2012 - InPress

Hela denna bilaga är en annons från Swedavia
ANNONS
flyget
2012
ALMEDALSVECKAN
1–8 juli. Sveriges största
politiska mötes- och debattplats.
Dagens tema från:
Swedavia
NR 2/6 En tidning om hur
flyget bidrar till mångfald och
tillväxt i Sverige.
”
a
k
r
y
t
s
n
e
r
ä
d
l
a
f
”Mång
kollegor en
de med Imam Bogazkaya och hans
PÅ ARLAN DA MÖTS VÄR LDE N. Vi följ
plan från världens alla hörn.
SID 8
onsdagkväll när de tog emot fraktflyg
MARIA RANKKA,
vd för Stockholms
Handelskammare:
– Flygförbindelserna
är en viktig del i
Stockholmsregionens
konkurrenskraft.
Foto: Orlando G Boström
SID
12
SID 12
Så ska flyget
bli grönare
De senaste 40 åren har flygplanen
blivit 70 procent bränslesnålare. Nu
satsar flygindustrin för att minska
CO²-utsläppen med 50 procent.
SID 2 & 4
Icehotel i Jukkasjärvi lockar turister från
hela världen. En omöjlighet utan flyget.
Distribueras med Dagens Nyheter 2012.07.01.
SID
14
”Sverige är ett av
de bästa länderna
i världen att
starta företag i.”
Investeringar för en miljard.
Så byggs Arlanda om.
SID
D6
SID
6
Invandrarnas bidrag till Sverige: 100 000
nya företag och 440 000 nya jobb.
Foto: Emil Nordin
Foto: Samuel Unéus
ANNONS
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Swedavia
Visste du att ...
… den globala flygtrafiken står för 2 procent av
världens koldioxidutsläpp? Det är lika mycket
som världens samlade IT-användning orsakar.
2012
Foto: Colourbox
70%
Visste du att ...
… de senaste 40 åren har
flygning blivit 70 procent
bränsleeffektivare?
Flyget
lyfter
företagen
Stockholm Arlanda Airport är avgörande
för näringslivet i de fyra Arlanda-kommunerna – 63,2 procent av företagen uppger att Stockholm Arlanda Airport spelar
en avgörande eller mycket viktig roll för
verksamheten. Det visar Swedavias
företagslokaliseringsrapport som bygger
på en enkät bland drygt 80 företag i
Sigtuna, Upplands Väsby, Vallentuna och
Knivsta.
Bränslesnålare än en Prius. Dagens flygplan förbrukar bara 0,4 liter bränsle milen per passagerare. De senaste 40 åren har flygets
koldioxidutsläpp per passagerare minskat med hela 70 procent. Snart kommer nya biobränslen att pressa utsläppen ännu mer.
Rapporten som presenteras i höst,
visar exempelvis att en halvering av destinationer och avgångar skulle minska
intresset för nuvarande lokalisering. Över
hälften av företagen uppger att man eventuellt skulle flytta sin verksamhet till annan
ort. Signalen från näringslivet i Arlandakommunerna är tydlig – utan Stockholm
Arlanda Airport ingen levande region.
RADIKALA INSATSER SKA MINSKA
Foto: Swedavia
flygets
klimatpåverkan
Torborg Chetkovich,
vd och koncernchef, Swedavia
En tidning från
Vid frågor om
innehållet, kontakta:
Jan Lindqvist,
[email protected]
08–797 60 00
www.swedavia.se
Intelligent kommunikation sedan 1984.
Projektledare: Conny Unéus och
Andreas Glandberger
Texter: Sofia Hillborg
Grafisk form: Masters of the Universe
Korrektur: Solveig Enblom
Tryck: Bold Printing Group
För information om intelligent kommunikation,
kontakta Conny Unéus, 018-68 30 00.
www.inpress.com
2
Foto: Colourbox
Närheten till en internationell storflygplats är en förutsättning för Arlandakommunernas näringsliv. Företagens investeringar blir alltmer gränsöverskridande
och förläggs i allt högre grad till de regioner och länder som har bäst förutsättningar
– där goda kommunikationer utgör en
viktig faktor.
FLYGET STÅR FÖR 2 procent av
världens koldioxidutsläpp. Detta är
allmänt känt. Men något som inte är
lika känt, är att flygets utsläpp per
passagerare har minskat med hela
70 procent de senaste 40 åren.
nbart från 1990 till i dag har
bränsleförbrukningen i medeltal minskat från 65 liter/1000
km till 40, alltså betydligt
bättre än de flesta av dagens
personbilar. De plan som lämnar fabrikerna
nu ligger så lågt som 0,3 liter per passagerare och mil. Om flyget i stället hade stått
kvar och stampat på samma ställe när det
gäller bränsleeffektivitet, hade vi varit uppe
i 1 000 miljoner ton koldioxidutsläpp från
det globala flyget i stället för dagens 650
miljoner ton, säger Henrik Littorin, omvärldsanalytiker på Swedavia. Av detta står
de flyg som startar på svenska flygplatser
för lite mindre än en halv procent.
Flygets FN-organ ICAO har bestämt att
utsläppen per passagerare ska vara minst
15 procent lägre 2020 jämfört med i dag.
gandet enbart i Sverige med ungefär 3 procent varje år. Det har aldrig funnits ett sådant
behov av att flyga som i dag och om några år
räknar flygindustrin med ett kraftigt ökat
flygresande i framför allt Asien. I dag definieras 600 miljoner människor i Europa, 300
miljoner i USA och 600 miljoner i Asien
som medelklass. Men 2030 kommer fler ha
ett bättre liv; medelklassen i Asien kommer
att omfatta över 3 miljarder människor och
många av dem kommer att ha de ekonomiska möjligheterna att resa till andra länder.
– Att enbart Kina planerar att bygga 50
nya flygplatser de närmaste fem åren säger
en hel del. Det finns ett klart samband mellan inkomster och efterfrågan på resor och
upplevelser. Och många i denna nya medelklass kommer att ge sig ut för att se
världen – i affärer, som turister, för att besöka släkt och vänner. Ska vi hindra dem
från att göra det? Nej, naturligtvis inte. De
har lika stor rätt som vi att upptäcka världen. En ökad mobilitet har också många
positiva effekter, till exempel ökat kulturellt utbyte och ökad förståelse. Men det är
helt klart att den här utvecklingen gör flygets klimatarbete ännu mer centralt.
Kraftigt ökat flygande
Ändå sjunkande CO²-utsläpp
E
Men en stor del av detta faktiskt ganska föredömliga klimatarbete äts upp av rena trafikökningar, för samtidigt som utsläppen ska
minska med 1,5 procent per år så ökar fly-
Trots de förväntade trafikökningarna räknar branschen faktiskt med kraftigt sjunkande koldioxidutsläpp efter 2030. Mellan
2030 och 2050 ska koldioxidutsläppen
plötsligt – hoppsan! – halveras i absoluta
tal. Hur går det här ihop?
– Det handlar om en kombination av ny
teknik och nya bränslen. Om bara tio år
kommer 80 procent av alla världens flyg-
”Att Kina planerar
50 nya flygplatser
de närmaste åren
säger en hel del.”
Henrik Littorin, Swedavia
plan att vara tillverkade efter 2010. Det får
stor betydelse. Dagens flygplan har nämligen dramatiskt lägre koldioxidutsläpp än de
flygplan som tillverkades för bara några år
sedan.
Varje kilo räknas
Denna dramatiska utveckling beror på en
mängd olika faktorer. Nya material till exempel. Dagens flygplan tillverkas till stor
del av kompositmaterial och är därför betydligt lättare. Flygplanstillverkarna jagar
kilon överallt och därför är exempelvis dagens flygplansstolar lättare än för några år
sedan. Det är bokstavligen så att varje kilo
räknas. Ett enda kilo mindre per flygplansstol sparar nämligen i snitt 34 000 liter
Forts. på sid 4 ❯❯
Hela denna bilaga är en annons från Swedavia
ANNONS
Drive Lab – navet för kompetensutveckling
Just nu utvecklar Training Partner det nya
konceptet Drive Lab – en helhetslösning för
kompetensutveckling inom Automotive Industry.
– Här kan människor umgås med ny teknik på ett säkert,
roligt och lärorikt sätt. Antingen för att man arbetar med ny
teknik eller för att man behöver lära sig att köra effektivt,
säger Per Johansson, förarutbildare på Training Partner.
”Här kan människor umgås
med ny teknik på ett säkert,
roligt och lärorikt sätt.”
Per Johansson, förarutbildare på Training Partner
Training Partners nya lokaler ligger i området som lanseras som
Stockholm Drive Lab, fem minuter från flygplatsen. Konceptet
Drive Lab är ett svar på de senaste årens ökade efterfrågan av
kompetensutveckling inom Automotive Industry.
– Förfrågningarna har ökat markant vad gäller förarutbildningar. Allt ifrån exklusiva lanseringar, till företag som
vill testköra olika märken för att bestämma vilken typ av
företagsbil de ska välja, säger Per Johansson.
Just nu bygger Training Partner Sveriges modernaste testbana i området Drive Lab Stockholm i Arlandastad. Området är tänkt att bli Sveriges största mötesplats för produktlanseringar, events och utbildningar inom fordonsbranschen.Testbanan beräknas vara klar i oktober 2012.
Konceptet Drive Lab i Arlanda – tar förarutbildningar och kompetensutveckling till nästa nivå
Training Center
Training Partners
utbildningscenter erbjuder
konferenslokaler,
teknikhallar och
logi på samma
plats. Placeringen
är strategiskt viktig
för kunderna.
Training Partner i Arlandastad
Test Track
På testbanan får du
applicera dina kunskaper i praktiken.
Test Track 2, som nu
byggs, är anpassad
för att kunna utbilda
i allt från tung trafik
till motorcyklar.
Training Logistics
Training Partner tar
hand om hela eller
delar av administrationen före, under
och efter en aktivitet
eller projekt, allt efter
kundens önskemål.
Så kör du smart och sparar tusenlappar!
”Vi bygger helhetslösningar”
Vare sig ditt företag är i behov av affärsutveckling eller en förarutbildning
så kan Training Partner vara – din partner. Training Partner tar hand om
administration, logistik samt utbildning och skräddarsyr det efter dina behov.
– Som kund hjälper vi dig att välja det
som passar dig bäst, beroende på hur ditt
behov ser ut, säger Peter Olofsson, vd,
Training Partner.
Training Partner har specialiserat sig på att
vara sina kunders förlängda arm och tar hand
om hela utbildningsenheten eller enskilda
uppdrag som till exempel produktlanseringar.
1. Ha framförhållning. Lyft blicken och försök se vad som händer längre fram i
trafiken och försök att hålla en jämn hastighet. 2. Se till dina förutsättningar.
Dina egna, bilens och vägens förutsättningar är såklart något som du måste anpassa din körning efter. 3. Fokusera på körningen. Det kan låta enkelt, men
just bristande fokus är faktiskt den största orsaken till allvarliga bilolyckor.
Training Partner växer
och söker nya medarbetare
t1SPKFLUMFEBSF
t&LPOPN
t3FTVSTLPPSEJOBUPS
t%SJGUTBOTWBSJHGÚS5FTU5SBDLT
t6UCJMEOJOHTBENJOJTUSBUÚS
t6UCJMEBSFJOZUFLOJL
t6UCJMEBSFJCFTJLUOJOH
t6UCJMEBSFJBGGÊSTVUWFDLMJOH
”Koncepten och idéerna
kan bli hur bra som helst,
bara man är kreativ och
vågar satsa.”
Peter Olofsson, vd, Training Partner
– För oss är människan och upplevelsen
alltid i centrum. Eftersom Arlanda är hela
Nordens knutpunkt är det enkelt för alla att
ta sig hit. Men självklart erbjuder vi också
våra tjänster och utbildningar ute hos våra
kunder på företagen, säger Peter Olofsson
och fortsätter:
– Koncepten och idéerna kan bli hur
bra som helst, bara man är kreativ och
vågar satsa.
Training Partner
Arbetar med helhetslösningar inom Automotive Industry, men även inom Retail
Industry. Företaget har idag cirka 75 medarbetare som under 2011 utbildade
cirka 45 000 personer. Under Training Partners paraply finns företag som
Blanchard, Förarutveckling och Motorbranschens UtbildningsPartner. Företaget
startade 1994 och finns idag i Arlandastad, Nyköping och Västerås.
Peter Olofsson, vd på Training Partner,
anser att utvecklingsmöjligheterna inom
Automotive Industry är nästintill oändliga.
3
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Swedavia
80
2012
Visste du att ...
procent av flygets utsläpp kommer
från resor över 150 mil – sträckor
där det sällan finns andra alternativ.
... NASA och MIT utvecklar flygplanskoncept som ska
kunna förbruka 50–75 procent mindre bränsle än i dag?
Foto: NASA/MIT/Aurora Flight Sciences
70 procent bränslesnålare än för 40 år sedan
SÅ SPARAR DAGENS FLYGPLAN IN BRÄNSLE:
Winglets (ny utformning av vindspetsarna)
Funktioner
ombord drivs av
batterier, inte av
flygmotorerna
Avancerad navigation och mer datorkraft
gör det möjligt att välja
smartare flygvägar
Lättare inredning
(till exempel lättare
flygplansstolar)
LED-lampor
i kabinen
Lättare flygplanskroppar med hjälp av
kompositmaterial
❯❯ Forts. från sid 2
flygplansbränsle per år. Aerodynamiska
förbättringar ger också stora besparingar.
Exempelvis kan de nya fenorna på flygplansvingarna, så kallade winglets, spara
upp till 5 procent flygbränsle. Och belysningen i flygplanskabinerna består numera
också av energibesparande LED-lampor.
– Allt det här spelar roll. Men framför allt
beror de minskade utsläppen på att datortekniken har slagit igenom på allvar. Dagens
flygplansmotorer är datorstyrda och superoptimerade. De flygplan som sätts i bruk nu
har 10–15 procent lägre bränsleförbrukning
per passagerare jämfört med för sex till sju år
sedan. Det kommer innovationer hela tiden.
Smartare flygvägar kan spara 30 %
Också svenska företag är med i racet mot att
pressa bränsleförbrukningen. Exempelvis utvecklar Volvo Aero komponenter till flygmotorer som har stor betydelse för motoreffektiviteten.
Förutom rent tekniska förbättringar, handlar det också om det som branschen kallar
operationella förändringar. När den internationella flygindustrin till exempel går över
till mer avancerad navigation, kommer det
att bli möjligt att skapa smartare, mer bränslesnåla flygvägar. Sverige är ett av de ledande länderna när det gäller just det här. Riktigt
stora besparingar kan man få den dagen man
lyckas miljöoptimera flygningarna hela vägen, från gate till gate. Från det att flygplanet taxar ut, inte med hjälp av sina motorer,
utan kanske draget av ett eldrivet fordon,
startar på effektivast möjliga sätt, snabbt
kommer upp på flyghöjd, kör rakt mot målet, glidflyger ner mot landningsplatsen på
tomgång, landar utan onödig väntetid och
sedan bogseras in till rätt gate.
– Här finns en potentiell besparing på 30
4
Datorstyrda motorer
med drastiskt lägre
bränsleförbrukning
Bättre
aerodynamik
procent. Men det bygger på att man utvecklar och använder avancerad datorkraft inom
hela den internationella flygbranschen.
30 procent kan tyckas som en stor reduktion, men eftersom flygresandet ökar så
kraftigt är nyckeln till att på lång sikt få ner
CO²-utsläppen drastiskt nya, förnyelsebara
flygbränslen.
”Alger är det enda
som har tillräcklig
potential om vi ska
tillverka biobränslen
i stor skala.”
Peter Lindblad, professor
Redan i dag är det tillåtet för flygbolag
att flyga med 50 procent biobränsle i tankarna och många flygbolag har redan provat. Flygbranschens egen uppskattning är
att biobränslena kommer att slå igenom på
bred front om ungefär 20 år. Efter 2030 ska
världens flygplan bara ha betydligt mindre
fossila bränslen i tankarna och efter 2050
ska de i bästa fall inte använda fossila
bränslen alls.
Trevliga målsättningar, men varifrån ska
dessa förnyelsebara biobränslen komma?
Amerikanska Boeing, ett företag som
knappast är känt för verklighetsfrämmande
gröna drömmar, har forskat på möjligheten
att framställa flygbränsle med hjälp av alger
sedan 2008. Och de är inte ensamma. Exxon
Mobile investerade nyligen 600 miljoner
dollar i ett bolag som utvecklar biobränslen
just från alger. Flygbränsle framställt av alger sägs ha potentialen att kunna minska
CO²-utsläppen från flyget med 80 procent.
Är detta realistiskt? Absolut, hävdar
Peter Lindblad, professor i mikrobiell kemi
vid Uppsala universitet.
– Det är mycket realistiskt. Faktum är att
alger är det enda som har tillräcklig potential om vi ska tillverka biobränslen i stor
skala. Växter har inte den potentialen, förenklat växer de för långsamt.
Alger blir flygbränsle
– Och alger kan man odla nästan var som
helst. De konkurrerar inte om ställen där
man odlar mat, de kan till och med odlas i
förorenat vatten.
Algerna i världshaven producerar 80 procent av jordklotets syre. En annan intressant
sak med alger är att de ”äter” koldioxid.
– Det betyder att man kan använda koldioxid som näring för alger och till exempel
odla dem i växthus i anslutning till någon
verksamhet som producerar mycket koldioxid.
Peter Lindblad delar flygindustrins bedömning att biobränslen kan komma att slå
igenom på bred front omkring år 2030.
– Man måste se på drivkrafterna och de
är starka. Det är dyrt med olja, det är imagemässigt dåligt och snart kommer det att bli
dyrt att släppa ut koldioxid. För flygindustrin skulle det här kunna vara ett sätt att
göra resandet mer klimatneutralt.
En yta motsvarande Belgien skulle kunna
vara tillräckligt för att förse hela den globala flygindustrin med flygbränsle.
TEXT: SOFIA HILLBORG
Så ska flyget minska CO²-utsläppen
Inga
åtgärder
CO²utsläpp
Befintlig teknik,
smartare flygvägar mm
CO²neutral
tilväxt
2020
Biobränslen + ny teknik
2005
2010
2020
2030
2040
-50%
utsläpp
2050
2050
Flyget måste
ta till radikala
åtgärder om
CO²-utsläppen
ska kunna minskas. Befintlig
teknik och
smartare flygvägar kan göra
en del. Men för
stora minskningar krävs
ny teknik och
biobränslen.
Hela denna bilaga är en annons från Swedavia
ANNONS
Biljana Stojanov
Jobbat på Securitas: 5 år
Gör: Flygplatskontrollant
Talar: Svenska, engelska,
serbiska, kroatiska
Hur trivs du
med jobbet?
– Jag älskar mitt
jobb. Arlanda är
verkligen en mångkulturell arbetsplats.
Det är väldigt roligt med alla
möten med människor och att
jobba tillsammans med kollegorna. Vi kompletterar varandra bra
och man kommer varandra nära.
Berätta lite om din bakgrund.
– Jag har mina rötter i Serbien.
Jag är född i Sverige, men vi
flyttade till Jugoslavien när jag
var 5 år. Sedan kom vi tillbaka
igen när jag var 14.
På Arlanda flygplats arbetar nästan tusen Securitasmedarbetare. Eftersom de kommer från en mängd olika bakgrunder och kan
många olika språk, kan de ge bästa möjliga service till resenärer från världens alla hörn.
”Mångfald är en
tillgång för Securitas”
Nästan tusen Securitasanställda arbetar på Arlanda
flygplats. De gör säkerhetskontroller, kontrollerar varor
och personer som är på väg in på flygplatsens säkerhetsområde och bevakar skyddsobjektet Arlanda. Och varje
dag möter de tusentals människor från världens alla hörn.
M
ånga av Securitas anställda
har själva rötter i andra länder.
– Det är en fördel för oss
att ha en mix av olika nationaliteter, språk och religioner bland våra
anställda, säger Jan Olsson, regionchef
för Securitas på Arlanda.
Om man vill få jobb på Securitas på
Arlanda, är det en fördel att kunna flera
språk och att ha erfarenhet av andra kulturer än den svenska.
– Vi har som krav att alla som jobbar
ska kunna bra svenska och engelska,
men självklart är det bara positivt om
man kan ytterligare språk. Det här är ju
en internationell flygplats.
Orsakerna är praktiska, förklarar Jan
Olsson. Det är lättare att ge resenärer
från andra länder ett bra bemötande om
man har erfarenheter från andra länder
och kulturer.
– Det blir mindre missförstånd om
man kan förklara för människor på deras
eget språk och det skapar i sin tur färre
konflikter. Vi kan ge en bättre service,
helt enkelt.
Jonny Sonono • Jobbat på Securitas: 5 år • Gör: Jag är flygplatskontrollant, men just nu
utbildar jag mig också till skyddsvakt • Talar: Svenska, engelska, arabiska och syrianska
Hur trivs du
med jobbet?
– Det är ett ganska roligt
jobb och just på den här arbetsplatsen
träffar man nya människor hela tiden.
Är det praktiskt att kunna många
språk när man jobbar på Arlanda?
– När man träffar människor som
inte kan språket, kan man alltid hitta
någon som kan förstå dem. Det är en
stor fördel. Vissa blir väldigt glada
när de får tala med någon som kan
deras språk. Jag är själv född här i
Sverige, men min mamma kommer
från Syrien och min pappa från Irak.
Är det praktiskt att kunna
många språk när man jobbar
på Arlanda?
– Det betyder extrakompetens.
Det kan handla om att man kan
tala flera språk, att man har en
annan bakgrund eller att man
har bott utomlands. Securitas
har länge sett mångfald som en
tillgång för företaget.
Noor Al-Kuba
Jobbat på Securitas:
3 månader
Gör: Flygplatskontrollant
Talar: Svenska,
engelska, arabiska,
spanska, franska
Hur trivs du
med jobbet?
– Jag trivs jättebra,
både med kollegorna och
arbetsuppgifterna. Det är en jättebra arbetsmiljö, tycker jag. Och
så är det speciellt att jobba på en
flygplats. Man träffar olika människor varje dag, det är verkligen
ett socialt ställe. Det tycker jag
faktiskt jättemycket om.
Berätta lite om din bakgrund.
– Jag kommer ursprungligen
från Irak och kom till Sverige
2003.
5
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Swedavia
Visste du att ...
… den stora ökningen av flygresenärer kommer från Asien, särskilt
Kina och Indien?
2012
Foto: iStockphoto
2020
ska minst 6 procent av det flygbränsle som
förbrukas i världen vara förnybart. Det innebär
att koldioxidutsläppen minskar med 5 procent.
DET SVENSKASTE
AV ALLT
SVERIGE ÄR INGEN Ö. I alla tider har
kontakterna med omvärlden drivit vårt
land framåt. Under medeltiden kom högutbildade munkar hit från Frankrike och
tillförde oss ovärderliga kunskaper inom
byggnadsteknik, jordbruk och medicin.
Under 1500-talet gjorde tyska experter
stora insatser för gruvnäringen och boktryckarkonsten. På 1600-talet gjorde valloner från Nederländerna de svenska järnbruken världsledande. Under 1700-talet
gjorde brittiska och holländska handelsmän stora insatser för internationell handel, bland annat genom Ostindiska kompaniet. Under 1800-talet införde brittiska
invandrarföretagare automatiserad
fabriksteknik i stor skala. Vid den här
tiden startades också en mängd företag
av judiska entreprenörer från Tyskland
och Danmark. Bland annat skulle den
tidning som du just bläddrade i, Dagens
Nyheter, aldrig ha funnits om inte släkten
Bonnier hade invandrat till Sverige i
början av 1800-talet.
I SLUTET AV 1800-TALET drabbades
Sverige av missväxt och svält, och mellan 1869 och 1920 valde 1,3 miljoner
svenskar att emigrera till Amerika. De
som återvände under 1900-talet förde
med sig nya kunskaper om teknik och
handel. Under andra halvan av 1900-talet kom jugoslaver, finländare, balter,
polacker, sydeuropéer, asiater, afrikaner
och personer från Mellanöstern till
Sverige. De arbetade i våra fabriker,
förde med sig nya kulturella influenser,
startade företag och lärde oss att laga
godare mat. Och så blev Sverige ännu
lite rikare tack vare entreprenörer från
jordens alla hörn.
FAKTUM ÄR ATT en stor del av det
svenska näringslivet aldrig hade funnits
om vi inte hade fått influenser utifrån.
Utländska experter gjorde Sverige till
en industrination. Och många av de varumärken som vi i dag ser som särskilt
svenska – Cloetta, Zoegas, GöteborgsKex, Marabou,
Felix och Kalles
Kaviar – är grundade av invandrarföretagare.
Vi har också en kung och en kronprinsessa som är andra generationens
invandrare. Många av dem som har
byggt vårt land och bidrar allra mest
till det, kommer från andra länder. Och
just detta gör vårt land starkt.
SOM SKAPAT JOBB ÅT
MER ÄN 100 PERSONER
SOM ÅTTAÅRING flydde han tillsammans med sin familj över bergen
från Iran till Turkiet. Det tog tre veckor
på hästryggen. Sedan hade familjen
egentligen tänkt ta sig till Paris.
M
en av en lycklig slump kom vi
till Arlanda och Sverige i stället, säger Saeid Esmaeilzadeh,
grundare av företagsgruppen
Serendipity, som betyder just
lycklig slump. Serendipity sysselsätter i dag
mer än 100 personer och värderas till drygt 250
miljoner kronor.
Saeid har ingen företagarbakgrund. Han
hade heller inga kontakter som kunde underlätta saker och ting. Tvärtom, kan man säga.
Pappan var den första högskoleutbildade i
sin släkt, men eftersom han engagerade sig
politiskt kunde Saeid inte gå i skolan under
sina första år. Trots det gick Saeid ut Tensta
gymnasium med toppbetyg, blev
Sveriges yngste docent och är
numera adjungerad professor i
materialkemi vid Stockholms
universitet, vid sidan av företagandet.
Det är sådant som brukar kallas meritokrati,
när de bäst lämpade,
smartaste och hårdast arbetande lyckas ta sig fram på egna meriter. Det är en
historia som varje svensk
borde vara stolt över, för
den visar nämligen att
vårt samhälle fungerar.
Nästa lyckliga slump
kom några år senare när
Saeid hade börjat arbeta
som forskare i materialkemi på Stockholms
universitet. Laboratoriets ugn stängdes av
för snabbt så att ett experiment misslyckades. Men när Saeid undersökte det smälta
materialet upptäckte han att han hade fått
fram ett glasmaterial som var lika hårt som
diamant. Detta var starten på hans första företag, Diamorph.
Extrema entreprenörer
Saeid har en vapendragare: barndomsvännen
Ashkan Pouya, också han ursprungligen från
Iran och med en liknande historia. Ashkan är
civilekonom och har bland annat varit innovationsdirektör vid Lunds universitet (och
dessutom världsmästare i jujutsu).
Deras företagsgrupp omfattar i dag tio företag, har ett eget kapital på 200 miljoner
kronor, har Anders Wall i styrelsen och kontor på Stureplan. Det är här Saeid och Ashkan
tillbringar de flesta av dygnets timmar.
– Serendipity är inte riktigt ett jobb för
oss. Det är någon slags mission, säger
Saeid.
Som framgår av denna summariska levnadsbeskrivning, är både Ashkan
och Saeid ganska extrema personligheter. De verkar helt enkelt inte veta hur man gör när
man stannar halvvägs och
säger att nu räcker det, det
här är tillräckligt bra,
det här är lagom.
– Vi har en klar
målsättning. Vi tänker
bygga ett företag som
ska bli ett av Sveriges
40 största. Vi räknar
med att det kommer att ta
35 år av hårt arbete, men
det är det vi siktar på.
TEXT: SOFIA HILLBORG
Foto: Emil Nordin
Foto: iStockphoto
Nybyggare
Saeid Esmaeilzadeh landade på Arlanda med s
nik och har startat en företagsgrupp som har skapa
FAKTA/INVANDRARNAS BETYDELSE FÖR
DE UTLANDSFÖDDA UTGÖR 14 procent
av Sveriges befolkning. 11 procent av alla
småföretag i Sverige drivs av utlandsfödda
företagare. 13 procent av alla nya företag
startas av en utlandsfödd person. Antalet
utlandsfödda företagare är 54 000. Varje år
tillkommer 7 500 nya företag.
Ungefär en tredjedel av de utlandsfödda
nyföretagarna är kvinnor. Totalt är 7 procent av
de utlandsfödda kvinnorna företagare, jämfört
med 6 procent av de svenskfödda kvinnorna.
Det är vanligare att personer som är födda
utomlands driver företag än personer födda
i Sverige. Bland unga (18–30 år) är det sär-
skilt vanligt. 6 procent av de utlandsfödda
unga är företagare jämfört med 4 procent av
de unga som är födda i Sverige.
ATTITYDERNA TILL ATT BLI företagare är
också mer positiva bland utlandsfödda
unga. 43 procent av alla utlandsfödda unga män vill hellre bli företagare
än anställda. För svenskfödda unga är
siffran 37 procent.
Särskilt vanligt är företagande
bland personer födda i Asien samt
vissa länder i Mellanöstern, exempelvis Iran, Libanon, Syrien och Turkiet.
De utlandsfödda småföretagarna är mer
välutbildade än de svenska. 40 procent
har högskoleutbildning, enligt Nutek/SCB.
Siffran för svenskfödda småföretagare är
35 procent. Viljan att låta företaget växa är
också större; 83 procent jämfört med 73
procent. Utlandsfödda småföretagare är mer
positiva till att anställa än svenskfödda.
Foto: Colourbox
6
EN STUDIE AV
NUTEK 2005 visade
att 22 procent av de
utlandsfödda företagarna
riktade sig till en interna-
Hela denna bilaga är en annons från Swedavia
ANNONS
VISSTE DU ATT …
… när Loreen vann Eurovision Song Contest ökade
antalet sökningar på flyg till Sverige på flygjämförelsesajten Skyscanner med 50 procent?
Foto: Annika Aschberg
Några
fler
svenska
hjältar
SALVATORE
GRIMALDI
Cykelkung. Har räddat
klassiska cykelmärken
som Crescent och
Monark.
AMELIA ADAMO
Tidningsdrottning, har
bland annat grundat
Amelia och M Magasin.
SIGTUNA LIGGER
I ARLANDA
OCH TVÄRTOM
BICKY
CHAKRABORTY
Grundare av hotellkedjan Elite. Har räddat otaliga klassiska
svenska stadshotell.
FERNANDO
DI LUCA
Grundare av Zeta, som
lyckades lära svenska
mataffärer att sälja italienska delikatesser.
in familj när han var åtta år gammal. I dag är han professor i materialtekat jobb åt mer än 100 personer.
ALLESANDRO
CATENACCI
Grundare och ägare
av Nobiskoncernen,
som bland annat äger
Operakällaren.
För den som tar buss 583 från Märsta
station kan slutdestinationen vara New York.
Sigtuna kommun ligger två timmar från
London och noll minuter från Mälaren. Våra
barn växer upp ett stenkast från terminal 5
och porten till världen. Ett av många skäl till
Sigtuna kommuns mångfald. Och att vi växer
snabbast i Sverige.
NÄRINGSLIVET
tionell marknad, jämfört med 15 procent av de
svenskfödda.
Det finns också klara samband mellan
andelen utlandsfödda i ett land och utrikeshandelns omfattning, särskilt när det gäller
handel med högförädlade produkter.
KULTURGEOGRAFEN ALI NAJIB har
uppskattat att det 2002 fanns 85 000 företag som drevs av en utlandsfödd person eller
en svenskfödd med minst en utlandsfödd
förälder. Dessa företag sysselsatte 350 000
personer. Om man tar in i beräkningen att
antalet företag bland utlandsfödda har ökat
med 25 procent sedan 2002, kan man anta
att antalet i dag är drygt 100 000 företag
med 440 000 anställda. Det kan till exempel
jämföras med antalet anställda inom sjukvården: 320 000, eller byggsektorn: 280 000.
(Källor: Invandrares företagande: en statistisk
beskrivning av utlandsföddas företagande i
Sverige, Nutek 2008. Myten om invandrarföretagen: en jämförelse mellan invandrarföretagare
och övrigt företagande i Sverige, Ali Najib, 1999.
Möjligheternas marknad, Andreas Hatzigeorgiou,
2010. Garpar, gipskatter och svartskallar:
Invandrarna som byggde Sverige, Anders
Johnson 2010)
7
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Swedavia
Visste du att ...
2012
… vägtrafikens andel av världens koldioxidutsläpp är 17
procent? Flygets är 2 procent.
1600
flygplatser hanterar
mer än 90 procent av
världens flygtrafik.
Visste du att ...
… ett flygplan i genomsnitt befinner sig i luften
8–10 timmar om dagen?
Fraktflygplanet från Turkish Airlines landar på Arlanda tre gånger i veckan. Att lasta ur, lasta i och tanka upp flygplanet tar totalt en och en halv timme.
Vingar från vä
KLOCKAN 19:25 LANDAR
FRAKTFLYGPLANET från Turkish
Airlines, en Airbus 310F med 67 tons
lastkapacitet, på Arlanda. Om två timmar, 21:20, ska ytterligare en fraktjätte landa, en jumbojet med 132 tons
lastkapacitet från Korean Airlines. Det
är onsdagkväll på Arlanda flygplats.
G
unnar Sträng räknade godsvagnar på norrlandstågen. I dag är
flygfrakten en lika pålitlig barometer om man vill få reda på
hur den svenska ekonomin
mår. Sverige har en gynnsam obalans när det
gäller flygfrakten. Vi exporterar nämligen
mer än vi importerar. Små mängder kommer
in, men stora mängder flygs ut. Goda nyheter
för den nuvarande finansministern, alltså.
– Flygfrakten utgör totalt bara drygt 1 procent av Sveriges exportvolymer. Ändå står
den för nästan 30 procent av nettovärdet.
Varje dag exporteras varor värda en miljard
kronor från Sverige med flygfrakt, berättar
Karsten Bjärbo, chef för flygfrakten på
Arlanda. Karsten började som instruktör för
markpersonal på Arlanda 1983 och blev kvar.
Det är den klassiska svenska industrin
som står för det mesta av exportflygfrakten;
8
Ericsson, Atlas Copco, Sandvik, ABB och
Volvo. Läkemedel och läkemedelsteknik är
också stort.
– Vi fraktar läkemedel åt AstraZeneca för
otroliga summor, berättar Urban Gålnander
på Cargo Center.
Dessutom förekommer vissa mer oplanerade transporter.
– Det är inte helt ovanligt att det anländer
ett helt tomt, specialchartrat flygplan bara
för att till exempel hämta en turbin från
ABB. Då kan det vara så att en hel fabrik
står stilla någonstans i världen för att det
saknas en reservdel.
Mango och rosor från Kenya
Lingon är en annan, lite mer otippad svensk
exportprodukt som flygs ut härifrån för
Ikeas räkning.
Det som landar på Arlanda är varor med
högt värde, som elektronik och läkemedel,
men också varor som inte tål långa transporttider, som rosor från Kenya och vissa
sorters frukt.
– Qatar Airways har till exempel med sig
flera ton mango i veckan med sina passagerarflighter. Det är en av orsakerna till att en
fruktdisk i en vanlig livsmedelsaffär ser helt
annorlunda ut i dag än den gjorde för några
år sedan. Förut fraktades allt till Amsterdam
och sedan vidare hit med bil. Många frukter
tålde inte så långa transporttider.
Levande djur får också åka fraktflyg.
isk avdelning
Arlanda har en egen zoologisk
yndighetens
som följer Djurskyddsmyndighetens
alanpassade
hårda krav. Här finns specialanpassade
faciliteter för ormar, hundar och kaniner,
ett slags Skansen i miniatyr.
På Arlanda ligger numera alla akma omtörer inom flygfrakt på samma
nsam
råde och delar på en gemensam
säkerhetskontroll, som är lika
petnoga som när man ska gå om-
”Att jag kan
turkiska var
en fördel när
b
jag sökte jobb
här.”
Imam Bogazkaya, lastare
bord på ett flygplan. Karsten går igenom
agen. Man
den ungefär tio gånger om dagen.
skulle tro att han skulle vara en aning irriterad på den vid det här laget,t, men inte.
Tvärtom, säger han. Förut var det på
dra ställen i
Arlanda som på de flesta andra
världen; alla fraktaktörer var tvungna att
ler.
ha sina egna säkerhetskontroller.
– Vinsten med att göra så här är att
när man väl är inne på området har man direkt tillgång till aairside, om man har
behörighet.
Koncepte
Konceptet
uppskattas och
Ca
Arlanda Cargo
City omfattar nu
kvad
60 000 kvadratmeter
terminalyta,
men har uutrymme att växa till
250 00
000. Här finns alla de
stora: DHL, UPS, FedEx,
Spiri WFS – och förstås
Spirit,
Po
Posten.
Inne på området
f
finns
också tullverksamheten. Arlanda
Perishable Handling
ta hand om hanteringtar
e av växter, livsmedel
en
o levande djur. Livsoch
m
medelsverket
och Jordbru verket har egna anbruks
lägg
läggningar
inne på Cargo
City för att underlätta hanteringen.
Från hela
h
världen
Varorn som ska flygas ut i
Varorna
världe
världen kommer in med
långtr
långtradare till Cargo City,
där de
d går igenom säkerhetsk
hetskontrollen och sedan
samp
sampackas på lastpaletter.
Plane
Planen måste vara perfekt
Hela denna bilaga är en annons från Swedavia
ANNONS
VISSTE DU ATT …
… de flygplan som sätts i bruk i dag har 10–15 procent lägre
bränsleförbrukning per passagerarsäte än de flygplan som togs i
drift för sju år sedan?
Foto: Samuel Unéus
– Vi levererar vad ett företag önskar: på exakt tid, säger Hampus Fahlgren,
Business Area Manager på Bring Express.
Kapten Mustafa Ural (överst) från Turkish Airlines tycker att
Arlanda är en smidig flygplats att landa på. Urban Gålnander (nere t.v.)
jobbar på Cargo Center och Karsten Bjärbo (nere t.h.) är chef för flygfrakten på flygplatsen.
ärlden
balanserade viktmässigt för att kunna flyga.
Fraktflygplanet från Turkish Airlines kommer från Moskva och ska vidare till Istanbul.
Kaptenen heter Mustafa Ural och har flugit i
44 år. Han bjuder på goda turkiska hasselnötter
och visar oss cockpiten. Tre gånger i veckan
flyger han med sin Airbus 310F till Stockholm,
förklarar han på något knackig engelska.
– Stockholm är den smidigaste flygplatsen att flyga till. Det är hög nivå på servicen
och det går snabbt här, också under vintern.
Vi har en turnaround-time på bara en och en
halv timme här och man vet att allt fungerar.
Inne i lastutrymmet är det helt tomt och
avskalat, sånär som på ett system av kullager och spärrar på golvet. Lastarna jobbar
för högtryck med att tömma flygplanet.
Något krånglar och en av dem ställer en
fråga på turkiska till kaptenen.
Mannen som kan turkiska heter Imam
Bogazkaya och kom från Turkiet till Sverige
1989. Han har jobbat på Arlanda i åtta år och
har nyss blivit befordrad till arbetsledare.
– Det går jättebra, jag trivs mycket bra.
Det är en spännande arbetsmiljö och det är
inte samma sak hela tiden. Det är bra betalt
också, jag är nöjd med lönen. Att jag kan
turkiska var en fördel för mig när jag sökte
jobb här. Ibland är det jättebra att kunna andra språk, vissa är inte så bra på engelska.
I dag har ungefär 1 200–1 300 personer
sin arbetsplats inne på fraktområdet. Totalt
sysselsätter Arlanda 17 000 anställda.
Många av dem har utländsk bakgrund.
– Arlanda är en internationell plats, det är
en del av tjusningen. En flygplats är ett
mångkulturellt ställe. Det skulle inte gå att
ha folk som går omkring i folkdräkt här, säger Karsten, som själv har rötter i Danmark.
Mångkulturell arbetsplats
På Arlanda rekryterar man medvetet personer som kan olika språk. Med det tempo
som måste råda på en flygplats, finns det
sällan tid att kalla på tolkar. Det är därför
det kommer sig att lastarna på Arlanda har
en betydligt högre språklig kompetens än
många bolagsstyrelser. Här klarar man de
flesta stora världsspråken – från turkiska
och ryska till kinesiska och thailändska.
Oväntat många är också akademiker, som
en gång började på Arlanda som extraknäck
men trivdes så bra att de blev kvar.
Mustafa och hans kollegor har lastat färdigt och planet är färdigtankat för returresan
till Istanbul. Vi står tysta och ser planet taxa
ut och lyfta mot Turkiet. Planet avtecknar
sig mot kvällshimlen. Karsten suckar tyst.
– Man kommer inte ifrån det. Det är något speciellt med att jobba på en flygplats.
TEXT: SOFIA HILLBORG
Utmanaren inom
expresslogistik
Bring Express är störst i Norden inom bud och
distribution. Nu utmanar logistikföretaget på allvar
även inom expressleveranser.
N
ovember 2010. Plötsligt
blir tusentals personer i
Östersund magsjuka, en
parasit har spridits i dricksvattnet. Frågan är bara var smittkällan finns. Vattenprover måste transporteras i ilfart från Östersund till ett
laboratorium i södra Sverige, dels för
att proverna har kort livslängd, dels
för att en hel stad måste koka kranvattnet innan det används. Laboratoriet ger uppdraget till Bring Express.
Det här är ett exempel på en kritisk
situation som kräver snabbast möjliga
leverans mellan städer inom Norden.
– Det är vid kundens viktigaste
sändning de ringer till oss, då det är
så bråttom att tiden är det väsentliga. I Norge levererar vi mycket till
oljeplattformarna. Står de stilla
innebär det enorma kostnader. Även
om kundens sändningar skiljer sig
emellanåt, är behoven alltid desamma: när snabbt inte är snabbt nog
blir konsekvensen eller kostnaderna
ödesdigra, säger Hampus Fahlgren,
Business Area Manager på Bring
Express.
Många av Bring Express kunder
kommer från verksamheter som liksom oljeplattformarna måste fungera utan avbrott och de därför har
stort behov av snabba reservdelsleveranser. Inom läkemedelsindustrin
kan tiden vara oerhört kritisk.
Ibland på liv och död
– När vi levererar medicinsk utrustning kan det ibland vara fråga om en
patients överlevnad.
Viktiga minuter kan det också
vara när betalkortsläsare går sönder.
– Om det plötsligt inte går att ta
betalt en löningshelg i en tobaksaffär,
är varje minut dyrbar. En av våra
största kunder är ett företag som tillhandahåller betalningsterminaler.
Det är högt uppskruvade krav
som gör att Bring Express kan vara
det pålitligaste alternativet i Norden,
menar Hampus Fahlgren.
– Med våra nordiska och globala
expresstjänster tillsammans med de
andra Bring-bolagens produkter, ger
vi kunderna ett mycket konkurrenskraftigt erbjudande.
Bring Express är ...
... specialist inom expressleveranser. Varje leverans ska vara hämtad och
levererad inom tidsspannet 0–12 timmar. Bring Express ingår i Bring som är
en del av Posten Norge-koncernen, finns över hela Norden och är lokalt
baserade för att säkra närheten till kunden.
Läs mer på www.bring.se
www.bring.se
9
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Swedavia
Visste du att ...
… en odlingsareal stor som Belgien skulle kunna
försörja hela världens flygplansflotta med flygplansbränsle om man odlade alger på den?
2012
2,7
miljarder flygresor görs per år i
världen i dag, men man räknar med
att antalet flygresor kommer att
vara 10 miljarder 2050.
GRÖNARE FLYG
kräver insatser på marken
DE SENASTE ÅREN har
Swedavia, som driver Sveriges största
flygplatser, lyckats minska sina koldioxidutsläpp med 70 procent. Mycket
av miljöarbetet görs på marken.
Alm
Foto: Samuel Unéus
H
älften av flygplatsernas koldioxidutsläpp orsakas av
markresor till och från flygplatserna.
– Om vi kan få fler att åka
kollektivt till flyget är mycket vunnet, säger
Lena Wennberg, miljöchef på Swedavia.
Kollektivtrafiken blir dessutom miljömässigt allt bättre. Det handlar om flygbussar som drivs av RME och tågförbindelser
till och från Arlanda. Swedavia lobbar
också hårt för en tågförbindelse till
Landvetter. I början av juni invigdes en
ultrasnabbladdningsbar elflygbuss i Umeå,
världens första, och bara
miljötaxibilar får trafiFot
o: N
kera
ikla
s
– Vi kommer att nå vårt mål, att minska
energianvändningen med 30 procent, redan
2012, berättar miljöchef Lena Wennman.
Arlanda. Snart införs samma krav även på
Landvetter.
70 procent mindre koldioxidutsläpp
Av flygplatsens koldioxidutsläpp står flyg-
Grönare
restauranger
på Arlanda
SSP är det ledande
restaurangföretaget i
världen inom resemiljöer.
På Arlanda är företaget
även framträdande i sitt
miljöarbete.
S
SP har prioriterat miljöfrågor
sedan sent 90-tal och nu trappas miljöarbetet på Arlanda
upp på alla fronter. Till exempel har inleveranserna minskat med
15 procent sedan 2010, rengöringsmedlen är miljömärkta till 90 procent och 100 procent av all el är miljömärkt, samtidigt som förbrukningen minskar, mellan 2003 och 2007
med 18,5 procent, berättar Björn
Lindström, miljösamordnare på SSP.
Allt avfall på Arlanda sorteras,
inklusive matavfallet som går vidare till kompost.
10
– Allt bryggkaffe är ekologiskt
och fairtradecertifierat, fyller Marketing Director Anette Wahlstedt i.
Livsmedel är ett annat fokusområde för SSP. Till exempel serveras
inga fiskarter som är rödlistade enligt WWF fisklista, och all mat och
alla smörgåsar produceras lokalt på
Arlanda.
Kort om SSP:s miljöarbete
SSP, The Food Travel Experts,
har över 2 150 enheter i fler än
30 länder. SSP Sverige har arbetat
med miljöfrågor sedan sent 90-tal
och blev 2001 miljöcertifierade
enligt ISO 14 001.
trafiken upp till 915 meters höjd för 50 procent, marktransporterna till och från flygplatsen för 48 procent och Swedavias egen
verksamhet för 2 procent. När det gäller de
interna flygplatstransporterna använder
Swedavia så gröna fordonsbränslen som
möjligt. Miljöarbetet har gett resultat. De
senaste åren har Swedavia kunnat minska
sina koldioxidutsläpp med 70 procent.
– Det handlar framför allt om att vi har
förändrat uppvärmningen. I dag har vi i
stort sett bara grön fjärrvärme på flygplatserna, alternativt uppvärmning med biobränslen som bioolja, pellets eller flis. All el
vi köper är grön el. Vi har också väldigt
mycket LED-lampor och smarta, energibesparande lösningar.
Det finns också en del rätt spektakulära
och experimentella miljölösningar på flygplatserna. Landvetter klarar en del av elförsörjningen med solceller, Malmö flygplats
har Nordens största solvärmeanläggning
och Arlanda har världens största akvifär,
en underjordisk värmeåtervinningsreservoar som kyler ner terminalerna sommartid
och värmer upp dem vintertid.
– Vi har haft som mål att minska vår energianvändning med 30 procent till år 2020,
men faktum är
att vi kommer
att nå det målet redan 2012.
TEXT: SOFIA
HILLBORG
Foto: Flygbussarna.se
Fakta/Arlandas
miljötillstånd
Arlanda flygplats har i dag ett
miljötillstånd som är unikt i världen.
Det räknar inte bara in startande
och landande flygplan under 915
meters höjd samt egen verksamhet
i miljöbelastningen, utan även
marktrafik till och från flygplatsen.
Swedavia söker nu ett nytt miljötillstånd för Arlanda, bland annat med
tanke på att flyget ingår i den globala
handeln med utsläppsrätter. Bolaget
ansöker om att i stället åläggas ett
handlingsprogram. Swedavia önskar
också att buller från flygtrafiken ska
behandlas ur ett regionalt perspektiv.
e
r
a
g
r
u
b
m
Ha
s
s
a
l
k
s
d
l
r
ä
v
i
VISSTE DU ATT MAX PÅ ARLANDA är en av världens absolut bästa flygplatsrestauranger? Härom året hamnade Max Arlanda på en hedrande tredjeplats när
resemagasinet Travel + Leisure rankade den bästa flygplatsmaten, i sällskap med
bland annat Gordon Ramsays lyxrestaurang på Heathrow.
HITTILLS HAR BARA INRIKESPASSAGERARE i terminal 4 kunnat mumsa
Maxhamburgare, men nu har vi rättat till den orättvisan genom att också öppna en
Max Express i terminal 5.
MAX SERVERAR INTE BARA Sveriges bästa hamburgare*, utan också lättare
alternativ som sallader. Dessutom kan det kännas bra att veta att varje tugga är
klimatkompenserad.
HMSHOST SWEDEN AB driver ytterligare nio restauranger på Arlanda, förutom Max. Kika också gärna in på Illy, Waynes Coffe , SBARRO och Taste.
*Enligt Svenska Dagbladets läsare
www.ssp.se
www.hmshost.net
Hela denna bilaga är en annons från Swedavia
ANNONS
Arlanda Express
Mångfaldståget
Arlanda Express utgör inte bara den snabbaste förbindelsen mellan Stockholm och Arlanda. Med personal
som talar 15 olika språk (förutom de nordiska), där HBTfrågorna beaktas seriöst vid rekrytering och med en ledningsgrupp som består till hälften av kvinnor är det ett
företag där mångfaldsarbetet har hög prioritet.
M
ångfaldsfrågorna har en
viktig roll inom Arlanda
Express; så viktig att företagets vd Per Thorstenson
tilldelats utmärkelsen ”Sveriges bästa
chef” av tidningen Chef just för hans
och företagets mångfaldsarbete.
– Ja, mångfald är ett ledord som genomsyrar all verksamhet inom Arlanda Express. Vi vill ge alla en chans, oavsett etnisk tillhörighet, kön eller sexuell läggning. Vi tror också att det är bra för affärerna med mångfald, och faktiskt även för
landet. Många utländska besökare får sin
första kontakt med Sverige genom Arlanda
Express. Det måste kännas välkomnande
att mötas av tågpersonal som kanske talar
deras eget språk, säger Per Thorstenson.
Det är lätt för ett företag att säga att
man välkomnar mångfald, men ofta
svårt i det praktiska rekryteringsarbetet.
När Arlanda Express rekryterar nya tåg-
värdar börjar man med ”öppet hus” för
alla sökande, där ledningen berättar om
företaget och även om dess välkomnande inställning till bland annat HBT-personer. Därefter ges varje sökande möjlighet att under 10 minuter enskilt presentera sig för företagets företrädare.
– På så sätt kan alla sökande göra sig
gällande oavsett personlighet, säger Per
Thorstenson.
Bäst i världen
Arlanda Express, som förra året gjorde ett
starkt resultat och slog passagerarrekord,
har fått många hedrande omnämnanden
den sista tiden. Enligt Trafikverket var
företaget Sveriges punktligaste tågoperatör år 2011. Och enligt en brett genomförd
marknadsundersökning är Arlanda Express det mest uppskattade persontransportföretaget i Storstockholm.
Dessutom utsågs företaget nyligen till
världens bästa ”airport shuttle” av det
brittiska livsstilsmagasinet Monocle, för
andra året i rad.
– Tidningen berömde oss bland annat
för vår kundservice, komfort, tågdesign
och punktlighet. Det känns verkligen
hedrande, säger Per Thorstenson.
www.arlandaexpress.se
Vi leder flyget
säkert
miljömässigt
punktligt
LFV är en säker, miljöeffektiv och prisvärd leverantör av flygtrafiktjänster som ser till att du kan färdas
tryggt i vårt svenska luftrum. Vi ligger i internationell teknisk framkant och har fokus på flygsäkerhet
och utveckling. Vi kan därför behålla samma höga
flygsäkerhetsnivå även när flygtrafiken ökar.
LFV är ett affärsverk som driver flygtrafiktjänst för civila och militära kunder
vid 34 torn i Sverige samt vid kontrollcentralerna i Stockholm och Malmö. Vi
trafikleder omkring 700 000 flygplan
per år i det svenska luftrummet.
LFV är en av Europas ledande aktörer
inom flygtrafiktjänst. Våra lösningar
uppmärksammas i omvärlden och inom
miljöområdet går vi i bräschen för att
minimera miljöbelastningen.
Mer information finner du på www.lfv.se
11
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Swedavia
VISSTE DU ATT …
... när ett gemensamt lutfrum
införs i Europa minskar flygets
utsläpp med 10 procent?
2012
Visste du att ...
… det finns 25 000 flygplan och 2 000 flygbolag i
världen?
VISSTE DU ATT …
… effektivare flygvägar och datoroptimerad
flygning skulle kunna minska bränsleförbrukningen med 30 procent?
vd för Stockholms
Handelskammare
Vad innebär flygförbindelserna för
näringslivet i Stockholm?
– I Stockholm har vi ett väldigt
internationellt näringsliv i dag, med
många internationella huvudkontor.
Vi har både de traditionella svenska
storföretagens huvudkontor, men också
regionkontor för många internationella
företag. Självklart är möjligheten att
flyga in och ut en viktig aspekt.
Flygförbindelserna är en viktig del
i regionens konkurrenskraft. Effektiva
flygförbindelser är något som är väldigt
viktigt för våra medlemmar. Skulle det
försämras, skulle det slå direkt mot
näringslivet.
Vad innebär influenser utifrån för
svenska företag?
– Historiskt sett är det ett faktum att
många stora svenska entreprenörer och
innovatörer har varit invandrare. Under
den stora svenska emigrationen till
främst Amerika, fick vi också mycket
värdefulla influenser utifrån. Bland
annat så skickade de som hade utvandrat hem pengar, men en annan sak som
man ofta underskattar är att de också
skickade hem brev med idéer. Det här
gav ofta upphov till nya företag.
Många personer som kommer till
Sverige är mycket driftiga och startar
egna företag. Vad innebär det för kreativiteten och dynamiken i exempelvis
Stockholm?
– I dag ser vi många nystartade företag med medarbetare från olika länder.
Det är en del av det som skapar en så
stark dynamik, exempelvis i Kista.
Sedan är det ju också så, att när vi åker
ut i världen hittar vi nya idéer som vi tar
med oss hem. Jag oroas mycket av att
många inte ser det här. Framöver tror jag
att vi kommer tala mycket om hur vi ska
attrahera talanger från olika delar av
världen till vårt näringsliv och vår forskning. Sverige är för litet i sig självt. Vi
måste kunna locka personer från andra
delar av världen som vill jobba och starta
företag här.
TEXT: SOFIA HILLBORG
12
UTAN FLYGFÖRBINDELSER
hade Sveriges mest internationellt kända besöksmål, Icehotel i
Jukkasjärvi, knappast existerat.
H
ela idén bakom Icehotel bygger på att vi ska kunna attrahera utländska gäster. Det
vore en omöjlighet utan flygförbindelser, säger Yngve
Bergqvist, entreprenören bakom Icehotel.
Icehotel har 50 000 besökare varje år,
varav 70 procent utländska turister. Storbritannien står för 40 procent och en tredjedel är svenskar. Många kommer också från
USA och Australien.
– Under högsäsong ska nästan 25 procent av flygresenärerna som kommer till
Kiruna flygplats till oss.
Direktflyg till Heathrow
Icehotel är en starkt bidragande orsak till att
lilla Kiruna med 20 000 invånare har direktflyg till Heathrow två gånger i veckan och
snart också direktlinje till Köpenhamn.
– Det tar ett dygn att åka tåg från Malmö
till Kiruna. Ett modernt samhälle måste ha
en flygplats.
Yngve Bergqvists fantastiska affärsidé,
ett hotell av is, sysselsätter i dag 150 personer på heltid, plus ett stort antal underleverantörer.
– Varje flygplan med besökare som landar
här betyder enormt mycket för regionen.
Många av dem väljer en lite annorlunda
flygplatstransfer: hundspann de 15 kilometrarna till Jukkasjärvi.
– Det har vi haft sedan vi började marknadsföra hotellet på 1980-talet. Fast nu för
tiden startar vi inte direkt från plattan som
vi gjorde då ...
Foto: Niels Bo Nielsen
MARIA
RANKKA,
Yngve Bergqvist är superentreprenören som kläckte idén om ett hotell byggt helt i is.
En smått vansinnig tanke, men i dag är Icehotel i Jukkasjärvi ett av världens mest attraktiva
resmål och lilla Kiruna med 20 000 invånare har direktflyg till Heathrow.
Foto: Leif Milling
Konstnär: Natalia Chistyakova & Karlis Ile
HALLÅ DÄR,
lever
på flyget
Fakta/Icehotel
• Byggs av 30 000 ton snö och
10 000 ton is från Torne älv.
• Omfattar 5 500 kvm.
• Smälter ner varje vår.
• Varje år vigs cirka 150 par i
Icehotels iskyrka.
• Nästan alla hotellgäster
kommer med flyg.
Foto: Ben Nilsson
Foto: Orlando G Boström
ICEHOTEL I JUKKASJÄRVI
Varje år ser ishotellet lite annorlunda ut, eftersom det smälter och byggs upp igen på
nytt varje år. Lyxsviterna är utrustade med unika konstverk i is.
Hela denna bilaga är en annons från Swedavia
Visste du att ...
Visste du att ...
… inrikesflygets andel av de svenska
koldioxidutsläppen uppgår till 1 procent, enligt Naturvårdsverket?
… de senaste tio åren har bränsleförbrukningen per passagerare
minskat med 20 procent?
ANNONS
CO²
-utsläppen från flyg kan
minskas med 80 procent
med flygbränsle framställt
av alger.
En oöverträffat
exotisk upplevelse. Icehotel
lockar turister från hela
världen, bland
annat kommer
många från
England och
Australien.
Foto: Leif Milling
Konstnär: Tomasz Czajkowski & Eryk Marks
Foto: Karl Ramström
Foto: Leif Milling
Konstnär: AnnaSofia Mååg
”Varje år flyger konstnärer
från hela världen till Jukkasjärvi
för att skapa hotellets konstnärliga
utsmyckningar, helt i is.”
Foto: Photobigben.com Konstnär: Mats Persson, Joel Johansson, Merja Halonen, Ulrika Hellby, Sam Gusfors, David Andrén, Johanna Holmberg, James McClean, Kari Kristine Johnsen
SVERIGES
IT-KOMMUN
CONTACTOR
UPPLANDS VÄSBY
Ett exempel är vår nya app
där invånarna snabbt och
enkelt kan rapportera fel i
de offentliga miljöerna.
SSVERIGES
SV
V ER IGES IIT-KOMMUN
T-K
KOMMUN 2011
2011
Upplands
U
ppll d V
Väsby
ä b äär en av llandets
d t snabbast
bb t växande
ä d kkommuner. Effektiva IT-lösningar i hela verksamheten bidrar
till förstklassig och effektiv service, som gjort att Dagens
Samhälle utsett oss till Sveriges effektivaste kommun.
Det händer mycket i Väsby. Med modern teknik och
okonventionella lösningar ger vi möjligheter för Väsbyborna och det lokala näringslivet att vara delaktiga i Väsbys
utveckling. I mötet mellan stad, skog och vatten skapar vi
en spännande plats där färgstarka människor möts.
EFFEKTIVAST
I SVERIGE
Enligt Dagens Samhälle
är Väsby den kommun som
använder skattepengarna
effektivast.
www.vasbystad.se
13
80%
Visste du att ...
Visste du att ...
… om bara tio år kommer 80 procent av
alla flygplan i världen att vara tillverkade
efter 2010?
… fenor på flygplansvingar, så
kallade winglets, sparar in 3–5
procents bränsleförbrukning?
Terminal 3
SkyCity
te
61
-7
2
Terminal 2
Ga
Nu växer
Arlanda
Terminal 4
Gate 30-44
2012
Hela denna bilaga är en annons från Swedavia
Gate 51-59
ANNONS
FRAM TILL 2020 räknar Kjell-Åke Westin, flygplatschef på Arlanda, med att antalet passagerare på
Arlanda kommer att öka med 5 miljoner. Det är lika
mycket som Landvetter tar emot på ett år. Det är bakgrunden till att Arlanda investerar en miljard kronor de
närmaste åren för att öka passagerarkapaciteten.
P
å många sätt kan man säga att
det är fullt på Arlanda redan
nu. I alla fall under morgon
och kväll, när de allra flesta
reser. Och tidvis har köerna
varit långa till säkerhetskontroller och incheckning, särskilt i terminal 5.
– Vi hade 19,1 miljoner passagerare förra
året. Det var all time high för oss. Men re-
Förbereder för tillväxt. Arlandas flygplatschef förbättrar passagerarkapaciteten.
14
dan nu ser vi att vi förmodligen kommer att
ha ännu fler passagerare i år.
Därför har Arlanda inlett en serie investeringar för att förbättra passagerarkapaciteten. Först ut är en ombyggnad av terminal
2, som påbörjades i början på sommaren.
Här ska man åstadkomma en lugnare atmosfär och mer yta genom att lägga till en
våning. Terminalen får också ett större
shoppingutbud och fler matställen. I stället
för stengolv blir det mattor, och särskild
vikt läggs vid färgsättning och ljudmiljö.
– På många flygplatser i världen får man
en känsla av vänthall. Vi vill skapa en lugnare, mer personlig och avslappnad miljö
med lite kafékänsla, en plats där man gärna
dröjer sig kvar en stund. Helst ska Arlanda
vara så tilltalande att man ska välja att åka
hit lite tidigare än man egentligen behöver.
Också terminal 5 får på sätt och vis ytterligare en våning. Fast här handlar det mer
om att utnyttja utrymme som redan finns.
Den tidigare restaurangvåningen ovanför
incheckningshallen ska bli säkerhetskontroll med hela tolv genomgångar, så att passagerarna ska slippa vänta. Den så kallade
suckarnas gång, en lång, rätt trist gång mel-
NYTT HOTELL
Clarion Hotels bygger ett nytt
hotell med 414 rum och generösa konferensutrymmen.
Hotellet kopplas ihop med
SkyCity via en gång.
EN VÅNING TILL
Terminal 2 får mer yta genom
att man bygger ytterligare en
våning med fler restauranger
och butiker. Här skapas en
lugnare, mer avslappnad miljö.
lan A- och B-pirerna, ska byggas ut till en
luftig, inglasad plaza med utsikt mot planen
och plats för shopping och kaféer. Samtidigt
passar flygplatsen på att bygga ut gaterna
för att få plats med fler större flygplan.
Terminal 2 och 5 byggs om
Också pir F byggs om. Dels för att höja kapaciteten, dels för att göra resandet smidigare för passagerare som reser till resmål
utanför Schengenområdet.
När ombyggnationerna är klara år 2015,
kommer terminal 5 inte längre att vara en
renodlad utrikesterminal.
– Vi gör en integrering. Det ska bli möjligt
att ha både inrikes- och utrikestrafik i terminal 5, och vi ska också underlätta för transfer
mellan inrikes- och utrikesflyg. Den största
KONTORSHUS
I området Airport City i anslutning till flygledartornet byggs
ett antal miljösmarta kontorsbyggnader. Sense building är
det första som byggs.
utmaningen är att vi gör allt det här i full drift.
Men det byggprojekt som kanske är mest
iögonfallande på Arlanda just nu, är byggandet av det nya Clarionhotellet med 414
rum. Det kommer att kopplas ihop med
SkyCity via en gång och ökar bland annat
kapaciteten för att hålla konferenser på
Arlanda. Den nya, stora kongressalen har
kapacitet för 900 personer.
– Många väljer att hålla sina konferenser
här redan i dag. Om man har många som
ska flyga in från olika håll, är det svårt att få
det mer effektivt än att hålla konferensen på
Arlanda.
I dag arbetar ungefär 16 000 människor på
Arlanda, men om tio år kanske siffran kan
vara uppemot 50 000. Alldeles intill flygledartornet, ritat av stjärnarkitekten Gert Wingårdh,
Hela denna bilaga är en annons från Swedavia
2050
ANNONS
Visste du att ...
VISSTE DU ATT …
… flygresandet kommer att fördubblas inom 15 år och fyrdubblas
inom 30 år?
ska flygets utsläpp
vara halverade jämfört
med i dag.
… bullret från flygtrafiken de
senaste 40 åren har minskat
med 75 procent?
NY SÄKERHETSKONTROLL
SÅ BIDRAR
FLYGET TILL
DEN SVENSKA
EKONOMIN
Restaurangplanet en våning
ovanför incheckningshallen i
terminal 5 byggs om till säkerhetskontroll med kapacitet för
många fler passagerare.
Gate 11-24
SUCKARNAS GÅNG
Den trista transportsträckan
mellan pir A och B byggs om
till luftig shoppingplaza.
Terminal 5
Ga
t
-10
e1
PIR F BYGGS OM
Västra sidan av relativt
nybyggda pir F har byggts
om för att göra resandet
smidigare till länder utanför
Schengenområdet.
Ga
26
te F
- F6
9
PIR F BYGGS OM
Östra sidan ska också byggas om. I
terminal 5 skapas även smidigare
transfermöjligheter till inrikesflyg.
BROMMA FLYGPLATS BYGGS
OCKSÅ OM
3,5 MILJARDER i investeringar fram
till 2018 ska förvandla Bromma till en
modern cityflygplats. Den största investeringen blir en helt ny terminal som ska
ersätta dagens rätt nedslitna gamla hangarbyggnad. Alla beslut är inte helt klara,
men 2018 ska ombyggnaden vara färdig,
är det tänkt. Då ska det också gå att nå
Bromma bekvämt och miljövänligt med
hjälp av Tvärbanans nya station alldeles i
utkanten av den nya terminalen.
EFTERSOM BROMMA ligger så centralt
i Stockholm, kommer inte antalet starter
och landningar att öka nämnvärt. Däremot
kommer passagerarantalet att kunna ökas
väsentligt med hjälp av nya plan som tar
fler passagerare, men bullrar mindre.
planeras nämligen ett miljöanpassat kontorsområde med arbetsnamnet Airport City.
Pendeltågstrafik direkt till Arlanda
Framöver ska ännu mer hända. Kjell-Åke
Westin drömmer om möjligheten att bygga
ihop terminal 4 och 2, och att fylla det rätt
trista bagagebandsområdet i ankomsthallen
på terminal 5 med kulturupplevelser. Även
tågtrafiken ska utvecklas.
– Från och med december kommer Arlanda
att få pendeltågstrafik från Älvsjö och
Stockholms Central vidare till Uppsala. Det är
vi väldigt glada över. I framtiden skulle man
kunna tänka sig möjligheten att resenärer byter tåg här på Arlanda i stället för att åka in till
Stockholms Central.
TEXT: SOFIA HILLBORG
F
Framtidens
Arlanda
A
K
KAPACITET
FÖR fem
m
miljoner fler passagerare,
ffler arbetsplatser och hotellrrum i anslutning till flygplatsen, och ännu effektivare
kollektivtransporter. Så tror
Swedavia att framtidens
Arlanda kommer att se ut.
102 000. SÅ MÅNGA JOBB skapas
inom den svenska turistindustrin tack
vare luftfartssektorn. Det visar en kartläggning gjord av Oxford Economics
om flygets samhällsekonomiska effekter i Sverige. Totalt bidrar luftfartssektorn med 67,7 miljarder kronor genom
sin betydelse för turismen.
UNDER 2009 FRAKTADES 25 miljoner passagerare och 141 000 ton gods
till, från och inom Sverige med flyg.
64 procent av de utländska besökarna
anlände med flyg och de spenderade
59,7 miljarder kronor i Sverige.
Turisterna ger bland annat jobb inom
resebranschen, på hotell och restauranger. Totalt bidrog turismen till drygt
162 000 arbetstillfällen under 2010,
enligt en rapport från Tillväxtverket.
Det är fler jobb än Volvo AB, Volvo
Personvagnar, Saabkoncernen,
Ericsson, Peab, Scania, Sandvik,
Skanska, ABB, Vattenfall, TeliaSonera,
AstraZeneca, Mölnlycke, SCA och
Bravida skapar tillsammans.
TURISTINDUSTRIN HAR BLIVIT en
ny svensk basnäring som 2010 skapade
ett exportvärde på 87 miljarder kronor,
drygt 50 procent mer än järn- och stålexporten. Dessutom ökar turismen
kraftigt. Den totala omsättningen för
turismen har ökat med nästan 70 procent sedan 2000. En särskilt lönsam del
av turistindustrin som ökar är kongressbranschen. 2010 låg Sverige på 16:e
plats bland världens kongressländer. I
snitt beräknas en kongressdeltagare
spendera mer än 5 200 kronor per dygn.
Sedan 2000 är Sverige den destination
i Norden som har stått värd för flest
internationella möten. 2010 låg
Stockholm på 17:e plats, Göteborg på
54:e plats och Uppsala på 96:e plats
bland världens kongresstäder.
Källor: Flygets ekonomiska betydelse för
Sverige, Oxford Economics 2011. Fakta om
svensk turism, Tillväxtverket 2010.
Direktbuss Stockholm - Arlanda på 35 minuter
Kampanjpris!
kr
Gäller 1 juli - 12 augusti 2012. Ord. pris fr. 99 kr.
Vi firar att vår flygtransfer blivit märkt Bra miljöval med kampanjpris!
På alla våra bussar finns eluttag och gratis wifi. Avgångar varje kvart
i rusningstrafik.
Köp din biljett på swebus.se, i våra biljettautomater på Cityterminalen
eller Arlanda, 7-eleven, Pressbyrån, Direkten eller ring 0771-218 218.
15
ANNONS
Hela denna bilaga är en annons från Swedavia
För att
mobilitet är
en mänsklig
rättighet.
FÖRENINGEN
Svenskt Flyg
www.svensktflyg.se
Radisson Blu Hotels på Arlanda
Service med ansvar
Radisson Blu Hotels
utvecklar sina hotell och
koncept i takt med Arlanda
flygplats satsning på framtiden. Tillsammans erbjuder de två hotellen 568
hotellrum och 30 möteslokaler med Radisson Blus
unika servicekoncept.
tillgång att ha medarbetare från hela världen, säger Maria Tullberg.
För att visa att man tar miljön på allvar
är båda hotellen Svanenmärkta och man
klimatkompenserar.
– För oss känns det än viktigare att vi är
miljövänliga, särskilt med tanke på våra
lägen vid flygplatsen, säger Maria Tullberg.
Globalt medlemsprogram Club
Carlson – även för dem som bokar
R
adisson Blu Arlandia Hotel
toppar Tripadvisors listor över
bästa hotell i Arlandastad, men
man slår sig inte till ro för det.
– Vi drivs av att ständigt förnya och
förbättra oss och därför lanserar vi löpande nya koncept, nu senast Brain Food,
säger Maria Tullberg, General Manager
på Radisson Blu Arlandia och Radisson
Blu Sky City.
Effektiva och resultatdrivna möten
kräver bibehållen skärpa bland deltagarna. Genom hotellets nya matkoncept
Brain Food serveras nyttig och god mat
som håller konferensdeltagarna pigga
och alerta hela dagen. Grunden i maten
är färska och närproducerade råvaror
med fokus på fisk, fullkornsprodukter
och frukt och grönt. I stället för bullar
och godis serveras underbara frukts-
16
– Vi drivs av att ständigt förnya och förbättra oss och därför lanserar vi löpande nya koncept,
säger Maria Tullberg, General Manager på Radisson Blu Arlandia och Radisson Blu Sky City.
moothies och andra goda och nyttiga
mellanmål.
Radisson Bly Sky City Hotel har blivit
en populär mötespunkt med sitt unika
läge mitt i Sky City; det är en knutpunkt
för alla resenärer.
Inom ramen för det Responsible Business-arbetet som hotellen bedriver, ingår
att hotellen ska vara miljövänliga och
etiska, samt göra ansvarsfulla affärer.
Rent konkret betyder det att det är viktigt
hur man behandlar personal och gäster,
och att man är transparenta och ärliga i
sina affärsrelationer.
– Vi arbetar också aktivt med våra
värderingar och jämställdhetsfrågor.
Alla våra medarbetare ska känna sig delaktiga och trivas på arbetet, för då levererar vi bästa tänkbara gästupplevelse
och lever upp till vårt servicekoncept
”Yes I Can”. Våra medarbetare har bakgrund i 30 olika nationaliteter, vilket är
en enorm styrka. Våra gäster kommer
från hela världen och då är det en stor
Hotellen ingår i Carlson Rezidor, vilket
innebär att man har ett globalt medlemsprogram för både affärsresenär och konferensbokare – vilket gör det unikt. Medlemmarna kan samla poäng som kan användas
på de 1 300 hotell som ingår i gruppen runt
om i världen. Bland förmånerna ingår rabatt i hotellens restauranger, fri rumsuppgradering vid tillgång, gratis gästnätter och
att man får behålla rummet längre på utcheckningsdagen.
– Genom att vara en del av en global
hotellkedja kan vi genom Club Carlson
erbjuda våra gäster ett fantastiskt medlemsprogram och också guldkant i deras
vardag, säger Maria Tullberg.
www.radissonblu.se