1. No category

Christian Lu
ndahl
Docent i pe
dagogik Up
psala unive
rsitet
Föreläsningens argument
0 Ingenting kan vara så negativt för lärandet som dåliga bedömningar
0 Bedömning använt på rätt sätt är däremot det bästa didaktiska redskapet för att främja lärandet
0 Skolans personal behöver återerövra en förlorad bedömarkompetens
0 Skolan behöver en policy för bedömning
Copyright Christian Lundahl
Utvärdering och bedömning
Central
Lokal
Utvärdering
Summativa syften
Formativa syften
Bedömning
Kunskaper
Copyright Christian Lundahl
Beteende
Visible learning
0 Hattie 2009 har analyserat resultaten av 50000 effektstudier:
”[T]he biggest effects on students learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers” (2009:23)
Bedömning för lärande hjälper lärare att se hur de kan förändra sin undervisning och det hjälper eleverna att se vad de kan, vad de förväntas kunna och hur de ska lära sig det. Copyright Christian Lundahl
Att synliggöra, men vad och hur
Copyright Christian Lundahl
Symboliskt och ytligt lärande
0 ”Jag kan lära in 60 siffror i rad om jag får dom på papper i en timme.”
0 ”Tänk dig att på mitt svagaste ämne, engelska, fick jag 101,5 av 120. 7:e i klassen, och vi är ca 25 i klassen. På de andra proven har jag varit 2:a och 3:a i klassen.”
0 ”Något annat som är kul är när jag slår en i min klass som heter Mats Hansson, för han och jag är ganska lika i många ämnen.”
0 ”Jag tänker nog mycket på att bli färdig fort. Har någon av mina kompisar blivit färdiga före mig känner jag mig jättestressad. Och då kan jag inte koncentrera mig.”
Copyright Christian Lundahl
Från industriekonomi till kunskaps‐tjänsteekonomi = från vänster hjärnhalva till höger hjärnhalva
Autor, Levy & Murnane 2003
Copyright Christian Lundahl
Bedömning och motivation för den högra hjärnhalvan
Copyright Christian Lundahl
De yttre incitamentens effekt på
inre motivation
0 Hämmar självständigt tänkande
0 Skapar stress
0 Leder till beroende av bekräftelse
0 Kortsiktigt och snävt tänkande
0 Kan hämma kreativitet
0 Kan hämma problemlösning
0 Uppmuntrar till fusk eller genvägar
0 Tvingar lärare att undervisa mer effektivt men mindre ändamålsenligt
Copyright Christian Lundahl
Yttre krav har också effekter på
lärares undervisning
0 Lärare blir mer kontrollerande än stödjande
0 Vågar inte stanna upp och säkerställa förståelse
0 Blir mer föreläsande, kritiserande, berömmande, styrande (lotsning)
0 Ger inte eleverna tid att hitta sina inre motiv
Elliot & Dweck 2005 s. 362
Copyright Christian Lundahl
1990 ‐ Från kunskap till ”kunskapande”. Ny kunskapssyn påverkar bedömningarna
Läroplanerna Lpo/Lpf94 signalerar tydligt en övergång från en syn på kunskap som substantiv till en syn på kunskap som verb, som något performativt. Det påverkar bedömandet
Copyright Christian Lundahl
Kursplanerna 2011, Svenska åk 9. Samma kunskapsformer som lpo/lpf 94 men mer detaljstyrt
Kunskapskrav Betyget A:
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket
gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt,
välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters
innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och
andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och
omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om budskap som är tydligt
framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är
dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och
nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess
upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur
verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang
som det har tillkommit i. (Svenska kunskapskrav 2011)
Copyright Christian Lundahl
Fokus på kvantitet eller kvalitet i kunnandet 2011?
0 Det ska löna sig att plugga men kommer det löna sig att tänka?
0 Vi har en läroplan för högra hjärnhalvan men ett betygssystem som följer den vänstra hjärnhalvans logik och motivationsstruktur
0 Det gör arbetet med formativ bedömning ännu viktigare
Copyright Christian Lundahl
C och A Svenska skrivning
Copyright Christian Lundahl
Klassrumsbedömningens aspekter i lärandet
1.
2.
3.
4.
5.
Tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans intentioner och skolans kriterier för framgång
Skapa effektiva klassrumsdiskussioner, frågor, aktiviteter och uppgifter som skapar bevis/tecken på elevernas lärande
Ge feedback som för lärandet framåt
Aktivera eleverna som resurser för varandra
Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande
Copyright Christian Lundahl
1. Tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans kriterier för framgång
Att inte veta hur ”man ligger till” är inte ett argument för betyg utan att symptom på att ämnets syfte och undervisningen är otydlig!
Copyright Christian Lundahl
Från prestationsmål till inlärningsmål
0 Jag vill ha A i franska
0 Jag vill lära mig tillräckligt mycket franska för att klara av de flesta vardagliga situationerna som kan uppstå när jag reser till Frankrike
Elever som arbetar mot prestationsmål har svårare att använda sina kunskaper i andra sammanhang än de som prövas och eleverna får svårare att ta motgångar (Dweck 1999)
Copyright Christian Lundahl
Syfte
Koppla syfte till undervisning till bedömning = Alignment
Läraktivitet/undervisnin
g
Texter, samtalsövningar, Undervisningen i ämnet vård och omsorg ska syfta omvårdnadsövningar, till att eleverna utvecklar praktik
kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso‐ och sjukvård samt socialtjänst.
Bedömning
Rollspel där eleverna försätts i vårdsituationer, teoretiskt prov över begrepp eller får beskriva dilemman. Samtal med vårdhandledare
Undervisningen ska Texter/instruktionsböcker, Skriftligt prov med utveckla elevernas laborationer med apparatur fakta och kunskaper om reflektionsuppgifter arbetsmiljö, säkerhet och och/eller ergonomi för att minska demonstration av skaderisken för patienter teknisk färdighet. och
brukare samt personal. Användning av Copyright Christian Lundahl
medicinteknisk och annan teknisk utrustning samt
Använd elevexempel
0 Använd bedömningsexempel från de Nationella provens bedömningsanvisningar, eller anonymiserade uppgifter från tidigare elever.
0 Se till att eleverna förstår vad som värderas och inte minst VARFÖR
Copyright Christian Lundahl
Teachers are truely heroes!
You may not believe it, but teachers are truely heroes.
You often complain on teachers and say that they angry and throws homework at you. But have you ever think what would have happend if they wouldn’t? The first days will probably be like heaven, but later then? When you have no aducation and when you are going into collage? Then yoy will have so bad grades that youre not gonna make it
But maybe some of you who's reading article are good at sports and don’t need any schoolwork.
Okay, lets think that you’re playing basketball i NBA which is the greatest league.
Imagine one day you will get hurt real bad, and you have to quit
basket basketball. Now, you have no good grades no collage aducation and have never had a work before. You will never get a
job! And when you don’t have a job, you won’t get any money, and if you don't have any money you can’t leave. /…/
(Skolverket, Ämnesprov English grade 9. Bedömning och exempel 2006, s. 27f)
Copyright Christian Lundahl
Bedömningsanvisning
Med direkt tilltal (You may not believe it, but), entusiasm och många frågor anslår skribenten en personlig och intresseväckande ton som skulle passa t.ex. på en webbsida eller i en insändare. Eleven kommunicerar och resonerar med läsaren, exemplifierar och ger ett genomtänkt intryck. Inledningen är emellertid starkare än avslutningen, som hade kunnat fokusera mer på att förklara den egna rubriken Teachers are truely heroes! Texten stannar vid ett slags anrop som skulle ha vunnit på fler beskrivningar och större tydlighet. Den ger ett något obearbetat och talspråkligt intryck med vissa överhoppade ord (say that they angry; you who is reading article). Stavning och meningsbyggnad fungerar, men verbbehandlingen är genomgående osäker och ibland störande (have you ever think; may had been; shall had listen). Eleven visar flera exempel på ett relativt varierat förråd av ord och fraser (throws homework at you; will probably be like heaven; Imagine one day; So finaly), vilket stärker framställningen och ger flyt i läsningen. Förväxlingarna leave/live; curses/courses och not now kan möjligen missförstås. /…/Sammantaget bedöms texten motsvarar målen för skriftlig färdighet.
Bedömning: Godkänd
Copyright Christian Lundahl
2. Skapa klassrumsaktiviteter som ger bevis/tecken på elevernas lärande
Får eleverna visa vad de kan? ‐ Välj redovisningsmetod som passa ämnet och eleverna ‐ Ställ ”rika frågor”
Är du säker på att du vet vad eleverna kan? ‐ Diagnostiska frågor
Copyright Christian Lundahl
Twittra om skolböcker ger signifikant högre betyg
0 "The Effect of Twitter on College Student Engagement and Grades," Journal of Computer Assisted Learning, November 12, 2010, R. Junco, G. Heiberger, E. Loken
Copyright Christian Lundahl
No hands up! Fördela frågor till ALLA elever utan att använda handuppräckning – ”fy vad elakt!”
Ge dem frågor och uppgifter som utmanar mer än kontrollerar. Från förhörsledare till ”talkshow host”. Frågorna ska vara ett ”Fönster in i elevernas tänkande”
Ge eleverna mer tid
Bedöm inte svaren som rätt eller fel utan fråga vidare: hur tänker du nu…, vad betyder det…, varför blir det så…
Få eleverna att gå från ”jag kan inte” till ”jag förstår inte”
Copyright Christian Lundahl
Konvergensfrågor och divergensfrågor
0 Konvergensfrågor får eleven att söka sig fram genom många svar till det rätta svaret
0 Divergensfrågor uppmuntrar eleven att komma på så
många alternativa svar som möjligt
0 Kombinera: Vad kan du göra med en filt och en sten? (divergens) Sätt om möjligt dina användningar i relation till fysikaliska principer (konvergens)
Copyright Christian Lundahl
3. Ge feedback som för lärandet framåt
Copyright Christian Lundahl
Poäng och betyg tar bort fokus från läromomentet i bedömningen
Copyright Christian Lundahl
Återkopplingens fyra moment
1) Tydliggöra målet och/eller de specifika kunskapskvaliteterna som skulle mötas
2) Utvärdera till vilken grad mål/kvaliteter mötts
3) Diagnostisera skillnaden mellan mål och resultat, eller andras problem (felanalys)
4) Ge en lämplig lösning, förslag på åtgärd
“The issue with providing assessment for learning feedback is related to working out how to move forward (Black&Wiliam, 1998) along a progression (Harlen, 1998) after noticing a ‘gap’ (Sadler, 1989)” (Parr & Timperley 2010, s. 80)
Copyright Christian Lundahl
Ju mer lärare gör den här typen av återkoppling desto bättre blir elevernas resultat (r=0.675)
“Keri have a look at my recount – see how it is talking about what has already happened. A recount is about something – an event or experience – that has happened. Yours is not all about something that has happened. Can you change yours so you are writing about what has happened instead of what you are going to do?”
“. . . I would suggest that you read this account out loud to a partner. This would help you to see where you need to put in punctuation to break it up so the reader can understand it better.” (Parr & Timperley 2010, s. 80)
Copyright Christian Lundahl
4. Aktivera eleverna som resurser för varandra
Nästan alla mer omfattande uppgifter i de nationella proven kan utsättas för kamratbedömningar. Poängen med kamratbedömningar är att eleverna blir resurser för varandra i varandras lärande. De lär av varandras lärstrategier och av varandras kommentarer. Forskningen har dessutom visat att den som ger kommentaren lär sig väldigt mycket själv. Det har också
visat sig att eleverna ibland kan vara viktigare resurser för varandra än vad lärare kan vara för dem. Copyright Christian Lundahl
Diskutera resultaten offentligt. Lärande är kollektiva processer!
Rättandet av skripta ­ ’De Emendatione Scriptorum’
Det är:
”välbetänkt att genomgå rättelserna icke tyst eller mumlande utan med hög röst, så att alla få del av vars och ens såväl fel som förtjänster, varigenom de lära sig att under ädel tävlan [’honesta aemulatione’] för framtiden undvika de förra och efterlikna de senare”
(1649, s. 80)
Copyright Christian Lundahl
Kamratbedömning med yngre barn
En elev, vi kallar honom Kalle, läser upp en bit ur ”Kattis och den magiska kristallen” som är en del av en bokserie han skriver (han skriver mycket och det blir till små böcker). Innan Kalle läser upp har en kamrat läst och gett gensvar. Kamraten har tillsammans med Kalle tittat på stavfel och strukit under dem. De är ännu inte rättade.
När Kalle läst upp får eleverna som sitter nära och runt om för att höra bra kommentera det som de hört utifrån frågeställningen: hur man kan skriva en berättelse som är intressant och beskrivande. Kamraterna ger följande återkoppling:
0 Du skriver berättande text och vi ser bilder.
0 Du beskriver detaljer.
0 Du beskriver miljö och ljud.
0 Du har med känslor.
0 Det är spännande att lyssna på dina berättelser och det är spännande att läsa dem.
0 När man läser vill man höra fortsättningen.
0 Du läser med inlevelse.
Copyright Christian Lundahl
Klasskamraterna ska också säga vad de tycker att Kalle behöver utveckla och lyfter då fram att han behöver se över sin stavning bättre: ”Det är svårt att läsa din text med många stavfel”, säger en elev.
Efter elevernas återkoppling kompletterar Ulrika (läraren) med sina kommentarer. Hon säger att texten innehåller mycket dialoger och att Kalle därför bör tänka på: 0 Att använda talstreck i början av dialogen.
0 Att du börjar på ny rad när någon talar och när du byter talare.
0 Att du kan försöka varva dialoger med att berätta om det som händer.
Ulrika frågar sedan hur Kalle tänker arbeta vidare med sin text. Kalle säger att han ska renskriva Magiska kristallen på dator. (Andra elever tipsar om att det finns stavningsprogram och då få man tips på hur ordet ska stavas. Att om ett ord är felstavat syns det med en röd linje under ordet). Kalle säger också att han ska renskriva sina böcker som han skrev i 1:an, 2:an och 3:an. ”De kan bli böcker att läsa för yngre barn”, säger han. Ulrika kommenterar och säger ”Du har många bilder i dina första böcker. Hur gör vi med dem? Jag kan scanna in dina bilder så att de kommer med i första böckerna”. Magiska kristallen som Kalle skrivit i fyran innehåller dock inga bilder, bara en karta. Kalle kommenterar: ”den boken är för äldre elever, den behöver inte bilder. Jag skriver så att det skapas bilder.”
Copyright Christian Lundahl
5. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande
Skolan blir lätt en plats dit eleverna går för att se lärare arbeta. Bara den som är aktiv i sitt lärande lär sig. En viktig förutsättning är att lära eleverna att smart är inget du är utan något du kan bli. Det gäller att skapa ett utgångsläge där elever känner att den kan bli i princip vad som helst om man anstränger sig och lär sig att arbeta på rätt sätt.
Copyright Christian Lundahl
Smart eller studiesmart?
Copyright Christian Lundahl
Betyg och bedömning Lgr2011
Mål
Skolans mål är att varje elev
• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
Copyright Christian Lundahl
Halva rättningar
0 Ingen poäng ”comment only” kan användas här. Tre uppgifter har du inte löst på rätt sätt. Fundera över vilka det kan vara, vilka du kände dig osäker över, och förklara vad du tror gick fel.
0 I en uppsats kan man sätta G (grammatik), S (stavning), P (punkt/komma) vid det stycke där något har blivit fel (raden för yngre barn). Eleven ska sedan själv upptäcka felet och åtgärda det.
Copyright Christian Lundahl
Pre‐flight checklist
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och varför?
Skriver du det viktigast först?
Innehåller din text bara den information läsaren behöver?
Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar eller frågor?
Använder du nyckelord och verb i rubriker?
Använder du samma ord varje gång du nämnde en företeelse?
Har du skrivit ut alla förkortningar?
Använder du många engelska ord?
Har du slagit upp alla ord du är osäker på?
Har du gjort en stavningskontroll?
Har du korrekturläst med papper och penna?
Har du låtit någon annan läsa din text?
Copyright Christian
Lundahl
Forsberg (2008): Tydliga texter
Det är inte en till sak som ska göras – det ligger redan i uppdraget
Copyright Christian Lundahl
Skolans syfte
4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. /…/
Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (SFS 2010:800)
Copyright Christian Lundahl
Vad är då skolans resultat?
0 Kunskaper
0 Utveckla aktivitet, kreativitet och individuellt ansvar
0 Livslång lust att lära
0 Respekt för människors lika värden
0 Demokratiska värderingar
0 Se de egna behoven
0 God kommunikation med hemmen
Copyright Christian Lundahl
Bedömning för lärande – ”the missing link”
Copyright Christian Lundahl
Kommunikation och organisation för lärande
0 Utmaningen är att åstadkomma en sund balans mellan skolans olika intressenternas olika behov av kunskap om resultat. Kommunikationen om elevers lärande ska flyta smidigt men också gagna lärandet i skolsystemets olika delar.
Copyright Christian Lundahl
Bedömningspolicyns innehåll Befintlig bedömningskultur/självanalys
Önskad bedömningskultur/värdegrund
Policyn är tydlig och känd
Med policyn följer en budget
Policyn bygger på ett gemensamt utvecklingsarbete
Policyn utvärderas löpande och revideras vid behov
Det finns en ledning/planeringsgrupp för bedömningsarbetet
Det finns i policyn en tydlig idé om relationen styrdokument, undervisning och bedömning.
0 Det finns en plan över nationella prov och andra större kunskapsbedömningar. Den rymmer riktlinjer för genomförande och användning.
0 Det finns en tydlig idé om vilka resultat som ska kommuniceras till vilka (kommun, föräldrar, elev), på vilket sätt och med vilket syfte. Kommunikationen följs upp och utvärderas.
0
0
0
0
0
0
0
0
Copyright Christian Lundahl
Att ge policyn ett innehåll
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Varför bedömer vi?
Hur bedömer vi?
När bedömer vi?
Hur använder vi resultaten om bedömning?
Hur kommunicerar vi resultaten?
Hur planerar vi våra bedömningar?
Hur utvärderar vi våra bedömningar?
Hur stämmer våra bedömningsmetoder överens med vår syn på kunskap, lärande och elever (vad har vi för bedömningsvärdegrund)?
Hur utvärderar vi effekten av våra bedömningar?
Var ligger tiden i bedömningsarbetet?
Hur dokumenteras bedömningsarbetet?
Vad har vi för bedömningskompetens och hur ser fortbildningsbehoven ut?
Hinder och möjligheter med de nya kursplanerna och betygen…
Copyright Christian Lundahl
Bedömning för lärande ‐
konklusion
SYNLIGHET – DELAKTIGHET – ANSVAR
Copyright Christian Lundahl
Mot en policy för bedömning
Syftet med en policy är att markera:
0 Vilken värdegrund (syn på elever, lärande, kunskap) skolans bedömningar vilar på
0 Att all bedömning ytterst syftar till att främja lärande
0 Att bedömning och undervisning hör ihop
0 Att eleverna har möjlighet till inflytande över hur de ska visa sitt kunnande
0 Att formativ och summativ bedömning sker i balans och att det tas fram ett schema för årets viktigaste prov
0 Att det sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete kring bedömning 0 Att pedagogerna får det stöd som behövs från ledningen för att utveckla bedömningen tillsammans, att samsyn råder
0 Att bedömningsarbetet utvärderas och följs upp 0 Att det finns en plan för hur skolans mål och resultat kommuniceras, där lärandemålen står i centrum
Copyright Christian Lundahl
Diskussionsfrågor
0 Hur kan vi som lärare återta initiativet över skolans 0
0
0
0
0
bedömningar?
Hur ser vi på relationen mellan bedömning och motivation?
Hur ser vi på relationen bedömning och undervisning(splanering)?
Vilken eller vilka formativa bedömningsstrategier lämpar sig i mina klasser/ämnen och vilka kan vara svårare att tillämpa?
Hur kan vi kommunicera elevernas resultat till dem själva och till deras föräldrar och till kommunledningen så att lärandet hamnar i fokus och inte statistik?
Hinder och möjligheter med de nya kursplanerna och betygen…
Copyright Christian Lundahl
Tid för självbedömning – lärare och rektorer (skala 1 till 5)
1.
2.
3.
4.
5.
Jag förstår och kan artikulera målen för undervisningen innan undervisningen påbörjas
Mina studenter blir regelbundet informerade om mål och betygskriterier på ett sätt så att alla förstår dem
Mina elever kan beskriva vilka mål de ska nå, var där nu är och hur de ska nå målen. De vet vad som följer i deras lärande
Jag kan omvandla mål och kriterier till bedömningsformer som ger korrekt information om hur det går för eleverna
Jag använder löpande klassrumsbedömningar när jag hjälper eleverna och/eller planerar (om) min undervisning Copyright Christian Lundahl
Forts.
6. Den feedback jag ger till eleverna är beskrivande, konstruktiv, frekvent, omedelbar och hjälper eleverna i deras planering av sitt fortsatta lärande
7. Mina elever är involverade och aktiva i bedömningen av sig själva och sina klasskamrater och använder feedback för sitt fortsatta lärande
8. Mina elever är aktiva i klassrumsdialogen om sitt och de andras lärande och tar därmed ansvar förr det egna och klasskamraternas lärande
9. Jag förstår relationen mellan bedömning, motivation, framsteg och självkänsla (Fritt från Rick Stiggins 2009:135)
Copyright Christian Lundahl
Självskattning skolledare
Bedömningspolicy
0 Skolan har antagit en vägledande bedömningsfilosofi eller
värdegrund för bedömningar.
0 Vår bedömningspolicy är till för att skapa lust och möjligheter och
bygger inte på krav och regleringar.
0 Bedömningspolicyn är också synlig i personalpolicy och
personalutvärderingar.
0 Bedömningspolicyn genomsyrar utvecklingspolicyn
0 Budgetfördelningen bygger på att tillgodose behoven både av
bedömning för lärande och av lärande.
0 Vi har identifierat vilken bedömningspolicy som på ledningsnivå
skapar bäst förutsättningar för praktiken.
0 Vårt arbete med att utveckla bedömningspolicy är systematiskt.
0 Vi utvärderar vår bedömningspolicy rutinmässigt.
0 Vår vision definierar hur bedömning hör ihop med undervisning och
lärande.
0 Vi definierar framgång som framgång för alla elever.
Copyright Christian Lundahl
Resultatproduktion och resultatkommunikation
0 Det finns en tydlig plan över årets alla summativa, eller större,
0
0
0
0
0
0
0
bedömningar, där såväl mål framgår som hur resultaten ska
användas.
Det finns ett schema som koordinerar nationella prov/utvärderingar
och olika typer av lokala bedömningar/utvärderingar.
Kommunikationen med föräldrarna fokuserar på elevens prestationer
i förhållande till mål och kriterier.
Mål och kriterier har anpassats till att bli elev- och föräldravänliga.
Skolan använder ett webbaserat system för att kommunicera resultat.
Skolan försäkrar sig om att informationen når fram.
Skolan rapporterar resultaten till föräldrarna på fler sätt än via
statistik.
Eleverna har möjlighet att vara med och påverka formen för att
redovisa/presentera sina arbeten.
Copyright Christian Lundahl
Lästips
Följ även min blogg: www.skoloverstyrelsen.se
Copyright Christian Lundahl