1. No category

Berättelsen om
Lena
Information om text och blankett för bedömning av språklig
färdighet hos barn med ett annat modersmål
Den version av text och blankett, utarbetad av talpedagog Berit Tybrand, som återfinns här på
hemsidan är framtagen för att användas i kombination med bilderna i Lundamaterialet.
Ett fåtal ändringar har gjorts i Berit Tybrands material för att anpassa det till den nu omarbetade
versionen av Lundamaterialet. Dock har hennes förslag till frågor om bilderna att ställa till eleverna
för att locka fram rätt målord tagits med i hennes originalskick.
Filen med blanketten innehåller den första och den sista sidan av den blankett som Berit Tybrand har
tagit fram. Sidorna två och tre finns i den vanliga gula blanketten som medföljer Lundamaterialet.
LUNDAMATERIALET
bearbetat för
kartläggning och bedömning av kunskaper i
svenska hos barn med ett annat modersmål
Berättelsen om
Lena
Den bearbetade versionen av LUNDAMATERIALET undersöker den språkliga
färdigheten i svenska hos barn med ett annat modersmål inom ett begränsat
område av fonologi, morfologi, syntax och lexikon. Da materialet också
inbjuder till samtal, kan man aven få en uppfattning om barnets spontantal.
Det vänder sig främst till åldersgruppen 6-7 år inför skolstarten men kan
också användas till elever med annat modersmål upp till 11-12 års- åldern.
Lundamaterialet utarbetades från början av logopederna Eva Holmberg och
Harriet Stenkvist vid foniatriska avdelningen vid sjukhuset i Lund 1975-78
för att kartlägga och bedöma barn med försenad språkutveckling. Det
omarbetades efter några år. En närmare beskrivning av materialet framgår av
inledningen i häftet, där endast bilderna används i undersökningen med
invandrarbarn.
Bearbetningen till undersökning av språkfärdigheten i svenska hos barn med
ett annat modersmål har gjorts av en grupp talpedagoger, lärare i svenska som
andraspråk och hemspråkslärare. Huvudsyftet var att få en helhetsbild av
barnets språkförmåga i svenska. Observera att materialet inte får uppfattas
som ett test, utan att det är en friare språklig undersökning, som ställer vissa
krav på undersökarens kompetens. Det är alltså inte standardiserat men
ursprungligen utarbetat efter en jämförelse med en undersökning av
normalspråkliga barn i ett 60-poängsarbete vid Lunds Universitet. Bland
initiativtagarna till materialet är bl. a Ulrika Nettelbladt.
När Lundamaterialet valdes for att undersoka invandrarbarns färdigheter i
svenska berodde det på att det saknades ett mer systematiskt material för
att undersöka andraspråket hos invandrarbarn. Genom bearbetningen har
materialets möjligheter utnyttjats ytterligare i hög grad för den tvärspråkliga
situationen. Bilderna är verklighetsnära och entydiga. Barnen tycker om dem
och känner sig inte pressade som i en testsituation. Dessutom ger det klara
indikationer på barnets speciella svårigheter i sitt andraspråkstillägnande. Man
får en god inblick i var det brister i barnets sprakliga funktioner och vad som
därför behöver förstärkas. Därför kan konkret rådgivning ges till barnets
lärare i svenska som andraspråk.
SPRÅKLIG FÄRDIGHET I SVENSKA HOS BARN MED
ETT ANNAT MODERSMÅL
Det är mycket viktigt att barn som ska börja skolan från allra första dagen
får det stöd och den hjälp som behövs for att de ska känna sig trygga i sin
skolsituation. For invandrareleverna innebar det bl. a. att var och en får
den undervisning i hemsprak och i svenska som andraspråk som de är i
behov av.
För att kunna ge den enskilda eleven rätt hjälp från början är det viktigt att
så tidigt som möjligt få en uppfattning om hur långt han/hon hunnit i sin
inlärning av svenska. En sådan bedömning bör ske tidigt på vårterminen
före skolstarten.
Medarbetare i skolan med kompetens att medverka i bedömningen är
- en talpedagog med erfarenhet av invandrarbarn
- en lärare i svenska som andraspråk med utbildning i ämnet och
erfarenhet av 7-åriga barns språkliga utveckling.
Som arbetsmaterial har valts Lundamaterialet, som bearbetats för detta
syfte. Det ger inblick i olika språkliga funktioner, det är lätt att använda
och tar rimlig tid. Det förutsätts dock att den som använder materialet har
teoretisk kunskap om bakgrunden till det. Dessutom ar det viktigt att vara
medveten om att undersökningen inte ger en uttömmande beskrivning
av barnets färdigheter i svenska. Materialet kan också användas för att
bedöma invandrarbarns färdighet i svenska upp till 11–12-årsaldern,
särskilt vid flyttning mellan olika skolor i landet.
Som framgår av inledningen i Lundamaterialet har olika strategier
använts, medan den omarbetade versionen också har "pekstrategi" för att
se om barnet har någon språkförståelse. Det står undersökaren fritt att
skifta mellan strategierna liksom det är naturligt att binda samman
avsnitten till en berättelse om Lena och hennes upplevelser. Om tiden
tillåter kan man utvidga frågorna for att få fram fler begrepp.
Även om man således kan hantera materialet ganska fritt, ska man veta
hur man får barnet att svara relevant i de olika situationer, som samtalet
inbjuder till, och hur man stimulerar barnet till spontant tal, som också liksom hela undersökningen - bör inspelas på band och analyseras
efteråt. Därför är det viktigt att man som undersökare har den insikt i
svenska barns tal- och språkutveckling som en talpedagog eller lärare
med utbildning i svenska som andraspråk har.
VÄGLEDNING I BRUK AV LUNDAMATERIALET
* Läs noggrant igenom sidan 2-8 i Nya Lundamaterialet med särskild vikt på
sidan 8 "Instruktioner till undersökaren".
* Kontakta förskolläraren/klassläraren och avtala tid för besök.
Föräldrarna bör informeras om detta, ev. skriftligt.
* Samtala individuellt med varje barn om bilderna i Lundamaterialet.
* Spela in samtalet på band.
Låt barnet först göra sig förtrogen med bandspelaren.
Sätt på inspelning och fråga t ex Vad heter du? Hur gammal är du? Var bor
du?...............Lyssna sedan tillsammans på detta.
Säg förslagsvis: Kan bandspelaren få stå där och snurra, så att jag, ingen
annan, kan lyssna sedan, om jag glömmer bort vad du och jag pratade om? (Det
brukar alltid gå bra).
* Håll inte på längre än 30-40 minuter.
Det ska helst vara en avspänd, trivsam stund tillsammans med barnet.
* Uppmuntra och lyssna också på barnets spontantal.
* Samtala med förskolläraren/klassläraren om hur barnet fungerar språkligt,
socialt i gruppen. Kan barnet exempelvis lyssna och ta emot instruktioner i
grupp?
* Som efterarbete avlyssnas bandet och noteringar görs på protokollet.
På baksidan antecknas spontantal, sammanfattning mm.
* Information om bedömningen lämnas till de lärare, som ska undervisa och
stödja barnet i svenska.
Vid organisation av årskurs 1 lämnas det sammanfattande resultatet till ansvarig
skolledare.
För den svenska arbetsgruppens bearbetning av LUNDAMATERIALET
Berit Tybrand
.
1 SANG
2a BOK
7a SKRIVER
2b BLA
7b BREV
8 FRIMARKE
Beratta
Den har flickan heter Lena. Hon ar med
i den har boken o.s.v.
Fragestrategi
Det har ar Lenas hand. Vad gor hon?
Vad ar det?
Fragestrategi
Vad ligger Lena i?
Vad laser hon i?
Avslutningsstrategi
Hon ritar inte utan hon
Pa brevet har hon klistrat
Pekstrategi
Peka pa pennan!
Peka pa frimarket!
Ev. extrafragor: Vilken farg har boken?
Vad har hon pa sig? (Peka p& den rod-vit-randiga
trojan, nattlinnet, pyjamasen
)
9a RITAR
9b RATT
Om barnet inte kan uttrycka sig, far det peka pa bilderna i stallet
Fragestrategi
Vad gor Lena har?
Vad har hon ritat har?
Avslutningsstrategi
Lena ar inte en pojke utan
Beratta
Nar Lena kommer hem fran skolan vill hon ata lite.
eller
Avslutningsstrategi
Ev. pekstrategi
Peka pa sangen!
Peka pa boken!
5 BLOMMA
6GRAS
3TANT
4 HUND
Fragestrategi
Vad ar det har? (Vad ser du pa den har bilden?)
Vad vaxer det pa marken?
Avslutningsstrategi
Det ar inte en farbror utan.
Hon ar ute och gar med
Hunden tittar pa
Tauten och hunden star i...
Ev. extrafraga: Vad har tanteri pa sig?
Ev. pekstrategi
Peka pa tanten!
Peka pa hunden!
Peka pa blomman! Peka pa graset!
10 FLICKA
11 BANAN
12a MJOLK
Fragestrategi
12 b GLAS
18 KO
19 TRAD
Vad ar det?
Vad tror du det finns i paketet?
Fragestrategi
Avslutningsstrategi
Och mjolken haller hon upp i.
Det dar ar
I glaset finns det
Vad ar det?
Vad ar det som vaxer har?
Vad ar det som sitter pa tradet?
Avslutningsstrategi
Ev. pekstrategi
Peka pa bananen!
Peka pa mjolken!
Peka pa glaset! o.s.v.
Det har ar inte en gris utan.
Bredvid kon star det
Pa den grenen finns det
Pekstrategi
Peka pa kon!
Peka pa tradet!
Peka pa bladet!
13 OGA
14 NASA
15 MUN
16 PIPA
20 BLAD (LOV)
17 SKAGG
21aHJARTA 21bROTr
Det har ar Lenas pappa. Nu pekar jag.
Eller om eleven verkar saker: Kan du peka
och beratta vad de olika delarna heter?
Fragestrategi
Vad ar det har?
Fragestrategi
Vad ar det?
Vad har nan i sin mun?
Avslutningsstrategi
....som ar.... (rott)
Avslutningsstrategi
Pa hakan har han.
I munnen har han.
o.s.v.
Beratta
Om barnet verkar sakert, fortsatt fraga pa ovriga begrepp pa bilden:
panna, kinder, haka, ogonbryn etc.
Ev. pekstrategi
Peka pa hans ogon, nasa, mun, pipa, skagg
27a (BOK)HYLLA 27b BOCKER 28a BANANER 28b SEX
22FOT
23SKO
Fragestrategi
Vad ser du pa den har bilden?
Vad ar det?
Avslutningsstrategi
Och har ar Lenas
Och det har ar hennes
Ev. extrafraga
Vad ar det har? (Peka pa tarna)
24aDUSCHAR
24b POTTER
(Peka pa foten)
(Peka pa skon)
25 VATTEN
Beratta
I Lenas rum finns det en liten....(Peka pa bokhyllan)
Fragestrategi
Vad har honi sin bokhylla?
(Peka pa bockerna och bananerna)
Kan du rakna hogt hur manga bocker det ar?
(Och bananer)
Ev. extrafraga
Vilka farger ar det pa bockerna?
29 FLICKOR
30 SANGAR
1
26 TVAL
Fragestrategi
Vad gor Lena har?
Beratta
Har ligger Lena och sover. Hon har ocksa en syster
(peka) sa nu ar det inte bara en flicka
utan tva
som ligger i tva
(Peka pa sangarna)
Avslutningsstrategi
Hon star pa sina bada
(Peka pa fotterna)
Fran duscheii kommer det
For att bli ren tvattar hon sig med...(Peka pa tvalen)
Avslutningsstrategi
Har ar det tva
Och har ar det tva
Ev. extrafraga
Vad betyder den roda fargen och den bla fargen?
(Peka pa kranarna)
(Peka pa sangarna)
(Peka pa flickorna)
31aAPPLEN
31b STOR, STORRE, STORST
Beratta
Nu skall du se pa de nasta tva bilderna
och saga mig vad du ser.
Avslutningsstrategi
Har ar fyra.
Avslutningsstrategi
Det har applet ar litet,
men det har (peka pa apple nr 2)
ar inte litet. Det ar ganska
Och det har applet (peka pa apple nr 3)
ar anda
Och det dar (apple nr 4) ar allra
och har ar fyra.
l!v. pekslrategi
Peka pa det storsta applet!
Peka pa ett apple som ar storre an det har!
(Peka pa apple nr 2)
(Lagg handen over de tva storsta applena.
Peka pa det minsta och sag:)
32aBATAR
Avslutningsstrategi
(Bladdra lillbaka till bilden med applena, som
ocksa anvands till fraga 31b.
Bilden med batarna anvands ater till 32b)
32b LITEN, MINDRE, MINST
(Lagg handen over de tva minsta batarna.
Peka pa den storsta och sag:)
Avslutningsstrategi
Den har baten ar stor, men den har
(peka pa bat nr 2) ar inte stor utan ganska
Och den har (peka pa bat nr 3) ar anda
Och den har (peka pa bat nr 4) ar allra
33 FORT, FORTARE, FORTAST
38 LENAS
39 KATTENS
l-rdgestrategi
Kommer du ihag vad flickan heter? (Lena)
Hon har fatt en glass.
Vems glass ar det?
Vems svans ar det? (Peka)
liv extrafraga
Vems byxor (troja....) ar det?
40 HANS
41 HENNES
l-'n'igestrutegi
Hon har en boll, och hail har en boll.
(Peka pa en boll i taget)
Vems boll ar det?
Och vems boll ar det?
Avslutningsslrategi
Det ar...
(SNABB, SNABBARE, SNABBAST)
Peka pa barnvagnen.
Avslutningsstrategi
Att aka barnvagn gar sakta, men att cykla
gar inte sakta utan det gar ganska
Och att aka bil gar annu
Att aka flygplan gar allra
Ev fragor for att fa fram spontantal, t ex:
Vad har du akt med? Beratta!
34 TJOCK, TJOCKARE, TJOCKAST
Lagg handen over de tva tjockaste korvarna (till hoger).
Avslutningsstrategi
Den har korven ar smal, men (peka) den korven
ar inte smal utan den ar ganska
och den har korven (peka) ar annu
och den (peka) ar allra
35 DEN LILLA BLOMMAN
36 DET LILLA HUSET
37 DOM SMA KLOCKORNA
Sag
Du ser tva bilder. Det ar min bild (peka)
och det ar din bild.
Jag sager nagot om min bild, och du sager
nastan likadant om din. Jag sager:
Avslutningsstrategi
Det har ar den stora blomman
och det dar ar (peka)
Har ar (peka) det stora huset
och har ar
Det har ar (peka) dom stora klockorna
och det dar ar .
42 MIN
,..boll.
(Till uppgifterna 42 och 43 finns iiiga bilder.
Peka t ex pa barnets troja och din egen)
sirategi
Vems troja ar det?
Och vems ar det?
43 DIN
44 UNDER
45 I (INNE I)
50 NER / NERFOR
Sag
Lena tror att hon har gomt sig,
men du ser ju var hon ar.
Avslutningsstrategi
Fragestrategi
Var ar Lena har?
Avslutningsstrategi
Dar ar hon under skapet,
och dar ar hon .
Pojken gar uppfor trappan,
men Lena gar
51 TILL
46 BAKOM
47 FRAMFOR
Fragestrategi
Var ar hon har?
...och har?
h-ugestrategi
Vart springer Lena?
Avslutningsslrategi
Hon springer
S2 AV/FRAN
l;n\ge48 BREDVID (VID SIDAN AV)
49 PA
Fragestrategi
Var ar Lena nu?
Avslutningsstrategi
Nu ar Lena inte framfCr skaper langre.
Har ar hon..
Det har ar mjolk. Hur far man mjolk?
Itrategi
lixlrafraga
Har du sett hur man mjolkar en ko?
Beratta! (nar, var, hur?)
53 MED
I'ragestrategi
(Peka pa skeden)
Hur ater Lena sin soppa?
54a KAN INTE KLATTRA
54b HAR BRUTIT
Avslutningsstrategi
Den har pojken kan klattra.
Men den pojken
Fraga
Varfor det?
56 TYCKER INTE OM
Avslutningsstrategi
Lena tycker om saft,
men pojken
Stall olika fragor for att fa barnet att tala spontant, t ex:
Har du skadat dig nagon gang?
(Eller en bror, syster, kamrat...)
Vad hande da? Beratta!
Avslutningsstrategi
55 GUNGARINTE
58INGA/INTENAGRA
Avslutningsstrategi
Avslutningsstrategi
Det har tradet har manga blad.
Men det har tradet har
Hxtrafragor
Nar ser traden ut sa har? (Peka)
...och sa har?
Undersok om barnet kanner till arstiderna.
Lena gungar,
men den flickan.
57 HOPPAR INTE
Lena hoppar rep,
men den dar flickan.
59 ATER
60 HAR ATIT
Fragestrategi
Vad gor musen?
Nu ar osten slut. Varfor det?
Hur kan du se det?
•
61 TVATTAR 62 HAR TVATTAT
Fragestrategi
Vad gor Lena har? (Peka)
Hur har bilen blivit sa ren och fin?
Extrafragor
Vad hade hon for "saker" nar hon tv.m.idr \n\<-\\,'
(Peka)
Sa bra att Lena hjalpte till all tvniiu bilcn!
Kan du hjalpa till med nagoming hrmm.i/
63aVASKOR 63bSKAAKA
Fragestrategi
Lena har packat sina
(peka pa bada vitskorna)
och koper en biljett. Varfor gor hon dc>t f1
Extrafragor
Har du akt tag? Vart? Nar?
65 Stark imperfektbojning
GICK SONDER
SOV
(SATT)
66 Svag imperfektbojning
LASTE
KORDE
RITADE
BRAKADE
TITTADE (UT)
l;orsok fa barnet att saga sa manga verb i imperfekt som mojligt
genom att stalla fragor med verbet i imperfekt (preteritum)
< >rh samtidigt peka pa de olika barnen pa bildeii.
Fragestrategi
Vad var det som hande i bussen?
Vad giorcle han, hon, den o s v.
(Notera ocksa barnets satskonstrukvioner!)
65 Stark imperfektbojning
Sl'RANC
IX')K
STOD
66 Svag imperfektbojning
HOPPADE
(SIMMADE)
GRAVDE
Vad gjorde banien nar de hade kommit fram?
strategi
(Notera ocksa barnets satskonstruktioner!)
64 SKA BADA
Beratta
Fragestrategi
Lena har hamtat sin badring
och springer ner till stranden.
Varfor gor hon det?
Beratta
Forra aret var Lena pa utflykt med hela klassen
(dagiset). De andra barnen badade ocksa.
De akte dit med buss (vand blad),
och nu ska vi se vad som hande i bussen.
Nasta bild:
Efterat, nar barnen hade badat och torkat sig,
var de lite trotta
65 Stark imperfektbojning
AT
DRACK
GRAT
Fragestrategi
66 Svag imperfektbojning
SYDDE
BLODDE
HALLDE
Vad gjorde de da?
(Notera ocksa barnets satskonstruktioner!)
66 Svag imperfektbojning
Fragestrategi
Vad gjorde de sen till sist?
(Notera ocksa barnets satskonstruktioner!)
67 FRAGEORDS-FRAGOR
68 JA/NEJ-FRAGOR
Beratta
Nu bar jag fragat dig om en massa saker,
och nu ar det din tur att fraga mig om nagot.
Uppmaningsstrategi
(Fa barnet att fraga med frageord genom att saga:)
Fraga mig var jag bor!
Fraga mig hur dags jag vakrtade!
(och fragor som kan besvaras med ja/nej
genom att saga:)
Fraga mig om jag tycker om glass!