1. No category

Intrum
Kredithanteringsmagasinet från
Intrum Justitia
nr 2 | 2010
magazine
MOBILISERA
kredit­
hanteringen
Agerar snabbt på
sena betalningar
Intrum Justitia förbättrar
­kassaflödet för ledande
­gasolföretaget Primagaz
finansgurun
Jim Rogers
”Jag tror inte att
euron kommer
att överleva mer
än tio, tjugo år till”
Europas
Räddning
Kan småföretagen
ta oss ur krisen?
intrum magazine 2 / 2010
1
Stor intervju: Tennisstjärnan Thomas Johansson om det nya livet som företagare
www.intrum.se
VI VERKAR SOM EN KATALYSATOR FÖR
EN SUND EKONOMI
Genom att sätta människan i centrum och anpassa kreditbeslut, fakturering och
kravhantering efter den personliga situationen, kan vi vara med och bidra till en
hållbar samhällsekonomi.
Välkommen till Intrum Magazine
Ledare:
Vägen framåt för Europa
Det känns väldigt uppmuntrande att kunna
konstatera fler och fler tecken på att tillväxten
i EU börjar ta fart. Och det är särskilt uppmuntrande att EU:s tillverknings- och tjänsteproduktion verkar växa snabbare än förväntat, särskilt
i Europas ekonomiska högborg Tyskland.
Men än finns det inte tid att slappna av om
Europa ska lyckas ta sig ur den finansiella och
ekonomiska storm som dragit fram över kontinenten och lämnat ekonomi efter ekonomi i
bedrövliga tillstånd.
I en exklusiv intervju med Intrum Magazine
på sidan 14 varnar den Singaporebaserade finansgurun Jim Rogers från USA för att det enda
sättet Europa kan klara sina skulder är att sluta
spendera. Han skyller den nuvarande skuldkrisen på överkonsumtion, och varnar för att
skulderna bland EU:s medlemstater är högre
än de var för ett år sedan, och för att problemet
fortfarande växer.
Någonting mer positivt är att en undersökning
som Intrum Justitia gjorde under sommaren 2010
visar att Europas småföretagare och entreprenörer långt ifrån bara rullar tummarna och väntar
på att ekonomin ska bli bättre. Alla uppgifter som
samlats in pekar på att de hittar nya sätt att skapa
inkomster och undersöker nya affärsmodeller för att
snabba på tillväxten.
Vår utfrågning av några av Europas främsta ekonomiexperter, som redovisas på sidan 8, talar för
en stark tilltro till att det är risktagande småföretagare som kommer att ge Europa den skjuts som får
fart på de medfarna ekonomierna igen. Det finns
uppskattningsvis 25 miljoner småföretag i Europa.
De utgör mer än 95 procent av alla företag och
skapar nästan 80 procent av alla nya jobb, enligt
EU-kommissionen.
Det danska företaget Primagaz är ett utmärkt
exempel på ett medelstort företag som expanderar starkt utanför gränserna, trots lågkonjunkturen.
Som du kan läsa på sidan 17 har en av huvudfaktorerna bakom företagets tillväxt varit ett skarpt fokus
på att snabbt hantera sena betalningar och skulder
så fort de dyker upp.
Jag hoppas att du har glädje av detta nummer av
Intrum Magazine, och jag tror att det kommer att ge dig
ny kunskap som kan inspirera och hjälpa dig.
Vänliga hälsningar,
Lars Wollung, koncernchef och
vd för Intrum Justitia
I detta nummer:
Livräddarna
Europas småföretag
­kanske kan rädda oss
från finanskrisen.
SIDAN 8
finansguruns varning 14
Finansanalytikern och investeraren Jim Rogers varnar för att en mycket värre
lågkonjunktur kan vara på väg om staterna inte slutar att överkonsumera.
Snabba åtgärder 17
Kredithanteringslösning hjälper Primagaz, ett danskt gasolföretag, att
snabbt åtgärda sena betalningar över hela Skandinavien.
Jämna kassaflöden 24
Säkerhetsbolaget NOKAS, Nordens tredje största, samarbetar med Intrum
Justitia för att hålla nere inkassotiderna så mycket som möjligt.
Den ologiska marknaden 05
Kredithanteringsakademien: Optimera faktureringen 20
Intrum Justitia sponsrar If Stockholm Open 21
Vad kan vi hjälpa dig med?
Vi har flera viktiga rapporter, vitböcker och företagsfall som kan ge
en inblick i betalningsbeteende, trender och risker. Vi kan också hjälpa
dig i förvärvsskedet.
Vill du veta mer? Skicka ett e-postmeddelande till [email protected]
så skickar vi den information och/eller de rapporter du behöver.
Better business for all.
Intrum Magazine nr 2 november 2010 Utgivare Intrum Justitia AB, ISSN 1652-5620 Chefredaktör och ansvarig
utgivare i Sverige Fanny Wallér Redaktör Madeleine Bosch Redaktion och produktion Christofer Fager och
Björn Enström, Tidningskompaniet Tryck Trydells, Laholm. Nästa nummer av Intrum Magazine kommer ut i mars
2011. © Intrum Justitia AB 2009. Med ensamrätt. Citera oss gärna, men ange källan. Redaktionen tar inget ansvar
för material som inte har beställts. Prenumerationer [email protected] Adressändring Aktieägare i Intrum Justitia
kontaktar sitt kontoförande institut. Övriga kontaktar redaktionen: Redaktionen för Intrum Magazine, SE-105 24
Stockholm, [email protected] Telefon +46 8 546 10 200 Fax +46 8 546 10 211
Åsikter som uttrycks i Intrum Magazine delas inte nödvändigtvis av redaktionen, Intrum Justitia eller något av
dess dotterbolag. All information i tidskriften publiceras efter vederbörlig kontroll av källor och referenser. Varken
Intrum Justitia eller ansvarig utgivare har oberoende bekräftat nyheter eller fakta från eller om någon person eller
juridisk person. All information presenteras i befintligt skick utan några som helst garantier. Beslut om finansiell
placering bör göras i samråd med professionell rådgivare. Intrum Justitia kan inte ta något ansvar för förluster
som beror på att publicerat material har använts som grund för beslut.
intrum magazine 2 / 2010
3
intro:
Nyheter i korthet
Mobilisera kredithanteringen
Mobilteknikens framgångar med iPad, iPhone och Androidtelefoner skapar nya möjligheter för kredithantering, men också nya
risker. I år lanserades till exempel den första
iPad-appen för lånedokument, som gör det
möjligt för användare att fylla i och skriva under
lånedokument på iPaden. Appen, som skapats
av Integrated Media Management, tar bort behovet av papper och gör det möjligt att arkivera
underskrivna dokument med en gång.
Appen CreditSafe Ltd som nyligen lanserades i Storbritannien gör att användaren kan
4
räkna ut lånekostnaden direkt på sin iPhone.
Räknaren ger en översikt över alla räntor, förseningsavgifter och inkassokostnader som får
krävas ut från gäldenären enligt brittisk lag.
Men de nya mobila verktygen kan även generera oväntade kostnader. iPad-användare
hamnar till exempel lätt över gränsen för överförd data utan att veta om det, och får sedan
en ovälkommen överraskning när räkningen
kommer. Experternas råd är därför att välja
en förbetald lösning tills man vet mer om hur
mycket data man egentligen använder.
Fler européer kämpar under skuldbördan
Inte ens kungligheter klarar skulderna
w En av sex européer vittnar om en ständig kamp för att betala hushållets räkningar, och tre fjärdedelar tror att fattigdomen har ökat i landet det senaste året.
Det är resultatet av en ny Eurobarometer om krisens sociala följder som presenterades av EU-kommissionen i juli. Undersökningen som genomfördes i maj 2010,
är en summering av det första halvåret av det europeiska året för bekämpning av
fattigdom 2010, och kom efter att EU:s ledare den 17 juni kommit överens om att
lyfta 20 miljoner européer ur social utestängning under nästa årtionde. Källa www.europa.eu
w Nyheten som kom i augusti om att hertiginnan av York, prins Andrews
intrum magazine 2 / 2010
före detta fru, stod inför en möjlig konkurs fick Louisa Parker, forskningsoch policychef för organisationen Money Advice Trust i Storbritannien att
uttala sig med orden: ”Att klara ohanterliga skulder är en svår erfarenhet
oavsett vad man har för bakgrund.” I Storbritannien gick omkring 70 000
personer i personlig konkurs under det första halvåret 2010, enligt den
brittiska konkursförvaltningen Insolvency Service.
Källa www.insolvency.gov.uk/otherinformation/statistics/201008/table2.pdf
F&S
Dan Ariely
Efter finanskrisen uppmanade president Barack Obama och många
andra till sunt förnuft
på Wall Street. Men
beteendeekonomen
Dan Arielys forskning
visar att människor är
fundamentalt irrationella på många sätt.
Ariely är professor på
Duke University och
har skrivit två böcker
i ämnet, (O)logiskt:
Varför smarta människor fattar irrationella
beslut (2008) och The
Upside of Irrationality
(2010).
Skottarnas obestånd dalar
w Skottland nådde sin högsta nivå av obestånd någonsin under förra året – 23 482 fall! I år ser det
bättre ut så här långt. Obestånden
har minskat med 15,8 % och
personliga konkurser har
allt som allt minskat med
14,6 %.
F: Vad har din forskning
visat om ologiskt beteende?
S: Det som förvånade mig mest var människors ovilja att erkänna att de är
irrationella. Vi accepterar gärna irrationellt beteende från andra människor,
men inte från oss själva. Handeln på Wall Street är ett perfekt exempel på
detta. Börsmäklarna tror att de ska kunna utnyttja glapp och irrationella
förändringar i marknaden, men i de flesta fall finns det inte en chans att
de vet mer än marknaden.
F: Vad spelade irrationalitet för roll i finanskrisen?
S: Det har visat sig att om man betalar folk för att se på vekligheten på fel
sätt, så gör de det utan problem. Tänk dig att jag betalade dig fem miljoner
dollar om året för att tro att värdepapper stärkta med pantbrev (MBS) var
en bra produkt – det har visat sig att du skulle klara det utan problem. Vi
har sett att de flesta dåliga beteenden utförs av bra människor som bara
fuskar lite grann och fortfarande har gott samvete. En anledning till att
de kan göra så är att de ser andra människor runt omkring bete sig på
samma sätt. En annan är ett dåligt definierat koncept om vad som är dåligt
beteende. Människor är bra på att skapa tvetydigheter kring regler för att
vinna egna fördelar.
F: Vad har förändrats sedan krisen?
S: De senaste åren, efter räddningsprogrammen, har folk fått en annan
inställning till banker. De tänker att: ”bankerna har tagit en massa pengar
från staten och lurade mig att plocka ut en massa pengar, så strunt i dem.”
Så räddningsåtgärderna har skapat en ny känsla för vad som är rätt och
fel. Bankirer säger att folk inte struntade i sina skulder tillräckligt ofta förut.
Man höll fast vid en skuld när det bästa för en hade varit att släppa den.
Men det var inte tillräckligt många som gjorde det, eftersom tanken på att
inte betala av sina lån var moraliskt förkastlig. Nuförtiden anses det förstås
mycket mindre moraliskt förkastligt.
F: Vad kan konsumenterna göra?
S: Folk har blivit sämre på att hantera sin ekonomi, inte för att de har blivit
dummare, utan för att vi har skapat nya finansiella instrument, som kreditkort och hypotek, som gör det svårare. Jag tror inte mycket på utbildning
som en lösning, för jag tror att det kommer att bli väldigt svårt att få folk
att bli experter. Istället behöver vi utveckla säkrare verktyg. När man köper
ett hus till exempel finns det massor av faktorer att tänka på. Alla kan inte
vara experter, men vi kan skapa beräkningsverktyg som kan hjälpa dem
att fatta beslut.
Text Chad Henderson
Källa www.thinkmoney.com
intrum magazine 2 / 2010
5
resultat:
bättre resultat med intrum justitia
Text christofer fager Foto nicke johansson
"Det har varit ett bra samarbete och
därför är det naturligt att vi nu tar
nästa steg", säger Johan Lindqvist,
partneransvarig på Folkspel.
6
intrum magazine 2 / 2010
3 Intrum Justitia och Folkspel – före­
ningslivets eget bolag – blir partners
3 35 000 föreningar får möjlighet att
­förbättra sin ekonomi
3 Inkasso bara en del i paketet –
r­ åd­givning, kreditupplysning och
­utbildning lika viktigt
Vad har Diabetesförbundet gemensamt
med en orienteringsklubb i Karlstad?
Svar: De är båda delar av det svenska
föreningslivet. En sann folkrörelse som
engagerar fem miljoner svenskar, alltså
mer än varannan invånare.
En annan gemensam nämnare är ett ständigt
behov av resurser. Även om föreningslivet drivs av
ideella krafter behövs alltid pengar till klubbkassan. Det är bakgrunden till att Folkspel startade.
Bolaget, som mest är känt för BingoLotto, ägs
till 100 procent av det svenska föreningslivet via
71 Riksorganisationer. Under dessa – som bland
annat består av Riksidrottsförbundet, Sportfiskarna och Hjärtebarnsförbundet – återfinns inte
mindre 35 000 föreningar. Syftet med Folkspel
är att stärka föreningarnas ekonomi genom att
medlemmarna säljer lotter till olika spelkoncept
som man arrangerar. Totalt har de föreningar
som engagerat sig i lottförsäljningen tjänat över
15 miljarder kronor de senaste 19 åren.
Intrum Justitia har under flera år hjälpt Folkspel och föreningarna med kredithanteringen.
– Det har varit ett bra samarbete och därför är
det naturligt att vi nu tar nästa steg, säger Johan
Lindqvist, partneransvarig på Folkspel.
Nyheten är att Folkspel bjudit in Intrum Justitia till att bli en FöreningsPartner. Intrums insats
består i att varje enskild förening kan få hjälp med
att bringa ordning i sin egen ekonomi och sitt
kassaflöde.
– Många föreningar har inte kunskapen som
krävs och lider av en ständig brist på likviditet,
säger Johan Lindqvist.
Paketet som Intrum Justitia och Folkspel erbjuder innehåller bland annat utbildning i kredithantering, möjlighet att ta kreditupplysningar,
inkasso och rådgivning.
– Det känns väldigt tryggt att ha med Intrum
Justitia när vi är ute och träffar föreningarna. De
kan ekonomi på ett helt annat sätt än vi. ◗
intrum magazine 2 / 2010
7
Tema: Dags att tänka smått
Livräddarna
Silje Vallestad
Ägare till Bipper
Michael brexendorff
Ägare till
Berlinerverhaeltnisse
8
intrum magazine 2 / 2010
Thomas van der Jagt
Ägare till Fiscaliteiten
& Jaarverslagen
Mette Picaut
Ägare till M Picaut
Betrand Leport
Ägare till Imhotep
Design SARL
europas
Livlina
Kan Europas 25 miljoner småföretag ta oss ur
lågkonjunkturen som började på Wall Street?
Intrum Magazine undersöker småföretagens roll
i Europas ekonomiska återhämtning.
▼
Text: david noble
Medverkande skribenter: Anita Arntzen, Magnus Falkehed, Gorm K. Gaare, Joost van Brug
intrum magazine 2 / 2010
9
Tema: Dags att tänka smått
Thomas van der Jagt
Ägare till Fiscaliteiten
& Jaarverslagen
”Utan ett sunt
kassaflöde är
det omöjligt att
investera.”
Varför startade
du eget företag?
– Jag startade
eget 2008 för att
jag ville göra saker
och ting på mitt
sätt i bokföringsbranschen. Det var
mycket som gjordes
fel. Jag vill lägga min
personlighet och
mina idéer i verksamheten, vilket jag
kan göra helt fritt i mitt eget företag.
Hur viktigt är ett bra kassaflöde i
ditt företag?
– Mycket viktigt. Utan ett sunt kassaflöde är det omöjligt att investera i
företaget. Då kan man inte investera
i de anställda eller i kunderna, vilket
innebär att man inte kan investera i
framtiden.
Har du haft några problem med
sena betalningar?
– Jag har kunder som betalar sina
fakturor sent, men jag har inga problem
med det. Så länge det inte påverkar
kassaflödet, vilket betyder att andelen
sent betalande kunder måste ligga under 25 procent, ska det inte vara något
problem.
Hur hanterar du det?
– Mitt förhållande med mina kunder
är uppbyggt på tillit. Man kan skapa tillit
genom att stå på kundernas sida istället för att vara emot dem. Det är inte
det att kunderna inte vill betala, de kan
bara inte betala i tid. Så länge man gör
upp en betalningsplan och kunderna
känner att man förstår dem vinner man
mer än om man kräver betalning.
Vad är ditt mål med företaget?
– Mitt mål är att skapa en ny ordning
inom bokföringsbranschen. Det kan
uppnås med rätt företagskultur, med
anställda som förstår hur jag vill göra
affärer med mina kunder.
10
intrum magazine 2 / 2010
N
är lågkonjunkturen drabbade Europa 2008 rasade
aktierna. Bankindustrin
skadades svårt, företag
gick i konkurs och miljontals människor blev arbetslösa när stora
bolag skar ner på sina kostnader.
Men en utfrågning av några av Europas
främsta ekonomisnillen talar för en stark tilltro på att våghalsiga småföretagare kan sätta
fart på de tilltygade ekonomierna igen.
– Små och medelstora företag utgör den
stora majoriteten av Europas företag, en bra
bit över 95 procent, och de bidrar direkt till
jobbskapande, nytänkande, forskning och
utveckling i nyckelsektorer för ekonomin,
säger Jay Mitra, professor och grundare av
Business Enterprise and Innovation på Essex
University i Storbritannien.
Han berättar för Intrum Magazine att
småföretagens tillväxt och utveckling är
livsviktig för all ekonomisk återhämtning.
EU-kommissionen för regionalpolitik
håller fullkomligt med. Talesman Ton van
Lierop påpekar att upp till 80 procent av alla
nya jobb i EU skapas av småföretag. Och han
citerar undersökningar som visar att särskilt
företag med hög tillväxt står för 50–80 procent av alla nya jobb.
Luca Landoli, professor i innovationshantering och entreprenörskap på universitetet Federico II i Neapel tror också starkt på de mindre
entreprenörföretagens kraft att dra upp Europa
ur svackan, särskilt om ”de innovativa företagen med hög potential får rätt stöd”.
Men professor Iandoli höjer ett varnade
finger:
– Tyvärr ligger Europa fortfarande långt
efter sina konkurrenter som USA, Kina,
­Indien och Sydkorea när det gäller att skapa
en ekonomisk gynnsam miljö för entreprenörer.
I EU-kommissionen är man väl medveten om faran. Kommissionens talesman van
­L ierop berättar för Intrum Magazine:
– Det stämmer att små och medelstora
företag i Europa känner mindre statligt
stöd än i många andra delar av världen.
Tiden det tar att bilda ett företag skiljer
sig till exempel väldigt mycket mellan de
olika medlemstaterna, från en timme till
flera veckor.
I somras svarade Antonio Tajani, EU­kommissionens vice ordförande och kommissionär för industri och entreprenörskap,
på kritiken om att man inte gjort tillräckligt
för att hjälpa små och medelstora företag med
att lansera ett EU-initiativ för att främja entreprenörskap. Han underströk att små och
medelstora företag som drivs av dynamiska
entreprenörer är Europas jobbgeneratorer,
och fortsatte:
– I dessa svåra tider behöver vi dem mer
än någonsin för att få igång Europas ekonomi.
Joanna Drake, kommissionens chef för
främjande av konkurrenskraften hos små
och medelstora företag, säger att man måste
ge ny kraft åt ”Small Business Act, som sätter
upp ett ramverk för hur småföretagarsek-
Silje Vallestad
Grundare av Bipper.no
Mette Picaut
Ägare till M Picaut
”För ett nystartat
företag är det
viktigt att använda
både resurser
och kapital på ett
förståndigt sätt.”
”Om mina återförsäljare får problem med
kassaflödet ärver jag deras svårigheter.”
som fotomodell. Nu försöker Mette Picaut
göra samma sak med sina egna skönhetsprodukter.
– Precis som när jag
började som fotomodell
vill jag veta hur långt jag kan
gå. Frankrike, USA eller Japan? Det enda jag vet är att
företaget både kan och ska
växa.
Efter modellkarriären
började Mette experimentera med skönhetsprodukter
hemma i köket. Resultatet
blev en linje ekologiska naturligt rena produkter, förpackade i vass design, som
hon tar fram och marknadsför från kontoret i Göteborg.
– Ekologiska skönhetsprodukter har
alltid funnits. Men de har alltid ofta känts
lite mossiga. Jag bygger mina produkter på
skandinavisk design och allt produceras
här hemma i Sverige.
Jag kan snabbt lägga om min produktion
och marknadsföring. Jag kan snappa upp
trender, och omedelbart lyfta in det i mina
produkter.
– Det är också en utmaning
att växa snabbt. Ibland räcker
man inte till. Jag behöver en extern finansiär för att kunna ta
mig vidare, men samtidigt vill
jag inte släppa till för mycket
ägande.
– Jag blev
chockad över att
se att så små barn
som sexåringar
använde mobiltelefoner, och jag insåg att min egen
sexåriga dotter
skulle få en egen
mobil mycket tidigare än jag hade trott. Jag började
undersöka marknaden för säkra lösningar för barn, bara för att upptäcka
att jag inte var nöjd med någon av de
produkter som fanns internationellt.
Därför startade jag Bipper 2007.
Vad är målet med företaget?
– Jag vill ta mina produkter ut i världen. På den tiden
jag var fotomodell var det
häftigt att fundera på hur
långt jag kunde gå – till Frankrike, USA eller Japan?
Hur viktigt är cash flow?
– Det är viktigt och det kan vara ett problem. Skulle mina återförsäljare få problem
med sitt cash flow, och då ärver jag deras
problem. Det har hänt men det finns ju ingen
som vill släpa efter med sina betalningar.
Vilka är utmaningarna?
Vad gör du åt det?
– Kosmetikbranschen består av giganter. Och det är förstås en utmaning att
slåss mot dem. Men det är också en fördel.
– Jag har kanske fokuserat för dåligt på
det. Jag ringer och eller skickar en påminnelser, men skulle behöva en bättre lösning.
torn ska få nytt liv.” Men hon erkänner ändå
att det finns gränser för vad Bryssel kan få
medlemsstaterna att göra för att hjälpa små
och medelstora företag att åter bli jobbgeneratorer.
Det är dock inte alla de ekonomiska experter som Intrum Magazine talat med som
anser att Bryssel bör hjälpa småföretagen.
Ken O’Neill, brittisk professor emeritus i
entreprenörskap och utveckling för små och
medelstora företag samt innehavare av drottningens utmärkelse för företagsfrämjande,
är emot:
– EU borde upphöra med all inblandning
och sluta kasta bort stora summor pengar på
program som varken producerar fler eller bättre företag, säger han till Intrum Magazine. EU
borde koncentrera sig på att skapa en gynnsam
miljö, inte försörjningsledda mikroingripanden som kopieras i varenda stat.
Varför startade
du eget företag?
Pasi Malinen, professor i företags- och innovationsutveckling vid Åbo Handelshögskola
i Finland, pekar på ett stort problem som
drabbar mindre företag i EU till skillnad från
deras motsvarigheter i till exempel USA.
– USA är en stor homogen marknad,
medan EU består av många enskilda marknader, alla olika i fråga om kultur, språk och
företagsaktivitet, säger professor Malinen till
Intrum Magazine.
– Små och medelstora företag är inte små
bonsai-Nokia som börjar växa bara man häller lite vatten på dem. De behöver hjälp på
EU-nivå för att till exempel få vara med i offentliga upphandlingar, som bara stora företag får vara med i som det ser ut nu. EU måste
även göra det lättare för små och medelstora
företag att få projektfinansiering snabbare än
idag, då det kan ta över ett år efter att anslaget
har godkänts.
Hur viktigt är sunda finanser för
ditt företag?
– Som nystartat företag är det viktigt
att använda både resurser och kapital
på ett förståndigt sätt. Vi är väldigt
måna om att hålla nere kostnaderna
och ha koll på vad vi spenderar. Nyligen tjänade vi en del pengar, och det
var också en viktig faktor för nya investerare. Även om vi har mycket likviditet
just nu har vi inte ändrat vårt sätt att
fördela kapitalet.
Har ni haft problem med kunder
som inte betalar eller betalar
sent?
– Vår affärsmodell skyddar oss från
den typen av risk, eftersom vi erbjuder
en förbetald abonnemangstjänst. Vi
hoppas kunna fortsätta att undgå problemet.
Vad är företagets mål?
– Bipper skapades med tanke på den
internationella marknaden. Vårt mål är
att bli en ledande, betrodd leverantör
av säkra lösningar för barns mobiltelefoni, och vi marknadsför oss direkt mot
föräldrar och arbetar tillsammans med
mobiltelefonoperatörer.
▼
För några år sedan erövrade hon världen
intrum magazine 2 / 2010
11
▼
Tema: Dags att tänka smått
Michael
brexendorff
Ägare till kommunikationsbyrån Berlinerverhaeltnisse
”En kund betalade
inte ens halva
fakturan efter tre år.”
Varför startade du eget
företag?
– För att
få ledigt på
helgerna.
Hur viktigt är
ett bra kassaflöde i ditt
företag?
– Livsviktigt.
sena betalningar?
Har du haft
några problem
med
– Ja, en av våra kunder betalade
inte ens halva fakturan efter tre år.
Problemet var att vi var tvungna att
betala skatt för hela intäkten eftersom han inte hade gått i konkurs än.
Hur hanterar du det?
– Efter ett tag utan att ha fått
några pengar gick vi med på avbetalning. Det fungerade i över ett år,
men för flera månader sedan slutade
betalningarna fullkomligt. Han erbjöd
oss ett byte, så nu äter vi i hans
restaurang med viktiga kunder. Det
svider visserligen, men vi förstår
hans situation.
Men Europas småföretagare och entreprenörer sitter inte och rullar tummarna i
väntan på statligt stöd eller på att ekonomin ska förbättras. De uppfinner nya sätt
att skapa inkomster, blickar längre bort och
undersöker nya företagsmodeller för att öka
lönsamheten.
I Storbritannien, till exempel, har lågkonjunkturen redan blivit en sporre för att starta
små företag, enligt Business Link i London,
en statligt finansierad organisation som ger
gratis råd till företagare. En undersökning
från Business Link visade att det ekonomiska
klimatet och arbetslösheten har gett upphov
till en 21-procentig ökning av nya företagsstarter i den brittiska huvudstaden.
Patrick Elliott, verkställande chef på Business Link i London säger:
– Affärsvärlden är full av framgångssagor
som fötts ur arbetslöshet. I alla ekonomiska
dalar blir arbetslösheten en del av näringslivet, men det skapar ofta en våg av nya entreprenörer när människor försöker ta kontroll
över sina karriärer och gör om sina fritidsintressen till livskraftiga företag.
Det är en trend som går igenom hela
Europa. En undersökning från EU-kommissionen från slutet av 2009 visade att 45
procent av alla européer skulle vilja vara sina
egna om de kunde, särskilt på Cypern och i
Grekland.
Vad är det då som gör att små företag
lyckas? Professor David Smallbone, vice
föreståndare för Small Business Research
Centre i Kingston, England, har undersökt
500 småföretag i Storbritannien och Nya
Zeeland. Hans studie visar att ett stort antal
– 28 procent – faktiskt hade förbättrat sina
prestationer under lågkonjunkturen genom
att kreativt anpassa sig till krisen och hitta
nya sätt att tackla de problem de stod inför.
– De företag det gick bäst för jobbade
åt båda hållen och lyckades banta ner och
få vassare armbågar samtidigt som de blev
mer anpassningsbara, säger han till Intrum
Magazine.
– De angrep problemen på nya sätt och
förändrade sig för att ge företaget möjlighet
att växa genom att försöka komma in på nya
marknader eller i nya länder för att sälja sina
varor och få extra inkomster.
Vilka slutsatser kan man då dra från Intrum
Magazines undersökning? Alla experter som
deltagit är överens om att mindre företag
bidrar enormt mycket till att rädda Europa
ur krisen. Och konsensus är att de mindre
företagen har lyckats genom taktiska åtgärder: närmare och personligare engagemang,
försiktigare hantering av intäkter, krediter,
utgifter och inventarier, att utforska nya
möjligheter samt att hålla ett uppmärksamt öga på prissättningen. ◗
Vad är ditt mål med företaget?
– Pengar. Makt. Berömmelse.
Jay Mitra
Ken O’Neill
Luca Iandoli
Pasi Malinen
David Smallbone Thomas Cooney
Vi vände oss till några av Europas främsta
­akademiska affärs- och ekonomiexperter för
att få reda på mer om småföretag.
F: Är EU:s småföretag i underläge jämfört med deras motsvarigheter i USA?
F: Vad borde EU göra mer för att hjälpa
småföretagen?
S: Ja, både på grund av företagens isolering
S: Det finns en gräns för vad EU faktiskt kan
och de flesta EU-staternas överbeskyddande
attityd.
göra idag, förutom att skapa lagar som kan
appliceras på nationell nivå och belysa frågor
som man behöver ta itu med.
Professor Jay Mitra
Professor David Smallbone
EPI:
Betrand Leport
VD för Imhotep Design SARL
”Europas SMF-­­företag lider”
”Man börjar tålmodigt och höjer
rösten efterhand.”
Varför startade du eget företag?
– Jag jobbade som art director på
Saveurs, ett mat- och resemagasin.
Men sedan jag startade eget företag,
började hyra in hjälp
utifrån och arbeta för
flera olika kunder har
jag inte haft en tråkig
stund. Dessutom har
jag tid över att ägna
mig åt någonting riktigt kul: att omarbeta
hela tidningen och
dess visuella identitet. Idag jobbar
jag för några av de
största tidningarna i
Frankrike samtidigt.
Och så har jag kunder
i Marocko också. Jag har både roligare
och tjänar mer pengar.
Hur viktigt är ett sunt kassaflöde?
– Det är helt nödvändigt. Men jag
måste alltid ha reservkapital. Den franska medievärlden är oerhört oorganise-
S: Vi behöver ordentlig integrering förutom
den monetära unionen, och vi behöver skapa
ett mer öppet och fritt ekonomisk utrymme
på Europanivå. Det finns fortfarande för
mycket byråkrati och utvärderingssystem
som fokuserar mer på formaliteter än på
faktiska resultat.
Professor Luca Iandoli
F: Vad har småföretagen lärt sig av lågkonjunkturen?
S: För det första att inte bli för beroende av
bankfinanser (men det kommer de att bli),
och för det andra kommer de förhoppningsvis
försöka förstå vad kreditvärdighet innebär.
Professor Ken O’Neill
S: Jag undrar om någon har lärt sig någonting
alls. Den hårda sanningen är att ingenting har
förändrats inom områden som kredithantering, och sena betalningar är lika vanliga som
de alltid har varit. Vi kommer bara att få folk
Europas små och medelstora företag känner
av trycket, enligt Intrum Justitias unika årliga
undersökning European Payment Index. Det
gör att hanteringen av kassaflödet blir extra
viktigt och står under stor press.
rad på många sätt, och det gäller att vara
så förutseende som möjligt.
250
Har du haft några problem med
sena betalningar?
– Frankrike har lagar som säger att folk
måste betala inom 45
dagar, men i realiteten
är det få som respekterar det. I praktiken är det
60 dagar.
Europeiska små och medelstora företag
som har färre än så här många anställda
har den högsta andelen avskrivningar.
Hur hanterar du det?
3 % 10 %
– Jag försöker förhandla. De som betalar
när de får fakturan erbjuds
fem procents rabatt, till
exempel. Annars handlar
det om att tjata om betalning via telefon och e-post,
tålmodigt i början, och sedan höja rösten
efterhand.
Vad är företagets mål?
– Idag arbetar jag för tre av de sex
största mediehusen i Frankrike. Målet
är att arbeta med alla sex. Kanske även
lansera min egen tidskrift vid sidan om.
att betala i tid om vi har en fungerande lagstiftning för att kräva in pengarna.
Professor Thomas Cooney
F: Vilka områden är mest lönsamma för
nya företag?
av företagen tror att situationen kommer att
förbättras inom de närmaste 12 månaderna,
vilket innebär att den
ekonomiska krisen är
långt ifrån över för Europas SMF-företag.
52 %
av de svarande i Europa
säger att de inte får hjälp
av bankerna.
nologiska som biokemi, nanoteknik, informations- och kommunikationsteknik, miljöteknik och nya medier till hälsovård, miljövänlig
byggnation, konsulttjänster, livsmedelstillverkning och detaljhandel, kläder och sociala
funktioner.
S: Om man tittar på olika undersökningar
är andelen avskrivningar för små och
medelstora företag
i Europa, jämfört
med medeltalet för
alla företag på 2,6
procent.
Professor Jay Mitra
ser man att de mest lönsamma områdena
att starta företag inom inte nödvändigtvis är
högteknologiska branscher, utan mer eller
mindre traditionella tjänster som bokföring
och juridisk rådgivning, specialhälsovård,
ingenjörskonst och så vidare. De minst
lockande områdena är rekreationstjänster,
livsmedelstillverkning och detaljhandel för
specialprodukter. Men historien är full av exempel på hur en ny uppfinning eller idé kan
revolutionera branscher som ansetts fullt
utvecklade.
F: Vilka är de nya innovationsområdena?
S: Det finns många områden, från högtek-
Professor Luca Iandoli
S: Jag tror att man lyckas om personer med
olika bakgrund går samman och skapar en
öppen och nyskapande miljö. Det finns många
exempel på europeiska småföretag som har
dragit nytta av nyskaparandan på företaget,
något stora företag inte brukar göra eftersom
de vill kontrollera innovationsprocessen. Mitt
recept: Kombinera olika talanger med olika
bakgrund, använd nya affärsmodeller, och
voilá så har du hundratals nya innovationer
i Skype-klass.
Professor Pasi Malinen
intrum magazine 2 / 2010
13
Intervju: jim rogers
ROGERS
JIM
– finansoraklet
”Det enda sättet för Europa att ta sig ur skuld­härvan är
att ­sluta spendera. Och det snarare nu än sen”, s­ äger
­investeraren Jim Rogers. ”Även om det kan skapa
­motreaktioner och oro kommer konsekvenserna bli mycket
värre om staterna fortsätter att överspendera”, varnar han.
Text Alannah Eames Foto Munshi Ahmed
14
intrum magazine 2 / 2010
skapade problemet i första början. Att låna
mer pengar kommer inte att förbättra någonting. Om staterna inte gör någonting själva
tannien och andra likadant. Om Greenspan
inte hade hoppat in för att rädda bankerna
hade Lehman Brothers fortfarande varit
verksamma. Bankerna hade helt
enkelt varit tvungna att avskeda
folk, skära ner på kostnaderna och
i värsta fall gå i konkurs.
– Andra företag får reda ut sina
egna problem, och om de inte klarar det går de i konkurs. Varför ska
bankerna behandlas annorlunda?
säger Rogers torrt.
”Andra företag får reda ut
sina egna problem. Varför
ska bankerna behandlas
­annorlunda?”
kommer marknaden till slut att säga: Skärp
er, annars blir det ingen mer finansiering.
Han lägger också en hel del skuld på
centralbankerna, särskilt på USA:s Federal
Reserve.
– Alan Greenspan började genom att
hjälpa bankerna, och sedan gjorde Storbri-
Grekland och Island anses visserligen vara
svårast drabbade i Europa, men, säger han,
Irland, Spanien, Portugal, Estland och Lettland ligger inte långt efter.
– Men det är Storbritannien jag oroar mig
▼
I
sland och Grekland skakade världen
tidigare i år när de stod på ruinens
rand, men det verkar ha gått över,
och analytikerna talar om
den ”globala återhämtningen”. Men har de europeiska länderna
kommit ur krisen än?
– Definitivt inte, säger Jim Rogers,
amerikansk veteraninvesterare med
mer än 40 års erfarenhet bakom sig.
– Skulderna hos EU:s medlemsländer är mycket högre än de var för ett år
sedan, och problemet eskalerar. Politikerna
gör bara situationen ännu värre.
Han skyller den nuvarande skuldkrisen
på överkonsumtion.
– Staterna kan helt enkelt inte fortsätta att
låna pengar. Det var överkonsumtion som
jim rogers
Föddes i Baltimore 1942 och var 1970
en av grundarna till den mycket framgångsrika Quantum Fund, en av världens
första hedgefonder. I början av 90-talet
åkte han motorcykel runt jorden, vilket
han skildrar i bästsäljaren Investment
Biker. Han är gästföreläsare i ekonomi
på Columbia Universitys handelshögskola och populär kommentator i medierna. Jim Rogers bor med sin fru och
två barn i Singapore.
Intervju: jim rogers
”Jag tror inte att
euron kommer att
överleva mer än
tio, tjugo år till”
mest för. Storbritannien har enormt stora
skulder, både externa och interna, och har
haft negativ handelsbalans i över 25 år. Den
negativa handelsbalansen blir allt värre på
grund av att både oljan i Nordsjön och Londons finanscentrum håller på att ebba ut. Jag
kan inte se någonting som kan ersätta de två
stora luckorna i handelsbalansen, så situationen kommer att fortsätta försämras.
– Den förra regeringen lämnade efter sig
ett gigantiskt underskott, så de interna skulderna fortsätter att stiga i snabb takt. Jag vet
inte vad som skulle kunna hjälpa dem ur det.
Euroländerna har åtminstone någon som kan
hjälpa dem (även om det är fel). Det har inte
Storbritannien.
Rogers hyllar Irlands stränga åtgärdsprogram.
– De har tagit itu med sin skuldkris
mycket bättre än USA har gjort. Istället för
att införa skatteincitament och påhitt som
ersättning för att skrota gamla bilar har de
infört ett offensivt besparingsprogram. Jag
applåderar det de gör för att skära ner.
Just nu har de europeiska staterna bara
ett alternativ om de vill bli konkurrenskraftiga igen, säger han.
– Sluta spendera och få ordning på den
ekonomiska situationen. De måste spara
nu, och bemöta motreaktionerna från allmänheten. Om de fortsätter att spendera
som de gör nu kommer kreditmarknaderna
att krascha, och då blir situationen mycket
värre om några år. Den enda andra möjligheten de har är att devalvera valutan, men
det kommer att destabilisera euroområdet
fullkomligt.
Det är svårt att säga vilka europeiska länder som kommer att ha tagit sig ur krisen
helskinnade om tio år.
– Traditionellt sett skulle jag säga
Schweiz, men den schweiziska staten drog
på sig stora skulder när de räddade UBS. De
nordiska länderna kanske, men de har utsatta ställningar i Baltikum. Centraleuropa
har stora risker i Östeuropa. Turkiet kan klara
sig okej.
Enligt Jim Rogers är det de svårast drabbade länderna som Estland, Lettland och Island – ”som redan har gått igenom prövningarna” – som det kommer att gå bättre för.
16
intrum magazine 2 / 2010
Investeraren och finansanalytikern Jim Rogers spår en
ännu värre lågkonjunktur i
framtiden om staterna fortsätter att överspendera.
– Faktum är ju att det bara kan bli bättre
för de länderna eftersom det inte kan bli
mycket sämre, säger han.
Ser Rogers – som nyligen investerade i
euro – någon framtid för valutan?
– Ärligt talat tror jag inte att euron kommer att överleva mer än tio, tjugo år till eftersom det är en politisk valuta som har blivit
påverkad av alltför många räddningsåtgärder.
Det är synd, för världen behöver någonting
som euron, som kan ersätta dollarn i den
globala handeln.
Den ekonomiska krisen har även skapat en
intressant svängning i den finansiella makten, säger han.
– 1807 flyttade man till London om man
var smart, 1907 flyttade man till New York,
och 2007 flyttar man till Asien.
Så det är knappast någon överraskning
att den karismatiske investeraren packade
ihop sitt residens på Manhattan 2007 och
flyttade till Singapore med familjen. Hans
äldsta dotter håller som bäst på att lära sig
mandarin.
– Det bästa man kan göra just nu är att
skaffa sig kunskaper om Asien och lära barnen mandarin. Det är det som är framtiden,
avslutar han. ◗
Jim Rogers investeringstips
”Köp lågt och sälj högt. Det är något du
alltid ska tänka på. Köp tillgångar och
handelsvaror eftersom de alltid behåller
sitt värde oavsett om ekonomin blir bättre
eller sämre. Guld ligger högt just nu, så
investera i ’lägre’ varor som silver. Investera
inte i stater som det har gått eller går dåligt
för och blanka inte deras aktier”
Inkasserar sena betalningar
DIREKT
▼
Primagaz, en av Danmarks största gasolleverantörer, har expanderat
över hela Skandinavien de senaste åren med hjälp av Intrum Justitias
kredithanteringstjänster.
Text: Chad Henderson Foto: Martin Olson Illustration:Johnny Dyrander
intrum magazine 2 / 2010
17
Kundcase: snabb skuldhantering
M
edan andra företag har dragit åt svångremmen har
Primagaz fortsatt att växa.
2006 öppnade det Køgebaserade företaget ett kontor
i Sverige, och 2008 ett i Norge, där det även
köpte upp ett cylinderföretag. Intrum Justitas tjänster och råd har spelat en stor roll för
företagets tillväxt.
– Man måste jobba snabbt och fokusera
på osäkra fordringar när de dyker upp, säger
Jens-Anker Godtfredsen, ekonomichef för
Primagaz.
– Vi har inte drabbats så hårt av finanskrisen eftersom vi har fokuserat på gäldenärerna och skickat dem till inkasso tidigare.
Den skuldhanteringspolicyn kombinerat
med det växande intresset för gasol – ett av
de renaste fossila bränslena på marknaden
– har gjort att Primagaz kunnat dubbla antalet anställda på fem år, från ca 40 till 80.
Beroende på vilken värmeteknik man väljer
producerar gasol 20–50 procent mindre koldioxidutsläpp än värmeolja, och har hundratals kommersiella användningsområden.
– Gasolen används i plast- och fordonsindustrin, i takläggningsprojekt och glasugnar,
i restauranger – överallt där man behöver
värme, helt enkelt, säger Godtfredsen. 90
procent av Primagaz kunder är företag, men
man säljer även cylindrar och produkter till
privatpersoner, som campingutrustning och
värmelampor.
Primagaz är en del av det mycket större
energibolaget SHV Gas, som har dotterbolag
”Man måste jobbA
SNABBT OCH FOKU­
SERA PÅ OSÄKRA
FORDRINGAR SÅ
FORT DE DYKER UPP”
i 27 länder och är en av de största detaljisterna
i världen. SHV Gas växer både organiskt
och geografiskt, vilket är en av orsakerna
bakom Primagaz utvidgning till Sverige
och Norge.
– När vi kontaktade Intrum Justitia letade
vi efter en skandinavisk lösning, säger Godtfredsen. Förut hanterades Primagaz skuldindrivning av en advokat, men företaget behövde
snabbare och effektivare tjänster som kunde
täcka flera länder.
Primagaz hittade en sådan lösning hos
Intrum Justitia, som nu levererar kredit­
hanteringstjänster till företaget, inklusive
påminnelse- och inkassotjänster samt skuldbevakning.
– Allting vi behöver finns på webbsidan,
säger Primagaz chefsrevisor Lene Halling
och syftar på Intrum Web, en tjänst som
gör det möjligt för henne att hålla reda på
alla företagets sena betalningar.
– Vi kan se allt som händer där och kommunicera med Intrum om enskilda kunder.
Det fungerar väldigt bra.
Intrum Web gör det även möjligt för Pri-
magaz att skapa skuldhanteringsrapporter
och statistik baserad på vilka tidsramar och
kriterier de vill. Dessutom har Halling och
Godtfredsen regelbundna möten med Nick
Hoffmeyer, nyckelkundsansvarig på Intrum
Justitia, som ger råd och tips om deras kredithanteringsprocesser.
– Det är verkligen perfekt att vi bara har
en kontaktperson som hanterar alla länderna, säger Halling.
Godtfredsen håller med.
– Vi är väldigt nöjda med det. Den största
fördelen är att vi inte behöver tänka på vår
skuldhantering dagligen. Det tar Intrum
hand om. ◗
Så här fungerar samarbetet mellan Primagaz och Intrum Justitia
1. När en betalning
har förfallit
skickar Primagaz
ut ett påminnelsebrev där de kräver
betalning inom 14
dagar.
18
2. Om gäldenären inte betalar
inom 14 dagar skickar Primagaz
ärendet över till Intrum Justitia.
Intrum Justitia skickar sedan ett
påminnelsebrev till gäldenär och
begär betalning inom 10 dagar.
intrum magazine 2 / 2010
3. Om ingen betalning
inkommit inom 21 dagar blir
påminnelseärendet ett inkassoärende. Intrum Justitia
skickar brev till gäldenären
och kontaktar dem per
telefon.
4. Om gäldenären fortfarande inte betalar registrerar Intrum Justitia en
dålig kreditvärdering på
ett kreditvärderingsinstitut, kontaktar gäldenären personligen och
sätter eventuellt igång
en rättslig process.
5. Primagaz bevakar
påminnelse- och
inkassoprocessen via
Intrum Web och kan
tala om för Intrum
Justitia hur de ska gå
vidare med enskilda
gäldenärer.
Lene Halling, chefsrevisor på Primagaz,
och Jens-Anker Godtfredsen, Primagaz
ekonomichef, använder Intrum Justitias
tjänster för att säkerställa snabb betalning från kunderna.
intrum magazine 2 / 2010
19
KREDITHANTERINGSAKADEMIEN
Välkommen till Intrums kredithanteringsakademi där vi och vår
virtuella lärare Mary Jensen ger dig värdefull kredithanteringsinformation som kan hjälpa dig att göra ditt företag mer framgångsrikt – helt
gratis! I kommande nummer av Intrum Magazine kommer vi att
sammanfatta kredithanteringens kärnfrågor. Hela föreläsningsserien
kommer att finnas tillgänglig på Intrums hemsida.
LEKTION 2
1
2
3
4
KREDITBEDÖM­
NING
FAKTURERING
INKASSO
SAMORDNING
FÖRBÄTTRAR
KASSAFLÖDET
Optimera faktureringSSYSTEMET
Illustration Tobias Flygar
Visste du att fakturan är det absolut mest lästa dokumentet i en affärsrelation? Eller att omkring tre procent
av alla fakturor som behandlas manuellt innehåller fel?
Vikten av att ha ett välfungerande faktureringssystem
kan inte nog understrykas.
Ett bra faktureringssystem låter dig som fakturans
avsändare enkelt välja hur fakturan ska skickas ut, utan
att du behöver göra större programmeringsingrepp i
faktureringssystemet. Det finns idag fyra huvudsätt att
skicka ut fakturor:
◗ Traditionell pappersfaktura
◗ E-faktura - elektronisk faktura som riktar sig mot
privatpersoner
◗ EDI-faktura - elektroniskt hanterad faktura mot företag
◗ E-post-faktura – faktura som en pdf som bifogas till
ett e-postmeddelande
Fler och fler företag ställer idag krav på vissa faktureringssätt vid förhandlingar med nya leverantörer. Ett företag som inte klarar att skicka EDI-fakturor kan i värsta fall
riskera att förlora nya uppdrag. Att gå över till elektroniska
fakturor kan dessutom spara mycket tid och pengar för
företaget. Att bara behöva lägga en fjärdedel så lång tid på
faktureringen är fullt realistiskt för större företag som går
över från manuell till elektronisk fakturahantering.
20
Distributionen är alltså en viktig del i faktureringen.
Fakturans utformning är en annan– och inte mindre viktig
del. Här är tydlighet den främsta aspekten att ta hänsyn
till. Det ska vara enkelt för mottagaren att se vem som är
avsändare, vilket belopp som ska betalas, förfallodatum,
OCR-kod och fakturanummer. Inom EU finns till och med
direktiv med ett antal poster som måste finnas med på
fakturan för att den ens ska vara giltig. Men när man pratar utformning är det också viktigt att tänka i nästa led:
om ett företag måste skicka ut en påminnelse ska den
helst ha liknande grafisk utformning som första fakturan
så att mottagaren direkt förstår att de hänger ihop.
En kommande trend är att se fakturan som ett sätt
att nå ut med budskap till sina leverantörer eller kunder.
Konceptet kallas Transpromo och innebär konkret att
man använder fakturan inte enbart till att kräva betalning utan även till exempelvis marknadsföringsbudskap.
Fakturan är således på väg att bli en ännu viktigare del i
affärsrelationen.
Lär dig mer på nätet
På Intrums kredithanteringsakademi på nätet
(IOCMA) kan du lära dig mer om kreditbedömning,
se vår expertintervju och testa dina kunskaper i
kredithantering i vårt quiz.
www.intrum.com
Förbättra ditt kassaflöde
Ta reda på hur kredithanteringstjänster kan gynna ditt kassaflöde
och förbättra dina kundrelationer. Gå in på www.intrum.com.
intrum magazine 2 / 2010
i korthet:
nyheter från kredithanteringsvärlden
En turnering av stjärnorna
– för stjärnorna
If Stockholm Open är en av världens mest anrika tennistävlingar.
Den har varit ett återkommande arrangemang för världseliten i över 40
år. Och de senaste åren har Intrum
Justitia varit en viktig sponsor.
Årets tävling bjöd på ett urstarkt
starfält med hemmafavoriten Robin
Söderling och Wimbledonfinalisten
Tomas Berdych som främsta utmanare till Roger Federer – världens
kanske bäste spelare genom tiderna
– om titeln.
I ledningen för tävlingsarrangemanget står numera två före detta
namn i tenniseliten: Jonas Björkman
och Thomas Johansson. Kanske var
det en faktor till att så många stjärnor slöt upp bakom årets tävling.
– Efter 15 år på touren har jag
numren till alla stora namn i min telefonbok. Vi jobbade väldigt hårt för
att få hit de bästa.
Duon Björkman-Johanssons erfarenhet bidrog också till att förnya
hela arrangemanget, både för publik
och sponsorer.
– Först och främst ville vi sätta
tennisupplevelsen i centrum. Vi målade om banorna till blått, som är en
mer behaglig kulör för åskådarna. Vi
försökte också lyfta fram den anrika
miljön i Kungliga Tennishallen, säger
Thomas Johansson.
– Men vi fokuserade också på
barnen och ungdomarna. Det behövs en återväxt inom tennisen,
och med en nybyggd ”kids park”
Foto Henry Lundholm
Den anrika tennistävlingen
If Stockholm Open lockade
många stjärnor i år – inte
minst Roger Federer. En av
huvudsponsorerna var Intrum
Justitia. "Vi ville ge tävlingen
ett ordentligt lyft, både för
publiken och för sponsorerna", säger före detta tennisproffset Thomas Johansson,
numera tournament director
för tävlingen.
”Efter femton års turnerande
har jag alla de stora namnen
i min adressbok. Vi har
jobbat hårt på att få hit de
stora namnen”, säger Thomas
Johansson, tävlingsledare för
If Stockholm Open.
ville vi skapa ett arrangemang för
hela familjen.
Vad har samarbetet med Intrum Justitia inneburit?
– Utan engagemanget från
­ ponsorerna hade vi haft svårt
s
att klara uppgiften. Vi har haft
förmånen att lära känna In-
trum Justitias ledning väl, och
de har visat ett stort intresse
av att delta i planeringsarbetet.
Text Christofer Fager
intrum magazine 2 / 2010
21
i korthet:
EPI 2010
Europas
tunga
återhämtning
Självförtroendet i näringslivet
är fortfarande skakigt, med
viss skillnad mellan olika
sektorer.
Beställ ­
boken
"EPI 2010
Industry"
GRATIS NU!
En stor undersökning
av mer än 6 000 stora
och små verksamheter
runt om i Europa visar på
en brist på självförtroende
bland företagen, och understryker ytterligare hur bräcklig
den ekonomiska återhämtningen
är. Undersökningen – som genomfördes under det första kvartalet 2010
av Intrum Justitia, Europas ledande
leverantör av kredithanteringstjänster,
visade att företagen inte får mycket
hjälp av sina banker och måste arbeta
hårdare än någonsin för att införa effektiva kredithanteringsprocesser och
på så vis undvika likviditetsproblem.
Men undersökningen har även några
goda nyheter. Något som Europas företag uppenbarligen har lärt sig av lågkonjunkturen är hur viktigt det är att
finjustera sitt kredithanteringssystem.
Flera av de som svarade på enkäten
rapporterade att deras företag jobbar
mer och mer med kreditvärdering i
försäljningsverksamheten. Varje år
gör Intrum Justitia en undersökning
av tusentals företag i 25 europeiska
länder med olika betalningsrisker för
att få bättre förståelse för följderna,
både på ett nationellt och europeiskt
plan, av sena betalningar från konsumenter och företag.
Den senaste vitboken från EPI 2010
jämför de olika sektorerna i Europa, där
man kan se stora skillnader. Precis som
2008 och 2009 är det tjänstesektorn
som har den högsta avskrivningsprocenten jämfört med andra branscher.
För mer information, beställ en rapport
nu. Skicka ett e-postmeddelande till
[email protected].
22
intrum magazine 2 / 2010
Utan stöd från bankerna känner Europas företag fortfarande tyngden från lågkonjunkturen.
Sammanfattning av EPI-resultaten för 2010
Tillväxtnivåerna runt om i Europa är
visserligen dämpade, och den inhemska
efterfrågan svag, men om man tittar
noga finns det tecken på återhämtning,
även om den är ojämn. Slutsatsen av
det senaste Intrum Justitia European
Payment Index (EPI) över företagens
uppfattning om betalningsrisker, är att
situationen för sena betalningar generellt
sett har stabiliserats sedan 2009, men
företagens självförtroende är fortfarande
väldigt osäkert. I de länder som drabbats
hårdast av den ekonomiska nedgången
som började under 2008 finns de få
tecken på förbättring när det gäller att
få betalt i tid för tjänster och varor. Inte
helt överraskande är pessimismen i näringslivet också störst i de länder som
drabbats värst.
Några goda nyheter: Intrum Justitia EPI
2010 visar att den genomsnittliga tiden
det tar att få betalt runt om i Europa efter
avtalat datum har minskat med en (1) dag
till 18 dagar, jämfört med 19 dagar 2009.
Denna goda nyhet motverkas något av det
faktum att undersökningen för 2010 visade
att den genomsnittliga avskrivningsprocenten ökade till 2,6 % från 1,9 % 2007, 2 %
2008 och 2,4 % 2009. En annan oroande
faktor är den fortsatt långa tid det tar för
företagen att reagera på att räkningarna
inte betalas. Trots den uppenbara nackdelen med att inte försöka få snabb betalning
väntar 65 % av företagen fortfarande i genomsnitt 85 dagar innan de skickar kraven
vidare till ett kredithanteringsföretag, enligt
den senaste EPI-undersökningen från Intrum Justitia.
Fordringsköp i fokus på seminarium
Onsdagen den 30:e juni organiserade Beneluxregionen ett seminarium
om Purchase Debt, fordringsköp. Fler
än 80 nyckelkunder och prospekt
kom till seminariet. Den belgiska och
den nederländska marknaden för
PD befinner sig visserligen på olika
mognadsnivå, men det främsta målet var att öka kunskapen om Intrum
Justitia som en viktig leverantör av
PD-lösningar.
Antalet medverkande var en stor
framgång, särskilt som intresset
från det bredare näringslivet ökade
jämfört med för några år sedan. Där
fanns inte bara många representanter från sektorer på uppgång som telekom och gas-, vatten- och elbolag,
utan även representanter från kommuner, den offentliga sektorn och
socialvården var på plats, sektorer
där försäljning av fordringar är ett
helt nytt koncept.
Frågor som hur man optimerar
kassaflöde och arbetskapital, minskar
kostnader och arbetsbörda, samt hur
man bevarar sina kunder ligger högt på
dagordningen för många organisationer i dessa ekonomiskt svåra tider.
Seminariet följdes av en erfarenhetsmiddag. Varje erfarenhetsbord
var utrustat med en ledare som skulle
styra diskussionen på ett informellt
sätt och besvara ytterligare frågor
om PD. För varje rätt bytte ledarna
bord och maximerade på så vis er-
w Den globala ekonomin är
Att optimera kassaflöde och arbetskapital stod högt på seminariets
dagordning.
farenhetsutbytet och fångade upp all
möjlig marknadsinformation om PD.
Ledarna var tidigare PD-kunder eller
-specialister. Det var mycket uppskattat av både kunder och prospekt att få
dela alla praktiska och användbara erfarenheter. Dessutom bjöd upplägget
på många möjligheter att nätverka.
Den samlade slutsatsen som alla
kunder, prospekt och IJ-representanter tog med sig från seminariet var att
det inte är en mirakellösning att sälja
sina fordringar, men att det innebär
stora möjligheter för att optimera
kassaflödet och arbetskostnaderna,
och för att bevara sina kunder. För
att genomföra en bra affär behöver
både köpare och säljare förbereda sig
noggrant, men när köpet väl är slutfört kommer det med all säkerhet att
leda företaget till starka, förenklade
arbetsprocesser och bättre ekonomihantering. Till en början är PD inte en
lagervara vilken som helst, men det
blir snart vardagsmat.
Deadline för röst om sena betalningar
Europeiska företag kan inte vänta
längre på en EU-lagstiftning om
sena betalningar, säger medlemmar
i parlamentets kommitté för den interna marknaden. Omröstningen
över den föreslagna lagstiftningen
har blivit senarelagd tre gånger
i förhoppningen att parlamentet
skulle komma till en uppgörelse
med ministerrådet i förväg.
Företagen har också lobbat för
en omröstning om lagstiftningen,
som de säger är avgörande i finanskrisens efterdyningar. Barbar
Weiler, den tyska parlamentsledamot som ansvarar för lagstiftningen, har därför gett medlemsstaterna deadline till oktober för
IMF varnar för
att euroskulden
hotar världens
återhämtning
att rösta om förslaget, oavsett om
man kommit överens med rådet
eller ej.
Förslaget säger att alla stater
inom EU ska betala fakturor till leverantörer inom 30 dagar, annars
får de böta. Även om företag ska få
sätta sina egna betalningsfrister till
varandra, ger förslaget företagen
rätt att ta ut inkassoavgifter för sena
betalningar.
Enligt Intrum Justitias European
Payment Index varierar betalningstiden för fakturor väldigt inom EU. I
Finland till exempel tar betalningen
av fakturor mellan företag i genomsnitt 27 dagar, medan det tar 105
dagar i Grekland.
Program för Intrum
Justitias seminarium om
fordringsköp:
Kan försäljning av fordringar
vara en lösning för ditt företag?
Rudy Aernoudt, belgisk ekonom
och professor på flera universitet
Hur försäljning av fordringar
påverkar momsen
Peter Ackerman & Vincent Dielwart, skatterådgivare på KPMG
Fordringsköp i praktiken: villkor och framgångsfaktorer
Gijsbert Wassink , Group Director
Financial Services Intrum Justitia
Företagscase Vodafone: Hur
kan försäljning av fordringar
påverka er likviditet?
François Zwarts, Manager Credit
Vodafone
Europeiska
småföretag får pris
European Enterprise Award
2010 gick till ett projekt i Auvergne i Frankrike som kallas ”Bosatta
entreprenörer”, för att de lyckats
skapa småföretag under kristider.
Projektet har hjälpt entreprenörer
starta 200 företag som i sin tur har
genererat 600 jobb inom turism,
handel och tjänster. Fem andra
initiativ från Österrike, Tyskland,
Polen, Slovenien och Sverige har
också fått pris. European Enterprise Awards lanserades för fyra år
sedan för att ge uppmärksamhet
till och belöna initiativ som stöder entreprenörskap på regional
nivå.
på väg uppåt, men Europas
skuldkris hotar det finansiella
systemet, varnade den internationella valutafonden (IMF) i
juli. I World Economic Outlook
som kommer ut varje kvartal
höjde IMF sin globala tillväxtprognos för 2010 till 4,5 %
från 4,1 % i april, men lämnade
prognosen för euroländerna
oförändrad på 1 %. IMF säger
att Europas ledare måste
agera snabbt för att lösa skuldproblemen och återskapa
förtroendet för bankerna.
(Källa: www.thisismoney.co.uk)
Skulder ­skapar
social oro i
­Grekland
w Greklands lågkonjunktur
föll mer än väntat under det
andra kvartalet 2010 på grund
av landets finanskris och
statens åtstramningsåtgärder
för att få ner de offentliga
skulderna. Både konsumenter
och företag drabbas av den
offentliga sektorns betalningsstopp, en momshöjning, nya
lagar som gör det enklare för
företag att avskeda arbetare
samt högre pensionsålder. De
unga drabbas svårast med
arbetslöshetssiffror för 15- till
24-åringar på 32,5 %, enligt
den internationella arbetsorganisationen (ILO).
(Källa: The Guardian, 12 Augusti)
Britterna länsar
besparingar
w Nästan en tredjedel av Storbritanniens vuxna befolkning
har länsat sina besparingar
under de senaste åren för att
täcka inkomstbortfall, enligt ny
forskning av investeringsbolaget Schroders. Totalt har 60
miljarder pund plockats ut.
intrum magazine 2 / 2010
23
intervju: Thomas johansson
Tennisstjärnan om det nya livet som företagare:
”Jag är för snål för
att bli skuldsatt”
Han var en världens främsta tennisspelare under 15 år. Nu har
Thomas Johansson lämnat centrecourten, men inte tennishallen.
Hans nya uppdrag är att göra affärer av sin idrott.
– Vi tennisspelare är individualister. Därför passar vi nog också
som företagare, säger han.
Text Christofer fager foto Henry Lundholm
P
eking, augusti 2008. OS-stadions
tennishall kokar under herrarnas
semifinal i dubbel. Matchen vill aldrig
sluta. Timme efter timme krigar den
svenska duon Johansson/Aspelin
mot franska paret Llodra/Clement.
Till slut avgår svenskarna med
segern, efter en rysare som avgjordes först efter
nästan fem timmar.
OS-silvret i Peking var ett av de största ögonblicken i hans karriär – med segern i Grand Slam
tävlingen i Australien 2002 som den absoluta
höjdpunkten – men också ett av de sista. En envis
fotskada gjorde att han några månader senare lade
racketen på hyllan för gott.
En 15 år lång resa på touren tog slut. Men en
annan resa tog sin början. Som så många andra
tennisspelare sökte sig Johansson till näringslivet.
Tillsammans med en kollega från touren, Jonas
Björkman, har han tagit över ledningen för Sveriges
två främsta tennistävlingar: Skistar Swedish Open
och If Stockholm Open.
– Den första tiden har varit fantastiskt rolig. Det
är något jag och Jonas har pratat om i alla år, att
få förmånen att själva arrangera en tennistävling,
säger Thomas när vi får en intervju med honom i en
paus inför förberedelserna av If Stockholm Open.
Samtidigt har du inte gjort annat än att spelat
tennis. Helt enkelt kan det väl inte vara att kliva
in i näringslivet?
24
intrum magazine 2 / 2010
Thomas Johansson satsar på det nya livet som
företagare, men tennisen kommer fortfarande
att vara i fokus.
– Det är en inlärningsprocess men vi har ett
starkt team bakom oss med Thomas Wallén och
Christer Hult i spetsen som har stor erfarenhet
av att driva stora evenemang. Under min aktiva
karriär hade jag 4-5 personer som rådgivare. De
personerna har jag fortfarande kontakt med i mitt
nya liv. Dessutom har jag och Jonas suttit i många
möten med stora företag, inte minst Intrum Justitia.
De diskussionerna har vi också lärt oss mycket av.
– Egentligen är idrotten och näringslivet ganska lika varandra. Vi idrottsmän måste också vara
oerhört noggranna i vår planering. Inför en match
har jag alltid en plan A och en plan B. Ibland går det
väldigt bra, men andra gånger mindre bra. Då får
man sätta sig ner och fundera på vad som gick fel,
och försöka rätta till felen till nästa match eller möte.
Så fungerar det också i livet som företagare.
Stefan Edberg blev framgångsrik investerare.
Ni går in som företagsledare. Är det så att
gamla tennisspelare passar extra bra inom
näringslivet?
– Jag tror det. Tennisen är en individuell sport.
Man är väldigt ensam och utvecklar en rak och ärlig
relation med sin tränare. Gör jag något dåligt får jag
alltid veta det. Är jag missnöjd, säger jag det direkt.
Sådana egenskaper passar nog bra.
Var inom näringslivet finns din plats på sikt?
– Inom tennisen. Men jag är också intresserad
av finansbranschen. Jag följer Dagens Industri
varenda dag och försöker hålla mig uppdaterad.
Investeringar vore intressant för min del. Jag har
många goda vänner som sysslar med sådant och
har redan fått erbjudanden.
Som elitidrottare tjänar man mycket pengar.
Men det verkar också vara lätt att slarva bort
stora summor efteråt …
– Jo, det har jag sett prov på ett antal gånger.
Många idrottare gillar av någon anledning att gå på
kasino och gambla med sina pengar. Och en del har
spelat bort hela sin förmögenhet.
Kan du själva hamna i en sådan skuldfälla?
– Jag tycker det är kul att sitta med ett par rosa
lappar när Linköping hockey spelar, men inte mer.
Jag är för snål för att bli skuldsatt. ◗
intrum magazine 2 / 2010
25
Kundcase: NOKAS
Bevakar ditt
kassaflöde
Det tredje största säkerhetsbolaget i Norden,
NOKAS AS, vaktar inte bara andra människors
pengar och hanterar cirkulationen av ­kontanter
i Norge. Deras egna kundfordringar och
­kassaflöde bevakas noggrant för att hålla nere
inkassotiderna så mycket som möjligt. I 15 år
har Intrum Justitia varit samarbetspartner för
deras bevakningsbehov.
Text: Kjetil Aambø Foto: Kjetil Aambø
– NOKAS har hög omsättning, men i en
bransch med små marginaler. Så varje dag
vi kan minska inkassoperioden med är viktig. Varenda dag har stora konsekvenser för
vårt nettoresultat, säger Niels Erik Feilberg,
ekonomichef på NOKAS AS. Bolaget har
ca 90 000 kunder och skickar ut mer än
154 000 fakturor om året.
Företagets fokus på kredithantering har
till exempel inneburit att NOKAS har kunnat minska inkassotidernaunder de senaste
två åren, trots finanskrisen. Samtidigt har
koncernen haft väldigt få obetalade fakturor
som kan skrivas av som förluster.
– Det är inte minst på grund av det nära
samarbetet med Intrum Justitia och fokuset
på att förbättra system och processer. Intrum
Justitia gör ett bra och effektivt jobb för oss
och levererar den bästa tjänsten i relation till
pris och service, säger Feilberg.
I ca 15 år har NOKAS, som förut hette Vakt
Service, arbetat tillsammans med Intrum
Justitia när det gäller betalningspåminnelser, inkassoärenden och krav i samband med
26
intrum magazine 2 / 2010
konkurser. NOKAS använder även Intrum
Justitia för sina företag i Sverige och Danmark.
– Vi är mycket nöjda med det arbete Intrum Justitia gör för oss. Samarbetet spelar
en central roll i vår satsning på att inkassera
utestående fordringar så fort som möjligt,
säger Feilberg,
Han ser Intrum Justitia som NOKAS inkassoavdelning och påpekar att Intrum Justitia har en stor organisation, god kompetens
och etablerade system, vilket inte är möjligt
för NOKAS. Intrum Justitia har även ett starkt
och respekterat namn på marknaden.
Eli Marte Golvigen som är ansvarig på
NOKAS för den dagliga kontakten med
Intrum Justitia beskriver kredithanteringspartnern så här:
– Intrum erbjuder hög handlingskraft, bra
supportverktyg och användarvänliga webblösningar, en bra överblick och bra service.
Nyligen förlängde NOKAS sitt avtal med
Intrum Justitia.
– Men det skedde inte automatiskt, understryker Feilberg.
NOKAS benchmarkar regelbundet sina
underleverantörer i olika områden. Det omfattar även Intrum Justitia.
–Men vi har inte hittat någon anledning
att byta partner så länge vi känner att samarbetet fungerar bra under konkurrensförutsättningar. Med andra ord har Intrum Justitia
genererat, och kommer att fortsätta generera
resultat åt oss.
Han är också mycket nöjd över att de kan
använda Intrum Justitia för information om
lagar och regler utomlands, liksom för inkasso utomlands.
– Det är till stor hjälp för oss. Intrum Jus-
”Samarbetet med Intrum Justitia är viktigt för
oss för att få in utestående skulder så snabbt
som möjligt”, säger ekonomichef Niels Erik
Feilberg på NOKAS.
titia har värdefull kunskap om lokala förhållanden. Vi vet att vi kan få råd, tips och stöd
när vi behöver det.
NOKAS växer snabbt. Det onoterade företaget startade 1987 med tre män, en hund och ett
kontrakt. Förra året sålde de för 1,3 miljarder
norska kronor. NOKAS mål är att överstiga 3
miljarder år 2013. Under de 23 åren som gått
sedan deras blygsamma start har bolaget inte
bara haft en stark organisk tillväxt, utan har
även deltagit i knappt 50 uppköp.
Huvudkontoret ligger i Tønsberg på Oslofjordens västsida, ca en mil söder om Oslo.
Förutom lokala kontor över hela Norge har
bolaget även kontor i Stockholm, Göteborg
och Köpenhamn.
Förutom säkerhets- och vakttjänster har
NOKAS även avtal för räknesystem och kontanthantering för banker i Norge och Sverige
och hanterar över 110 miljarder norska kronor om året.
– Våra försäljningsmål gör det klart att vi
kommer att växa i Norge, Sverige och Danmark i framtiden – och även i andra länder.
Men vi kommer att fortsätta att ha fokus på
att inkassera utestående fordringar så fort
som möjligt under tiden, säger Feilberg. ◗
Fakta om NOKAS
NOKAS AS har 48 kontor i Norge, Sverige och Danmark. Företaget har ca 2
500 anställda och en försäljning på 1,3
miljarder norska kronor.
Företaget är uppdelat i två avdelningar
– Security och Cash Handling. Säkerhetsavdelningen erbjuder integrerade
vakt- och säkerhetslösningar. Kontantavdelningen erbjuder tjänster för penningtransporter, kontanthantering och
uttagsautomattjänster till banker och
finanskunder.
intrum magazine 2 / 2010
27
16–24 oktober 2010
www.intrum.se