Mediestrategi för din lokalförening

Mediestrategi för din lokalförening
Av Magnus Brahn, Webmaster/Koordinator hos SBF Riks
Version 1.0
2012-10-14
Framtagen av Svenska Brukarföreningen för användning av dess lokalföreningar.
OBS! Får inte spridas vidare!
© SBF RIKS 2012
Innehållsförteckning
Introduktion
1
Var proaktiv
1
Gå samman
1
Värde
1
Kontakt med journalister
1
Inför en intervju
2
Under en intervju
2
Efter en intervju
3
Hur ska du hantera jobbiga frågor?
3
Rubriksättning
4
Mediestrategi
4
Vilka är vår målgrupp?
5
Budskap
5
Vad är en nyhet?
6
Förstärk en nyhet
6
Agenda
7
Skydd
7
Dela upp
7
Talesperson
7
Skriva pressmeddelanden
8
PR-verktygen
8
Vad ska ett pressmeddelande innehålla?
9
När ska man skicka en pressinbjudan?
11
Publicera ditt pressmeddelande
12
Spara som utkast
12
Övningar
13
Presskit/mediakit
13
Radio/TV
14
Kanaler
14
Sociala medier
14
Debattartiklar
15
Internetverktyg
16
Undersökningar
17
RSS
17
Nyhetsbrev
17
Diskussionslistor
17
Visitkort
18
Podcast
18
Spåra resultat
18
Gratisreklam
18
Blogga
19
Bra saker att tänka på
19
Medielogik
19
Lästips
20
Grammatik
20
Intressekonflikt/Jäv
20
Förtroende
20
Känslor
21
Be inte om pengar
21
Medieordlista
21
Slutord
22
Introduktion
Denna text kan användas av både SBF Riks och dess lokala brukarföreningar i arbetet
gentemot media.
Var proaktiv
Något vi försöker undvika är att sitta och tycka.
Ta kontakt med journalister själv, istället för att sitta och vänta på att de ska ringa er.
T.ex. om ni läser någon nyhets- eller debattartikel som ni anser är fel. Ring upp
journalisten och förklara er ståndpunkt/åsikt. T.ex. ”Jag tyckte inte detta togs upp i
artikeln…”
95% av alla nyheter kommer till redaktioner genom pressmeddelanden, tips och annat.
Ofta har man stor chans att bli publicerad när man går i replik och balanserar/tillför
debatten något. Eller att man aktualiserar en fråga.
Kom ihåg: Mycket av det som skrivs i media är utfyllnad och sker pga. att journalister
behöver tips om saker och material att skriva om!
Gå samman
Gå samman så blir det en grupp som tycker istället för bara en underskrift/ åsikt från en
privatperson. Det är svårare att avfärda en förenings åsikt än en ensam individs.
Skriv därför så ofta som möjligt under med den lokala brukarföreningens namn.
Värde
Man beräknar att en redaktionell text är värt 6-7 gånger mer än en annonstext. Det
betyder att om du kan få journalister att skriva om något du vill att de ska skriva om så
kommer du att kunna påverka både läsare och politiker. Och dessutom helt gratis, till
skillnad mot att betala för en reklamplats.
Kontakt med journalister
Några bra tips för att handskas med journalister är:

Var lugn och sansad

Svara på frågorna

Se journalister mer som en möjlighet än ett hot

Ändra de grövsta faktafelen
1

Bry dig inte om deras grammatikfel. Journalister kan vara känsliga kring detta,
och du vill att de ska stå på din sida.

Var extra pedagogisk. Alla kanske inte är så insatta i dessa frågor som du är. Vi
vet vad vi menar, men utgå inte från att medel-Svensson gör det. Var pedagogisk
och förklara saker, även om de verkar självklara för dig.

Förklara. Journalister kastas ofta mellan olika uppdrag och har inte tid att sätta
sig in i varje ämne någon längre tid.

Begränsa information du förmedlar till en sak. ”Idag ska vi berätta om…”

Renodla budskapet! Tänk på journalister som en kanal för att nå din målgrupp.

När de ringer, anteckna direkt!

Be att få återkomma (15 minutersregeln). Du får då lite tid att tänka igenom,
kanske googla om ett ämne och planera vad du vill säga.

Om du vill få en journalist tillbaka på spåret kan du tex säga: ”Det där är en
intressant fråga, men vad som är ännu viktigare är…” Återvänd hela tiden till
budskapet!

Om du inte vill stöta dig med politiker, kan du tipsa journalister anonymt. De får
sedan inte avslöja ditt namn tack vare det starka källskyddet (meddelarfrihet).

Att också tänka på är att vikarerande frilansjournalister inte har lika mycket
makt som regelbundet anställda journalister. Det kan dock vara värt ett försök att
ta kontakt med dessa genom tex Journalistförbundet.
Inför en intervju

Tänk igenom vilken målgrupp du vill rikta dig till.

Bestäm vad du vill säga i förväg.

Gör en testintervju.

Välj en lämplig plats. Om du talar om skola, använd en skola. Om du talar om
sjukhus, använd ett sjukhus som bakgrund och/eller mötesplats.
Under en intervju

Kom ihåg att du har kunskapsövertaget!

Du vet vad du vill säga!

Uttryck dig nyhetsmässigt – fram med budskapet!

Säg något intresseväckande.
2

Om du är nervös, kan det vara bra att erkänna det för att avväpna situationen.

Säg aldrig: inga kommentarer! Säg istället: ”Jag kan inte kommentera pga.
tystnadsplikt eller sekretess.”

Snacka inte ”off the record” (inofficiellt) eftersom allt du sager kan ändå hamna i
media.

Tala sanning!

Be om att ta om en bandad intervju om den inte blev lyckad.

Skynda förbi jobbiga kommentarer.
Efter en intervju

Slappna inte av för tidigt. Var koncentrerad och på din vakt under hela mötet.

Föreslå en uppföljning. Lyckas du med det, syns du plötsligt dubbelt så många
gånger i media. Positiv återkoppling.

Ha ett ess i rockärmen, tex en bra slogan eller citat.

Du har rätt att läsa dina citat, men inte ändra något. Ha istället synpunkter.

Om det gick dåligt, säg istället att det var intressant!

Be en journalist att återkomma om det finns några oklarheter. Lämna ett visitkort
och kontaktuppgifter.

Efter varje möte med media kan det vara en bra idé att sitta ner och se över vad
som fungerade och inte fungerade, och även försöka hitta fler medietillfällen
(mediafönster) baserat på den nyligen avslutade kontakten.
Hur ska du hantera jobbiga frågor?
Det kan vara jobbigt och stressigt att prata med en journalist, speciellt om du vill
undvika vissa saker i intervjun.
Ett exempel, som ibland dyker upp hos SBF Riks, kan vara: Är du/ni för legalisering av
droger? Vad svarar man på den?
Antingen kan man ställa en motfråga, för att öppna upp debatten, t.ex.: Vad menas med
legalisering? Talar vi om att kunna köpa kokain i lösvikt på ICA? Vi har redan legaliserat
tung narkotika, t.ex. genom receptsystemet på Apoteket..
Eller om det skrivs om personer med mental ohälsa. Folk är rädda för att de verkar
farliga. Erkänn att en liten del är farliga, men vad ska vi göra för att förhindra detta?
3
En annan metod kan vara att om man gjort något man skäms över och får en fråga kring
detta. Ta exemplet med kändisar som ertappas med att knarka. Istället för att säga ”Inga
kommentarer”, vilket inte är att rekommendera eftersom det ger intrycket av att man
döljer något, kan man säga: jag har gjort en del grejor i mitt liv som jag inte är så stolt
över, men det är bakom mig och jag tittar hellre framåt. Eller varför inte stå för det! Var
en stolt knarkare!
Erkänn problemet och presentera en lösning.
Var konstruktiv! Sitt inte bara och gnäll, då man lätt uppfattas som en gnällspik.
Presentera en lösning på situationen eller problemet. Hoppa direkt till det positiva i ditt
budskap. Se inte svårigheter, utan möjligheter.
Rubriksättning
När man sätter rubrik på ett pressmeddelande eller blogginlägg behöver det inte
stämma till 100%. En bra rubrik behövs för att locka läsaren att läsa texten. Om man har
en halvsann rubrik, är chansen stor att man kommer få läsare, medan om man har en
tråkig rubrik kommer man inte få några läsare alls.
På nyhetsredaktioner sätts rubriker av rubrikare vars enda jobb är att bestämma rubrik
på något. Journalisten som skrivit texten och rubriken som sätts har alltså inget med
varandra att göra.
En intressant rubrik gör att ditt pressmeddelande undviker papperskorgen. Därför bör
du lägga mycket tid på rubriken. Var gärna lite kontroversiell!
Mediestrategi
När man sätter upp en mediestrategi bör man fråga sig:

Vad man vill uppnå?

Varför ska vi göra detta?
Svaret bör vara att genomföra förändringar för vårt medlemskollektiv, men för att nå dit
kan det vara bra att sätta upp delmål. Exempel på sådana kan vara:

Märkbara attitydförändringar

Politiska beslut eller motioner

Få 20 artiklar publicerade under ett år
När det gäller ansvar och förhållningssätt är det bra att man utser vem som ska göra
vad: Tex.
4

Vem ansvarar? (exempel: ordförande)

Vem uttalar sig (exempel: talesperson, ordförande eller medlem)

Vem ska jag informera? (exempel: styrelsen)

Vem representerar vi? (exempel: målgrupp)
Kortfattat kan en medieplan se ut så här:

Aktivitet

Tidpunkt

PR-verktyg

Talesperson

Målgrupp

Budskap

Kanaler

Samarbete

Ansvar och underlag

Klart senast?
Vilka är vår målgrupp?

Beslutsfattare

Allmänheten

Medlemmar (tex nya och gamla)

Sponsorer

Profession
Använd media för dem ni inte kan påverka på något annat sätt, tex kommun och
politiker.
Budskap
När man utformar sitt budskap (vad vi vill säga till vår målgrupp) är det bra att tänka på
några saker.

Koppling till verksamhetsmålen
5

Kunna formuleras i en mening

Väcka intresse

Var superkonkret

Vad vill vi säga till målgruppen så konkret att alla andra förstår?

Kom tillbaka till budskapet hela tiden, oavsett om det rör sig om intervju,
insändare eller medverkan i tv/radio.

Ett bra tips att komma ihåg är frasen: KONKRETISERA OCH ENGAGERA!

Budskapet ska få plats på en rad.

För att få fram ett så klart och tydligt budskap som möjligt kan det vara bra att
ställa sig själv följdfrågor om budskapet så att det blir så konkret som möjligt.

Föreställ er att ni står framför målgruppen och tänk på budskapet. Tänk att ni ska
få dem att göra något!

Använd en fokusgrupp
Skattepengar är en bra infallsvinkel. Förvandla särintresse till allmänintresse. Hur
uppfattar målgruppen nyheten? Det är vad som är viktigast. Andra bra saker man kan
göra för att skapa intresse hos allmänheten är en demonstration eller något provokativt,
som att polisanmäla sig själv.
Vad är en nyhet?
Det kan vara svårt, eller tyckas omöjligt, att få gehör i media, men det gäller att vara
smart. Att väcka medias intresse. En bra sak som ger oss en fördel är att media gillar
David och Goliat vinkeln. Att rapportera om de utsatts situation.
Förstärk en nyhet
Saker att tänka på som kan förstärka en nyhet:
1. Avvikande och överraskande artiklar
2. Priser och utmärkelser
3. Det som inträffar nära (HUR - HÄR). Tex. Statistik (använd egen statistik;
lokalisera statistik; bryt ner nationell statistik till en lokal nivå).
4. Exklusivitet (större uppmärksamhet i ett medium än liten uppmärksamhet i
många medier)
5. Case/fallbeskrivning (person direkt berörd av problem/situation; sitter inne med
mest sanning). Det finns risk för personifiering här, så var försiktig. Anonyma
fallbeskrivningar kan vara ett alternativ.
6
6. Något som intresserar många personer oavsett ålder.
7. Ha alltid med ett bra foto. Ring media i förväg för att att reda på vad för sorts
upplösning bilden måste ha. Detta kan vara helt avgörande! Ha personporträtt
redo att dela ut.
8. Inblandning av kändisar (offentliga personer) lockar alltid fram media.
9. Högtider och traditioner (vilka högtider berör våra nyheter?) Skapa egna
traditioner, t.ex. Brukardagen i Stockholm.
Agenda
Det finns en process där man kan följa arbetet med en fråga och vem som sätter
agendan, och som kan vara bra att känna till. Processen är:

Vetenskapsagenda, forskning

Medieagenda, tidningar och radio/tv

Interpersonell agenda, ämnet/frågan diskuteras i sociala miljöer, tex en cafeteria

Opinionsundersökningsagenda, man frågar vad allmänheten tycker

Beslutsagenda, politikernivå
Använd medias egen logik för att sätta dagordningen! Kom ihåg att först ut sätter
också dagordningen!
Skydd
Viktigt att tänka på är hur medlemskollektivet man representerar kommer att reagera
på uttalanden i media, då detta är er målgrupp. Man bör även fundera på att skydda sin
målgrupp, eftersom media inte kommer att göra det.
Dela upp
Portionera ut en större nyhet så blir din medieexponering större. Tex statistik för en
region kan man släppa med jämna mellanrum, över en längre tid.
Ackumulera inte flera nyheter till en stor. Skriv då hellre flera pressmeddelanden. En
tanke per pressmeddelande är en god tumregel!
Fler publiceringstillfällen är vad det hela handlar om i slutändan.
Talesperson
7
Varje lokalförening bör göra upp vem som sköter vad och vem som uttalar sig i media.
Vem som står som avsändare är viktigt. På hemsidan lägger vi tex ut allmänt material
som täcker hela landet och internationella ämnen med avsändaren Redaktionen. För
lokalföreningar finns det sedan tex Redaktionen i Göteborg, och möjlighet att skriva som
ordförande eller vice ordförande. Individuella personliga bloggare har Privatperson i sin
beskrivning.
En talesperson är väldigt bra att utse. Någon som är lite van med media och har bra
kontakt med många olika personer.
Talesperson(er) utses av föreningen. Denna ska uttala sig om vad man kommit överrens
om i förväg. Samma person finns med på alla pressmeddelanden som skickas ut så
media vet klart och tydligt vem de ska kontakta vid eventuella frågor.
Det kan vara bra att byta ut talespersonen emellanåt för att undvika att risken att bli
tjatig.
Skriva pressmeddelanden
Försök tänka och framför allt skriva som en journalist. Besvara de vanliga journalistiska
frågorna: vem, vad, när, hur, var och varför? Om alla nödvändiga frågor är besvarade och
den är korrekt skriven ökar detta chansen för publicering dramatiskt. Då kan
journalisten i princip kopiera och klistra in din text.
Att tänka på innan:

Undvik krockar med andra nyheter, som kan få din nyhet att hamna i skymundan.

Se till att journalisten fattat vad nyheten handlar om.

Skriva PM så journalistiskt och färdigt som möjligt.

Skriv inte reklam. Pressmeddelanden är inte reklam. Använd därför inte
superlativ och förskönande adjektiv. ”Äntligen är den här!” eller ”Superbra
rengöringsmedel!!!” är inga rubriker som inger förtroende eller för den delen
signalerar journalism. Det är reklamiska och hör inte hemma i en seriös
tidningsartikel.

Undvik förkortningar. Tänk på att skriva text som är anpassad för målgruppen i
mediet du ska skriva till. Om du skriver för Dagens Medicin kan du använda
fackspråk, men om du skriver för Dagens Nyheter måste du förenkla språket och
använda begrepp som människor utan läkarutbildning kan förstå.

Max en A4-sida. Om du behöver mer utrymme än så, kommer din nyhet inte att
publiceras och förmodligen hamna direkt i papperskorgen.

Använd standardstorlek 12 för typsnitt i brödtexten.

Kolla upp journalisterna. Håll koll på vilka journalister som bevakar ditt
ämnesområde. Du ser på det viset vad journalisterna skriver om, och vilket typ av
8
innehåll som går hem. Försök anpassa språket och innehållet till journalisten
eller tidningen.

På sommaren är det större chans att få din nyhet publicerad på grund av
nyhetstorkan.

Skriv pressmeddelandet direkt i e-postmeddelandet. Skicka det inte som en
bifogad fil, eftersom det bara skapar ytterligare ett hinder för journalisten att läsa
meddelandet. Lägg däremot in en länk till pressmeddelandet på nätet om du har
det i pdf-format., så kan journalisten bokmärka det och slänga epostmeddelandet.
PR-verktygen:

Telefon (underskattad! Ibland räcker det med att lyfta luren och ringa upp en
journalist om han/hon läst ert pressmeddelande)

Pitchar (bra nyheter som kan vara av intresse för media)

Pressinbjudan (dela ut ett enkelt PM + bilder)

Presskonferens/pressträffar (samla media på ett ställe; håll det kortfattat och
undvik långa presentationer; högst 15 minuter; Gå direkt till frågor)

Debattartiklar/Insändare (når inte den stora publiken som redaktionell text, men
kan vara ett bra verktyg)

MyNewsDesk (distribuerar pressmeddelande till intresserade journalister)

E-post fungerar alldeles utmärkt för att kontakta media, men förvänta dig inget
svar, då journalister får hundratals e-post varje dag att gå igenom; mer
opersonligt än telefon)

Samla ihop kontaktinformation till så mycket lokal media som möjligt (e-post,
mobilnummer, etc.)
Vad ska ett pressmeddelande innehålla?

Tydlig avsändare. organisationen ska vara avsändaren. Om man vill koppla en
artikel till en speciell person, kan man alltid skriva "För mer information,
kontakta ..."

Logga

Datering för arkivering

Ingress (sammanfattning av texten; Man kan i princip säga att ingressen ska
kunna läsas fristående från resten av nyheten.)
9

Brödtext (ha med budskap i citat och en slutsats. Journalister skriver enligt en
trattmodell (eller omvänd pyramid) där det viktigaste kommer först. Detta gäller
främst tidningar eftersom man börjar stryka från slutet om texten inte får plats.
Säg därför det viktigaste först och gå in på detaljer efter det.)

Kontaktinformation

Webbadress

Boilerplate (kortfattad beskrivning av föreningen i sidfoten; jätteviktigt!)

Hänvisning till var man kan ladda ner pressbilder
10
När ska man skicka en pressinbjudan?
11
Tänk på att ditt pressmeddelande bara är ett bland tusentals som distribueras varje dag
till landets medier. Gör upp en plan för att skicka pressmeddelandet eller använd mallen
nedanför:
Typ av pressmeddelande
Typ av nyhet
Tidpunkt
Tips eller förvarning
Event
2 månader i förväg
Tips eller förvarning
Event
1 månad i förväg
Pressmeddelande
Nyhet/Event
Skicka en påminnelse två
dagar i förväg
Pressmeddelande
Nyhet/Event
Skicka pressinbjudan en dag
i förväg (08:00)
Pressmeddelande
Nyhet/Event
Skicka samma dag i god tid
före många redaktioners
morgonmöte (09:00)
Om du har möjlighet, ring gärna upp och prata med redaktören eller
planeringsredaktören förutom att skicka pressmeddelandet via e-post. Ett personligt
samtal kommer att öka dina chanser att få igenom ditt budskap.
Publicera ditt pressmeddelande
Bra plattformar för att publicera ditt pressmeddelande

MyNewsDesk (www.mynewsdesk.com/se)

Cision Wire (http://www.cisionwire.se)

NEWSflow (www.newsflow.se)
Sedan bör du givetvis skicka ditt pressmeddelande till Svenska Brukarföreningen
(http://www.svenskabrukarforeningen.se/) och publicera det på hemsidan.
När du skickar ett pressmeddelande som ett e-postmeddelande, bifoga det både som en
PDF-fil och som ren text direkt i meddelandet så att du låter journalister själv välja hur
de vill ta del av informationen. Allt för att underlätta för journalister och inte skapa ännu
ett hinder till att läsa din information.
Spara som utkast
På hemsidan kan du alltid spara en text som utkast och sedan be oss komma med tips
eller förslag som kan hjälpa dig att förbättra artikeln. För att spara en text som utkast,
12
gör du som vanligt och fyller i innehåll, rubrik och taggar. Innan du klickar på Spara går
du till fliken Publiceringsinformation på botten av sidan och avklickar Publicerad. Efter
att du sparat texten, notera adressen i addressfältet så du hittar den igen.
Övningar
1. En övning ni kan göra är att plocka ut/identifiera tre nyheter inom föreningen.
2. ”Krydda dem” med stärkande faktorer, som vi pratade om tidigare.
3. En annan övning är att ta samma tre nyheter och definiera målgrupper och
budskapet (Vad vill vi säga till dem?).
Presskit/mediakit
Ett enkelt presskit kan sättas ihop inför ett evenemang som en presskonferens.
Innehållet består av ett förpaketerat marknadsföringsmaterial ämnat för distribution till
media och journalister för att underlätta deras arbete och att sprida ditt budskap.
Innehållet består vanligtvis av:

Bakgrundsinformation om personer/organisation

Pressmeddelande som presskit refererar till

Biografier av viktiga personer inom organisationen

Faktablad med statistik

Mediakontaktinformation (visitkort) till en talesperson eller PR-avdelning

Foton (hög resolution) av nyckelpersoner, logotyper och produkter

CD/DVD som passar in i paketet.

USB-sticka på 2GB (är både billiga och kan återvändas av mottagaren)

Exempel på tidigare medverkan i media

Annat marknadsföringsmaterial, tex vykort, flygblad, nyckelringar, broschyrer

Annat material som passar in, beroende på budskapet. Tex gratis exemplar av en
ny produkt.
Ett presskit kan distribueras via olika media:

Tryckt material i en folder med logga på

USB-sticka

Internet
13

CD/DVD
Radio/TV
När det gäller radio/tv gäller det att vara snabb. Oftast klipps en intervju ner till 30
sekunder. Då är det livsviktigt att ni har ett budskap klart som ni hamrar in under
intervjun, så har den större chans att komma med.
Kanaler
Det finns många olika mediekanaler man kan välja för sin mediestrategi. Några är:

TV

Radio

Internet

Debatt

Tidning

Fackpress
Vilken ska man välja? Välj den kanal som bäst passar målgruppen. Om ni tex vill nå ut
med information till medlemmar, kan det vara bra att välja flygblad/infobroschyrer som
man lämnar vid kliniker, istället för att skriva på Internet, just för att många kanske inte
har tillgång till Internet och lever en kaotisk vardag.
Sociala medier
Sociala medier kan vara lika kraftfulla som traditionell media. Speciellt när många talar
om samma sak och förstärker ditt budskap.
I grund och botten går användandet av sociala medier ut på att påverka, motivera och
utbyta information med andra personer online genom användargenererat material.
Precis som i verkliga livet kan vissa påverka mer än andra, men Internet och sociala
medier har jämnat ut fältet betydligt.
Det finns flera olika faktorer som påverkar dig:

Familj och släktingar

Experter

Medlemmar i samma sociala nätverk
Mer traditionella faktorer som påverkar kan vara tex:
14

Postreklam

Public relations

Utomhusreklam

Marknadsföringskampanjer
Exempel på sociala medier:

Skapa en Facebook-grupp (Groups) eller sida (Pages) under ditt personkonto
med samma namn som din brukarförening. Flera har redan gjort det, tex
Göteborg.

Facebook är menat mer som ett nätverk där vi knyter kontakter och låter folk
veta vad vi gör och står för.

Twitter ska mer vara till för snabba meddelanden, ändring av tider & datum,
länktips och aktuella händelser.

YouTube är till för att ladda upp videoklipp som sedan inbäddas på hemsidan.

Flickr används för att ladda upp foton och skapa album.

Hemsidans material ska bestå av fallbeskrivningar, bloggares upplevelser och
berättelser, lokala rapporter, och debattartiklar. Allt möjligt som pågår i er
lokalförening.
Fler exempel på sociala medier finns hos Wikipedia:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sociala_medier

http://en.wikipedia.org/wiki/Social_media
Debattartiklar
Oavsett vem som varit med och skrivit en debattartikel skrivs den alltid under med den
person ni utsett som talesperson. Eller någon person som ni kommit överrens om i
förväg. Man kan inte ha ett ego och samtidigt jobba för SBF. Vi arbetar alla
tillsammans mot samma mål!
Saker att tänka på när du skriver en debattartikel:

Ha en röd tråd genom hela artikeln. Varje stycke ska hänga ihop.

Ett tips är att skicka runt ett utkast till en debattartikel mellan varandra där ni
redigerar och bygger på vad den andre har skrivit så blir det oftast bra.

En disposition (uppdelning av texten) kan vara användbart baserad på vad du vill
att den ska innehålla. Identifiera problemet, lösning och ditt budskap.
15

Vem eller vilka kommer att skriva under? Finns det allierade som kommer att ge
mer tyngd åt artikeln?

Ha allra först med en intressant ingress som väcker intresse.

Knyt ihop säcken i sista styckets summering.

Var kort och konkret istället för långa texter. Använd punktformat.

Timing för publicering av din debattartikel kan vara väldigt avgörande för hur
många som läser den.

Ring upp och fråga debattredaktionen hur många tecken en artikel får innehålla
(bokstäver inklusive mellanslag), så minskar du risken för att bli nedkortad av
redaktionen. I lokaltidningar är ofta 3000 tecken lagom längd.

Passa även på att fråga om de efterfrågar någon typ av debattartikel just nu som
passar in på din målgrupp.

Skicka texten inklistrad i ett vanligt e-postmeddelande och inte som bifogad fil i
första hand.

Generellt (se nedanstående punkt) är det en bra idé att bara kontakta en tidning
åt gången och aldrig mer än en tidning i samma spridningsområde

Men det kan fungera annorlunda i mindre städer. Där kan det istället vara en bra
idé att skicka debattartikeln till flera tidningar samtidigt. Kolla hur
mediemarknaden ser ut på din ort. Vilka tidningar har största upplaga? Hur ofta
ges de ut?
Struktur på en debattartikel kan se ut så här:
introduktion - problembeskrivning - exemplifiering – lösning - slutsats
Annars kan man också köra en ’brainstorm’ och skriva ner vad artikeln ska innehålla och
sedan fylla på med text. Sedan redigerar man texten och fyller på med ännu fler
argument om texten är för kort.
Internetverktyg
Att få påminnelser när någon tidning eller blogg nämner en lokalförening är ett jättebra
sätt för att hålla sig uppdaterad om nya debatter.
Har du inte ett Google-konto kan du skaffa ett gratis i samband med att du skriver upp
dig för Google Alerts (http://www.google.se/alerts). Du behöver inte ha ett konto för att
skriva upp dig för påminnelser, men det är en bra idé då Google erbjuder många nyttiga
verktyg helt gratis.
En liknande tjänst fast för mikrobloggplattformen Twitter är Tweetmeme
(http://tweetmeme.com/) och Twilert (http://www.twilert.com/).
16
BlogPulse (http://blogpulse.com/) eller Knuff (http://knuff.se/) är bra för att hålla koll
på vad som skrivs bland alla blogginlägg.
Undersökningar
Att göra egna undersökningar är ett bra och billigt sätt att skapa egna nyheter på. Du är
dessutom med och utformar allting från start till mål.
Sajter där du kan skapa egna undersökningar på:
SurveyMonkey.com (http://www.surveymonkey.com/)
Zoomerang (http://www.zoomerang.com/)
SurveyGizmo (http://www.surveygizmo.com/)
Key Survey (http://www.keysurvey.com/)
Se bara till att inte skapa för långa enkäter så du inte tröttar ut dina deltagare. För att
göra reklam för enkäten kan du använda SBF Riks hemsida eller dela ut flygblad bland er
målgrupp.
RSS
RSS-flöden är ett sätt för människor att hålla sig uppdaterade. Enkelt beskrivet är RSSflöden kanaler med information. Genom att ange en RSS-adress i webbläsaren eller
dataprogram hämtas information från tex hemsidan till programmet automatiskt, utan
att man behöver besöka hemsidan i fråga. Använd gärna Google Reader
(http://www.google.com/reader), vilket är gratis och går att komma åt överallt med din
webbläsare.
Nyhetsbrev
SBF Riks har ett nyhetsbrev som media och alla intresserade i vår verksamhet kan
prenumerera på genom att anmäla sin e-postadress. Då får de regelbundna
uppdateringar från SBF och dess lokalföreningar till sin e-postbrevlåda. Adressen du kan
hänvisa journalister till är: www.svenskabrukarforeningen.se/nyhetsbrev
Det finns också gratistjänster, t.ex. Get A Newsletter (http://www.getanewsletter.com/),
som låter dig skapa ditt eget nyhetsbrev, men dessa har ofta en gräns för hur mycket epost du får skicka. Över en viss gräns kostar pengar.
Diskussionslistor
En diskussionslista är ett bra sätt att hålla samman föreningen. En sådan kan också
hjälpa till att hålla alla uppdaterade samt vara bra för att diskutera saker. Yahoo
17
erbjuder dig att gratis skapa hur många diskussionsgrupper som helst. Surfa till
http://groups.yahoo.com/ och skapa en egen lista. Det är förvånansvärt enkelt och
smidigt.
Visitkort
Visitkort är ett annat sätt att på en liten yta få med en massa kontaktinformation till er
och lokalföreningen. Det är ett bra sätt att kommas ihåg och ger ett professionellt
intryck. Det är inte heller särskilt dyrt.
Podcast
Om du känner dig mer van att tala mycket kanske du skulle fundera på att starta din
egen podcast på nätet. Genom att producera ett program i månaden når du många
lyssnare och får samtidigt ut ditt budskap. Det finns hur många gratisverktyg som helst
på nätet just för att underlätta sändningar.
Spåra resultat
Det är viktigt att hålla reda på resultatet av din mediakampanj, just för att se vad du gör
rätt och fel. Spara gärna dina publiceringar, och annan statistik. Det är också något som
SBF Riks kan använda, så skicka pressklipp till oss så fort som möjligt.
Exempel på att spåra resultat kan vara:

Antal personer som kommer på ett utannonserat möte.

Antal bloggar eller sökträffar på internet.

Myndigheters vetskap om lokalföreningen.
Gratisreklam
Använd den lokala brukarföreningens logga så mycket det bara går, speciellt på internet.
Det är utmärkt gratisreklam och får folk intresserade och höjer deras medvetande. Tex
kan du använda loggan som din avatar-bild på ett forum eller socialt nätverk.
När du skriver tex på internetforum kan du ofta definiera din egen signatur. Släng in en
länk till SBFs hemsida så dyker signaturen upp när du skriver inlägg. Ha också med
kontaktinformation som signatur till alla e-postmeddelanden du skriver.
Som du märker från denna lista
(http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_social_networking_websites) finns det hur många
sociala nätverk som helst.
De fem största (1)(2) med högst antal användare är:
18
1. Facebook (908.000.000)
2. Twitter (500.000.000)
3. Google+ (400,000,000)
4. Habbo (268.000.000)
5. LinkedIn (160.000.000)
(1) Borträknat är kinesiska nätverk.
(2) Statistik hämtad 2012-10-14.
Blogga
Att blogga på gratis plattformar som BlogSpot är något man kan göra, men vi föredrar
att du istället gör det hos oss. Anledningen är att det inte går att hålla reda på inlägg när
det finns olika hemsidor. Det ser också mer professionellt ut med bara en hemsida där
alla lokalföreningar är samlade. Vi kan dessutom erbjuda en helt unik sajtadress,
www.svenskabrukarforeningen.se/lokalforening, som du kan sprida överallt.
Bra saker att tänka på
Personuppgiftslagen. Syftet med lagen är att skydda människor mot att deras personliga
integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Se till att de personer du
nämner i pressmeddelanden har gett dig ett godkännande att publicera deras namn.
Konsekvent. Använd samma ord i en text. Om du skriver om tex en studie som heter Nya
siffror visar på ökad användning, använd ordet studie i hela texten och byt inte till
enkäten mitt i texten. Annars är det stor risk att mottagaren blir förvirrad och
missförstånd kan lätt uppstå. Det går bra att byta ord för ett namn för att tex spara
utrymme, men då måste du tydliggöra detta. Skriv då studien Nya siffror visar på ökad
användning (här efter studien). Var klar och tydlig!
Medielogik
Medielogik betyder förståelsen av hur media arbetar och prioriterar innehåll. Det kan
röra sig om att analysera vad media är intresserad av just nu eller att ta fram en
mediestrategi.
Förstår man medielogiken och nyhetsvärdering, vad som går genom filtret och blir en
nyhet, ett samtalsämne och ibland en del av samhällets kollektiva medvetande kan man
också påverka densamma.
En gammal fras för att enkelt förklara medielogiken och nyhetsvärdering är “hund bet
man” som motsats till “man bet hund”. Den första ges knappast några spaltmetrar (annat
19
än i torrlagda lokaltidningar). En man som biter en hund däremot är
uppseendeväckande, således också värt att rapportera om.
Lästips
Om du vill läsa mer om hur man hanterar media rätt, rekommenderas Westanders PRhandbok. Den är gratis att beställa och uppdateras varje år med en ny upplaga. För att
beställa ditt exemplar gå till www.westander.se
Grammatik
Det är alltid en bra idé att låta några olika personer läsa igenom pressmeddelanden
innan publicering, så att alla stavfel och grammatiska misstag fångas upp. Inget är så
förödande för förtroendet hos läsaren som ett tydligt stavfel.
Intressekonflikt/jäv
Intressekonflikt/jäv är en situation där en person kan tänkas vara partisk. Det kan vara
bra att tänka på hur sådant kan uppfattas av läsaren, även om inget jäv existerar.
Exempel på hur detta kan uppstå är om en talesperson eller ordförande uttalar sig om
en sak där det finns ett personligt vinstintresse eller är medlem och/eller har
förtroendeuppdrag i två olika organisationer (med olika stadgar) samtidigt. Sådant kan
snabbt leda till förlorat förtroende hos allmänheten.
Förtroende
Förtroende för SBF Riks och lokalföreningar måste vara högt så att medlemmar och
andra kan komma till oss utan rädsla för att vi skvallrar eller villkorar support till dem.
Man bör därför aldrig ha samarbete med organisationer som kan leda till sådana
farhågor.
Det är därför också viktigt att allt material man släpper ifrån sig håller hög standard och
respekterar detta.
20
Känslor
Uttryck dig aldrig online på ett sätt som du inte skulle göra öga mot öga med någon. Det
är lätt att glömma bort att allting sparas på Internet och upprörda känslor lätt kan
uppfattas på ett annat sätt än man avsett. Ta hellre en paus om du är upprörd och tänk
igenom vad du vill säga.
Be inte om pengar
Att tigga pengar är aldrig någon höjdare och leder ofta till att folk tappar förtroende för
dig och din organisation.
Medieordlista
Detta är några begrepp som du kommer komma i kontakt med när du hanterar media.
Ad hoc = Något som görs för ett speciellt fall och som äger giltighet endast i detta fall.
Boiler plate = En standardformulering som du lägger till i slutet på alla dina
pressmeddelanden. Den är oftast bara några rader lång och sammanfattar vad din
förening är och står för. Menad att snabbt kunna användas av journalister som läser ditt
pressmeddelande.
Brödtext = Benämning på den löpande texten t ex texten i en annons.
Byline = den del av en tidningsartikel som talar om vem som skrivit den och vem som
tagit eventuella fotografier med mera. En fotobyline står oftast angiven i anslutning till
respektive bild, efter eventuell bildtext.
Copywriter = Reklamtextförfattare.
Fackpress = tidningar som riktar sig till yrkesverksamma läsare i deras professionella
roll, inom ett visst verksamhets- eller ämnesområde, snarare än att vara inriktade på
underhållning eller allmän nyhetsförmedling.
Gemener = små bokstäver.
Ingress = Inledande paragraf i en artikel menad att sammanfatta artikeln genom att ta
fram det viktigaste, och att locka till läsning av resten av artikeln.
Kursiv = högerlutande bokstavsform.
Källförteckning = den lista över källor (böcker, tidskrifter, dokument, filmer,
ljudinspelningar etc) som används i en vetenskaplig skrift. Antingen placeras
källförteckningen efter varje avsnitt, eller allra sist. Oftast listas källorna efter
efternamnet på författaren eller utgivaren samt efter typ av media som används. I sluteller fotnoterna görs i regel en källhänvisning, med exempelvis sidnummer, som
refererar till motsvarande källa i källförteckningen.
Marginal = Den otryckta delen av papper som omger satsytan.
21
Meddelarfrihet är en svensk juridisk term som innebär rätt att för offentliggörande
lämna upplysningar i vilket ämne som helst till bland annat media och författare.
Myndighet får inte efterforska vem som lämnat ett meddelande, sk källskydd.
Sidfot = benämns den nedersta delen av en bok- eller dokumentsida. I sidfoten skrivs
normalt paginan (d.v.s. sidnumreringen).
Sidhuvud = benämns den översta delen av en bok- eller dokumentsida.
Slutnot (fotnot) = notering eller den tilläggsinformation, som kopplas till ett stycke
eller en passage i en text genom ett nottecken (ex. siffra i upphöjt läge), som skrivs i
slutet av det kapitel där nottecknet förekommer eller på en enskild sida efter all text. En
slutnot innehåller sådan information som för läsaren är av sådan natur att den kan
förbises, utan att innehållet i texten ändras. Oftast innehåller slutnoter källhänvisningar,
extra förtydligande eller översättningar.
Stycke = en benämning på ett sammanhängande samling text, som består av ett antal
meningar (eller minst en), och som börjar på en ny rad.
Särskrivning = ett begrepp inom språklig grammatik, som innebär att ett uttryck skrivs
som två eller fler ord. Motsatsen är sammanskrivning.
Typsnitt = En uppsättning bokstäver, siffror, symboler med gemensam design.
Versaler = stora bokstäver.
Slutord
Kom ihåg! Ni är experterna, inte de. Ni vet mer än de s.k. experterna någonsin kan
veta. SBFs kunskap är beprövad erfarenhet.
22
Framtagen av Svenska Brukarföreningen för användning av dess lokalföreningar.
OBS! Får inte spridas vidare!
© SBF RIKS 2012
Kampen går vidare!
23