Farhad Jabbari
#3/2012 DIN TIDNING OM FÖRETAGSHÄLSA FRÅN PREVIA Strategisk hälsosatsning i Svedala Kommun Framtidens ledarskap – så fungerar det SATS Sveriges vd Farhad Jabbari aktiverar sin personal för ökad lönsamhet Ribbings tips om etikett på jobbet Gör en Klassiker De fyra långloppen för arbetslivet. PREVIA DIREKT Snabb hjälp när det krisar. på djupt vatten Extrem arbetsmiljö hos Kustbevakningen. Petter Stordalen Storföretagarens syn på företagskultur. IMAGES Bild: GETTY Ledare Orka hela vägen Att orka ett helt yrkesliv utan att slita ut sig – det kan låta som en självklarhet. God hälsa tas ofta för given. När vi mår bra tänker vi inte på det, vi jobbar på och är nöjda. Men för många kommer den dagen då hälsan försämras. Vi blir sjuka eller får nedsatt arbetsförmåga. Rehabilitering fungerar bra för vissa, men kostar förstås en hel. För att inte tala om det personliga lidandet bakom en utsliten rygg, en arm som inte fungerar som den ska, eller en hjärna som har blivit överkänslig för stress. Det finns all anledning att arbeta förebyggande och långsiktigt med hälsa, så att vi faktiskt orkar ett helt arbetsliv och tar vara på de resurser vi har. Vi chefer kan ge organisatoriska förutsättningar och tilldela resurser för en sådan insats. Det har Svedala kommun insett. Första steget mot ett strategiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete för dem var att använda Previa Puls, ett effektivt verktyg för att få heltäckande analyser av hälsotillståndet hos medarbetarna – och en process för arbetet. – Med Previa Puls kan cheferna se hur det faktiskt ser ut och vilka konsekvenser det kan få om man inte gör något, säger personalchef Charlotte Svensson i reportaget i detta nummer av Prima. Svedala kommun ser även Previa Puls som ett första steg mot ett hälso- och arbetsmiljöarbete som kan hjälpa dem att attrahera kompetent personal. Läs mer om Svedalas spännande resa på sidan 4. ”Att ha koll på hälsoläget är en viktig uppgift för chefer” Att ha insyn i hälsoläget är en viktig uppgift för chefer inom alla typer av verksamheter. Framtidens arbetsliv, med den nya tekniken som öppnar helt nya dörrar till att arbeta flexibelt och resultatorienterat, ställer helt nya krav på chefen. Går det överhuvudtaget att hålla ihop ett företag när arbetstagarna arbetar precis var och när det passar dem? Och hur påverkar det medarbetaren och chefen att vara uppkopplad 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året? I detta nummer av Prima har vi pratat mer framtidsforskare och trendanalytiker för att få veta mer om framtidens ledarskap. En sak är säker – vi står inför stora utmaningar och spännande möjligheter. Trevlig läsning! Christer Zaar vd, Previa previa prima Ansvarig utgivare: Christer Zaar Redaktion: Katrin Malm, Isabelle Öblom Produktion: Spoon Omslagsfoto: Viktor Johansson Tryck: Elanders AB, ISSN 1651 – 8063 2 Prima 2 | 2011 Att jobba ska bli svettigare HÄLSA Att det är farligt att sitta still vet vi r edan. Kanske till och med så farligt att det inte går att kompensera med träning, enligt vissa studier. Därför undersöker forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan om det går att införa mer rörelse i kontorsmiljön. Bland annat testar de vad som sker när man kopplar en dator till ett löpband eller en roddmaskin med en läsplatta. — Det handlar om hur vi ska designa våra kontor för mindre stillasittande. Och då pratar jag inte bara om att flytta skrivaren till andra sidan korridoren, något man ägnade sig åt redan på 80-talet. Det är så tråkigt att klockorna stannar, och ger därför ingen större effekt för hälsan, säger Helena Tobiasson, forskare vid design fakulteten på KTH som arbetar med projektet. Får du utlopp för din kreativitet? ARBETSMILJÖ Anställda som arbetar på en kreativ arbetsplats upplever mindre stress och bättre hälsa. Det har Farida Rasulzada, lektor vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet, tagit reda på i sin forskning. Det handlar inte om att man sysslar med konstnärlig verksamhet – utan om att nya idéer välkomnas, personlig utveck ling uppmuntras och att det är tillåtet att misslyckas. På www.farida.se kan du ladda ner ett test med tio frågor som testar din arbetsplats kreativa förmåga. 70 procent av cheferna … … uppgav i en undersökning från tidningen Chef att de trots tidsbrist och stor arbetsbörda motionerar lika mycket som genomsnittssvensken (minst ett pass på trettio minuter i veckan). Undersökningen visade också ett samband mellan ”ju högre befattning, desto mer tränar chefen”. Helt i linje med detta uppgav också sex av tio chefer att de anser att motionsvanor har betydelse för karriären. Tre frågor till … I varje nummer av Prima låter vi en ledare svara på tre snabba frågor om ett ämne som ligger dem varmt om hjärtat. Den här gången har vi frågat norske hotellägaren Petter Stordalen om hans syn på företagskultur. På previa.se kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det handlar om hälsa på jobbet och ger tips på hur du tar hand om kropp och själ. Chefer tar ut pappadagar PÅ JOBBET På sju år har andelen pappor i chefsposition som stannar hemma med barnet tre till sex månader ökat från 20 till 30 procent. Undersökningen är beställd av organisationen Ledarna och utförd bland 1 300 chefer. Den visar också att 92 procent av de kvinnliga cheferna stannar hemma i mer än sex månader, medan 92 procent av de manliga cheferna inte gör det. Femton procent av chefer som är pappor tar inte ut någon föräldraledighet alls. Norrmän ger ickerökare mer ledigt HÄLSA Norska konsultföretaget Infotjenester har valt morot i stället för piska när det gäller att få medarbetarna att sluta röka. Anställda som inte röker får två dagars extra ledigt varje år, eftersom företaget anser att rökpauserna kostar företaget mer än lediga dagar. Norska fartygskoncernen GriegGroup har en liknande policy för sina medarbetare, en dag extra ledigt till alla som nobbar cigaretter. 1 Dina medarbetare ska vara ”energiska, modiga och begeistrade” – vad innebär det och hur ser du resultatet? — Att de är engagerade och har överskott av energi till att göra våra hotell till Skandinaviens bästa, att de är modiga och vågar komma med okonventionella och nyskapande förslag, och att vi är entusiastiska allihop för människorna runtomkring oss, för vår planet och för livet vi lever. Ett av våra hotell fick ett mejl från några gäster som berättade att de hade döpt sitt barn efter receptionisten, det är resultatet av energi, mod och begeistring. 2 Vad vill du att mod rent konkret ska betyda hos en diskplockare på ett av dina hotell? Petter Stordalen Ålder: 50. Bor: Oslo. Familj: Gift, två barn. Gör: Äger hotell— Det kan till exempel kedjan Nordic Choice Hotels vara att våga säga ifrån och var en av årets sommartill sin chef om hur något kan göras bättre, att kom- pratare i P1. Känd som tuff och energisk affärsman med stort ma med en ny idé eller engagemang i miljöfrågor och att säga ifrån om man ser en gäst eller en kollega bli företags sociala ansvar. illa behandlad. Det är mod oavsett vilket jobb man har, diskplockare, receptionist eller vd. Det handlar om att se människorna runt sig, att ha en gemenskap och ta ansvar för den gemenskapen. Alla har ett ansvar för att det vi levererar är bra. 3 Vilka tips skulle du ge till andra ledare om hur man får värderingar att bli mer än bara ord för medarbetarna? — Skapa inte kulturen i ett Excelark, låt den byggas av de som jobbar på företaget. Det är de som förstår den, de som kommer dit klockan åtta varje morgon och som jobbar, dricker kaffe och lunchar med sina kollegor. Och är du chef måste du respektera kulturen på arbetsplatsen och leva efter den, inte bara prata om den. Prima 3 | 2012 3 Hälsoexempel Svedala kommun Utmaning: Att få till stånd ett strategiskt och långsiktigt främjande hälsoarbete. Visionen är att alla i kommunen ska orka arbeta ett helt yrkesliv utan att slita ut sig. Lösning: För att få en bra bild av hälso läget i kommunen använder Svedala kommun Previa Puls. Förutom medarbetar enkäter ingår nulägesanalyser och work shops där kunden och Previa tillsammans kommer fram till mål och handlingsplaner. Resultat: En god start för det fortsatta arbetet, engagerade medarbetare, och en ökad medvetenhet om att hälsoarbetet måste förankras i organisationen. Sve dala kommun planerar nu att ta fram en hälsopolicy som ska integreras med andra policy- och styrdokument. Svedala satsar på hälsan När Svedala kommun ville komma i gång med ett strategiskt hälsoarbete var en nulägesanalys A och O. Previa hade det perfekta verktyget för att överblicka nuläget och kunna ta det viktiga första steget i rätt riktning. text Ulf wiman foto Christian ANdersson Allt fler företag och organisationer inser vikten av att satsa medvetet på hälsoarbetet på arbetsplatsen. I dag uppger nio av tio chefer att det bedrivs ett systematiskt hälsoarbete på just deras arbetsplats, vilket är en fördubbling sedan 1996, enligt företaget Prevent. Svedala kommun, en liten kommun strax utanför Malmö, hade egentligen inga akuta hälsoproblem. De förebyg- gande insatserna och rehabiliteringen fungerade bra, men allt fler chefer började inse fördelarna med ett mer strategiskt och långsiktigt främjande hälsoarbete. Sjukfrånvaro kostar mycket pengar och medarbetarna skulle kunna förbättra sin livskvalitet, både på och utanför arbetet. – Vår vision är att alla i kommunen ska orka arbeta ett helt yrkesliv utan att slita ut sig. Så varför vi ville börja jobba Vad tycker du om Svedala kommuns hälsoarbete? Anette Barr, förskolelärare — Jag tycker det är bra att kommunen är intresserad. Det är viktigt hur man mår för att göra ett bra arbete. Får vi anställda hjälp med att må bra tjänar både arbets givaren och vi på det. När man arbetar hälsofrämjande kanske inte alla hänger med från första början, men ju mer man fortsätter att jobba med det, desto fler kommer vi att få med oss. Det var lätt att fylla i enkäten och positivt att få svar direkt. Man får sig en tankeställare: Hur gör jag i den situationen, vad kan jag förbättra? mer strategiskt var helt klart – hur var mer oklart, berättar personalspecialisten Ann-Charlotte Gauffin. Hur:et kunde däremot Previa svara på. Ann-Charlotte och den dåvarande personalchefen fick höra talas om Previa Puls hösten 2011. – Vi tyckte att det lät mycket intressant, fortsätter Ann-Charlotte Gauffin. Det som tilltalade var helheten och det pedagogiska upplägget. Previa Puls handlar inte bara om en isolerad med arbetarenkät, utan även om nulägesanalyser och workshops där kunden och Previa kommer fram till mål och handlingsplaner. I en kommun med bred verksamhet är det även en fördel att varje arbetsplats kan titta på sin individuella situation och jobba vidare med den. Dessutom får de som deltar i enkäten omedelbar feedback på sitt hälsoläge. Kommunledningen i Svedala var positiv direkt. Medarbetarna delades upp i två enkätomgångar med 700 personer i varje. Den första genomfördes i maj 2012. Parallellt med enkäten gjordes även en nulägesanalys av kommunens över gripande hälsoarbete. Prima 3 | 2012 5 En stor mängd data från enkäter och workshops ska nu bearbetas för att sedan ligga till grund för kommunens övergripande satsningar 2013/2014. Kort om Previa Puls Previa Puls är en del av Previa Effekt och skapar en process för strategiskt och målinriktat hälso- och arbetsmiljöarbete med nulägesanalys, mål, handlingsplaner och uppföljning. Tjänsten har fyra delar: ➜ Webbaserad enkät visar hur medarbetarna upplever sin hälsa. ➜ Nulägesanalys visar hälso- och arbetsmiljöarbete på organisationsnivå. ➜ Nulägesanalys visar kostnader för sjukfrånvaron. ➜ Workshops där övergripande mål och handlingsplan tas fram. Resultaten analyserades separat av både Previa och Svedala kommun. En hälsostrateg och en organisationskonsult från Previa gick igenom analysresultaten med kommunens ledningsgrupp, chefer och fackliga representanter. Och inte minst – de presenterade dessutom en ekonomisk genomgång som visade vad sjukfrånvaron faktiskt kostar. – Med Previa Puls kan cheferna se hur det faktiskt ser ut och vilka konsekvenser det kan få om man inte gör något. Som enskild chef är det inte så lätt att tolka enkätresultaten och se vad som bör göras. Nu får de specialisthjälp, säger Charlotte Svensson, personalchef på Svedala kommun. Alla verksamhetsområden inom kommunen fick ta fram utvecklingsområden och tre områden där de egna styrkorna finns. Under hösten kommer cheferna att 6 Prima 3 | 2012 ”Med Previa Puls kan cheferna se hur det faktiskt ser ut och vilka konsekvenser det kan få om man inte gör något” presentera resultaten för sin personal och planera det fortsatta arbetet med dem. – I Previa Puls arbetar vi både med styrkor och med utvecklingsområden. Något som är positivt är att alla på chefsnivå är delaktiga. Det gäller att skapa medvetenhet och att komma vidare. Då är chefernas engagemang avgörande, säger Pernilla Sarup, Previas hälsostrateg som arbetar med Svedala kommun. Inför den andra enkätomgången, som genomfördes i slutet av augusti, gjordes några justeringar. Medarbetare vars resultat hamnar på rött i Previa Puls ”balansbarometer” kunde anmäla intresse att träffa Previas hälsocoach. En av dem var Marie-Louise Skarin, som arbetar som barnskötare på en förskola. Hennes mål var att få verktyg och hitta strategier för att hantera sin stress, både i arbetet och privat. – Jag tycker att fler borde ta den här möjligheten om de behöver. Jag tror också att vi behöver bli bättre på att våga prata om hur vi egentligen mår, säger hon. Resultaten från enkäterna visar på olikheter mellan olika verksamheter, men Charlotte Svensson påpekar att det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser. Ett mål som personalenheten redan ser är dock att få cheferna att agera på tidiga signaler. – Vi måste våga prata om hur man mår. Personalavdelningen kommer att utbilda inom detta, säger Charlotte Svensson, som är nöjd med resultaten för kommunens övergripande hälsoarbete. – Vi låg bra till inom många områden, men måste bli bättre på att förankra hälsoarbetet i organisationen. Vi planerar att ta fram en hälsopolicy som ska integreras med kommunens andra policy- och styrdokument. Hälsa ska vara en röd tråd genom vårt arbete, säger hon. Ann-Charlotte Gauffin betonar det långsiktiga perspektivet när man arbetar hälsofrämjande. – Det måste få ta tid. Det hälsofrämjande arbetet är en process och ett nytt sätt att tänka. Vi har precis börjat resan, men det är glädjande att se att en del redan har kommit långt. Se FILMEN om Svedala kommun på previa.se/svedalakommun Du kan också läsa av koden ovan med din smartphone. Vad tycker du om Svedala kommuns hälsoarbete? Marie-Louise Enochsson, förskolechef — Cheferna i kommunen är positiva till att det hälsofrämjande arbetet är uppe på agendan. Den stora förändringen är att vi nu pratar om hälsan hos dem som är friska. Det skapar en likvärdighet och helhet i hela kommunen. Innan har alla knåpat på sina kammare. På workshoppen fick vi en bred bild av hur det ser ut hos de avdelningar som del tagit i första omgången och hur vi ligger till i förhållande till varandra inom kommunen som helhet. Prima 3 | 2012 7 Framtidens ledare i ny roll Resultat i stället för närvaro, organisationer som styr sig själva och en ökad risk för ohälsa när det traditionella kontoret försvinner. Prima har spanat efter morgondagens arbetsliv. text Ulf WIman foto Syster diesel Den kraftigt accelererande teknikutvecklingen och arbetslivets ökande digitalisering har gjort det allt svårare att förutsäga hur arbetslivet kommer att se ut på sikt. Dagens chef måste redan nu förhålla sig till de möjligheter – eller utmaningar beroende på hur man tolkar det – som teknikframstegen skapar. Nya medier och informations kanaler har ökat transparensen i samhället, men hur ska man hinna med omvärlds bevakningen när tiden går allt snabbare? Och hur ska man leda Thomas Fürth, ett företag som håller på att Kairos Future. upplösas i tid och rum? Går det överhuvudtaget att hålla ihop ett företag när arbetstagarna arbetar precis var och när det passar dem? – Arbetslivet kommer att bli mycket mer resultatfokuserat. I industrisamhället gällde kontroll genom närvaro. I framtiden blir arbetsprestationen det avgörande, säger Thomas Fürth, forsknings ledare på analys- och konsultföretaget Kairos Future. Han säger att chefsrollen kommer att föränd- ras när arbetstagarna är individualister som zappar mellan olika projekt baserade på talang och utvecklingsmöjligheter. I stället för att vara anställda blir de leverantörer. – I framtidens mer självstyrande organisationer, där projektmodellen blir allt vanligare, liknar 8 Prima 3 | 2012 chefsrollen mer regissörens. Chefen är med om att ”sätta upp föreställningen”, men behövs kanske inte under projektets gång, säger Thomas Fürth. När det traditionella kontoret försvinner minskar även chefens möjligheter att kontrollera arbetsmiljö och ergonomi. Det kan leda till att arbetsskador och ohälsa ökar. Thomas Fürth menar att en fungerande företagshälsa blir extra viktig, men även att exempelvis bemanningsföretag kan få ett utökat ansvar. Något som redan höjer medelålders chefers stressnivåer är interaktionen med medarbetare födda på 1980- och 90-talen. Det har skrivits och diskuterats åtskilligt om hur man som chef ska leda dem. Och vi vet ju alla hur de är, eller hur? Curlade och bortskämda, illojala, självcentrerade och ifrågasättande, hela tiden på jakt efter nya upplevelser. Emma Pihl, författare – Det är självklart en och föreläsare. förenklad bild. Det finns stora olikheter och variationer inom gruppen, säger konsulten, författaren och föreläsaren Emma Pihl. Hon menar att 80- och 90-talisterna är präglade av uppväxtens materiella välstånd och av att de ständigt har varit stimulerade – alltid haft något att göra och att roa sig med. Det gränslöst växande tv-utbudet har format deras attityder, bland annat om vikten av yta och utseende. Skolan, inte minst friskolorna, fokuserar i dag I framtidens mer självstyrande organisationer liknar chefsrollen mer regissörens. alltmer på fördjupning av elevernas intresseom råden. Det har bidragit till att 80-/90-talisten vill att arbetet ska vara nära knutet till den egna hobbyn – arbetet kan till och med vara sekundärt, för att ge hobbyn ännu mer utrymme. Men Emma Pihl säger att en chef som kan anpassa sitt ledarskap lätt kan få de unga medarbetarna lojala och intresserade. – Lyhördhet och kontinuerlig feedback är viktigt, så sätt av tid för regelbunden återkoppling. Delegera och var noga med att förklara hur deras ”Lyhördhet och kontinuerlig feedback är viktigt, så sätt av tid för regelbunden återkoppling” arbete bidrar till helheten. Gissa inte vad de tycker; fråga dem om deras idéer och förslag på lösningar. För att skapa engagemang bör 80-/90-talisterna få använda sina talanger inom ramen för arbetet. De är uppvuxna med tv- och dataspel och behöver också konstant nya utmaningar i form av mer avancerade uppgifter. Deras vana att allt finns tillgängligt på internet dygnet runt och kravet på nåbarhet kan bli en stressfälla för chefen. Emma Pihl menar att en tydlig gränssättning är viktig. Hon rekommenderar även att chefer ska jobba med sin syn på den nya generationen: – Fokusera på det positiva och ta hjälp av dem. Vad kan de bidra med, vad går de i gång på? Summan av stressen är konstant Arbetsplatser som förändras i grunden. Medarbetare som ställer allt större krav på ledarskapet. För chefer som inte klarar av att anpassa sig till nya förhållanden väntar en framtida uppförsbacke fylld av stressfaktorer. Thomas Fürth, forskningsledare hos Kairos Future, menar att det krävs förståelse för att stress oftast är konstant. Men den upplevs olika av olika personer – det är hur man hanterar den som gör skillnaden. – Flexibilitet och förmåga att se möjligheter är viktiga ingredienser i både dagens och morgondagens ledarkompetens. För att hantera den stress som teknikutvecklingen kan skapa krävs god kännedom om ny teknik, eller i vart fall öp penhet inför förändringar. Det är också viktigt att kunna omfor mulera sina värderingar om vad som är rätt och fel, säger han. Prima 3 | 2012 9 Farhads framgångsformel Som vd för SATS Sverige går Farhad Jabbari i bräschen för träning som en del av arbetslivet. Vinsterna är stora – på några år har långtidssjukskrivningarna på företaget halverats tack vare den hälsoinriktade företagskulturen. Text johan Åberg Foto ulf berglund arbetsdag råder full aktivitet på SATS Spårvagnshallarna i Stockholm. Överallt i den trendigt industriella lokalen trampas det på träningscyklar, springs på löpband och lyfts tunga vikter. Mitt bland alla svettiga människor går en man i kostym. Han hälsar glatt till höger och vänster, stannar för att prata lite här och var och skojar med personalen i receptionen en stund innan han kommer fram och presenterar sig. Farhad Jabbari, vd SATS Sverige. Handslaget är fast. Han har tagit den långa vägen till vdposten och hävdar – inte utan stolthet – att han fortfarande är en av de vassaste på hela SATS på att städa löpband. Resan började med ett deltidsjobb som gruppträningsinstruktör under studietiden, fortsatte med befordran till platschef, distriktschef och regionchef innan Farhad hösten 2010 fick frågan han längtat efter: Vill du bli SATS nya vd? – Det var ett enkelt val. Jag tror verk- ligen på det här. Varje kväll när jag lägger mig tänker jag på att människor mår bra tack vare det vi gör. Vi hade sex miljoner besök förra året och jag tror att nästan alla lämnade oss lite gladare än innan de kom. Att vår produkt bidrar till väl befinnande och hälsa gör mig stolt, säger Farhad Jabbari. 10 Prima 3 | 2012 Enligt Farhad är en förklaring till den goda trivseln bland SATS personal att företaget arbetat hårt med att tydliggöra företagets värdeord, så att personalen ska veta exakt vad som förväntas av dem i alla lägen. Foto: Janne Danielsson Även fast klockan är två en vanlig Walk the talk. För att föregå med gott exempel tränar Farhad tre till fyra pass i veckan. Oftast blir det styrketräning. Det är tydligt att Farhad trivs med det han gör, vilket är något han delar med sina anställda. När Great Place to Work årligen listar Sveriges bästa arbetsplatser är SATS ett ständigt återkommande inslag på topp 10-listan för stora företag. – Vi ser personalen som kärnan i vår verksamhet. Vill man vara framgångsrik, bygger det på att personalen är motiverad och full av energi. Inte minst i vår bransch. Därför har vi under en lång tid arbetat med hälsofrågor och individuell utveckling för våra anställda. ”Vill man vara framgångsrik, bygger det på att personalen är motiverad och full av energi” – En annan förklaring är att vi satsat på kompetensutveckling för att personalen hela tiden ska känna att de blir bättre på jobbet. Tillsammans har de här greppen skapat en härlig arbetsplats med mycket energi, säger Farhad Jabbari. Men det är inte bara trivseln som är god. De senaste åren har även antalet långtidssjukskrivningar halverats på SATS som en konsekvens av arbetet med att skapa en kultur där träning är en naturlig del av arbetslivet. Fri träning på alla SATS center är en självklarhet. Därtill får de anställda rabatt på personlig träning, träningsskor och faktiskt även på träningskort till kompisar – eftersom det är roligare att träna tillsammans. Farhad Jabbari Gör: Vd på SATS Sverige Ålder: 37 år. Bor: Sollentuna. Familj: Frun Emelie och sonen Leon. Träningsfavorit: Varierar, men just nu är det hantlarna faktiskt. Prima 2 | 2011 11 Farhad Jabbaris fem tips för lyckad personalvård 1. Satsningar på hälsofrågor ger perso nal som är motiverad och full av energi. 2. Tydliga värdeord skapar trygghet eftersom personalen vet precis vad som förväntas av dem i alla lägen. 3. Regelbunden kompetensutveckling gör att personalen känner att de hela tiden utvecklas. 4. Låt träning bli en naturlig del av arbetslivet. Aktiv personal ger ökad produktivitet och effektivitet – och le der till minskad ohälsa på arbetsplatsen. 5. Föregå med gott exempel som chef och visa med dina handlingar vad som är viktigt. Visa att du tror på produkten och lev det du pratar om. Walk the talk helt enkelt. ”Att personalen lever ett aktivt liv leder till lönsamhet när man kommer ned till sista raden” Farhad Jabbari har gått den långa vägen på SATS – från gruppträningsinstruktör till vd. – I en verksamhet som säljer träning är det viktigt att vi alla lever det liv vi pratar om. Vi pratar mycket om walk the talk, att tro på produkten och dess värde och själv visa vägen. Ett exempel är att Farhad gärna ser att heldagsmöten inleds med gemensam gruppträning och kortare möten förläggs till träningscentret i stället för till kon ferensrummet. – Det är min uppgift som chef att föregå med gott exempel och visa med 12 Prima 3 | 2011 mina handlingar vad som är viktigt. För min egen del är träning lika vitalt som mat och sömn. Jag fungerar bättre när jag tränar: äter bättre, sover bättre, jobbar bättre, säger Farhad Jabbari. – Jag har ett ansvar för mina med arbetares välmående och vet att träning är ett verktyg som hjälper dem att må bra. Att personalen lever ett aktivt liv leder också till lönsamhet när man kommer ned till sista raden. De senaste årens tränings- och hälso boom har, tillsammans med ett lyckat varumärkesarbete och satsningar på produktutveckling och nya center, bidragit till att SATS de senaste åren gjort fina resultat. Men i en bransch där konkurrensen ökat lavinartat finns även en annan förklaring till framgångarna. – Människorna. Personalen. Maskiner kan vem som helst köpa in, men stoltheten och energin som vår personal förmedlar är det som gör oss unika. Därför är det så viktigt att ta hand om dem. Kortaste vägen till läkaren Nu har stockholmarna fått ännu närmare till husläkaren. Previas första husläkarmottagning har öppnat mitt i Stockholms city. text STina Gerhardt är landstingsansluten, kan alla som vill Mitt i affärskvarteren på Regerlista sig på Galleriva. ingsgatan ligger husläkarmottagningen – Vår huvudkompetens är sjukdomar Galleriva, strategiskt placerad för att ta som drabbar arbetsför beemot människor som arbetar i folkning då vi har en direkt området. koppling till företagshälsan. – Det går ofta bort mycket Vi har också en fungerande tid för dem som jobbar i city plan för att – om så behövs när de ska ta sig till vårdcen– hjälpa våra patienter att tralen där de bor och väl där prata med sin arbetsplats kan de få vänta länge. Vi sätter om åtgärder. Ibland kan det högt värde på att ta emot våra ju uppstå lite mer oväntade besökare på utsatt tid, så att de fall i affärslivet, berättar Carl kan komma tillbaka till jobbet Bure. så snart som möjligt. På så Carl Bure är chef för – Vi har exempelvis vis kan man få läkarbesöket Previas nya husläkarkunder vars anställda reser en avklarat på en gång, i stället mottagning Galleriva. hel del. Vid ett tillfälle hade en för att skjuta på det, säger Carl av kunderna haft en konferens utomlands, Bure, verksamhetschef på Galleriva. och vi kunde konstatera att en av deltagarna Galleriva öppnade främst för att hade drabbats av en smittsam sjukdom Previas kunder i city ska kunna lista sina som det gällde att få stopp på så att inte fler medarbetare och få tillgång till snabb och medarbetare smittades. effektiv sjukvård. Eftersom mottagningen Här finns galleriva ➜ Previas husläkarmottagning Galleriva ligger på Regeringsgatan 25 och här finns husläkare, distriktssköterska och psykolog. Lista dig på mottagningen kan du bland annat göra på Gallerivas hemsida eller via Vårdguiden. ➜ Ring oss gärna på telefonnummer 08-534 811 30 – eller läs mer på www.galleriva.se Första hjälpen i förkylningstider Ännu mer trivsel på jobbet Hälsa I takt med att höstmörkret sänker sig över Sverige, ökar även antalet sjukskrivningar på grund av förkylning i Previas statistik över sjukanmälningar. — Så här års börjar vi vara inomhus mer och är närmare varandra, då ökar också förkylningarna, säger Urban Svensson, företagsläkare och medicinskt ledningsansvarig på Previa. Som arbetsgivare finns det en hel del man kan göra för att i möjligaste mån undvika manfall på arbetsplatsen. Här är några tips. Arbetsmiljö Så många som nio av tio trivs med sitt arbete visar en kartläggning från Previa. Bara en procent av de tillfrågade uppgav att de inte trivs alls. — Ett meningsfullt arbete med bra arbetskamrater är en avgörande hälsofaktor för många, kommenterar Per Larsson, beteendevetare på Previa. Men bra kan alltid bli bättre. Här är därför fem tips på hur du som arbetsgivare kan öka trivseln på arbetsplatsen. 1. Underlätta god handhygien. Tvål, pappershanddukar och 1. Kommunicera tydligt. Sätt tydliga mål och se till att handdesinfektion är ett måste på toaletterna. det finns balans mellan ansvar och befogenheter. 2. Förkyld? Stanna hemma! De första dagarna av en förkylning 2. Skapa delaktighet. Involvera medarbetare och ta vara är man som mest smittsam. på deras idéer. 3. Ha en positiv inställning till vab. Barn som kommer tillbaka 3. Höj taket. En tillåtande attityd skapar utrymme för till dagis för snabbt efter en förkylning är mer mottagliga för nya virus. 4. Ge ansvar. Anställda som har inflytande över sina egna 4. Håll avståndet. Om det går, ha lite avstånd mellan arbetsplatserna, cirka 2–3 meter. Se över möjligheterna att kunna jobba hemma. öppen kommunikation, misstag och olika åsikter. arbetsuppgifter trivs bättre och upplever mindre stress. 5. Uppmärksamma medarbetare. Ge feedback på utfört arbete – både positiv och negativ. Prima 3 | 2012 13 Extrema arbetsplatser ”Ett misstag kan snabbt bli ödesdigert” — Ute till sjöss är ingenting stilla. Risken att halka, falla i vattnet eller klämma sig är stor. Och när vi patrullerar i mörker måste vi se upp så att vi inte kolliderar med tjuvfiskare eller andra i ljusskygg verksamhet som befinner sig till havs utan tända lanternor. Text Monica Samuelsson Foto Tommy Hvitfeldt Vi följer med Patrik Mathiasson och hans kollegor ombord på Cobran, en racerbåt som används för sjötrafikövervakning och sjöräddning, ut på fjärden utanför Karlskrona. Här finns än i dag vissa militära skyddsområden som Kustbevakningen har uppsikt över. I övrigt handlar uppdraget om allt från att kontrollera hastighet och nykterhet till sjöss till att bedriva övervakning av fiske, förebygga vattenförorening och se över hantering av farligt gods och lastsäkring på färjor och fartyg. För att ändå bara nämna något. — Jag är ute på sjön den största delen av min arbetstid. Vi jobbar tillsammans i mindre lag och vi är väldigt samspelta. Det måste vi vara för att jobbet ska fungera så säkert som möjligt. Jag tycker att vi har en hög riskmedvetenhet och är lyhörda för varandras signaler, säger Patrik Mathiasson som jobbat många år med kustbevakning, först i Tullverkets regi och sedan på Kustbevakningen när det blev en egen civil myndighet. — Uppgifterna har med åren blivit alltmer polisiära. Från att mest ha bedrivit övervakning har vi i dag förundersökningsrätt inom miljöbrott och ratt- och sjöfylleri till att beivra brott mot sjötrafiklag och fiskelag. Patrik Mathiasson känner sig privilegierad som får arbeta till sjöss. Här känner han sig hemma. Men det finns situationer då jobbet riskerar att bli farligt. — När vi genomför räddningsaktioner eller inspektioner i busväder så tänjer vi ibland på gränserna. Att klättra upp på lotslejdaren utmed en hög fartygssida när vågorna rullar och vinden är stark, kräver både styrka och koncentration, säger Patrik Mathiasson. 14 Prima 3 | 2012 Men utmaningarna är inte bara fysiska. I tjänsten möter Patrik och hans kollegor också personer som uppträder både hotfullt och aggressivt och med åren har, upplever Patrik, respektlösheten mot myndighetspersoner ökat. ”När vi har räddningsaktioner eller inspektioner i busväder så tänjer vi ibland på gränserna” — Då gäller det att behålla lugnet och vara så taktisk som möjligt i mötet med människor. Det måste man nog vara speciellt funtad för även om en del träning i verbal judo också ingår i kustbevakningsutbildningen, säger Patrik och ler. Dykarna inom Kustbevakningen har fysisk träning inplanerad under arbetstiden. Det har inte Patrik Mathiasson som kustbevakningsinspektör, men att hålla sig i form är viktigt. — När man söker till Kustbevakningen är det tuffa inträdeskrav. Sedan ligger det i vårt eget intresse att underhålla form och fysik. Man måste vara både stark och smidig för att orka med det dagliga jobbet, berättar Patrik som cykeltränar på sommaren och kör längdskidor vintertid. Vätternrundor och vasalopp hjälper till att stärka motivationen. — Hos Previa får vi regelbundet göra hälsoprofiler för att stämma av att konditionen och hälsan är som den ska. Det känns positivt och ger också en tidig signal om något inte är som det ska. Patrik Mathiasson Ålder: 53 år. Yrke: Kustbevakningsinspektör. Bor: På en ö i Karlskrona skärgård. Bästa med jobbet: ”Att få vara ute på sjön, köra båt och på olika sätt hjälpa människor i skärgården.” Intressen: Älskar praktiskt arbete. ”Jag har en liten båt som jag gärna fritidsfiskar med.” Som kustbevakningsinspektör behöver Patrik Mathiasson hålla sig i form, både fysiskt och psykiskt. Även under höststormar och snöoväder ska jobbet utföras, det går aldrig på förhand att veta vad eller vem man möter till havs. Vänd Så hjälper Previa sjöräddningen Foto: KUSTBEVAKNINGEN Undervattensmiljö kräver god fysik. Frisk myndighet jobbar vidare för hälsan Att jobba som flygande eller dykande personal på Kustbevakningen ställer höga krav på god hälsa och att man håller sig i form. hålla sig friskare och verkligen Cecilia Persson är persose vinsten med en god livsstil nalkonsult och specialist inom och medvetna val, säger Cecilia arbetsmiljö- och hälsofrågor på Persson. Kustbevakningen. En arbetsplats med närmare 800 anställda där Det arbete som börjat på behoven ser olika ut hos olika huvudkontoret med föreläsningar personalgrupper. och att personalen fått genomFör att kartlägga hur perföra balansprofiler ska nu sprida sonalen egentligen mår har sig ut i hela organisaKustbevakningen tionen. Cecilia Persson tillsammans med poängterar att det är Previa dragit i gång friskfaktorerna man är ett inspirations- och på jakt efter. enkätarbete som ska – Det handlar om utmynna i en helhetsatt ta till vara på de bild av hälsoläget på sociala, fysiska och myndigheten. mentala resurser man – Vi har extremt har och stärka dem. låga sjuktal. Det ger Vi vill lyfta fram både oss möjlighet att Cecilia Persson, vikten och vinsten av flytta fram positioner- Kustbevakningen. en god hälsa. Arbetet na. Min målsättning är har just påbörjats och det känns att vi ska gå från ett traditionellt fantastiskt spännande att få vara arbetsmiljöarbete till mer stratemed och genomföra en så omfatgiska insatser för en bättre hälsa. tande insats för både en god I ett första skede utbildar vi nu hälsa och arbetsmiljö. nyckelpersoner i hälsofrämjande Text: Monica Samuelsson ledarskap. Kort sagt handlar det Foto: Tommy Hvitfeldt om att hjälpa personalen att själv 16 Prima 32 | 2012 2011 Om det som inte får hända ändå inträffar, är det mycket värt med en bra beredskap. Previa har därför flera tjänster för att underlätta i oförutsedda situationer. Krisstödet, K24, kan nås dygnet runt om det inträffar en olycka eller ett dödsfall på arbetsplatsen. Även kring mer vardagliga händelser, som exempelvis konflikter i arbetsgruppen, finns hjälp att få. – Genom vårt chefsstöd kan man få tid hos en beteendevetare samma dag om man till exempel behöver hjälp med konflikthantering, berättar Bodil Paulin, affärsutvecklingschef på Previa. Många arbetsgivare vill också erbjuda sina medarbetare stöd om de har privata bekymmer. – Vårt medarbetarstöd finns för att ge rådgivning i situationer som inte behöver ha med arbetet att göra, allt från juridiska frågor till problem med tonårsbarn. Nytt i höst är att dessa tre tjänster – krisstöd, chefsstöd och medarbetarstöd – paketeras under namnet Previa Direkt, som är en abonnemangstjänst. Ett enda telefonnummer ger tillgång både till rådgivning när det behövs och snabb hjälp i akuta situationer. – Det är ett heltäckande skyddsnät, som minskar effekterna när det händer något, men också förhindrar energiläckage, produktionsbortfall och att konflikter blossar upp, säger Bodil Paulin. Ett nummer för små och stora kriser Stöd och råd när olyckan är framme eller när det helt enkelt bara kör ihop sig. Med Previa Direkt är hjälpen bara ett telefonsamtal bort. text Stina Gerhardt Illustration Syster diesel Alla samtal tas emot av en specialutbildad grupp som slussar ärendet vidare till olika specialister på Previa beroende på vad ärendet gäller. – Att erbjuda det här externa stödet på alla nivåer i organisationen är ett sätt för arbetsgivaren att visa att man satsar på personalen, säger Bodil Paulin. att deras chefer oavsett tid på dygnet har möjlighet att tala med en professionell person och få stöd i sitt ledarskap av specialutbildad personal, och vid behov även begära utvidgat stöd till hela sin grupp. – Vi vet att allting kan hända när man minst anar det, inte minst när man som vi jobbar på färja, väg och bana. Som statlig myndighet har vi en krisberedskap enligt svenska riktlinjer, men samarbetet med Previa ger ett komplement på det psykosociala planet, säger Lena Ehrlenfeldt. Lena Ehrlenfeldt är HR-strateg på Trafikverket, som har valt att ansluta sig till Previas krisstöd. Lena menar att det för Trafikverket är värdefullt Bodil Paulin, Previa. Det här ingår i Previa Direkt Krisstöd – Previa K24 ➜ Förebyggande stöd som krisplaner, utbildningar och övningar. ➜ Medicinskt kompetenta krisoperatörer tar emot sam tal hela dygnet. ➜ Krishantering, uppföljning och avlastning. Chefsstöd ➜ Råd och stöd i situationer där man av någon orsak inte kan vända sig till sin chef. ➜ Stöd och avlastning för chefer i till exempel konflikter eller svåra samtal som vid misstanke om missbruk. ➜ Personligt stöd i rollen som chef eller i frågor som att hantera balansen mellan privat- och arbetsliv. ➜ Vid behov tid hos beteen devetare samma dag. Medarbetarstöd ➜ Rådgivning i privata situa tioner, till exempel problem och händelser i familjen eller juridiska frågor. ➜ Råd och stöd i situationer där man av någon orsak inte kan vända sig till sin chef. Mer information på previa.se/ previadirekt Så enkelt når du Previa Direkt 1. Ett nummer in. 2. Du väljer aktuell tjänst med tonval. 3. Du får kontakt med Previa Direkts krisoperatör. För mer information Kontakta Bodil Paulin, affärs utvecklingschef på Previa Tel: 08-508 920 33 eller kontakta Previas växel: 0771-23 00 00. Prima 3 | 2012 17 2 Prylar som gör det enklare att trotsa kyla och mörker 1 1. Vind- och vattentåligt ställ som går att knöla ihop till en godispåses storlek Haglöfs Endo jacka och byxa, ca 3 000 kr resp. 2 000 kr. 2. Att synas är lika viktigt som att se. Craft Safety Vest, ca 300 kr. 3. En pannlampa som lyser upp. Silva Jogger, ca 300 kr. FOTO: Scanpix 3 Handbok för vinnarskallar Olof Röhlander, Forum Att ha vinnarskalle är att sätta straffen och vinna matchen. Men också att ta tag i surdegar på jobbet, att lyfta blicken mot högre mål eller stå upp för sig själv i fikarummet. Föreläsaren Olof Röhlanders nya bok Bli en vinnarskalle: handbok i mental träning innehåller konkreta övningar för att lösa upp mentala spärrar. Vasaloppet … Nya perspektiv på rörelse … på sex veckor i stället för på en dag . Läs mer och anmäl dig till Arbetsplatsklassikern på previa.se/ arbetsplatsklassikern. Dan Andesson, Dola En basketstjärna, en professor och en simtränare är några av de personer som är intervjuade i boken Fysisk aktivitet – vägen till bättre hälsa och ett rikare liv av Dan Andersson som är universitetsadjunkt i Idrott med inriktning mot hälsa. Boken tar ett vetenskapligt helhetsgrepp på sambandet mellan ett friskare liv och att motionera. 1 av 5 råkar ut för it- eller teknikproblem på jobbet en eller flera gånger om dagen, enligt en undersökning från Manpower. Mer surt i lunchlådan Karin Bojs, Max Ström Vetenskapsjournalisten Karin Bojs har skrivit boken Syra själv om hur man gör mjölksyrade grönsaker, späckade med hälsosamma effekter. Perfekt för att alltid ha något gott, fräscht och supernyttigt att stoppa i lunchlådan. 18 Prima 3 | 2012 Gör arbetsplatsklassikern Har du deltagit i Vasaloppet, Vätternrundan, Vansbrosimningen och Lidingöloppet under ett år, då har du gjort en Svensk Klassiker. Nu finns möjlighet att utmana dig själv, dina arbetskamrater och andra företag i Arbetsplatsklassikern. Du skidar, cyklar, simmar och springer lika långt som i originalloppen, men har sex veckor på dig att skrapa ihop varje distans. Anmäl din arbetsplats ➜ Previa samarbetar med Arbets platsklassikern, så prata med din kundansvarige för att anmäla dig och dina kollegor. Skidmomentet, innan Vasaloppet, börjar i januari. ➜ Att delta kostar 600 kronor per år och avgiften är avdragsgill som friskvårdspeng. Överskottet från Arbetsklassikern investeras i en gratis skolklassiker för mellanstadieelever. — Vår vision med en Svensk Klassiker är att göra svenskarna friskare. Men alla har inte möjlighet att delta, det kräver trots allt både tid, pengar och träning. Dessutom måste man hänga på låset för att få en plats i loppen. Därför har vi startat Arbetsplatsklassikern för att man ska kunna delta på hemmaplan, berättar Michael Thorén, vd för en Svensk Klassiker. De olika momenten i Arbetsplats klassikern startar sex veckor innan respektive lopp, och väder och underlag spelar mindre roll. Allt med stavar, såväl stavgång som crosstrainer räknas som skidor och i cykelmomentet går det alldeles utmärkt att tillgodoräkna sig både cyklingen till jobbet och spinningen på gymmet. — Du för in sträckan via datorn eller mobilen och får en graf över hur långt du har kommit mellan Sälen och Mora. Är du snabb och till exempel har gjort nio mil skidor på tre veckor kan du gå in på ett andra varv och hjälpa dina arbetskamrater, så att ni kan tävla mot ett annat kontor eller utmana ett annat företag, säger Michael Thorén. illustration: syster diesel Previakompetens I sin bok Etikett på jobbet tar Magdalena Ribbing upp frågor om allt från mejlhyfs till mobbning på arbetsplatsen. Fråga: Alltför ofta skickar man e-post med en konkret fråga utan att denna besvaras. Ska man skicka meddelandet igen? Hur bör man då formulera sig? Ska man låtsas som att man aldrig skickade ett första meddelande, eller kan man på ett artigt sätt säga att man datum si-och-så skickade ett mejl som inte besvarats, och att man därför nu prövar att skicka samma fråga igen? Svar: Ibland verkar det som att vi Sverige är världsbäst på att inte besvara brev, inbjudningar, frågor, mejl – eller hälsningar. Kanske är det inte så, men visst är det alltför vanligt att den som får en fråga per brev eller mejl inte svarar på den. Alla gånger har man inte ett svar, men självklart meddelar man i så fall just detta: ”Tyvärr har jag inte något svar på din fråga”, i stället för att släppa hela ärendet i ointresselådan. Det kan finnas orsaker, alla mejl når inte sitt mål, alla svar kommer inte fram. Men merparten gör det, och slöfockarna är i majoritet bland de osvarande. Du kommer att få fortsätta att skicka dina mejl med frågor en gång till, och ytterligare en gång. Och då skriver du i ämnesraden ”Omsänd fråga” och tredje gången ”Påminnelse om obesvarad fråga”. Du behöver inte lägga till någon artighet i själva meddelandet, påpekandet i ämnesraden räcker. Någon måtta får det vara på krusandet. Foto: Evelina Carbon Arbetets vett och etikett Ann-Charlotte Laurell hjälper organisationer att utvecklas. ”Det finns oftast mer som fungerar än som inte fungerar” Ann-Charlotte Laurell är psykolog med bakgrund som marknadsekonom. På Previa arbetar hon bland annat med organisationsutveckling. Hur uppnår man förändringar i en arbetsgrupp med hjälp av KBT? — Framför allt handlar det om positiv förstärkning. KBT handlar om att bli medveten om vad man gör, när man gör det och vad det får för konsekvenser — och sedan göra mer av det som fungerar bra. Det gäller att eftersträva att få in ett positivt tänkande kring det man själv och kollegorna gör, i stället för att lägga energi på det som inte fun gerar. Genom att förstärka de positiva aspekterna uppnår man synergieffekter som påverkar gruppdynamiken. Det är då du verkligen kan få människor med dig i en förändringsprocess. Tyvärr är vi människor mer vana att leta fel, men det finns oftast fler saker som fungerar än som inte fungerar. Hur skulle du beskriva ditt arbetssätt? — Jag tycker det är mycket viktigt att ha ett konsultativt förhållningssätt, ge- nom att coacha chefer och arbetsgrupper till att åstadkomma en förändring som fungerar i deras arbetsvardag, med målet att fasa ut mig själv. Initialt läggs mycket tid på dialogen med kunden, om vad som är ett resultat för just den. Det gäller att kunna visa på effekten av den insats som görs. Genom att ringa in vad som ska åstadkommas och skriva en projektplan för större uppdrag är det lättare att utvärdera arbetet. Vad har du för nytta av din bakgrund som marknadsekonom? — Det är komplext när människor och ekonomiska faktorer ska samspela för att nå resultat. Min bakgrund är till hjälp för att möta kunden och koppla ihop bitarna så att det blir begripligt i arbetsvardagen. Fotnot: KBT står för kognitiv beteendeterapi och är en inriktning inom psykoterapin. Prima Prima32 || 2012 2011 19 posttidning B returadress: AB Previa Box 6047 102 31 Stockholm porto betalt Är adress eller mottagare felaktig? Ändra dina uppgifter på [email protected] Här finns Previa Prima på Ipad Gå in på Appstore och sök på Previa. Du hittar Prima under Ipad Apps. Kontakta oss på telefon: 0771-23 00 00 mejl: [email protected] hemsida: www.previa.se Foto: Christer Jansson Läs Prima på Ipad Blekinge län: Karlshamn, Karlskrona, Ronneby Dalarnas län: Borlänge, Falun, Leksand Gotlands län: Visby Gävleborgs län: Gävle, Hudiksvall, Hofors, Sandviken, Skutskär Hallands län: Falkenberg, Halmstad, Varberg Jämtlands län: Östersund Jönköpings län: Eksjö, Forserum, Habo, Jönköping, Nässjö, Vaggeryd, Värnamo Kalmar län: Borgholm,, Kalmar, Mönsterås,, Oskarshamn Kronobergs län: Alvesta, Tingsryd Lenhovda, Lessebo, Växjö, Älmhult Norrbottens län: Boden, Gällivare, Haparanda, Kiruna, Luleå Skåne län: Bjuv, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö, Simrishamn, Skurup, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm, Örkelljunga Stockholms län: Arlanda, Märsta, Huddinge, Kista, Liljeholmen, Solna Strand, Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/Vasastan, Stockholm/Brunkeberg, Stockholm/City, Stockholm/Östermalm, Södertälje Södermanlands län: Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs Uppsala län: Uppsala, Enköping Värmlands län: Arvika, Charlottenberg, Karlstad Västerbottens län: Dorotea, Husum, Lycksele, Nordmaling, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Umeå, Vindeln, Vilhelmina, Vännas, Åsele Västernorrlands län: Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik Västmanlands län: Köping, Västerås, Sala Västra Götalands län: Borås, Falköping, Färgelanda, Göteborg Centrum, Göteborg/Gårdatorget, Karlsborg, Lidköping, Skara, Skene, Skövde, Strömstad, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Uddevalla Örebro län: Hallsberg, Karlskoga, Örebro Östergötlands län: Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping
© Copyright 2024