Funktionstest av växtskyddssprutor (PDF)

anvisning
2011 Funktionstest av
växtskyddssprutor
Säkerhets- och kemikalieverket
s. 1
Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011
Innehåll:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Allmänt | s. 2
Anvisningens tillämpningsområde | s. 2
Definitioner | s. 3
Auktorisation för att få verka som testare | s. 4
När ska en spruta testas? | s. 5
Tekniska krav på växtskyddssprutor
och verifiering av dem | s. 6
Godkännandeetikett som ska fästas på sprutan | s. 10
Testprotokoll | s. 10
Sprutägarens eller sprutförarens skyldigheter | s. 11
Övriga anvisningar som hänför sig till testningen | s. 11
Bilagor:
Bilaga 1: Exempel på testprotokoll
Bilaga 2: Etikett som tecken på testning
Bilaga 3: Försäkran om överensstämmelse med standarden (EN 12761)
isbn 978-952-5649-25-3 (pdf)
säkerhets- och kemikalieverket (tukes)
s. 2
Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011
1 Allmänt
Växtskyddssprutor som används på en gårdsbruksenhet
där jordbrukaren har ingått en förbindelse om miljöstöd
ska testas vart femte år (statsrådets förordning 366/2007).
Syftet med funktionstestningen är att spridningen av
växtskyddsmedel ska vara så säker som möjligt för både
sprutföraren och miljön. Från 26.11.2011 kommer testningstvånget även att gälla andra sprutor än sådana som
används på en gårdsbruksenhet där jordbrukaren har
förbundit sig vid miljöstödet. Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens
åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG, 21.10.2009) träder då i kraft.
Landsbygdsverket (Mavi) ansvarar för användningen av
medlen ur EU:s jordbruksfond och för landsbygdsutvecklingen i Finland och administrerar därmed systemet för
miljöstöd. Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) är från
1.1.2011 ansvarig myndighet för systemet för kontroll av
växtskyddssprutor.
Nya sprutor som säljs ska uppfylla bestämmelserna i
maskindirektivet 2006/42/EG och standardserien SFS-EN
12761. Genom tillägg 2009/127/EG till maskindirektivet har
miljökraven på maskiner för applicering av bekämpningsmedel innefattats i maskindirektivet. Dessa krav träder i
kraft 15.12.2011. Nya sprutor ska vara bättre utrustade än
de sprutor som redan är i bruk och till exempel ska munstyckena ge jämnare spridning.
Bestämmelser om växtskyddssprutors säkerhet finns
i standarden SFS-EN ISO 4254-6 (Maatalouskoneet.
Turvallisuus. Osa 6: Kasvinsuojeluruiskut ja nestemäisen
lannoitteen levityslaitteet) (Lantbruksmaskiner – Maskinsäkerhet – Del 6: Lantbrukssprutor och maskiner för
spridning av flytande växtnäring).
Denna anvisning har utarbetats gemensamt av Jord- och
skogsbruksministeriet (JSM), Landsbygdsverket (Mavi),
Livsmedelssäkerhetsverket (Evira), ProAgria centralerna
samt Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT). Som förebild vid utarbetandet av anvisningen
har man använt standarden SFS-EN 13790-1, Maatalouskoneet. Kasvinsuojeluruiskut. Käytössä olevien ruiskujen
tarkastus. Osa 1: Peltoruiskut (Lantbruksmaskiner –
Kontroll av utrustning i drift för spridning av flytande
växtskyddsmedel och växtnäring – Del 1: Lantbrukssprutor
med sprutbom).
2 Anvisningens tillämpningsområde
Denna anvisning gäller traktordrivna och självgående
lantbrukssprutor med sprutbom som används på gårdsbruksenheter. Sprutor som är konstruerade för special­
ändamål, t.ex. radsprutor, samt motordrivna sprutor
som används vid trädgårds- och grönsaksodling testas
med iakttagande av denna anvisning i tillämpliga delar.
Vid testningen beaktas omständigheter som kan minska
risken för att sprutföraren och miljön i onödan utsätts för
bekämpningsmedel.
Efter 26.11.2011 ska även sprutor som används utanför
lantbruket testas. Testningen grundar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för
gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG, 21.10.2009).
Separata anvisningar utfärdas för test av sprutor som
används inom skogsbruket, vid plantskolor, inom grön­
byggande, vid iståndsättning av vägar och järnvägar och
inom övriga motsvarande sektorer.
Testningsskyldigheten gäller även bärbar växtskydds­
utrustning som t.ex. ryggsprutor. För närvarande råder
det dock inte full säkerhet om huruvida testningen även
ska utsträckas till den här typen av växtskyddsutrustning.
säkerhets- och kemikalieverket (tukes)
s. 3
Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011
3 Definitioner
växtskyddsmedel
Preparat som innehåller ett eller flera verksamma
ämnen, i den form de levereras till användaren och
som är avsedda att:
a) skydda växter eller växtprodukter från skadegörare,
b) påverka växters livsprocesser på annat sätt
än som näring,
c) påverka växtprodukters hållbarhet,
i den mån dessa ämnen och preparat inte omfattas av
särskilda bestämmelser om tillsatsämnen för livsmedel,
d) förstöra oönskade växter, eller
e) förstöra växtdelar eller förhindra oönskad tillväxt
hos växter.
växtskyddsspruta
En anordning som används för spridning av
besprutningsmedel.
lantbruksspruta
En växtskyddsspruta som används vid åkerbruk.
sil
En anordning som filtrerar bort stora föroreningar
från vätskan. Silen sitter i allmänhet i tanken,
i ändan av sugledningen.
huvudventil
En anordning för till- eller frånkoppling av
vätskeflödet i alla bomsektioner samtidigt.
sektionsventil
En anordning för till- eller frånkoppling av
vätskeflödet till en bomsektion.
sprutbom
En sprutdel som har en eller flera sektioner och
består av tryckslangar, rördel och munstycken
med fästanordningar och leder.
bomsektion
Ett avsnitt av en flerledad sprutbom.
munstycke
En sprutdel som består av flera delar och bildar
droppar med hjälp av vätsketryck.
droppskyddsventil
En ventil som förhindrar att vätska droppar från
munstyckena efter att vätskeflödet från pumpen
till munstyckena har stoppats.
filter
En anordning som filtrerar bort små föroreningar
från vätskan. Filtret sitter i allmänhet på pumpens
trycksida före ventilerna.
säkerhets- och kemikalieverket (tukes)
s. 4
Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011
4 Auktorisation för att få verka som testare
Växtskyddssprutor får enbart testas av personer som
auktoriserats av myndighet. För testningen krävs behörig
utbildning och utrustning samt skriftligt bemyndigande
från myndighet. Lagen om växtskyddsmedel (Lag om
växtskyddsmedel 22.12.2006/1259, ändrad 1265/2010) före­
skriver om ansvariga myndigheter och bemyndigande.
4.1 Ansökan om auktorisation
och auktorisationens giltighet
Enligt 30 § i lagen om växtskyddsmedel (1259/2006), ändrad (1265/2010) kan Tukes vid tillsynen anlita inspektörer
som verket skriftligen har bemyndigat för uppdraget och
som verket övervakar. På de auktoriserade inspektörerna
tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar
när de utför uppdrag enligt denna lag. Auktoriserade
inspektörer ska ha den yrkeskompetens inom området
växtskyddsmedel som krävs för uppdraget i bemyndigandet eller annan yrkeskompetens som behövs för tillsynen
över efterlevnaden av denna lag.
Ansökan om auktorisering för funktionstestning av växtskyddssprutor görs med en fritt formulerad ansökan till
Tukes kemikalieproduktövervakningsenhet. Av ansökan bör
framgå testarens hemort, kontaktuppgifter samt det område inom vilket testaren är beredd att verka. Den sökande
förutsätts ha godkänd genomgången utbildning för testare
av växtskyddssprutor eller på något annat sätt ha visat att
han eller hon har de kunskaper och färdigheter som krävs
av testare av sprutor. Den sökande ska också redogöra
för vilken utrustning som används vid testningen. Den sökande kan visa att han eller hon har den yrkeskompetens
som lagen kräver exempelvis genom att till ansökan bifoga
intyg över avlagd examen på åtminstone institutsnivå inom
jordbrukssektorn, tekniksektorn eller över någon annan för
ändamålet lämplig examen. En del av den yrkeskompetens
som krävs är att den sökande har flera års erfarenhet av
användning av växtskyddsmedel och växtskyddssprutor.
När Tukes auktoriserar en person att verka som testare
av sprutor ger Tukes testaren en signatur som anges på en
etikett som fästs på sprutan. I testningsarbetet kan även
delta personer som saknar nämnd utbildning men har
fått ingående instruktioner i sitt arbete och arbetar under
direkt överinseende av testaren. Testaren ansvarar också
för de ifrågavarande personernas arbete. En person som
blir auktoriserad testare av sprutor förbinder sig att föra
bok över de sprutor han eller hon testat. I boken ska för
varje testad och godkänd spruta framgå vem som utfört
testet, sprutans märke och modell samt testdatum. Testaren ska skicka uppgifter om de sprutor som testats under
kalender­året till Tukes kemikalieproduktövervaknings­
enhet före utgången av januari månad följande år. Tukes
rekommenderar att uppgifterna skickas elektroniskt, men
papperskopior av testprotokollen godkänns också. Bok­
föringen ska sparas minst fem år räknat från testdatum.
Auktorisationen är i kraft fram till utgången av 2013
tillsvidare och därefter fem år i taget. Auktorisationens
giltighetstid framgår av auktorisationshandlingen. En
förutsättning för förlängning av auktorisationen är att
testaren deltar i fortbildning för testare.
I 30 § i lagen om växtskyddsmedel föreskrivs också att
om en auktoriserad inspektör enligt förvaltningslagen är
jävig att utföra sitt uppdrag, kan Livsmedelssäkerhets­
verket (från 1.1.2011 Tukes) förordna någon annan att
tillfälligt sköta inspektörens uppgifter. En testare är alltså
jävig att testa sin egen spruta. Vidare föreskrivs att en
auktoriserad inspektör vid inspektionen ska fästa uppmärksamhet vid att aktören kan framföra sina synpunkter
för inspektören på sitt modersmål finska, svenska eller
samiska. I praktiken betyder det att om språkproblem
uppstår ska den auktoriserade inspektören kontakta
tillsynsmyndigheten, som ser till att en annan auktoriserad
inspektör förordnas att sköta uppdraget. En auktoriserad
inspektör ska också visa upp ett skriftligt intyg över sin
auktorisation, om verksamhetsutövaren kräver det.
4.2 Auktorisation för att
få verka som testare
Växtskyddssprutor får enbart testas av personer som
auktoriserats av myndighet. För testningen krävs behörig
utbildning och utrustning samt skriftligt bemyndigande
från myndighet. Lagen om växtskyddsmedel (Lag om
växtskyddsmedel 22.12.2006/1259, ändrad 1265/2010) före­
skriver om ansvariga myndigheter och bemyndigande.
säkerhets- och kemikalieverket (tukes)
s. 5
Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011
5 När ska en spruta testas?
5.1 Nya sprutor
När en ny spruta tas i bruk ska den uppfylla bestämmelserna i standardserien SFS-EN 12761 och från 15.12.2011
även kraven i tillägget till maskindirektivet. Säljaren av
sprutan ansvarar i sista hand för att de sprutor som levereras till köparna överensstämmer med bestämmelserna.
Tukes har rätt att låta kontrollera sprutor på marknaden
för att kontrollera överensstämmelsen.
Varje spruta ska ha en permanent märkning som visar
att den överensstämmer med standardserien SFS-EN
12761. Märkningen kan göras på sprutans typskylt eller
också kan en separat etikett eller skylt som visar överensstämmelsen fästas på sprutans chassi. Av etiketten eller
skylten ska framgå de uppgifter som anges på modelletiketten i bilaga tre. På köpkvittot ska sprutan specificeras
på ett sådant sätt att den kan identifieras på basis av
exempelvis serie- eller typbeteckningen eller tillverkningsnumret.
Tillverkaren eller importören har meddelat att sprutan
överensstämmer med standardserien SFS-EN 12761
En ny spruta behöver inte funktionstestas om tillverkaren
eller importören försäkrar att den överensstämmer med
standardserien SFS-EN 12761 (SFS-EN 12761-1, Maatalousja metsäkoneet. Kasvinsuojeluruiskut ja nestemäisen lannoitteen levityslaitteet. Ympäristönsuojelu. Osa 1: Yleistä
sekä SFS-EN 12761-2, Maatalous- ja metsäkoneet. Kasvinsuojeluruiskut ja nestemäisen lannoitteen levityslaitteet.
Ympäristönsuojelu. Osa 2: Peltoruiskut) (SFS-EN 12761-1
Lantbruks- och skogsmaskiner – Lantbrukssprutor och
spridare av flytande näringsämnen – Miljöskydd – Del 1:
Allmänt samt SFS-EN 12761-2, Lantbruks- och skogsmaskiner – Lantbrukssprutor och spridare av flytande näringsämnen – Miljöskydd – Del 2: Lantbrukssprutor).
Sprutan överensstämmer inte med
standardserien SFS-EN 12761
Om tillverkaren eller importören inte har försäkrat att
sprutan överensstämmer med standardserien SFS-EN
12761 kan importören eller säljaren låta ett opartiskt testinstitut (t.ex. MTT/Vakola) testa den saluförda sprutmodellen, och testningen anses då gälla alla sprutor av samma
modell. Med samma sprutmodell avses sprutor som har
likadan pump och likadant ventilsystem och lika stor eller
mindre arbetsbredd resp. tank och vars manöverdon inte
skiljer sig från varandra i väsentlig grad. Bemyndigandet
för tester som utförts före denna anvisnings ikraftträdande
upphör att gälla då denna anvisning träder i kraft.
Om ingetdera av villkoren ovan uppfylls ska även nya
sprutor testas före ibruktagandet. Till denna kategori hör
exempelvis sprutor som användaren själv har importerat
från ett land utanför EU och som inte tidigare testats i
något EU-land.
5.2 Begagnade sprutor
Fram till 2020
Sprutan ska testas när det har gått fem år från inköpsdatum eller den senaste testningen. Testningen gäller
även andra sprutor än sådana som används på en gårdsbruksenhet där jordbrukaren har förbundit sig vid miljöstödet.
Från 2021
Sprutan ska testas när det har gått tre år från inköpsdatum
eller den senaste testningen.
5.3 Ytterligare anvisningar
Om en period på fem eller tre år går ut efter vegetations­
perioden ska en växtskyddsspruta som används vid
spridning av växtskyddsmedel testas innan följande
vegetations­period börjar.
Den som köper en begagnad spruta behöver inte testa
sprutan om sprutan åtföljs av ett giltigt testprotokoll och
har en etikett som visar att den testats.
säkerhets- och kemikalieverket (tukes)
s. 6
Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011
6 Tekniska krav på växtskyddssprutor och verifiering av dem
6.1 Allmänt
I detta stycke uppräknas de punkter som ska kontrolleras
i samband med funktionstestet och beskrivs de metoder
som används vid testet. Om man vill testa sprutan med
någon annan metod eller utrustning än vad som anges i
denna anvisning är testaren skyldig att förete Tukes en av
mtt/Vakola godkänd utredning över metodens eller utrustningens noggrannhet. Principen är att man vid mätningen
oberoende av metod alltid måste nå minst den noggrannhet som anges i denna anvisning.
Testningarna ska utföras i sådana förhållanden att vind,
regn eller lufttemperatur inte påverkar testresultatet.
Testplatsen ska ligga på tillräckligt avstånd från hushållsvattenbrunnar och vattnet som använts vid testningen får
inte släppas direkt ut i sjöar eller vattendrag.
I denna anvisning används tryckenheten bar,
som motsvarar andra tryckenheter enligt följande:
Pa
1 bar105 = 100 kPa
at = kp/cm2atm
1,020
0,987
6.2 Kraftuttagsaxelns rotationshastighet
Kraftuttagsaxelns rotationshastighet mäts eller konstateras
på displayen som visar rotationshastigheten. Om man vid
testningen använder någon annan rotationshastighet än
den som rekommenderas av spruttillverkaren ska detta
anges i testprotokollet.
Verifieras genom: Mätning eller test av funktion
6.3 Kraftöverföringsaxelns kondition
Kraftöverföringsaxeln eller skyddet på den får inte
ha skador eller visa spår av överdrivet slitage.
Verifieras genom: Inspektion och test av funktion
6.4 Sprutans täthet
a) Sprutans tank, tanklocket, pumpen, slangarna,
rören, ventilerna och filtren ska vara så täta att ingen
vätska droppar från dem.
Verifieras genom: Tätningen verifieras genom
besprutning med vatten med 5,0 bars tryck.
b) Sprutan ska vara försedd med droppskyddsventiler
eller någon annan anordning som förhindrar dropp.
Droppet ska upphöra inom fem sekunder efter avslutad
besprutning.
Verifieras genom: Test av funktion och mätning
c) I samband med testningen kontrolleras att det på vare
sig tanken, slangarna eller rören finns slitage eller brott
som kan leda till att delen i fråga går sönder i samband
med besprutningen.
Verifieras genom: Inspektion
d) Tanklocket ska vara helt och tätningen i god kondition.
På sprutor enligt SFS-EN 12761 ska det finnas en sil i påfyllningshålet. Det rekommenderas att sil används även i
sprutor som inte uppfyller kraven i standardserien i fråga.
Verifieras genom: Inspektion
6.5 Pumpens kapacitet
Pumpen ska ha tillräcklig flödeskapacitet i förhållande till
sprutans arbetsbredd och de största munstyckena som
används på sprutan. Tillräcklig flödeskapacitet på sprutor
med mekanisk omrörning är den vätskemängd som flödar
genom munstyckena plus 30 %. Vätskemängden som
flödar genom munstyckena mäts med 3,0 bars tryck. Om
sprutan har hydraulisk omrörning får man reda på vilken
flödeskapacitet som är tillräcklig genom att räkna ihop
den vätskemängd som flödar genom munstyckena och den
vätskemängd som behövs för omrörningen. Vätskemängden som behövs för omrörningen är följande:
Tankens
nominella volym, l
< 1000 1000–2000
> 2000
Vätskemängd som behövs
för omrörning, l/min
5 % av tankens nominella volym
60 l/min
3 % av tankens nominella volym
Verifieras genom: Pumpens nominella flöde mäts i pum­
pens tryckslang eller i bypassledningen från sektions­
ventilen till tanken. Vid provet används det nominella
varvtal för pumpen som tillverkaren angett. Flödesmäta­
rens mätfel får vara högst 2 l/min när pumpens kapacitet
är < 100 l/min och högst 2 % när pumpens kapacitet är
≥ 100 l/min. Mättrycket är 3,0 bar. Utrustningen som
säkerhets- och kemikalieverket (tukes)
s. 7
Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011
används för mätning av volymflödet ska vara försedd med
strypventil, säkerhetsventil samt tryckmätare med en nog­
grannhet på minst ± 0,15 bar. Mätutrustningen ska vara
så konstruerad att det är lätt att upptäcka luftläckage på
pumpens sugsida.
I samband med mätningen av volymflödet rekommenderas det att man också mäter förbiströmningen när besprutningen är kopplad till bommens samtliga sektioner.
ningen ska vara så konstruerad att växtskyddsmedelsförpackningar eller delar av dem inte kan komma in i sprutan.
Verifieras genom: Test av funktion
6.11 Rengöringsanordning för
kemikalieförpackningar
Om sprutan har en rengöringsanordning för tomma
kemikalieförpackningar ska denna fungera normalt.
Verifieras genom: Test av funktion
6.6 Tryckets jämnhet
Sprutans pump ska producera ett jämnt vätskeflöde som
inte pulserar. Om sprutan har en tryckutjämningsventil ska
dess lufttryck kontrolleras och vid behov justeras innan
funktionen testas. Tryckets jämnhet kontrolleras på tryckmätarens display när sprutan går på nominellt varvtal och
spruttrycket är 3,0 bar. Värdena som mätaren visar måste
hålla sig inom intervallet 2,75–3,25 bar.
Verifieras genom: Test av funktion
6.7 Förhindrande av övertryck
I sprutan får det inte i någon driftssituation uppstå
ett tryck som överstiger det högsta tillåtna tryck som
tillverkaren angett.
Verifieras genom: Sprutan används med 3,0 bars tryck.
Besprutningen avslutas genom att man stänger sektions­
ventilerna en efter en tills alla bomsektioner är stängda.
Därefter öppnar man sektionsventilerna och avslutar
besprutningen genom att stänga huvudventilen.
6.8 Vätskenivåvisare
Sprutföraren ska kunna avläsa vätskenivån i tanken
på ett tillförlitligt sätt från förarplatsen.
Verifieras genom: Test av funktion
6.9 Tömningsventil
Tömningsventilen ska fungera. Vätska som blivit kvar
i sprutan måste kunna tömmas i en behållare på
ett kontrollerat sätt så att den som utför tömningen
inte kommer i kontakt med besprutningsvätskan.
Verifieras genom: Test av funktion
6.10 Påfyllningsanordning för kemikalier
Om sprutan har en påfyllningsanordning för växtskydds­
kemikalier ska denna fungera normalt. Påfyllningsanord-
6.12 Tryckkompensering
Sprutan ska ha en anordning som förhindrar undereller övertryck i tanken för besprutningsvätska.
Verifieras genom: Inspektion
6.13 Manöverdon
Alla manöverdon ska vara hela och fungera normalt.
Manöverdonen ska vara monterade på ett sådant sätt att
de enkelt kan nås och användas samt avläsas på ett säkert
sätt under sprutningsarbete.
a) Tryckmätare
Tryckmätarens skala ska vara lämplig för användningsändamålet, vilket innebär att ändvärdet (= maximivärdet) ska
ligga inom området 10 – 25 bar. Ändvärdet kan vara 10 bar
mindre om maximivärdet inte överskrids vid det praktiska
arbetet och om sprutan är så konstruerad att det inte finns
risk för att mätaren skadas på grund av övertryck. I praktiken betyder det att sprutan har ventiler som håller trycket
stabilt när bomsektionerna stängs. Tryckmätarens mätfel i
området 0,0–5,0 bar får vara högst ±0,25 bar. Tryckmätarhuset ska ha en diameter på minst 60 mm och skalindelningen för området 0,0–5,0 bar får vara högst 0,5 bar.
Verifieras genom: Tryckmätaren kontrolleras i en särskild
mätbänk löstagen från sprutan. Jämförelsemätaren i mät­
bänken ska ha en noggrannhet på minst 1,5 % för området
1,0–5,0 bar. Tryckmätarhuset på jämförelsemätaren ska ha
en diameter på minst 100 mm. Skalindelningen för området
1,0–5,0 bar får vara högst 0,1 bar. Jämförelsemätaren ska
kontrolleras minst en gång per år av ett företag som har
utrustning som lämpar sig för kalibrering av tryckmätare.
Vid kontroll av sprutans mätare höjs trycket från 1,0 till
5,0 bar med 1,0 bars intervaller och därefter sänks trycket
från 5,0 till 1,0 bar med 1,0 bars intervaller.
säkerhets- och kemikalieverket (tukes)
s. 8
Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011
b) Automatisk reglering av vätskemängden
efter körhastigheten
I samband med testningen kontrolleras att mätningarna av sträcka och flödesvolym som ligger till grund för
inställningen fungerar korrekt. På grund av konstruktionsskillnader och varierande testförhållanden kan dock inga
detaljerade testningsanvisningar ges. Målet är att med
lämpliga metoder verifiera att mätningarna av sträcka och
flödesmängd avviker högst 5 % från det verkliga. Mätningen av sträckan kan kontrolleras t.ex. genom att man
kör en uppmätt 100 meters sträcka och registrerar antalet
pulser från givaren. Sträckan divideras med antalet pulser
och därefter kontrollerar man att styranordningen har rätt
inställt värde för sträckan. Flödesgivaren kan kontrolleras
genom att man jämför det värde den visar med flödesmätarens värde.
c) Styrning av besprutningen med hjälp av
satellitpositionering (gps)
För närvarande finns det ingen apparat eller metod för
testning av hur sprutans munstycken öppnas och stängs
med hjälp av satellitpositionering (gps).
6.14 Förhindrande av att skräp
som stör besprutningen kommer in
Sprutan ska vara så konstruerad att skräp som skadar
pumpen inte kan komma in i sugledningen. Ett sätt är
att ha en sugsil i ändan på sugledningen. Sprutan ska
också ha ett filter som förhindrar att skräp som täpper till
munstyckena kommer in i munstycksrören. Munstyckssilar uppfyller inte detta filtreringskrav. Ett tryckfilter på
pumpens trycksida är däremot en tillräcklig och allmänt
använd filtreringsmetod. Filtrets maskstorlek ska motsvara
munstyckstillverkarens rekommendation. Filtren ska vara
hela och rena.
6.15 Bom och slangar
Bommen ska vara rak och stabil. Om bommen har en
skyddsanordning som förhindrar att bommen skadas om
man kör på ett hinder, ska denna vara hel och bommen
själv återgå till besprutningsläge. När bommen är i besprutningsläge får det inte bli så skarpa böjar på slangarna
som förenar bomsektionerna att vätskeflödet hindras. Vid
besprutning får munstyckena inte spruta vätska på någon
av sprutans delar. Om bommen är bredare än 10 m
måste den ha en anordning som förhindrar skador
på munstyckena om bommen träffar marken.
Verifieras genom: Inspektion och test av funktion
Bommarna ska kunna låsas säkert i transportläge.
Verifieras genom: Inspektion
Om sprutan har en anordning för reglering av
bommens höjd ska denna fungera tillförlitligt inom
hela reglerområdet. Bommen ska gå att ställa på ända­
målsenlig besprutningshöjd.
Verifieras genom: Inspektion och test av funktion
Om sprutan har en anordning för dämpning av bommens svängningar ska denna fungera tillförlitligt.
Verifieras genom: Inspektion och test av funktion
6.16 Munstyckenas spridningsjämnhet
Vid mätning av spridningsjämnheten ska de munstycken
som normalt används vara monterade på sprutan. Vid
mätningen används det tryck och den bomhöjd som
sprutans eller munstyckenas tillverkare rekommenderar.
Variationskoefficienten som beskriver munstyckenas spridningsjämnhet får vara högst 10,0 %. Spridningsjämnheten
kontrolleras med hjälp av en variationskoefficient som beräknats på basis av mätresultatet eller med utnyttjande av
minimi- och maximimarkeringar på sprutbordets mätglas.
Vid mätning av spridningsjämnheten hos luftassisterade
(air assisted) sprutor stängs blåsfunktionen av. Det är
förbjudet att använda ändmunstycken som ökar arbetsbredden. För mätningen borde man i första hand använda
ett sprutbord eller en scanner, med vilken man kan mäta
spridningsjämnheten över hela arbetsbredden på en gång.
Mätning med sprutbord
Sprutbordets rännor får vara högst 100 mm breda. Längden och djupet på rännorna ska vara sådana att vätskan
som flödar från munstyckena kan tas tillvara så noggrant
som möjligt. I första hand borde man använda en mätanordning med vilken man kan mäta spridningsjämnheten
över hela arbetsbredden på en gång. Med hela bredden
avses den del av bommen som finns mellan de näst sista
munstyckena. Godtagbara mätmetoder är: 1) mätning över
hela bredden på en gång, 2) mätning över minst 10 meters
bredd av en slumpmässigt vald del av bommen, 3) separat
mätning av varje bomsektion med iakttagande av följande:
säkerhets- och kemikalieverket (tukes)
s. 9
Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011
a. Mätbredden är minst två meter.
b. Under mätningen ändrar man inte traktormotorns rotationshastighet, stoppar inte kraftuttagsaxeln och justerar
inte sprutans tryck. Med mätning avses i detta sammanhang mätning av spridningsjämnheten hos alla bomsektioner. Vätskeflödet till munstyckena får avbrytas endast
genom att ställa sprutans huvudventil i omrörningsläge.
c. Mätresultaten för bomsektionerna sammanställs inte.
För varje sektion räknas en egen variationskoefficient ut
eller också kontrolleras spridningsjämnheten med hjälp av
minimi- och maximimarkeringar på mätglasen på nedan
beskrivet sätt.
På ett sprutbord ska rännbredden vara fast med en tolerans på ± 2,5 mm och på en mätare av scannertyp med en
tolerans på ± 1 mm. Sprutbordets mätglas ska ha en volym
på minst 300 ml. Mätglasens skalindelning ska vara minst
10 ml och mätfelet får vara högst ± 10 ml eller 2 % av det
uppmätta värdet.
På mätglasen kan man rita minimi- och maximimarkeringar med vars hjälp man kan kontrollera spridningsjämnheten utan att beräkna en variationskoefficient. Maximinivån är 500 ml eller skalans maximipunkt, om den är
mindre än 500 ml. Miniminivån är 60 % av maximinivån.
Mätningen av spridningsjämnheten ska fortsätta ända tills
vätskenivån når maximinivån i något av mätglasen. Om
vätskenivån då stannar mellan minimi- och maximinivån i
alla mätglas uppfyller munstyckena kraven på spridningsjämnhet. Om vätskenivån ligger under miniminivån i något
av mätglasen kan spridningsjämnheten ändå vara godtagbar, men man måste beräkna en variationskoefficient
för att kontrollera detta. Variationskoefficienten beräknas
enligt nedanstående formel:
Mätning med Scanner-mätare
I en Scanner-mätare ska rännbredden vara fast med en
tolerans på ± 1 mm. En mätvagn som arbetar i steg ska
stanna med en noggrannhet på ± 20 mm där den är tänkt
att befinna sig under mätningen. Mätfelet i en enskild
mätränna i mätvagnen får vara högst 4 % då volymflödet
är 300 ml/min.
6.17 Mätning av munstyckenas volymflöde
Genom mätning av munstyckenas volymflöde kontrolleras munstyckenas förslitning. Innan volymflödet mäts
ska besprutningstrycket mätas på en slumpmässigt vald
punkt i bommen. Volymflödet mäts i ett slumpmässigt valt
munstycke i varje bomsektion. För mätningen kan man använda en mätkanna eller en flödesmätare, vars mätfel får
vara högst 3 %. Om volymflödets medelvärde över­stiger
det av munstyckstillverkaren angivna volymflödet med
10 % eller mer ska munstyckena bytas.
På basis av mätresultatet för volymflödet beräknas
körhastigheten för de spridningsmängder som odlaren
mest använder (t.ex. 150, 200, 300 l/ha).
6.18 Övriga krav:
a) Alla sprutor ska ha en färskvattentank som rymmer
minst 15 l. Tanken är avsedd för att skölja bort stänk
av växtskyddsmedel från huden. Tanken ska ha en kran
som är lätt att öppna utan verktyg och som man inte
behöver trycka på kontinuerligt för att få vatten
(SFS-EN ISO 4254-6 2009-09-15, punkt 5.10).
Verifieras genom: Inspektion och test av funktion
b) Sprutan ska ha en sköljvattentank om den har sålts
som ny efter denna testningsanvisnings ikraftträdande
eller efter 1.1.2011, beroende på vilketdera villkoret som
uppfylls tidigare. Sköljvattentanken är avsedd för en första
sköljning av sprutan på åkern när besprutningen avslutas.
Tankens volym ska vara 10 % av besprutningsvätsketankens
nominella volym eller minst 10 gånger volymen på den
restvätska som ska spädas ut (ISO 13440:1996, punkt 2.2).
Verifieras genom: Inspektion
c) Nya sprutor som säljs efter 15.12.2011 ska ha en
särskild platta där användaren kan fästa en etikett med
namnet på det växtskyddsmedel som används.
Verifieras genom: Inspektion
säkerhets- och kemikalieverket (tukes)
s. 10
Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011
7 Godkännandeetikett som
ska fästas på sprutan
7.1 Nya sprutor
Om tillverkaren eller importören inte har försäkrat att
sprutan överensstämmer med standardserien SFS-EN
12761 kan säljaren låta testa den saluförda sprutmodellen vid ett opartiskt testinstitut (t.ex. MTT/Vakola), och
testningen anses då gälla alla sprutor av samma modell.
På den etikett som ska fästas på nya sprutor anges som
testdatum sprutans leveransdatum och som testare det
institut där testet har utförts. Tillverkaren eller importören är skyldig att betala testavgiften för testningen av
modellsprutan. För övriga sprutor ska tillverkaren eller
importören betala kostnaderna för etiketterna. Försäljaren
ansvarar för att alla sprutor som säljs är i motsvarande
skick som den testade sprutan.
Om spruttillverkaren meddelar att sprutan överensstämmer med standardserien SFS-EN 12761 behövs ingen
etikett som visar att sprutan testats. Sprutan ska emellertid vara försedd med märkning om överensstämmelse med
standardserien enligt punkt 5.1.
8 Testprotokoll
Uppgifterna om sprutan och testresultaten antecknas i ett
testprotokoll enligt bilaga. Av protokollet ges ett exemplar
till den som beställt testet, testaren behåller ett exemplar
medan ett skickas till Tukes tillsynsavdelning före utgången
av januari månad året efter testningsåret. I testprotokollet
beräknas på basis av resultaten de körhastigheter som ska
användas för att nå den vätskemängd/de vätskemängder
som eftersträvas. I protokollet ges därtill en verbal bedömning av sprutans kondition och en uppräkning av punkter
som kräver reparation.
Som testprotokoll kan man använda en blankett som
fylls i för hand eller en datorutskrift, där alla motsvarande
uppgifter som i det egentliga testprotokollet tydligt framgår. Testprotokoll kan beställas från ProAgria Centralernas
Förbund (www.proagria.fi/julkaisut).
Testprotokollet som erhålls i samband med testet ska
förvaras så länge testet är i kraft, det vill säga fem år.
7.2 Begagnade sprutor
En godkännandeetikett fästs på sprutan som tecken på
godkänd testning. På etiketten anges den signatur som
Tukes gett testaren samt testdatum. Etiketten fästs på en
sådan plats på sprutans chassi där den är skyddad mot
skador. Etiketter kan beställas från ProAgria Centralernas
Förbund (www.proagria.fi/julkaisut).
säkerhets- och kemikalieverket (tukes)
s. 11
Funktionstest av växtskyddssprutor | 2011
9 Sprutägarens eller
sprutförarens skyldigheter
Sprutägaren eller sprutföraren ska se till att sprutan är
väl rengjord när den lämnas till testning. Testaren har rätt
att vägra att testa sprutan om det finns skäl att misstänka
att den är dåligt rengjord. Testaren har också rätt att vägra
att testa sprutan om sprutan strider mot arbetarskyddsföreskrifterna – till exempel om kraftöverföringsaxelns
skydd är trasigt eller helt saknas. Tanken ska vara till hälften fylld med rent vattenledningsvatten. Om temperaturen
är under 0° C kan man avvika från denna anvisning.
Under tiden mellan testningarna ska sprutan med hjälp
av regelbunden service och reparationer hållas i den kondition som testningskraven förutsätter.
I statsrådets förordning om övervakning av miljöstöd
och kompensationsbidrag, 660/2007, föreskrivs om påföljder för besprutning med en otestad spruta.
10 Övriga anvisningar
som hänför sig till testningen
Testaren är inte skyldig att reparera en spruta. Med
hänsyn till testningsverksamhetens natur vore det ändå
önskvärt att man redan i samband med testtillfället försöker avhjälpa de brister som upptäckts vid testningen.
Brister som är att anse som ringa och som inte reparerats ska antecknas i testprotokollet, och sprutägaren är
skyldig att reparera dem så fort som möjligt. En spruta
kan underkännas vid testningen om sprutförarens eller
miljöns säkerhet är hotad eller om det finns skäl att anta
att växtskyddsmedel inte kan spridas på ett ändamålsenligt sätt med sprutan.
Om en spruta underkänts på grund av allvarliga eller
svåråtgärdade brister inspekteras sprutan vid ett förnyat
test till de delar som tidigare underkänts. Ett test som
utförs inom en månad från föregående test anses vara ett
förnyat test. Testprotokollet för det förnyade testet fogas
till protokollet för det egentliga testet. För ett förnyat test
har testaren rätt att ta ut en avgift som står i proportion
till det förnyade testets omfattning.
Om en spruta testas vid en tidpunkt då det är sannolikt
att sprutan går sönder om den fryser, är det bra att fylla
på kylarvätska efter testningen. Ansvaret för att förhindra
att sprutan fryser ligger dock i första hand hos sprutägaren.
Testaren kan själv bestämma avgiftens storlek. Det
är motiverat att priset för testningen påverkas av hur
krävande testningen är och hur mycket arbete som läggs
ner på den. Stora mängder extra utrustning, stort format
på sprutan och eldrivna manöverdon är faktorer som ökar
arbetsmängden vid testningen.
Förteckning över handlingar som hänvisas till i denna anvisning:
Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/42/EG vad gäller maskiner för applicering av bekämpningsmedel
(2009/127/EG, 21.10.2009).
Europaparlamentets och rådets direktiv om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (2006/42/EG, 17.5.2006).
Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning
av bekämpningsmedel (2009/128/EG, 21.10.2009).
ISO 13440:1996. Equipment for crop protection. Agricultural sprayers.
Kasvinsuojeluaineiden kansallinen toimintaohjelma (Nationellt handlingsprogram för växtskyddsmedel). Utkast till arbetsgruppspromemoria,
december 2010.
Lag om växtskyddsmedel 22.12.2006/1259 och ändrad 1265/2010.
SFS-EN 12761: Maatalous- ja metsäkoneet. Kasvinsuojeluruiskut ja nestemäisen lannoitteen levityslaitteet. Ympäristönsuojelu. Osat 1–3.
(Lantbruks- och skogsmaskiner – Lantbrukssprutor och spridare av flytande näringsämnen – Miljöskydd – Del 1-3)
SFS-EN ISO 4254-6: Maatalouskoneet. Turvallisuus. Osa 6: Kasvinsuojeluruiskut ja nestemäisen lannoitteen levityslaitteet.
(Lantbruksmaskiner – Maskinsäkerhet – Del 6: Lantbrukssprutor och maskiner för spridning av flytande växtnäring)
SFS-EN 13790-1: Maatalouskoneet. Kasvinsuojeluruiskut. Käytössä olevien ruiskujen tarkastus. Osa 1: Peltoruiskut). (Lantbruksmaskiner
– Kontroll av utrustning i drift för spridning av flytande växtskyddsmedel och växtnäring – Del 1: Lantbrukssprutor med sprutbom).
Statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket åren 2007–2013, 366/2007.
Statsrådets förordning om övervakning av miljöstöd och kompensationsbidrag, 660/2007. Obs! Förordningen har ändrats årligen efter stiftandet.
säkerhets- och kemikalieverket (tukes)
Bilaga 1 | Exempel på testprotokoll (sidan 1/2)
Exempel på testprotokoll. Här anges vad som borde
framgå av protokollet. Protokollet kan till utseende och
ordalydelse avvika från vad som här anges.
1 Uppgifter om testets beställare
och sprutan
1.1 Kund
•namn
•utdelningsadress
•postnummer och ort
•telefonnummer
•e-postadress
2.3 Tryckutjämningsventil
•utjämningsventilens lufttryck
•bedömning av utjämningsventilens funktion
på basis av funktionstest
2.4 Förhindrande av övertryck
•största uppmätta tryck under funktionstestet
•bedömning av övertrycksspärrens funktion
på basis av funktionstest
1.2 Spruta
•märke
•modell
•tillverkningsår
•tillverkningsnummer
•tankvolym
•arbetsbredd
2.5 Vätskenivåvisare
•nivåvisarens synlighet och avläsbarhet
från förarplatsen
2 Testresultat
2.7 Tankens tryckkompensation
•bedömning av hur tankens tryckkompensation
fungerar på basis av inspektion
2.1 Sprutans täthet
•tank
•tanklock
•slangar
•rör
•ventiler
•filter
•droppskyddsventiler eller annat droppskydd
2.2 Pump
•märke
•modell
•kraftöverföringsaxelns kondition
•rotationshastighet på den kraftuttagsaxel som
använts vid mätning av flödeskapaciteten, r/min
•flöde med 3 bars tryck, l/min
•flöde till munstycken, l/min
•flöde till omrörning l/min, % av tankvolymen
2.6 Tömningsventil
•bedömning av tömningsventilens funktion
på basis av funktionstest
2.8 Tryckmätare
•mätarens storlek
•mätområde
•skalindelning
•mätfel i området 0,0–5,0 bar
2.9 Automatisk reglering av vätskemängden
enligt körhastigheten
•mätfel vid mätning av sträckan
•mätfel vid mätning av flödet
2.10 Filter
•sugsil
•tryckfilter
Bilaga 1 | Exempel på testprotokoll 2.11 Bom
•rakhet
•stabilitet
•hur fungerar anordningen som förhindrar
att man kör på ett hinder
•löper slangarna fritt
•anordning som skyddar munstyckena
(bommar >10 m)
•låsning i transportläge
•anordning för reglering av bommens höjd
2.12 Munstycken
•mätta munstycksserier
•tryck som använts vid mätning av
spridningsjämnheten
•variationskoefficient för hela bommen
eller per bomsektion
•genomsnittligt volymflöde från munstyckena
•körhastigheter för de vanligaste spridnings mängderna (t.ex. 150, 200 och 300 l/ha) uträknade på basis av mätresultatet för volymflödet
2.13 Utrustning, dess kondition och funktion
•färskvattentank
•sköljvattentank
•sil i påfyllningshålet
•påfyllningsanordning för växtskyddsmedel
•sköljanordning för växtskyddsmedelsförpackningar
(sidan 2/2)
3 Anmärkningar och reparationsuppmaningar
4 Anteckning om
godkännande/underkännande
•testare
•signatur
•ort och datum
•anteckning om godkännande/underkännande
•orsak till underkännandet
•testbeställarens underskrift
5 Frostskydd av sprutan efter testningen
•testaren skyddar
•ägaren skyddar
Bilaga 2 | Etikett som tecken på testning
Exempel på etikett som anger godkänd testning.
Etiketten fästs på sprutans chassi.
Bilaga 3 | Försäkran om överensstämmelse
med standarden (EN 12761)
Exempel på etikett eller skylt som fästs på en ny spruta
och på vilken tillverkaren eller importören försäkrar att
växtskyddssprutan överensstämmer med standardserien
SFS-EN 12761. Etiketten på bilden är riktgivande till modell,
mått och färger. Försäkran kan också ges på växtskyddssprutans typskylt.
50 mm
150 mm
PB 66 (Semaforbron 12 B)
00521 Helsingfors
Telefon 010 6052 000
www.tukes.fi