sociala
och kulturella omgivningen
• Lärandet medieras genom
mänskliga och fysiska
redskap i gemenskaper
• Kontexten ger möjligheter
och begränsningar för ett
aktivt deltagande
• (se Säljö, 2005)
16
John Dewey
• ”Learning by doing” – Undersökningsmetoden
• Jfr. problembaserat lärande
• Viktigt att observera och reflektera över egna gjorda
erfarenheter av handlingar
• Kognitiva konflikter, problem främjar motivation och
lärandet
• Situationens och individens förutsättningar skapar
möjligheter och begränsningar för lärandet
(Dewey, 1933, 2004)
17
Lev Vygotskij
• Sociokulturellt perspektiv
• Individen lär sig i samarbete med andra genom
dialog och interaktion
• En förankrad sociokulturell gemenskap medierar
lärandet
• En mer kompetent person kan stödja lärandet i
individens närmaste (proximala) utvecklingszon.
• (se Vygotskij 1978)
18
Motiverande lärmiljöer för ett djupinriktat
lärande ur ett sociokulturellt perspektiv
Avser förhållandet mellan den lärande, situationen
och uppgiften
• Curiosity
• Challenge
• Choice
• Control
• Collaboration
?
(Pintrich & Schunk, 1996 i Pettersen, 2008,s. 120)
19
Faktorer kopplade till lärande
• Lärstilar
 Göra - prövare
 Förstå – idégivare
 Förklara – reflekterande -observerande
 Förutse – analytisk -logisk
• Lärstrategier
 Ytinriktad lärstrategi
 Djupinriktad lärstrategi
• Lärmiljö
 Kognitiva konflikter (jfr även Vygotsky, proximala utvecklingszonen)
 Motivation
 Återkoppling
20
Referenser
• Alvesson, M.(2007) Motivation i organisationer: personalkoncept och
drivkrafter, i M. Alvesson (ed), Organisationer: ledning och processer, Lund:
Studentlitteratur.
• Dewey, J. (2004) Individ, skola och samhälle, Stockholm: Natur och Kultur.
• Hedin, (2006) Lärande på hög nivå, Uppsala Universitet, Avdelningen för
Universitetspedagogisk utveckling.
• Moxnes, P. (1984) Att lära och utvecklas i arbetsmiljön, Stockholm: Natur
och Kultur
• Pettersen, R. C. (2008) Kvalitetslärande i högre utbildning: Introduktion till
problem- och praktikbaserad didaktik, Lund: Studentlitteratur.
• Säljö, R. (2005) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv,
Stockholm: Nordstedts förlag.
• Vygotskij (1978) Mind in Society: the development of higher psychological
process, eds. Cole, M., John-Steiner, V., Schreibner, S. & Souberman, E.
Cambridge, MA/London: Harvard University.
21