Intrum Kredithanteringsmagasinet från Intrum Justitia nr 3 | 2009 magazine Slimma smart Öka vinsten och kundlojaliteten genom outsourcing mittens rike Så får du betalt i Kina guide Sälj till rätt kunder och optimera kredithanteringen Global aktivist Bill Clinton ser större problem än finanskrisen intrum magazine 3 / 2009 1 HÅLL REDA PÅ DSO (DAYS SALES OUTSTANDING) Finns det då ett enkelt recept på hur man lyckas internationellt utan risker? Nej, det gör det inte. Det finns däremot flera olika verktyg, och rätt blandning och konsekvent användning av dessa kan göra det lättare att lyckas och att hålla sig kvar. Michael Donahue Groep International Sales en Partner Manager, Intrum Justitia Även i dessa tider med global ekonomisk kris och lågkonjunktur ger den internationella näringslivsarenan företag tillväxtmöjligheter. Marknaden har definitivt förändrats och den spekulativa euforin har ersatts av en nyktrare realism. Ett viktigt verktyg är att få ner den genomsnittliga kredittiden (Days Sales Outstanding, DSO). Till skillnad från omsättning och marginal blir det verkliga värdet av DSO alldeles för ofta underskattat trots den påverkan värdet kan ha på verksamheten. Det handlar inte bara om extra belastning på personal och/eller administrationsavdelningar för att följa upp en obetalad faktura. Viktigare är att det innebär att de innestående fakturorna inte betalas i tid och att ditt företag kan bli tvunget att hitta alternativa källor till kontanta medel. Ovanpå den brist på likvida medel som präglar marknaden just nu kan en brist på kapital skapa en allvarlig situation som kan påverka både företagets slutresultat och konkurrenskraft. Hemligheten bakom en lyckad internationell kredithantering är att följa upp förfallna fakturor så snart som möjligt för att säkerställa betalning för levererade varor och tjänster. Intrum Justitia kan täcka alla behov av internationella kredithanteringstjänster och minimera kreditrisker vid internationella transaktioner. Tack vare vår närvaro i hela Europa och vårt globala nät av samarbetspartners kan Intrum Justitias internationella servicelinje hjälpa dig att skapa en lyckad kredithanteringsstrategi för företagets verksamhet i hela världen. Exempelräkning Innan du utvidgar verksamheten utomlands bör du undersöka hur man ”Ingenting kan räknas som sålt förrän du har fått betalt. I värsta fall ger du bort en vara eller tjänst gratis: Betalningen är det som avslutar försäljningscykeln.” Fokus ligger än en gång på företagens kärnkompetens och klassiska verktyg för att minimera risker och förluster. Företagen koncentrerar sig helt enkelt på att göra det de kan bäst för att vara konkurrenskraftiga i dessa ekonomiskt krävande tider. betalningar, använd den och upprätta en handlingsplan för förfallna skulder. gör affärer i det land du är intresserad av. Vilka typer av kontrakt använder de? Vilka betalningsvillkor används och hur sent brukar en faktura betalas? Det är viktigt att man diskuterar och kommer överens om betalningsvillkoren innan man godkänner en order. Diskutera räntan för sena Företaget E har en årlig exportbaserad omsättning på omkring 25 miljoner euro och genererar dagligen en omsättning på omkring 70 000 euro. 20 dagars försenad betalning innebär 1,4 miljoner euro i utestående fordringar. Genom att minska betalningsförseningarna med bara fem dagar förbättras företagets likviditet med 350 000 euro. Detta är dina pengar, pengar som kan återinvesteras för att öka försäljningen eller klara andra ekonomiska förpliktelser. Att hålla nere den genomsnittliga kredittiden gör ditt företag konkurrenskraftigt. Välkommen till Intrum Magazine Ledare: Välj dina kunder med omsorg Det finns tecken på att världens största ekonomiska kris på årtionden har nått botten, men än går det inte att luta sig tillbaka. För trots alla nya återhämtningstecken vacklar Europa fortfarande i sviterna av finanskrisen. De stora bankerna håller visserligen på att återhämta sig, tack vare stora statliga lån och att aktiemarknaden är på väg upp igen, men den bistra sanningen är att företag fortfarande har svårt att få kredit, att arbetslösheten växer och att de statliga finanserna har nått bristningsgränsen. Intrum Justitias senaste europeiska undersökning av företags, offentliga institutioners och konsumenters betalningsvanor, European Payment Index 2009, visar att det är lika svårt att få betalt i tid i hela Europa. Undersökningen (läs mer på sidan 20) visar att det säkraste sättet att få betalt i tid är att identifiera rätt kunder att sälja till. Undersökningen visar också att företagen väntar längre än någonsin på sina pengar. 65 procent av dem väntar dessutom i 85 dagar i snitt innan de anlitar professionell hjälp för att få betalt. Något som påverkar deras resultat negativt och minskar möjligheterna att komma stärkta ur lågkonjunkturen. European Payment Index 2009 ger påtagliga bevis för att effektiva kredithanteringstjänster (CMS) innebär mer än bara effektiv hantering av kundkrediter för att skapa vinst. Det handlar också om att bygga kundlojalitet. Varför slösa tid och pengar på att sälja till kunder som inte ens borde finnas med på prospektlistan? Som USA:s före detta president Bill Clinton säger i vår artikel (på sidan 16) om vilken riktning han tycker att vi borde välja: ”Dagens finanskris kommer att ordna sig – till slut!” Och visst krävs det verkligen den typ av initiativ som Danmarks lågprisoperatör M1 visar exempel på för att skapa ett starkare och mer hållbart företagsklimat i Europa (sidan 14). Som de snabba och smarta spelare de är har de insett fördelarna med att outsourca viktiga delar av sin kredithantering och koncentrera sig på det de gör bäst – leverera fullgoda tjänster till sina kunder till lägsta pris. Finns det någon som kan hävda att de har fel? Lars Wollung, koncernchef och vd för intrum justitia I detta nummer: SIDAN 8: mittens rike Kina är en spännande marknad på många sätt, men det är också en plats där modern kredithantering fortfarande är i sin linda. slimmad affärsmodell 14 Danmarks lågprisoperatör M1 outsourcar delar av sin kredithantering som en del av sin slimmade organisation. närbild clinton 16 Från president till global aktivist. Bill Clinton vill bekämpa globala orättvisor som fattigdom, HIV och klimatförändringar. optimera kredithanteringen 20 Om alla betalat sina räkningar i tid hade Europa varit minst 25 miljarder euro rikare, visar Intrum Justitias nya undersökning EPI 2009. Tänk globalt, agera lokalt 04 öka kompetensen med fler kvinnor i styrelsen 05 i korthet: intrum sponsrar pris för socialt ansvar 24 Vad kan vi hjälpa dig med? Vi har flera viktiga rapporter, vitböcker och företagsfall som kan ge en inblick i betalningsbeteende, trender och risker. Vi kan också hjälpa dig i förvärvsskedet. Vill du veta mer? Skicka ett e-postmeddelande till [email protected] så skickar vi den information och/eller de rapporter du behöver. Better business for all. Intrum Magazine nr 3 september 2009 Utgivare Intrum Justita AB, ISSN 1652-5620 Chefredaktör och ansvarig utgivare i Sverige Fanny Wallér Redaktör Madeleine Bosch Redaktion och produktion Anne Smitt och Björn Enström, Tidningskompaniet Tryck Trydells, Laholm Omslagsfoto Corbis/Scanpix. Nästa nummer av Intrum Magazine kommer ut i november 2009. © Intrum Justita AB 2009. Med ensamrätt. Citera oss gärna, men ange källan. Redaktionen tar inget ansvar för material som inte har beställts. Prenumerationer [email protected] Adressändring Aktieägare i Intrum Justitia kontaktar sitt kontoförande institut. Övriga kontaktar redaktionen: Redaktionen för Intrum Magazine, SE-105 24 Stockholm, [email protected] Telefon +46 8 546 10 200 Fax +46 8 546 10 211 Åsikter som uttrycks i Intrum Magazine delas inte nödvändigtvis av redaktionen, Intrum Justitia eller något av dess dotterbolag. All information i tidskriften publiceras efter vederbörlig kontroll av källor och referenser. Varken Intrum Justitia eller ansvarig utgivare har oberoende bekräftat nyheter eller fakta från eller om någon person eller juridisk person. All information presenteras i befintligt skick utan några som helst garantier. Beslut om finansiell placering bör göras i samråd med professionell rådgivare. Intrum Justitia kan inte ta något ansvar för förluster som beror på att publicerat material har använts som grund för beslut. intrum magazine 3 / 2009 3 intro: Bättre intro med Intrum Justitia tänk globalt, agera lokalt Vi måste arbeta tillsammans för att bekämpa klimatförändringarna, säger den kenyanska professorn Wangari Maathai. Avskogning, kvinnors rättigheter och markbevarande står högst upp på hennes lista. Enligt Nobelpriskommittén tänker den kenyanska professorn i biologi, Wangari Maathai, globalt och agerar lokalt. Den inställningen, tillsammans med andra insatser för att förbättra vår planet, gjorde att hon 2004 blev den första afrikanska kvinnan som fått Nobels fredspris. I våras besökte hon Sverige för att tala om hur vi kan skapa en värld med mindre koldioxid utsläpp. – Vi måste förändra vår livsstil om vi ska rädda vår planet från den katastrof vi själva har skapat, sade Wangari Maathai under sitt besök i Stockholms stadshus, men poängterade att det inte är försent än, och att vi alla kan hjälpa till genom att lära oss att reducera, återvinna och respektera (reduce, recycle, respect). På frågan om vad hon gör för att hjälpa till i sitt eget närområde nämnde Wangari Maathai trädplantering och omtanke om vattnet. – När jag till exempel borstar tänderna låter jag inte vattnet rinna, och så gräver jag förstås hål och planterar träd. Wangari Maathai föddes på landsbygden norr om Nairobi i Kenya 1940. Till skillnad från de flesta afrikanska kvinnor från landsbygden fick hon en högre utbildning. Senare blev hon den första kenyanska kvinnan som tog doktorsexamen och den första kvinnliga professorn på universitetet i Nairobi. Som biolog såg och förstod hon de problem som avskogning och jorderosion skapar på landsbygden. Problem som drabbar kvinnor särskilt hårt, eftersom de utför det mesta av det tunga jordbruksarbetet. De tvingades till exempel gå allt längre för att hitta ved till matlagningen. Den 5 juni 1977 planterade därför Wangari Maathai nio träd i sin trädgård och startade på så vis Green Belt Movement, som arbetar för att återskapa Afrikas skogar och minska den fattigdom som orsakas av avskogningen. Sedan dess har Wangari Maathai fått otaliga internationella priser, arbetat i flera FN-uppdrag och suttit i det kenyanska parlamentet. Hennes arbete har varit fokuserat på att minska fattigdomen, förbättra kvinnors rättigheter och att lyfta miljöfrågorna, särskilt avskogning. I dag har det planterats mer än 40 miljoner träd i hela Afrika. Men det krävs hårdare tag för att motverka avskogningen. Det är ett större problem än hela transportindustrin, menar Wangari Maathai och påpekar att 25 procent av växthusgaserna kommer från avskogning och markförstöring. Hon uppmanar alla länder att samarbeta för att rädda planeten. Att skydda den globala miljön är även ett sätt att skapa fred, konstaterar fredsprisvinnaren. – Det finns mycket vi kan göra, men inte som ett ensamt land. Vi måste arbeta tillsammans. Det är därför klimatmötet i Köpenhamn i år är så viktigt, säger Wangai Maathai. text Karin Nilsson Vem är Wangari Maathai? Wangari Maathai föddes i Kenya 1940. Hon är den första kvinnan i Central- och Östafrika som tagit doktorsexamen och blivit professor på universitetet i Nairobi. 1977 startade hon Green Belt Movement för att förhindra avskogning och fattigdom. Hennes kamp för demokrati, kvinnors rättigheter och miljön har gett henne många priser, som Nobels fredspris 2004, men även satt henne i fängelse. Fram till i dag har hon planterat 40 miljoner träd. Ett planterade hon i Nairobi, Kenya i november 2008 för att fira att Barack Obama (vars far föddes i Kenya) blivit vald till USA:s president. Trädet planterades bredvid det träd som Barack Obama själv planterat när han var på besök året innan. Ordet på allas läppar Överallt talas det om quantitative easing – kvantitativa lättnader, och vissa beskriver det som ett modernt sätt att trycka sedlar. Kvantitativa lättnader är till för att öka penningtillgången och få pengarna att gå runt i en ekonomi när den vanliga metoden att 4 intrum magazine 3 / 2009 sänka räntan inte fungerar, särskilt när det inte längre går att sänka räntan mer eftersom den redan är låg. Därför går centralbankerna in och köper värdepapper med säkerhet i statsskulder och hypotek från bankerna i utbyte mot pengar. Foto: scanpix F&S Carina Lundberg markow Carina Lundberg Markow har blivit utnämnd till ”Sveriges bråkigaste kvinna” av tidningen Passion for Business. Som chef för ansvarsfullt ägande på Folksam har hon fått många att höja på ögonbrynen – och le – när hon till exempel skickade ett öppet brev till ordförandena i mansdominerade bolagsstyrelser och ironiskt frågade dem varför de bara kvoterar in män. F: Varför är det viktigt att ha jämn könsfördelning i bolagsstyrelser? S: Det är viktigt av två anledningar. För det första handlar det om styrelsens kompetens. Antalet kvinnor i styrelserummet visar om styrelseledamöterna har valts in utifrån kompetens eller inte. Men det är också ett sätt att förbättra styrelsens arbete och resultat. Det är nödvändigt med mångfald – det visar alla misstag de senaste åren, från fordonsbranschen till finanssektorn. F: Vad kan företagen vinna på att ha fler kvinnor i styrelsen? S: Det är lättare att rekrytera människor utifrån kompetens om man inte är könspartisk i rekryteringsprocessen. Det är inte sunt att manliga styrelsemedlemmar rekryterar andra män som är precis som de själva. Det är uppenbart att det skulle behövas ett större motstånd mot risktagande i finansinstituten. Kvinnor kan även bidra med bättre kunskap om kvinnors konsumtionsvanor. F: En rapport från Folksam visar att kvinnliga styrelseledamöter är bättre utbildade än sina manliga kollegor. Vad säger det om kvinnors erfarenhet av näringslivet? S: Jag tror att de flesta kvinnor i näringslivet har upplevt att de har bredare kompetens än de flesta av sina manliga medarbetare och ändå lägre ersättning eller position. Det är inte jämställdhet om kvinnliga direktörer har bättre utbildning än manliga. Det är bara ett tecken på att kraven på kvinnor är högre. Det är inte riktigt jämställt förrän kvinnliga underpresterare har samma möjligheter som manliga. Folksams undersökning av styrelserna för Sveriges största bolag visar att de kvinnliga styrelseledamöterna är yngre och mer välutbildade än sina manliga kolleger. Jag tror att det beror på att det ställs högre krav på de kvinnliga kandidaterna till styrelserna, men det kan också vara ett sätt att kompensera för att kvinnorna har mindre erfarenhet av att vara vd. Bara 20 procent av de kvinnliga styrelseledamöterna har sådan erfarenhet, jämfört med 60 procent av de manliga. Om man har en tydlig rekryteringsprocess så drar man till sig fler kompetenta kandidater, både kvinnliga och manliga. Varning för social kris Jean-Claude Juncker, ordförande för eurogruppens finansministrar, har varnat för att Europas ekonomiska och finansiella kris riskerar att bli en samhällskris om politikerna inte lyckas stoppa den snabbt ökande arbetslösheten. På ett möte med sina ministerkollegor i början av maj sade han att ”vi får verkligen inte underskatta den mängd problem som kan komma hand i hand med ökade arbetslöshetssiffror”. F: Hur ska man uppnå balans i könsfördelningen? S: Lagstadgad kvotering är ett alternativ, men om man försöker använda diskriminering för att motverka diskriminering får man ett trovärdighetsproblem. Men näringslivet skulle kunna klara av problemet genom att använda en tydlig och transparent rekryteringsprocess. Den norska metoden är ett exempel på det. Det har inte kommit några rapporter om kompetensproblem – snarare tvärtom. Text David Wiles intrum magazine 3 / 2009 5 resultat bättre RESULTat med INTRUM JUSTITIA Text karin nilsson/Foto Stefan Jerrevång 3 Den genomsnittliga betalningstiden har sjunkit. 3 3 Dröjsmålsräntan kommer in snabbare. Vi har ett bättre finansnetto. Med effektivare fakturahantering blir det mer pengar över till företagets kärnverksamhet konstaterar Tomas Näslund, ekonomichef på PartnerTech i Åtvidaberg. Något som är extra viktigt i kristider. Nu följer koncernen hans exempel. För dryga tre år sedan stod tillverkningsföretaget PartnerTech i Åtvidaberg och ekonomichefen Tomas Näslund i valet mellan att köpa tjänsten fakturahantering externt eller att skaffa nya medarbetare med kompetens på området. – Vi behövde få bättre fart och minska vår kapitalbindning. Vi hade också krav på oss att minska personalen. Vi valde att outsourca och vi valde ett företag med tyngd. Det är ju något annat när fakturan trillar ned från Intrum Justitia. 6 intrum magazine 3 / 2009 Företag ska också göra det som de är bäst på, menar Tomas Näslund och i PartnerTechs fall handlar det inte om att hantera fakturor och kräva in försena betalningar. Det handlar istället om att erbjuda snabb och flexibel tillverkning av produkter till ett brett spektrum av industrin. Tjänsten de köpte innebär att fakturan skapas när produkten körs ut på lastkajen. Klockan fyra varje dag skickas dagens fakturaskörd till Intrum Justitia som i sin tur skickar faktura till kund. Eventuella påminnelser, krav, inkasso eller behov av jurister ingår också i fakturahanteringstjänsten. Men inkassokrav ska först godkännas av PartnerTech Åtvidaberg. Tomas Näslund är nöjd med upplägget och ser att den genomsnittliga betalningstiden sjunkit, att dröjsmålsräntan kommer in snabbare och att kapitalbindningen minskat. Det har helt enkelt lönat sig att köpa in tjänsten. – Vi fick en pay back på en gång. Istället för att sitta med lite drygt en månadslön så får vi en faktura från Intrum som är betydlig mer behaglig. Nu är ett avtal skrivet för större delen av koncernen med 1 600 medarbetare globalt och en omsättning på 2,5 miljarder förra året. Närmast väntar enheten i Moss i Norge, tillägger Tomas Näslund och konstaterar att de goda resultaten med extern fakturahantering i Åtvidaberg har inspirerat. – Vi har ett bättre finansnetto. Istället för att finansiera kundernas verksamhet så frigör vi kapital eller likviditet som kan användas till investeringar. Ledningen är förstås nöjd med det som hänt här i Åtvidaberg. Tomas Näslund tvingas dock konstatera att finanskrisen, med efterföljande lågkonjunktur, har gjort att företagen i genomsnitt betalar sina fakturor tre dagar senare än före krisen. Leverantörerna å andra sidan vill ha betalt snabbare. En av kunderna har också gått i konkurs under året. PartnerTechs rättigheter i konkursen bevakas dock av Intrum Justitias jurister. – Det är extra viktigt i dessa tider att ha en kompetent fakturahantering, säger Tomas Näslund och tillägger att det dock är många företag som inte tar sig tid att se över sin hantering. intrum magazine 3 / 2009 7 8 intrum magazine 2 / 2009 Att göra affärer i Kina kan vara både spännande och lönsamt. Men det är inte alltid helt lätt att få betalt i tid. Intrum Magazine har besökt Peking och Shanghai. TEXT davrell tien/FOTO getty images k c i l b Ut Kina intrum magazine 3 / 2009 9 TEMA : KREDITHANTERING I KINA U SA är bara för kasst, mässar taxichauffören i Peking släpigt för att överdriva sin Pekingdialekt. I våras pratade hela Kina om den devalvering av landets över en biljon dollar stora innehav i amerikanska statsobligationer som skulle inträffa om USA:s centralbank började trycka sedlar. Det har gjort kineserna uppmärksamma på att det på deras hemmamarknad vanligtvis är fordringsägaren som är i underläge och att de rättsliga mekanismerna för kredithantering kan variera stort mellan olika regioner. Trots att många tror att Kina kommer att erbjuda enorma möjligheter på kundkreditmarknader för billån, kreditkort och bolån, är detaljhandelsektorn fortfarande till en stor del kontantdriven. Personliga relationer spelar fortfarande en nyckelroll när det gäller kredithantering mellan företag, men marknaden är under snabb förändring. kassoföretag som erbjuder inkassotjänster, men för många företag är det inte helt lätt att hitta rätt kredithanteringspolicy, och situationen har komplicerats sedan kreditkrisen började. Ett tecken på detta är ökningen av transaktioner med öppen kredit. – Företag som har kunder som lider av dålig likviditet har drivit upp de öppna krediterna rejält, säger Joanne Wood, styrelseordförande för Capital Eight, en Shanghaibaserad investmentbank. En annan anledning till ökningen är att det finns en ständig press på företagen att matcha de kreditvillkor som konkurrenterna erbjuder för att locka över kunder. – Affärsverksamheten i Kina handlar ofta om personliga relationer, så stora kunder kan ligga på ganska aggressivt för att förlänga sin kredit, tillägger hon. Men så fort kunderna har fått kredit sätter spelet om försenade betalningar igång. Privatägda företag ses i allmänhet som en större kreditrisk än statligt ägda företag eller joint ventures. – Det är alltid ett problem att få betalt i tid, säger Grace Liu, vd för Asianera Ltd som producerar handmålat benporslin. Sedan kreditkrisen startade i USA har kinesiska kunder i hotell- och restaurangbranschen blivit viktiga för hennes företag. – Den säljare som har hand om den försenade krediten ansvarar också för att jaga in betalningen, säger Liu, som efter att ha varit verksam i Kina i flera årtionden litar på omdömet från sin lokala partner när hon går in i nya affärsrelationer. I 7 av 10 fall använder de kinesiska företagen förhandlingar istället för rättsliga åtgärder eller inkassoföretag. Det finns flera anledningar till bristen på förtroende för rättsliga lösningar: rättssäkerheten anses inte vara stark, kvaliteten på juridiska tjänster är ojämn, och de kinesiska domstolarna tilldömer inte rättegångskostnader även om de går på fordringsägarens linje. Det händer ibland att Gower Tang, en Pekingbaserad IBM-chef, får sms som erbjuder inkasso- och utpressningstjänster – massutskick från den mörkare sidan av Kinas växande kredithanteringsindustri. – Men oavsett hur snabbt jag raderar alla suspekta erbjudanden så kommer det snart ett nytt, säger Tang. Det finns många advokatbyråer och in- SITUATIONEN I KINA HÅLLER PÅ ATT FÖRBÄTTRAS Alla vi har intervjuat är överens om att Kina är en spännande affärsmarknad trots osäkerhet när det gäller kreditrisker. Även om det fortfarande kan vara svårt att få pålitliga finansiella data, har det de senaste fem åren blivit betydligt lättare att få information om företag. Med lite grundläggande due diligence behöver man inte längre göra affärer med skumma organisationer. 10 intrum magazine 3 / 2009 ▼ ”STORA KUNDER KAN LIGGA PÅ aggressivt FÖR ATT utöka SIN KREDITtid” – Visst finns det lagar och regler i Kina som styr frågor som konkurser. Men många av lagarna är relativt nya. Många är reviderade efter 2007 och har inte blivit ordentligt prövade ännu, särskilt inte i så här svåra ekonomiska förhållanden. Joanne Wood, styrelseordförande i Capital Eight, en Shanghaibaserad investmentbank. intrum magazine 3 / 2009 11 Tema: kredithantering i kina Att inkassera försenade betalningar i Kina kan gå lika vilt till som nyårsfesterna. 12 intrum magazine 3 / 2009 ▼ På pappret är advokatbyråer de enda juridiska personerna som får ägna sig åt inkasso. Men i verkligheten finns det professionella inkassoföretag som ofta samarbetar med advokatbyråer. En kinesiskkanadensisk affärsman som bor i Peking säger att inkassoföretagen är illa omtyckta för att de ofta behåller sina kunders pengar samtidigt som de skickar räkningar för sina tjänster. Många kinesiska fordringsägare går enligt affärsmannen väldigt långt för att trakassera gäldenärerna. En kränkt fordringsägare kan skicka sina anställda att hänga utanför gäldenärens verksamhet och leta efter möjligheter att prata illa om honom och skrämma bort eventuella nya kunder. I några provinser är det populärt att klistra upp flygblad med anklagelser på fönstren. Detta visar på den enorma skillnaden mellan inkassering i Kina och Europa. Kina har fortfarande långt kvar till en modern kredithantering. Landets dynamiska ekonomiska utveckling leder ibland till kaos i företagsledningarna. Många kinesiska entreprenörer har ett enormt självförtroende för att de har lyckats bygga upp en viss rörelse. Det är kreativa människor som vågar göra saker som folk i mognare ekonomier aldrig skulle försöka sig på. Den kinesisk-kanadensiske affärsmannen förklarar: – En framgångsrik restaurangägare kan bli kontaktad av någon som har en bit mark där det finns tillstånd att bygga ett hotell. Innan man vet ordet av driver restaurangägaren ett byggföretag och planerar att bli hotellägare. Plötsligt har det som var kassaflödet för en stabil verksamhet blivit livsavgörande för tio, och det blir omöjligt att betala alla fordringsägare i tid. Stora gäldenärer har ofta de mindre fordringsägarna fullständigt i sitt våld. Ett tecken på det är den kinesiska nyårstraditionen att be sina gäldenärer om delbetalningar. Desperata fordringsägare har ofta setts jaga in gäldenärer i kontorsbyggnadernas hissar där de bönar och ber om pengar så att arbetarna kan åka hem över nyår med någonting i plånboken. – I byggbranschen och i vissa andra branscher är detta ett ständigt problem, och det finns ett oändligt antal historier om byggarbetare från landet som har slavat i ett helt år utan att få betalt, säger han och tillägger att de lokala myndigheterna ibland ingriper när det finns ett akut behov av rättvisa. ◗ ”kina har långt kvar till en modern kredithantering” RÄTTSPRAXIS SKILJER SIG MELLAN OLIKA DELAR AV KINA Det finns visserligen en landsomfattande rättsstruktur för hur man ska hantera kvarstad, men praxis skiljer sig mellan olika tillgångstyper och regioner. I allmänhet föredrar man följande säkerheter: NYTTIGA RÅD på vägen ■ Företag verksamma i Kina bör sätta upp tydliga villkor för vad som gäller om kunden inte betalar i tid. ■ Skriv in utförliga villkor för skuldreglering, inklusive skiljedomsförfarande, i kontrakten. ■ Inblandning av tredje part och rättsliga instanser ökar, men förhandlingar är fortfarande den vanligaste metoden. ■ En överdrivet restriktiv kreditpolicy kan göra att verksamheten tappar marknadsandelar. ■ Att låna pengar för att finansiera konsumtion bryter mot kinesiska normer. ■ Ju större det obetalade beloppet är desto mindre är sannolikheten att fordringsägaren går till domstol. 1. Byggnads- och/eller markrättigheter. 2. Maskiner och utrustning. 3. Kundfordringar och inventarier. Registreringsprocessen för den sista kategorin anses vara svår att driva igenom. intrum magazine 3 / 2009 13 KUNDCASE: outsourcing Slimma smart Danmarks största leverantör av mobiltjänster till lågpris, M1, bestämde sig för att outsourca sina inkassoärenden som en del i företagets slimmade affärsmodell. TEXT David Noble/FOTO Torben Nielsen D et är lunch på kontoret hos lågprisoperatören M1 i Aalborg i norra Danmark. Precis som de flesta andra dagar är M1:s grundare Mads Peter Veiby igång i foajén och lobbar och smashar och gör det svårt för motståndaren att returnera hans slag. Det är en tuff tennismatch som pågår, men inte som vi är vana vid. Mads spelar mot en kollega för att vinna viktiga poäng i M1:s Wii Sports-turnering som de spelar ”Intrum förstod vår vilja att vara en verksamhet med låga priser och anpassade sina processer till vår online-strategi”, säger Mads Peter Veiby, lågprisoperatören M1:s grundare. 14 intrum magazine 3 / 2009 dagligen för att hålla hjärna och kropp vakna i den tuffa mobiltelefonibranschen. Mads tror att all träning som kräver fokusering och skicklighet är bra för affärerna. Det är därför han startade lunchturneringarna med Wii Sports Tennis, som har blivit ett populärt tidsfördriv för de flesta av företagets 20 heltidsanställda. – Sport och affärer handlar båda om snabba reaktioner och smarta reaktioner, säger Mads. Att reagera snabbt och smart på marknadsmöjligheter hjälpte Mads och hans kompanjon Thomas Havermann att starta M1 år 2003 som en av Danmarks första mobiloperatörer utan eget mobilnät. Det har skapat en topposition för företaget som landets största leverantör av mobiltelefonitjänster och utrustning till lågpris. M1 har koncentrerat sig på låga abonnemangspriser och självbetjäning på internet för att dra till sig kunder. Lanseringen av Mobile SupportWare i april 2007 gjorde att M1 kunde fokusera ännu mer på att ge sina kunder högkvalitativ support på internet. Om och om igen visar det sig att M1:s affärsmodell fungerar. De har till exempel skurit ner den genomsnittliga väntetiden för kundtjänsten till 42 sekunder. M1 är stolta över att ha vunnit utmärkelser som årets danska entreprenör 2006 i kategorin för nystartade företag, och 2008 vann de gasellpriset som Danmarks snabbast växande företag. M1 kan klappa sig själva på axeln för att ha byggt upp en kundbas på nästan 200 000 konsumenter. – Vi tjänar pengar på att hålla nere kostnaderna på ett minimum utan att offra varken kvalitet eller service. Vi är väldigt fokuserade på att leverera supportfunktioner online som garanterar service 24 timmar om dygnet. – Vi har inget eget mobilnät utan hyr från danska operatören TDC som levererar terminaler och nätverk. Den modellen gör att vi kan använda all vår energi åt att bygga upp en bra produkt och bra service. Företaget bestämde sig redan tidigt för att outsourca sina inkassoärenden som en del av sin slimmade affärsmodell. Efter en noggrann granskning av de största inkassoaktörerna i Danmark gick de in i ett samarbete med Intrum Justitia år 2004. – Vi gillade deras infrastruktur och deras metoder. De förstod vår vilja att vara en verksamhet med låga priser och anpassade sina processer till vår online-strategi, minns Mads. – Intrum Justitia är ett starkt varumärke i Danmark och namnet är lite skrämmande, vilket vi ser som en bonus när vi driver in betalningar. Mads är imponerad av Intrum Justitas engagemang för att hjälpa M1 att optimera sin påminnelseservice och skynda på inkasseringen innan det blir en skuldhanteringsfråga. – Vi skickar ut tre brev innan vi stänger av tjänsten för en kund som inte betalar, och sedan lägger vi över ärendet på Intrum – och deras framgångsfrekvens har visat sig vara tillfredsställande. M1 har för tillfället inga planer på att expandera utanför Danmark. – Vi har fortfarande massor av potential i Danmark, så vi är nöjda med att fortsätta fokusera på den här marknaden tills vi vinner game, set och match – i verkligheten förstås, inte virtuellt, skrattar Mads. ◗ Lågprisoperatören M1 bestämde sig redan tidigt för att outsourca delar av sin kredit hantering. intrum magazine 3 / 2009 15 i närbild: bill clinton ”Glöm inte bort de fattiga” ”Finanskrisen löser sig … vårt verkliga fokus borde ligga på att bekämpa globala orättvisor som fattigdom, HIV och klimatförändringar”, säger Bill Clinton, en gång USA:s president, numera global aktivist. B ill Clinton är inte ensam. Precis som många av hans före detta kolleger bland världens ledare har han slutat med politiken och istället engagerat sig i kampen mot orättvisor runt om i världen, från fattigdom till klimatförändringar. Bill Clinton har gått från toppen i Vita huset till rollen som aktivist. En position han beskriver som lite mer bekväm, när han är vårbesök i Stockholm för att tala om sitt klimatarbete. – Jag är inte längre fånge i dagliga händelser. Jag kan vakna på morgonen och koncentrera mig på två eller tre saker. Om jag ser något som skär mig i hjärtat är det president Obamas problem, säger Bill Clinton och ler. Fast han uppenbarligen är nöjd med att 16 intrum magazine 3 / 2009 inte behöva slåss mot kongressen för att få igenom reformer och lagar har han en hel del att tacka sin tidigare position för. Det gör honom till en speciell aktivist med ett internationellt nätverk och en större publik än de flesta, och dessutom en aktivist med få finansiella problem. Enligt amerikanska medier höll han i genomsnitt ett tal om dagen 2006 till ett pris på i genomsnitt 140 000 dollar per tal. Förutom pengaflödet kommer Bill Clinton att ha världens uppmärksamhet resten av livet. Men det är fortfarande en uppgift som innebär ett stort ansvar, hävdar Bill Clinton när han jämför det han gör i dag med sitt tidigare arbete. – Jag var ganska privilegierad som fick åtta år, och jag älskade det. Nu känner jag ett ansvar för de områden jag har möjlighet att förändra. Bill Clinton valdes till president 1992 och var den första presidenten för det demokratiska partiet på sextio år som blev omvald till en andra valperiod. Under hans styre fick USA:s ekonomi sin största tillväxt på en generation. Den stora ekonomiska tillväxten och låga räntor gjorde det möjligt för fler familjer att leva den amerikanska drömmen. Clintoneran hade flest husägare i amerikansk historia. När han avgick 2001 publicerade Vita huset en rapport som räknade upp hans insatser. Den nämner bland annat mer än ▼ Text Karin Nilsson/Foto scanpix & getty images intrum magazine 3 / 2009 17 ▼ i närbild: bill clinton 22 miljoner nya jobb, den lägsta arbetslösheten på 30 år, lägst fattigdomstal på 20 år, ökad utbildningsstandard och lägsta brottssiffrorna på 26 år. Vad rapporten däremot inte tog upp var skandalerna som också genomsyrade presidentperioden. Det förekom flera olika kontroverser och beskyllningar om mened och om att han förhindrat rättvisan när han försökt dölja sitt förhållande med praktikanten Monica Lewinsky. Men det amerikanska folket verkade inte bry sig om det, och Bill Clinton förblev en populär president och person. I dag debatteras det hur mycket av den växande ekonomin som kan tillskrivas Bill Clinton och hur mycket den före detta chefen för Federal Reserve, Alan Greenspan, kan anses vara upphov till. Men det pågår även mindre smickrande debatter, och båda anklagas för att ha underlättat kredittillväxten och för att ha gynnat huslånen alldeles för mycket. Och de finns båda bland de syndabockar som beskylls för att ha skapat den ekonomiska krisen. Bill Clinton har erkänt att det fanns risker med hans regerings policy att pressa låneinstitutet Fannie Mae att sänka kreditkraven för familjer med låg- och medelinkomst som ville köpa hus. Men under en tid när ekonomin blomstrade verkade det vara en bra åtgärd för att jämna ut tillgångarna, förklarar han för amerikanska medier. Och det finns inga tvivel om att det är USA som bär skulden, sade Clinton på World Economic Forum i början av året. Kineserna har rätt, sade han. Allt började i USA. – Men jag tror att när vi har tagit oss igenom detta kommer vi att ha ett ekonomiskt system som drar in pengar på det traditionella sättet genom att investera i varor och tjänster som behövs för den moderna världen. Nu vill han att vi inte ska oroa oss för mycket för den ekonomiska krisen i världen. Den kommer att gå över, säger Bill Clinton till publiken i Stockholms statshus. USA:s tidigare president Bill Clinton besökte Clinton-stiftelsens projekt i fyra afrikanska länder innan han reste till Mexico City för att hålla ett inledningsanförande på en världskongress om AIDS i augusti 2008. Här besöker han Monrovia i Liberia. – Vi kommer att ordna upp detta, oroa er inte. Och att bekämpa klimatförändringarna är ett bra sätt att få igång ekonomin igen, säger han men oroar sig för att de fattiga länderna glöms bort. Ända sedan Bill Clinton slutade att vara USA:s president har han varit engagerad i världens orättvisor. 2001 startade han Clinton-stiftelsen som arbetar med globala frågor som behöver snabba åtgärder och har mätbara resultat. 2007 hade stiftelsen ”Jag känner ansvar för de områden jag har möjlighet att förändra” 18 intrum magazine 3 / 2009 131 450 000 dollar i intäkter. Ungefär 60 procent av intäkterna har gått till kampen mot HIV och AIDS. Bland annat har stiftelsen förhandlat fram lägre priser på HIV- och malariamediciner och på så vis förbättrat vardagen för många HIV- och AIDS-smittade människor. Var pengarna kommer ifrån blev ifrågasatt i höstas när Hillary Rodham Clinton, Bill Clintons fru, kandiderade till presidentposten och sedan fick jobbet som utrikesminister i Obamas regering. Det var många som var rädda för att det skulle uppstå en intressekonflikt om Clintons fru blev landets toppdiplomat. Därför gick Bill Clinton En dag med Clinton Bill Clinton föddes 1946 i Arkansas i USA. Redan på högstadiet bestämde han sig för att arbeta för staten efter att ha träffat president John F Kennedy. Han blev den yngste amerikanske guvernören någonsin, vid trettiotvå års ålder, och valdes till president 1992. Hans presidentperiod är känd för många bra saker, bland annat hade USA:s ekonomi den största tillväxten på en generation under hans styre. Med perioden kantades även av många skandaler. Sedan han lämnat politiken bakom sig har han varit engagerad i att bekämpa globala orättvisor och klimatförändringar. Hans fru, Hillary Rodham Clinton, är numer utrikesminister i president Obamas regering. Hon ledde en ambitiös kampanj för att bli presidentkandidat och fick stöd av sin make. Så stort stöd att många ifrågasatte vem det var som skulle bestämma om hon valdes till president – den nya eller den gamle presidenten? Skulderna från kampanjen betalas tillbaka genom ett lotteri. Biljettkostnaden är 5 dollar och första pris är en dag med Bill Clinton. med på att avslöja namnen på donatorerna. Bland dem som skänkt mest pengar var Bill och Melinda Gates stiftelse. Men även länder som Saudiarabien, Oman, Kuwait, Qatar och Norge samt stora amerikanska företag skickar bidrag. 2006 startade stiftelsen Clinton Climate Initiative. Bill Clinton anser att de rika länderna har ansvar för att hjälpa de fattiga med ny och miljövänligare teknik. Och så berättar han för oss att vi måste förändra vårt företagande. Vi måste fokusera på hållbarhet och se vad som är ekonomiskt lönsamt på längre sikt. – Vi måste bevisa att det är bra för ekonomin att bekämpa klimatförändringarna, säger han och uppmanar oss att börja fråga oss själva hur vi ska uppnå en värld med låga koldioxidutsläpp. – Det är dags att sluta prata och börja agera. Jag tror till exempel att alla de karibiska öarna skulle kunna vara självförsörjande med energi från sol- och vindkraft och effektivitetsåtgärder, om vi bara var beredda att hjälpa dem. När han får frågan om varför han ägnar sin tid efter presidentskapet åt att hjälpa andra berättar han att han helt enkelt gör det han älskar. Han vill förändra världen och han vill hjälpa. Det är ingen uppoffring, snarare ett privilegium. – Det är ett egoistiskt beslut. Jag tycker mycket mer om att göra detta än att spela golf och låtsas att jag är en bättre saxofonist än jag är. Det är detta jag älskar … och det är detta jag gör, säger Bill Clinton. ◗ ”Att bekämpa klimatförändringarna är ett bra sätt att få igång ekonomin” intrum magazine 3 / 2009 19 european payment index 2009 2008. Jenny Lindh, vd på TTT, läser tidningen. Oj, den här artikeln om betalningsvanor är verkligen en tankeställare! Jag måste beställa ett exemplar av EPI-undersökningen. så får du betalt i tid Om alla företag, offentliga institutioner och privatpersoner betalat sina räkningar i tid hade Europa varit 25 miljarder euro rikare och därmed bättre rustat för att klara lågkonjunkturen. Det visar Intrum Justitias senaste undersökning av europeiska betalningsvanor. Läs om hur ett fiktivt företag använder rapporten för att öka lönsamheten. Vi ses i Grekland på torsdag. 2010. Inom ett år har TTT börjat sälja utomlands och koncentrerar sig på kunder med god betalningshistorik. Text David Noble/Illustration Tobias Flygar O nsdagsmorgonen den 7 mars 2012 är blåsig och regnig i Bryssel. Men det kalla vädret lyckas inte rubba Jenny Lindhs goda humör. När hon vaknade på hotellet kände hon att det inte fanns någonting som skulle kunna förstöra hennes lyckorus. Jenny, vd för Tip-Top Telecoms (TTT) AB, ett medelstort svenskt telekomföretag som säljer tjänster till företag, offentliga organisationer och privatpersoner över hela Europa, ser fram emot att ta emot det prestigefulla priset ”Europas framgångsrikaste SME-företag”. Utmärkelsen får de för företagets totala fokus på kundnöjdhet och för att de visat upp en stadigt ökande vinst de tre senaste åren. När hon går iväg till prisceremonin minns Jenny hur nära katastrofens rand TTT var i 20 intrum magazine 3 / 2009 slutet av 2008 när Europa vacklade under en skoningslös global lågkonjunktur. Företaget lyckades undvika en negativ likviditetsspiral genom att ta till innovativa metoder för att växa utanför dess traditionella svenska marknad och – framför allt – att bygga upp och hantera sin kundbas. Den spännande resan började när Jenny läste en artikel om en undersökning av betalningsvanor hos företag, offentliga institutioner och privatpersoner i Europa. Hon blev chockad över vilket stort hot osäkra fordringar innebar, särskilt vid en tid då hon som ny vd för TTT ville utöka företaget utomlands. Jenny beställde omedelbart ett exemplar av undersökningen European Payment Index (EPI) som utförts av kredithanteringsinstitutet Intrum Justitia (IJ). Sedan träffade hon Intrum Justitias nyckelkundsansvarige, Erik Nord. Han berättade för henne att det är lika svårt att få betalt i tid i hela Europa, oavsett om det gäller företag, offentliga institutioner eller privatpersoner. – När man undersöker en ny marknad är det viktigt att se till att man alltid identifierar rätt person eller företag att sälja till, underströk Erik vid deras första möte. Genom att använda Intrums paneuropeiska kredithanteringsexpertis genomförde Jenny en övergripande granskning av TTT:s balansräkning och marknadsföringsaktiviteter. I dag medger hon att det var en av de bästa åtgärderna hon någonsin har gjort som företagschef. Erik förklarade att många företag går i den klassiska fällan att inte skapa ett övergripande, fullkomligt integrerat team i organisationen. – Man måste få alla medarbetare på alla av- 2009. Jenny bestämmer sig för att kontakta Intrum, som gjorde undersökningen. Det handlar om att identifiera kreditvärdig heten från början. Hur kan vi växa på nya marknader? Det gäller att vända sig till rätt kunder. elningscheferna för att 2009. Jenny samlar avd nteringsstrategin. itha kred nya den lara förk de as snabbast växan 2012. TTT är Europ bästa SMEför s pri r ne vin företag och företag i Europa. Det bästa verktyget för vår framgång har varit den innovativa kredithanteringsprocess vi införde … Ja, nu skriver vi under på det här. intrum magazine 3 / 2009 21 european payment index 2009 delningar uppmärksamma på omfattningen av avskrivningar och försenade betalningar – och hur mycket skada och extraarbete det innebär för försäljningsavdelningen. Jenny sammankallade avdelningscheferna över helgen för att förklara sin nya, integrerade skuldhanteringsstrategi. Allt motstånd försvann snabbt när hon berättade att ungefär 65 procent av företagen i EU väntar i 85 dagar i snitt innan de anlitar professionell hjälp för att få betalt. Jennys team förstod snart hennes poäng. Det slutgiltiga målet med en effektiv kredithanteringstjänst (CMS) är mycket mer än att bara se till att kundkrediter hanteras effektivt för att skapa vinst. Det omfattar även att bygga upp kundlojalitet och hjälpa till att identifiera och snabba på en framgångsrik ingång på nya marknader. Särskilt försäljningspersonalen insåg att CMS även handlar om att inte slösa tid och pengar på att sälja till kunder som inte ens borde finnas på prospektlistan. Inom några månader hade alla på TTT tagit till sig idén om att kredithanteringsarbetet borde sätta igång redan innan säljavdelningen startar sin säljkampanj mot en potentiell kund. Det blev rutin att göra en grundlig genomgång av alla potentiella kunder, oavsett om det gällde privatpersoner eller företag, för att undvika att sälja till någon som förmodligen skulle bli allvarligt försenad eller inte betala alls. TTT:s utvidgning utomlands stärktes av att de identifierade kreditvärdiga affärsmöjligheter från början, allt för att fatta så bra kredithanteringsbeslut som möjligt och effektivisera användningen av arbetskapitalet. Istället för att se rädslan för att inte få betalt i tid som ett hinder för att sälja till länder där man har en tradition av att betala sent, som Grekland och Portugal, undersökte TTT vilka kunder i de länderna som hade god betalningshistorik – och koncentrerade sig sedan på dem. För att uppmuntra kunderna att betala snabbt införde TTT även kreativa betalningsmetoder som utformades efter kundernas behov och historik, som förskottsbetalning eller att erbjuda rabatt och bonus för att motivera snabbare betalningar. Inom ett år hade TTT lanserat sina tjänster på nya marknader som de tidigare undvikit av rädsla för osäkra fordringar. Ledningen integrerade snabbt de ofta skilda funktionerna för försäljnings-, marknadsförings-, fakturerings- och betalningsprocesser, för att se till att de inte motarbetade varandra. Och man koncentrerade sig på att identifiera och rikta sig till de kunder som ger vinst redan från början. Genom att se till att marknadsförings- och försäljningsavdelningarna hade en vinstdriven databas att arbeta från övergick deras fokus även till att få betalt snarare än att bara sälja. Även riskabla kunder kunde accepteras och bidra till att skapa vinst, men då med andra betalningsmetoder eller andra villkor. Jenny Lindh kände sig avslappnad när hon gick upp på podiet för att hålla sitt tacktal. Hon hade trots allt en fantastisk historia att berätta: – Mina vänner, för fyra år sedan hade jag aldrig drömt om att stå här i dag som vd för Europas snabbast växande företag. Det viktigaste verktyget för vår framgång var den innovativa kredithanteringsprocess vi införde för att öka försäljning, vinst och tillväxt. ◗ Beställ ett gratis exemplar Läs mer om riskerna med obetalda fakturor och hur man hanterar dem effektivt. Beställ ett gratis exemplar av European Payment Index 2009. Gå in på www.intrum.com och beställ den nu! 22 intrum magazine 3 / 2009 Trender i betalningsrisker ■ Den genomsnittliga betalningstiden i Europa ökade från 55,5 dagar 2008 till 57 dagar 2009. ■ Betalningsförseningen efter den överenskomna tiden ligger nu i genomsnitt på 19 dagar jämfört med 17 dagar 2008. ■ 65 procent av företagen i Europa väntar i genomsnitt i 85 dagar innan de anlitar professionell hjälp för att få betalt. ■ Offentliga myndigheter är långsammast med att betala i hela Europa och är i genomsnitt 37 dagar försenade med att betala en faktura efter de 30 dagar betalningsvillkoret anger. 9 steg till bättre lönsamhet 1. Identifiera vem du ska sälja till genom att skapa en vinstdriven databas för försäljning och marknadsföring. 2. Fokusera på rätt målgrupper. 3. Integrera försäljnings- och marknadsavdelningarna med ekonomi/kredithantering – (kommunicera!). 4. Analysera riskportföljerna oftare. 5. Övervaka kontinuerligt kundernas kreditvärdighet. 6. Skapa direktkontakt före betalningsdatum och diskutera leverans, faktura och betalning. 7. Följ upp direkt efter förfallodatum. 8. Skicka inkassokraven till en professionell aktör så snart som möjligt för att minska avskrivningarna och förhindra ytterligare förseningar. 9. Leta ständigt efter nya produkter och tjänster att sälja till lönsamma kunder. 4 vanliga anledningar till försenade betalningar 1. Avsiktligt sena betalningar. 2. Diskussioner om levererade varor och tjänster. 3. Bristfällig administration. 4. Gäldenären har ekonomiska svårigheter. Alla tjänar på att få betalt i tid. i korthet: snabba nyheter från kredithanteringsvärlden Text David Noble 7 miljarder … rar Euket pengar plane … euro. Så myc BD) att (ER lingsbanken ropeiska utveck otverka m t at r fö 09 r 20 investera unde mmer n. Pengarna ko lågkonjunkture uktur, str ra inf isk pe euro att investeras i siean fin retags- och energi samt fö kt. oje ringspr EU:s förändrade ekonomiska landskap kommer att kräva nya affärsstrategier. Euroområdets ekonomier tar stryk … w Ekonomierna i de 16 länder som ingår i euroområdet upplevde en nedgång på 2,5 procent under de första tre månaderna 2009, enligt Eurostat, EU:s statistikbyrå. Det var sämre än den nedgång på 2 procent som analytikerna tidigare hade förutspått. En viktig anledning till nedgången var ett kraftigt fall för den tyska exportmarknaden som gjorde att den tyska ekonomin fick sin största nedgång sedan sammanslagningen, med 3,8 procent under det första kvartalet. … och Storbritanniens skuldbörda fortsätter att öka w Kreditvärderingsbyrån Standard and Poor’s omvärderade i maj sin prognos för Storbritanniens ekonomi på grund av oro över den stora skuldbördan. I början av sommaren steg Storbritanniens statsskuld till rekordhöga 8,5 miljarder pund. S&P hävdar att den brittiska ekonomin försämras snabbare än väntat och nedvärderar sin syn på landet från ”stabilt” till ”negativt” för första gången sedan de började analysera statsfinanserna år 1978. Nedvärderingen kom som dåliga nyheter för Storbritannien eftersom det kan innebära att det blir dyrare för landet att låna pengar, vilket i sin tur kan leda till högre skatter och hårda besparingar. Kreditvärderingsbyrån tror att den brittiska staten kan få kostnader på upp till 145 miljarder pund (eller 10 % av BNP) för att rädda landets banksystem. Dags att planera för tiden efter lågkonjunkturen EU:s kommissionär för ekonomi och penningpolitik, Joaquín Almunia, efterlyser redan nu strategier för tiden efter lågkonjunkturen för att vi ska kunna möta kraven från Europas förändrade ekonomiska landskap. I ett tal i slutet av maj på Brussel’s Economic Forum, en viktig plattform för att debattera och skapa policyer för de utmaningar som EU:s ekonomi står inför, sade Almunia att unionens ekonomier och finanssystem har hamnat under oväntat tryck från den allvarligaste ekonomiska krisen under efterkrigstiden. – Vi har sett den största nedgången i världshandeln någonsin. Och i år kommer Europa vara tvunget att gå igenom den djupaste lågkonjunkturen sedan EU bildades, sade han. – Djupa kriser lämnar långvariga spår på den ekonomiska aktiviteten. De ger oss viktiga lärdomar om hur vi ska styra ekonomin. Vi kommer troligtvis att gå ur krisen med en ny ekonomisk verklighet och nya utmaningar att tackla, samtidigt som vi brottas med de gamla. Almunia varnade för att vi inte kan förvänta oss att allt ska bli som vanligt när vi har fått tillväxt igen. Han tillade att det finns ett antal viktiga frågor vi måste ställa oss. – Hur planerar vi för avvecklingen av de ekonomiska återhämtningsplanerna och det massiva stödet till banksektorn när vi åter har tillväxt och stabilitet? frågade han. – Hur kan vi säkerställa att vi har lärt oss vår läxa av krisen och vidtagit nödvändiga åtgärder för att se till att historien inte upprepar sig? Och hur positionerar vi Europa i världen efter krisen så att vi är utrustade för att klara av utmaningarna från globalisering, åldrande befolkning och klimatförändringar? Almunia sade att ett av kärnbehoven just nu är att utveckla strategier för tiden efter krisen för att stödja tron på Europas ekonomiska framtid och så frön för framtida tillväxt och framgång. Trots att lågkonjunkturen håller på att lätta tror kommissionären att vi fortfarande har en bit kvar till ekonomisk tillväxt. Man förutspår en ekonomisk nedgång på 4 procent i år och bara en liten och successiv återhämtning under 2010. – För att påskynda en återhämtning måste vi fokusera på tre omedelbara uppgifter: Vi måste fortsätta att införa skattemässiga stimulansåtgärder så snart som möjligt. Vi måste dämpa effekten av lågkonjunkturen på arbetsmarknaden. Och sist men inte minst måste vi mobilisera en gemensam insats för att motverka krisen vid dess källa: återställa förtroendet för banksektorn genom att arbeta för insyn, och återfå förtroendet genom att åtgärda de försvagade tillgångarna, tillade Almunia. Och framtiden? Almunia anser att vi står inför uppgiften att avveckla de stora stödpaketen som skapats för finanssektorn och realekonomin. De politiska åtgärderna måste ta hänsyn till en eventuellt minskad tillväxtpotential, hög arbetslöshet och en mycket ansträngd offentlig ekonomi, och samtidigt beakta de större krafter som förändrar det ekonomiska landskapet på lång sikt – särskilt den åldrande befolkningen, globalisering och klimatförändringar. Det finns ett stort behov av att vara realistisk, underströk Almunia. – Tillväxten som följer krisen kan komma gradvis. Dessutom måste vi hitta den dynamik som förut kom från finansmarknaden någon annanstans. Det är där de strukturella reformerna kommer in. intrum magazine 3 / 2009 23 i korthet: CSR-special Text karin nilsson & kristian borglund / foto mia lindh Intrum sponsrar pris för socialt Intrum Justitia sponsrar Social Capitalist Award, en årlig utmärkelse till företag för deras sociala ansvarstagande. För tredje året i rad delar tidningen Veckans Affärer ut priset Social Capitalist Award till företag som utmärker sig för sitt arbete för socialt ansvar. – Ett pris uppmuntrar och visar upp goda exempel, och en prisceremoni ger människor en chans att träffas, diskutera och lära av varandra, säger Pontus Schultz, chefredaktör för Veckans Affärer. Enligt Pontus Schultz börjar företagen långsamt bli bättre på att ta ett socialt ansvar, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Att ta ett socialt ansvar är ett måste för företag som vill ligga i framkant, säger han. Något som slog honom i år var att de företag som har en grundläggande förståelse för sociala frågor har klarat av krisen bättre, vilket är något att hålla i minnet. – Jag tror att vi kommer att se tillbaka på företagandet de senaste tjugo åren som en period när vi såg affärsvärlden som någonting skilt från samhället. Tänk bara på vad det innebär att vi har varit tvungna att upprätta uppförandekoder för att tala om för företagen hur de ska bete sig mot resten av samhället, säger Peter Schultz. Som del i ett större samarbete för socialt ansvarstagande är Intrum Justitia en av de två huvudsponsorerna för ceremonin. – Att ta en mer aktiv roll i samhället och agera ansvarsfullt i företagets egen affärssektor är naturligt idag, förklarar Social Capitalist Award 2009 Priset belyser goda exempel på socialt ansvarstagande. Det finns tre kategorier: stora företag, entreprenörer och icke-statliga organisationer. Veckans Affärer började dela ut priset Social Capitalist Award år 2007. Årets vinnare är Kjell Hasslert, koncerndirektör på Telgegruppen, Amelie Silfverstolpe, grundare av Volontäryrån, och Peje Emilsson. Ingrid Boström, kommunikationschef på Intrum Justitia i Sverige. Förutom att engagera sig i prisutdelningen startade Intrum Justitia även en webbplats i början av året. Tanken är att utbilda unga människor i att konsumera på ett bra sätt. – Vi har märkt att ungdomar mellan 15 och 25 är den grupp vars skulder växer mest. Konsumtion är en viktig del i deras livsstil, men de saknar grundkunskap om personlig finansiering. Vi tror att vi kan hjälpa till på det området. Vinnarna: Årets storfö retag: Telgegruppen Årets entrep renör: Amelie Silfv er Årets person stolpe lig insats: Peje Emilsso n Blir det viktigare att ta socialt ansvar i framtiden? Lasse Gustavsson, generalsekreterare WWF: -- Ja, och det av två skäl: många fler konsumenter kommer att kräva det, och den krassa verkligheten med brist på vatten och råvaror tvingar företagen till smartare resurshantering. 24 intrum magazine 3 / 2009 Karin Wesslén, egenföretagare inom HR: – Ja, det märks redan nu – vid rekryteringarna. Värderingsfrågor kommer nästan alltid upp, det gjorde de aldrig för fem år sedan. Kandidaterna vill ha besked om företagens grundsyn. Tomas Roovete, marknadschef DNB Norfinans: – Självklart. Men det är en tråkigt att företagen måste veta hur mycket pengar det finns att tjäna på det innan de går till handling. Vill vi verkligen ha ett samhälle där vi frågar "Hur mycket får jag för det?" när en gammal dam ber om hjälp att gå över gatan? Cajsa Rännar, kommunikationskonsult för ideella organisationer: – Ja, men jag tvivlar på att en verklig förändring är så nära förestående som vi hoppas. Det pratas mycket, men hur fort går det? Man tänker fortfarande med sin plånbok. KRÖNIKA ansvar De blev årets hjältar i gränslandet mellan kapitalism och social samhällsansvar, Telgegruppen och Volontärbyråns grundare Amelie Silfverstolpe. Som vinnare av Social Capitalist Award, i klasserna Årets storföretag respektive Årets entreprenör, är de förstås stolta: – En enorm bekräftelse på att man kan ta ett socialt ansvar och samtidigt skapa affärstryck, säger Kjell Hasslert, koncerndirektör på Telgegruppen. Telgegruppen har fått stor uppmärksamhet för sina humana värderingar. Det mest kända exemplet är arbetet med att förbättra levnadsförhållandena i problemtyngda med Hovsjö i Södertälje. – Förmågan att kombinera entreprenörsskap med socialt ansvartagande och lönsamhet genomsyrar allt vi gör. Det gäller även exempelvis satsningen på ett arbetsförmedlingsbolag för flyktingar och långtidsarbetslösa tillsammans med Manpower, säger Kjell Hasslert. SCA-juryn konstaterade: "Det var länge sedan hållbarhetsredovisning och miljötänk blev en obligatorisk del av svenska storföretags årsredovisningar. Men från pliktskylidgt redovisande till att ha hållbarhet inkorporerad i affärsidén Sätt ett värde på omvärldens respekt och använda det som innovationsdrivare och kraft i affärsutvecklingen är steget långt. Men Årets vinnare i kategorin storföretag har gjort precis det och är ett utmärkt exempel på att visar att samhällsansvar, tillväxt, varumärkesbyggande, innovation och lönsamhet går hand i hand." Vinnaren i klassen Årets entreprenör njuter också av utmärkelsen: – När jag startade Volontärbyrån för sju år sedan var CSR ett nästan okänt begrepp, men i dag är det något som alla förhåller sig till på något sätt, säger Amelie Silfverstolpe, grundare av den ideella verksamheten. Hur blir det i framtiden? – Då är det självklart för företag ha volontärprogram för sina medarbetare. Med sin organisation har hon redan satt igång en sådan utveckling. Som juryn konstaterade har hon "med långsiktigt entreprenöriellt och innovativt arbete spelat stor roll i att utbilda, utveckla och kanalisera svenska storföretags samhällsengagemang". Hon beskrevs vidare som "en förebild och centralgestalt i den sociala kapitalismen, en katalysator för engagemang som fått 19 000 svenskar att arbeta frivilligt för 900 organisationer." Kommer ni ihåg? Det fanns en tid när de riktigt hårdföra marknadsfundamentalisterna osäkrade sina revolvrar bara vid ordet CSR – Corporate Social Responsibility. ”Företags enda uppgift är att tjäna pengar till sina aktieägare”, deklarerade de. Sedan dess har inget hänt. Men allt har förändrats. För i förlängningen av påståendet att företags enda uppgift är att tjäna pengar åt sina aktieägare låg också att varje satsning som på något sätt andades samhällsengagemang var slöseri med tid. Jag kommer ihåg börs-vd:n som mycket allvarligt förklarade för mig att det var icke-rationellt att som storbolags-chef intressera sig för samhällsfrågor. ”Om man bara sitter i tre år som vd, varför ska jag då slösa den tiden på att delta i en debatt som inte ger några pengar till mina ägare”, undrade han. Jag kom ihåg hur förvånad jag blev över den attityden i styrelse- och ledningsrummen när jag klev in på Veckans Affärer för 3,5 år sedan. Att betrakta börsen som ett slutet system och alla andra samhällskrafter som särintressen som inte riktigt fattat spelreglerna kändes mycket märkligt. Isolation i en tid när näringslivet och samhället närmade sig varandra på så många områden. Klimatfrågan, globaliseringen, behovet av att rekrytera talanger som i sin tur ställer krav på värderingsdrivna företag, hållbarhet och jämställdhetsdebatten, var bara några områden där det blev allt mer uppenbart att dialogen mellan näringsliv och samhället blev allt viktigare och de facto påverkade företags affärer, både på kort och lång sikt. Oavsett om vi pratade om kvoteringshot och koldioxidskatt eller konsumentefterfrågan på eko-produkter. För att inte tala om den digitala transparensen, som gjorde att kunder, aktieägare och NGO:er inte bara kunde granska allt ett bolag gör, från bonusavtal till förhållanden hos underleverantörer, utan också kunde sprida den informationen med en enda knapptryckning till hela världen via internet. För den som till äventyrs ändå inte hade förstått hur intimt samhället och näringslivet är sammankopplat blev finanskrisen en mur omöjlig att springa runt. Den som utan att rodna påstår att företagen klarar sig utan samhället hösten 2009 är inte född. ”Företagens enda uppgift är att tjäna pengar till sina aktieägare”. Det gäller fortfarande. Men för att tjäna pengar till sina aktieägare är det i dag helt uppenbart att varje företag är beroende av omvärldens respekt – kundernas, de anställdas, aktieägares och andra intressenters, inklusive politikers respekt. Respekt som räcker längre än senaste kvartalets rekordresultat. CSR modell 2009 handlar om att tillmäta den respekten ett värde. Vi har sett rader av bonus- och pensionsskandaler som rätt pedagogiskt visat vad ett havererat rykte kan kosta i form av kundflykt och skadat varumärke. Vi startade Social Capitalist Award för att lyfta fram entreprenörskap, affärsmannaskap och innovation i gränslandet mellan näringsliv och samhälle. För att premiera dem som driver debatten och gör bra affärer samtidigt. På de tre åren har debatten utvecklats rekordsnabbt. Om det för tre år sedan var modernt att säga att företag skulle göra gott, alternativt inte ont, har frågeställningarna problematiserats betydligt i dag. Finanskrisen har, tro det eller ej, på det sättet varit en nyttig katalysator, och en mycket bra illustration av vad som kan hända när kortsiktighet och ansvarslöshet regerar – och vilka oerhört mycket större värden som försvinner när den bubblan spricker. Pontus Schultz är publisher på Veckans Affärer intrum magazine 3 / 2009 25 i korthet: Text David Noble, Pia Skaerbak & Karin Nilsson EU hjälper småföretag att klara krisen Europas små och medelstora företag har tagit en hård smäll av den pågående ekonomiska lågkonjunkturen med rekordmånga konkurser. För att motverka trenden har EUkommissionen gjort gemensam sak med medlemsländerna för att lansera initiativ för att förbättra förhållandena för småföretagen – som uppgår till så mycket som 99 procent av Europas företag. På en presskonferens i Bryssel i början av sommaren sade Günter Verheugen, vice ordförande för Europeiska kommissionen och ansvarig för näringsliv och industri, att om det finns en väg ut ur lågkonjunkturen är det de små och medelstora företagens kreativitet och förmåga som kan hitta lösningarna. – Vi behöver fler små och medelstora företag eftersom det är de som är den verkliga drivkraften bakom tillväxt och nya arbetstillfällen, sade Verheugen till journalisterna. Ett av Günter Verheugens huvudbudskap var att öka kunskapen för det företagsstöd som finns inom EU. Detta efter en undersökning som visade att 82 procent av entreprenörerna inte visste var de kunde hitta information om allt från lagstiftning till bidrag som vänder sig mot små och medelstora företag. Han sade att Europas små och medelstora företag nu kan gå in på European Entrepreneur Network (EEN), som samlar nästan 600 partnerorganisationer i mer än 40 länder för att stödja konkurrenskraftighet och innovation på lokal nivå inom och utanför Europa. Historien upprepar sig Bankkollapser på grund av kreditåtstramningar är ett äldre fenomen än vi tror. En grupp brittiska akademiker på Reading University’s ICMA Centre har dokumenterat en medeltida kreditkris som började 1294 och har påfallande likheter med dagens kris. Lån utan säkerhet och försvunna likvida medel var de händelser som ledde fram till kreditkrisen för mer än 700 år sedan. Den medeltida ekonomin var ganska avancerad. Välbärgade italienska handelssällskap, föregångarna till dagens investmentbanker, hanterade stora summor av insamlad skatt som skulle gå till påven och den engelske kungen, 26 intrum magazine 3 / 2009 och dessutom fick de insättningar från rika privatpersoner. Men i början av 1290-talet krävde påven in sina pengar, den franske kungen införde höga skatter på de italienska handelsmännen i Frankrike och ett krig bröt oväntat ut mellan England och Frankrike, vilket 1294 ledde till att den engelske kung Edward I befallde sina bankmän (familjen Ricciardi) att få fram pengar för att finansiera hans armé. Det var bara det att bankens tillgångar var uppbundna i lån. De lyckades inte få kortfristiga lån från andra handelssällskap eftersom handeln mellan bankerna var låst, precis som idag, och handelssällskapen inte ville låna ut pengar till varandra. Edward svarade med att beslagta familjen Ricciardis tillgångar och på så sätt sätta sällskapet i konkurs. Sedan var den engelske monarken utlämnad till lånehajar för att försöka få ihop de pengar han behövde till kriget. För att kunna betala tillbaka sina skulder var kungen tvungen att ta till straffskatt och andra åtgärder, som till slut gav upphov till ett stort folkligt motstånd och en allvarlig konstitutionell kris 1297. Det låter så bekant på något vis … Kunniga personer på EEN kan nås per telefon och e-post och hjälper företag som letar efter affärspartner eller tekniska samarbeten för att utveckla sin verksamhet i Europa. Läs mer på www.enterpriseeurope-network.ec.europa.eu. Sena betalningar är en ”sjukdom” som inte kan accepteras säger EUkommissionen. Finanstillsyns- myndigheter Planer att förbättra direktivet om sena betalningar I april publicerade EU-kommissionen sitt sedan länge efterlängtade förslag på ändringar till det befintliga direktivet om sena betalningar som kommissionen redan medgett är ineffektivt och i stort sett oanvändbart. På presskonferensen där man presenterade ändringarna beskrev kommissionären för näringslivet, Verheugen, sena betalningar som en ”sjukdom” och tillade att dessa inte längre kan tolereras. I det ändrade förslaget lade kommissionen till nya bindande lagar för den offentliga sektorn som innebär att de måste betala sina privata leverantörer, som småföretagare, inom 30 dagar. Förslaget innehåller straffåtgärder för sena betalningar, som dröjsmålsräntor, ersättning för indrivningsåtgärder och en schablonersättning på 5 procent av det fakturerade beloppet. – Anledningarna till de offentliga institutionernas sena betalningar är slarv, misskötsel och maktmissbruk från de offentliga institutionernas sida gentemot den privata sektorn. Privatpersoner får däremot ordentliga böter om de är sena med sina betalningar till de offentliga myndigheterna, sade Verheugen. Trots tryck från företag och organisationer har kommissionen inte tagit med betalningar mellan företag och konsumenter. Både det nuvarande och det framtida direktivet handlar enbart om tranaktioner mellan företag. I transaktioner mellan företag kommer företagen att kunna kräva kompensation och ränta om de inte får betalt i tid enligt ändringen. Men många experter har uttryckt oro över att detta inte kommer att stärka det nuvarande direktivet och inte heller förbättra situationen för små och medelstora företag. Verheugen vill att förslaget ska gå igenom en snabbprocedur så att det kan antas redan nästa år. Men även om det antas nästa år kommer medlemsstaterna troligtvis inte att behöva införa den nya lagen förrän tidigast 2011. w I maj föreslog EU-kommissionen flera ändringar av finanstillsynen i Europa. Bland annat ville man skapa det nya rådet European Systemic Risk Council samt European System of Financial Supervisors, som består av nya europeiska tillsynsmyndigheter. Lagstiftning för att omsätta förslagen i handling kommer till hösten. Städa upp i bankerna w Neelie Kroes, EU-kommissionär med ansvar för konkurrensfrågor, har sagt att kommissionen vill göra bankerna mindre och mer fokuserade på sina kärnverksamheter, som att låna ut pengar. Enligt kommissionären ”har bankerna en hel del självrannsakan at göra. Många bankchefer är fortfarande inte redo för det – de lever fortfarande i förnekelse”. Samtidigt som hon underströk behovet av att tänka mer på regleringar av banksektorn pekade hon på att ”vissa i branschen fortfarande är chockade över allt prat om regleringar. De måste börja inse fakta”. Stort intresse för European Payment Index i Bryssel Intrum Justitias informationsavdelning i Bryssel presenterade resultaten och slutsatserna från den senaste undersökningen av betalningsvanor i Europa, European Payment Index 2009, i maj i år. Presentationen hölls i samband med ett seminarium i EU-parlamentet och över 50 deltagare från kommissionen och representanter från branschorganisationer, tankesmedjor, ambassader och medier närvarade. Vd Lars Wollung presenterade Intrum Justitia och företagets förvandling från ett traditionellt inkassoföretag till ett modernt kredithanteringsföretag. Madeleine Bosch, Intrum Justitias chef för EPI, presenterade de viktigaste resultaten från årets rapport. Bland annat framhäver rapporten hur den offentliga sektorn är sämre på att betala i tid jämfört med privata företag och konsumenter. Tajmingen för utgivningen var perfekt eftersom kommissionen en månad tidigare publicerat sitt förslag till en reviderad version av EU:s direktiv om sena betalningar. I det reviderade direktivet uppmanas särskilt den offentliga sektorn att förbättra sina betalningsvanor. På seminariet fanns även EU:s näringslivskommissionär Verheugen, som talade om det nya EU-parlamentets (efter valen i juni) och det svenska ordförandeskapets (1 juli till 31 december) behov av att ta EU:s reviderade direktiv om sena betalningar på allvar och se till att det blir effektivt genomfört. intrum magazine 3 / 2009 27 www.intrum.com 90 000 kunder. 24 marknader. 1 företag. Intrum Justitia är den ledande leverantören av kredithanteringstjänster i Europa av en enkel anledning – vi kombinerar lokal expertis med styrkan hos ett riktigt Europaövergripande företag. Vi är inte bara insatta i nationell lagstiftning och lokala betalningsmönster, utan vet dessutom hur man gör affärer över gränserna. Var du än har din verksamhet finns Intrum Justitia till hands för att omvandla kredit till en vinstkälla.
© Copyright 2024