1. No category

��
Nr 1 April 2011
Korsholms pensionärsförening r.f.
Årgång 5
I det här numret
bland
annat:
Ordförandes spalt
2
IKT - projektet
3
Föreningens
kommande
verksamhet
4
Föreningens årsmöte
Läsförhör väckte känslor
S
äg läsförhör till en äldre pen- det ännu var vanligt ute i bygderna med
sionär, så väcker det känslor. Säg årliga läsförhör – eller husförhör som
����������������������������������������������������������������������
samma ord till yngre personer, så de ursprungligen kallades. Husbonden,
�������������������������������������������������������������������������
vet
de
inte vad det är. Så har tiderna föräldrar, tjänstefolk och barn i läskunnig
�������������������������������������������������������������������������
förändrats! I en artikel inne i tidningen ålder skulle vara med. Speciellt viktigt
�����������������������������������������������������������������
tecknar Marlene Ehnström och Gertrud var läsförhöret för årets skriftskolbarn.
������
����������������������������������������������������������������������������������
Beijar historiska fläktar från den tid då Läs mera på sidorna 6-7
�����������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
������������������������������������������
Är glömska normalt?
V
ad skall jag göra när jag
börjat minnas sämre? Är
det normalt i min ålder att
glömma namn? Var får jag hjälp
om jag är orolig för mitt eget eller
min partners minne?
Inne i tidningen redogör Diana Rosenlöf för dessa och en rad andra
frågor som har med vårt minne att
göra. Bläddra fram till sidorna 8-9
så kan du också göra ett litet test,
samtidigt som du får förslag om
förebyggande åtgärder.
5
Nostalgihörnan
���������
Grethel
o Per-Erik
Beijar
��������
��������
6-7
10
Bildcollage
14
Kommande
evenemang
bland
annat:
!
Föreningen
"#
$#
ordnar;
%
Månadsträff
i Solf
.- Sommarträff
&
'
4.5
i Söderudden
15.6
�����������������������������
��������������������������������
(
�����������������������������������
���������������������������
Förbundets och
�������������������������������� regionens resor;
�������������������������������� &
till Thailand 17-30.11
������������������������������� Resa
"
�������������������������
Seniorkryssning
������������������������������������ Helsingfors
) -
!*
21-23.11
�������������������������������� Stockholm
���������������������������������
����������������������������������
+&
��������������������������
Friskvårdsdag
,-i
Botniahallen
3.10
Ordförandens spalt
Nu är äntligen den
långa vintern slut
S
å har vår förening haft sitt årsmöte, och valt nya
funktionärer för år 2011. Personligen hade jag väntat mig att någon av våra 780 medlemmar skulle
höra av sig till mig, eller någon i valkommittén, för att aspirera på ordförandeskapet i vår förening.
Efter nogsamt övervägande lät jag mej bli övertalad att
ta ett år till. Sysslolös blir jag nog inte, och ert förtroende
sporrar mig att ännu ett år göra mitt bästa för föreningen.
Det mycket spännande projektet vid Helsinghörnan som
går ut på att “byta ut” det över 30 år gamla värmesystemet
är på gång. Det skall nog finnas kvar i reserv för de värsta
köldknäpparna.
Det nya bergvärmesystemet blir klart under våren, och
skall vara helt inkört till hösten för att ta emot en ny vintersäsong.
Nu skall vi inte tala om vinter och kyla, det har vi haft nog
av under de senaste fem månaderna. Det porlar i alla
diken och snön smälter undan mer och mer för var dag.
Kanske den redan hunnit försvinna innan ni får detta nummer av föreningens tidning i er hand.
Det känns lite lättare i själ och hjärta när nu våren och den
kommande sommaren står för dörren. Vi behöver alla en
lagom dos av den medicin som vår natur bjuder på. Det
finns så mycket för var och en av oss att ta vara på under
de kommande månaderna, men .....
Det viktigaste av allt är att du inte ställer för stora krav på
din egen förmåga, då blir hela idén med att ta vara på det
som är bäst bara för dig förfelad, och du kommer istället för
att må bra bara känna dig otillräcklig.
Men hur skall man bära sig åt för att klara det? ett par tips
• Börja gärna dagen med att välkomna dig själv
till en ny underbar dag. Det gör inget om du
måste ljuga lite för dig själv.
• Var lika snäll mot dig själv, som du vill att andra
skall vara mot dig.
• Då och då går inte allt som man tänkt sig. Kom
då ihåg att det finns många som har det ätter
värre än du själv..
• Försök undvika att tänka på det du måste göra
innan du är klar med det du har för handen.
Detta var bara några tankar som brukar hjälpa mig genom
vardagen. Jag klarar inte alla själv, men jag jobbar på
det!
Om du själv har några tips kontakta mig gärna, det kan
bli ett rolig och nyttig inlägg i vår gemensamma tidning
framöver.
Till sist vill jag önska er alla en skön sommar,
Stig Landing
Ordförande
Korsholmssenioren
Stig Landing, ordförande och ansvarig utgivare
Rimalvägen 320, 65520 Helsingby
Tfn 050 557 5199, e-post [email protected]
Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppen
Auroravägen 20, 65610 Korsholm
Tfn 050 313 8158, e-post [email protected]
Henrik Svarfvar, ordf. för aktivitetskommittén
Mottatået 59, 65460 Tölby
Tfn 050 69341, e-post [email protected]
Fredrik Björk, webbmaster
Brobackvägen 53, 65520 Helsingby
Tfn 0500 225 907, e-post [email protected]
Börje Paro, sammankallare
Tölby-Vikbyvägen 22, 65480 Vikby
Tfn 050 339 3016, e-post [email protected]
Sören Lundberg, layout, ombrytning
Gålörsvägen 46, 66240 Petalax
Tfn 0500 286 257, e-post [email protected]
Tryck: Arkmedia Ab, Vasa
2
Redaktionsgruppen för utgivningen av
Korsholmssenioren består av:
Nästa nummer av Korsholmssenioren är planerat att
utkomma i oktober 2011. Text- och bildbidrag från föreningens medlemmar och stödpersoner välkomnas.
De bör vara inlämnade senast 15 september till
Stig Landing eller någon annan i gruppen.
www.korsholm.spfpension.fi
Korsholmssenioren nr 1/2011
IKT-projektet – datorerna
har något för alla!
Att datorerna erbjuder något för alla betyder ändå
inte att alla skulle vara tvungna att skaffa en dator,
i alla fall inte ännu!
Förra hösten startade Svenska pensionärs-förbundet ett tvåårigt projekt
med namnet “IKT för seniorer”. Reaktionerna runt om i Svenskfinland
har varit varierande, många har glatt konstaterat “Nu får vi äntligen lära
oss använda datorer!” medan andra säkert tänkte “Nej, inte här också!”.
Datorerna väcker blandade känslor bland med pensionärer. Datorer
är inget som skall “tvingas” på någon, däremot är datorernas fördelar
värda att lyfta fram hos alla som kan vara intresserade!
IKT??
Låt oss börja med att backa tillbaka till rubriken. Den andra frågan jag
fått som IKT-projektkoordinator – efter frågan “när kommer du till vår förening och lär oss?” – har varit, “IKT, vad betyder det?”. De flesta har hört
om IT och förknippar det med datorer. IKT är en förlängning som står för
Informations och KommunikationsTeknik. Kommunikationen avser då
till exempel telefoner och andra tekniska hjälpmedel för kommunikation
mellan människor. I praktiken är det enklare att räkna in allt i IT som är
mera allmänt accepterat som “det där med datorer”.
Förbundets projekt
Visionerna och förhoppningarna för förbundets IKT projekt är stora.
Den stora utmaningen ligger i att hitta lösningar som passar i de olika
delarna av landet. Den verksamhetsmodell som fungerar i Åboland passar antagligen inte alls i Helsingfors eller Korsholm, här ligger de lokala
föreningarna i nyckelposition! Datorverksamhet kan vara ett bra komplement till föreningens vanliga verksamhet och kan dessutom locka
nya pensionärer med i föreningen. Naturligtvis kräver detta en eller ett
par aktiva medlemmar som känner sig motiverade att dra igång något.
Förbundet försöker bidra med idéer och stöd för denna nya verksamhet.
Till exempel kan man starta smågrupps-verksamhet där datorintresserade träffas och diskuterar och funderar på olika tekniska problem
eller lösningar tillsammans. Mera idéer hittar ni på projektets hemsida:
www.spfpension.fi -> medlemmar -> IKT-projektet (eller klicka på logon
på första sidan).
Fortsätter på sid 4...
Handledare och kunder vid Luckans datorrådgivning i Åbo.
Korsholmssenioren nr 1/2011
3
Kommande aktiviteter
i föreningen och förbundet
Månadsträffar
Förbundets och regionens resor
Träff i Solf
Resa till Paris, Normandi och Bryssel 6 - 12.9 med an-
Redan den 4 maj kl. 14.00 (obs tiden) samlas vi till vinterns sista
månadsträff på Solf nya skola. Vi får information av skolans rektor
om skolbygget och gör en rundvandring i skolan.
Långresa till solen i Thailand 17 - 30.11 med anslut-
Efter kaffet blir vi informerade om Solf och om Stundars. Biltrafiken till nya skolan i Solf leds via Tackholmsvägen (man svänger
efter f.d. Centralbutiken och värmecentralen).
Sommarträff
i Söderudden
Årets sommarträff ordnas den 15 juni kl. 13.00 vid Söderuddens
gamla skola i Replot. Vi har frågesport, får information om ”Åddin”, dricker kaffe, grillar korv. Om det regnar är vi inne om det är
vackert väder ute i det fria.
Hemliga resor
Årets hemliga resor ordnas måndagen den 4 juli och onsdagen
den 6 juli som endagsresor. Vi startar på morgonen och är tillbaka
till kvällen. Anmälan om deltagande görs till Börje tel. 3444616
eller Henrik tel 3440219 senast den 3 juni.
Sommarsamling
i Karperö
SPF Österbottens stora sommarsamling ordnas i år på Carpella
i Karperö onsdagen den 3 augusti. Samlingen börjar med lunch
och fortsätter med program där minister Jan-Erik Enestam talar.
Sedan följer en timmes inspelning av ”Kaffekvarnen live” och
dans. Om anmälan till sommarsamlingen, se i Vbl föreningsspalten i juli.
slutningsflyg från Österbotten.
ningsflyg från Vasa.
Seniorkryssningen Helsingfors – Stockholm 21 – 23.11
med buss från Österbotten.
Islandsresa från Helsingfors 23 – 25.7.
Slott och trädgårdar i Stockholm 12 – 16.9 med start
från Helsingfors.
Resorna till Falkenberg, Azorerna, Schweiz och Italien är
fullbokade.
Friskvårdsdag i Botniahallen
Årets stora ”Friskvårds- och pensionärsdag” ordnas
måndagen den 3.10 på Botniahallen i Smedsby.
Möjlighet till motion i Botniahallen
Från och med september kan alla pensionärer från Korsholm motionera i Botniahallen till nedsatt pris. För 2 € får
man tillgång till alla hallens redskap under en timme under
vardagar mellan 08.00 och 13.00. Kort för tio gånger kan
köpas för 15 €.
Föreningens, regionens och förbundets information
För närmare information om ovannämnda aktiviteter och
annat som ordnas för medlemmarna finns i God Tid, Vbl:s
föreningspalten och på föreningens, regionens och förbundets hemsida.
...Fortsättning på IKT-projektet
från sid 3
i kursprogrammen som symbol för kurser
lämpliga för pensionärer!
Några egna grundkurser i datoranvändning
kommer förbundet inte att ordna, där har vuxeninstituten bättre förutsättningar med både
utrymmen och kunniga lärare (se artikeln i
God Tid nr. 3 2011). Istället samarbetar vi med
vuxeninstituten så att information om kurser
och lämpliga kurser skulle ordnas. Förhoppningsvis kommer projektets logo att finnas
Handledare hjälper pensionärer med
datorproblem – något för dig?
En verksamhetsform som är beprövad i Åbo,
Pargas och Grankulla är handledning mellan
pensionärer. Kunniga datoranvändande pensionärer ställer upp och erbjuder sin kunskap
som stöd för andra pensionärer som är ovana
datoranvändare. I Luckan i Åbo ställer några
handledare upp varannan torsdag och finns
till hands för dem som kommer in och har
problem eller frågor, gratis! Kaj Kankaanpää i
Grankulla har valt att åka hem till dem som har
behov av hjälp och i Pargas har Pargasiterna
en grupp som ställer upp då det behövs hjälp.
För handledarna ger uppdraget en känsla av
försöker bidra med idéer och stöd för denna
nya verksamhet. Till exempel kan man starta
smågrupps-verksamhet där datorintresserade
träffas och diskuterar och funderar på olika
tekniska problem eller lösningar tillsammans.
Mera idéer hittar ni på projektets hemsida:
www.spfpension.fi -> medlemmar -> IKT-projektet (eller klicka på logon på första sidan).
4
nyttighet då man kan hjälpa någon annan
samtidigt som träffarna erbjuder social samvaro för alla parter.
Den 3.5. ordnas ett seminarium för
intresserade handledare vid Folkhälsanhuset, Seniorpunkten i Korsholm, kl 10-15. Alla intresserade är
hjärtligt välkomna, mera information
fås av undertecknad.
Eric Jansson, IKT-projektkoordinator
[email protected]
Tel: 020 7288 817
Korsholmssenioren nr 1/2011
FÖRENINGENS ÅRSMÖTE
Korsholms pensionärsförening r.f. höll sitt årsmöte
onsdagen den 6 april 2011 på Seniorpunkten i Smedsby
och valde styrelsemedlemmar och övriga funktionärer för
innevarande verksamhetsår.
Styrelsen
Efter sitt konstituerande möte den 06.04.2011 fick
styrelsen följande sammansättning:
Stig Landing ordförande
Johan-Erik Berts viceordförande
Per-Erik Backlund sekreterare
Börje Paro kassör (utanför styrelsen)
Övriga ordinarie styrelsemedlemmar:
Marita Eur, Olle Fransholm (ny), Jan-Erik Herrgård,
Helena Iilahti, Kaija Kattelus, Inga-Britt Rosbäck och
Marianne Österåker.
Ersättare: Stig Bonn, Göran Enegren, Stefan Håkans och
Gunnbritt Tallbäck (ny)
Medlemmar i pensionärshemmens direktioner
Helsinghörnan: Göran Enegren ordförande, Nils Nygård,
Jörgen Holm och Siv Nordlund med Sigel Ek och Birgitta
Södergård som ersättare.
Jungsbo: Stefan Håkans ordförande, Marita Burman,
Anita Backholm och John Ingmar Renkonen med Lars
Loo och Britta Lund som ersättare.
Weikarshemmet: Stig Bonn ordförande, Ingeborg Berg,
Birgit Berg och Anna-Lisa Pått, med Saimi Smeds som
ersättare.
Medlemmar i fest- och aktivitetskommittén
Henrik Svarfvar ordförande, Kaj-Erik Pått viceordförande,
Foto Börje Paro
Gun-Britt Pörn sekreterare, Börje Paro kassör,
Marlene
Ehnström (ny), Dan Lillas, Siv Nordlund och Helena
Wikberg.
Revisorer:
Revisor: Ann-Britt Edberg
Verksamhetsgranskare: Henrik Ingo
Ersättare: Ulla Lindvall och Siv Härtull
Valberedningsutskottet
Folke Smeds (sammankallare), Siv Härtull, Per-Olof Ståhl,
John Svahn, Rose-Marie Swanljung (ny)
Andra plats i den regionala finalen i Vasa gav 150 €.
Frågesport
Även detta år deltog vår förening i förbundets frågesportturnering. Laget bestod som under en följd av år av Britta Almén, KajErik Pått och Håkan Wikberg, I den österbottniska finalen i Vasa
lyckades vårt lag bli tvåa efter laget från Vips, som segrade. I
förbundsfinalen, som gick av stapeln den 9 mars på Kåren i Åbo,
blev utdelningen en fjärde plats. I tävlingen segrade laget från
Borgå. Som prispengar kammade laget i de båda tävlingarna
hem sammanlagt 250 euro till föreningen. Vi tackar och gratulerar!
Medlemmarna i laget har meddelat att de gärna till ett annat år
ställer sina platser till förfogande. Inom fest- och aktivitetskommittén har det diskuterats att det under hösten i samband med
någon månadsträff kunde hållas en frågesporttävling mellan de
olika delarna inom föreningens verksamhetsområde. På så sätt
kunde man kanske få fram ett nytt lag till nästa år.
Kommittén funderar på saken och tar gärna emot idéer och
förslag.
Börje Paro
Korsholmssenioren nr 1/2011
Korsholmslaget Håkan Wikberg, Kaj-Erik Pått och
Britta Almén på Kåren i Åbo.
Fjärde plats i förbundsfinalen i Åbo gav 100 €.
5
uN
OSTALGIHÖRNANt
På vintern var
det läsförhör …
Säg ordet läsförhör till en äldre pensionär i dag
- och det väcker känslor. Säg ordet läsförhör
till yngre personer - och de vet inte vad det är.
Hos de allra äldsta väcker begreppet läsförhör starka känslor, ibland negativa. Ett skämtsamt uttryck med ganska mycket sanning i
var känt i hela Österbotten: På sommaren är det åskan, på vintern
är det läsförhör. Alltid fanns det något att vara rädd för.
Redan år 1686 skrev man in i kyrkolagen att så kallade husförhör
skulle hållas. Husbonden, föräldrar, tjänstefolket och alla andra
som arbetade på gårdarna skulle samlas i läsekretsar. Även barn
i läskunnighetsåldern skulle delta. Läsekretsarna kallades på
vissa håll gengärdslag. Kvevlax församlings kommunionbok är
till vissa delar uppställd efter “gingerlag”. Lagen sammanställdes
enligt hemmansnumren och en del hemman delades upp i två eller
flera lag, I Karperö fanns det tio hemmansnummer och 16 läslag.
Samma ordningsföljd gällde år från år
Alla vuxna personer var ålagda att gå till nattvarden minst en gång
per år och det antecknades i kyrkboken. Den som inte hade gått
till nattvarden fick inte heller ingå äktenskap. För att bli delaktig av
Herrens Heliga Nattvard måste man kunna de tio budorden och
katekesens lära om sakramenten, tron och bönen. Kunskaperna
kontrollerades på läsförhöret. Rubrikerna i förhöret var: Utur minnet, ABC-boken, Hustavlan, Apostoliska trosbekännelsen och
Spörsmål. Den tillfrågade fick betyg i form av en skriftlig anteckning
i kyrkboken. En släktforskare kan stöta på uttryck som ”läser illa”
eller ”klena förståndsgåvor” invid en anfader. På läsförhöret kontrollerades också allmogens förmåga att läsa innantill i bok. Ett kryss
i kyrkboken betydde att man läste bra, ett streck (halvt kryss) stod
för sämre läsförmåga.
Speciellt viktigt var läsförhöret för årets skriftskolbarn. På förhand
preparerades de i hemmen så att de skulle kunna svara på frågorna. Det har förekommit att barnen skrämdes med att bli kastade
till elaka hundar under bordet om de inte klarade frågorna. Också
vuxna var nervösa. Man ville ju inte skämma ut sig inför prästen och
de andra närvarande. Luthers lilla katekes skulle kunnas som ett
rinnande vatten. Eftersom katekesen var smal och avlång, kallades
den förut ”langboken”. Det blev för många en hederssak att kunna
katekesen från pärm till pärm. För många bybor kändes det emellertid svårt - och kanske också onödigt - att lära sig allt utantill.
Vanligtvis pågick läsförhöret hela dagen. Det inleddes med bön
och sång. När vår kantor Arthur Lundén en gång upplät sin mäktiga
stämma i en mindre gård i Singsby, trodde de närvarande att taket
skulle lyfta. I Karperö berättas att prästen förhörde de vuxna och
klockaren skriftskolbarnen, i skilda rum.
Läsförhören ordnades som nämnts hemmansvis. Den husbonde
som skulle stå värd fick bråda dagar. Hela byn skulle ju samlas hos
honom. Huset skulle städas. Prästen och
klockaren skulle hämtas och föras tillbaka.
De skulle också bjudas på mat, kalasmat.
Det betydde vanligen köttsoppa med plommonkräm och vispgrädde till efterrätt, men
även andra rätter kunde förekomma. En
femårig pojke i Karperö trodde ca år 1916
att vispgrädden var såpa. Var det kanske
första gången han såg vispad grädde?
Det finns många anekdoter om maten vid
läsförhören. Detaljerna varierar från by till
by, men historierna liknar varandra.
En kock bjöd på kokt lake (lakakåotje),
och en av de närvarande gubbarna lär vid
bordet ha sagt
- Vill int pastorin ha stjinne så ska fo ja tag
e.
Läsförhör i Vikby år 1966 hos Ida Granholm. Fotograf okänd
6
En annan variant på historien:
I Singsby var en gumma begiven på kanel
Korsholmssenioren nr 1/2011
I kyrkboken gjordes bl.a. anteckningar
om kunskaper i “langboken”.
Foto: Börje Paro
och socker och skummade det översta lagret av gröten. Då sade en
av gubbarna ironiskt:
- Ja, dö tar ti båttnin, tö.
En kalaskock någonstans hade kokat sötost (varm råmjölk med
ostlöpe som blev en grynig massa) och öste upp, varpå prästerna
och klockaren steg upp och lämnade huset utan att ens smaka på
maten.
Läsförhöret tjänade också som en kontroll på församlingsmedlemmarna. Alla ropades upp i tur och ordning. Den som var frånvarande
fick en särskild anteckning om detta. Någon bybo slank ibland igenom. Då Klasos Edla i Singsby inte var närvarande hade hon tur.
- Ja, hon är ju utrikes, lär prästen ha sagt.
Edla var inte utrikes, utan befann sig nog på betydligt närmare
avstånd, men ingen upplyste prästen om hur det egentligen förhöll
sig.
Läsförhör i Tölby år 1960 hos Algot Påvs.
Foto: Nils Näsman
Korsholmssenioren nr 1/2011
I Karperö fick prästen följande upplysning då han ropade upp en
familj:
- Pitteras ji på fjäälin å meitar.
Sätten att undvika läsförhöret varierade från person till person. I
Karperö berättas om en pojke som på väg till förhöret med vett och
vilja stövlade genom plogtiltorna för att bli våt och smutsig. Mycket
riktigt blev han utmotad och slapp på så sätt undan. En skolflicka
satt och gömde sig nere vid stranden under den tid som mötet pågick inne i gården.
Efter läropliktens införande år 1921 miste läsförhören sin fortbildande inverkan. Så småningom övergick de till vanliga kyrkliga
möten, där man kunde få information om vad som var på gång i
församlingen. Fortfarande var det ändå en tävlan i byarna om var
det största deltagarantalet fanns. På 2000-talet har inga läsmöten
hållits i Korsholms församling.
Marlene Ehnström/Gertrud Beijar
Läsförhör i Smedsby år 1960 hos Allan och Matilda Gädda, i förgrunden kantor Arthur Lundén.
Foto: Nils Näsman
7
Kom ihåg ditt minne!
Vad ska jag göra när jag har börjat minnas
sämre? Är det normalt i min ålder att
glömma namn? Var får jag hjälp när jag är
orolig för min partners eller kanske mitt
eget minne?
Minnessjukdomarna ökar med stigande
ålder. Ju äldre vi blir desto mera ökar
risken att få en minnessjukdom.
Ordet demenssjukdom kan man säga är
synonymt med ordet minnessjukdom. Dvs.
om man har Alzheimers sjukdom
(vanligast förekommande) så är det en
form av demenssjukdom. Vaskulär
demens är en annan form av en
demenssjukdom. Vården av dessa 2 är
-
olika och därför är det viktigt att låta sig
undersökas för att man ska få rätt diagnos
och rätt vård. Det är en rättighet man har
att få veta vilken minnessjukdom man har!
Läs följande 3 ord och
lägg dem på minne:
Till en viss del kan man godkänna att
tankeförmågan är långsammare och att
det hör till ”normalt åldrande” att inte för
stunden komma på ett namn på en nära
släkting. Man springer ju inte heller lika
snabbt som när man var 20 år!
BOK, KORS, GLAS
Upprepa dem högt en
gång till för dig själv!
Alla glömmer någonting någon gång! Men
om vardagen gång på gång ”hakar upp sig”
p.g.a minnet är det skäl att låta det
undersökas.
Exempelvis:
om du inte kommer på namnet på en nära släkting inom ett par timmar
om du förlägger dina personliga ägodelar nästan dagligen, dvs. du hamnar att leta
efter nycklarna, glasögonen, plånboken nästan dagligen
om du glömmer avtalade möten upprepade gånger, t.ex läkartider, tandläkartider
om du måste fundera på vart du är på väg under bilkörning
om du inte minns hur du har kommit till en viss plats
om du har svårt att förstå t.ex vårdföreskrifter som du har fått, t.ex.
magtömningsföreskrifter inför röntgenundersökning av tarmen
om du har svårt att lära dig nya saker, mobiltelefonen, fjärrkontrollen. Minns du t.ex.
koden till ditt bankkort?
Vid en demenssjukdom är det
alltså inte enbart minnet som blir
sämre. Man har även en eller
flera av t.ex. följande symtom:
-
8
tal- /språkstörning
svårigheter att orientera sig till
platsen eller i tiden
svårigheter att klara dagliga
sysslor
personlighets- och/eller
beteendeförändring
Korsholmssenioren 1/2011
Första steget i en minnesutredning är att
göra en kartläggning av minnet, dvs. en
minnestest. Med ditt tillstånd intervjuas
även en nära anhörig som känner dig bra
och som vet hur du klarat dig tidigare vad
beträffar minnet. Om dessa två (testen och
intervjun) visar på avvikande resultat så går
vi vidare i minnesutredningen. Följande steg
är då blodprover samt ett besök hos
minnesläkare Stefan Strang som i sin tur tar
ställning till fortsättningen.
korsord, läs böcker och tidningar! Gör din
inköpslista men försök handla utan att titta
på den så får du minnesträning! Före
kassan kan du kontrollera dig själv och se
efter om du kommit ihåg allt. Delta i olika
spel, kortspel, Memory.
Om det visar sig att du har Alzheimers
sjukdom, som är den vanligast förekommande minnessjukdomen, så inleds
medicinering med s.k. ”bromsmedicin”. Vi
på minnespolikliniken kommer då att med
jämna mellanrum att vara i kontakt med dig
för att se hur du klarar vardagen.
Småningom kanske stödfunktioner måste
kopplas in för att du tryggare ska klarar dig
hemma. Vi diskuterar också med din
anhörige.
SLUTLIGEN…
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER:
Ät mångsidigt! Ha kontroll på ditt
kolesterolvärde och blodtryck eftersom det
har visat sig att även detta påverkar minnet!
Motion är aldrig fel och dessutom höjer det
humöret! Motionerar man utomhus får man
ju dessutom frisk luft och en och annan
solglimt! Kanske man träffar på någon
bekant. Motionen håller dessutom vikten
under kontroll!
Kom också ihåg att njuta! Skäm bort din
hjärna med vacker musik, trevligt sällskap,
vistelse i naturen. Tänk på alla positiva
saker i ditt liv!
En minnessjukdom är inget skamligt! Det är
en sjukdom bland många andra. Med rätt
medicinering och vård klarar du dig
självständigt i eget hem ännu längre än om
du nonchalerar sjukdomssymtomen och
inte låter dem undersökas.
I vårt vardagliga liv är det viktigt att få
uppleva glädjen av att lyckas med det vi
företar oss. En minnessjukdom kan oskött
leda till många misslyckanden och irritation.
Inte bara för en själv utan också för
anhöriga. Många som fått rätt medicin i god
tid har lyckliga efteråt kommit och tackat för
hjälpen. Även om sjukdomen, trots
medicinering, går sin stilla gång har
minnesmedicinerna ändå visat sig höja
livskvaliteten och självständighetsgraden.
Och visst vill vi, så länge som det bara är
möjligt, klara oss självständigt och göra
självständiga beslut!
Slutligen - utan att titta efter!
Vilka var de tre orden som du läste tidigare
i texten, lade på minnet och sen upprepade
högt för dig själv?
Med varmaste hälsningar!
Diana Rosenlöf
Äldrerådgivare i Korsholm
TA KONTAKT!
Om minnet bekymrar så tveka inte för att ta kontakt! Hjälpen finns
bakom ett telefonnummer:
Diana Rosenlöf / Äldrerådgivare i Korsholm tel.nr. 3277414. Säkrast
anträffbar kl. 8-9.
Eivor Österåker / Äldrerådgivare i Kvevlax (och Vörå) tel.nr. 3852327
kl. 8-9.
Hjärnan finns till för att användas! Lös
Korsholmssenioren 1/2011
9
Sång
Sång och
och spel,
spel, språk,
språk, släkter
släkter
N
är jag stiger in hos Grethel och
Per-Erik Beijar i Karperö, möts
jag av blommor. Hela väggen är
full av blommor. Det är Grethels
välkända akvareller som välkomnar
besökaren. Osökt kommer vi in på
hennes hobby.
- Jag började måla när jag var 60, säger
hon. Jag ville fylla tiden med något som
tillfredsställde mig. Dessutom är jag
ärftligt belastad.
Grethel har deltagit i flera målarkurser
och inspirerades även av Fritz
Jakobsson. Hennes utställningar kan
räknas i hundratal. Konstnärsådran finns
i släkten Österback från Voitby. En
kvinnlig släkting var teckningslärare och
farbrodern Runar Stigwall målade också.
Grethel lever i nuet och vill snabbt se
resultat. Då passar akvarellen bra.
Vatten och färg styr allt, bidrar till
helheten. Då Grethel målar befinner hon
sig i en annan värld och glömmer
vardagen runt omkring.
Vi känner också Grethel Beijar som en
uppburen sångerska.
- Jag har sjungit sedan jag var ett år.
Mamma tog mig med på marthamöten
och jag fick uppträda med visor.
Grethel och Per-Erik Beijar på väg till dotterns sommarställe.
väl. Per-Erik kunde då berätta om en
diktare och Grethel sjöng författarens
visor och sånger .
- Vi har gjort många lyckade författarprogram och litteraturaftnar.
Tonbildning lärde hon sig i Sverige med Per-Erik nämner diktare som Taube och
Madeleine Uggla och Ulla Moberg. Själv Almqvist.
har Grethel också undervisat i Per-Erik berättar att han verkade som
tonbildning, även i manskörer. Vid PF i
Vasa var hon timlärare i 12 år med
tonbildning för lärarstuderandena på
schemat. Också musik och rörelse stod
på programmet. Hon har varit solist i
Vasa kammarkör och i Psallite i
Korsholm. Numera sjunger hon i
SilverQuinns och Korsholms kyrkokör.
Många instrument spelar hon också och
nämner gitarr, cittra och dragspel. Vid 40
års ålder började hon ta lektioner i att
spela tvärflöjt. I dag spelar hon med i
Adelcrantz blåsgrupp i Korsholm.
- Kanske rösten tar slut någon gång. Då
är tvärflöjt ett gott alternativ till sången,
funderade hon för mer än fyrtio år sedan.
Men rösten håller än.
rektor för Kronoby folkhögskola i mitten
på 1950-talet. Efter det fick han tjänst
som lektor i modersmålet vid Vasa
svenska lyceum, en tjänst som han
innehade i tretton år tills han blev rektor
för skolan. År 1970 valdes han till
länsskolinspektör och avgick med
pension från den tjänsten år 1989.
Rytm och rörelse har också hört till
Grethels intressen. Hon studerade i
Sverige vid gymnastikfolkhögskolan i
Lillsved utanför Stockholm. Efter
hemkomsten blev hon ledare för VKG i
Vasa.
Paret Beijar har uppträtt i litterära
sammanhang och kompletterat varandra Grethels akvareller är välkända och omtyckta.
10
Korsholmssenioren 1/2011
… och skog
Vedarbete har för Per-Erik utgjort en motvikt till allt det bokliga.
På 1970-talet var han även med om att
starta PF i Vasa.
- Att få vara med och bygga upp pedagogiska fakulteten var en stimulerande
men ansvarsfull uppgift. Vi var ett team
som samarbetade bra. Arbetet var
krävande, eftersom det inte fanns några
färdiga modeller att gå efter.
Undervisningen av lärarstuderande gav
Per-Erik möjlighet att använda sin
utbildning på denna nivå. Han ser med
glädje tillbaka på sina sex år som t.f.
professor i modersmålets didaktik.
En annan lycklig tid som Per-Erik
speciellt minns är efterkrigstiden och
gemenskapen i ungdomsföreningen i
Karperö.
- Vi var mycket aktiva och sysslade med
gymnastik och idrott, musik och teater
inom föreningen.
Blåsmusiken har i Karperö långvariga
traditioner. Redan i början av 1900-talet
bildades den första hornseptetten, men
verksamheten låg periodvis nere.
Karperö hornseptett återuppstod tack
vare Per-Erik Beijar i början av 1940talet. Då utökades septetten med flera
blåsare i varierande ålder och man
uppträdde på många fester, bland annat
vid en sångfest i Gamla Vasa år 1943.
- Svårigheten var att få tag på
instrument. Endast några av de gamla
Korsholmssenioren 1/2011
fanns kvar. Noter fanns bevarade, vack- - Jag har fyra sådana här lådor, totalt ca
ert nedskrivna av J E Sandbacka, som 3000 ord, säger han anspråkslöst.
hade varit kapellmästare vid Lugaregementets musikkår.
Släktforskning är en annan av hans
I början av 1970-talet blev Per-Erik igen favoritsysselsättningar. Han har varit den
ledare för en hornorkester bestående av drivande kraften i utredningen Anna
elever från Karperö-Singsby skoldistrikt. Maria Mattsdotter Padas anor och
Per-Erik återkommer till tiden i ung- ättlingar. Nu är han sysselsatt med att
utreda Holm-släkten på mammas sida.
domsföreningen.
- Det var en rik tid, minns han.
- Men kroppen måste ju också få sitt,
Under studieåren var han även sekre- funderar Per-Erik och visar på fotot av
terare vid Vasa nation i Helsingfors. den ansenliga mängd ved han ännu för
Inom SÖU har han varit styrelsemedlem. några år sedan högg, körde hem,
Inom sitt ämne har Per-Erik fram- kapade och klöv.
gångsrikt sysslat med ortnamns- - Redan som 12-åring var jag med pappa
forskning. Hans pro gradu- avhandling och städade skogen. Intresset för
behandlade ortnamn i norra Korsholm. skogen har suttit i hela livet.
Många är de föredrag han hållit och
därigenom upplyst om företeelser som
Tillvaron är fylld av meningsfull aktivitet
gett upphov till namnen. Detta intresse
för detta seniorpar i Karperö, hon 81 år
lever kvar. Även dialekten ligger honom
gammal och han 85.
varmt om hjärtat. För några år sedan
ledde han en dialektkurs inom - Jag har inte målat min bästa tavla ännu,
vuxeninstitutet i Korsholm och del- säger Grethel.
tagarna samlade dialektord från området Och Per-Erik har med säkerhet inte
Karperö, Singsby, Jungsund och Koskö. skrivit ner alla ord i nejdens dialekt eller
Det synliga resultatet blev ett tryckt häfte hittat alla Holm-ättlingar.
omfattande ca 2300 ord. Per-Erik
plockar fram en låda fylld med
kartotekkort. På varje kort har han skrivit
Marlene Ehnström
ett dialektord med uttal och förklaringar.
11
D
TILL STOCKHOLM 8-9.02 2011
et var medlemmar i Kvevlaxnejdens pensionärsklubb,
Vips pensionärsförening i Vasa, Korsholms
pensionärsförening och Lappfjärds pensionärsklubb,
som steg in i Ingves buss för att göra en minikryssning med
m/s Isabella till Stockholm. Vädret var soligt och vi resenärer
väntade oss en trevlig kryssning.
Kaffepaus blev det i Lappfjärd. Vi kör vidare och anländer till
Raumo, där vi intar vår kvällsmåltid. Efter ca. 2 timmar är vi
framme i Åbo hamn. Vi stiger av bussen och söker oss till m/s
Isabella. Väl inkommen i fartyget söker var och en efter sin
hytt.
Kvällen för oss var fri att ströva omkring på båten. Vi gick upp
och såg på dansande veteraner, som tycktes njuta av
musiken och dansen. Vi satte oss ned njöt av färden. Snabbt
flöt kvällen förbi och det var dags att krypa till kojs. Vi låg och
lyssnade på bullrande isflak. Det blev i alla fall några timmars
sömn, innan väckningen kom.
Sedan vi avnjutit morgonfrukosten, så samlades vi alla för
samvaro på konferensdäck kl. 10,00 .
Vår reseledare Henrik ledde ett trevligt program tillsammans
med Stig Snickars med sitt dragspel och med Per-Erik Sabel
som drog i gång allsången och skötte om frågesporten. Bert
Bäck berättade om resor som gjorts. Det blev paus och vi njöt
av kaffe och frukt.
Efter pausen hade vi ännu en stund av gemenskap med sång
och frågesport.
Här citerar jag en liten dikt om vår vinter i nord:
Över vita vidder för vår farkost oss fram
Underbar och härlig är vår tid nu här i nord.
Vi får känna lycka och gemenskap med varandra.
Allt finns till, och är för oss uppgjord.
Mat och dryck smakar i goda vänners lag
12
Stig Snickars spelar och Per-Erik Sabel leder allsången
under minikryssningen till Stockholm den 8-9 februari
Klockan 15.00 var det middag i bufférestaurangen. Det fanns
mycket mat och god sådan. Vi fick själva servera oss . Vi
pratade och gladdes i varandras sällskap, medan vi njöt av
maten. Tiden gick fort i glatt sällskap.
Sedan gick vi och shoppade i fartygets market. Vi ställde oss
färdiga för ankomsten till Åbo hamn. Det blev stor trängsel,
när vi lämnade båten Isabella. Ingves buss stod redo vid
terminalen för att köra oss hem tillbaka. Busschauffören, som
var hem från Nykarleby, körde säkert och bra. Vi tyckte att
resan hem gick fort. Alla, som medverkat till en lyckad
kryssning, avtackades. Det var midnatt, när vi anlände till
Vasa. Trötta men lyckliga över resan och ett minne rikare
säger vi hej till alla.
Magdalena Sandström
Resenärerna sjunger allsång
Korsholmssenioren 1/2011
Helsinghörnans pensionärshem i sommarskrud
”
Spelmän från Korsholmsgillet spelar till allsången vid
Helsinghörnans sommarsamling den 28 juli 2010
Full fart på
Helsinghörnan
Att åldras är som att bestiga berg,
Man blir litet andfådd,
men man får mycket bättre utsikt.”
Ingrid Bergman
Retar du upp dig på ting,
som är så små,
så är du väl inte större än så”
Alf Henrikson
När dessa rader skrivs, har arbetet med att övergå till musik. Spelmän från både Bälgagillet och Korsholmsgillet
bergsvärme på pensionärshemmet inletts. En utförligare ställde upp gratis vid dessa tillfällen.
rapport om projektet kommer i nästa nummer av Korshol- Karkmo-Toby marthaförening kommer måndagen den 11 april
mssenioren.
att besöka Helsinghörnan och bjuda de boende på kaffe med
Verksamheten är annars ganska livig med dagcenterträffar hembakat och med små programinslag.
varje onsdag för de boende och för pensionärer från de olika Hemservicen och nattpatrullen har sitt hemviste i f.d. vaktmäsbyarna i området. Terapigruppen på pensionärshemmet tarbostaden. Närvårdarna hjälper pensionärerna med städarkommer samman varannan tisdag och arbetar med hobby- bete och den personliga hygienen. De utgör också en viktig
verksamhet, som leds av sysselsättningsledare Kerstin social kontakt. Ett samtal över en kopp kaffe kan ibland betyda
Dahlkar. En gång i månaden samlas deltagare i pensionär- mer än dammtorkning.
scirkeln, som vuxeninstitutet ordnar med olika föredragshål- Vid besök och vid samtal med de boende på pensionärshemlare och med sång och musik.
met säger de sig trivas med tillvaron och att allt fungerar till
Kökspersonalen består för tillfället av tre personer, varav en belåtenhet. De har funnit vardagsglädjen inom sig själva.
arbetar på heltid och två på deltid. I köket är det full rulle varje
förmiddag tills alla matlådor är färdiga för utkörning till
Siv Nordlund
pensionärerna runtom i bygden. En helautomatisk matförpackningsmaskin har nyligen inköpts för medel,
som Korsholms kommun beviljat köket.
Till Helsinghörnan har även ett nytt digitalpiano anskaffats. Det gamla höll ej stämningen längre.
Talkoarbete hölls senaste sommar, när
uteförrådet fick nytt tak. Det var skifteslagets pojkar Torbjörn Klemets, Håkan
Lall, Börje Storm, Mikael Nordlund och
Göran Enegren, som höll i arbetet. Sommaren 2009 rättade samma pojkar också på
talkoarbete till vägbelysnings-stolparna,
som på ett oroväckande sätt hade börjat
luta över vägen.
Sommarsamlingar har hållits två somrar i
följd för de boende och ortsbor samt med
inbjudna gäster från Jungsbo pensionärshem och Weikarshemmet. Deltagarna
bjöds förutom på kaffe med dopp även på
grillkorv. I programmet ingick sång och Inger Södersved vid pannor och kastruller i köket vid Helsinghörnan
Korsholmssenioren 2/2011
13
Dan Lillas spelar till allsången vid månadsträffen
den 23 febr. 2011
Göran Forsmark gjorde en monolog om “Mannen
från Malmberget” på Seniorpunkten den 31 mars
2011
Rose, Mona, Anna-Lisa, Göran, Elisabeth och Gunnel visar årets “nattmode” vid vårvinterfesten i
Helsingby
Lisen-Kullas-Nyman kåserar om livsglädje och medmänsklighet vid vårvinterfesten i Helsingby den 27
mars 2011
14
Gunnar Lindvall och Paul-Allan Pettersson tar oss
med på en resa på Transsibiriska järnvägen från
Moskva till Peking vid månadsträffen den 23 febr.
2011
Korsholmssenioren nr 1/2011
Korsholms pensionärsförening r.f. tackar varmt företag,
organisationer och privatpersoner, som sponsrat vår verksamhet
och bidragit till våra medlemmars trivsel under 2010.
Agrolink
Agromarket
Aktia Bank Helsingby
Aktia Bank, Smedsby
Aktia Bank Solf
Apoteket i Smedsby
Arkmedia
Blomsterhandel Fant
Blomsterhandel Florina
Body Shop
Clippo
Christinas Shop
Ecce Re Ab, Vöråpojken
Finska Foder
Fredrikas
Gröna Linjen, Saluhallen
Hotel Astor
Hotel Vallonia Garden
Klipphörnan
Knip Andreas Hembageri
K-Supermarket Piffi, Smedsby
Kvevlax Sparbank
Lilla Eden
Lisbeth Svarvars Damfrisering
Lokalförsäkring Vasabygden
Marander Maskinservice
Marlene Damfrisering
Masage Hörnan
Mias Design, Saluhallen
Nancys Style
Nigellas Blommor och Presenter
Det dignande vinstbordet från julfestlotteriet 2010
Panorama
Radio och TV Östman
Resaurang Söderfjärden
Riitan Herkku
Salong Adam & Eva
Seniorpunktens Café
Siv Britt Damfrisering
Solf Gräv & Schakt Ab
Solf Gästgivargård
Solf Rör Ab
Solf Service
Tähti Pyörä
Wasa Teater
Ålandsbanken
Helena Iilahti
Stig Landing
Alice och Dan Lillas
Siv Nordlund
Gunnel och Börje Paro
Gun-Britt Pörn
Else-Maj Sabel
Göta Skur
Lars-Erik Ståhl
pålitlig service
i 25 år
�����������������������������������������
��������������������
�����������������������
��������������������������
1 395 € �
299 €�
�����������
��������������
�����
�����������
��� �
���������
����
� ��� �
������������
�����������������
���������������
���������
������������������������������
��������������
������������
���������������
����������
����������������
������������
��� �
799 €
��� �
���������
���������������������������
������������
HB585
��������
795 €
������������
������������
���
��� �
����������
�����������������
�������������