Utvärdering 2012/2013 En dator per elev Mål enligt projektplan Att alla elever i årskurs 1 skriver sig till läsning med hjälp av digital teknik. Vi arbetar enligt ASL i samtliga fyra ettor, men på något olika sätt. Två av klasserna har arbetat med en bokstav i veckan under hela höstterminen och en bit in på vårterminen. Eleverna har ritat egna bilder till sina texter. Detta är ett medvetet val för att träna motorik och behålla fokus på skrivandet. Vi har vid något tillfälle låtit eleverna infoga bild till sitt skrivna dokument. Vi har individualiserat uppgifterna på olika sätt. Eleverna har fått skriva allt ifrån enstaka ord, ordlistor, till meningar och hela berättelser. Skrivuppgifterna har sett olika ut. Eleverna har bland annat fått skriva enklare faktatexter, de har skrivit om veckans händelser och sagor och berättelser. Under läsåret har också någon årskurs arbetat i stationssystem, där fritidspedagog har arbetat finmotoriskt med eleverna. Under vårterminen har några klasser så smått börjat använda pennan, då eleverna har fått träna bokstavsformer och några små bokstäver. Under vårterminen har några klasser också arbetat med grupparbete. ASL-möte Vi har ASL-möte en timme varje vecka. I början träffades alla både fritidspedagoger och lärare varje vecka. Nu varieras detta (planering, enbart lärare, alla) På våra möten har vi bland annat diskuterat rent praktiska saker, såsom teknik, uppgifter etc. Vid något tillfälle var specialpedagogerna inbjudna, vid ett annat var Tina och Jenny med och berättade om sina erfarenheter. Vi har också haft kurser i bland annat Vokisar, Webcam och Story Jumper. Vid något tillfälle utgick vi från en fråga från facebookgruppen ”Att skriva sig till läsning” och diskuterade utifrån denna. Eva Storulv – sjukgymnast har varit på besök. Vid några tillfällen har vi haft centrala ASL-möten nere på RIKT. Lärande Alla elever har lärt sig bokstäverna och dess ljud. Eleverna har lärt i sitt sammanhang. Det ljudande tangentbordet har hört ihop med skrivandet på ett naturligt sätt, vilket har underlättat inlärningen av bokstavsljuden. Alla elever har lärt sig skriva enkla ord och meningar, de har haft hjälp av ljudande tangentbord. Eleverna har blivit uppmärksamma på ljudstridig stavning samt ord med lång och kort vokal. Eftersom eleverna skriver mycket får de bra träning på att skriva meningar. Eleverna har visat på bra fantasi, kunskaper och skrivglädje. Ju säkrare eleverna har blivit desto längre och innehållsrikare har texterna blivit. Läsningen har utvecklats ungefär som vid traditionell undervisning. Läsglädje finns! Analys Med detta arbetssätt kan vi fokusera mer på innehållet. Alla lyckas, det finns en skrivglädje och de finmotoriskt svaga är vinnarna. Det måste också vara en stor fördel för svenska A elever att de kan höra ljud och text. Vi känner att vi kunde kombinera ord och bild i ännu större utsträckning. Arbetssättet kräver mer hjälp i klassen och ”teknikstrul” kan ställa till det mycket. Vi har fått bra hjälp när det inte fungerar, men att få hjälp direkt är så klart inte alltid möjligt. Skriva i par/enskilt När vi startade upp arbetet med att skriva sig till läsning, skrev barnen ofta i par. Efter hand har eleverna skrivit alltmer enskilt, för att återigen skriva mer i par i slutet av terminen. Det finns både för och nackdelar med att låta barnen skriva i par respektive enskilt. Några av nackdelarna är att det blir ganska hög ljudnivå, det är svårt att få arbetsro. Det kan också vara svårt att se varje elevs enskilda skrivutveckling. Flera elever har svårt för samarbetet och behöver träna. Att få in rutinen, jag skriver vad du säger har inte alltid varit så lätt. Kanske vi Villans ro, Stallgatan 13, 262 52 Ängelholm, Tel. 0431-871 70, 876 75 www.engelholm.se/villan skulle låtit eleverna skrivit mer i par i början. I kommunikation och samarbete lär de också av varandra. Efterhand känns det viktigt för eleverna att få producera sin egen text. Vi såg en större skrivutveckling när de skrev på egen hand. Att skriva tillsammans med andra klasser har upplevts som mycket positivt. Ljudande tangentbord/Talsyntes I början använde samtliga elever lurar med ljudande tangentbord samt Talsyntes. Efter hand har allt fler lämnat lurarna. Detta använder bara ett fåtal elever i dag, trots att flera elever hade fått stöd i sitt skrivande om de hade fortsatt? Vid tillfälle har jag låtit alla elever använda sig av lurar för att lyssna igenom sin text. Bearbeta text Eleverna har bearbetat sin text på olika sätt, men detta kunde eleverna gjort mer? Hur, hitta rutiner för detta? Är det svårt att läsa egenproducerande texter? Resurs Fritidspedagoger har varit inne i klasserna vid de tillfällen då eleverna har skrivit sig till läsning. Det är också bra att ha lite längre arbetspass. Hur kan vi använda oss av denna resurs på bästa sätt? ASL-möten Från början satt vi i en stor grupp med ca 10-12 varje gång. Upplevelsen var att inte alla kände sig delaktiga och att det var en för stor grupp. Fördelen var att det blev väldigt strukturerat med punkter som ”betades” av. Vi provade först att halvera gruppen (A-D och B-C) vilket inte kändes bra. Sista halvåret valde vi att dela in mötena enligt följande: enbart lärarna, alla, enbart arbetslag (planering). I några klasser finns det behov av att planera med fritidspedagog. Mer pedagogiska diskussioner kring ämnet? Mål att arbeta efter När VillMer projektet startades sattes mål upp enligt följande:  Att kunna skriva sig till bokstavsinlärning  Att skriva enkla ord och meningar  Att utveckla skrivandet till berättelser, sagor och faktatexter  Att genom skrivandet få bättre läsförmåga och ökad skrivglädje  Att kunna illustrera sina arbeten med olika typer av bilder och presentationsprogram  Att träna motoriken med hjälp av bild och skapande Hur tänker vi kring att starta upp med mål? Vi upplevde inte att det fanns ett behov. Andra verktyg/program Under arbetets gång har vi parallellt med skrivandet på datorerna också hittat andra sätt att arbeta. Eleverna har fått prova olika program såsom:  Story Jumper  Webcam  Vi har gjort film Photostory etc. Fokus har efterhand flyttats något? Fördelar, nackdelar? ASL arbete varje dag? Nej, inte riktigt? Hur då? Annat material som vi också har använt är: Storböcker, Lycko, Claras ordlåda, läsläror. Projektledare: Gunilla Söderman Villans ro, Stallgatan 13, 262 52 Ängelholm, Tel. 0431-871 70, 876 75 www.engelholm.se/villan