1. No category

Andningen
Luftvägarna



De övre luftvägarna består av
näshåla med bihålor och
munhåla som ansluter till
luftstrupen.
Näs- och bihålor har
slemhinnor utmed väggarna. I
näshålan finns även de s.k.
näsmusslorna.
Luften ska renas, värmas eller
kylas och fuktas på sin väg ner
till lungorna. Detta fungerar
bäst om man andas genom
näshålan.
Bihålor



I kindbenet och pannbenet
sitter bihålorna som är
anslutna till näshålan.
Bihålorna ligger i nära
anslutning till näsan och har
förbindelse med näshålan
genom smala gångar.
Bihålorna består av håligheter i
skallens ben, som invändigt är
täckta med samma typ av
slemhinna som finns i
näshålan.
Bihålorna gör att skallen blir
lättare och de påverkar också
röstens klang.
Luktsinnet

Inuti näsan långt bak i
näshålans tak hittar vi
luktorganet med cirka
1 000 olika sorters
luktceller.
Svalget


Svalgets översta del är täckt
med samma slemhinna som
finns i näshålan och
bihålorna, medan den nedre
delen har en lite mer
motståndskraftig slemhinna
för att tåla slitage från mat
och dryck.
I svalgets översta del mynnar
de båda örontrumpeterna från
mellanörat. Långt bak i svalget
hänger en flik av hud som
kallas gomspenen.
Svalget



Struplocket stänger
vägen till luftstrupen när
vi sväljer för att inte
maten ska hamna i fel
strupe.
Struphuvudet och
ringarna som spänner ut
luftstrupen består av
brosk.
I struphuvudet sitter två
stämband.
Stämbanden


Vid struphuvudet
hittar vi
stämbanden med
vars hjälp vi
frambringar läten
och ljud som gör
att vi kan lära oss
att kommunicera
med varandra.
När de vibrerar
bildas ljud. Hårt
spända = ljus ton.
Från luftstrupen till lungblåsorna




Luftstrupen hålls utspänd
med så kallat ringbrosk.
Luftstrupen delar sig först i
två luftrör som kallas
bronker.
Dessa bronker fortsätter
sedan att förgrena sig mer
och mer i lungorna.
Längst ute på bronkiolerna
sitter lungblåsorna eller
alveolerna.
Lungblåsor



Lungblåsorna är
millimeterstora och sitter
samlade i klasar.
Det finns miljontals
lungblåsor i vardera lunga.
Runt lungblåsorna finns ett
nät av små blodkärl,
kapillärer.
Lungblåsor




Här sker gasutbytet.
De röda blodkropparna i
blodet tar upp syret som
kommer från
lungblåsorna.
Koldioxiden från blodet
åker ut till lungblåsorna
för att sedan andas ut.
Gaserna diffunderar
genom de tunna väggarna
i lungblåsorna och
kapillärerna.
Lungblåsorna



Vid astma har man svårare
att andas.
Man kan likna det med att
andas genom ett sugrör.
Vid ett astmaanfall får man
kramp i musklerna runt de
små luftrören.
Andningen


Inandning sker genom
att diafragman
(mellangärdet) dras
samman. Normal
utandning sker genom
att den töjbara
lungvävnaden drar ihop
sig igen. = magandning.
Man kan också tex vid
stor ansträngning
använda sig av den mer
krävande
brösandningen.
Lungorna




Runt varje lunga sitter en
lungsäck.
Om denna lungsäck
punkteras kommer lungan
ej att fungera.
Höger lunga har tre lober,
vänster lunga har två
lober.
Vitalkapacitet är hur
mycket luft vi kan andas ut
efter en maximal
inandning. Ca 3,5-5 liter.
Flimmerhår eller cilier

I luftvägarna, från näshåla till bronker, sitter det flimmerhår
som transporterar bort allt slem som bildas. I detta slem är
det meningen att allt smuts som vi andas in ska fastna.
Lilla kretsloppet



Hjärtat pumpar syrefattigt
blod till lungorna.
Vid lungorna
syresättsblodet och
koldioxid lämnas.
Sedan åker det syrerika
blodet tillbaka till hjärtat.
Andningsreglering



Andningscentrum sitter i
hjärnstammen.
Skickar rytmiskt ut
impulser till
andningsmuskulaturen.
Känsligt för pH i blodet.
lågt pH = snabbare
andningstakt
lågt pH beror på hög CO2-halt

hög CO2-halt beror på hög
förbränning

Även hjärtverksamheten
påverkas
Syre




Svårlösligt i vatten.
Största delen binds till
hemoglobin. En röd blodkropp
kan binda fyra syremolekyler.
Hemoglobin är känsligt för pH.
Lågt pH = binder sämre till syre.
I en muskel, med mycket arbete,
blir pH lägre p.g.a. producerad
CO2. Alltså släpper hemoglobinet
lättare ifrån sig syret.
Koldioxid och kolmonoxid.


Koldioxid
(ganska) lättlösligt i vatten
bildar kolsyra i blodet
Bildade vätejoner binder till
hemoglobinet
Hemoglobin agerar buffert!
Kolmonoxid
Binder STARKT till hemoglobinet och
släpper inte gärna igen.
Kolmonoxidhalten är ca 0,1% i luften.
Om 50% av allt hemoglobin blockeras
= döden.
Kan endast botas genom att man får
andas ren syrgas då co halveringstiden
är 30-90 min.
Rökning skadar lungorna




Tobaksrök innehåller ca 3000
mer eller mindre farliga ämnen.
Ca 30 ämnen är
cancerframkallande.
Tjäran i röken fastnar i
lungorna.
Flimmerhåren kan inte
transportera bort allt slem som
bildas när man får tjära i
lungorna, man får rökhosta.