2012 ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING Årets utlåning på 208000000 kr beräknas generera investeringar på 1300000000 kr i regionen. Våra 378 kunder har nära 8000 anställda och omsätter över 13000000000 kr. UNDER ÅRET FINANSIERADES 116 FÖRETAG, AV DESSA VAR 64 NYA KUNDER. Topplån för företag™ 2 årsredovisning - året som gått Norrlandsfonden - utvecklar och stärker Norrland Norrlandsfonden är en oberoende stiftelse med uppgift att stimulera utvecklingen i små och medelstora företag i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg, som verkar på mer än en lokal marknad. Våra kunder finns i ett brett spektrum av branscher, från traditionell tillverkande industri och besöksnäring till IT- och bioteknikföretag. Vi är särskilt intresserade av företag som investerar i ny teknik eller i nya affärsområden med goda tillväxtmöjligheter. En stark affärsidé och tilltro till ägare och ledning är grundläggande för vår finansiella medverkan. Norrlandsfonden… … är en stiftelse grundad år 1961 med fondkapitalet tillskjutet av LKAB och staten. Norrlandsfonden drivs affärsmässigt utan kapitaltillskott. … har eget kapital på drygt 1 miljard kronor och engagemang i 378 företag. … erbjuder lån, konvertibla skuldebrev och olika former av garantier för nyetablering, utveckling och expansion i små och medelstora företag. … är delägare i riskkapitalbolag och företagsinkubatorer. … medverkar aktivt i Ung Företagsamhet, Venture Cup och Connect Norr. … har kontor i Luleå och Sundsvall. … har en regionalt väl förankrad styrelse och revisorer utsedda av regeringen. året som gått - årsredovisning Året som gått Norrlandsfondens kunder 2012-12-31 och deras utveckling föregående femårsperiod Norrlandsfondens lånestock Förändring omsättning 2007-2011 Tillväxt 2002-2012 +19% +93% msek utestående lån inkl. borgen, msek 16000 800 12000 600 8000 400 4000 200 0 2007 2008 2009 2010 2011 Förändring antal anställda 2007-2011 0 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Branschfördelning +34% personer 9000 6000 3000 0 2007 2008 2009 2010 2011 Turism, 15% Med/Bioteknik, 5% Tjänste, 18% ICT, 16% Miljö/Energi, 6% Industri, 40% 3 4 årsredovisning - vd och ordförande Nu börjar det vända Norrlandsfonden står väl rustade att möta den förväntade uppgången i investeringar som nu skymtar efter ett 2012 där den svaga ekonomiska utvecklingen i omvärlden – i synnerhet i Europa – dämpade framtidstron hos svenska företag och hushåll. Det konstaterar Lars-Olov Söderström, vd, och Anders Öhberg, styrelseordförande när de samtalar om läget. – Men samtidigt känns det som att en vändning är på gång. De starka BNP-siffrorna för sista kvartalet 2012 gav en injektion. Nu handlar det om att vi själva måste vara på hugget. Leif Boork brukar tala om att det behövs ”ett extra skär fram mot kassen” och det är precis det som driver våra medarbetare, säger Anders Öhberg. – En stark svensk krona har också påverkat efterfrågan på den svenska exporten. Det norrländska näringslivet, med sitt stora exportberoende, har dock stått emot den internationella konjunkturnedgången ganska väl men det är klart att investeringsviljan påverkats, konstaterar Lars-Olov Söderström. – Glädjande är dock en fortsatt växande lånestock och att vi kunnat knyta till oss hela 64 nya kunder i en återhållsam marknad. Mindre tillfredsställande är att antalet låntagare som ägs eller leds av kvinnor inte fullt ut nått upp till målet. Där kommer vi att ytterligare intensifiera insatserna, säger Lars-Olov. Lars-Olov Söderström, vd För Norrlandsfonden innebar 2012 utlåning till lika många företag som föregående år men att utlåningen i kronor blev lägre. Kundernas lånebehov har förändrats. De större investeringsrelaterade krediterna är färre än föregående år. vd och ordförande - årsredovisning Norrlandsfonden har en stark egen ekonomi med ett eget kapital på drygt en miljard kronor och över 750 miljoner kronor utlånade eller garanterade. För att säkerställa en långsiktigt förstärkt utlåningskapacitet har Norrlandsfonden under året upptagit ett långfristigt lån på 200 miljoner kronor av Inlandsinnovation AB. Lånet stärker Norrlandsfondens möjligheter till fortsatt tillväxt och medför en förhöjd ambition att jobba med företag belägna i Norrlands inland konstaterar Anders. – Jag ser samverkan med Inlandsinnovation som en viktig strategisk insats när det gäller att stärka förutsättningarna för företagen i norr att utvecklas. Kombinationen investeringar i ägarkapital och finansiering med topplån, som är vår uppgift är viktig säger Anders Öhberg och fortsätter: – På sikt ser vi gärna att antalet offentliga aktörer på den norrländska riskkapitalmarknaden blir färre. Inte för att jag inte tycker om konkurrens utan för att det är knepigt för företagen när floran är för stor. Många av aktörerna är också underkritiska i sin kapitalbas och har därmed begränsad uthållighet. Detta har också oberoende utredare pekat på. Arbetet med att certifiera Norrlandsfondens företags- och kreditanalytiker har slutförts under året. Samtliga analytiker har genomgått fyra olika utbildningssteg med externa examinatorer. Därmed är en stabil grund lagd för fortsatt god kvalitet inom Norrlandsfondens kreditorganisation säger Lars-Olov. Samtidigt kvarstår ambitionen till kontinuerlig utveckling och förbättring av verksamheten. Den löpande dialogen med kunder och samarbetspartners är den viktigaste källan till förkovringsområden både för enskilda medarbetare som för organisationen som helhet. I kvalitetsarbetet ligger också ett fortsatt fokus på personalens arbetsmiljö och hälsa tillägger Lars-Olov. Hållbarhetsfrågorna har dock mer än bara ett arbetsgivarperspektiv. I Norrlandsfondens roll som långivare vägs hållbarhetsaspekter in på flera sätt och vi prioriterar företag som investerar i ny miljövänlig teknik. Norrlandsfondens hållbarhetsarbete redovisas i den särskilda hållbarhetsredovisningen som en integrerad del av denna årsredovisning. Tag gärna del av denna för en djupare inblick i Norrlandsfondens höga ambition vad gäller hållbarhet uppmanar Lars-Olov. – Jag ser det som ett gemensamt ansvar och uppdrag för alla oss som arbetar med företagsfinansiering i Norrland att bidra till att skapa bra förutsättningar för att stärka investeringsviljan. Norrland har en stor potential. Avgörande för hur vi ska lyckas är ett gott företagsklimat. Jag lovar att vi i Norrlandsfonden ska bidra, på alla sätt som vi kan till detta, avslutar Anders Öhberg. Glädjande är dock en fortsatt växande lånestock och att vi kunnat knyta till oss hela 64 nya kunder i en återhållsam marknad. Anders Öhberg, styrelseordförande 5 6 årsredovisning - orbadens konferens & spa Effektivare uppvärmning viktig satsning Miljövänligare och effektivare uppvärmningssystem är investeringar som Norrlandsfonden är extra positivt att gå in med finansiering till. Den senaste investeringen vid Orbadens Konferens & Spa i Hälsingland är ett lysande exempel. – Helene Åkerström Hartman köpte konferensanläggningen 2009 och har sedan dess jobbat otroligt målmedvetet och seriöst på att utveckla verksamheten, säger Per-Erik Persson, företagsanalytiker vid Norrlandsfonden i Sundsvall som följt företagets utveckling sedan just 2009. Då byggdes restaurangen ut och renoveringsarbeten utfördes, bland annat via finansiering från Norrlandsfonden. Effektivare uppvärmningssystem Under 2012 var det sedan dags för nästa stora satsning då spa-delen byggdes ut med 100 kvadratmeter, poolavdelningen renoverades och uppvärmningssystemet byggdes om till ett miljövänligare och effektivare system. – Det här är åtgärder som stärker anläggningen på marknaden både ur ett när- och fjärrperspektiv. Kurort med historia Orbaden har en historia som sträcker sig tillbaka till början av 1900-talet då anläggningen med sin kilometerlånga strand vid Ljusnans strand fungerade som kurort under sommarmånaderna och människor från huvudstaden Stockholm tog tåget de dryga 30 milen för bad, rekreation och vila. – Min farmor och farfar bodde alldeles intill Orbaden berättar Per-Erik, så jag var där många gånger under somrarna när jag var en liten grabb. Personligen är det därför lite extra roligt att följa hur Orbaden utvecklas vidare och jag är imponerad av det jobb som Helene Åkerström Hartman gjort så här långt. – Norrlandsfonden har varit med och hjälpt till att göra vår satsning möjlig. Det som varit extra roligt är det stöd och det positiva bemötande som handläggarna från Norrlandsfonden visat oss hela vägen, säger Helen Åkerström Hartman. orbadens konferens & spa - årsredovisning 7 Per-Erik Persson Företagsanalytiker 10 år på Norrlandsfonden. Intressen: Vistas i naturen. Att få sätta på mig skyddskläderna, ta motorsågen, åka ut i vår vackra skog och jobba med kroppen. 8 årsredovisning - certifiering Birgitta Cajander Företagsanalytiker 18 år på Norrlandsfonden. Intressen: Familj och vänner. Att vara nära naturen via promenader, skidåkning, skärgårdsturer och svampplockning. Läser och lyssnar på musik. Certifiering gav kvalitetsstämpel och tydligare roller Kvalitetssäkring och en tydligare yrkesroll var två viktiga parametrar när Norrlandsfonden genomförde sin certifiering av medarbetarna. Arbetet är nu klart och resultatet blev mycket gott. Under 2012 slutförde Norrlandsfonden den första riktade certifieringen av bolagets kredit- och företagsanalytiker. Syftet är kort och gott att kvalitetssäkra analytikerna och deras arbete samtidigt som certifieringen stärker och tydliggör yrkesrollen externt. – Certifieringen blir även en naturlig del av den introduktion våra nyanställda får. På så sätt säkerställer vi direkt att de möter kraven från våra samarbetspartners och kunder, säger Birgitta Cajander, företagsanalytiker som var ansvarig för certifieringsprojektet. Grundlig benchmark Innan Norrlandsfonden genomförde sin certifiering gjordes en benchmark mot andra större organisationer som genomfört liknande projekt. Allt för att kunna genomföra arbetet så effektivt som möjligt. Bland annat tittade man extra noga på hur andra aktörer inom bank- och finanssektorn valt att genomföra sina projekt. – Vi ville helst slippa uppfinna hjulet på nytt. Vi gjorde en grundlig analys och sammanställde alla fakta, råd och tips men insåg ganska snabbt att de modeller andra använt inte passade för en liten organisation som vår. Så vi fick ta en annan väg, konstaterar Birgitta Cajander. Fyra hörnstenar En arbetsgrupp tillsattes för att arbeta fram rätt modell. Man anlitade även en erfaren konsult som stöd och för att skapa struktur i projektet. Gruppen identifierade fyra viktiga hörnstenar för en analytiker på Norrlandsfonden: 1. Norrlandsfondens ramverk, styrdokument och policyfunktioner 2.Räkenskapsanalys, vikten av förståelse för hur sifferunderlag ska tolkas 3.Finansieringsformer, juridiska frågor som krediträtt och obestånd 4.Att bemöta kunden på rätt sätt. Självstudier och seminarier Certifieringen genomfördes via självstudier och ett antal seminariedagar som sedan följdes upp med en examination på varje delmoment. Samtliga analytiker är nu certifierade. I framtiden kommer certifieringen att ingå som en del av den interna utbildningen vid nyrekryteringar. – Ja, tanken är att de som börjar arbeta hos oss ska ha genomgått certifieringen inom ett år, avslutar Birgitta Cajander. riskkapitalbolag, konjukturbarometer - årsredovisning Petter Alapää Företagsanalytiker 7 år på Norrlandsfonden. Intressen: Träning, gärna längdskidor eller cykling. Gillar även älgjakten i hembyn som har det mesta. Sedan är det kul att lira trummor också. Norrlandsfonden stimulerar även tillväxt genom partnerskap i olika intressebolag För att förbättra norrländska företags tillgång till ägarkapital är det en del av Norrlandsfondens verksamhet att arbeta via riskkapitalbolag. Partnerinvest Norr AB, verksamt i Norrbotten och Västerbotten, är ett exempel på ett sådant bolag. Norrlandsfonden och Almi Invest AB äger Partnerinvest till lika delar. Hittills har Partnerinvest investerat i ett 20-tal företag som alla har gemensamt att de ägs och drivs av hängivna entreprenörer, som vill se sina företag växa. En av Partnerinvests stora utmaningar är att hitta medfinansiärer eftersom de inte kan ta hela investeringen själva. För att göra detta har de etablerat ett nätverk av investerare som de investerar tillsammans med. Det aktuella företaget tillförs därigenom inte bara kapital utan även kompetens och affärskontakter via Partnerinvest och den medinvesterande partnern. – Via sitt investerarnätverk kan Partnerinvest bidra till att ett företag får in en ägare som kan bidra med kapital och branschkompetens. Utan Partnerinvest kanske företaget och investeraren aldrig hade mötts, säger Petter Alapää, företagsanalytiker på Norrlandsfonden. Viljan att växa är viktigast Företag i de flesta branscher kan bli aktuella att investera i och fokus ligger på att företaget har en vilja och potential att växa. När Norrlandsfonden bedriver sitt marknadsarbete korsas vägarna ibland av Partnerinvest vilket då ofta leder till ett positivt utbyte för båda parter. – Partnerinvest bedriver sin verksamhet helt självständigt från Norrlandsfonden men det hindrar inte att Norrlandsfonden kan tipsa Partnerinvest om ett intressant företag, och tvärtom. Ibland händer det också att vi båda är inne och finansierar samma företag, fortsätter Petter Alapää. Ett exempel på ett företag som har finansierats av både Norrlandsfonden och Partnerinvest är Likvor AB. Likvor är ett medicinsktekniskt företag vars produkt grundar sig på närmare 40-års forskning vid Umeå Universitet och Norrlands Universitetssjukhus. Företaget har utvecklat ett instrument som används vid neurologiska undersökningar och det säljs i dag till sjukhus runt om i Europa. – Vi kom i kontakt med Likvor första gången 2008 och nu finns deras produkt ute på marknaden. Konjukturbarometern En annan del av Norrlandsfondens verksamhet består av Konjunkturbarometern som tagits fram av SCB på uppdrag av Norrlandsfonden sedan slutet av 90-talet. I denna ger 1000 företag i Norrland sin bild av konjunkturläget i form av en nulägesbedömning och en prognos för det kommande halvåret. – Resultatet presenteras under en road show som går från Luleå, via Skellefteå, Umeå, Östersund och Sundsvall till Gävle. Bland åhörarna finns företag och samarbetspartners och presentationerna är mycket uppskattade. Konjunkturbarometern och det faktum att vi är ute och besöker det norrländska näringslivet kontinuerligt, ger oss en unik bild av den norrländska konjunkturen. Det kan vi sedan dra nytta av när vi bedömer företag och branscher, konstaterar Petter Alapää. 9 10 årsredovisning - kvinnligt nätverk Kvinnligt nätverk för kvinnliga ledare Norrlandsfonden har en målsättning att nå ut till fler kvinnor i tillväxtföretag. För att lyckas med det har man bland annat utvecklat ett speciellt nätverk för dessa kvinnor. Varje år arrangerar Norrlandsfonden tillsammans med Partnerinvest två nätverksträffar och på programmet står bland annat företagsbesök och föreläsningar. I grunden handlar det om att träffas och byta erfarenheter och på så sätt utvecklas som ledare. Nätverket riktar sig specifikt till kvinnor som äger eller leder tillväxtföretag i Norrbotten och Västerbotten. – För oss på Norrlandsfonden handlar det om att öka andelen tillväxtföretag som leds eller ägs av kvinnor. Kvinnor finns i alla typer av företagande. Turism dominerar något, men andelen kvinnor ökar exempelvis inom industrisektorn. Nätverket är mycket värdefullt, inte minst så får vi en chans att berätta vilka vi är och vad vi gör, säger Susanne Johnsson företagsanalytiker på Norrlandsfonden. Flexibilitet och trygghet Ett exempel på ett industriföretag med en kvinna i ledningen är Nybergs Mekaniska. Företaget som startade i Kiruna arbetar med högkvalitativ tillverkning. Idag har man även verksamhet i Piteå, Luleå och Jokkmokk. – Tack vare Norrlandsfonden har vi kunnat vara mer flexibla i våra investeringar, vi har kunnat sprida våra risker och på så sätt vuxit oss starkare. Man kan säga att det har skapat trygghet som möjliggjort vår tillväxt, säger Anita Forss vd och delägare. Hand in Hand Norrlandsfonden har även medverkat till att fler kvinnor i tredje världen får möjlighet att starta företag. Genom att stödja initiativet ”Hand in Hand” som samlar in pengar för att hjälpa kvinnor med företagarutbildning och startkapital. – Istället för att skicka julgåvor och julkort har vi skänkt pengar genom en uppskattad kampanj på Facebook. En summa på 900 kronor kan vara tillräckligt för att Hand in Hand ska kunna hjälpa en kvinna i tredje världen att starta egen verksamhet och vår insats har bidragit till att 55 kvinnor fått det stödet, konstaterar Susanne Johnsson. kvinnligt nätverk - årsredovisning Susanne Johnsson Företagsanalytiker 4 år på Norrlandsfonden. Intressen: Mina barn och två barnbarn, skidåkning på vintern och fågeljakt på hösten. Sedan gillar jag att umgås med mina vänner. 11 12 årsredovisning - inkubator Per Nilsson Företagsanalytiker 5 år på Norrlandsfonden. Intressen: Skärgården och familjens stuga. Jag är gammal brottare och tränar mina egna tre barn i denna stolta och ädla sport. Inkubatorn, en kuvös för goda idéer För att nå företag i de absolut tidigaste skedena arbetar Norrlandsfonden med företagskuvöser eller så kallade inkubatorer. Samarbetet är en väg för att lokalisera framtida kunder. Kort kan man säga att en inkubator hjälper nybildade företag att komma igång med verksamheten. Det kan handla om allt från lokaler och utrustning till operativt stöd och vägledning. – Inkubatorerna jobbar ofta nära de lokala universiteten. På så sätt kan man utveckla företagsamhet ur universitetsnära forskning och ge goda idéer en chans att utvecklas och växa. Det är inte alltid man når hela vägen, men de projekt som lyfter brukar bli väldigt bra, säger Per Nilsson företagsanalytiker på Norrlandsfonden. Nära relation viktigt Konkret så bistår Norrlandsfonden inkubatorerna med finansiellt stöd och agerar även strategiskt bollplank i finansiella frågor. Exempelvis efter att företagens affärsplaner har arbetats fram. En nära relation med inkubatorerna är mycket viktig om man ska lyckas få fram bra case. – Vi finansierar i tidiga skeden för att projekt som utvecklats från forskning och idé till skarp produkt ska kunna nå marknaden, säger Per Nilsson. D-Flow och Presto Marine Två goda exempel på företag som vuxit fram med hjälp av inkubatorer är Presto Marine i Skellefteå som utvecklat en fartygslyft för jollar och vattenskotrar och D-Flow som utvecklat en teknik för flödesmätning av gaser och vätskor i rörelse med hjälp av ultraljud. – Vi fick ett aktivt operativt stöd av inkubatorn i Luleå som bland annat kompletterade oss i förhandlingar med kunder i olika länder. Det gav oss möjlighet att snabbt och professionellt återkoppla till våra kunder i komplexa juridiska eller affärsmässiga frågor konstaterar Mats Lindgren vd och en av grundarna av D-Flow. venture cup - årsredovisning Erika Enered Fredriksson, Kreditanalytiker 3 år på Norrlandsfonden. Intressen: Träning, att vara fit-for-fight. Instruerar på gym och har åkt Tjejvasan. Jag höll även på med konståkning när jag var yngre. Venture Cup, ett partnerskap som skapar tillväxt Venture Cup är Sveriges ledande tävling för de som vill utveckla sin affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Varje år delar man ut nära två miljoner kronor till spännande affärsidéer och entreprenörer, allt med syfte att skapa hållbar tillväxt. Norrlandsfonden är en av Venture Cups viktiga partners. Vem som helst kan tävla i Venture Cup, det viktiga är bara att man kan påvisa ”långsiktig och hållbar tillväxt med påvisad efterfrågan från kund”. Venture Cup är en ideell organisation som förvaltas av en stiftelse. Ursprungligen kommer initiativet från McKinsey & Company som i samarbete med Chalmers, Göteborgs universitet och dåvarande Teknikbrostiftelsen (Innovationsbron) skapade tävlingen. Varje år tävlar närmare 1000 affärsidéer om den ärofyllda titeln ”Sveriges nästa tillväxtföretag”. Sedan starten 1998 har cirka 12 700 affärsidéer genomgått Venture Cups process och cirka 30 procent av dessa har blivit till företag. – Som partner till Venture Cup ser vi flera fördelar. Givetvis handlar det om att stimulera tillväxt, men för oss är det också centralt att skapa relationer och bygga nätverk. Många av de som tävlar och finns runt arrangemanget är potentiella kunder till Norrlandsfonden, konstaterar Erika Enered Fredriksson på Norrlandsfonden. Norrlandsfonden i juryn Partnerskapet med Venture Cup innebär även att Norrlandsfonden har två representanter i juryn för tävlingen i den norra regionen. Vinnarna från de fyra regionerna går sedan vidare till en stor Sverigefinal där man tävlar om titeln och 125 000 kronor. Norrlandsfonden har de senaste åren även varit värd för Norrlandsfinalen som arrangerats i Luleå och Sundsvall. –Intresset för tävlingen har ökat med åren och vi märker också en tydlig höjning av kvaliteten rakt igenom. Att sitta i juryn innebär att vi får ta del av många spännande projekt, vilket i sig är utvecklande även för oss, säger Erika Enered Fredriksson. Pizza.nu ett gott exempel Tävlingen startades som en ren tävling om den bästa affärsplanen, men är numera utvecklad till en process där deltagarna får hjälp att utveckla sin idé till ett färdigt, och förhoppningsvis framgångsrikt affärskoncept där affärsplanen är ett av delmomenten. – Pizza.nu är ett bra exempel på ett företag som kom fram via Venture Cup. Det var ett par studenter vid Luleå tekniska universitet som kläckte den idén. Bemannings- och rekryteringsföretaget Student Consulting är ett annat mycket bra exempel på framgång och utveckling som startade med Venture Cup. Sedan starten 1997 har de haft en fantastisk utveckling och har idag 108 kontor fördelade i Sverige, Norge och Danmark, avslutar Erika Enered Fredriksson. 13 14 årsredovisning - artboard Sören Olsson Företagsanalytiker. 15 år på Norrlandsfonden. Intressen: Koppla av i naturen. Sommarstugan, motorbåten, jakt, fiske och ta del av barnbarnens idrottande. Unika på världsmarknaden Artboard hade en tuff resa i inledningen av sin verksamhet. I dag har Lars Hennings företag skapat sig en unik position på världsmarknaden – med stöd av Norrlandsfondens finansieringsupplägg. Norrlandsfonden kom, för första gången, i kontakt med Artboard 1999. Då skulle företaget lansera en ny produkt, dryboardskivan, för våtutrymmen på ROT-sidan. Detta på en redan väl etablerad marknad. En vidareutvecklad idé skulle realiseras till en producerande verklighet. En byggskiva, lokalt framtagen i Sundsvall. – Alla nya produkter, inte minst i byggbranschen, möts med skepsis. Men företagsledaren Lars Henning jobbade hårt och det fanns en stor potential för den sandwichlaminerade skivan inom andra områden än enbart den traditionella byggbranschen. – Det handlar, exempelvis, om tågvagnar och båtar där vikt och brandklass är särskilt väsentligt. I dag har de en helt unik produkt, berättar Sören Olsson, företagsanalytiker på Norrlandsfonden som jobbat med Artboard under stora delar av den framgångsrika resan. Kina är en jättemarknad Artboard har i dag helt egna produktionslokaler på Timrå industriområde och exporterar cirka 95 procent av de lättviktsskivor de tillverkar. Bland annat har Kina blivit en jättemarknad för dem. – Det är en framgångssaga som tydligt visar på vad uthållighet från ägarhåll kan betyda. Vi gick in och stöttade i olika skeden, i inledningen men också när den nya produktionsanläggningen skulle byggas, men utan Lars Hennings målmedvetenhet och tro så hade det hela blivit betydligt svårare, konstaterar Sören Olsson. Samlad produktion ger vinst Lars Henning konstaterar att Norrlandsfonden varit en av finansiärerna och en viktig del i utvecklingen av företaget. Inte minst när det gäller export och den kostsamma expansionen i Kina. Norrlandsfonden har också varit inblandad när Artboard investerade 35 miljoner kronor i en ny fabriksbyggnad. – Tidigare var vi utspridda på tre ställen. Nu har vi allt samlat under ett tak vilket ger oss lägre hyreskostnader och en mer effektiv produktion. Det kommer att ta en period innan vi når full effekt men det här var en helt nödvändig satsning som Norrlandsfonden varit med och realiserat, säger Lars Henning. hammerdals betong - årsredovisning Inga-Lena Wahlstedt Företagsanalytiker 5 år på Norrlandsfonden. Intressen: Matlagning, familj och vänner. Gillar att jobba praktiskt med att måla, sy, trädgårdsarbe samt att vistas i skog och mark, gärna på skidor. Alla former av kulturupplevelser inspirerar. Hållbarhet och långsiktighet - Viktiga ledord Norrlandsfonden ska främja utvecklingen i tillverkande och tjänsteproducerande företag i Norrland, främst genom att erbjuda topplån till företag. I detta uppdrag är hållbarhet och långsiktighet två viktiga ledord. Varje år lånar Norrlandsfonden ut närmare 250 miljoner kronor. Man lägger ett särskilt intresse vid företag som investerar i ny teknik eller i nya affärsområden. Här är hållbarhet och långsiktighet viktiga parametrar. – Ett bra exempel på ett företag som jobbar både långsiktigt och med hållbarhet i fokus är Hammerdals Betong i Hammerdal. Ett företag som ägs och drivs i tredje generationen och som kontinuerligt visat prov på hur smart anpassningsförmåga och långsiktighet kan leda till tillväxt och utveckling, säger Inga-Lena Wahlstedt, företagsanalytiker vid Norrlandsfonden. Gasa i motvind Tillsammans med sin personal har bolagets ägare och vd Robert Färdvall präglat företagskulturen med fokus på långsiktighet. Man har lyckats styra företaget genom lågkonjunkturer och samtidigt investerat för framtiden. En lyckosam investering bolaget gjort är en frostfri grusficka som möjliggör optimal gjutning även vintertid. Man har även renoverat och energieffektiviserat sina industrilokaler samt investerat i ny produktionsutrustning. Allt under en period då efterfrågan varit lite svagare. – Investeringarna har möjliggjorts med Norrlandsfondens topplån som en del i finansieringen. Norrlandsfonden har varit otroligt viktiga för oss och för vår satsning för framtiden, säger Robert Färdvall. – Jag tycker att de är ett bra exempel på ett lyckat engagemang från vår sida och som bidrar till att Norrland växer, konstaterar Inga-Lena Wahlstedt stolt. Den kraftigt expanderande vindkraften har idag blivit något av en nisch för företaget, de har bland annat investerat i mobila betongstationer för att kunna jobba direkt intill vindkraftsparkerna. Inspirerande mingel Norrlandsfonden arrangerar varje år så kallade finansmingel där företagare, kunder och andra samarbetspartners träffas och där huvudsyftet är att ge deltagarna möjlighet att bredda sina nätverk och dela erfarenheter. – Det är inspirerande träffar. Inte minst för att man möter företagare utanför sin egen bransch. Vid en av träffarna ifjol berättade Hanna Bruce från Växbo Lin i Hälsingland sin historia om köpet av den verksamhet som varje år lockar 90 000 besökare till en by med ett hundratal invånare. Ett enastående exempel på korsbefruktning mellan produktion och besöksnäring och att våga tänka i andra banor, avslutar Inga-Lena Wahlstedt. 15 16 hållbarhetsredovisning Hållbarhetsredovisning 2012 Foto: Anna Kern / Johnér hållbarhetsredovisning Hållbarhetsstrategi Denna hållbarhetsredovisning är antagen av Norrlandsfondens styrelse i februari 2013. Redovisningen beskriver verksamheten och följer Global Reporting Initiatives (GRIs) riktlinjer enligt redovisningsnivå C+, vilket bekräftats av extern part. Redovisningen är kvalitetssäkrad genom granskning och bestyrkande av KPMG. Vi redovisar ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsfrågor. GRIs korstabell redovisas på vår webbsida. Norrlandsfonden har sedan 2010 lämnat hållbarhetsredovisningar och avser att varje år rapportera om hållbarhetsarbetet som en integrerad del av årsredovisningen. För vår första hållbarhetsredovisning fick vi ett hedersomnämnande från Far (branschorganisationen för revisorer och rådgivare). Norrlandsfonden har 50 års erfarenhet av företagsfinansiering och har som uppdrag att som komplement till banker tillhandahålla finansiering åt företag i de fem nordligaste länen. För att regionen även i framtiden ska vara en attraktiv plats att bo och verka i är det viktigt att företagen kan utvecklas långsiktigt. Vår roll som ledande topplånefinansiär ger oss en möjlighet att ta vår del av ansvaret för en positiv utveckling. Genom hållbarhetsarbetet vid Norrlandsfonden vill vi bidra till ett uthålligt samhälle. Vi strävar efter att kunder, medarbetare och leverantörer engagerar sig i Norrlandsfonden ska genomsyras av våra kärnvärden långsiktighet, kompetens och engagemang. Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att hållbarhetsfrågor får en naturlig del i utförandet av vårt uppdrag och där vi själva förorsakar så lite miljöpåverkan som möjligt. Styrelsen fastställer hållbarhetsredovisning, miljöpolicy och kreditpolicy som tillsammans med övriga redovisade policyer och program är de viktigaste styrdokumenten för hållbarhetsfrågorna i verksamheten. i detta arbete. Målet är att integrera hållbarhet i alla delar av verksamheten med ett kontinuerligt och målmedvetet hållbarhetsarbete. All verksamhet sitt engagemang för tio globalt accepterade principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruptionsbekämpning. Policyer och riktlinjer • Kreditpolicy • Kapitalplaceringsreglemente • Miljöpolicy • Jämställdhets- och mångfaldspolicy • Lönepolicy • Utbildningsprogram Norrlandsfonden stödjer FN:s Global Compacts principer för hållbar utveckling. Det är ett strategiskt initiativ som uppmanar aktörer att visa Intressenter Våra främsta intressenter är kunder, samarbetspartners, medarbetare och staten i sin roll som huvudman. Vi vill tillsammans med våra intressenter verka för det gemensamma målet – ett hållbart samhälle. Genom en kontinuerlig dialog får Norrlandsfonden kännedom om vad som händer i omvärlden samt de önskemål, krav och förväntningar som ställs på verksamheten. Dialogen med intressenterna är ett naturligt inslag i det dagliga arbetet i Norrlandsfonden och underlättar prioriteringar i verksamheten. Intressentdialog INTRESSENTGRUPPER FRÅGOR DIALOG/ÅTGÄRD Kunder Tillgänglighet, service, erbjudande Personliga möten, dagliga kontakter. Kundnöjdhet, förbättringspotential Kundenkäter, VD-kontakter, uppföljning. Jämställt näringsliv Nätverksträffar riktade till kvinnor som äger eller leder tillväxtföretag. Syftet är att stärka dialogen med kvinnor som äger eller leder företag med tillväxtambitioner. Omvärldsbevakning Konjunkturenkäter, seminarier, nätverksträffar. Finansiering, tillgänglighet Personliga möten, dagliga kontakter. Samverkan Seminarier, nätverksträffar. Verksamhet Arbetsplatsträffar, verksamhetsplanering. Kompetensutveckling Utbildningar, medarbetarsamtal, lönesamtal. Balans och hälsa Medarbetarsamtal, friskvård. Långsiktig ekonomisk utveckling Årsredovisning, rapporter, möten med ledning och styrelse. Hållbarhetsmål Hållbarhetsredovisning. Intresseorganisationer Branschfrågor Möten, seminarier. Regionala tillväxtfrågor Medverkan i samhällsdebatten. Bidra till en jämställd regional tillväxt och verka för ett jämställt näringsliv. Leverantörer Hållbarhetsfrågor vid upphandling. Miljökrav, utvärderingar. Samarbetspartners Medarbetare Staten Genom fortsatt aktiv dialog och med nyttjande av sociala media har kontakterna med våra intressenter ytterligare kunnat breddats. 17 18 hållbarhetsredovisning - ekonomisk påverkan Ekonomisk påverkan Norrlandsfonden ska bedriva en långsiktigt hållbar verksamhet som baseras på kundernas behov av kompletterande finansiering över tiden. För att lyckas med detta måste verksamheten bedrivas på ett ansvarsfullt och kostnadseffektivt sätt. Det är särskilt viktigt att visa kunder och omvärld att Norrlandsfondens agerande är att lita på även i sämre tider. Norrlandsfonden arbetar aktivt med att informera om verksamheten. Verksamheten görs tydlig för kunder och andra intressenter bland annat genom en transparent räntesättningspolicy vilket ger en trygghet för kunden och ett förtroende för verksamheten. För att säkerställa styrning mot marknadsmål görs kontinuerliga resultatuppföljningar på individnivå av genomförda marknadsinsatser. Årets enkäter riktade till kunder visar på ett fortsatt stort förtroende för Norrlandsfonden. Några kommentarer från kunder är: + snabb handläggning, stort engagemang, bra service - för höga krav på säkerheter, räntan borde sänkas Enligt Norrlandsfondens stiftelsestadga ska verksamheten bedrivas på ett sådant sätt att kapitalet hålls nominellt intakt över tiden. Norrlandsfonden uppbär inga statliga eller andra driftsbidrag för verksamheten. Norrlandsfondens finansiering bidrar till positiva effekter hos våra kundföretag. 50 års verksamhet i Norrland har resulterat i beviljade krediter på över fem miljarder kronor samt genererat investeringar i det norrländska näringslivet med mångdubbelt belopp. Foto: Anna Kern / Johnér Effekter av verksamheten 2010 Omsättningsökningar i kundföretag, föregående 5-årsperiod 60% 31% 19% Sysselsättningsökningar i kundföretag, antal anställda, föregående 5-årsperiod 44% 45% 34% Utlåning till företag som ägs eller leds av kvinnor 19% 20% 18% Utlåning till företag i Norrlands inland, andel av total utlåning 46% 31% 39% Investeringar i samhället, näringslivsprojekt Årets utlåning beräknas generera investeringar i norrländskt näringsliv med 2011 2012 1,7 mkr 2,0 mkr 2,7 mkr 1 700 mkr 2 000 mkr 1 300 mkr Under 2012 har Norrlandsfondens utlånade kapital ökat med 10 miljoner kronor och uppgår vid årsskiftet till 740 miljoner kronor. Uppnått till och med 2012 Prioriteringar 2013 - Eget kapital överstiger med god marginal nominellt avkastningskrav. - Verksamheten ska bedrivas så att eget kapital behålls intakt. - Utlåningen har genererat norrländska investeringar på över sju miljarder kronor de senaste fem åren. - Bevilja finansiering på 260 miljoner kronor till regionens företag. - Utlåningen till företag som ägs eller leds av kvinnor har inte uppgått till målsättningen under 2012. - Minst 25% av antalet beviljade lån ska avse företag som ägs eller leds av kvinnor. - Positiv ekonomisk utveckling i kundföretag. - Finansieringen ska generera norrländska investeringar på 900 miljoner kronor. - Löpande kundundersökningar visar på att våra kunder är mycket nöjda med vårt arbete. - Att kundföretagen har en samlad årlig tillväxt på lägst 8% i omsättning och 4% i antal anställda. - Andelen nya kunder är större än 50%. - Medverka till branschförnyelse genom att andelen nya kunder ska vara större än 50%. miljöpåverkan - hållbarhetsredovisning Miljöpåverkan De senaste åren har vi bedrivit ett målmedvetet miljöarbete med en strävan att minska vår negativa påverkan på miljön. Miljöfrågorna är viktiga inslag i Norrlandsfondens verksamhet, det gäller såväl den direkta miljöpåverkan från vår egen verksamhet som den indirekta via påverkan från vår kreditgivning och kapitalförvaltning. Miljöarbetet i Norrlandsfonden styrs av en miljöpolicy som har antagits av Norrlandsfondens styrelse. Miljönyckeltal 2010 2011 2012 Energiförbrukning (kWh) 42 181 42 151 42 113 - varav från förnybar energi 100% 100% 100% Energiförbrukning/anställd 2 929 2 757 2 879 Koldioxidutsläpp CO2 (ton) 57,8 73,8 65,5 7% 13% 13% Köp reduktionsenheter CER/CDM Ja Ja Ja Utbildning personal miljöfrågor Ja Ja Ja Papper, elektronik, glödlampor, batterier Utökat med metall Utökat med plast, kompost, glas Utlåning energi/miljöföretag (andel av total utlåning) Övriga miljöåtgärder Källsortering avfall För att minska Norrlandsfondens miljöpåverkan är valet av och samverkan med leverantörer viktigt. Vid större upphandlingar efterfrågas och värderas leverantörens miljöarbete i enlighet med vår miljöpolicy. Övriga inköp sker med aktiva val av lämpliga miljöalternativ. Norrlandsfondens ambition är att ligga i framkant vad gäller användning av modern och effektiv teknik. Norrlandsfondens egen verksamhet har en begränsad direkt miljöpåverkan huvudsakligen från tjänsteresor samt förbrukning av värme och el. Målet är att vi ska minska våra egna direktutsläpp från kontorsverksamheten och från resor. Vid tjänsteresande väljer vi miljöklassade bilar. All personal har genomgått utbildning i eco-driving för att ändra körbeteende som ger bonuseffekter i form av mindre bränsleförbrukning och kostnader. Enligt Norrlandsfondens utbildningsprogram ska alla nyanställda utbildas i eco-driving. Till resandet kopplas även mötesrutiner för att öka andelen möten mellan kontoren via videokonferenser samt att i ökad utsträckning genomföra externa möten via telefonmöten och e-möten. Aktiva åtgärder har vidtagits under senare år för att hålla nere energiförbrukningen bland annat nedsläckning av belysning och inköp av energieffektiv IT-utrustning. Fortsatta effektiviseringar sker genom en kontinuerlig översyn av utrustning och lokaler. Målet är att allt avfall från våra kontorslokaler ska källsorteras vilket nu är möjligt vid båda kontoren, dvs i Luleå och i Sundsvall. Dialogen med fastighetsägaren till Luleå-kontoret har resulterat i att kärl för källsortering nu finns i fastigheten. Genom att beakta miljörisker vid kreditprövning och kapitalplaceringar säkerställs att kreditgivning och kapitalplaceringar inte sker där stora miljörisker finns. I kreditanalysen ska kredittagarens miljörisker analyseras, tillstånd kontrolleras samt övrigt miljöarbete värderas. All personal har fått utbildning i miljöfrågor och miljölagstiftning. Norrlandsfonden främjar teknikutveckling inom miljöområdet genom att i kreditgivning prioritera företag verksamma inom miljö/energiområdet och företag som investerar i ny teknik. Vid upphandling av kapitalförvaltare ska hållbarhetsaspekter vägas in vid bedömning av såväl förvaltarens egen organisation som förvaltarens kunskap och möjlighet att verkställa Norrlandsfondens krav för sina placeringar. Hänsyn till hållbarhet och etik finns med i Norrlandsfondens placeringsreglemente. Uppnått till och med 2012 Prioriteringar 2013 - De senaste tre åren har utlåningen inom området miljö/energi ökat. - Fortsatt hög utlåning till miljö/ energiföretag. - Koldioxidutsläpp har minskat 2012. - Minskat koldioxidutsläpp. - Klimatkompenserat koldioxidutsläpp från tjänsteresande. - Fortsatt klimatkompensering av koldioxidutsläpp. - Minskad elförbrukning bl a genom successivt inköp/utbyte till energieffektiv IT-utrustning. - Kontinuerligt arbete för att hålla nere elförbrukning. - Förbättrad källsortering av avfall. - Påbörjad översyn av belysning. - Genomförd miljöutbildning för all personal. - Fortsatt hög användning av telefon/videokonferenser. 19 20 hållbarhetsredovisning - social påverkan Social påverkan Medarbetare Norrlandsfonden är beroende av kundernas och omvärldens förtroende. Det ställer höga krav på gott ledarskap och kompetenta medarbetare. Medarbetarnas motivation, kompetens och engagemang är en förutsättning för Norrlandsfonden att kunna erbjuda finansieringstjänster med mycket hög kvalitet till regionens företag. Jämställdhets- och mångfaldspolicyn, lönepolicyn och utbildningsprogram ska tillsammans bidra till att Norrlandsfonden kan rekrytera, utveckla och behålla kvalificerade medarbetare och därigenom nå framgång i verksamheten. Norrlandsfonden har som liten organisation möjlighet att föra en kontinuerlig dialog med medarbetarna på frekventa arbetsplatsträffar. I den process som föregår styrelsens beslut om verksamhetsplan och policyer är samtliga anställda delaktiga. Personalnyckeltal Medeltal anställda 2010 2011 2012 14,4 15,3 14,6 4,4/10,0 4,9/10,4 5,0/9,6 -varav kvinnor 69% 68% 67% -varav 30-50år 45% 48% 46% -varav Sundsvall/Luleå -varav >50 år 55% 52% 54% Tillsvidareanställda 100% 100% 100% Heltidsanställda 100% 100% 100% Sjukfrånvaro 2,6% 1,2% 1,5% 42 41 49 Medarbetarsamtal 100% 100% 100% Lönesamtal 100% 100% 100% Utbildningstimmar/anställd Norrlandsfonden strävar ständigt efter att utveckla och förbättra verksamhet och processer. Det ställer i sin tur krav på kontinuerlig kompetensutveckling i organisationen. Fokus har under året legat på att införa och genomföra certifiering av företagsanalytiker och kreditanalytiker. Samtliga företagsanalytiker och kreditanalytiker har klarat certifieringen under 2012. I framtiden kommer alla nyanställda analytiker att genomgå certifiering. Övriga utbildningar har bland annat rört etikfrågor, sociala medier samt miljö- och hållbarhetsfrågor. uppmärksammas. Det kan gälla diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder. Vid rekrytering ska jämställdhet och mångfald alltid beaktas. Norrlandsfonden genomför regelbundet en lönekartläggning för att säkerställa att det inte förekommer systematiska eller osakliga löneskillnader. Vid senaste kartläggningen kunde inga sådana skillnader påvisas. Norrlandsfonden har inga bonusprogram för vare sig ledning eller annan personal. Vi ser det som mycket viktigt att inte arbeta mot kortsiktiga mål om vi långsiktigt ska kunna bidra till en hållbar utveckling. God arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald Etik och gemensamma värderingar En bra arbetsmiljö och friska medarbetare är viktigt för att kunna bedriva en långsiktigt hållbar verksamhet. Norrlandsfonden arbetar systematiskt med arbetsmiljöfrågor och har under åren genomfört åtgärder bland annat för en bra ergonomi vid kontorsplatser. För att identifiera och förebygga arbetsrelaterade problem erbjuds all personal företagshälsovård och friskvårdsaktiviteter. Norrlandsfonden har även genomfört utbildning i vinterkörning för att minska riskerna vid bilkörning i samband med tjänsteresor. Norrlandsfonden eftersträvar rätt balans mellan arbets- och familjeliv hos medarbetarna. Under de senaste åren har utbildningar och seminarier genomförts i teambuilding samt flera inspirationsföreläsningar med teman i bland annat motion, livsstilsfrågor och stresshantering. Norrlandsfonden strävar efter en jämn könsfördelning bland anställda. Jämställdhets- och mångfaldspolicy revideras vart tredje år. Målet om jämn könsfördelning är uppfyllt för den största gruppen, företagsanalytiker, med fördelningen 50/50. Förutom jämställdhetsaspekter ska också frågor om mångfald och motverkande av diskriminering Ett etiskt korrekt agerande i alla delar utgör grunden för att Norrlandsfonden långsiktigt ska kunna bedriva en hållbar verksamhet där allmänhetens förtroende upprätthålls och där verksamheten kan anses som sund. De etiska reglerna styrs idag av Norrlandsfondens kreditpolicy där även regler runt sekretess, jäv, otillåtna krediter samt hantering av egna eller närståendes värdepapper återfinns. Verksamheten ska bedrivas med god affärssed och konsekvent agerande, ett affärsmässigt och riskmedvetet förhållningssätt till kreditfrågor, god kunskap om kunden, rättvis behandling av kundintressen, likabehandling och med en kredithantering där alla moment i kedjan fungerar utan dröjsmål. När någon i organisationen ställs inför en tveksam situation ur etisk synpunkt ska vederbörande vända sig till ordförande eller verkställande direktören för rådgivning. Inga incidenter har rapporterats under 2012. För att fortsatt säkerställa ett gemensamt förhållningssätt i etiska frågor har all personal deltagit i en grundläggande utbildning under 2012. Under 2013 kommer arbetet med att tydliggöra interna och externa riktlinjer att fortsätta. Kompetensutveckling social påverkan - hållbarhetsredovisning Samhällsfrågor Norrlandsfonden tar ett samhällsansvar, utan egna vinstintressen, genom att stödja olika projekt/initiativ i regionen som bidrar till en positiv utveckling. Norrlandsfonden stöder projekt som syftar till att stärka relationen med existerande kunder och potentiella kunder ofta inriktade på entreprenörskap. I våra satsningar vill vi även bidra till att nästa generations företag ges bra förutsättningar. Under åren har Norrlandsfonden lämnat stöd till en rad olika projekt med satsningar på bl a regionala riskkapitalbolag, företagsinkubatorer samt andra projekt som har främjat regionens utveckling t ex Connect Norr, Venture Cup och Ung Företagsamhet. Stödet till företagsinkubatorer har under 2012 utökats med Åkroken Science Park AB. Norrlandsfonden ansvarar för årliga framtaganden av en Konjunkturbarometer för Norrland som ger en totalbild av konjunkturen för hela Norrland. Utfallet bryts ned och redovisas länsvis samt även för några större orter/områden. Resultatet presenteras på utvalda orter och delges allmänheten, samarbetspartners och företag i regionen. Under 2013 kommer konjunkturprognoserna att utökas. Norrlandsfondens finansiella stöd till samhällsprojekt uppgick under 2012 till ca 2,7 miljoner kronor. Norrlandsfonden har fortsatt under 2012 lämnat bidrag till organisationen Hand in Hand som hjälper kvinnor i utvecklingsländer att starta företag. Genom Norrlandsfondens bidrag de två senaste åren har nu totalt 55 kvinnor getts möjlighet att starta företag. Uppnått till och med 2012 Prioriteringar 2013 - Fortlöpande jämställdhetsarbete har resulterat i fördelningen 50/50 män och kvinnor i gruppen företagsanalytiker. - Fortsatt låga sjuktal. - Genomfört flera livsstilsutbildningar för all personal. - Utökad produktion av konjunkturprognoser. - Kontinuerliga förebyggande arbetsmiljöinsatser. - Fortsatt finansiellt stöd till samhällsprojekt. - Årliga produktioner av konjunkturbarometer. - Utarbetande av etikpolicy. - Fortsatt satsning på friskvård. - Slutfört första omgången av certifiering av analytiker. - Utökat stöd till företagsinkubatorer. Kontaktperson för frågor angående denna redovisning är ekonomichef Elisabeth Engström, [email protected] telefon +46920244250 21 22 årsredovisning Årsredovisning 2012 Förvaltningsberättelse 23 Resultaträkning 26 Balansräkning 27 Kassaflödesanalys 28 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 29 Revisionsberättelse 32 Revisors rapport över översiktlig granskning av Norrlandsfondens hållbarhetsredovisning 33 Styrelse och vd 34 Personal 35 förvaltningsberättelse - årsredovisning Förvaltningsberättelse Inriktning av verksamheten Verksamhet i intresseföretag Norrlandsfondens uppdrag är att främja norrländska företags utveckling. Detta genom att erbjuda små och medelstora företag i Norrland finansiering för nyetablering, utveckling och expansion. Norrlandsfonden kan också ta initiativ till och finansiera insatser för att utveckla förutsättningarna för näringslivet i Norrland. Exempel på detta är Norrlandsfondens engagemang i intressebolag och projekt. Verksamhetens inriktning och målsättningar fastställs av styrelsen i en Norrlandsfonden är delägare i ett antal riskkapitalbolag och bolag med inkubatorsverksamhet. Under 2012 har likvidationen av intressebolaget Norrland Center AB avslutats. årlig verksamhetsplan. företag i Norrbottens och Västerbottens län. Alla investeringar ska ske i partnerskap med privata investerare. Bolaget ägs till hälften av vardera Norrlandsfonden och Almi Invest AB. Till sitt förfogande har bolaget ett kapital om 200 mkr, varav ägarna investerat totalt 60 mkr. Övrig finansiering av bolaget kommer från EU strukturfonder samt regional medfinansiering. Den operativa driften av bolaget inleddes under år 2010. Vid 2012 års utgång hade bolaget 13 portföljbolag. Finansieringsverksamheten Fortsatt växande lånestock Under 2012 beviljade Norrlandsfonden krediter till 116 (116) företag med totalt 209 (329) mkr. Av låntagarna var 55 procent eller 64 företag nya kunder för Norrlandsfonden. Av årets utlåning har 18 (20) procent av antalet beviljade krediter lämnats till företag som ägs eller leds av kvinnor. Årets utlåning beräknas generera investeringar i norrländskt näringsliv med cirka 1 300 mkr. Vid årets slut hade Norrlandsfonden totalt 378 kunder med ett totalengagemang om 772 mkr. Norrlandsfonden kan i huvudsak erbjuda företagen finansiering i form av lån, konvertibla skuldebrev och borgen. Lån Företag kan få lån för att investera i maskiner och fastigheter, utveckla produkter samt för marknadsinsatser. Dessutom kan lån ges för att tillgodose företags behov av rörelsekapital och för finansiering i samband med ägarskiften i företag. Under 2012 beviljade Norrlandsfonden 80 lån (90) till ett totalt belopp av 136 (261) mkr. Konvertibla skuldebrev Denna finansiella produkt erbjuds företag med spritt ägande och där t ex riskkapitalbolag eller så kallade affärsänglar investerar parallellt med Norrlandsfonden. Under 2012 har Norrlandsfonden beviljat 19 (17) skuldebrev på totalt 40 (19) mkr. Borgen Norrlandsfondens borgensåtaganden avser normalt enskilda affärsuppgörelser. I normalfallet betyder det att Norrlandsfonden garanterar förskott och åtaganden som kundföretag tagit på sig. Borgensåtaganden kan också gälla för kredit som ställts av bank. Under 2012 har Norrlandsfonden beviljat 26 (25) borgen och garantier på totalt 33 (49) mkr. Förstärkt kapitalbas Under 2012 upptog Norrlandsfonden ett långfristigt lån från Inlandsinnovation AB på 200 mkr i syfte att stärka den långsiktiga utlåningskapaciteten. Partnerinvest Övre Norrland AB Riskkapitalbolaget Partnerinvest Övre Norrland AB bildades under år 2009. Bolaget ska som minoritetsägare investera i små och medelstora Norr Sådd Holding AB Bolaget, som bildades år 2000, ska som delägare och aktiv partner bidra till tillkomsten av s k såddkapitalbolag i anslutning till universitetsorterna i Norrland. Bolaget ägs till hälften av vardera Norrlandsfonden och Industrifonden. Norr Sådd Holding AB är delägare i Lunova AB i Luleå och Uminova Invest AB i Umeå. Arctic Business Incubator AB Arctic Business Incubator AB bildades under år 2004 för att driva en s k företagsinkubator för högteknologiska affärsidéer med anknytning till Luleå tekniska universitet. Bolaget ägs till 20 procent vardera av Norrlandsfonden, Fastighets aktiebolaget Polaris, Luleå kommun, Längmanska företagarfonden och LTU Holding AB vid Luleå tekniska universitet. Övrig verksamhet Norrlandsfonden har under år 2012 varit en aktiv partner i Connect Norr, Venture Cup och Ung Företagsamhet. Connect Norr är en ideell förening med syfte att stimulera utvecklingen av tillväxtföretag i Norrland genom att bl a skapa regionala nätverk. Venture Cup är ett samverkansprojekt som ska uppmuntra bildandet av nya tillväxtföretag genom att årligen anordna en affärsplantävling. Ett annat samverkansprojekt är Ung Företagsamhet som har som syfte att stärka ungdomars entreprenörskap. Bland andra verksamheter som stöttats av Norrlandsfonden under året kan nämnas företagsinkubatorerna Movexum AB i Gävleborgs län samt Åkroken Science Park AB som är knuten till Mittuniversitetet i Sundsvall. Vidare har Norrlandsfonden sedan många år lämnat ekonomisk stöttning till Mineraljakten som syftar till att stimulera eftersökning av mineraler. Norrlandsfonden har under 2012, i likhet med tidigare år, ansvarat för framtagning av en Konjunkturbarometer för Norrland som ger en totalbild av konjunkturen för hela Norrland. 23 24 årsredovisning - förvaltningsberättelse Finansiell riskhantering Finanspolicy Norrlandsfonden exponeras för olika typer av finansiella risker. Hanteringen av risker regleras i policyer som fastställts av styrelsen. Verkställande direktören ansvarar för kreditberedningen. Till hans förfogande finns en kreditorganisation som består av Norrlandsfondens egna medarbetare. För placering av stiftelsens likvida medel anlitas externa kapitalförvaltare för vilka riktlinjer har fastställts i ett placeringsreglemente. Ränterisker Ränterisken innebär att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntan, vilket kan ha en negativ inverkan på stiftelsens resultaträkning, balansräkning och kassaflöde. Norrlandsfondens finansieringskälla är i huvudsak eget kapital. Detta medför att Norrlandsfonden främst är exponerat för ränterisker vad gäller placeringar av likvida medel och utestående lånefordringar. Kreditrisker Med kreditrisker avses de risker som uppstår vid utlåning och garantigivning och som innebär att motparten inte kan fullgöra sina åtaganden och därmed orsakar en förlust för stiftelsen. Norrlandsfondens riktlinjer för utlåningsverksamhet och garantigivning har fastställts i en kreditpolicy för Norrlandsfondens kreditverksamhet. Policyn innehåller bl a regler för engagemangsnivåer, räntesatser och återbetalningsvillkor. Under året görs kontinuerliga riskvärderingar som syftar till att på ett rättvisande sätt kunna värdera kreditportföljen. Riskvärderingen ger också underlag för bedömning av lånestockens utveckling i riskhänseende. Fem olika risknivåer används, vilka är styrande för den reservering som görs i redovisningen. Förvaltning av Norrlandsfondens likvida medel Norrlandsfonden har uppdragit åt externa förvaltare att sköta stiftelsens kapitalförvaltning avseende räntebärande värdepapper och aktier noterade på Stockholmsbörsen eller utländska börser. Avkastningen på förvaltat kapital har under året uppgått till 5 (1) procent. Enligt Norrlandsfondens placeringsreglemente ska normalfördelningen mellan räntebärande placeringar och aktier vara 75 procent räntebärande placeringar och 25 procent aktier. Hållbarhetsarbete Styrelsen har för år 2012 avlämnat sin tredje hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiatives (GRIs) riktlinjer och på nivå C+, där + innebär att redovisningen är granskad av extern part. Det är styrelsen som fastställer hållbarhetsredovisningen. Styrelse och verkställande direktör Styrelsen består av nio ordinarie ledamöter. Samtliga utses av regeringen som också utser ordförande. Den nuvarande styrelsen har utsetts för perioden 1 juli 2012 – 30 juni 2013. Fem av ledamöterna har utsetts direkt av regeringen, fyra efter nomineringsprocess i de fem norrländska landstingen. Styrelsen har inom sig utsett Bernt Söderman till vice ordförande. Arvode till styrelsen fastställs av regeringen och uppgår till totalt 488 kkr (426 kkr). Styrelsen har under 2012 bestått av Anders Öhberg (ordförande), Erik Bergkvist, Stina Blombäck, Göran Ericson, Björn Jansson, Bernt Söderman, Ingrid Wallner, Britt Westerlund och Carina Östansjö. Samtliga styrelseledamöter är oberoende i förhållande till stiftelsen. De planer för verksamheten som styr Norrlandsfondens verksamhetsinriktning fastställs årligen av styrelsen. Vidare reviderar styrelsen årligen arbetsordning för sitt eget arbete, instruktion till verkställande direktören och rapporteringsinstruktion. Inga kommittéer eller utskott har utsetts inom styrelsen. Verkställande direktör utses av styrelsen. Kreditpolicy är det ramverk som innehåller riktlinjer för Norrlandsfondens kreditverksamhet. I policyn regleras att styrelsen ska fatta beslut i alla kreditärenden som faller utanför verkställande direktörens och ekonomichefens mandat. Förutom bestämmelser om kredithantering och rollfördelning finns jävsregler samt etikregler som begränsar styrelsens, verkställande direktörens och övriga anställdas innehav av aktier i kundföretag. Förutom kreditpolicyn fastställer styrelsen årligen policydokument för kapitalförvaltning och miljöarbete inom Norrlandsfonden. Styrelsens arbete leds av dess ordförande som också är ansvarig för de årliga utvärderingar av styrelsearbetet som genomförs. Under 2012 har styrelsen haft sex ordinarie styrelsemöten och därutöver tre extra möten föranledda av enskilda låneärenden. Norrlandsfondens revisorer deltog vid ett tillfälle i samband med att tidigare års årsredovisning framlades. Norrlandsfondens ekonomichef fungerar som sekreterare i styrelsen och närvarar därmed på samtliga möten. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av följande tabell: Namn Deltagit antal möten/ Totalt antal möten under året Anders Öhberg, ordf 9/9 Erik Bergkvist 8/9 Stina Blombäck 7/9 Göran Ericson 1/9* Björn Jansson 9/9 Bernt Söderman 8/9 Ingrid Wallner 9/9 Britt Westerlund 7/9 Carina Östansjö 7/9 * frånvaro p g a sjukskrivning Stiftelsens styrning Styrelsen har beslutat att Norrlandsfonden i tillämpliga delar ska svara upp mot Svensk kod för bolagsstyrning. Norrlandsfondens verksamhet har initierats av staten men stiftelsen har en självständig ställning i förhållande till regeringen. Norrlandsfondens verksamhet bedrivs i stiftelseform, vilket innebär att ingen ägare finns. Det är stiftelsens stadga som reglerar grunderna för hur stiftelsen styrs. Stadgan återfinns i sin helhet på Norrlandsfondens hemsida, www. norrlandsfonden.se. Av stadgan framgår att stiftelsens verksamhet ska bedrivas på så sätt att det egna kapitalet behålls nominellt intakt. Det arbete som utförs av verkställande direktören utvärderas löpande av styrelsen. Verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar på alla styrelsemöten, utom vid styrelsens utvärdering av hans eget arbete. Till verkställande direktören utgår marknadsmässig lön, ingen rörlig ersättning tillkommer och han har inga andra väsentliga uppdrag utanför Norrlandsfonden. förvaltningsberättelse - årsredovisning Intern kontroll En god intern kontroll är en av grunderna för ett effektivt styrelsearbete. Styrelsens arbetsordning, instruktion för verkställande direktör, rapporteringsinstruktioner samt regler i policydokument är samtliga väsentliga för att en god intern kontroll ska kunna upprätthållas. Internkontrollen har utformats för att säkerställa tillförlitlighet i intern och extern rapportering. Det är styrelsen och verkställande direktören som ansvarar för intern kontroll inom Norrlandsfonden. Revisorer Norrlandsfondens två revisorer och suppleanter till dessa utses enligt stadgan av regeringen. För räkenskapsåret 2012 har utsetts auktoriserade revisorerna Hans Åkervall och Hans Öystilä. Ansvarig revisor för hållbarhetsrevisionen är Åse Bäckström som påtecknar bestyrkanderapport tillsammans med Hans Åkervall. Ersättning till revisorerna framgår av not 2. Revisor har, i enlighet med gällande rutiner, närvarat vid ett av styrelsemötena utan samtidig närvaro av verkställande direktör och ekonomichef. Resultat Årets överskott uppgår till 6 (underskott 20) mkr. Det förbättrade resultatet beror främst på en högre avkastning i kapitalförvaltningen. Utsikter för 2013 Norrlandsfondens målsättning för år 2013 är en växande lånestock. 25 26 årsredovisning - resultaträkning Resultaträkning Belopp i kkr Not 2012 2011 Intäkter Ränteintäkter lån 34 625 Resultat vid avyttring av konvertibla skuldebrev – 91 Övriga intäkter 669 677 35 294 36 007 35 239 Kostnader Personalkostnader 1 -16 530 -16 005 Externa kostnader 2 -7 063 -7 620 Kostnader för egna projekt 3 -2 995 -3 365 Avskrivningar av inventarier 4 -206 -247 Resultat 8 500 8 770 Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 5 -495 -607 Ränteintäkter och liknande resultatposter 6 27 765 4 843 Räntekostnader -1 013 – Resultat före låneförluster 34 757 13 006 Låneförluster 7 -28 742 -33 437 Årets resultat 6 015 -20 431 balansräkning - årsredovisning Balansräkning Belopp i kkr Not 2012-12-31 2011-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 8 767 754 767 754 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag Fordringar lån 9 40 324 45 417 729 923 10 740 317 780 641 775 340 Summa anläggningstillgångar 781 408 776 094 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar 8 317 9 874 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 3 945 1 400 Förvaltade medel för annans räkning 15 – 68 781 12 262 80 055 12 610 006 406 757 Kassa och bank 14 284 22 911 Kortfristiga placeringar Summa omsättningstillgångar 636 552 509 723 SUMMA TILLGÅNGAR 1 417 960 1 285 817 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Belopp vid årets ingång 1 020 664 Årets resultat 6 015 1 041 095 -20 431 1 026 679 1 020 664 7 184 657 191 161 184 657 191 161 Reserv för befarade förluster Lån Långfristiga skulder Reversskuld 13 200 000 – 200 000 – Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 Förvaltade medel för annans räkning 1 439 860 502 497 4 683 3 854 15 – 68 781 6 624 73 992 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 417 960 1 285 817 Inga Inga STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Tecknade ramar för garantier och borgensåtaganden 31 589 38 348 27 28 årsredovisning - kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Belopp i kkr 2012 2011 Den löpande verksamheten Resultat efter låneförluster 6 015 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m m 34 528 -20 431 37 777 Kassaflöde från den löpande verksamheten föreförändringar av rörelsekapital 40 543 17 346 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 67 793 -67 008 Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder -67 368 69 234 Kassaflöde från den löpande verksamheten 40 968 19 572 Låne- och investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -219 -553 Avyttring/minskning av materiella anläggningstillgångar – – Investeringar i finansiella tillgångar -160 044 -177 855 Avyttring/minskning av finansiella tillgångar 113 917 128 934 Kassaflöde från låne- och investeringsverksamheten -46 346 -49 474 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 200 000 – Kassaflöde från finansieringsverksamheten 200 000 – Årets kassaflöde 194 622 -29 902 Likvida medel vid årets början 429 668 459 570 Likvida medel vid årets slut 624 290 429 668 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS Betalda räntor i låneverksamheten Erhållen ränta 37 552 34 090 Erlagd ränta 1 013 – Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, mm Av- och nedskrivningar av tillgångar som belastat resultatet 401 -366 Rearesultat vid avyttring av anläggningstillgångar 446 1 220 Avskrivningar av lånefordringar 40 185 31 767 Reserveringar för kreditförluster -6 504 5 156 34 528 37 777 Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank 14 284 22 911 Kortfristiga placeringar 610 006 406 757 624 290 429 668 redovisningsprinciper - årsredovisning Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Fordringar - lån Lån bokförs i balansräkningen med utbetalda belopp. Reservering för befarade förluster sker efter individuell värdering. Vid konkurser Allmänna redovisningsprinciper avskrivs bevakad fordran utan värdering av möjligheten till utdelning. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer. Samma redovisningspriciper tillämpas som föregående år.Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar utgörs av noterade andelar i aktiefonder och räntefonder samt medel placerade på fasträntekonton hos bank. Stiftelsens säte Fondplaceringarna värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och Stiftelsen Norrlandsfonden bedriver verksamheten i associationsmarknadsvärdet med kollektiv värdering eftersom syftet med att formen stiftelse och har sitt säte i Luleå kommun. placera i flera aktieslag och räntebärande värdepapper är att uppnå Huvudkontorets adress är Köpmangatan 40, Luleå. riskspridning. Värderingsprinciper m m Av- och nedskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsBelopp i kkr om inget annat anges värden om inget annat anges nedan. Jämförelsestörande poster Redovisningsrådets rekommendation nr 4 tillämpas, vilket innebär att effekter av särskilda händelser och transaktioner av väsentlig betydelse specificeras inom respektive resultatbegrepp. Andelar i intresseföretag Med intresseföretag menas juridisk person där Norrlandsfonden äger andelar mellan 20 och 50 procent. Aktier och andelar redovisas bland Finansiella tillgångar under rubriken Andelar i intresseföretag och värderas till anskaffningsvärden. Nedskrivning sker då stadigvarande värdenedgång bedöms föreligga. Avskrivningar enligt plan på inventarier baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd som för datorutrustning och viss annan utrustning beräknas till tre år och för övriga inventarier till fem år. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Händelser efter balansdagen Det finns inga händelser av väsentlig betydelse som inträffat efter balansdagen. 29 30 årsredovisning - noter NOT 1. Anställda och personalkostnader samt ersättningar till styrelse och verkställande direktör NOT 4. Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 2012 Medelantalet anställda Luleå 10 Sundsvall 5 Totalt Sverige 15 varav kvinnor 67% varav män 33% 10 5 15 68% 32% Könsfördelning i företagsledningen Andel kv/män Styrelsen 44%/56% Övriga ledande befattningshavare 50%/50% Andel kv/män 44%/56% 50%/50% Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och verkställande direktör 1 610 Övriga anställda 8 130 9 740 Sociala kostnader 6 426 (varav pensionskostnader) (3 314) 1 593 8 036 9 629 6 023 (2 946) 2011 2012 2011 Inventarier Inga rörliga ersättningar utgår till ledning eller övriga anställda. Av stiftelsens pensionskostnader avser 1 036 (892) kkr verkställande direktören. Stiftelsen följer ITP-planen (avd 2). För verkställande direktören utgår särskilt premiebaserat tillägg kopplat till löneavstående. Uppsägningstiden för verkställande direktören från arbetsgivarens sida är 18 månader med avräkning vid erhållande av annan avlönad befattning. Uppsägningstiden från verkställande direktörens sida är sex månader. 206 247 NOT 5. Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Resultat vid avyttring av intresseföretag Årets nedskrivning 2012 -146 641 495 2011 15 592 607 NOT 6. Ränteintäkter och liknande resultatposter Avkastning andelar i aktiefonder Avkastning andelar i räntefonder och övriga ränteplaceringar Övriga ränteintäkter 2012 14 680 2011 -17 743 12 380 705 27 765 22 036 550 4 843 Avkastningen från fondandelar samt övriga ränteplaceringar avser utdelningar, ränta, vinster och förluster vid avyttringar samt nedskrivningar till marknadsvärden. NOT 7. Låneförluster NOT 2. Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2012 KPMG Revisionsuppdrag 191 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag 68 Andra uppdrag 71 2011 172 92 115 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på stiftelsens revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Medrevisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag avses granskning av hållbarhetsredovisning. Allt annat är andra uppdrag. NOT 3. Kostnader för egna projekt 2012 Låneförluster utgörs av: Avskrivningar 40 185 Borgensåtaganden 563 Influtet på avskrivna fordringar inkl royaltyersättningar -4 898 Förlusttäckningsgaranti från staten -604 Förändring av reserv för befarade kreditförluster -6 504 28 742 2011 31 767 616 -3 225 -877 5 156 33 437 Avtal om förlusttäckningsgaranti från staten har tecknats för vissa lån beviljade under år 2007 - 2012. NOT 8. Inventarier 2012-12-31 2011-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 5 292 2012 2011 Nyanskaffningar 219 I egna projekt ingår driftsbidragsfinansiering Avyttringar och utrangeringar -437 av projekt under året med 1 500 1 000 5 074 Framtida åtaganden avseende Ackumulerade avskrivningar enligt plan driftsbidragsfinansiering 2 000 2 000 Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid årets början -4 538 Avyttringar och utrangeringar 437 Årets avskrivning enligt plan -206 -4 307 Redovisat värde vid årets slut 767 5 266 553 -527 5 292 -4 818 527 -247 -4 538 754 noter - årsredovisning NOT 9. Andelar i intresseföretag NOT 11. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2012-12-31 2011-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Upplupna ränteintäkter på utestående lån Vid årets början 53 145 54 495 Upplupna ränteintäkter på kortfristiga placeringar Nyanskaffningar – 50 Förutbetalda förvaltningsarvoden Avyttringar -4 898 -1 400 Övriga poster 48 247 53 145 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början -7 728 -8 341 Återförd nedskrivning 446 1 205 NOT 12. Kortfristiga placeringar Nedskrivning under året -641 -592 -7 923 -7 728 Redovisat värde vid årets slut 40 324 45 417 Avyttringar och återförd nedskrivning 2012 hänför sig till likvidation av Norrland Noterade andelar i aktiefonder Center AB. Noterade andelar i räntefonder och Övriga ränteplaceringar Specifikation av stiftelsens innehav av andelar i intresseföretag Antal andelar Justerat EK (andel i %) (årets resultat) Bokfört värde Intresseföretag / Org nr / Säte Partnerinvest Övre Norrland AB, 50 000 23 112 30 050 556771-4331, Piteå (50%) (0) Norr Sådd Holding AB, 556599-8233, Luleå 131 775 (50%) 10 254 (-854) 10 254 Arctic Business Incubator AB, 200 303 556668-3198, Luleå (20%) (33) 20 2012-12-31 158 3 142 – 645 3 945 2011-12-31 261 380 122 637 1 400 2012-12-31 Bokfört värde 155 768 2012-12-31 Marknadsvärde 155 768 454 238 610 006 454 238 610 006 Orealiserade vinster i kortfristiga placeringar uppgick vid årets utgång, efter kollektiv värdering, till 0 kkr (0 kkr). NOT 13. Reversskuld Förfaller senare än fem år efter balansdagen 2012-12-31 200 000 2011-12-31 – 40 324 Med justerat eget kapital avses Norrlandsfondens andel av företagets eget kapital inkl eget kapitaldelen i obeskattade reserver. Med årets resultat avses Norrlandsfondens ägarandel avföretagets resultat efter skatt inkl eget kapitaldelen i årets förändring av obeskattade reserver. NOT 10. Fordringar lån NOT 14. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2012-12-31 2011-12-31 Skulder avseende befarade infriande av borgensåtaganden 1 863 1 747 Skulder för personalrelaterade kostnader 1 515 1 494 Övriga poster 1 305 613 4 683 3 854 2012-12-31 2011-12-31 NOT 15. Förvaltade medel för annans räkning Vid årets början 729 923 712 639 Tillkommande fordringar 160 044 177 805 Förvaltade medel består av tillgångar som 2011 överfördes till Stiftelsen Reglerade fordringar -109 465 -128 754 Norrlandsfonden frånStiftelsen för Metallurgisk Forskning som ett led Årets avskrivningar -40 185 -31 767 i den process som under 2012 lett till avregistrering av den senare stiftelsen. 740 317 729 923 I enlighet med träffat avtal har tillgångarna överförts från Norrlandsfonden till Metallurgiska Forskningsbolaget i Luleå AB, varefter tillhörande skuld Varav förfaller inom ett år efter balansdagen 196 013 192 651 har upplösts. Varav förfaller ett till fem år efter balansdagen 431 913 414 711 Varav förfaller senare än fem år efter balansdagen 31 112 391 122 561 I fordringar lån ingår lån mot konvertibla skuldebrev med I fordringar lån ingår vinstandelslån med I fordringar lån ingår lokaliseringslån med 140 454 15 000 4 701 132 302 15 000 5 193 Utöver lån som redovisas i balansräkningen har fonden tecknat avtal om att erhålla royalty med 3 644 4 759 Luleå den 19 februari 2013 Anders Öhberg Styrelsens ordförande Erik Bergkvist Ingrid Wallner Stina Blombäck Britt Westerlund Göran Ericson Carina Östansjö Björn Jansson Lars-Olov Söderström Verkställande direktör Bernt Söderman 32 årsredovisning - revisionsberättelse Revisionsberättelse TILL STYRELSEN I STIFTELSEN NORRLANDSFONDEN, ORG. NR 897000-3003 Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Stiftelsen Norrlandsfonden för år 2012. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Stiftelsen Norrlandsfondens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Stiftelsen Norrlandsfonden för år 2012. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och eller stiftelsens stadgar. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om huruvida vi vid vår granskning funnit att någon styrelseledamot eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelsens stadgar. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelsens stadgar. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Uttalande Styrelseledamöterna och verkställande direktören har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelsens stadgar. Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för 2012 års förvaltning. Luleå den 19 februari 2013 Hans Åkervall Hans Öystilä Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Av regeringen utsedda revisorer revisors rapport - årsredovisning Revisors rapport över översiktlig granskning av Norrlandsfondens hållbarhetsredovisning TILL LÄSARNA AV NORRLANDSFONDENS HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012: Inledning Vi har fått i uppdrag av Norrlandsfondens ledning att översiktligt granska innehållet i Norrlandsfondens hållbarhetsredovisning för 2012. Hållbarhetsredovisningen utgörs av dokumentet ”Norrlandsfondens hållbarhetsredovisning 2012” och ”GRI G3 Korsreferenslista 2012” som återfinns på Norrlandsfondens webbplats www.norrlandsfonden.se. Det är Norrlandsfondens ledning som har ansvaret för det löpande arbetet med hållbar utveckling utifrån områdena ekonomi, miljö, medarbetare och samhälle samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkanden av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Vårt bestyrkande omfattar inte de antaganden som använts eller huruvida det är möjligt för Norrlandsfonden att uppnå framtidsinriktad information (såsom mål, förväntningar och ambitioner). De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3, utgiven av The Global Reporting Initiative (GRI) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, bl a utgjorts av följande: • Uppdatering av vår kunskap och förståelse för Norrlandsfondens organisation och verksamhet. • Samtal med representanter för företagsledningen och arbetsgruppen för hållbarhetsredovisningen i syfte att bedöma om den kvalitativa och kvantitativa informationen i hållbarhetsredovisningen är fullständig, riktig och tillräcklig. • Att vi har tagit del av interna dokument för att bedöma om den rapporterade informationen är fullständig, riktig och tillräcklig. • Bedömning av utformningen av företagets rutiner för rapportering och redovisning av hållbarhetsrelaterad information och data. • Genomgång på stickprovsbasis av underliggande dokumentation som legat till grund för hållbarhetsrelaterad information och data i hållbarhetsredovisningen. • Besök på Norrlandsfondens huvudkontor i Luleå där samman ställningen av hållbarhetsrelaterad information och data utförts. • Genomgång av kvalitativ information och uttalanden i hållbarhetsredovisningen. • Bedömning av Norrlandsfondens uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer. • Övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen och dess format, samt övervägande av informationens inbördes överensstämmelse med tillämpade kriterier. Slutsats Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna. Stockholm den 19 februari 2013 KPMG AB Hans Åkervall Auktoriserad revisor Åse Bäckström Specialistmedlem i FAR 33 34 årsredovisning - styrelse och vd Styrelse och vd 1 6 1. Anders Öhberg, Umeå, ordförande Född 1953. Ordförande sedan 2007. Pressansvarig vid Studieförbundet Vuxenskolan. Styrelseordförande Kalix Folkhögskola, styrelseuppdrag i Nordreportern AB. 2. Erik Bergkvist, Umeå Född 1965. Ledamot sedan 2011. Fil dr nationalekonomi. Regionråd och styrelseordförande Region Västerbotten. 2 7 3. Stina Blombäck, Kalix Född 1951. Ledamot sedan 2010. Hållbarhetschef vid BillerudKorsnäs AB. Andra styrelseuppdrag i bl a Part AB, LTU Holding AB, Luleå Energi AB och Kalix Vindkraft AB. 4. Göran Ericson, Örnsköldsvik Född 1958. Ledamot sedan 2009. VD TM Progress Holding AB. Styrelseordförande MoDo Hockey AB, Hockeyproffsens Stiftelse för barn och ungdomar samt styrelseuppdrag Höga Kusten Flyg AB och Mediapartner i Norr AB. 5. Björn Jansson, Sandviken Född 1959. Ledamot sedan 2006. VD Syntronic AB samt ett flertal styrelseuppdrag i Syntronic-koncernen. 3 8 6. Bernt Söderman, Mattmar, vice ordförande Född 1944. Ledamot sedan 2007. Ledamot landstingsfullmäktige Jämtlands läns landsting. Kommunfullmäktiges ordförande i Åre kommun. Styrelseordförande Niwentec AB. 7. Ingrid Wallner, Sundsvall Född 1947. Ledamot sedan 2010. VD Rutinera AB. 8. Britt Westerlund, Luleå Född 1948. Ledamot sedan 2011. Landstingsråd Norrbottens läns landsting. 4 9 9. Carina Östansjö, Bollnäs Född 1954. Ledamot sedan 2010. Oppositionslandstingsråd Landstinget Gävleborg. 10. Lars-Olov Söderström, Luleå, verkställande direktör född 1952. Till Norrlandsfonden 1993. Civilekonom, tidigare befattning som enhetschef vid Nutek. 5 10 personal - årsredovisning Personal 1 4 7 10 13 2 5 8 11 14 3 6 9 12 1. Petter Alapää, Företagsanalytiker Luleå 2. Birgitta Cajander, Företagsanalytiker Luleå 3. Elisabeth Engström, Ekonomichef Luleå 4. Erika Enered Fredriksson, Kreditanalytiker Sundsvall 5. Anna Hedström, Kreditanalytiker Luleå 6. Susanne Johnsson, Företagsanalytiker Luleå 7. Maria Lindberg, Ekonom Luleå 8. Kristina Lindgren, Vd-assistent/Ekonomi/Marknad Luleå 9. Per Nilsson, Företagsanalytiker Luleå 10. Sören Olsson, Företagsanalytiker Sundsvall 11. Per-Erik Persson, Företagsanalytiker Sundsvall 12. Britt Perdal, IT/Ekonomi Luleå 13. Lars-Olov Söderström, Vd Luleå 14. Inga-Lena Wahlstedt, Företagsanalytiker Sundsvall 35 36 Topplån för företag Norrlandsfondens uppdrag är att vara en möjliggörare. Varje år lånar vi ut cirka 250 miljoner kronor till nyetablering, utveckling och expansion i det norrländska näringslivet. För tillfället har vi 378 kunder som förverkligar sina utvecklingsplaner. Bra affärsidéer behöver god finansiering. Vår uppgift är att främja utvecklingen i norrländska företag genom att ställa upp med flexibla topplån när banken inte kan gå hela vägen. Vi kan också stå för avgörande garantier och borgensåtaganden. Sedan Norrlandsfonden grundades 1961 har vi lånat ut cirka fem miljarder kronor. De har i sin tur genererat investeringar för 16 miljarder. Vi är stolta över att bidra till att hela Norrland växer och blir ännu starkare. Luleå Box 56, 971 03 Luleå tel 0920-24 42 50, fax 0920-24 42 69 Sundsvall Storgatan 31, 852 30 Sundsvall tel 0920-24 42 50, fax 060-12 31 03 E-post [email protected] Hemsida www.norrlandsfonden.se
© Copyright 2024