1. No category

#2/2011
DIN TIDNING OM FÖRETAGSHÄLSA FRÅN PREVIA
ICA-Stig
om livet efter
cigaretterna
Hälsotopp
på Elgiganten
Generationsväxling
– så klarar du skiftet
Cissis väg
tillbaka
– hon fann kraften i naturen
hälsa på djupet
Höga krav på
professionella dykare
Grön Rehab
Spänn av i spenaten
på Wij Trädgårdar
fokus på friskhet
Forskning och företag
för hälsa
Ledare
Naturens
läkande kraft
Examenstider, jobbfester, hinna-allt-innan-semestern…. Juni må-
nad är bedövande vacker men också en månad då vi ofta har mer än
någonsin på agendan. Vi är många som ibland inte lyssnar på
kroppens signaler att vi har nått vår smärtgräns för hur fullbokade
våra liv är.
Cissi Elwin Frenkel delar i detta nummer av Prima med sig av sin
berättelse om hur en alltför stressig tillvaro till slut blev för mycket.
Utmattningsdepression är en tung diagnos, men det finns en väg ut,
vilket Cissi är ett talande exempel på.
Att naturen är vilsam för kropp och själ är kanske ingen nyhet, men
numera kan även forskningen belägga att naturvistelse och trädgårdsarbete är läkande mot stress. Läs mer om Previas gröna rehabilitering
vid vackra Wij trädgårdar på sidan 10.
En viktig förutsättning för att få ett helhetsgrepp om det förebyggande hälsoarbetet är att cheferna är involverade. På Elgigantens
centrallager i Jönköping började man därför med cheferna när arbetet
att få ner den höga sjukfrånvaron inleddes för ett år sedan. I dag börjar
man redan se resultat av den medvetna hälsosatsningen där bland annat Previas Hälsoeffekten har varit ett viktigt verktyg.
De närmaste fem, tio åren är det stora
förändringar på gång runt om på Sveriges
arbetsplatser – fyrtiotalisterna går i pension
samtidigt som stora kullar av 80- och
90-talister ska ta över. Läs mer om hur
generationsskiftet kan göras så smidigt som
möjligt på sidan 12.
Och så har Prima fått nytt utseende!
Vi satsar på ny, fräsch form och ännu
bättre artiklar och reportage.
Nytt är också att du numera kan
läsa Prima i din iPad. Vi hoppas
att du kommer att gilla förändringarna!
Trevlig läsning!
Harald Abelin
vd, Previa
2 Prima 2 | 2011
Jobba bättre i
grönt sällskap
Arbetsmiljö Plantor inomhus ökar inte bara
trivseln utan också prestationerna. Det visar
enligt tidningen Du&Jobbet en norsk studie som
genomförts av Universitetet för miljö- och biovetenskap i Norge.
En grupp studenter placerades i
kontorsrum tillsammans med bland
annat silverkalla,
paraplyaralia och
violetta orkidéer. En
kontrollgrupp fick
sitta i ett rum utan
växter.
Båda grupperna
fick lösa uppgifter på en dator,
bland annat läsa korrektur och memorera ord.
Studenterna som löste uppgifter omgivna av
växter presterade enligt uppgift bättre och bättre
medan kontrollgruppen låg kvar på samma nivå.
Det är enligt forskarna viktigt att växterna ser
friska ut.
”Utbrändhet är en samhällsfråga”
På sidan 8 kan du läsa hela intevjun med Cissi Elwin Frenkel
C h eNfe?j tac k!
Chefsrekrytering Mindre än var tredje ung
högskoleutbildad kvinna kan tänka sig att bli
chef. Det visar en Sifo-undersökning beställd
av företaget Wiminvest som hjälper företag att
rekrytera kvinnliga talanger till nyckelpositioner.
De orsaker som uppges av kvinnorna i undersökningen är ökad arbetsbelastning, tvivel
på den egna förmågan att klara kraven och en
hierarkisk och trög organisation.
Enligt Wiminvest innebär resultatet att näringslivet måste öppna för förändringar för att
locka fler unga talanger, särskilt med tanke på de
förestående omfattande pensionsavgångarna.
3 000
euro. Så mycket vinner förstapristagaren i OSHA, European Agency for Safety
and Health at Work, som anordnar en fototävling på temat säkerhet och hälsa
i arbetslivet. Bidraget ska skickas in senaste den 31 augusti. Mer information
på www.osha.europa.eu/en/about/competitions/european-photo-competition-2011
Kontorstrivsel Polisen vid Utredningsjouren
på Södermalm är 2010 års vinnare av tävlingen
Årets fulaste kontor som arrangeras av arbetsplatskonsulFöre...
terna Struktur i
samarbete med
Elle interiör. Ett
hopplock av inventarier, brist
på struktur
bland pärmar
och blanketter,
olika färger
som förvirrar och en arbetsmiljö under all kritik
var vinnarnas egen motivation när de sände in sitt
bidrag. Förstapristagaren har fått en välbehövlig
omgörning av sin arbetsplats och enligt Therese
Johansson, chef över Utredningsjouren på Södermalm, längtar de numera till nästa arbetsskift.
g
Per Ranun
Polisen har årets
fulaste kontor
r.
... och efte
70%
av de som rehabiliterats enligt Alnarpsmodellen
är tillbaka i arbetslivet inom ett år. Sidan. 10
Upp och hoppa
Ergonomi Fyra av tio anställda, 41 procent, besväras av värk i nacke, skuldror och axlar. Bland kvinnor
uppger mer än hälften, 51 procent, att de har besvär.
Det visar en undersökning som
Previa låtit göra bland 55 000
anställda i Sverige.
– Har man stillasittande
eller repetitivt belastande
arbetsuppgifter är det stor risk
för muskelbesvär som smärta
och stelhet. Det är därför viktigt att
röra på sig regelbundet. Som arbetsgivare kan man underlätta genom
att se till att arbetsplatsen är så bra
ergonomiskt utformad som möjligt,
säger Urban Svensson, företagsläkare och medicinskt ledningsansvarig
på Previa.
Rotation på Facebook
Innovation På Facebooks huvudkontor vill man inte riskera
att talangerna bränner ut sig eller blir uttråkade. Därför har
man infört en innovativ form av jobbrotation som innebär att
medarbetare som har jobbat med samma projekt i mer än ett
år, lämnar sin avdelning för att jobba på en annan avdelning
under en månad. När månaden är slut, får medarbetaren presentera resultatet av sitt arbete på den nya avdelningen, följt
av en avslutningsmiddag.
Konceptet, som kallas för ”Hackamonth”, har testats under
det gångna året. Och förhoppningen är att framöver alltid ha
tio procent av medarbetarna i rotation. Företaget uppger att
Hackamonth har mynnat ut i flera kreativa förbättringar för
Facebook, och att resterande medarbetare anser att de efter
månadens slut har fått tillbaka en kollega med ny energi.
Prima 2 | 2011 3
Hälsoexempel: elgiganten
Utmaning: Den totala sjukfrånvaron
låg på över tio procent.
Lösning: En viktig nyckel återfanns
hos chefernas kunskap om att hantera
sjukfrånvaro. Genom ett ledarskapsprogram och utbildning i hälsofrämjande ledarskap får alla chefer nu
utbildning för att snabbare kunna
hjälpa medarbetare tillbaka i arbete
och även främja en hälsosam livsstil
på arbetsplatsen. Alla medarbetare
har också fått möjlighet att delta i
en inspirationsföreläsning om hälsa
och personer i riskzonen för skador
får handledning av sjukgymnast från
Previa. Genom tjänsten Sjuk- och
Friskanmälan får all personal tillgång
till rådgivning från sjuksköterska.
Ergonomicoacher utbildas av Previas
sjukgymnast för att kunna hjälpa sina
kolleger att förebygga belastningsskador.
Resultat: Sjukfrånvaron sjunker och
chefer och medarbetare har visat ett
ökat engagemang för hälsa. Det är till
exempel fler som använder gymmet
och deltar i uppstartsgymnastik vid
skiftbyten.
Varje nytt skift inleds med
ett uppskattat gympapass.
Alla på fötterna
för bättre hälsa
På Elgigantens centrallager i Jönköping vägrar man acceptera höga
sjuktal bara för att andra i branschen ligger på liknande nivåer. Här
deltar både anställda och chefer i arbetet för att förbättra hälsan.
– Det finns ett fokus på att man ska må bra här, säger en medarbetare.
text Stina Gerhardt foto Tommy Hvitfeldt
Kylskåp, tv-apparater och espressomaskiner står staplade i höga torn längs
flera hundra meter långa gångar. Mellan
kartongerna löper ett vägsystem, livligt
trafikerat av truckar, och en grön linje på
golvet markerar fotgängarzonen.
Primas reporterteam är på väg från det
välutrustade gymmet som sedan en tid
tillbaka används flitig av medarbetarna,
till andra änden av byggnaden där det är
dags för skiftbyte. Vilket också betyder
att det är dags för uppstartsgymnastik för
dem som går på sitt skift.
– Det finns ett fokus på att man ska
må bra här, speciellt på senare tid, säger
Nassar Odicho, terminalarbetare och en
av dem som leder det uppskattade passet
denna eftermiddag.
”Det märks att cheferna har fått utbildning i
att arbeta med hälsa”
– Gymnastiken är väldigt bra. Men
det märks också att cheferna har fått
utbildning i att arbeta med hälsa och har
inställningen att det är viktigt.
Träning är nämligen bara en del av
den satsning på friskare medarbetare som
pågår på Elgigantens nordiska centrallager i Jönköping. Arbetet präglas av målmedvetenhet och det på goda grunder,
för ett par år sedan låg sjukfrånvaron här
på över tio procent.
– När jag tillträdde 2010 hade sjuktalen utvecklats negativt under en längre tid
och det saknades en helhetssyn, berättar Eleonora Svenningsson, HR-chef på
Elgigantens centrallager.
– Att andra företag i vår bransch också
har liknande siffror är inget skäl till varför
man inte ska verka för friska medarbetare
och ha ett aktivt, förebyggande friskvårdsarbete.
Problemen på Elgigantens centrallager
gällde både kort- och långtidsfrånvaro.
Belastningsskador till följd av tunga lyft
stod för en del av sjukskrivningarna. Men
det var långt ifrån hela förklaringen. Samarbetet med Previa, som sedan tidigare är
leverantör till Elgiganten Sverige inleddes
2009 och det visade sig snart att det krävdes ett större grepp.
– Jag skulle säga att den största anledningen till vår höga sjukfrånvaro har
varit bristande kunskap hos cheferna om
hur man arbetar hälsofrämjande. Det har
saknats tydliga strukturer för friskvårdsarbetet och man har inte satt in arbetet i ett
sammanhang. Därför har vi arbetat väldigt
mycket med ledarskapsutveckling i olika
former, berättar Eleonora Svenningsson.
Elgigantens centrallager har sedan en
tid tillbaka ett ledarskapsprogram för alla
chefer med namnet Vägvisaren. Inom
denna utbildning har bland annat Previa
Elgigantens HR-chef Eleonora
Svenningsson tillsammans med
Anna Söderberg från Previa.
hand om ett block om hälsofrämjande
ledarskap.
– Vid upprepad korttidsfrånvaro behöver orsakerna följas upp. Vi har också
haft långtidssjukskrivna medarbetare som
inte haft regelbunden kontakt med sin
chef under långa perioder, och det är inte
bra hälsofrämjande ledarskap. Cheferna
har inte haft verktygen för att hantera
situationen.
En struktur för samtal mellan chefer
och medarbetare som varit sjukskrivna, är
ett sätt att undvika att historien upprepar
Prima 2 | 2011 5
Centrallagret distribuerar varor till cirka 300
varuhus i hela Norden samt levererar varor direkt
till kunder som väljer att handla via internet. Här
arbetar 300 till 500 personer beroende på säsong.
Nassar Odicho, terminalarbetare på Elgigantens
centrallager.
”Ju friskare vi blir, desto mer bonus utgår till samtliga medarbetare”
sig. Numera träffas också chefer, representanter för skyddsorganisationen och Previa
regelbundet i ett rehabiliteringssamråd.
Fyra gånger om året samlas rådet för att
diskutera hälsa, friskvård och rehabilitering. Diskussionerna ligger sedan till
grund för handlingsplaner och aktiviteter.
Genom Previas tjänst Hälsoeffekten har
de faktiska kostnaderna för sjukfrånvaron
på Elgigantens centrallager beräknats.
Kalkylen visade att kostnaderna inte låg i
paritet med de höga sjuktalen men att det
fortfarande är betydande summor som
avsätts för sjukfrånvaron.
– Jag rekommenderar absolut att göra
6 Prima 2 | 2011
en kalkyl och att man följer upp resultatet regelbundet. Kalkylen är även ett bra
verktyg för att på ett tydligt sätt påvisa
de ekonomiska vinsterna med att arbeta
hälsofrämjande, förklarar Eleonora Svenningsson.
– Vi har också valt att lägga in hälsan
som en parameter i vårt bonussystem. Så
ju friskare vi blir, desto mer bonus utgår
till samtliga medarbetare.
Anna Söderberg är kundansvarig
för Elgiganten på Previa. Hon tycker att
intresset för hälsofrågor hos företaget har
växt och fått fäste väldigt fort och instämmer med Eleonora Svenningsson om att
helhetssynen är betydelsefull.
– Det sätt som de har gift ihop rehabilitering och hälsofrämjande insatser ser
jag som en viktig nyckel till resultat. Det
som har varit unikt här är också att man
har valt att involvera samtliga medarbetare. Jag tror att det är en framgångsfaktor
att de har fått alla engagerade.
Ett och ett halvt år med ett utökat
grepp om hälsoarbetet, som alltjämt växer
sig starkare i organisationen, har enligt
Eleonora Svenningsson börjat ge resultat.
Hallå där...
Hans ”ICA-Stig” Mosesson, som för ett halvår
sedan i en reklamfilm lovade hela svenska
folket att han aldrig mer skulle röka.
Se mer om hälsoarbetet
på Elgigantens nordiska
centrallager och intervjuer med medarbetare:
www.previa.se/
XXX
Sjukfrånvaron minskar på alla avdelningar för varje mätning, som görs fyra gånger
om året. Målet är att sänka den totala
sjukfrånvaron med 30 procent till 2013,
och korttidsfrånvaron med 50 procent.
Något som Eleonora Svenningsson
är noga med att påpeka, och som tydligt
präglar hälsoarbetet på Elgigantens centrallager, är att såväl chefer som medarbetare bär ett gemensamt ansvar för hälsan
på arbetsplatsen.
– Det viktigaste resultatet vi har sett
hittills är en förändrad attityd till hälsa
och ett ökat engagemang hos medarbetarna. De tränar i företagets gym och
utnyttjar övriga friskvårdsförmåner
mer aktivt, och de pratar om hälsa. Och
cheferna som går vårt ledarskapsprogram
brinner verkligen för det här.
Hur går det med löftet?
–Tack, det går
alldeles utmärkt! Jag
har inte fått något
återfall, även om det
ibland fortfarande
susar till i kroppen
av nikotinsug. Men då
skakar jag av mig suget
och går vidare.
För många är cigarettsuget
förknippade med speciella tillfällen,
men så är det inte för mig. Det kan
komma opåkallat när som helst.
En lite lustig sak är att jag drömmer mycket om att jag röker, nästan
varje natt faktiskt. Det är väldigt
skönt att vakna och inse att allt var
en dröm.
Du har ju rökt sedan du var 25
år och slutat flera gånger tidigare.
Hur vet du att det är på allvar denna
gång?
–Ja, jag har ju lovat hela svenska
folket denna gång, och så ringer
det journalister ibland och håller
koll på mig, då måste jag ju hålla
mitt löfte (skratt)… Skämt åsido, jag
hade slutat även om jag inte hade
hållit på med reklamfilmerna för
ICA. I slutet kände jag mig som en
idiot som rökte. Att hosta och känna
sig halvdålig för jämnan och själv
vara anledningen till det – det är ju
idiotiskt, eller hur? Beslutet
att sluta för gott satt inte
så långt inne, jag hade
helt enkelt rökt färdigt
i mitt liv.
Har du fått någon
hjälp?
–Till en början tog
jag ett receptbelagt
läkemedel som minskar
nikotinsuget som fungerade
väldigt bra för mig. Nu har jag slutat
med det och behöver varken medicin eller substitut.
–Annars har jag förstås fått
mycket hjälp av min omgivning och
min familj. De har verkligen hejat på
mig och är jätteglada att jag lyckas
sluta.
Märker du av några hälsoeffekter?
–Jag har fått bättre flås, det
märker jag när jag springer lite med
hunden eller tar i lite extra. Det där
pustandet efter fysisk ansträngning har försvunnit. Rökhostan är
ju också borta, och jag märker att
luktsinnet har blivit bättre.
Har du något tips till alla som
kämpar därute för att sluta?
–Om det är svårt, tveka inte att
söka hjälp! Det gäller också att involvera andra – berätta vitt och brett
att du har slutat och att du behöver
stöd och hjälp.
Well at Work hjälper ICA
— Tillsammans med Previa har vi
satt upp rimliga mål: av våra totalt
omkring 6 000 medarbetare anställda på något ICA-bolag i Sverige
satsar vi på att 200 personer ska
bli rökfria under 2011, säger Peter
Munck, HR-chef på ICA.
ICA-bolagen har under våren
inlett arbetet genom att bjuda in
samtliga chefer till inspirationsföreläsningar. Rökavvänjningsgrupper
sätter i gång under året.
— Om inte chefen tycker det är
viktigt att sluta röka, är det svårt
att få med sig medarbetarna, menar
Peter Munck.
Från och med i år råder totalt
rökförbud inomhus, men rökning är
tillåten utomhus i rökkurer.
— Dessutom kommer vi att uppmärksamma medarbetare som lyckas
för att skapa ytterligare motivation.
ICA-bolagen satsat på att vara en
rökfri arbetsplats 2012.
Prima 2 | 2011 7
”Jag blev bara
tröttare och tröttare”
Trötthet och ont i ryggen visade sig vara en utmattningsdepression
som golvade Cissi Elwin Frenkel i ett halvår. Erfarenheter från sjukskrivningen har hon nytta av i sitt nya jobb på tidningen Chef.
text Helena kämpfe fredén foto Samir Soudah
Det började gradvis under våren 2010.
Drömjobbet som vd för Svenska filminstitutet var visserligen krävande, men
samtidigt så roligt och kreativt att Cissi
Elwin Frenkel hade svårt att trappa ner
på kraven. När sommaren kom tog hon
en extra lång semester med familjen. Men
det var först när hon en dag satt ensam
med maken och verkligen skulle pusta ut,
som hon märkte att något inte stämde.
– Jag orkade inte ens göra enkla saker,
blev bara tröttare och tröttare och fick till
slut ryggskott, berättar Cissi Elwin Frenkel.
Kanske var det tur i oturen att ryggskottet kom och Cissi fick en konkret anledning att uppsöka läkare. Och att husläkaren kunde se vad som egentligen pågick
bakom ryggont och obegriplig trötthet.
– Jag insåg nog på ett djupare plan att
jag var utbränd, men jag protesterade och
blev arg. När läkaren ordinerade två veckors sjukskrivning tyckte jag det var helt
groteskt – jag hade ju så mycket att göra!
När vi träffas en vacker försommardag
har det gått nästan ett år sedan Cissi
Elwin Frenkels kropp till slut sade ifrån.
Ett gradvis uppskruvat tempo på jobbet i
kombination med ett aktivt privatliv hade
försatt kropp och själ i ett tillstånd av
ständig stress, omöjligt att slå av. De två
sjukskrivningsveckorna utökades i takt
med att Cissis tillstånd förvärrades. Totalt
var hon sjukskriven i sex månader.
För en högpresterande person med
stor arbetskapacitet var tiden som sjuk i
utmattningsdepression omvälvande.
– Jag hade aldrig upplevt en sådan
total trötthet förut. När det var som värst
8 Prima 2 | 2011
låg jag i sängen hela förmiddagen, släpade
mig ut på en promenad med hunden och
fortsatte sedan att sova i vår röda soffa
resten av dagen, berättar hon.
Ett annat symtom var oförmågan att
sortera sinnesintryck. Cissi blev överkänslig för ljud eftersom hjärnan hade
tappat förmågan att avgöra vilket ljud
som var viktigast för stunden.
Utmattningsdepression är ofta svår
att diagnostisera och i många fall hinner
tillståndet avancera långt innan den drabbade söker hjälp. I Cissis fall fungerade
sjukvårdskedjan exemplariskt – hon fick
tidig diagnos och omedelbar behandling.
Med antidepressiva läkemedel, terapi och
kurs för utbrända började hon långsamt
komma på rätt köl.
En annan läkande kraft fann hon i
naturen och i rörelsen.
– Jag drogs till djupa, tysta skogar och
kunde vandra runt i timmar med hunden.
Att vara nära ett träd som har stått på
samma plats i hundratals år – det ger en
stor tröst och härlig kraft. I skogen fick
jag perspektiv på mitt eget uppskruvade
tempo.
Att komma tillbaka efter en utmattningsdepression kan liknas vid att byta
ut batterierna i stället för att bara ladda
dem, vilket kan vara tillräckligt i vanliga
fall. Alltför höga halter av stresshormonet
kortisol rubbar hjärnans balans och till
slut slutar den att fungera normalt. Dep­
ressionen – med utmattning, apati och
glädjelöshet som följd – är ett faktum. På
kursen fick Cissi lära sig en teknik för att
få hjärnan på rätt spår igen.
– För mig handlade det framför allt
om att hitta ett nytt förhållningssätt. Om
man har några extra stressiga dagar på
jobbet och hemma, måste man planera in
motsvarande mängd återhämtning och
lugn och ro. Det finns inga genvägar, man
måste ta hand om sig själv.
I samband med tillfrisknandet fick Cissi
ett nytt jobberbjudande. I februari 2011
tillträdde hon tjänsten som chefredaktör
och vd för tidningen Chef. Erfarenheterna från sjukskrivningen har gett Cissi
en extra dimension i sitt chefskap.
– Jag tror att vi blir utbrända inte bara
för att vi stressar för mycket på jobbet,
utan också för att samhället ställer så
höga krav, inte minst på oss kvinnor. Vi
måste lära oss att släppa kontrollen och
sätta tydligare gränser, både på jobbet och
hemma. Och inse att även positiv stress
kan vara farligt i längden – det är jag ett
levande bevis på, säger hon.
Cissis chefstips för mindre stress
1. Tydlighet mot medarbetarna är jätteviktigt. Vad förväntas av mig, vad består mina
arbetsuppgifter av? Raka besked gör det lättare att styra sitt eget liv, något som både
minskar pressen och ökar prestationen. 2. Se till att medarbetarna blir sedda och respekterade för sina insatser. 3. Välfungerande rutiner är viktigt, det skapar trygghet 4. Skratta
mycket och visa att du som chef vågar göra bort dig. Det skapar ett varmare klimat.
Ӏven positiv stress kan
vara farligt i längden – det
är jag ett levande bevis på”
Cissi Elwin Frenkel
Ålder: 46 år Yrke: Chefredaktör och
vd för Chef Familj: Två egna barn
16 och 18 år, make Henrik och hans två
utflugna barn, hund Bor: På Södermalm i Stockholm Bästa hälsotips:
Jag älskar att promenera i skogen
med min hund. Nu har jag dessutom
skaffat mig en PT för att sparka i gång
träningen. Det känns väldigt lyxigt.
Prima 2 | 2011 9
Wij Trädgårdar i
Ockelbo erbjuder
en enastående
naturupplevelse.
Här minskar
stressen
Hur kan mindfulness och trädgårdar hjälpa
oss att motverka stress? Det undersöker Previa
som tillsammans med Wij Trädgårdar flyttar
en av sina stresshanteringskurser till Ockelbo.
text Marie-louise olsen foto Samir soudah
De sitter runt bordet i tornrummet
på Wij Trädgårdar. Fem kursdeltagare,
sjukgymnasten Ann-Louise Sjöstrand
och herbalisten Lisen Sundgren. Flera av
kursdeltagarna är chefer på olika myndigheter och de har alla upplevt att stressen
stundtals blivit för stor.
Vid blädderblocket framför det
spröjsade fönstret står Anders Åkerlund,
beteendevetare från Previa i Gävle.
Samtalet kretsar kring stunder i
vardagen som gruppen associerar till
mindfulness, eller ”medveten närvaro”
som det ibland översätts till. Att vara stilla
i naturen, kratta löv, cykelturer och körsång skrivs upp på blädderblockslistan.
Anders Åkerlund leder samtalet vidare
till hur spontana upplevelser av mindfulness kan bli redskap för att hantera stress
även i andra situationer.
Så har klockan plötsligt blivit tolv.
Förmiddagens teoripass är slut och det är
dags för lunch.
– Vi har i flera år haft kurser i mindfulness och stresshantering på kontoret i
Gävle. Men när jag förra hösten besökte
Wij Trädgårdar och hörde om deras arbete med grön rehabilitering blev jag nyfiken på vad de kan tillföra, säger Anders
Åkerlund.
Ute har det precis slutat regna och fågelsång tränger in genom en öppen dörr.
Det är lätt att förstå att platsen tilltalar
Anders Åkerlund.
10 Prima 2 | 2011
– Vi känner att både vi och kursdeltagarna omedelbart får en distans till stressen på våra arbetsplatser när vi kommer
hit till Wij, säger Anders Åkerlund.
Samtidigt är lugnet bedrägligt. De fem
deltagarnas arbetssituationer är långt från
spirande rosor och väldoftande örtagårdar. Kursen får inte bara bli en tillfällig
andningspaus.
– Allt vi talar om kopplas till den
verklighet som de som deltar lever i till
vardags. Så att de ser hur de kan använda
redskapen när de åker härifrån.
Efter lunchen flyttar kursen ut till
örtagården där Lisen Sundgren leder
eftermiddagens praktiska övningar. Hon
berättar hur hon själv blev utbränd på
1990-talet, men hittade vägen tillbaka
genom intresset för växter och deras
helande kraft. Nu driver hon företaget
Life by Lisen och arbetar bland annat
på Rosendals trädgård i Stockholm med
grön rehabilitering.
På trädgårdsbordet under en blommande hägg har Lisen dukat fram ätbara
örter och ogräs. Under tystnad smakar,
luktar, känner och tittar kursdeltagarna
på växterna. Grusgången knastrar när de
rehabilitering i det gröna
Grön rehabilitering är ett samlingsnamn för metoder som bygger på närvaro i naturen, exempelvis en trädgård.
Förra hösten fick Alnarps rehabiliteringsträdwgård vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Skåne i uppdrag av
regeringen att utreda hur grön rehabilitering kan hjälpa långtidssjukskrivna
ungdomar.
Tidigare studier visar att nästan
sjuttio procent av de som rehabiliterats
enligt Alnarpsmodellen är tillbaka i
arbetslivet inom ett år.
Projektet Spänn av i spenaten är en
förebyggande och rehabiliterande kurs
om stress och mindfulness som Previa
utarbetat tillsammans med Högskolan
i Gävle, Wij trädgårdar och Lisen Sundgren. Vid fyra kurstillfällen i WijTträdgårdar får deltagarna både teoretiska
och praktiska kunskaper om hur man
kan hantera stress.
Fler tips
om hur stressen
kan minska
på sidan 18
Många örter innehåller
näringsämnen som våra
kroppar behöver för att
bygga upp det stressen
bryter ner.
Malin Eriksson är vd
på Wij Trädgårdar.
rör sig runt bordet. Alla sinnen är närvarande – mindfulness.
Efter tio minuter börjar Lisen tala
igen. Hon berättar om de olika örterna,
vad de använts till historiskt och vilka
egenskaper de har.
– Att med alla sinnen gå in i att undersöka något i naturen hjälper oss att koppla
bort det som stressar oss. Vi får en paus,
en stund av njutning och återhämtning.
Men örter innehåller även näringsämnen
och mineraler som kroppen behöver,
säger Lisen Sundgren.
Grön rehabilitering är inget nytt inslag
på Wij Trädgårdar.
– Vi tar hela tiden emot människor
som behöver hjälp att hitta tillbaka till
arbetslivet igen. Det är personer som har
insett att de mår bra av att vara i naturen.
Vi bidrar med att ge deras dag en rytm, att
dela in arbetet i lagom stora uppgifter och
lära dem att uppskatta vad de åstadkommer. Våra trädgårdsmästare blir både deras
handledare och samtalsterapeuter, säger
Malin Eriksson, vd på Wij Trädgårdar.
Man träffas klockan åtta för att fördela
dagens första uppgifter. Klockan halv tio
är det kafferast.
– Då talar vi om vad vi har gjort, att en
rabatt har fått vatten eller att man har skolat om ett antal plantor. Det blir en stund
av bekräftelse, säger Malin Eriksson.
”Att med alla sinnen gå
in i att undersöka något i naturen hjälper
oss att koppla bort det
som stressar oss”
Sen fortsätter dagen, uppdelad i segment med bekräftelse däremellan.
– Långsamt bygger de upp orken och
självkänslan, säger hon.
Med i förberedelsearbetet inför
stresshanteringskursen fanns även Olov
Dahlin, lektor i religionsvetenskap vid
Högskolan i Gävle, med grön rehabilitering som särskilt intresse.
– I dag är fysiologiska, psykologiska
och sociala aspekter självklara i modern
rehabilitering. I grön rehabilitering,
liksom i många andra komplementära
metoder, finns ofta även det existentiella
perspektivet med och människans förmåga att självläka betonas. Forskningen
visar att människor som vistas i naturen
återhämtar sig snabbare än de som inte
gör det. Jag tror att grön rehabilitering
måste få större utrymme om vi ska kunna
hjälpa många av de människor som i dag
sitter fast i långa sjukskrivningar, menar
han.
Gruppen under det blommande trädet
i örtagården är på väg att bryta upp, de ska
ut på en kort vandring för att samla vilda
växter till en vitaminspäckad ogräsdrink.
– Det är två kurstillfällen kvar i den
här omgången, sedan kommer vi att
utvärdera upplägget. Men vi har redan
beslutat att fortsätta med ytterligare en
kurs i höst, säger Anders Åkerlund.
Prima 2 | 2011 11
Snart går en stor del av den rekordstora fyrtiotalistgenerationen
i pension. Samtidigt strömmar åttio- och nittiotalister in på arbetsplatserna. Men se upp – om ung och gammal inte bara ska mötas
i dörren behövs kunskapsöverföring och långsiktig planering.
text HENRIK EMILSSON ILLUSTRATION SYSTER DIESEL
Generationsväxling:
Så blir skiftet smidigt
–Att bara mötas i dörren är inte bra –
det är ju värdefull kunskap som vandrar
ut från företaget. Kunskapsöverföring är
därför central vid generationsskiften.
Det säger psykologen Mandus Frykman som är organisationskonsult inom
enheten Ledarskap och organisation på
Previa, samt forskare på Karolinska institutet i verksamhetsutvecklingsfrågor. Ett
av hans viktigaste råd för att generationsskiftet ska bli så lyckat som möjligt är att
arbeta medvetet med kunskapsöverföring,
genom till exempel mentorsprogram eller
utbildningar.
Han tipsar även om att ta reda på vilka
kunskaper och färdigheter som är bundna
till vissa individer (humankapital), och
vad som handlar om rutiner och arbetsbeskrivningar (strukturkapital).
– Hur mycket humankapital kommer
att försvinna ut genom dörren? Och hur
kan det omvandlas till strukturkapital?
säger Mandus Frykman.
Eftersom kulturen på en arbetsplats är
12 Prima 2 | 2011
summan av hur medarbetarna på arbetssitt förhållande till arbetet.
platsen beter sig, förändras den naturligt
– En utmaning ligger i att åttio- och
när någon slutar eller börjar. Därför är ett
nittiotalisterna har nya krav på arbetsintroduktionsprogram med mål och värmarknaden, på ledarskap och har andra
deringar för de nya medarbetarna är en
utpräglade egenskaper, vilket krockar med
bra start för att lära sig kulturen, menar
andra generationer på arbetsplatserna.
Mandus Frykman.
Samtidigt kan det uppstå en kostnad när
–En arbetsplats kan ha tongivande perden nya generationens illojalitet och avsaksoner som bär kulturen och när de försvinnad av tålamod och ”what’s in it for me”ner faller kulturen. Det kan också vara som
mentalitet gör att de många gånger drar
på Ikea, där kulturen är robust och snarare
innan de ens blivit lönsamma, säger hon.
styrs av tydliga processer och en struktur.
Emma Pihl menar att ledarskapet måsJag tycker att ett generationsskifte är ett
te generationsanpassas, att det kan vara
utmärkt tillfälle att se hur
förankrad kulturen är och
om den klarar förändringar,
nu kommer Generation Y och Z
säger han.
➜ Personer födda mellan 1980-1990 kallas Generation Y,
Emma Pihl är professio-
nell coach, föreläsare och
författare till boken ”Att leda
nästa generation”. Hennes slutsats är att de olika
generationerna skiljer sig i
eller Mewe-generationen. Brukar anses vara ifrågasättande, nätverkande och kaxiga. Nittiotalisterna är följaktligen
Generation Z, eller Generation Ordning som de också kallas
eftersom de anses vara trygghetstörstande och socialkonservativa.
➜ 2 261 201 personer är födda mellan 1980 och 1999.
Björn trappar ner
på sommaren
Många går ner i arbetstid för att få en
förlegat och behövas uppdateras. Som
exempel nämner hon ett mer coachande
ledarskap, att ge ansvar tidigt, regelbunden återkoppling och snabba belöningar.
Individer inom samma generation är förstås olika, men de yngre generationerna
är oräddare, tar sig an utmaningar, är mer
egocentriska och utgår ofta från sina egna
personliga vinningar.
I detta stora generationsskifte vi står
inför, vem ska egentligen anpassa sig efter
vem, de gamla efter de nya, eller tvärtom?
Emma Pihl tror att anpassningen behöver
komma från båda hållen.
– En modern organisation bör präglas
av det nya samhället, dess utveckling
och de nya medarbetarnas behov. Många
inom de äldre generationerna upplever
också att ett generationsanpassat ledarskap är av godo. Men givetvis behöver
även den nya generationen anpassa sig
efter befintliga generationer och strukturer och ha respekt för det som är etablerat
och efterföljs, säger
Emma Pihl.
Mandus Frykman menar dock
att det finns en
risk med att dra
för hårda växlar på
skillnaderna mellan
generationerna, om
det nu ens finns så
Emma Pihl.
stora skillnader.
– Jag är lite tveksam till vår tendens
att fokusera på skillnader mellan grupperingar – generationerna har ofta mer
likheter med varandra än olikheter. Det
kan därför vara problematiskt att skapa
en förenklad förklaringsmodell om man
bara fokuserar på skillnaderna. Människors drivkrafter handlar oavsett ålder om
en sorts trygghet i sitt arbete, ett behov
av självförverkligande och meningsfulla
arbetsuppgifter. Det tror jag gäller alla
och är en viktig poäng, säger han.
bättre balans i livet. Björn Sundström i
Visby valde en något annorlunda modell
– att lägga sin arbetstidsförkortning som
ledig tid under sommarhalvåret.
För tre år sedan, med barnen utflugna
och med mer egentid över i kalendern
upptäckte Björn Sundström hur lätt det var
att denna tid lades på – mer jobb. Eftersom
han skulle klara sig bra ekonomiskt bestämde han tillsammans med sin chef en något
udda modell för nedtrappning. I dag jobbar
Björn Sundström heltid under högsäsong,
februari till maj och oktober til
december. I juni jobbar han 80
procent och från juli fram
till mitten av september är
han helt ledig. Lönen är
80 procent av en heltidslön - året runt.
– Det är en mental kullerbytta ibland - kan det
vara bra för mig samtidigt
som det är bra för arbetsgivaren? Ja ibland kan båda vinna på det,
förklarar Björn Sundström, som arbetar som
beteendevetare på Previa i Visby.
Det finns olika varianter på att gå ner i
tid, att vara ledig en dag i veckan, gå någon
timme tidigare eller som Björn Sundström
samla arbetstiden som har trappats ned
till en sammanhängande ledighet. Oavsett
modell är det viktigt att beslutet om hur
nedtrappningen ska se ut tas i samtycke
med närmaste chef, menar Ann-Charlotte
Laurell, organisationskonsult på Previa i
Stockholm.
– Det går inte bara att dra ner på tiden,
man måste skära ner på arbetsbördan
också, säger hon.
Allting handlar om en balans mellan
arbetstid, lön och fritid, en balans som kan
vara svår att förutspå om den kommer
att uppnås. Ann-Charlotte Laurell tipsar
därför om att medarbetare och arbetsgivare prövar sig fram under några månader.
En annan variant kan vara att ha kortare
arbetstid under vissa perioder, till exempel
sommaren när dagis är stängt.
3 tips för nedtrappning
Chef och anställd bör tillsammans diskutera hur nedtrappningen ska gå till.
Ett alternativ är att jobba hemma en dag
i veckan. Då behöver man inte gå ner i tid,
men får ändå en annan rytm i arbetslivet.
Flextid kan också få arbetet och livspusslet att gå ihop bättre.
Prima 2 | 2011 13
”Varje dyk
kan bli farligt”
Extrema
arbetsplatser
Det är fysiskt tungt. Det är mentalt påfrestande. Och det
är mörkt, ensamt och farligt. Men det är precis det som
gör att Magnus Augustinsson gillar sitt jobb som yrkesdykare i marinen. text Karin Aase foto Lars Ardarve
Det var en vanlig dag på jobbet 2004. Magnus Augustinsson och hans kolleger jobbade på
havsbottnen med att plocka upp kabel, och koncentrerad som han var märkte han inte att han
simmade in under ett fisknät. Först när luften i
tuberna höll på att ta slut och det var dags att
avsluta märkte han att han satt fast, 22 meter
under havsytan.
— Först fattade jag inte vad det var, varför
jag inte kunde simma vidare, minns han när han
tänker tillbaka.
– Och då är det klart att jag blev lite nervös.
Men så fort jag insåg vad det var som höll mig fast
kunde jag ta fram min kniv och skära mig loss.
Det slutade lyckligt den gången, Magnus
Augustinsson kom upp till ytan i princip samma
sekund som luften i tuberna tog slut. Sedan dess
har han inte varit med om någon allvarligare
incident, och rädd är han inte heller. Snarare är
det den fysiska och mentala utmaningen i jobbet
som lockar honom.
— Dykningen är en tjänst som alltid är skarp.
Varje gång jag går ner i vattnet, oavsett om det
är hemma i Göteborg eller på utlandsuppdrag,
så kan det bli farligt och det är väl lite det som
lockar. Jag har alltid tyckt om att utmana mig
själv, att testa mina begränsningar, både fysiskt
och mentalt.
Och det är framförallt mentalt som han utmanas i jobbet menar han, även om det naturligtvis
innebär fysiska påfrestningar också.
14 Prima 2 | 2011
— Den ständiga medvetenheten om att det
när som helst kan bli farligt, att du kan tappa
orienteringen eller fastna som jag gjorde, den
medvetenheten ger en pulshöjning som det tunga
fysiska arbetet inte ger.
Arbetsuppgifterna som Magnus Augustinsson och hans kolleger utför är inte farliga i sig.
Det kan handla om underhåll av båtskrov eller
att hjälpa Försvarets materialverk att testa hur
nya produkter uppför sig under vatten. Faran
är i stället det faktum att de befinner sig under
vatten, med allt vad det innebär. För att minska
riskerna med jobbet tränar Magnus Augustinsson och hans kolleger därför ständigt på olika
situationer. De har hälsokontroller varje år, och
så långt det är möjligt dyker de alltid tillsammans
med samma kollega.
— Ju bättre man känner varandra desto lättare
är det att förstå varandras tecken och kroppsspråk under vattnet, och då blir dyken säkrare.
Flera av Magnus kollegor har valt att sluta
med dykningen när de har fått barn eftersom de
inte vill utsätta sig för de extra riskerna. Men i
hans fall har det aldrig varit aktuellt.
— Jag har en bra utbildning och vi övar så
pass mycket på alla möjliga situationer som kan
uppstå att jag känner mig trygg. Sedan var det
väl lite otur med det där fiskenätet, men jag visste hur jag skulle hantera det och allt gick bra. Än
så länge har inget hänt som har gjort att jag ser
mitt jobb som riktigt farligt.
Magnus
Augustinsson
Ålder: 37 Yrke: officer Bor: Partille
Bäst med jobbet: omväxlande Gör
på fritiden: tränar och umgås med vän-
ner och familj.
Vänd
Hälsoregler för
yrkesdykaren
Prima 2 | 2011 15
Tuffa krav på djupet
Ingen diabetes, inga öronproblem och absolut
inga hjärt- och kärlsjukdomar. Det är några av
de medicinska krav som ställs på yrkesdykare.
Maths Karlsson är företagsläkare
på Previa och undersöker regelbundet
civila yrkesdykares hälsa.
– De har ett arbete som innebär
väldigt stora risker, och dålig hälsa
kan äventyra
både deras egen
och deras kollegors liv.
Därför är
reglerna för
dykares hälsokontroller noga
utarbetade hos
ArbetsmiljöMaths Karlsson, Previa
verket. Vid en
hälsokontroll kontrolleras dels hjärta
och lungor genom bland annat arbetsEKG och lungfunktionstest. Dessutom
kontrollerar läkaren att dykaren inte
har några problem med bihålor och
öron.
– Om de har det så kan de få svårt
att tryckutjämna under dyket, och då
kan smärtan från öronen bli så stor att
de får en yrselattack eller svimmar när
de kommer ner på djupet, förklarar
Maths Karlsson.
Vid undersökningarna kontrolleras
även att personen inte har några sjukdomar som påverkar nervsystemet, till
exempel diabetes och epilepsi, eftersom till exempel blodsockerfall skulle
kunna leda till medvetslöshet under
ytan. Även blodtryck, muskelkraft och
vikt måste vara på normalnivå.
Upptäcker läkaren att dykaren inte
klarar någon av dessa punkter blir han
eller hon avstängd från dykjobb med
omedelbar verkan. Läkaren kan sedan
ge remiss till en specialist som utreder
problemet ytterligare.
– Om till exempel ett EKG visar
avvikelser så kan en mer detaljerad
undersökning ge andra resultat. Då
får jag ett nytt underlag, och om det
är ok kan jag ge dykaren tillstånd att
jobba igen.
Men om det i stället är en kronisk
åkomma som visar sig i läkarundersökningen, till exempel nedsatt lungfunktion, så får personen inte arbeta
som dykare igen.
Trots att reglerna är så hårda har
Maths Karlsson aldrig varit med om
att någon har försökt slippa undan.
– Precis lika noga som de är med
sin utrustning är de med sin hälsa.
Både dykarna och deras arbetsgivare
vet att följderna av fusk kan vara
fatala.
Karin Aase
Regler för yrkesdykning
➜ Arbetsmiljöverket reglerar på vilket
sätt personer som har riskyrken ska
undersökas medicinskt.
➜ En civil yrkesdykare ska läkarundersökas inom 12 månader innan
dykeriarbete påbörjas första gången.
Sedan ska personen undersökas minst
var femte år, feller vartannat år för den
som fyllt 40 år .
➜ Den som har råkat ut för sjukdom,
eller olycksfall ska undersökas innan
han eller hon får dyka igen.
16 Prima 2 | 2011
➜ Reglerna gäller inte bara arbete
under vatten utan även arbete under
förhöjt tryck i tryckkammare eller
liknande.
➜ De här reglerna gäller för dykare
i civil tjänst. Försvarets dykare lyder
under andra regler och undersöks regelbundet av försvarets egna läkare.
Skatt eller ej?
Om man vill erbjuda sina medarbetare
hjälp med sjukvård, vem får skatta och
för vad? Här är några riktlinjer för att få
ordning på förmånerna.
➜ Om arbetsgivaren bekostar offentligt
finansierad sjukvård, till exempel i form
av patientavgifter för den anställde, är
detta en skattepliktig förmån. Arbetsgivaren har i detta fall avdragsrätt för
kostnaden.
➜ Om arbetsgivaren däremot bekostar privat sjukvård för en anställd, det
vill säga vård som inte är offentligt
finansierad, är detta en skattefri förmån.
Arbetsgivaren har å andra sidan ingen
avdragsrätt för kostnaden.
➜ En arbetsgivare kan alltså bekosta
en läkarbehandling hos en privat läkare
eller ett privat sjukhus utan att den
anställde beskattas för denna förmån.
Arbetsgivaren kan efter överenskommelse göra ett bruttolöneavdrag för
den anställde för att kompensera för
kostnaden.
➜ Förmån av rehabilitering eller förebyggande behandling är skattefri. All
arbetslivsinriktad rehabilitering som en
arbetsgivare har skyldighet att svara för
är i princip skattefri.
➜ Dessutom kan en arbetsgivare få
göra avdrag för kostnader för förebyggande behandling som behövs för
att medarbetaren ska kunna fortsätta
att förvärvsarbeta. Några exempel är
behandling hos sjukgymnast, naprapat
eller kiropraktor.
➜ Numera anses massage på arbetsplatsen som skattefri friskvård om behandlingen erbjuds hela personalen.
Källa: Skatteverket
Konkurrera med hälsa
Forskningsvärlden och näringslivet samarbetar för hälsan.
– Keep the healthy people healthy.
Se till att de friska fortsätter att vara
friska. Det var ett av grundbudskapen
när professor Dee W. Edington, chef på
Health Management Research Center vid
University of Michigan och veteran inom
folk- och arbetslivshälsa, sammanfattade
resultatet av sina cirka trettio års forskning. Åhörarna var deltagarna vid konferensen ”Hälsan som konkurrensfördel”
som hölls i Stockholm i april och lockade
ett stort antal deltagare från näringslivet
och forskarvärlden.
Dee W. Edington menar att det är hög
tid att inrikta resurserna på de människor
– Utmaningen för oss och företag som
Previa som hjälper företag och organisationer att gå bättre tack vare friska
medarbetare, är att få utrymme i budgeten.
Därför är det upp till oss att kunna visa på
resultat. Och det är olika saker som måste
kunna mätas. I den privata sektorn handlar det om avkastning, i organisationer och
offentlig sektor måste man kunna mäta till
exempel effektivitet, säger Börje Svensson.
Christer Zaar, vice vd på Previa, deltog
också i konferensen. Han tycker att Dee
W. Edington sätter fingret på något väldigt betydelsefullt.
”Högriskgrupper har det alltid satsats engagemang och forskning på. Men flesta personer befinner sig i medelriskgruppen”
som i dag endast kan bocka av ett fåtal
riskfaktorer för ohälsa, för att förhindra
att de så småningom blir ”högriskare”.
Under sitt mångåriga arbete med några
av USA:s största företag har Dee W.
Edington kartlagt ett antal grundpelare
som utmärker friska arbetsplatser. En
hälsofrämjande strategi, tydligt förankrad
i företagsledningen, är en av dem.
Börje Svensson är vd för KI Health
Management, Karolinska institutets
bolag inom folk- och arbetshälsa
och arrangör av konferensen. En
väsentlig del i bolagets verksamhet
är att föra ut nya rön och vara en
länk från arbetsgivarna för att föra
in frågor i forskningen, så att det
forskas på rätt saker.
Utöver metoder för hur man får
friskare medarbetare, är en viktig uppgift
för forskarna att ta fram mätverktyg för
att kunna följa upp resultat och bevisa
lönsamhet.
– Högriskgrupper har det alltid satsats
engagemang och forskning på. Men flest
personer befinner sig i medelriskgruppen.
I USA har man sett att förflyttningen till
”Ledningen och styrelsen har insikten att
när de satsar resurser
på hälsan så lyfter de
företagets prestation”
högriskgruppen sker ganska snabbt och
även i Sverige måste vi öka tempot för att
kunna hejda vandringen, säger Christer
Zaar.
Han instämmer i att de arbetsplatser som har gjort hälsoarbetet till en
ledningsfråga lyckas bäst. Ett exempel är
Coop som Previa samarbetar med sedan
flera år tillbaka. På konferensen delade
de med sig av sina goda resultat och
erfarenheter
– Ledningen och styrelsen har insikten
att när de satsar resurser på hälsan så
lyfter de företagets prestation. Det är lika
viktigt som att tänka på marginalerna vid
inköp till exempel. På Coop börjar det bli
så och det är då man får effekten, säger
Christer Zaar.
Dee W. Edington
Dee W. Edington är professor i
kinesiologi (vetenskapen om
fysisk rörelse) och chef på
Michigan Health Management Research
Center. Författare till
bland annat boken
Zero Trends: Health
as a Serious Economic Strategy. Boken
kartlägger orsakerna
till höga kostnader för
ohälsa och låg produktivitet på arbetsplatsen, och sammanfattar de viktigaste faktorerna för att
lyckas i hälsoarbe.
KI Health
Management
KI Health Management är ett av Karolinska institutets vinstdrivande bolag
och grundades 2008 för att sprida
kunskap och kompetens inom folkoch arbetshälsa.
Prima 2 | 2011 17
Gå till fots från Stockholm till Köpenhamn!
Med den uppmaningen vill Previa få fler
att koppla på stegräknaren och ge sig ut på jakt efter bättre kondis.. Previa startade Konditionsjakten tillsammans
med Tappa.se i april. Målet är att deltagarna ska gå minst 10 000 steg varje dag under två månaders tid. Till hjälp
utrustas deltagarna med en stegräknare. Alla som ingår i ett lag som når slutmålet senast den 22 juni är med och
tävlar om resecheckar. Nyfiken? Läs mer på www.tappa.se
Snacka snyggt: modern retorik. Elaine
Bergqvist, Norstedts.
Så får du folk att gilla
dig på tre minuter,
konsten att säga besvärliga saker snyggt,
konsten att genomskåda och nyckeln till framgångsrika
presentationer. Det är några av
kapitlen i boken författad av en av
Sveriges mest polpulära retorikkonsulter, anlitad av bland annat SVT
och Aftonbladet. Användbart såväl
på affärsluncher som på sommarens
grillmiddagar.
Att leda nästa generation – Generation Y, obotliga egoister eller
oslipade diamanter.
Emma Pihl, TUK
Förlag.
Generation Y, det vill
säga 80- och 90-talisterna tillskrivs,
liksom generationer före dem, ha
sina egna karaktärsdrag i arbetslivet. Den här boken vänder sig till
dig vill utveckla ditt ledarskap mot
nästa generations medarbetare, men
också till medarbetare från nästa
generation som vill utvecklas, förstå
koderna och ta plats.
Previa kommer
närmare
Previa omorganiserar sin säljorganisation till sju geografiska
marknadsområden. Fördelarna
för kunderna är
att de nu får både en lokal
huvudkontakt och en lokal
försäljnings- och marknadschef
som gör att de kan dra nytta
Stäng av i sommar
För att sommaren ska bli precis så där avslappnad
och härlig som vi hoppas på, gäller det att koppla
bort jobb och vardag.
Planera in en lång ledighet
Enligt experter behöver man ungefär tre
veckors sammanhängande ledighet för att
gå ner i varv och kunna tillgodogöra sig en
ledighet.
Stäng av...
...smartphones, bärbara datorer och iPads.
Att inte komma ihåg sitt lösenord till eposten efter semestern är ett gott tecken
på att du lyckats koppla bort jobbet
Var närvarande där du är
Det vanligaste problemet för den som
18 Prima 2 | 2011
försöker stressa av är att man är någon annanstans i tankarna. Meditation, mindfulness eller något så enkelt som trädgårdsarbete tränar dig att vara i nuet.
Motsatt sysselsättning
Hängmattan är inte alltid rätt medicin
mot stressen. Ibland kan det vara bra att
använda semestern till motsatta sysslor än
vad man utsätts för i vardagen. Har du ett
stillasittande arbete är det bra att du är utomhus och rör på dig. Om du däremot har
ett fysiskt krävande arbete är det i stället
viktigt att låta kroppen vila.
.
Kompetensutveckling?
Previa erbjuder ett
flertal utbildningar
och aktiviteter. Hitta
rätt på previa.se/
aktiviteter
Snabb hjälp
i vardagen
Previa erbjuder nu snabb och enkel
hjälp till sina kunders medarbetare med
vardagsfrågor som ofta skapar stress
och oro. Psykologer, jurister och ekonomer finns tillgängliga för att ge stöd per
telefon och e-post, oavsett om problemen är privata eller arbetsrelaterade.
För arbetsgivaren innebär personalstödet att medarbetare snabbare kan
komma till rätta med problem som annars riskerar att
växa sig stora,
med nedsatt
arbetsförmåga
som följd.
– Stödet
omfattar allt
från relationsproblem till oro
över tonårsbarnen eller vardagsjuridiska frågor, säger
Bodil Paulin, försäljningschef på Previa.
– Bakgrunden till att vi erbjuder
tjänsten är att många företag är angelägna om att hjälpa sina medarbetare att
få ihop livspusslet. Arbetsliv och privatliv flyter ihop mer i dag än tidigare, och
arbetsgivarna får allt större insikt om
att en medarbetares personliga situation
också påverkar arbetet.
Detta inkluderar
personalstödet:
Tjänsten är tillgänglig dygnet runt för
alla anställda.
Obegränsat nyttjande per e-post och
telefon.
Kostnadsfritt för användaren.
Återkoppling från specialist inom 48
timmar (på vardagar).
För mer information, kontakta Bodil
Paulin på 08-627 43 00.
Previa-
kompetens
Tre frågor till Sagari Zingmark, beteendevetare på Previa som arbetar med personer som har stressrelaterade problem.
1
Hur hjälper man personer
som stressar för mycket?
– Många av dem jag träffar har levt
för länge i obalans mellan kroppens
belastande och återhämtande
system. Vi är gjorda för att
stressa, men vi behöver
återhämta oss och
bygga upp det som
stressen bryter ner.
Det gör vi när kroppen hittar sitt ”lugnoch-ro-påslag”.
– Dessa reaktioner
orsakas inte bara av att vi
befinner oss i en yttre situation
som vi inte klarar av, vi blir också
stressade av att tänka på att vi inte
hinner, att vi har så mycket inbokat
eller att det är så hopplöst… Hjärnan
och kroppen reagerar både på yttre
och inre ”triggers”.
– Ett första steg är därför att lära
känna sin egen kropp, bli medveten
om när den är gasad och när den är
i ro. Utifrån den medvetenheten kan
vi börja sortera vad som är yttre och
vad som är inre orsaker. De yttre
orsakerna kan vi ibland ändra genom
att till exempel sätta gränser, men
ofta måste vi lära oss ett nytt förhållningssätt. Stressande tankar behöver
vi upptäcka och även förändra, som
man gör i kognitiva terapier.
2
Finns det någon ”quick-fix”
för den som vill stressa
ner?
– Nej, tyvärr finns inget sådant.
Man måste börja med att avsätta sin
dyrbara tid för att överhuvudtaget
bli medveten om hur man lever sitt
liv. Meditativa tekniker som till exempel mindfulness är redskap för att
öva oss i att vara närvarande i nuet,
att bli medvetna.
3
Finns det något annat
man kan göra själv för att
minska stressen?
– Eftersom stressreaktionerna förbereder kroppen på fysisk aktivitet,
är träning och rörelse en väg
ut ur stressen. God sömn är
jätteviktigt – det är under
djupsömnen vi återhämtar oss som mest. Stöd
från andra är också en
otroligt kraftfull friskfaktor. Forskning visar att
den som känner stöd från
sin omgivning har en bättre
hälsa än den som känner sig ensam.
– Beröring av olika slag lugnar
kroppen – det kan vara en kram,
klapp eller massage – kroppen reagerar omedelbart. Detta naturligtvis
under förutsättning att jag vill ha
”Ett första steg är
därför att lära känna sin egen kropp,
bli medveten om
när den är gasad
och när den är i ro”
beröringen av den som ger den.
– Vi vet också att naturen är en
viktig källa för återhämtning. Naturen
kan också hjälpa oss att vara närvarande – vi ser träden, hör vindens
susning och känner den mot huden.
Trädgårdsarbete kan ha en liknande
effekt. Uppmärksamheten styrs till
händerna som arbetar i jorden. Medveten andning fungerar enligt samma
princip – när vi uppmärksammar
andningen, blir den ett slags ankare
till nuet - och när vi lever i nuet har
kroppen lättare att hitta sin ro.
Prima 2 | 2011 19
posttidning B
returadress:
AB Previa
Box 6047
102 31 Stockholm
porto betalt
Är adress eller mottagare felaktig?
Ändra dina uppgifter på [email protected]
BILD PÅ I-PAD
MED OMSLAG PÅ
PRIMA
Här finns Previa
Blekinge län: Karlshamn,
Karlskrona, Ronneby
Dalarnas län: Borlänge,
Falun, Leksand
Gotlands län: Visby
Gävleborgs län: Gävle,
Hudiksvall, Hofors, Sandviken,
Skutskär
Hallands län: Falkenberg,
Halmstad, Varberg
Jämtlands län: Östersund
Jönköpings län: Eksjö,
Forserum, Habo, Jönköping,
Nässjö, Vaggeryd, Värnamo
Kalmar län: Borgholm,
Högsby, Kalmar,
Mönsterås, Nybro, Oskarshamn
Kronobergs län: Alvesta,
Tingsryd Lenhovda,
Lessebo, Växjö, Älmhult
Norrbottens län: Boden,
Gällivare, Haparanda, Kiruna,
Luleå, Piteå
Skåne län: Bjuv, Broby,
Eslöv, ­Helsingborg, Hässleholm,
Kristianstad, Landskrona,
Lund, Malmö, Simrishamn,
Skurup, Svedala, Tomelilla,
Trelleborg, Ystad, Ängelholm,
Örkelljunga
Stockholms län:
Arlanda, Märsta, ­Huddinge,
Kista, Liljeholmen, Solna Strand,
Stockholm/Gullmarsplan,
Stockholm/Vasastan, Stockholm/City,
Stockholm/Östermalm, Södertälje
Södermanlands län:
Eskilstuna, Flen, Kat­rineholm,
Nyköping, Oxelösund,
Strängnäs
Uppsala län: Uppsala, Enköping
Värmlands län: Arvika,
Charlottenberg, Karlstad
Västerbottens län:
Dorotea, Lycksele, Skellefteå,
Sorsele, Storuman, Umeå,
Vindeln, Vilhelmina, Vännas,
Åsele
Västernorrlands län:
Husum, Härnösand, Sundsvall,
Örnsköldsvik
Västmanlands län:
Enköping, Köping, Västerås, Sala
Västra Götalands län:
Borås, Falköping, Göteborg/Postgatan,
Göteborg/Gårdatorget, Lidköping,
Lilla Edet, Skövde, Strömstad, ­
Tibro, Tidaholm, Troll­hättan,
­Uddevalla, Vänersborg
Örebro län: Hallsberg,
Karlskoga, Örebro,
Östergötlands län:
Linköping, Mjölby, Motala,
Norrköping, Vadstena
Du når oss på
telefon: 08-627 43 00
mail: [email protected]
hemsida: www.previa.se