1. No category

Korsholms senioren
Nr 2 Oktober 2013
Korsholms pensionärsförening r.f.
Många bilägare har
hittat till Tor-Eriks
bilskrotning i Torik
Årgång 7
I det här numret:
Ledaren……………………………....… 2
En hälsosysters bravader………….
I
över 50 år har Tor-Erik Smeds
handlat med bilar. Hans filosofi har varit:
- Om jag inte kan sälja en hel
bil, får jag sälja den i delar.
3
Kommande aktiviteter…………........... 4
Föreningens årsmöte………………… 5
Bilskrotningen i Torik…...………….
6-7
Orientering………….....…………... 8-10
Hjälpmedel i hemmet……….……. 11-13
Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb ..14-15
Känn ditt Korsholm..……………………16
Sommarfest på Helsinghörnan…….… 17
Sommarresa till Sverige och Norge.….18
Bildgalleri…………………..……..
19-20
Läs mera på sidorna 6-7
Hur var det att
orientera på 1950-talet?
A
nn-May Carlson-Wikström blickar tillbaka på sin långa karriär som tävlingssorienterare. Det hela började redan 1952
i skogarna i Solf. Mycket har hänt under åren när det gäller banläggning, kartor och kompasser. Alvar Lithén som började
orientera redan på 1930-talet bidrar med synpunkter på orienteringssportens utveckling i bygden.På bilden kan man se Ann-May
som nykorad finländsk mästare i budkavle i Orimattila 1974 tillsammans med Svea Nojonen (Ahlskog) och Saga Pått (Berts).
Läs mera på sidorna 8-10
Kommande aktiviteter bland annat:
Korsholms pensionärsförening
Månadsträff med Mikael Gädda….……….17.10.
SPF Österbotten:
Pidroturnering i Oravais……………… november
Månadsträff med Britt-Louise Granö…….. 20.11.
Resa till Spanska solkusten………3.1.-15.2.2014
Julfest på Karperö UF…..………………… 13.12.
Julgröt på Seniorpunkten…………………..20.12.
Förbundet SPF
Teaterresa till Stockholm…………… 29.11.-1.12.
Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb………. sid.14
Jul på Lehmiranta
Ledare
Att leva
i tiden...
Monica Sirén-Aura
S
om nyvald ordförande för Korsholms Pensionärsförening öppnade sig en ny dimension i mitt värv.
Är väldigt glad över all den vänlighet som jag redan
fått erfara och skall göra mitt bästa för att uppfylla
mitt uppdrag. Det samhälle vi idag lever i är mycket turbulent, stora förändringar är på gång och ingen vet egentligen
vart vi är på väg. Kommunerna skall utreda om sammanslagningar ger mervärde eller inte. Social-och hälsovården
står inför stora strukturella förändringar, där förslagen är fler
och fler allt eftersom tiden går. Vi skall tro att något beslut i
frågan kommer i mitten på oktober. Hälsovården är ju väldigt viktig för oss alla, att den fungerar då vi behöver den
och att den är på rimligt avstånd. Frågorna är fler än svaren
för tilfället.
Hade förmånen att deltaga i förbundets inspirationsdag på
Seniorpunkten i slutet av augusti och kunde konstatera att
förbundet är mycket aktivt i intressebevakningen i frågor
som berör pensionärernas vardag. Det var roligt att höra.
Det gäller för alla att aktivt ta tag i frågor som direkt berör, gammal som ung. På det sättet får vi ett samhälle som
fungerar på bästa möjliga sätt.
Som jag sade i början är jag ännu novis i mitt uppdrag och
har mycket att lära av er alla. Ser positivt på morgondagen
och tror bestämt att hjälper vi varandra når vi bästa resultat. Nu just bekantar jag mig med våra äldreboenden runt
i Korsholm och slås av den entusiasm direktioner arbetar
med för att de som bor skall ha det gott. Det jobb som man
gör frivilligt och för att hjälpa andra är imponerande och för
det skall alla ha ett erkännande.
Ser fram emot att träffa er i olika sammanhang och tag gärna kontakt med mig.
Med vänliga hälsningar,
Monica Sirén-Aura
Ordförande Korsholms pensionärsförening r.f.
Korsholmssenioren
Redaktionsgruppen för utgivningen av Korsholmssenioren består av:
Monica Sirén-Aura, ordförande och ansvarig utgivare
Emmavägen 11, 65610 Korsholm
Tfn 0440 256 101, e-post [email protected]
Henrik Svarfvar, ordförande för aktivitetskommittén
Mottatået 59, 65460 Tölby
Tfn 050 69341, e-post [email protected]
Börje Paro, sammankallare
Tölby-Vikbyvägen 22, 65480 Vikby
Tfn 050 339 3016, e-post [email protected]
Marlene Ehnström, medlem i redaktionsgruppen
Vallavägen 7, 65630 Karperö
Tfn 050 543 0574, e-post [email protected]
Håkan Wikberg, medlem i redaktionsgruppen
Auroravägen 20, 65610 Korsholm
Tfn 050 313 8158, e-post [email protected]
Alf Norrgård, medlem i redaktionsgruppen
Lamaslotvägen 8, 66540 Petsmo
Tfn 0500 161 240, e-post [email protected]
Fredrik Björk, webbmaster
Brobackvägen 53, 65520 Helsingby
Tfn 0500 225 907, e-post [email protected]
Detta nummer har sponsrats av Aktiastiftelsen i Korsholm.
www.korsholm.spfpension.fi
Text-och bildbidrag till nästa nummer av Korsholmssenioren
kan inlämnas före den 15 mars 2014 till redaktionsgruppen.
Foto Börje Paro om inget annat nämns. Ombrytning och tryck: Upc Print
2
Korsholmssenioren
Ann-Charlotte Willför från Tölby var en av pristagarna i SPF:s region Österbottens skrivtävling.
Korsholmssenioren har fått tillstånd att publicera hennes text.
Ur minnenas värld
En hälsosysters bravader
M
in första tjänst som hälsosyster fick jag som nyutexSmåningom började det skymma. Jag såg flera bilar som
aminerad år 1969, i Kvevlax. På den tiden var Kvev- körde på isen och tänkte att bara det blir litet mörkare komlax en självständig kommun med egen hälso- och mer de att se när jag blinkar med lamporna och förstå att
sjukvårdsservice. I kommunen fanns en barnmorska och här är någon som behöver hjälp.
en hälsosyster. En av Korsholms två kommunalläkare höll
Det blev långtråkigt att sitta i bilen, så jag tänkte göra
mottagning där ett visst antal dagar i månaden. På den här ännu ett försök att själv komma loss. Beslutsamt bröt jag
tiden var både lördagar och helgaftnar arbetsdagar.
grankvistar som jag packade under och framför däcken och
Till Kvevlax hörde också Köklot, som då var en ö utan startade sedan mycket, mycket försiktigt bilen. Jag var så
vägförbindelse. På Köklot fanns en skola och en butik. Som försiktig att motorn slocknade! När jag försökte starta igen
hälsosyster besökte jag Köklot för att väga,
hördes knappt ett endaste ljud från motorn. Det extra
mäta och vaccinera skolbarnen, men
värmeaggregatet som jag njutit av, hade förbrukat
också för att göra hembesök hos sjuka
all el i ackumulatorn.
personer, eller för att mäta blodtryck
-Vad gör jag nu, när jag inte kan blinka med
och liknande. Jag liftade till Köklot
lamporna och uppmärksamgöra andra
antingen med postiljonen eller
bilister på isen om min nöd? Dessutom
handelsmannen när de hämblev bilen hastigt isande kall. Jag beslöt
tade sina leveranser och varor
att det enda jag kunde göra i den här simed båt.
tuationen var att försöka ta mig tillbaka
Första vintern jag arbetade
till Petsmo.
i Kvevlax fick jag ett telefonBredvid mig på bilsätet låg min fina
samtal på trettondagsaftohälsosysterväska, som innehöll både
nen från Köklot. Det var en
mediciner, instrument och förkläden.
kvinna som kände sig litet
I bilen fanns en filt som jag klippte i
trött och svag och ville få
två delar. Med förklädesbandens hjälp
blodtrycket mätt. Jag lovade
band jag delarna runt mina fötter och
komma, men var osäker på
ben. I bilen fanns också två sittskydd av
hur jag skulle hitta. Jag hade
teddytyg. Det ena tygstycket band jag
bara åkt till Köklot med båt någpå ryggen och det andra om magen. Så
ra gånger tidigare. Det här året
rustad började jag vandra mot Petsmo. Jag
kom vintern tidigt och det var möjhoppades att jag skulle hinna dit innan någon
Ann-Charlotte Willför
ligt att köra med bil på isen.
meddelat radion och ”Österbottnisk Journal”
- Det är bara att följa spåret på isen, så
att hälsosystern i Kvevlax försvunnit på Köklotkommer du nog rätt, sade man åt mig.
isarna. Jag förstod att man letade efter mig, då flera
Väl ute vid stranden i Petsmo följde jag spåret på
bilar körde åt olika håll på isen. När jag just nådde stranden
isen, men bara efter några hundra meter från stranden de- i Petsmo, kom en bil. Jag försökte göra mig osynlig, för inte
lade sig spåret åt flera håll. Jag valde det spår jag tyckte att ville jag bli hittad i min mundering så nära land. Jag vek av
vi kört med båt. Det visade sig vara fel.
från bilspåren, men bilen stannade och man ropade på mig,
Jag kom in i en vik och förstod att jag kört fel, varpå jag så jag fick lov att ge mig till känna.
försökte svänga bilen. Snö hade drivit in i viken och bilen,
Männen som hittade mig berättade, att det var fullt pådrag
en gammal Mercedes, var ingen bra ”snöbil”. Jag fastnade
och man befarade att jag kört genom isen. Min man deltog i
i snödrivan! Däcken bara slirade tomt och rörde sig varken
spaningarna efter mig och berättade hur hemskt det kändes
framåt eller bakåt. Det var minus 25 grader och den tidens
när det lastades draggningsutrustning i bilarna.
hälsosysterklädsel var inte ämnad till att färdas ute på isar
och till fots. Jag beslöt mig för att sitta i bilen, som var både Nå, allt slutade gott och väl. Jag kom hem välbehållen och
varm och skön med ett extra värmeaggregat dessutom. Jag kvinnan som mådde dåligt på Köklot, hade inga behov av
tänkte att det säkert är fler än jag som rör sig på isen, så blodtrycksmätning efter att hon hörde att jag var välbehålnog kommer någon att upptäcka mig och hjälpa mig att len.
komma loss.Jag mådde bra i bilen, lyssnade på radion Följande vecka fick hon sitt blodtryck mätt och då körde jag
och skrev arbetsrapporter. Efter en stund kom två män ski- efter handelsmannen till Köklot.
dande emot mig. Jag steg ur bilen och viftade åt dem att
de skulle komma. Männen gjorde en helsväng och skidade
Ann-Charlotte Willför
bort. Kanske såg jag farlig ut?
Korsholmssenioren
3
KOMMANDE AKTIVITETER I FÖRENINGEN - REGIONEN - FÖRBUNDET
Inbjudan till
pensionärsföreningens
aktiviteter
⃰ Under hösten och förvintern inbjuds alla medlemmar att delta i allt som
Korsholmsföreningen, SPF Österbotten och förbundet ordnar.
Korsholms pensionärsförening
-
Månadsträff 17 oktober kl. 13.00 på Seniorpunkten
Hälsovårdsdirektör Mikael Gädda informerar om nya Korsholms sjukhus,
Dan Lillas underhåller med dragspel
-
Månadsträff 20 november kl. 13.00 på Seniorpunkten
Britt-Louise Granö berättar om en resa till Armenien.
-
Julfest 13 december kl. 17.00 på Karperö uf med Kjell Herberts som festtalare.
Smedarna sköter musiken och julmiddag serveras.
-
Julgröt 20.12 kl. 12.00 på Seniorpunkten. Kort program och trevlig samvaro
i julens tecken.
-
Revyresa till Pörtom i månadsskiftet januari – februari 2014.
SPF Österbotten
-
-
Pidroturnering i slutet av november i Oravais. Intresserade spelare kan
anmäla intresse till den egna föreningen.
Resa till Almunecar på Spanska solkusten 31.1 – 15.2 2014. Flyg från Helsingfors med anslutning från Österbotten. Halvpension och några utflykter
ingår i priset från Helsingfors om 1100 €. Anmälan till SPF:s kansli i Vasa.
SPF Förbundet
-
-
Teaterresa till Stockholm 29.11 – 1.12 med ”Spök” på Cirkus.
Fira jul på Eläkeliittos kursgård Lehmiranta med andra från SPF.
⃰ Följ med annonseringen i God Tid, i Vbl:s spalt för föreningar och på SPF:s hemsidor.
4
Henrik Svarfvar
Korsholmssenioren
Korsholms pensionärsförenings styrelse och övriga funktionärer 2013
Föreningens årsmöte
Korsholms pensionärsförening r.f. Mustasaaren eläkeläisyhdistys r.y. höll sitt årsmöte 28.5.2013 på Seniorpunkten i Smedsby. Årsmötet behandlade ärenden uppräknade
i stadgarna, 12 §, särskilt val av styrelsemedlemmar och
funktionärer för verksamhetsåret 2013.
Stig Landing som lett föreningen i dryga sju år hade bett om
att få stiga åt sidan.
Valberedningen hade hittat en ny ordförandekandidat. Den
som lovat lotsa föreningen vidare är Monica Sirén-Aura, som
av årsmötet enhälligt valdes till ny ordförande för år 2013.
Styrelsen 2013
Ordförande är som ovan antecknats Monica Sirén-Aura
Styrelsen höll omedelbart efter årsmötet sitt konstituerande
möte och valde viceordförande och sekreterare.
Fransholm Olle viceordförande
Backlund Per-Erik sekreterare
Övriga styrelsemedlemmar
Berts Johan-Erik, Svarfvar Carita, Örn Gunnel, Iilahti Helena, Swanljung Rosie-Marie, Rosbäck Inga-Britt och Mäkinen Gunhild.
Ersättare. Bonn Stig, Nygård Nils och Håkans Stefan, til�lika direktionsordförande för respektive pensionärshem, och
Åkersten Agneta.
Kassör. Styrelsen valde enhälligt Paro Börje till kassör.
Stig Landing överräcker klubban till sin efterträdare Monica Sirén-Aura vid årsmötet den 25 maj 2013.
Pensionärshemmens direktioner.
Helsinghörnan. Nygård Nils ordförande, medlemmar Holm
Jörgen, Nordlund Siv och Swanljung Rosie-Marie.
Ersättare Ek Sigel och Södergård Birgitta.
Weikarshemmet. Bonn Stig ordförande, medlemmar Martola Jan-Erik, Berg Birgit och Pått Anna-Lisa.
Ersättare Smeds Saimi.
Jungsborg. Håkans Stefan ordförande, medlemmar Lund
Britta, Renkonen John-Ingmar och Örn Gunnel.
Ersättare Loo Lars, Smedman Marita och Hedman Lars.
Fest- och aktivitetskommittén. Svarfvar Henrik ordförande, medlemmar Lillas Dan, Båtman Tor-Erik, Willför AnnCharlotte, Pått Kaj-Erik, Pörn Gun-Britt, Ehnström Marlene,
Wikberg Helena, Sabel Elsie-Maj och Skur Göta.
Revisor. Edberg Ann-Britt
Verksamhetsgranskare. Ingo Henrik
Ersättare. Hämäläinen Yngve och Ståhl Per-Olof.
Den avgående ordföranden Stig Landing avtackas av Valberedningsutskottet. Smeds Folke sammankallare,
föreningens sekreterare Per-Erik Backlund vid styrelse- medlemmar Härtull Siv, Holm Klas-Erik, Ståhl Per-Olof och
mötet den 28 maj 2013.
Swanljung Rosie-Marie.
Korsholmssenioren
5
Intresset för bilar gjorde Tor - E
Säg namnet ”Smedsin” och de flesta äldre bilburna vet vem
du talar om. Hos Tor-Erik Smeds har man hittat det mesta
inom reservdelsbranschen. Han har satt bydelen ”Torik” i
Veikars på Finlands karta.
Nu är både Tor-Erik och hustrun Saimi
pensionärer. Sedan tre år tillbaka bor
de i centrum av Kvevlax. Vi sitter i deras trevliga lägenhet och samtalar om
hur det började och hur det fortsatte.
De berättar att sonen har tagit över
verksamheten i ”Torik”. Företaget är
numera ett aktiebolag: Bilskrotning
Smeds Ab.
Intresset blev till yrke
Som 25-åring började Tor-Erik Smeds
handla med bilar, både nya och litet
använda. Det var hans stora intresse
för motorfordon som ledde in honom
på den banan. Verksamheten började
alltså 1960 och växte undan för undan till vad den är i dag.
- Det kom av sig självt. Om jag inte
kunde sälja hela bilen, sålde jag den
i delar. Bildäck var alltid en efterfrågad vara och motorerna köptes för att
användas i bland annat båtar. Mate-
rial till stockvinschar hittade man lätt
bland de gamla bilarna.
Det var i början stor efterfrågan på
axlar från begagnade bilar. De användes till olika slag av kärror inom
jordbruket. På 1960- och 70-talen
tillverkade bönderna s.k. störborrar,
som gjorde arbetet på höängarna litet
lättare. Man behövde inte stöta ner
störarna för hand, utan tog mekaniken till hjälp.
Tor-Erik berättar att man först annonserade i tidningar. Så småningom
började ryktet om stället gå från man
till man. Kunder hos ”Smedsin” har
varit allt från enskilda fordonsägare till
firmor och bilverkstäder. Turister, till
exempel från Estland, har ibland hittat
till Veikars.
God arbetsgivare i byn
Med yrkesskolan har bilskrotningen
Tor-Erik och Saimi Smeds bor som pensi onär
etablerat god kontakt. Skolans elever
på bilsidan ville gärna komma på prao
till ”Torik”. Det var för det mesta verkligt intresserade pojkar som skötte
Tor-Erik Smeds har i sin ägo en verklig raritet − en Oldsmobile av årsmodell 1927. Bilen härstammar från Solf.
6
Korsholmssenioren
- Erik Smeds till företagare
som övningsmaterial då man tränat på
att skära sönder en bil för att få ut en
skadad person.
Kultur av bilskrotet
På Konstens natt i Vasa har besökarna kunnat betrakta stora paket med
hoppressade bilar, 2-3 stycken i varje
paket. Åskådarnas fantasi sattes i rörelse av plåtmassorna och var och en
fick bilda sig egna föreställningar.
- Vi har blivit filmade av Finlands teve.
Programmet har sänts ett par gånger.
Kanske någon av läsarna har sett det?
säger Saimi.
ensi onärer i Kvevlax.
Dubbelarbetande företagare
Vid sidan om bilskrotningen har familjen även skött ett stort jordbruk. Det
blev mycket arbete och få lediga stunder. Man arbetade nästan 24 timmar
i dygnet. Några fasta öppethållningstider var det inte tal om. Kunderna kom
ofta på kvällen efter att de slutat sitt
arbete.
- Semester har vi ytterst sällan kunnat
tänka på. Men jag har inte haft några
egentliga nervsammanbrott. Och för
det mesta har jag träffat ärliga människor som det varit lätt att ha kontakt och
samarbeta med.
Till sin hjälp har Tor-Erik haft frun Saimi, som alltid har ställt upp.
- När jag for till stan, måste jag först till
Autola, yrkesskolan och liknande ställen. Först efter det kunde jag uträtta
mina egna ärenden, minns hon.
Även Saimi har jobbat inom bilvärlden,
som skoltaxichaufför i 17 år. I detta
sammanhang kan nämnas att hon nu
sitter som medlem i direktionen för
Veikars pensionärshem.
Makarna Smeds känner sig i dag
nöjda med livet.
- Det har gått bra, fastän det varit ett
kämpande många gånger säger de
båda.
Marlene Ehnström
sig bra. Någon flicka har man också
haft på praktik. Smeds bilskrotning har
under lång tid kunnat erbjuda arbete
även åt byns pojkar. Många av ungdomarna har fått sina första jobb bland
bildelarna.
Våren och sommaren var högsäsong,
vintern lugnare. Det säger sig självt att
det inte är så lätt att ta loss fastfrusna
bildelar i sträng kyla. Stora översvämningar har flera gånger ställt till problem. Paret Smeds minns speciellt
året 1983, då bilarna stod under vatten
och däcken flöt omkring ute på fälten.
Då var det inte enkelt att ta hand om
allt som fanns på gården.
Tor-Erik Smeds använde aldrig datorer under sin tid som företagare. Men
han hade ändå god överblick över sina
varor och visste vad som fanns att tillgå. Återvinningsföretaget Kuusakoski
hämtar regelbundet överblivet skrot
och forslar bort det. Flera år skedde
transporterna nattetid per järnväg.
Närheten till järnvägen var ett plus i
sammanhanget.
Med brandkåren och polisen har bilskrotningen haft gott samarbete. De
skrotade bilarna har varit ypperliga
Korsholmssenioren
På 1980-talet ställde stora översvämningar till problem för bilskrotningen.
7
Orienteringssporten på 19 4
D
en rikssvenska idrottsmannen och sportjournalisten
Gösta Holmér införde orientering som tävlingssport i
Finland år1923, alltså för 90
år sedan nu i höst. Tävlingar anordnades på 1920-och 30-talet både av enskilda föreningar och av skyddskårerna. Hösten 1937 hölls bland annat en
stor firma-orientering i Vasa med 225
deltagare. Det blev början till bolagsorienteringarna, som länge arrangerades i Vasatrakten. Den organiserade
orienteringen skedde till en början
inom Svenska Finlands Idrottsförbund och det första SFI-mästerskapet
hölls 1934. År 1945 bildades Finlands
Svenska Orienteringsförbund. De första FSO-mästerskapen hölls hösten
1945 i Sibbo. Nio femmaiter deltog
första gången i FSOM i Pargas hösten 1948 medan sex solforienterare
var med första gången i Snappertuna
1950. Solf IK hade tagit orienteringen
med på programmet hösten 1937 och
8
IF Femman någon gång på 40-talet.
Alvar Lithén, f.1925, började orientera tillsammans med kamrater i Singsby redan på 1930-talet på ”heimlaga”
kartor. Han fortsatte in på 50-talet men
tog paus tills Skärmträffarna började
anordnas 1980. Han har deltagit aktivt
i dessa arrangemang fram till senaste
år. När vi sitter och samtalar är vi båda
ivriga att visa våra samlingar av gamla
program och kartor.
Själv kan jag se tillbaka på 60 aktiva
år som tävlingsorienterare utan längre
uppehåll. Orientering är för mig som
en drog jag inte blir fri från. Varje gång
man startar är man fylld av förväntan,
ska jag lyckas hitta kontrollerna utan
större misstag idag. Numera som oldgirl är det dock den sociala samvaron
som är viktigast. Inom orienteringssporten är vi alla som en stor familj
från barnorienterare till 90-åringar. Vi
hejar på varandra, vi diskuterar vägval och vi trivs tillsammans. Det gäl-
ler sällan sekundstrider i min klass,
varför jag också kan njuta av naturen.
Jag kan betrakta utsikten från berget,
där kontrollen är belägen eller njuta av
stillheten vid den lilla tjärnen, vid vars
rand jag just hittat min kontroll.
Det anordnades få orienteringstävlingar på 1940- och 50-talet. Främst
var det distriktstävlingar och distriktsmästerskap. Nuvarande Österbottens
Idrottsdistrikt var fram till 1956 indelat
i tre distrikt, Norra Österbottens, Vasa
och Södra Österbottens Idrottsdistrikt.
Varje höst anordnades distriktskamp
mellan de tre.
Ännu på 1950-talet hade få personer
egna bilar. Till träningar och tävlingar
cyklade man ofta men om avstånden
var längre åkte man på ett lastbilsflak.
Till distriktskamp och förbundsmästerskap kunde föreningarna satsa på en
gemensam busstransport.
Tävlingsplatsen hölls hemlig in i det
sista. Man samlades på en i inbjudan
Korsholmssenioren
9 40- och 1950-talet
bestämd plats vid ett bestämt klockslag och därifrån åkte alla samtidigt till
tävlingsplatsen. Ibland startade man
på en plats och kom i mål långt därifrån, varför persedlarna skulle transporteras. Det var möjligt eftersom få
tävlande kom med egna bilar.
Tävlingarna hölls alltid på en söndag. För att få inleda dem under kyrktid inleddes de med en fältandakt. När
t.ex.Solf IK höll FSOM-budkavle år
1956 höll prosten Birger Geber fältandakt och man sjöng psalmen ”O Jesus
styr min vandring så..”
Vid FSOM i Pargas år 1948 var klasserna för manliga deltagare sju till antalet. För de kvinnliga deltagarna fanns
bara en klass. Yngsta pojkklassen var
för 16-17-åringar och den hade inte
mästerskapsstatus. Som jämförelse
kan nämnas att i årets förbundsmästerskap fanns 19 klasser för manliga
deltagare och 18 klasser för kvinnliga.
Diskrimineringen av unga flickor fortsatte ända till medlet av 1950-talet. Då
Korsholmssenioren
fick flickor under 18 år en egen klass.
Vid mitt första DM 1953 och FSOM
på Åland 1954 måste jag alltså delta
i damklassen trots att jag var bara 1516 år. Då jag började delta i tävlingar
var vi inom Vasa distriktet bara tre
deltagare i damklassen, Etel Gädda,
Inga-Lill Forsblom och så jag. Då och
då gästspelade några flickor i min ålder men de försvann snabbt igen.
Genom införandet av RR- och TRbanor för de yngsta har barnen på ett
naturligt sätt fått egna klasser, vilket
är mycket positivt. Intresse väcks och
håller kanske i sig, om de börjar innan
tonåren, då andra intressen kommit
med i bilden. Med snitslade ruttbanor
för de yngsta orienterarna är det idag
inte ovanligt att se 3-4-åringar med på
träningarna. Däremot har vi kvinnor
igen under de senaste årtiondena fått
kämpa för egna klasser och nu har det
gällt klasser för old-girls.
När Alvar började orientera var det
på en rysk karta i skala 1:42 000 eller
1:21 000. När jag började år 1952 var
kartorna fortfarande svart-vita, otydliga sockenblad med alla rår inritade.
Skalan var då oftast 1:20 eller 1:30
000. Solf IK lät redan år 1951 göra
en ny karta baserad på flygfotografier. Det leddde till många tävlingsarrangemang och jag fick assistera min
pappa John med banläggning. Det
kan också nämnas att IK Hellas anordnade FSOM på denna karta 1952.
Att man förr i tiden började orientera
först i tonåren har sina orsaker. Dagens
orientering innebär främst kartläsning.
Det var omöjligt i orienteringens barndom. Kontrollerna fanns visserligen
på stora föremål men de var få och
sträckorna mellan dem var ofta kilometerlånga. Endast stora terrängföremål var inritade på kartan. Man var
helt beroende av att gå kompass och
helst skulle man också räkna steg
för att ha en aning om hur långt man
kommit. Det krävdes en viss mognad
Fortsätter på sid 10.
9
Fortsättning från sid 9.
för att använda den tidens klumpiga
armékompass och ännu svårare var
det att koncentrera sig på stegräkning.
Hur skulle man minnas hur många
parsteg man hade? Jo, en möjlighet
var, att för varje hundra meter plocka
upp en sticka i handen. Med handen
full av trästickor, kanske 10-15, kom
man så fram till kontrollpunkten. Man
stämplade, tog ny riktning, mätte avståndet och sprang iväg samlande på
nya stickor. Kartfodralet var stort och
styvt. Det fanns inga tunna plastpåsar
då ännu. Pappa John gjorde en stegräknare till mig i form av ett band på
fodralet med gummibitar. När jag hade
räknat 50 parsteg, alltså lunkat 100
meter, förde jag en gummibit från en
sida till den andra. På modernare kompasser fanns en stegräknare. Nuförtiden med detaljrika kartor är behovet
inte så stort av dylika.
Länge måste vi själva rita in banorna på kartan också i större tävlingar.
Det skedde ännu vid FSOM i Esbo
år 1960. En felinritad kontroll och dagen var förstörd. Kanske efter en del
irrande kunde man ha turen att ändå
ramla över den. Det är stor skillnad att
orientera på en detaljrik karta där 1 cm
motsvarar 100 meter i stället för 300 m
på en nästan vit karta med en del svarta plumpar. Å andra sidan kan också
för många detaljer göra kartläsningen
långsam, om man lärt sig orientera enligt gamla metoder. Kontrollangivelser
fanns ju inte och inte heller koder som
nuförtiden. Antalet kontroller i skogen
var dock så få, att risken för felstämpling var liten. Det som kunde försvåra
situationen var, att vissa banläggare
hade egna ideer om kontrollens placering. Om den var inritad i åkerkanten,
placerade han skärmen en bit in i skogen bakom.
I större tävlingar var kontrollerna
bemannade. Det satt alltså en eller
två personer vid kontrollskärmen och
skrev en siffra, bokstav eller gjorde
en färgklick på tävlingskortet. En pratstund med kontrollpersonalen var inte
alls ovanlig. Länge användes kontrollkort, som vid regnväder eller om man
stått på huvudet i ett kärr, kunde vara
dyblöta och mycket svåra att tolka.
Dagens stämpling med emit har varit
revolutionerande för både deltagare
men främst för tävlingsfunktionärerna.
På 1950-och 1960-talet ordnades
många läger för ungdomar både av distrikt och förbund. Det gav den viktiga
10
Några deltagare från IF Femman vid FSOM i Pargas 1948. Bakre raden från
vänster: Anders Ståhl, Hjalmar Hannus, Robert Vasberg, Paul Sabel och
Oskar Sundvik. Främre raden från vänster: Klas Sundholm, Paul Strandberg, Helge Dahl och Alvar Lithén.
I början av 1950-talet åkte man på lastbilsflak till DM. På bilden finns bl.a.
följande orienterare från Solf: John Carlson, Lennart Svennbäck, Arne
Sjöberg, Runar och Karl Englund, Bruno Vestlund, Birger och Lars Kvist
samt Janne Majors.
teknikträning, som föreningen kanske
inte klarade av att ge. Det var dagar
av lek, sång och samvaro med likasinnade. Det ledde till livslångt kamratskap mellan ungdomar från hela
Svensk-Finland. Själv minns jag med
glädje åtta storläger på Solvalla och
som damledare vid ungdomsläger vid
Granvik invalidhem, vid Kvevlax slöjdskola och vid Norrvalla. Vid alla de sistnämnda var Sigurd Lillandt lägerchef.
Det har skett stora förändringar inom
orienteringssporten och de flesta är
positiva. Några synpunkter på det som
var bättre förr har att göra med färre
deltagare och bilar. Inga långa vandringar från parkering till tävlingsplats.
Alla kom samtidigt och alla var med till
tävlingens slut och deltog i prisutdelningen. Det blev alltså mera samvaro.
Och det var inte ovanligt att man efter
tävlingen kunde bada i en liten gårdsbastu, ja t.o.m. i en äkta rökbastu.
Som sagt, mycket har förändrats
inom orienteringssporten under de senaste 60 åren. Det har varit en utmaning att försöka hänga med, då dagens
orientering i alla avseenden är annorlunda än vad jag upplevde år 1952, då
jag inledde min orienteringskarriär.
Ann-May Carlson-Wikström
Källor: Samtal med Alvar Lithen, bilder ur Ann-Mays privata bildarkiv.
Korsholmssenioren
Hjälpmedel i hemmet
Minna Östman, ergoterapeut vid Korsholms HVC
H
jälpmedel är ämnade att främja eller upprätthålla självständighet och deltagande i vardagliga aktiviteter. Hjälpmedel kan
behövas då en persons funktionsförmåga blivit nedsatt, t.ex. till följd av
sjukdom, skada eller efter en operation. Ytterligare en vanlig orsak till att
ett hjälpmedelsbehov uppstår är naturligt åldrande. Många äldre märker
att musklerna blir svagare, balansen
sämre och kroppen stelare.
righeter kan underlättas med olika
hjälpmedel. Användande av hjälpmedel kan också bidra till att spara krafter, underlätta för anhöriga, minska
behov av tjänster utifrån och göra det
möjligt att bo hemma längre.
Det är kommunerna och sjukvårdsdistrikten som har huvudansvaret
för att hjälpmedelstjänster ordnas.
Hälsovården står för grundservicen,
medan specialsjukvården står för
mera avancerade hjälpmedel. I Korsholm finns hjälpmedelsutlåningen
vid huvudhälsocentralen i Smedsby.
De hjälpmedel som lånas ut där är
så kallade bashjälpmedel. Är man i
Minna Östman
behov av ett mera avancerat hjälpmedel, t.ex. en elrullstol, är det till
centralsjukhusets hjälpmedelscentral
man ska vända sig. I dylika fall behövs läkarremiss.
Då kan det till exempel bli svårare att
Till de bashjälpmedel som finns att
gå, resa sig upp från stolar, komma
låna från hälsovårdscentralen hör
sig i och ur sängen, sköta personlig
följande:
hygien eller att klä på sig. Dylika svå- Förflyttningshjälpmedel: promenadkäppar, kryckor, rollatorer och rullstolar.
- Hjälpmedel för personlig hygien: duschstolar, wc-förhöjningar, fristående wc-förhöjningar, stickbäcken.
- Påklädningshjälpmedel:
strumppådragare, griptänger.
- Hjälpmedel till bostaden: förhöjningsklossar, förhöjningsdynor, uppresningsstöd till sängen, stödhandtag.
För att få låna bashjälpmedel
krävs det att någon inom hälso- och sjukvårdens personal
konstaterat att man har en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning som orsakar ett behov
av hjälpmedel. Ofta är det den
som ansvarar för hjälpmedelsutlåningen som konstaterar att
man är berättigad till att låna
hjälpmedel. Det går således bra
att komma direkt till utlåningen
Duschstol, fristående wc-förhöjning, stödhandtag och wc-förhöjning. Vanliga och berätta vilka svårigheter
wc-förhöjningar spänns fast på wc-stolen, medan en fristående wc-förhöjning man upplever varefter man tillkan placeras ovanpå wc-stolen eller i något annat rum i bostaden. Vid svårighe- sammans provar ut ett lämpligt
ter att stå och duscha kan man låna en duschpall. Stödhandtag kan vara till nytta hjälpmedel. Hjälpmedlen lånas
om man någonstans i bostaden har behov av extra stöd att hålla i för att kunna ut som långtidslån eller för en
röra sig tryggt.
Fortsätter på sid 12.
Korsholmssenioren
11
Hjälpmedel i hemmet • Hjälpmedel i hemmet • H
Fortsättning från sid 11.
Exempel på förflyttningshjälpmedel; rollator, rullstol, kryckor och promenadkäpp. Vid gångsvårigheter eller nedsatt balans ger en käpp eller kryckor ett lätt
stöd, medan en rollator ger mera stöd. Rullstolar lånas ut om gångförmågan är
kraftigt nedsatt eller saknas helt.
Om man till följd av nedsatt benstyrka eller smärtor i benen har svårigheter att
resa sig upp från säng, soffa eller stol underlättar det om man höjer upp dessa.
På bilden ses en modell av förhöjningsklossar som placerats under en säng.
Vid sängen har det också fästs ett uppresningsstöd, vilket kan behövas vid
svårigheter att komma sig upp från liggande till sittande.
12
begränsad tid, beroende på om
behovet är fortgående eller tillfälligt. Hjälpmedelsservicen är
gratis och i det ingår utprovning,
utlåning och vid behov även reparation av hjälpmedlen. I vissa
enskilda fall kan hembesök göras, om det behövs en mera omfattande kartläggning av hjälpmedelsbehovet. Det är viktigt att
komma ihåg att om man har ett
hjälpmedel hemma som man inte
längre använder bör man lämna
tillbaka det.
Utöver bashjälpmedlen finns det
även en del specialhjälpmedel
och individuella hjälpmedel. Hit
hör t.ex. sjukhussängar, individuellt utprovade rullstolar, personliftar och olika stöd för kroppen. För
att få sådana hjälpmedel krävs
det att man uppfyller vissa kriterier och ibland även läkarrekommendation. Ytterligare finns det
så kallade småhjälpmedel, och
dit hör mindre redskap för att underlätta vardagliga sysslor såsom
matlagning, ätande och personlig
hygien. Även för dessa krävs det
att man uppfyller vissa kriterier,
samt en individuell bedömning
vilken görs hos ergoterapeut.
Är man osäker på vad man har
rätt att låna eller hur man ska gå
tillväga kan man ringa till hjälpmedelsutlåningen och fråga under telefontiden. Om man upplever behov av något hjälpmedel
som inte finns att lånas eller som
man inte är berättigad till kan
man köpa det själv från någon
hjälpmedelsfirma. Vid behov kan
man från hjälpmedelsutlåningen
få information om sådana firmor.
Minna Östman
Korsholmssenioren
•
Hjälpmedel i hemmet • Hjälpmedel i hemmet
En griptång kan vara till nytta om man har svårigheter
att böja sig ner för att plocka upp föremål eller att nå
föremål som är högt placerade. Griptänger kan också
användas som hjälpmedel vid på- och avklädning.
Vid användning av strumppådragare behöver man inte
böja sig framåt för att få på strumporna, utan kan sitta
rak. Strumppådragare används ofta efter knä- och höftoperationer då man inte kan/får böja sig ner, eller då
man av någon orsak blivit för stel i kroppen för att nå
ner till fötterna.
Hjälpmedelsutlåningen vid Korsholms hälsovårdscentral:
Telefonnummer: 06-3277 530
Telefontid: måndag-fredag kl.10.30–11.30
Utlåningstid: måndag-fredag kl.12.00–14.00. Övriga tider enligt överenskommelse.
Utlåningen är belägen vid fysioterapiavdelningen. Det är alltid bra att ringa på
förhand för att försäkra sig om att de hjälpmedel man behöver finns i lager.
Korsholmssenioren
13
Kvevlaxnejdens
En annorlunda USA-resa
J
ag och min hustru har under flera
år rest till Florida för att besöka
mina föräldrar som har sitt vinterviste i South Palm Beach. Detta år
startades resan abrupt eftersom vi fick
veta att min far hamnat in på sjukhus
och var i kritiskt tillstånd. Han hade då
under lång tid före haft Parkinsons demens, men kunnat vara hemma tack
vare en envis hustrus goda skötsel.
Vi fick senare veta att han avled när vi
satt och väntade på planbyte i Köpenhamn, så när vi kom fram var det att
börja ställa till med begravning.
Begravning i USA är lite annorlunda än
här i landet. Hos begravningsbyrån kan
man välja om kremering eller vanlig
jordfästning skall utföras. Om kremering skall ske kan man välja mellan att
ha endast urnan framme i kyrkan, eller
hyra en kista för ceremonin i kyrkan.
Eftersom min far var veteran från Koreakriget, samt också från Finska kriget, hör det till att en militär hedersvakt
Pe
blåser ett tapto och halar amerikanska
flaggan, antingen efter ceremonin eller
när gravsättningen sker. I vårt fall sker
gravsättningen med detta tapto i sommar i Worcester Massachusetts där
han var född!
I kyrkan, Living Word Lutheran Church,
var det ungefär samma ritual som här,
samtal med prästen om val av psalmer,
och tryckning av ett programblad för
deltagarna, där det fanns ett kort memorandum över hans levnad, efteråt
samling med mat och kaffe i församlingshemmet. I stället för blomsterhyllningar uppmanades man ge donationer till Tidningen Norden eller andra
välgörenhetsfonder. Till hemmet kom
många kondoleanskort och blomsterhyllningar.
Min hustru Britta och mor Sonya som, Så skulle vardagen för oss fortsätta. Vi
sitter och läser matsedeln på sjukhu- hade gäster från Sverige som kommit
set.
för att närvara vid begravningen, och
Maten skulle komma inom en timme, de skulle föras till Miami för flygresan
men gjorde det sällan.
tillbaka. Vi beslöt alla att pröva tåget
Program för hösten 2013
14.10. 11.11. 23-24.10. 28.10. och 25.11
14.12. ⃰
⃰
⃰
⃰
Höstmöte. Kjell Herberts berättar om en resa genom det österbottniska
kultur- och språklandskapet.
Matts Andersen berättar om Söderfjärden, en unik plats på jorden.
Resa till Tallinn.
Vi träffas i Drängstugan mellan kl. 14.00 och 16.00 för samtal om smått
och gott kring en kopp kaffe.
Vi utlyser julfrid på Bernys med en fest dagen efter Lucias ankomst.
Välkommen till vår hemsida på adressen Kvevlax.spfpension.fi
Nästa nummer av Korsholmssenioren utkommer på våren 2014. Vi tar gärna emot bidrag redan nu.
Genom att kontakta någon i styrelsen kan du för 16 €/år bli medlem i Kvevlaxnejdens Pensionärsklubbs glada gäng.
På sidan 4 i denna tidning hittar du information om SPF:s och SPF Österbottens verksamhet.
Ordf. Peter Sahlsten
Ljungvägen 21
66530 Kvevlax
Mobiltel. 050-5885103
Tel. 3460540
[email protected]
14
Viceordf. Alf Norrgård
Lamaslotvägen 8
66540 Petsmo
Mobiltel 0500-161240
Tel. 3466214
[email protected]
Sekr. Gertrud Ståhlberg
Porsvägen 3 B13
66530 Kvevlax
Mobiltel 050-5919937
Tel. 3460526
[email protected]
Kassör Märta Nyman
Hemåkersvägen 3
66530 Kvevlax
Mobiltel. 050-3636753
Tel. 3460166
[email protected]
Korsholmssenioren
P ensionärsklubb r.f.
m
som trafikerar sträckan förbi där vi bor,
eftersom vi inte prövat det förut. Biljetterna köper man från automat givetvis! Vi konstaterade att man ska vara
ute i god tid, för olyckor längs spåret
kan ske som försenar tåget, vilket det
också gjorde.
På återresan, några stationer före vi
skulle stiga av, föll bokmärket ur boken
som mor Sonya läste. På frågan om
vi skulle ta upp det, nickade hon på
huvudet, men vi såg att något var fel.
Hon kunde inte tala eller röra högra
armen och benet och vi fattade då att
hon drabbats av stroke. En medpassagerare sade att vi skulle söka upp
konduktören, och han fanns ju längst
bak i tåget förståss, men han kallade
genast på ambulans till följande station, och meddelade att tåget väntar
där på ambulansen. Väl framme bars
hon medvetslös ner av två ambulansmän och vi följde med ambulansen till
sjukhuset. Inom två timmar var hon
under vård på John F Kennedy Medical center i Lake Worth. I skivröntgen
konstaterades proppar i hjärnan, och
doktorn frågade om vi gav tillåtelse att
de ger henne TPA clothbuster, ”propplösare”, och förklarade att om man
kommer under vård inom 3 timmar,
har man 90 % chans att tillfriskna, och
10 % att en blödning kan uppstå. 5
timmar efter behandlingen sade hon
okey, när vi sade att vi kommer på nytt
imorgon.
När man kommer till sjukhuset ska
man identifiera sig med pass eller
körkort, det tas en bild och du får ett
klistermärke att limma på bröstet, nya
varje dag, det var det första vi måste
göra. Sedan frågades om hennes ålder, adress, sjukförsäkringskort och
efter hennes medicinlista, vilket vi ju
inte hade. Vi hade som tur var goda
vänner att kalla på, som fick rycka ut
till vår hjälp, en kom och hämtade hustru Britta och de for hem efter de dagliga medicinerna, som alla fanns i en
Vuxeninstitutsansvarig
Kerstin Norrman
Videvägen 3, 66530 Kvevlax
Mobiltel. 050-3361492
Tel. 3460468
[email protected]
Korsholmssenioren
där nästan två månader, så ville hon
komma hem och få
rehabilitering hemma.
Efter 10 dagar på
sjukhuset var hon
hemma igen, lite
trött men gick normalt och hon talade
både svenska och
engelska normalt,
fick rehabilitering 3
gånger per vecka,
vilket hon enligt min
mening skulle ha
klarat sig utan.
Vad lär vi oss av
denna berättelse?
Ha med dej en lista
i plånboken på vilka
mediciner du tar
varje dag. Om din
granne tystnar, be
Inifrån kyrkan, före begravningsceremonin.
honom eller henne
plastpåse med recepten påskrivna, en räcka ut tungan och flina, om det inte
annan skjutsade oss efter bilen som går kan en stroke vara på gång, och
lämnats vid tågstationen. Klockan 11 då är det bråttom!
på kvällen var vi hemma och kunde
Nå hur blev det med kostnaderna,
äta lite, så det var det dagsverket!
amerikansk sjukvård lär ju vara så
Följande dag var det frågor om det dyr?
finns ett ”living well”, en typ av testaDet är som i visan ”det är försäkringen
mente som beskriver hur man vill bli
som betalar”! Jag har förstått att om
vårdad om man blir som ”ett paket”,
man har betalat sina försäkringar blir
oförmögen att överleva utan mekanisk
det inte dyrt, sjukhuset skickar en safhjälp. Det är tydligen vanligt att t.ex.
tig räkning till försäkringsbolaget, semakar upprättar ett dylikt testamente
dan förhandlar dom vad summan blir!
i USA. Vi fick också reda på att propHar hört att 6 dagar på sjukhus skulle
pen kom från hjärtat, och att det inte är
ha kostat 86000 $ för en person, men
ovanligt att sånt händer kort efter en
hur det stämmer vet jag inte! Fysiotemake eller maka avlidit efter ett långt
rapeuten som kom och hem och utliv tillsammans. Det kallas broken
förde gymnastiken med henne, sade
heart syndrom.
att hon betalade ingen sjukförsäkring,
Sedan beskrevs medicineringen med för hon ansåg hon var ung och frisk,
blodförtunning som skulle utprovas, och räknade tydligen inte med någon
dietföreskrifter, utredas hur hon skulle olycka.
klara sig hemma, behov av rehabiHenrik och Britta Westerback
litering osv. Eftersom vi skulle vara
Reseansvarig
Henrik Westerback
Österhankmov. 788
66560 Österhankmo
Mobiltel 050-5937810
Tel. 3468810
[email protected]
Medlemsreg.
Rose Näsman
Varpvägen 151
65300 Vasa
Mobiltel.050-5711656
Tel. 3152876
[email protected]
15
“Känn ditt Korsholm” gör ett bes
ök på Weikarshemmet med Stig
Bonn som ciceron.
Känn ditt Korsholm
På rundtur i södra och östra Korsholm
M
an tror att man vet en del
om hemknutarna. Efter en
utfärd med buss genom
södra och östra Korsholm
måste man i viss mån revidera den
tron. Till och med nya landmärken i de
bekanta omgivningarna dök upp. Det
var dessutom en njutning att färdas
genom sommarlandskapet med Toby
ås och Kyro älvs vatten turvis vid sidan
om rutten.
Korsholms pensionärsförening bjöd
även i år på bussturen och intresse
saknades inte. Bussen var fullsatt.
Vem hade kunnat tro att broilerodlingen i Sevar, Helsingby, var av den
dimensionen att den ingår i en odlingskedja på riksplanet med ansvar för att
tillgången på broilerkött hålls stabil?
Atria sköter logistiken. Här såg vi också
en silo för ”råsäd”. Höns kan nämligen
tillgodogöra sig hela vetekorn. Processen med hönskullarnas uppfödning (en
kull = 60.000 kycklingar i två parallella
långa längor) kräver nog sin man, dvs.
företagaren Juha Saarimäki. Växthusanläggningen Grethel Hoijar skymtade
vi i bakgrunden.
16
Bussen vände in på Laihelasidan för
att ta vägen mot Karkmo. Ruto bro var
sevärd och likaså märkte vi att järnvägen till Vasa löpte jämsides med landsvägen långa sträckor. Likaså fick vi syn
på kraftlinjen mot Seinäjoki från Fingrids elstation i Toby. Förr talade vi om
Harjavalta-linjen. Det är nu historia.
Gammal såg- och kvarnplats i Storkarkmo, Karkmo bro, Lillkarkmo skymtade förbi. Karkmo har förr haft både
tegelbruk, skaftfabrik och snickeri.
Plötsligt upptäckte vi att vi efter att ha
lämnat ”Rågålin” och ”Kvänbackan” i
Helsingby kommit till Toby välvda stenbro (färdigmurad 1781). Toby mossen
som nu består av böljande sädesfält
passerades, likaså Torrviksvägen, där
partibossen Carl Haglund ibland sägs
landa.
Följande hållplats var Martois, byn
med Korsholms äldsta bevarade skolhus (1875). Skolhuset hyser i dag Veikars karosseri. Några ord om de förr så
inflytelserika storbönderna Johan-Erik
Keto, Jakob Martola, Johan Lång och
Verner Smeds från Martois−Veikars
satt bra i sammanhanget.
Kom någon ihåg att Skatila bro byggdes 1905? Platsen är fortfarande en
av de vackraste i Korsholm. Och Voitbyforsarna måste ha varit mäktiga.
Flera kvarnar lär ha funnits i dem. På
1920-talet började man där producera
el i egen regi. Voitby har under tidernas
lopp varit en by med dragningskraft,
sett företag av många slag, börjande
med en salpeterfabrik på 1500-talet, en
krutfabrik mm. Det har sedermera skett
utflyttning från Voitby. Vallvik uppstod.
Efter att bussen åkt genom gamla ärevördiga Kuni och kort genom en flik av
Vassor var det dags för en stor smörgås på Tesses Café. Återfärden gick
längs Båskasvägen förbi Majorna,
Pölsvik, Båskas och Veikars. Den siste
mjölnaren på Båskas kvarn var Alvar
Lithén. Här imponerade skyddsvallarna ditsläpade med mänsklig kraft
som skydd mot våröversvämningarna i
älven. Höstves passerades sist i raden.
Som utmärkta guider i bussen fungerade Nils Nygård och Kaj-Erik Pått.
Greta Ahlskog
Korsholmssenioren
Sommarsamling
vid Helsinghörnan
Onsdagen den 26 juni hölls den sedvanliga
sommarsamlingen vid Helsinghörnan med ett
60-tal deltagare.
Vad passade bättre än att börja med sången
Nu är det ljuvlig sommar? Ute var det 24 graders
värme och strålande solsken hela kvällen. Korsholmsgillet ställde upp som vanligt och bjöd på
underhållande musik samt ledde allsången. En
extra låt spelades för Helsinghörnans föreståndarinna Inger Södersved, som fyllt år. Dessutom
är Inger den som varit längst i tjänst inom pensionärsföreningen. Direktionens ordförande Nils
Nygård överräckte på föreningens vägnar ett
presentkort samt en blomma.
Förutom att kaffe med dopp serverades under
pausen förekom även lottförsäljning och muntert
samspråk fördes över borden mellan varandra
och de boende på pensionärshemmet.
Korsholmsgillet ställde som vanligt upp vid Helsinghörnans sommarsamling.
Den familjära kvällen avslutades med saft och
korvgrillning.
Stort tack till Korsholmsgillet.
Siv Nordlund
En del av den månghövdade publiken njuter av kaffe och
musik i sommarkvällens värme
Plättkalas på Odd Inn
de puPaul Lindell fängsla
t husit
bliken, när han på
ttade
rä
moristiska sätt be
vid
a
rn
om skärgårdsbya
sommarträffen.
en stryPlättarna hade
d sommarkande åtgång vi
juni 2013 på
träffen den 12
rudden.
Odd Inn i Söde
Deltagarna i so
mmarträffen br
yr sina hjärno
kluriga frågor
r med
, när Kaj-Erik
Pått leder fråg
esporten.
Korsholmssenioren
17
Håkan beundrar Svartisen
foto Helena Wikberg
foto Helena Wikberg
Junkerdalen
Vackra vyer och höga höjder
E
n grupp pensionärer från Korsholm och Kvevlax deltog i augusti
i sommarresan till Norge. Reseledare var Håkan Wikberg. Han var
grundligt insatt i resrutten och kunde
på ett föredömligt sätt informera om de
platser vi passerade.
Vår färd till Bodø i Norge gick längs
den vidunderligt vackra Silvervägen
över Arvidsjaur och Arjeplog i Sverige
och Junkerdalen på norska sidan. För
en ”plattlänning” tedde sig fjällen hisnande i solskenet. Renar på vägen
bidrog också till den exotiska känslan.
Efter två dagars bussresa var vi framme i Bodø, och hann med en avstickare till det närbelägna Kjerringøy strax
norr om staden.
Dag tre körde vi söderut längs Kystriksveien från Bodø till Mo i Rana. Denna väg har kallats en av världens vackraste och den gjorde verkligen skäl för
det epitetet. Vi passerade Saltstraumen, världens starkaste malström,
som dock höll sig lugn vid tillfället. På
avstånd kunde vi också betrakta Nor-
ges största glaciär på fastlandet, Svartisen. Vi blickade ut över smala fjordar
och höga fjäll. Tunnlar och färjor gjorde
vägen intressant och omväxlande.
Kulturen fick sitt
Under vår resa hann vi även med olika
slag av kulturupplevelser.
Silvermuseet i Arjeplog väckte mångas intresse. Här kunde vi betrakta
”lappmarksdoktorn” Einar Wallquists
samlingar. Han var en ung läkare som
kom till Arjeplog 1922 och stannade till
sin död 1985. Wallquist är känd både
som författare och konstnär. Hans
samlingar är en dokumentation av
samernas och nybyggarnas liv.
Kjerringøy bjöd förutom på vacker natur även på litterär miljö. Många av den
norske nobelpristagaren Knut Hamsuns böcker har blivit filmatiserade
och inspelningarna har delvis gjorts på
denna plats strax norr om Bodø.
Ett kort stopp gjorde vi vid minnesmärket över u-båten Uredd som år
1943 gick på en mina under kriget.
Hela besättningen omkom. Båten blev
funnen på 105 meters djup år 1985.
Vid detta minnesmärke vid Fugløyfjorden brukar turister stanna för att titta på
midnattssolen.
På Stenneset i Mo i Rana stannade vi
länge. Här finns bland annat ett museum med gamla jordbruksmaskiner. Vi
kände igen de flesta och hade till och
med använt liknande hemma på våra
gårdar.
Resan var intensiv och bjöd på intryck
som det tog någon tid att smälta och
sortera. Ett tack till Svanbäcks bussar
med Glenn Svanbäck vid ratten. Tack
vare god planering kunde vi mitt på
dagarna gå till färdigt dukade bord på
intressanta matställen, utan att behöva anstränga oss det minsta på egen
hand. Och ett jättestort tack till Håkan
Wikberg, vår allvetande guide och reseledare, som var synnerligen påläst
och kunde förmedla sina kunskaper till
oss passagerare.
Marlene Ehnström
foto: Glenn Svanbäck
Gruppbild tagen i Storuman
18
foto Helena Wikberg
På väg till Kjerringöy
Korsholmssenioren
Hemliga resan 3.7.2013
Besök på Långfors kvarn “Åddas kvääne“ i
Malax med Gustav Smulter som sakkunnig
guide. Kvarnen fanns redan på 1800-talet.
Den har renoverats och målats utvändigt
genom museiföreningens försorg.
Lunchen avnjöts på Pitkätupa i Jurva med
den lokala pannkaksvarianten “kropsu” som
efterrätt. Det 28 meter långa huset är byggt i
mitten på 1800-talet och flyttat till sin nuvarande plats 1883. Familjen Seppo Närvä driver i dag lantgårdsturism på stället.
Vi drack förmiddagskaffe på Övermalax pensionärshem med medlemmar från Malax pensionärsförening som värdar.
Hemliga resan 4.7.2013
Foto: Folke Smeds
Foto: Folke Smeds
På Hemliga resan den 4.7.2013 besökte vi Påras
kapellplats, där Kronoby första sockenkyrka var belägen från år 1607. På platsen som ligger ca 2 km från
Kronoby centrum finns i dag ett minnesmärke och ett
kapell som uppförts av Pårasbor och andra talkoarbetare. Som kunnig guide fungerade Håkan Vikström.
Korsholmssenioren
I Kronoby finns också Korpholmen som bär på en
spännande historia. Här levde spetälskesjuka och senare också mentalsjuka på vad som ursprungligen var en
isolerad ö utstötta från samhället på 1600- 1800-talen.
På platsen finns i dag bl.a. en replik av hospitalkyrkan
från 1700-talet. Den timrade kyrkan byggdes 2007.
Resenärerna sitter här samlade vid klockstapeln som
uppfördes 2006 och lyssnar till Håkan
Vikströms berättelse.
19
Umeåkryssningen 25.4.2013
Den 25 april företogs en
kryssning till Umeå tillsammans med Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb och
VIPS. Här sitter deltagarna
samlade i auditoriet ombord på Wasa Express.
Stig-Erik Renkonen
och Sylvia Krooks från föreningen
Finlandssvenskar i Umeå sitter här i samspråk med några
kryssningsdeltagare.
Eftermiddagskaffet smakade gott i goda
vänners lag på Café Stationen i Umeå.
Bli
i KORSHOLMS
PENSIONÄRSFÖRENING
r.f.
Blimedlem
medlem
i KORSHOLMS
PENSIONÄRSFÖRENING
r.f.
Ring: Tor-Erik Båtman 0500 162 986,
Ring:
Börje
Paroär:
050-339
3016. Börjes
adressHelsingby,
är: Tölby-Vikbyvägen 22, 65480 Vikby,
Tor-Eriks
adress
Karkmovägen
396, 65520
e-post:
[email protected]
e-post: [email protected]
Medlemsavgiften är 17 euro/år från och med 2014. I den ingår förbundets medlemstidning
Medlemsavgiften
är 15 euro/år och då ingår förbundets medlemstidning ”God Tid” som
“God Tid” som utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år.
utkommer med 9 nummer per år och Korsholmssenioren med 2 nr/år.
NAMN:________________________________________________
ADRESS: _____________________________________________
POSTADRESS:_________________________________________
E-POSTADRESS:_______________________________________