Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär

Neovaskulär
(våt)
ålders­relaterad
makulade­generation
Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid
Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor
om Bayers produkter.
Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9–15)
[email protected]
Innehåll
Bayer Oy
Kägelstranden 12, 02150 Esbo
PB 73, 02151 Esbo
Telefon 020 785 21
Vad är neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration? 3
Riskfaktorer
4
Förebyggande åtgärder
4
Identifiera symptomen i tid
6
Behandling
8
Självständig vardag trots sjukdomen
10
Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration,
som i allmänhet kallas våt AMD (age-related macular degeneration), är den största
orsaken bakom synskador hos personer som fyllt 55 år. I Finland finns flera
tiotusen patienter som lider av sjukdomen och som upplever svårigheter
i vardagen och har nedsatt funktionsförmåga på grund av dålig syn.
Våt AMD är en sjukdom som påverkar området för skarpt seende i ögat.
Sjukdomen orsakar ingen smärta men försämrar gradvis det skarpa seendet.
Neovaskulär
(våt)
ålders­relaterad
makulade­generation
Om våt AMD inte behandlas framskrider den snabbt och kan leda
till permanent synförlust. Med hjälp av tidig diagnostisering och regelbunden
behandling kan synen i allmänhet bevaras och i vissa fall rentav återställas.
Sjukdomen indelas i torr och våt AMD. Torr AMD är en allmännare och lindrigare
form av sjukdomen som inte kan behandlas. Våt AMD kan däremot behandlas
– läs mer om detta i denna broschyr.
3
Riskfaktorer
Den största riskfaktorn för våt AMD är
ålder. Kvinnor insjuknar också oftare i sjukdomen. Risken
att personer som fyllt 60 år får våt AMD är mångfaldig jämfört med personer i medelåldern. I takt med att
befolkningen åldras blir också åldersrelaterade kroniska
sjukdomar, såsom makuladegeneration, vanligare. Även
ärftliga faktorer kan öka risken för sjukdomen. Därför är
det mycket viktigt att regelbundet kontrollera ögonen om
sjukdomen finns i släkten.
+55
Förebyggande åtgärder
Sjukdomsrisken kan minskas genom att man
slutar röka, motionerar regelbundet samt äter rikligt med
grönsaker och frukt. Övervikt, diabetes och högt kolesterol är faktorer som ökar risken för våt AMD. Sjukdomsrisken kan även minskas genom att man undviker starkt
solljus med hjälp av effektiva solglasögon och hattar som
skuggar ögonen.
4
Sjukdomsrisken kan minskas
med hjälp av en hälsosam livsstil
5
Identifiera symptomen i tid
Vid våt AMD bildas onormala blodkärl under näthinnans
område för skarpt seende, dvs. makulan, och dessa kan
börja blöda eller bilda vätska. Om sjukdomen inte behand­­­las leder den till ärrbildning på näthinnan och nedsatt syn.
Identifiering av våt AMD är inte alltid helt
enkelt, men förvridning av raka linjer och blinda punkter i synfältet kan vara tecken på sjukdomen. Också
bildstorleken kan förändras. Detta märker man bäst om
bokstäverna ändrar storlek eller försvinner när man läser.
Ofta blir det också svårare att känna igen ansikten och
föremål kan få otydliga konturer.
Symptom kan vara
att raka linjer ser
krokiga ut och
synen blir grumlig
6
Det är mycket viktigt att sjukdomen
diagnostiseras och behandlingar inleds
i ett så tidigt skede som möjligt för att synen ska kunna
bevaras och sjukdomen hejdas eller bromsas. Ofta upptäcks sjukdomen först när symptomen redan är tydliga
och synen permanent nedsatt. Om sjukdomen inte
behandlas kan den leda till funktionell blindhet inom två
år från insjuknandet. Det är viktigt att personer som hör
till riskgrupperna och personer som har symptom, även
om de är mycket lindriga, regelbundet låter undersöka
sina ögon hos en ögonläkare för att säkerställa en tidig
diagnos. Man kan själv testa och följa upp sin syn till
exempel med hjälp av Amsler-rutnätet. Rutnätet finns på
baksidan av denna broschyr.
7
Behandling
Våt AMD kan diagnostiseras med hjälp av
en mikroskopundersökning som utförs av en
ögonläkare. För att säkerställa diagnosen utförs vanligen
också en optisk koherenstomografi av näthinnan, dvs.
en OCT-undersökning, samt vid behov även en kontraströntgen av blodkärlen.
Det finns olika behandlingsalternativ med
vilka man kan bromsa sjukdomens förlopp och i vissa
fall rentav återställa syn som gått förlorad. De nyaste
och för tillfället effektivaste behandlingarna går ut på
att hämma de blodkärlsstimulerande tillväxtfaktorerna
med s.k. VEGF-hämmare (Vascular Endothelial Growth
Factor) som injiceras i ögat. Vid en glaskroppsinjektion
bedövas ögat och läkemedlet injiceras med en tunn
nål. Läkemedelsinjektionerna förhindrar att onormala
blodkärl bildas i ögat.
Sjukdomen kan också behandlas med en laser­
operation som förstör de läckande blodkärlen.
Denna behandlingsform passar dock endast
en del patienter och ingreppet kan även för-
Mätning av synskärpan hör till en av
undersökningarna vid våt AMD
8
störa frisk vävnad. Våt AMD kan även behandlas
med fotodynamisk terapi, där läkemedlet injiceras i patientens ven för att transporteras vidare
till ögonen. Efter injektionen belyses patientens
ögon med ett ljus som aktiverar läkemedlet
så att det förstör de nya blodkärlen. Denna
behandling bromsar synskadans förlopp men
hejdar den inte och återställer inte syn som
gått förlorad. Sedan VEGF-hämmare togs i
bruk har betydelsen av fotodynamisk terapi vid
våt AMD avsevärt minskat, men den används fortfarande för vissa former av sjukdomen.
Patienten är
redo för en
biomikroskop­
undersökning av
ögonen
Vid behandlingen av våt AMD är det viktigt att komma
ihåg att det är fråga om en kronisk, degenerativ sjukdom som kräver fortgående uppföljning och regelbunden vård.
De nya behandlingarna
kan till och med återställa
syn som gått förlorad
9
Självständig vardag
trots sjukdomen
Tidig diagnostisering och behandling är viktigt för att
bevara synen, eftersom nedsatt syn försvårar många
vardagliga sysslor och ett självständigt liv. Också risken
för fallolyckor ökar hos patienter med dålig syn, och
därför bör patienten få instruktioner för hur man rör sig
tryggt utomhus och inomhus.
Många som lider av sjukdomen har hjälp
av rehabiliteringstjänster och hjälpmedel avsedda för
personer med nedsatt syn, såsom en vit käpp, försto­
ringsglas som gör det lättare att läsa, tidningar och
böcker med stor stil, klockor och telefoner som är lätta
att avläsa, klara lampor avsedda för sysslor som kräver
noggrannhet, datorer och telefoner som fungerar
med ljud samt talande klockor och köksredskap.
Sjukdomen kan
orsaka överras­
kande svårigheter
till exempel med
vardagssysslorna
Det är viktigt att patienten får hjälp med och
instruktioner för att klara av vardagen. Utöver
rehabilitering för personer med nedsatt syn kan
psykosocialt stöd och psykosocial vård hjälpa
patienten att klara av de dagliga sysslorna,
bo självständigt och bibehålla en bra livskvalitet.
10
Våt AMD försvårar
bland annat
följande funktioner:
Läsning & skrivning
Uppköp
Betalning av räkningar
Tv-tittande
Matlagning
Kortspel
Datoranvändning
Trädgårdsskötsel
Städning
Handarbete
Bilkörning
Användning av samfärdmedel,
bl.a. identifiering av bussnummer
Igenkänning av ansikten
Många hjälpmedel
underlättar livet
Telefonanvändning
Golf, fiske och andra utomhusaktiviteter
11
Om du lider av synstörningar kan du utföra
ett enkelt test för åldersrelaterad makuladegeneration med hjälp av rutnätet på
vidstående sida. Testet går ut på att du
ska titta på det svartvita Amsler-rutnätet.
Om linjerna ser krokiga eller onormala ut
kan det vara ett tecken på åldersrelaterad makuladegeneration. Kontakta då en
ögonläkare så fort som möjligt.
Amsler-testet
1. Om du använder läsglasögon ska
du ha dem på när du utför testet.
(Bifokalglasögon eller progressiva
linser kan förvränga resultatet).
2. Placera rutnätet på 30 cm avstånd
från ögonen. Täck ena ögat.
3. Fixera blicken på den svarta
punkten i mitten av rutnätet.
4. Upprepa testet på samma sätt
med andra ögat.
5. Om linjerna i rutnätet blir grumliga,
krokiga, oregelbundna eller förmins­
kade ska du omedelbart kontakta en
ögonläkare.
www.nahdaan.fi
L.FI.05.2013.1763