ETT GRATISMAGASIN FRÅN PIRATFÖRLAGET MAGASIN 2012 Roslund & Hellström Ett Sverige vi helst blundar för Sara Kadefors Om att brottas med ångest Mikael Niemi: Jan Guillou: ”En katastrof ställer livet på sin spets” ”Utmaning att inte berätta för mycket” Martina Haagll Krönikesamling ti löpningens ära Jo Nesbø Harry Hole kallas hem av det förflutna Lasse Berghagen: ”En realist men också en drömmare” www.piratforlaget.se PIRATFÖRLAGET MAGASIN 2012 Katerina Janouch: ”Kroppen ska räcka hela livet” Sjöwall Wahlöö Tio böcker om ett odödligt brott KONTAKTA OSS PIRATFÖRLAGET / KAPTENSGATAN 6 / 114 57 STOCKHOLM / TEL: 08-412 13 50 / FAX: 08-545 678 58 / [email protected] Ann-Marie Skarp Förlagschef och VD [email protected] Mattias Boström Produktion/redaktion [email protected] Sofia Brattselius Thunfors Förläggare sofi[email protected] Cherie Fusser Marknadschef [email protected] Piratförlaget Magasin 2012 ©Piratförlaget 2012 Text: Spoon Form: WDW Creative FOTO: PETER KNUTSON (där annat ej anges) Christina Kivi PR / Information [email protected] Anna Hirvi Sigurdsson Redaktör [email protected] Anna Carin Sigling Ekonomichef [email protected] Anna-Lena Ahlström (Lasse Berghagen, Martina Haag, Emma Hamberg, Sara Kadefors och Mark Levengood, sid 39) Madeleine Lawass Försäljningschef [email protected] Ulf B. Jonsson (Mikael Niemi) Annika Marklund (Liza Marklund) Privat foto (Mark Levengood, sid 40) CH/Politikens Pressefoto/Scanpix (Sjöwall Wahlöö, sid 44) Dan Holmqvist (Britt-Marie Mattsson) Jörn Grönlund (Unni Lindell) Jesper Frisk (Al Pitcher) Håkon Eikesdal (Jo Nesbø, sid 71) Knut Kollandsrud (Jo Nesbø, sid 72) Lars Jexell Försäljning [email protected] Lottis Wahlöö Förlagskoordinator [email protected] ILLUSTRATIONER: Eric Thunfors Anders Olofsson Säljare [email protected] OMSLAGSILLUSTRATION: Eric Thunfors Erik Titusson Förläggare och VD Lilla Piratförlaget [email protected] Foto: Peter Knutson TRYCK: Durin Productions AB, 2012 ISBN 978-91-642-8313-9 Ann-Marie Skarp, förlagschef och vd på Piratförlaget: ”Årets utgivning passar alla, oavsett ålder” Det pågår en livlig halvt på skämt, halvt på allvar-diskussion om åldrar här på förlaget. Det hela började vid ett av våra vanliga veckomöten – sådana har vi varje torsdagsförmiddag – då en av arbetskamraterna under ett resonemang om vad vi trodde om målgruppen för en av våra böcker sade att ”mina åldriga föräldrar skulle nog tycka …” Jag, som genast anade ugglor i mossen, frågade försiktigt vilket år de ”åldriga föräldrarna” var födda och det visade sig vara 1945. Skrattet efter det svaret var äkta och lite rått. Sedan dess talar vi ständigt i termer om åldringar och ynglingar, medelålder och ungdom, gamla och unga … ja, allt har liksom blivit åldersrelaterat, halvt på skämt, halvt på allvar. Det är kul, det håller oss alla synnerligen vitala och det har gjort att vi har fått upp ögonen ordentligt för vilka grupper som läser våra böcker. Själv vill jag nog hävda att en god bok passar såväl 17-åringen som 90-åringen – med några få väldigt speciella undantag. Jag vill också hävda att vår utgivning 2012 passar alla, oavsett ålder! Och som tur är har vi ju numera även Lilla Piratförlaget, vårt systerförlag som utger barn- och ungdomsböcker. För som alla vet ska det ju börjas i tid. Till slut: om du är så lyckligt lottad att du har en bokhandel på din ort, besök den! Ofta. Vi måste vara rädda om våra duktiga bokhandlare runt om i landet! Trevlig bokläsning önskar PIRATFÖRLAGET MAGASIN /3 LASSE BERGHAGEN Berättelse inspirerad av flakmoppen hemma i Dalarna 26 AL PITCHER KRISTINA OHLSSON Sveriges roligaste i humoristisk fotobok Fullsatt New York-plan utsätts för bombhot 54 62 MALIN PERSSON GIOLITO JO NESBØ Om drömmen om att få en oskyldig man fri Harry Hole drivs hem av sin styvson 50 EMMA HAMBERG Romantrilogi om mat och kärlek 68 EBERVALL & SAMUELSON HELENE TURSTEN Djupdykning i fallet Olle Möller Irene Huss familj utsätts för fara 10 34 PIRATFÖRLAGET MAGASIN /4 65 Innehåll: SJÖWALL WAHLÖÖ Beck med guldkant i Roman om ett brott 44 SARA LÖVESTAM Om kvinnorna utan plats i historieböckerna 57 2 3 6 10 13 14 18 22 26 30 33 34 38 41 44 48 50 53 54 57 60 62 65 68 71 KONTAKTA PIRATFÖRLAGET LEDARE | Ann-Marie Skarp MIKAEL NIEMI | ”Jag vill skapa en intensiv stämning” EMMA HAMBERG | Romantrilogi om mat och kärlek RAKT PÅ SAK | Tre författare JAN GUILLOU | ”1900-talets historia går inte att överblicka” SARA KADEFORS | Om att brottas med ångest ROSLUND & HELLSTRÖM | LASSE BERGHAGEN | MARTINA HAAG | BLOGGFORUM | En värld vi aldrig mött ”Hur jag blev en realist men också en drömmare” Krönikesamling till löpningens ära Ett fönster mot läsarna EBERVALL & SAMUELSON | Djupdykning i fallet Olle Möller MARK LEVENGOOD | En drömmande mans samlade tankar KATERINA JANOUCH | SJÖWALL WAHLÖÖ | BOK BLIR FILM | Om det sköra modershjärtat Tio böcker om ett odödligt brott Från bokform till vita duken MALIN PERSSON GIOLITO | Med känsla för realistiska klyschor RAKT PÅ SAK | AL PITCHER | Tre författare Ger ny bild av världen SARA LÖVESTAM | ”Jag var helt kär i historien” RES MED LJUDBÖCKER | KRISTINA OHLSSON | HELENE TURSTEN | JO NESBØ | Sällskap på resan Bryter gärna och ofta mot typiska deckarnormer ”Vittnesskyddsprogrammen läcker” Harry Hole kallas hem av det förflutna LILLA PIRATFÖRLAGET | Med laddade batterier! PIRATFÖRLAGET MAGASIN 2012 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / xx Mikael Niemi Ålder: 52 år. Bor: I Pajala. Familj: Fru och tre barn. Favoritförfattare: P O Enquist, Peter Høeg, Sofi Oksanen. Mikaels skrivtips: Mitt knep är att tänka att jag inte behöver publicera det, att jag inte behöver visa det för någon annan. Jag skriver precis som det kommer och så slipper jag undan självcensuren, som är farlig, hämmande och det lättaste sättet att få skrivkramp på. Var så grotesk, svekfull, omogen och aggressiv som du kan och kratta senare bort saker som inte hör dit. PIRATFÖRLAGET MAGASIN /6 ”JAG FRÅGAR MIG VAD SOM ÄR VIKTIGT FÖR OSS MÄNNISKOR” Mikael Niemis första roman på Piratförlaget är en omtumlande berättelse om älvens enorma kraft. Romanen Fallvatten skildrar en katastrof som ställer livet på sin spets för alla de människor som kommer i dess väg. – JAG VILLE SKAPA EN INTENSIV STÄMNING, en här-och-nu-känsla, utan tillbakablickar eller utblickar. Vad händer om vi hamnar mitt i en katastrof? Vad händer med våra kroppar och hur reagerar vi i en krissituation? Fallvatten tar sin början i ett intensivt, tungt regnande, som envetet och enträget plågat den norrbottniska befolkningen månader i sträck. Plötsligt sker det ofattbara: älven svämmar över och dammarna brister. – Personerna i boken hamnar i en situation där deras vardagliga liv, huset, rutinerna och de närmaste, plötsligt hotas på ett ögonblick. Människor under stress och press är intressanta att skildra. Vad händer med dem när det handlar om liv och död? Jag har försökt tänka mig in i en sådan situation, vad som egentligen är viktigt, och försökt skildra det. Vattnets kraft inspirerar Mikael Niemi och är något som han länge gått i tankar på att skriva om. – Jag är ju själv uppvuxen vid Torne älv och har sedan barnsben fiskat från båt i älven och från stranden. Följt islossningen, vattnets och isens kraft. För några år sedan uppstod en ispropp i älven som översvämmade den och under ett par dygn nådde vattnet upp till manshöjd bland träden. Jag tog fram min kajak och paddlade genom skogen, en mycket märklig upplevelse som jag fick vara del av för första och kanske enda gången i mitt liv. Att det rörliga, strömmande vattnet kunnat orsaka detta fascinerade mig och då tänkte jag att jag ville skriva en hel bok om en älv som blir lite elak. Kan det som händer i boken även hända på riktigt? – Det finns alltid risker, som man är medveten om, med att dämma upp en älv men man hoppas att de inte blir verklighet. Vatten som är stilla är beskedligt och ofarligt, men så fort det börjar röra på sig blir det fruktansvärt farligt. Rörelsen skapar ett enormt tryck som på mycket kort tid kan rasera allt. Det talas om ”10 000-årsflödet”, att det en gång per tiotusende år sägs regna så mycket att en totalflod uppstår. Tänk dig ett stabilt lågtryck över svensknorska fjällen under ett par månader. Allt vatten som behövs inför vintern samlas i dammarna, men om regnet fortsätter blir nivån snabbt så hög att det börjar bli bråttom. Det som skiljer Fallvatten från exempelvis en nordamerikansk katastroffilm, är att jag inte låter någon utsänd hjälte från högre ort avvärja situationen. Jag vill göra det mer ödesmättat, och en liknande verklig händelse skulle vara en av de svåraste katastrofer någonsin i det här landet. Fallvatten följer ett tiotal människor under några korta timmar i deras liv. – Jag hade redan från början en tanke om att det skulle vara en kollektivroman med en gemensam grundhändelse som drabbade flera olika personer. Jag hade ett persongalleri med mig från början, men många av karaktärerna blev annorlunda när jag satte mig ner och skrev. Människans reaktion på stress går som en röd tråd genom hela boken och är ett ämne som Mikael ofta reflekterar kring. – Vi är alla däggdjur inom oss, däggdjur med olika instinkter. Om det börjar ryka i tunnelbanan vet vi alla någonstans långt inne att en brand där är bland det värsta vi kan råka ut för. Trots detta skulle de flesta av oss antagligen inte uppfatta det verkliga hotet. I sådana situationer blir det så tydligt vad det är att vara människa och hur vi instinktivt agerar olika. De som vädrar faran och springer bort från den, är de som klarar sig. Och vi ställer oss frågan: ”Vem är jag, hur skulle jag göra?” PIRATFÖRLAGET MAGASIN /7 Valet av tema har även en historisk, litterär koppling till Tornedalen, Mikaels uppväxtplats. – Den första bevarade tornedalska litteraturen handlar just om en älv. Poeten Antti Keksi, som jag citerar i bokens början, komponerade 1677 en diktsvit om islossningen i Torne älv. Älven är en metafor som är otroligt stark för mig och i litteraturen återfinner vi flera stora floder såsom Nilen, Mississippi, Eufrat och Tigris och Ganges i Indien. Är Fallvatten ett inlägg i energidebatten? – Visst finns det en politisk aspekt i boken och visst kan man se det som att älven som varit fången gör sig fri. Jag har till exempel aldrig förstått varför Norrlandskommunerna, trots att deras naturresurser genererar så stora inkomster, knappt får ta del av något alls. Men mitt främsta mål med boken har varit att lyfta frågan om vad som är viktigt för oss människor. ”VI ÄR ALLA DÄGGDJUR INOM OSS, DÄGGDJUR MED OLIKA INSTINKTER” Är det någon av karaktärerna i boken som liknar dig? – Ingen av dem är jag, men en av de karaktärer som jag fascineras mest av är Barney, som är en kombination av ömklighet och otrolig aggressivitet. Han är övertygad hela vägen om att han gör rätt. En illa behandlad rättshaverist som egentligen bara vill bjuda på kaffe och vara snäll. Hur hanterar du själv faror? – När man som jag är uppvuxen i glesbygden bär man med sig en tradition av att överleva och att klara sig själv. Jag har flera upplevelser från naturen, från fjällvandringar, jakt eller fisketurer där det jag har i ryggsäcken är allt som finns. En storm på fjället kan vara ganska farlig om du får panik. Då gäller det att handla logiskt och stanna upp för att tänka efter. Han menar att det sätt som de flesta lever sina liv på är oerhört motsägelsefullt. – Vårt samhälle är så inbäddat och ombonat, men vi kommer alla att dö på ett eller annat sätt och det vet vi allihop. Är inte det en paradox, detta snack om cancerogena ämnen i maten och cykelhjälmar och vår ständiga strävan efter att kunna hantera farorna? När det bara är en tidsfråga innan döden drabbar oss? Alla kämpar för att få leva lite längre, men frågan är varför och hur vi tar hand om de liv vi faktiskt har. I början av sin författarkarriär höll sig Mikael till en mer tydlig struktur och skrev ofta ett synopsis att utgå från. Numera tillåter han sig själv att jobba mer intuitivt. – Man blir vis av erfarenhet. Författaryrket är så roligt just för att man aldrig utvecklas klart. Dels handlar det om språket, som utvecklas och förändras i takt med att man själv blir annorlunda. Liksom man klär sig olika som ung och som äldre, blir språkdräkten även en annan. Dels är det en fördel att kunna använda livserfarenheten i skrivandet. Jag har lärt känna fler människor, upplevt fler saker. Jag litar mer på intuitionen och vågar följa mina stickspår. Man kan se det lite som att ha planen att följa en landsväg, men så finner man en stig som man följer i stället och där hittar oerhört spännande miljöer. Känner man sig för bunden vid en plan missar man de stickspåren. Han underskattar heller inte skrivandet som hantverk ur en rent fysisk aspekt. – Det här manuset skrev jag först för hand. Jag föredrar att jobba så, handens njutning, pennan mot pappret. Rytmen är väldigt viktig, att inte upprepa sig och att blanda långa och korta meningar. När jag hittat rytmen känner jag att det börjar funka. Självfallet renskriver jag och redigerar i datorn sedan, men inledningsvis jobbar jag ur en konstnärlig aspekt helst med handens kunskap, där texten får växa fram i lager på lager. När jag renskriver plockar jag fram de delar som jag tycker håller, sedan behöver materialet skrivas igenom flera gånger för att bli riktigt bra. Åren efter succén med Populärmusik från Vittula undvek Mikael att läsa recensioner för att slippa att ständigt jämföras med sitt tidigare verk. Han kände sig sårbar, ville gå vidare men hade svårt att göra det. – Nu har jag hittat tillbaka till den inre drift där jag skriver med glädje och energi. Något vill ut, en bok som måste födas, ett embryo som växer sig större. Nu är boken här, nyfödd och skrikande efter uppmärksamhet och det ska bli spännande att se hur den blir mottagen i världen. FALLVATTEN Efter en period av intensivt regn händer det ofattbara: dammarna brister, plötsligt reser sig en grå vägg och enorma krafter släpps lösa. Vi får följa en handfull människor som drabbas. Deras värld sveps i väg och krossas av en flodvåg som inte borde finnas. Här finns den urbane samen, den självmordsbenägne helikopterpiloten, den utbrända lärarinnan och kraftverksarbetaren som äntligen får chansen att visa fruntimren vem som är starkast. Utgivningsdag 29 augusti / Inbunden / ca 250 sidor / 135x210 mm / Omslag C-A Beckston / ISBN 978-91-642-0397-7 / Uppläsare av ljudboken: Mikael Niemi / Ljudbok ISBN 978-91-642-2246-6 / E-bok ISBN 978-91-642-4195-5 PIRATFÖRLAGET MAGASIN /8 ”JAG ÄR JU SJÄLV UPPVUXEN VID TORNE ÄLV OCH HAR SEDAN BARNSBEN FISKAT FRÅN BÅT I ÄLVEN OCH FRÅN STRANDEN” PIRATFÖRLAGET MAGASIN /9 t g i l r a f å s e t n i ”Det är n å r f p p u a t y r b att ” r e t s n ö m a d n inva Att våga bryta upp. Välja sitt liv – och ta rätt hjälp av vänner. Det är Emma Hambergs ingredienser i en ny romantrilogi om mat och kärlek. GRÄDDIG SOPPA. Långpannekaka med knottrigt smuldegstäcke. Blänkande såser, guldbollig äggula, kaffe med skummig mjölkvirvel – och mitt i allt detta: Emma Hamberg. Mat och ord är hennes passion, något som läsarna kommer att bli varse i slutet av augusti när den första i en trilogi romaner om ”mat och kärlek” ser dagens ljus. Men det var inte alls meningen att det skulle bli triss i böcker. – Jag ville förnya mig, och när jag och min förläggare Sofia satt och spånade sa hon: ”Emma, prova att tänka tanken att skriva flera böcker som håller ihop.” Så. Emma började fundera. En idé som legat och grott i huvudet blommade ut. – Jag tänkte bara prova och se om det kändes som en avslutad historia eller något som kunde få en fortsättning, men när jag hade kommit en bit på väg kände jag att jag inte bara kunde lämna mina huvudpersoner efter en bok. Och det är ju underbart, att faktiskt få fortsätta att umgås med de här människorna. Jag är en epilogälskare av rang och nu kan jag få skriva en hel bok som epilog. Så okej då. Två böcker skulle det få bli. – Och efter ett tag kände jag ”äh, vad fan, vi kör tre”, säger Emma Hamberg med ett stort skratt. – Så nu får jag skriva två epilogromaner, bättre kan det ju inte bli. Men självklart ska den sista romanen få en egen epilog. Vi kan tacka bröllops- och dödsannonserna i Svenska Dagbladet för Emmas nya böcker. Helgerna är högtidsstunder för Hambergskan, då plöjer hon annonser för glatta nyfikna livet – och just den här lördagen för ungefär ett år sedan bestämde hon sig för att googla alla som gift sig. – Jag gjorde en hel skiss på hur de träffades och vad de jobbade med och började tänka ”vad kan jag göra av alla de här bröllopsparen?”. Då föddes idén om en pojke som vill sticka hemifrån och letar bland PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 10 bröllopsannonserna efter de perfekta föräldrarna. Så blev historien inte alls i slutändan. Emma strök bröllopsparen, men killen som rymde hemifrån fick vara kvar. Han fick namnet Bror och drömmer om ett liv där föräldrarna hemma i Lund inte bråkar på nätterna när de tror att han inte hör. Och vad kan föräldrar som bråkar behöva om inte lite egen tid tillsammans utan sitt barn? Sagt och gjort, Bror styr upp sitt eget försvinnande och kan, utan att oroa sina föräldrar, dra iväg i en hel månad. Samtidigt sitter snart 30-åriga stockholmsrivjärnet Tessan i en garderob i sin förortslägenhet och försöker röka bort sin ångest. Hon känner hur livet bara rusar på utan att hon kan styra över det, hon behöver komma bort. Men hur ska hon kunna göra det när hon inte känner en enda människa utanför sin förort? Ödet för Tessan och Bror till originalet Jane som bor i ett litet hus mitt i Stockholm, där hon tar hand om skadade smådjur. Historierna flätas ihop till en berättelse om vänskap över åldersgränser, att våga välja sitt liv och se sina drömmar i vitögat. – Alla mina böcker handlar om samma sak, skrattar Emma, kanske är det ett sätt för mig att pusha mig själv samtidigt som jag berättar för andra att det inte är så farligt att bryta upp från invanda mönster. Jag vill också slå ett slag för att våga kliva över åldersgränserna när det gäller vänskap. Och eftersom Emma Hamberg skapar, skriver artiklar och bloggar om mat slänger hon även ner en matsked sådant i romanformen, tydligast i figuren Tessan som jobbar i korvkiosk men som mellan slevandet av gurkmajonnäs har helt andra drömmar om mat. Men drömmarna har svårt att ta sig ur den lilla trånga korvkiosken. – Hon kommer från arbetarklassen och har ett ok över sina axlar att inte tro att hon är något. Där kommer Jane och Bror in och hjälper till att lyfta bort det. Alla har sina sorger och gåtor som de Emma Hamberg Ålder: 41 år. Bor: Sollentuna. Uppvuxen i Vänersborg. Familj: Maken Agi Lindroth (musiker) och döttrarna Ditte, Nåmi (tvillingar, 14 år) och Saga, 8 år. Karriär: Vann en serieteckningstävling i Stockholm redan som 13-åring och tecknade serien Singel i stan för Veckorevyn och har även varit chefredaktör för samma tidning. Emma har också varit programledare för P3-programmet Ketchup och skrivit böcker som Kärlek & 6 och Linas Kvällsbok 1 och 2. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 11 g a l s t t e å l s l l i v g a r e ”J v ö a v i l k a g å v t t r ä för a n a n r e s n ä r g s r ” ålde p a k s n ä v r e l l ä g det inte har tagit itu med – och den enas sorg blir den andras lösning. Inför den här romantrilogin har Emma Hamberg gjort sin research på ett lite annorlunda sätt. Hon har helt enkelt sett ut verkliga förebilder för sina tre huvudpersoner – och kopierat dem rakt av. 13-årige Bror är son till en bekant i Sollentuna. Tessan är en rivjärnig bekant som jobbar på dagis och har lösnaglar, ”hon är lite som Laila Bagge på knark”. Den riktiga Jane är en dam i Sigtuna som tar hand om övergivna djur samtidigt som hon syr kläder till kungligheter världen över. – Jag har mejlat dem hela tiden och frågat hur de skulle göra eller säga i vissa situationer. Då säger de saker som jag aldrig skulle ha tänkt på själv. Förebilden till Bror, till exempel, det var så härligt att få gå in i hans huvud och få ta del av hans logik. Hur allvarsam en 13-åring kan vara med kärleken, det blir på liv och död. Det var jättefint, han har verkligen varit med och skapat karaktären. Och jag fick skriva en väldigt romantisk historia mellan två 13-åringar. Men i början var det svårt att hitta rätt balans. Hur skulle man porträttera romanfigurerna utan att de riktiga förebilderna skulle ta illa vid sig? – Men sedan insåg jag att det är jag som bestämmer och hittar på hur de ska vara i boken, då släppte det. matreportage tillsammans med, reds anm). Vi umgås ju jämt och hon är alltid med i alla mina processer. Emma Hambergs arbetsliv är som en rörig bestickslåda. Hon skapar mat, skriver kokböcker, biter tag i en romantrilogi och illustrerar lite (minns ni serien ”Singel i stan”?). Och så bloggar hon också. Så här, till exempel: ”Ibland kan jag vakna och vara så där riktigt vaken. Så att jag ser allt klart. Och ser hur jävla kul jag har det på mitt jobb till exempel. Mina döttrar påminner mig när jag själv vimsar bort den känslan. ’Tänk att du får laga mat på ditt jobb och sedan plåta den maten med dina polare, gud vad kul’. Ja …gud vad kul. Det är verkligen kul.” Emma skrattar. – Ja, jag älskar ju att jobba. Om man kan få leka med dockor ena dagen och cowboys andra dagen och samtidigt snirkla sig igenom det med lust och glädje – vilket privilegium det är. Bok nummer två är redan på gång i huvudet och nummer tre ligger i tankefåran och vill framåt. – Jag får alltid nya idéer till nästa bok när jag är mitt inne i skrivprocessen. Kanske är det samma sak som med barn – man känner att bebisarna håller på att växa ifrån en – och då gör man en ny bebis. Vem bollar du med? – Min man Agi och min förläggare förstås, men också jättemycket med min kompis Anette (som Emma har skrivit kokböcker och gör ROSENGÄDDA, NÄSTA! Bror är en 13-årig frankofil som har oändligt många skivor med Serge Gainsbourg men inte en endaste vän. Tessan är en 29-årig kvinna som sitter fast i en dålig relation, andras skeva förväntningar på henne och sin nedlåtande mamma. Jane är en unik kvinna, en 60-årig excentrisk dam som hjälper små djur i nöd, men även lämnar dörren på glänt åt människor som kan behöva henne. Tack vare Janes magiska fingrar möts Tessan och Bror i hennes lilla hus mitt i stan. Och där börjar berättelsen. Utgivningsdag 22 augusti / Häftad med flikar / ca 300 sidor / 130x190 mm / Omslag Nina Leino / ISBN 978-91-642-0366-3 / E-bok ISBN 978-91-642-4191-7 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 12 Björn Vingård, aktuell med Drömfabriken – bakom kulisserna i pocket VAD HADE DEN TRENDKÄNSLIGE ASTOLF FÖR MÖBLER I SITT HEM SOM SKULLE FUNGERA ÄVEN I DAG? – Romanens huvudperson Astolf Erixson var en design- och inredningsroad journalist. Han fick många möjligheter att utveckla sitt intresse i Drömfabriken. Till exempel Damernas Värld hade glassiga inredningsreportage varje vecka, laddade med de allra senaste idéerna. Hemma hade Astolf lampan Bumlingen i grönt lack ovanför köksbordet. Den kom från Ateljé Lyktan i Åhus och spred ett fint ljus över det vita superellipsbordet designat av Piet Hein och Bruno Mathsson. Astolf drömde om att någon gång kunna köpa Josef Franks skåp med de 21 lådorna, det så kallade Nationalmuseiskåpet. Det var synd att han inte sparade ihop så att han kunde göra det, för i dag kostar det cirka 110 000 kronor. I Bonnierhuset kunde Astolf vid något enstaka tillfälle vräka sig i Charles och Ray Eames Lounge Chair, som väckte sensation när den lanserades 1956 och fanns på Albert Bonnier Jr:s direktionsvåning. Tre författare Malin Wollin, aktuell med Malin från Skaftnäs i pocket TRÄNAR DU EXTRA MYCKET NÄR DU LEVER MED EN ELITIDROTTARE ELLER BLIR DET MOTSATT EFFEKT? – Jag säger så här: Det har ingen effekt, tyvärr. Jag är inte träningstypen. Jag köpte nyligen ett träningskort för 3 500 kronor och om jag känner mig själv rätt så lär det landa på 1 750 kronor per träningstillfälle. Hur håller du dig då i form? – Det gör jag väl egentligen inte. Jag försöker knipa med skinkorna när jag går i trappor och så gör jag plankan en minut varje kväll. Jag är helt övertygad om att det här gör jättestor skillnad. Har du något bra tips till någon som hatar att träna men ändå vill få motion? – Att alltid ta trapporna, bära barnen tills de börjar skolan, flexa armen när man byter kanal, sitta i luften när man går på toaletten. Liza Marklund aktuell med Du gamla, du fria i pocket VARFÖR KOMMER DET INGEN BOK MED ANNIKA BENGTZON I ÅR, ÄR DET FÖR ATT DU TURNERAR SÅ MYCKET I NORDAMERIKA? – Ja, delvis, mina utlandslanseringar tar enormt mycket tid. Fast jag har också jobbat mycket för Unicef det senaste året. Jag har gjort flera stora resor, dels till gränslandet mellan Somalia och norra Kenya och till Malawi i södra Afrika, och så ledde jag Humorgalan tillsammans med de andra ambassadörerna. Att få jobba för Unicef är det viktigaste jag gör. Det är fantastiskt att se hur hjälpen verkligen når fram. Och alla kan bidra, bland annat genom att bli Världsförälder. Gå in på www.unicef.se och anmäl dig! Hm. Okey. Sex av dina böcker om Annika Bengtzon har precis blivit film och börjar släppas på dvd i sommar. Kommer det fler filmer? – Jo, faktiskt. Yellowbird, filmbolaget som gjort de här sex, har köpt rättigheterna till Du gamla, du fria också, bland annat. Och så håller jag och Tove Alsterdal på att skriva filmmanus på min och James Pattersons bok Postcard Killers på uppdrag av en brittisk och en amerikansk producent. Det är lite spännande att skriva ett sånt stort jobb på engelska, det har jag inte gjort förut. Så när kommer nästa roman om Annika? – Nästa år, förhoppningsvis. Den utspelar sig i Stockholmsområdet och ska heta Noras bok, tänkte jag. Fast jag brukar hinna ändra titel på mina romaner flera gånger om innan jag är klar … PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 13 Andra delen om det stora århundradet I succéstarten Brobyggarna lärde vi känna de hårt arbetande bröderna Oscar och Lauritz. I andra delen Dandy tar Jan Guillou klivet in i den dekadenta världen och tecknar porträttet av den tredje romanbrodern Sverre, hans liv, läggning och lustar. UTANFÖR FÖNSTRET STÅR EN RÅBOCK som gnider sina fnasiga horn mot en trädstam. Bakom ryggen i författarrummet tornar en trave pärmar upp sig. Där finns planen för de tre första delarna i Jan Guillous historiska romansvit samlad. Maskinskriven förstås. Tusen timmar research. Vi tar vid där den slutade, den sexhundra sidor tunga Brobyggarna. Andra delen, Dandy, gör inte riktigt lika ont att tappa på näsan om du somnar med boken i sängen – grunden till den ambitiösa släktsagan lades nämligen redan i första delen. Nu svävar Jan Guillou ut i Sverres leverne som partner till lord Albert Manningham i England. För när brodern Oscar flydde till Afrika och Lauritz slet på norska Hardangervidda, fick Sverre fara till England för att boken inte skulle ha så mycket skandinaviskt historiefokus. På köpet fick han bli homosexuell. – De var den tidens främsta offer för intolerans och förföljelse, säger Jan Guillou. Medan bröderna Oscar och Lauritz arbetade med teknik, den tidens stora yrke, kom Sverre att stå för det intellektuella och konstnärliga. – Han utvecklar målandet och hamnar i konstnärskretsar, blir kompis med de intellektuella bohemerna i Bloomsburygruppen och lever ett liv med frigjorda vanor tillsammans med sin överklasslord. Det låter som om Dandy blir lite mer kontroversiell än Brobyggarna? – Jag utmanar ju en högljudd och i vissa fall strikt intellektuell PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 14 opinion. Vad de homosexuella recensenterna anser om utbölingar som ger sig in på deras eget område kan man ju aldrig veta och de känner säkerligen till den homosexuella naturen på ett annat sätt än vad jag gör, men jag tröstar mig med att jag kan den historiska bakgrunden bättre än de. Medan medelklassförfattaren Oscar Wilde råkade illa ut på grund av sin homosexualitet hade Sverre ändå tur. Han blev förälskad i en man som omfamnades av en beskyddande överklass. – Det uppstod en hatisk kampanj mot homosexuella runt 1895 och en av de unga männen kring Oscar Wilde är lord Manningham som skickar sin son till Dresden för att studera teknik- och ingenjörsvetenskap. Där träffade han Sverre – och handlingen i Dandy slutar tjugo minuter efter Brobyggarnas sista punkt. Det tidsperspektivet skvallrar om att många böcker återstår innan Jan Guillou har täckt in ”det stora århundradet”. – Jag vill inte göra misstaget att bestämma hur många böcker det ska bli. Den brittiske författaren Ken Follett (som av en händelse också ägnar sig åt såväl historiska romaner som spionthrillers) skriver just nu en liknande svit och hans böcker blir över tusen sidor vardera med alldeles för många bollar i luften. Om man tror att man ska täcka in hela århundradet i tre böcker blir handlingen för spretig och författaren en trapetskonstnär. Follett har ägnat tvåhundra sidor åt skyttegravarna i Europa, jag löste det genom att förlägga de åren i Jan Guillou Bor: Östermalm och gård i Östhammars kommun. Aktuell: Med Dandy, andra delen i släktsagan som spänner över hela 1900-talet. ”1900-talets historia går inte att överblicka” PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 15 ”Jag vill inte göra misstaget att bestämma hur många böcker det ska bli” PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 16 Afrika. Då kan man nämna stora europeiska händelser i förbigående. Kan du känna ”ja, där fick jag till det!” under skrivandets gång? – Ja, det där med Afrika var jag väldigt nöjd med eftersom jag har jagat tio år i Tanzania och kan Afrika utan och innan. Jag känner till varenda plats, kan allt om klimatet, plågsamma insekter, vatten och regnperioder. Det enda jag behövde göra var att montera ner kikarsiktet från mitt eget gevär och inse att jag hade massor av miljö och lägereldslegender alldeles gratis. Har du prestationsångest? – Ja, den kommer och går. Ibland tänker jag att ”det här blir ett mästerverk, en klassiker” och ibland undrar jag ”vad fan håller jag på med?”. Målet med nedtecknandet av 1900-talet är lika delar folkbildning och underhållning. – Utmaningen är att inte berätta alldeles för mycket om det jag har tagit reda på. Det är ett vanligt fel som även gäller mig, att författaren blir så stolt över sin research att han hamnar i ett föreläsningsmanér. Den andra faran, enligt Jan Guillou, är efterklokheten. Att undvika spåkulan och att ha förmågan att vara i nuet hos personerna då – utan att låtsas om att man vet vad som händer sedan. Att inte skriva ”för kloka” saker. – Sverres konstnärsvänner ser inga krig i framtiden. De utvecklar egna filosofier och ägnar sig åt att njuta av livet och de sköna konsterna, då gäller det att som författare inte driva med deras naivitet. Är researchen alltid lustfylld? – Nej, men när man kommer på bra idéer är dagen alltid räddad. Idén till den ambitiösa bokplanen började som en lek, ett olösligt problem. Likt en matematiker som ibland plockar fram en omöjlig ekvation spånade Jan och hustrun Ann-Marie kring varför ingen författare tidigare givit sig på greppet att skriva en familjesaga i tre generationer. Svaret? För svårt. – 1900-talets historia går inte att överblicka, bara en sådan sak som att det innehåller två världskrig … Det tog två år innan Jan Guillou hade vridit och vänt på bokproblemet likt en Rubiks kub och insett att han kanske skulle kunna ta sig an det. Du har sagt att ”den enda svenska författare som har kapacitet att skriva en romansvit om 1900-talets historia är jag själv”. – Ja, det ligger någonting i det. Jag om någon har möjlighet att disponera ett gigantiskt researchmaterial, man måste ha en omfattande journalistisk rutin för att ens kunna närma sig sådant. Men Jan Guillou stötte på problem direkt. Tyskland. Det går ju inte att komma undan ett land som spelar en sådan huvudroll i Europa under förra seklet. – Jag talar hygglig tyska och har inget särskilt förhållande till landet men insåg att jag skulle behöva kunna Tyskland inifrån. Jag är dessutom norskfransk och född under andra världskriget, så jag hyser ingen tyskkärlek direkt. Men Jan fortsatte att vandra framåt i den fantastiska teknikoptimismen som man trodde skulle frälsa mänskligheten. – Det var vad bröderna trodde när de var tjugofem år och jag tänkte ”här finns ju en början!”. Att inse att jag faktiskt kunde ro det iland kändes fantastiskt men också genant – att det hade legat under nosen på mig hela tiden. Jag hade ju kunnat se det här redan när jag och Ann-Marie pratade om det första gången där ute i svampskogen … Men svampskogsbesöken får ske på helgerna – för Jan Guillou är författandet ett yrke. Inspirationen kan man inte sitta och vänta på, han skriver på vanliga arbetstider varje vardag. – Man kan inte ta ledigt en dag mitt i veckan, för om man gör det blir det lätt ytterligare en dag. Den stenhårda disciplinen har gett oss tretton böcker om Hamilton, en spion som knuffade Jan Guillou rakt in i den bestsellervärld han aldrig trodde var hans arena. – Jag trodde att det skulle bli exklusiv politisk litteratur som skulle ge diskussioner men få läsare. Det blev precis tvärtom. Men när kalla krigsepoken var slut och Jan ville ge sig på det heliga kriget och skriva om riddare på 1200-talet rynkade förläggarna (så också Jans fru Ann-Marie) på näsan och sa ”nu är det slut på bokförsäljningen. Recensenterna kommer att skriva ’Hamilton i ringbrynja’”. – Det gjorde de också, men det spelade ingen roll för läsarna. Men nu när jag skulle byta stil igen var folk återigen skeptiska – bara för att folk vill läsa om Arn Magnusson fanns det ingen garanti för att de skulle vilja läsa om bröderna Lauritzen. Men givetvis gick det Jans väg igen – och fram till i dag har Brobyggarna sålt i 150 000 exemplar. DANDY I Dandy får vi veta allt som hände Sverre, från den första förälskelsen i Dresden där han och den engelske ingenjörsstudenten lord Albert Manningham bestämde sig för ett liv tillsammans. De två unga och eleganta gentlemännen återvänder till Wiltshire i södra England. De rör sig bland Londons konstnärer och bohemer – inte minst den frigjorda Bloomsburygruppen. Utgivningsdag 5 september / Inbunden / ca 400 sidor / 135x210 mm / Omslag Eric Thunfors / ISBN 978-91-642-0367-0 / Uppläsare av ljudboken: Tomas Bolme / Ljudbok ISBN 978-91-642-2241-1 / Mp3-ljudbok ISBN 978-91-642-2242-8/ E-bok ISBN 978-91-642-4189-4 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 17 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 18 ”Jag behöver luft för att kunna vara kreativ” Jonas är tonåring i början på åttiotalet i en miljö som präglas av en hård jargong och tuff machoattityd. När det fruktansvärda sker kan han inte annat än skärma av sig från omvärlden. Många år senare är Jonas den perfekta fotbollspappan med bra jobb och familj. Plötsligt händer något som gör att hela hans värld rasar samman. JONAS FÅR PANIK när han ska prata högt på föräldramöten och blir stum när han befinner sig bland människor med utbildning. Trots att han har en vacker fru och tjänar bra på den egna målerifirman går han omkring och känner sig otillräcklig. Han jämför sig med andra och kan inte ens koppla av i sina egna barns närhet. – Jonas går alltid omkring och känner sig underlägsen på grund av sina tidiga relationer i livet. När smärtsamma saker händer honom som barn har han inga verktyg för att bearbeta sina känslor. Det sorgliga är att han går omkring och bär på skiten i tjugofem års tid, innan smärtan dyker upp igen – med dubbel kraft. Det går tyvärr inte att använda förträngning som metod för att bearbeta ångest. Förr eller senare måste man handskas med den för att kunna komma vidare i livet, säger Sara Kadefors, aktuell med boken Kast med liten kniv. Jonas växer upp några mil utanför Göteborg. Polarna lyssnar på AC/ DC, röker på och mekar med sina moppar. Men Jonas är annorlunda. I hemlighet lyssnar han på punk och trots sin dyslexi läser han böcker. Allra bäst trivs han när han får hänga med Rebecka, den enda person som han kan vara sig själv tillsammans med. – Miljön där Jonas växer upp påminner väldigt mycket om min egen uppväxtmiljö, det lilla samhället utanför storstaden. Det var ett rått klimat, med en viss jargong. Det fanns bara ett sätt att vara på – för killarna var det en otroligt stark machoattityd som gällde. Jag tror att den här machostilen finns kvar i de flesta samhällen runt om i Sverige i dag. Den som inte anpassar sig får lida för det. Det verkar rätt jobbigt att vara kille, säger Sara Kadefors. Hon längtade själv tidigt bort från uppväxten i en förort till Göteborg. – Storstaden var så nära men ändå så himla långt bort. Som ung tänkte jag att allt skulle bli bättre bara jag kom ifrån det lilla samhället. Då skulle fantastiska saker hända mig! För Jonas är det annorlunda. Han drömmer inte om att komma bort, ser det inte ens som en möjlighet. Storstaden är för andra, inte för honom. När det som inte får hända en dag inträffar sluter han sig helt och har inget hopp om att livet någonsin ska bli bättre. – Han stänger av och hamnar i en depression. Han får inte den hjälp han behöver. Varken från sin familj, vännerna, skolan eller samhället. På den tiden pratade man inte om barndepressioner. Och om en vuxen i dag knappt förstår att den är deprimerad, hur skulle ett barn på den tiden kunna fatta? Jonas faller allt djupare in i sig själv och sitt mörker. Familjen ser inte tecknen på vad som händer med honom. – De vill inte se. Och har sina egna problem. Föräldragenerationen på den tiden hade också ett helt annat förhållningssätt till barn än vad vi har i dag. Det fanns ingen riktig medvetenhet om barns behov eller något särskilt engagemang. Jag vill inte säga att alla var dåliga. Och självklart var de påverkade av sina egna föräldrars uppfostran. Det positiva var att man tvingades klara sig själv och bli självständig. Men samtidigt är inte alla kapabla att klara ett sådant förtroende. Många föll igenom, säger Sara. Berättelsen om Jonas uppväxtår har sin upprinnelse i en historia som en person berättade för henne för några år sedan. – Det var en så otroligt stark berättelse, som verkligen grep tag i mig. Utifrån den grundberättelsen har jag skapat mina egna bilder och karaktärer. Personerna och anekdoterna i boken är inspirerade av hans berättelse men justerade och ändrade för att passa berättelsen i sin helhet. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 19 ”Man måste handskas med sin ångest för att kunna komma vidare i livet” PIRATFÖRLAGET MAGASIN / xx Barndomshistorien om Jonas är sedan sammanvävd med en helt fiktiv del där läsaren får träffa honom som vuxen. En Jonas som har fru och barn, tränar ett fotbollslag och har eget företag. – I berättelsen om Jonas som tonåring kunde jag hämta mycket inspiration från mitt eget liv och mina egna erfarenheter. Med till den vuxne Jonas har jag fått leta mer efter hans reaktioner och känslor. Det har varit spännande och utmanande på två helt olika sätt. Jonas utvecklas till en tillsynes helt vanlig familjefar alltså. Men han har fortfarande lagt lock på sina känslor och kan inte heller ge sina barn det som han själv så väl hade behövt som liten. – Han har blivit mycket kritiserad som barn och aldrig fått någon bekräftelse på att han duger. Därför känner han sig alltid otillräcklig, underlägsen och blir provocerad av människor med bra självförtroende. När han hamnar i en kris som vuxen regredierar han totalt och börjar bete sig som ett barn igen. När det gäller dåligt självförtroende berättar Sara att det är något hon kan känna igen sig i. Hon menar att det ofta är en klassfråga; att tillhöra en viss klass är ofta detsamma som att ha bättre eller sämre självförtroende. – Jag kan bli oerhört provocerad av människor som alltid utgår ifrån att de får ta plats. Men det handlar förstås om mina egna underlägsenhetskänslor. Att som Jonas dessutom hålla på och jämföra sig med andra människor är att göra sig själv en otjänst, tror hon. – Jag försöker låta bli att jämföra mig, det är en oerhörd lättnad när man lyckas bli fri från den känslan. Den för inget gott med sig. I boken skildras också olika typer av separationer. Hur går dina tankar runt det? – Väldigt många par jag känner har skilt sig. Det innebär en oerhörd kris för de flesta. Det kommer upp saker till ytan som har inträffat under barndomen eller när man var ung, saker som man inte tagit tag i och bearbetat då. Ingenting försvinner av sig självt om man inte arbetar med det. Sara säger att en stor del av boken handlar om hur människor hanterar kriser och problem på olika sätt. – Jag upplever att särskilt män väljer att lägga locket på. De har svårt att arbeta med sina problem och att hantera sina jobbiga känslor. Kvinnor går oftare till en terapeut för att få hjälp efter en skilsmässa, medan männen ser till att snabbt träffa en ny kvinna. Förälskelsen blir som en medicin för dem. Det dövar smärtan men problemen finns fortfarande kvar under ytan. Trots allt det tunga och svåra i berättelsen om Jonas, vill Sara lyfta fram att boken är framåtsträvande och berättar om en process ut ur ett negativt mönster. – Den har en stark kraft och ett ljus. Det finns en väg ut. Det har gått tre år sedan Saras förra vuxenroman kom ut och det är en takt som Sara är nöjd med. – Varje bok ska vara bra, det ska märkas att det är något man kämpat för. Om jag skulle ge ut en bok varje år så tror jag ärligt talat inte att de skulle bli tillräckligt bra. Jag behöver luft för att kunna vara produktiv och kreativ. Dessutom gör jag många andra saker, skriver filmmanus och dramatik till exempel. Hur många recensioner brukar du läsa? – Jag brukar läsa så lite kritik som möjligt, men visst får man ändå en uppfattning om vilket mottagande boken har fått i genomsnitt. Man kan ju hantera det där på olika sätt. Vissa reser bort. Det har jag aldrig provat, men det kanske blir så i år. Sara Kadefors Uppvuxen: I en förort till Göteborg. Bor: I Stockholm. Familj: Man och barn. Bakgrund: Har varit programledare för radioprogrammen Mamma Mia, Syster Sara, Morgonpasset, Söndagsskolan, Vakna och Iller. 2000 lämnade hon radion och blev författare på heltid. Tidigare böcker: Fem meter upp i luften, en antologi om popmusik (1997), Sandor slash Ida (2001), Långlördag i city (2001), Sigrid ett svin (2004), Fågelbovägen 32 (2006), Borta bäst (2009), Nyckelbarnen (2010). Senast lästa bok: En dag av David Nicholls, den var helt ok. Senast sedda film: Polis, imponerande film. Favoritförfattare: Oj, svårt. Gillar Joyce Carol Oates. Människor som inspirerar mig: De som vågar utmana auktoriteter och trotsa konventioner. Mitt smultronställe: Slottsskogen, Göteborg. Favoritplats för att skriva: Lantstället i Halland. Kopplar av med: TV:n. Om genrer: Min förläggare brukar säga: ”Du ska skriva det du ska skriva. Det blir bäst så.” Om jag skulle skriva deckare skulle de förmodligen bli krystade. Om förorten utanför Göteborg där hon växte upp: Ångest. Om Stockholm: Älskar. Är ödmjuk och tacksam för att få bo här. KAST MED LITEN KNIV En dag händer det ofattbara och för tonåringen Jonas faller hela tillvaron samman. Efteråt handlar det bara om överlevnad. Den vuxna Jonas har lämnat uppväxten bakom sig. Men en natt råkar han höra ett samtal som får allt hans liv är uppbyggt kring att rämna. Smärtan från det förflutna dyker upp igen – med dubbel kraft. Kanske måste han göra upp med det som var för att kunna leva på riktigt? Utgivningsdag 5 september / Inbunden / ca 300 sidor / 135x210 mm / Omslag Patrik Lindvall / ISBN 978-91-642-0399-1 / Ljudbok ISBN 978-91-642-2244-2 / E-bok ISBN 978-91-642-4193-1 PIRATFÖRLAGET MAGASIN /21 En verklighet som ingen vill se PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 22 Sveriges mest hyllade kriminalförfattare är tillbaka. Roslund & Hellström smäller till med Två soldater, en mäktig skildring av en gängkriminalitet i ett Sverige vi helst vill blunda för. – DET KÄNNS SOM ATT VERKLIGHETEN inspireras av oss, inte tvärtom, säger Börge Hellström. Han skakar på huvudet och ser ner i golvet. Anders Roslund och Börge Hellström är tillbaka med nya kriminalromanen Två soldater. Det var nästan tre år sedan deras Tre sekunder ruskade om den svenska kriminalromanscenen. Ordentligt. Den drabbande skildringen av hur svensk polis använder, och kallblodigt offrar, sina infiltratörer för att sätta dit brottslingar hyllades av både recensenter och läsare. Den vann priser, den höll sig länge kvar på svenska topplistor, och spreds som en löpeld till nationer över hela världen. Men Tre sekunder ligger bakom Roslund & Hellström. Redan innan den utkommit hade Anders och Börge inlett arbetet med Två soldater. Det har tagit flera år av deras tid. Det har varit värt det. Det här är deras mästarprov. Två soldater handlar om Leon och Gabriel. De kallar varandra ”bröder”. De skolades i kriminalitet tillsammans på Sveriges ungdomsvårdsanstalter och senare fängelser. Uppvuxna i förorten Råby, en plats som var deras lekplats, som nu är deras slagfält. Romanen handlar om de två bröderna, om de bojor som binder dem till varandra och till deras ursprung. Men den handlar också om de unga pojkar, tolv-trettonåringar, som ser upp till de äldre, grövre kriminella killarna. Som inte har några andra mål i livet än att hamna på polisens lista över landets farligaste brottslingar. Som får underkänt i skolan, om de ens går dit. Som inte har några pappor, eller pappor som skadar dem. Som kastar gatsten mot de få brandbilar som fortfarande vågar sig in i deras förort. De tolvåringar som med leenden på läpparna går mot en säker undergång, bara de får ha med sig sina guldkedjor ner i graven. Två soldater är en blytung skildring av gängkriminalitet i områden som brukar få prefixet ”problem-”. Den känns obehagligt aktuell efter mordvågen i Malmö, efter att kriminella nätverk tycks ha gjort vissa förorter till laglöst land, och efter att vi det senaste året tvingats se en ny form av extremt våld på Sveriges fängelser. Boken har varit färdigskriven länge. Sedan kom nyhetsrubrikerna. Det är därför Börge Hellström skakar på huvudet när han säger att verkligheten verkar inspireras av dem, inte tvärtom. – Det går inte en enda dag utan att vi ser konsekvenserna av det vi beskriver i boken. Det här är tveklöst nästa stora samhällsproblem. Vi har femtusen ungdomar som är på väg in i kriminella nätverk. Då räknas inte alla de som redan är med. De skäggiga killarna på motorcyklar är i antal ingenting jämfört med det här, säger Anders Roslund. Roslund & Hellström har i vanlig ordning gjort en research som hade räckt till tio romaner för att skriva en enda. De har gått på rättegångar, varit på fängelser, lärt känna kriminella och de som vigt sitt liv åt att bekämpa kriminalitet. De har i princip besökt varenda förort i Sverige, säger de själva. Trots att detta är deras sjätte kriminalroman fick de nu kämpa för att försöka förstå en helt ny typ av kriminalitet. ”Man hoppas att den här romanen också kan bli ett verktyg för en viktig debatt” – Det är en kriminalitet och ett våld som drivs av andra saker än vi är vana vid. Vanligtvis används våld som ett medel för att uppnå något annat konkret mål, men här har våldet ett egenvärde för utövarna. Det används för att göra sig ett namn och för att bli erkänd. Det blir en kriminell identitet, som är det enda sammanhang många av de här ungdomarna har eftersom de hamnat så långt bort från allt annat. De är helt icke-deltagande i resten av samhället, säger Anders Roslund. Börge Hellström berättar om en av rättegångarna han gick på under researcharbetet, mot en gängmedlem. Utanför rättegångssalen på Rådhuset stod just de tolvåriga grabbarna som beundrade den åtalade, lite äldre, killen. – När man hörde vad han åtalades för, vad han hade gjort, kunde jag inte för mitt liv förstå varför de beundrade honom, men det gjorde de. Det var helt obegripligt för mig. Men i deras ögon är han den som lyckats, som är framgångsrik, säger Börge. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 23 Anders Roslund Ålder: 51 år. Bor: På Södermalm i Stockholm. Familj: Fru och två söner. Och en katt. Börge Hellström Ålder: 55 år. Bor: Gustavsberg, Stockholm. Familj: Dotter, fyra katter och en hund. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 24 ”Det går inte en dag utan att vi ser konsekvenserna av det vi skriver i boken” Två soldater utspelar sig i den fiktiva förorten Råby. Författarna har under hela skrivprocessen burit med sig funderingar kring hur förorten skildras av medier och i fiktion, och vilken roll Två soldater skulle spela. Ämnet är omdebatterat och långt ifrån oproblematiskt. Många Malmöbor reagerade till exempel kraftigt på rapporteringen efter dödsskjutningarna vintern 2011/2012. De kände inte igen sig i artiklarna om ”gangsterstaden Malmö”. – Det är klart att det är ett problem, säger Anders Roslund. Vi försöker poängtera i romanen att även om det finns en kärna på 200 grovt kriminella i Råby så är resterande 11 800 invånare laglydiga människor som bara vill leva sina liv precis som du och jag, som blir otroligt frustrerade av dem som förstör. Men samtidigt börjar gängkriminaliteten bli ett så stort samhällsproblem att vi inte kan blunda för det längre. Och det försvinner ju inte bara för att vi sticker huvudet i sanden. Två soldater är precis som Roslund & Hellströms tidigare böcker främst en rafflande och underhållande kriminalroman. Men det är en spänningsroman där läsaren oundvikligen får en hel del nya tankar och ny kunskap på köpet. – Vi vill inte sprida något evangelium, men man hoppas att den här romanen också kan bli ett verktyg för en viktig debatt, säger Börge Hellström. Det överljudstempo vi drabbades av i Tre sekunder finns här också, och det är inte en bok för den med späckat schema. Läsare får vara beredda på att ställa in sociala aktiviteter i några dagar när de satt i gång, för det är inte lätt att lägga ifrån sig Två soldater. Kriminalkommissarie Ewert Grens har självklart en roll även i denna bok, men det är en delvis ny Ewert vi möter. Han har inte bara en ny beige kavaj, utan även en ny desperation. I Tre sekunder kunde han äntligen acceptera att hans fru Annie försvunnit för gott, och slänga av sig den skuld hennes död har inneburit. I Två soldater lever han med konsekvenserna av den insikten. ”Freedom’s just another word for nothing left to lose” är en textrad av låtskrivaren Kris Kristofferson som passar väl in på Ewert i Två soldater. Han har tappat allt och slåss nu vilt: mot kolleger, mot kriminella, mot systemet och mot sina egna gamla handlingar och beslut. De kommer tillbaka för att hemsöka honom när Leon och Gabriel äntrar hans värld. – Ewerts drog var att hålla fast vid det förgångna och skulden kring sin frus död. Nu har han blivit av med den. Då blir man nog lite gungfly innan man förstår vart man är på väg. Det har varit roligt att jobba med Ewert i Två soldater och se honom utvecklas. Jag tycker det är ganska lyxigt för Ewert att han får fortsätta utvecklas i sextioårsåldern. Det är som om det blev vår i hans liv när det borde ha blivit höst, säger Anders Roslund. – Han fick en vår i stället för vård, fyller Börge Hellström i. Det har tagit längre tid än det brukar för Roslund & Hellström att skriva Två soldater. Det förklaras nog delvis av att det är en bokstavligt talat tung bok – nästan 700 sidor. Men också av att skildringen av de unga gängmedlemmarna och deras drivkrafter krävde plats och tog tid för författarna att sätta. – Det här är den mest komplexa roman vi skrivit. Jag tror ärligt talat inte att vi kommer att lägga ner så mycket tid på en roman igen. Man har ju bara så mycket tid i sitt liv när man kan skriva, säger Anders Roslund. Ännu en anledning till att läsarna hölls på halster med denna roman är att författarduon har fått ett mer späckat schema efter succén med Tre sekunder. De finns nu översatta till 33 språk, har rest, hållit hundratals föredrag i Sverige och världen och har varit inblandade i diverse filmprojekt kring sina böcker. Att sätta sig och börja på Två soldater efter en sådan pangsuccé var dock inte extra svårt, tvärtom: – Det innebar ingen extra press, snarare är det roligare att sätta sig ner igen med en sådan framgång i ryggen. Våra böcker har ju egentligen alltid mottagits väldigt fint. Och så måste man ju komma ihåg att det är just bara böcker, säger Anders Roslund med en ordentlig glimt i ögat. TVÅ SOLDATER Mitt på polisens vägg sitter två ansikten. Leon och Gabriel. Redan som nioåringar gömde de vapen i sina elevskåp och kapslar med amfetamin under frysdisken, tog vilka risker som helst av längtan efter att en dag få höra till. Tio år senare skriver Leon från fängelsecellen till Gabriel, den ende han litar på. Brevet är början på den plan som med aggressivitet, våld och död ska föra dem allra högst upp på den där snutväggen. Utgivningsdag 9 maj / Inbunden / 686 sidor / 135x210 mm / Omslag Eric Thunfors / ISBN 978-91-642-0390-8 / Uppläsare av ljudboken: Peter Andersson / Ljudbok ISBN 978-91-642-2237-4 / Mp3-ljudbok ISBN 978-91-642-2238-1 / E-bok ISBN 978-91-642-4185-6 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 25 13 Larsse Berghagen Ålder: 67 år. Bor: Stockholm och Dalarna. Familj: Hustrun Eva och döttrarna Malin och Maria, fem barnbarn. Yrke: Sångare, textförfattare och kompositör. Karriär: Fick skivkontrakt redan 1964. Samarbetade med Benny Andersson under slutet av 1960-talet. Var med i Kar de Mumma-revyerna 1968–1974 och har sedan dess varit med i såväl farser som musikaler. Programledare för Allsång på Skansen 1994–2003. Står bakom låtskatter som Teddybjörnen Fredriksson, En kväll i juni och Sträck ut din hand. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 26 Längs fiktionens och verklighetens vindlande väg Han har en teddybjörn, en blå kavaj – och en ny bok. Den har inspirerats av flakmoppen hemma i Dalarna. – Jag har alltid älskat ord och vad man kan göra med dem, säger Lasse Berghagen, som nu utkommer med första skönlitterära boken Flakmopedisten. DRÖMMEN STÅR PARKERAD I GARAGET I DALARNA. Färg som lakrits, omgiven av en sötoljig doft av bensin. – Förra året köpte jag äntligen min första flakmoped, det var en barndomsdröm som gick i uppfyllelse. Jag har velat ha en sådan ända sedan jag var liten, säger Lasse Berghagen. Därför var boktiteln – Flakmopedisten – given. – När jag satt på flakmoppen i somras kom den här historien till mig. Tack vare den hittade jag det redskap som min huvudperson Hubbe använder och han träffar olika spännande människor under resans gång. Med hjälp av dalmasen Hubbe Åkesson skildrar Lasse Berghagen sin egen barndom längs en vindlande väg av fiktion och självbiografi. Högst verklig är Maria Sparring, en sista skärva av det gamla Sverige. Lasse minns henne som en gumma med huckle, sex kor på släp och så krum att hennes ansikte inte sett himlen på länge. – Pappa och jag tog av oss våra mössor när hon passerade efter vår fisketur, ungefär som vid ett begravningståg. Och så var det ju, den tiden dog med henne. Marias, Hubbes och Lasses älskade Dalarna är epicentrum i den historia som briserar i Hubbes gräl med hustrun. – Han ville testa kärleken genom att sticka iväg. Hubbe var stolt ägare av en flakmoppe och var med i ett milt sagt udda moppegäng. Så det blir en makalös historia. Lasse har adderat lika delar Berghagenbarndom med Hubbes skrönor och en del dikter. Några är nya, några har upplevt livet. Som en av favoriterna: All min längtan bor vid horisontens rand där och samtidigt vid den trasiga krukan av terrakotta bakom vedboden där sommarnattens daggdroppar släcker igelkottens törst Sommarnattens daggdroppar finns nära Carl Larssons Sundborn där den unge Berghagen tillbringade sin barndoms somrar. Släktgården som har gått i arv sedan 1939 är nu hans och familjens. – Jag har alltid åkt dit för att skriva, det är lugnt och skönt där och jag känner mig som hemma. I höstas skulle några kortnoveller och låttexter födas just på den gården. Men så började ungdomen och traktens påverkan forsa tillbaka över honom, vindla in i tankarna, ta över. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 27 ”Det är en tuff bransch för alla som har författandet som jobb, jag är lyckligt lottad som kan försörja mig på annat” Lasse började pränta ner trasselsuddarna av hö, feta mjölkmustascher och flugor som surrar kring kortbyxade ben. – Det fanns så många starka personligheter runt om på gårdarna. De var en del av det sista bondesamhället. Efter boken förstår jag bättre hur jag har formats av den miljön som asfaltsgrabb, hur min kärlek till naturen växt tack vare Dalarna. Hur jag blev en realist men också en drömmare, något man måste vara för att skriva böcker eller sångtexter. Orden fortsatte att komma och Lasse parade tanken med den allmänna önskan att skriva sina memoarer. Hemma i bokhyllan står flera memoarböcker. Stig Järrels Jag – en gycklare. Georg Rydbergs Ridån går alltid ner. – Memoarer är ofta lite bittra. Jag tror inte att man ska vänta för länge med att skriva dem, det ska man göra när man är mitt i karriären. Ann-Marie Skarp på Piratförlaget ville att jag skulle skriva om min musikaliska karriär, men jag provade och mäktade helt enkelt inte med det. Det var alldeles för många årtal och fakta som skulle bli rätt. Jag är kanske lite för otålig för det. I stället blev det en show av memoarerna, Från ballad till burlesk, där Lasse berättade sitt livs historia i tonsatt form. Vad är det för skillnad mellan att skriva låttexter och en hel bok? – En sångtext är svårare att skriva. Nils Ferlin är ju en av våra mest tonsatta diktare; han hade en rytm i sitt skrivande som gör dikterna lätta att tonsätta. Att skriva en hel bok är inte så mycket knep och knåp, det är bara att låta orden flöda på. Det har varit otroligt lustfyllt. Lasse liknar skapandet av en sångtext vid att lösa ett korsord. Rätt som det är kommer du till något olösligt som du måste lägga ifrån dig, kanske en hel dag. Plötsligt säger det bara poff! och orden kommer. Ungefär som när allsångssuccén Stockholm i mitt hjärta föddes. Nyckelraden ”… genom Mälarens kärlek till havet, en blandning av sött och salt” kom inte förrän Lasse hade åkt till Slussen och sett Mälaren möta Saltsjön. – De raderna tog en månad att skriva – och det är dem folk minns. Att kasta sig med huvudet före in i den skönlitterära världen beskriver Lasse som förlösande. – Jag beundrar alla författare som skriver i två år, kanske får dåliga recensioner och sedan säljer två hundra exemplar av sin bok. Min försörjning är ju att sjunga och göra shower. Du har ju blivit recenserad för dina sånger i hela ditt liv – hur känns det inför en helt ny typ av recensioner? – Jag har tidigare givit ut flera barnböcker, en diktsamling och en antologi, så jag har känt av de vassa armbågarna från de som försörjer sig på att skriva böcker, som om de ville säga ”sno inte vår plats i bokhyllorna”. Det är en tuff bransch för alla som har författandet som jobb, jag är lyckligt lottad som kan försörja mig på annat. Men det är ingen som kan ta ifrån mig glädjen över att ha skrivit en bok. Jag har skrivit enbart för att jag har haft lust att göra det. Flitens lampa har lyst med 60 watt under flera månader. Strax efter klockan sex under förra vinterns mörka morgnar gick Lasse upp för att fylla sin bok med ord. Efter ett par timmar gjorde han sin fru Eva och den gryende dagen sällskap. Ligger det fler bokidéer och gror? – Om Eva får reda på det får jag väl en smäll, haha, men ja. Jag tycker att det har varit så lustfyllt att skriva att det inte är omöjligt att jag börjar med en till. Jag är en typ av person som vill ha något för händerna, jag vill vakna till något kul. FLAKMOPEDISTEN En glad och lustfylld bok i två delar: boken inleds med kära barndomsminnen, för att därefter övergå i en makalös berättelse om en annan flakmopedist, Hubbe Åkesson. Här går fantasi och verklighet ihop i en historia om hur det garvade mopedgänget möts och den ena galna scenen avlöser den andra. Utgivningsdag 12 september / Inbunden / ca 250 sidor / 135x210 mm / Omslag Arne Öström / ISBN 978-91-642-0393-9 / Uppläsare av ljudboken: Lasse Berghagen / Ljudbok ISBN 978-91-642-2239-8 / E-bok ISBN 978-91-642-4186-3 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 28 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 29 På språng p g med penna penn & löparskor Utan skrivandet ingen löpning. Utan löpning inget skrivande. Därför har Martina Haag nu förärat sporten en alldeles egen krönikesamling. HON BÖRJAR FÅ UPP FLÅSET. Flyger fram med flätor och färgglatt linne. Faktum är att löparskorna är Martina Haags viktigaste arbetsredskap förutom datorn – och nu har hon skrivit en krönikesamling om löpning: Heja, heja! Martina har flera krönikesamlingar i bagaget. Den första, Hemma hos Martina, handlar om mammachocken, Martina-koden om att hitta sin karriär, Fånge i Hundpalatset om att vara ofrivillig hundägare. Nästa steg? Löpning. Men det var långt ifrån självklart. Före 2008, när fjärde barnet Diana föddes, hade Martina knappt sprungit ett steg – men med ont om tid blev löpning den ultimata mammasporten. Författaren snörde på sig gympadojorna och gav sig ut. Tolv minuter senare kom hon tillbaka. Det kändes som om hjärnan var på väg att rinna ut genom näsan så det var nog bäst att stanna. – Men nästa dag tänkte jag: ”Kunde jag springa tolv minuter i går kan jag springa tretton minuter i dag.” Det kunde hon – och i dag har Martina Haag klarat såväl Venedig maraton som drygt fem mil under en resa till Portugal. Men allra längst sprang hon i somras. – Jag såg på nätet att det skulle gå ett lopp mellan Hornstull och Järna. Vi har sommarställe utanför Järna och loppet skulle gå av stapeln strax innan min semester började och jag tänkte: ”Varför kan jag inte lika gärna springa till vårt sommarhus?” Sagt och gjort. Maken Erik tog barnen och packningen i bilen och Martina satte på sig sin vätskeryggsäck – och sprang. Sex långa mil. Det tog en hel dag. – Jag är ett bra exempel på att vem som helst kan börja springa. Heja, heja! är en peppningsbok för folk som tänker: ”Hur ska jag någonsin kunna börja? ” Många går ut hårt och avverkar en timme första gången och kommer hem och gråter och tänker ”aldrig mer”. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 30 Jag började i andra änden. Löpning måste vara roligt och njutbart. Vad har du fått för kommentarer från löparproffsen som läser dina krönikor i Runner’s World? – Många säger att de skrattar jättemycket åt mina krönikor. Ibland när jag själv har sprungit ett lopp kommer de fram och frågar ”Vad fick du för tid?” och blir jätteglada när de slår mig. Många som skriver i Runner’s World är omöjliga att slå, de är för duktiga, så folk är väldigt glada när de får bättre tid än jag. ”Jag slog dig på Tolvanlopppet och på Tjejmilen, haha!” Det är bara roligt. Men faktum är att löpningen hjälper henne framåt i författandet. Om tankarna krockar eller fastnar i textgeggan sticker Martina ut och springer en runda. – Då får jag syre i skallen och jag får en massa idéer. Först kommer nerförsbacken från huset, då går allt lätt, men sedan kommer uppförsbacken. – Då börjar jag alltid tänka att jag egentligen inte är någon löpartyp, att jag har fel sorts kroppskonstitution. De som kan springa lätt har kroppar mer gjorda av balsaträ medan jag är gjord av järnek, kanske ska jag börja med brottning i stället? Men för att hålla undan neggtankarna brukar jag satsa på att tänka på den bok som jag just håller på att skriva och så kommer jag på någon rolig idé och så fortsätter jag med att utveckla den och så plötsligt står jag framför min egen ytterdörr igen utan att jag har märkt av att jag har sprungit. Jag har jobbat i stället. Faktum är att Grönviksbacken, Martina kallar den ”helvetesbacken”, invid Haags hus har dragit ur henne många nya böcker. – När jag började springa uppför backen tänkte jag att jag borde skriva något om två systrar och när jag hade kommit ända upp för backen hade jag typ hela plotten till Glada hälsningar från Missångerträsk. Hur vet du att en krönika är rolig? – Jag är så pinsam att jag ofta skrattar åt mina egna formuleringar. Jag och min syster (Bea Uusma Schyffert, som också skriver på en bok – reds anmärkning) är jättetajta. Jag skriver alla mina texter riktade direkt till henne och om hon skrattar när hon läser vet jag att det är roligt på riktigt. Martina brukar få tillbaka sina texter från Bea med noteringar i kanten. ”Roligt – utveckla”, kan det stå. Eller ”bättre kan du”. – Det är lite jobbigt. Men det värsta är när hon skriver ”KL”, som betyder ”klyschvarning”. Då kan jag ha skrivit ”han skrattar med kritvita tänder” och får lov att göra om. Det är skönt att ha någon att bolla med som man inte blir sur på. Om man vet att någon annan håller in hästen kan man galoppera iväg. Martina skrev inget alls när hon var yngre, inköpslistor på sin höjd. Hon hade inga skrivardrömmar, hon skulle ju bli skådespelerska. Men när Martinas svägerska Jonna Bergh, då chefredaktör på Cosmopolitan, bad henne skriva en krönika, tänkte Martina: ”Aldrig i livet. Jag kan ju inte ens stava.” Jonna kontrade med: ”Du pratar ju roligt, då kan du säkert formulera dig i skrift också.” Och voilà. Resultatet blev en rolig krönika om hennes bristande allmänbildning. Sex böcker senare har hon skaffat ett eget kontor i huvudstadens kärna. – Förut, när jag skrev hemma, var det så lätt att fly in i hushållsarbetet. Vid minsta motstånd flydde jag in i tvätten, rengjorde fläkten eller fixade barnens cyklar. När Martina skriver går det undan. Hon snubblar inte över något. Kommer hon inte på vad en häst med mycket hår på hovarna heter skriver hon ”luddhäst” och fortsätter. Sedan är det dags att gå tillbaka och rätta gröten av bokstäver. Skriva om och om och om igen. – Lättläst är inte detsamma som lättskrivet. Att skriva något kan ta tjugo minuter men att få det helt klart kan ta tre veckor. Sedan blir urvalsprocessen ungefär som att koka buljong. Man drar ifrån, fyller på och till slut blir det något gott. Martina Haag Ålder: 48 år. Bor: Bromma. Familj: Maken Erik Haag och fyra barn. Aktuell: Med krönikesamlingen Heja, heja!. Skriver också filmmanus till Glada hälsningar från Missångerträsk, inspelning 2013. ”Jag är ett bra exempel på att vem som helst kan börja springa” PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 31 Mina fem vanligaste ursäkter för att hoppa över dagens löpträning 1. Det regnar ute, det snöar, det är alldeles för varmt, för blåsigt, vindstilla, lerigt, halt, för mycket folk på trottoaren, demonstrationståg som är i vägen, för lite folk i skogen, för konstiga hundar utan ägare i skogen, för konstiga ägare utan hundar i skogen, alldeles för folktomt i skogen så ingen hör ens lilla hjälp, jag har halkat och brutit benet-pip. Det är smygrökande ungdomsgäng på muren vid torget som kan kasta ölburkar på en när man springer förbi och om man då säger till dom, sluta kasta! så hoppar de bara upp på sina trimmade mopeder och kör bakom mig i springspåret och pickar mig med en pinne i bakhuvudet under resten av löprundan. 2. Jag kan tyvärr inte resa mig ur soffan. Det kommer en jättebra grej på teve nu som jag har väntat skitlänge på, den rafflande reprisen av Travet –V65 med lunchens vinnare. Och så ligger katten så gossigt på min mage. Det är taskigt att putta bort henne precis när hon har somnat. Hon har det ändå så jobbigt med hundarna här hemma, som hela dagarna bara vill jaga henne så fort hon visar sig. Nu när hon för EN GÅNGS SKULL får ha lite lugn och ro vill jag faktiskt inte trasa hennes små kattnerver ännu mer genom att välta ner henne på golvet. Man är ju inte djurplågare! 3. Jag hinner inte, har verkligen inte tid, måste mycket viktigt, i exakt just detta nu tvätta utemöblerna, diska den brända grötkastrullen, ringa till försäkringskassan och stå i telefonkö och bli bortkopplad efter en halvtimme tre gånger i rad, bada hundarna och skura bort vildsvinsblod och oidentifiererade bruna klumpar i pälsen på dom, lyssna uppmärksamt och inkännande när Diana spelar blockflöjt, tut TUUT tuti TÖÖÖT! 4. Jag orkar inte, jag är för tung, jag är för tjock, jag åt jättemycket lasagne igår och menisken i båda mina knän kommer att gå sönder om dom belastas med denna 80-kilosversion av mig själv. Dessutom känner jag mig TRÖTT, alldeles för trött för att orka. Om jag är så här trött redan nu, hur trött kommer jag då inte vara efter att jag har sprungit? Det är farligt att vara FÖR trött. 5. Jag blir svettig. Då måste jag tvätta håret. Det sliter väldigt mycket på topparna med schampo. Man kan inte hålla på och tvätta håret varje dag, det blir alldels frissigt och trassligt och till slut lossnar det och trillar av. Jag vill faktiskt inte bli flintskallig! HEJA, HEJA! En peppande löparbok för folk som tänker att de är för gamla/tjocka/trötta/ointresserade av att börja springa. Den är lika humoristisk som Martina Haags tidigare böcker, men med handfasta tips om hur du tar dig från att nästan orka springa i tolv minuter, till att genomföra ett maraton och vara glad hela vägen. Utgivningsdag 29 augusti / Häftad med flikar / ca 200 sidor / 130x190 mm / Omslag Lotta Kühlhorn / ISBN 978-91-642-0389-2 / Uppläsare av ljudboken: Martina Haag / Ljudbok ISBN 978-91-642-2243-5 / E-bok ISBN 978-91-642-4190-0 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 32 LITTERÄRA MÖTEN PÅ NÄTET FÖR BÖCKER FRÅN MINDRE FÖRLAG kan det vara svårt att få recensioner i dagstidningar och magasin. Sociala medier används därför allt mer som marknadsföringskanal av författarna själva. Den populära litteraturbloggen Bokhora recenserar dagligen böcker och har märkt att vad de skriver faktiskt kan ha betydelse för försäljningen. – För en stor känd författare gör vi nog varken till eller från. Men för mindre kända författare och böcker kan vi kanske vara med och påverka. Ett bra exempel är boken Jellicoe Road, av australiskan Melina Marchetta. Ungdomsböcker skrivna på engelska har sällan en särskilt stor svensk marknad men där såg nätbokhandlarna en stor uppgång efter att vi skrivit om boken. Nu kommer den också ut på svenska senare i år, vilket vi sannolikt varit med och bidragit till, säger Johanna Ögren, en av bokhororna. Simona Ahrnstedt debuterade 2010 med Överenskommelser inom genren romance. Hon fick endast en recension i ”finmedia” men ett hundratal på olika bloggar. Sedan ett par år bloggar hon även själv om sitt skrivande. – Bokbloggar har spelat stor roll för mig. Det är ett bra och framför allt väldigt roligt sätt att marknadsföra sin bok och att kommunicera med sina läsare på, menar hon. Pernilla Alm startade 2007 bloggen Skrivarmamma, om drömmen om att ge ut en bok. I vår debuterar hon med romanen Alltid du. För henne har sociala medier betytt oerhört mycket. – Om det inte varit för Facebook hade jag förmodligen inte haft bokkontrakt idag, då det var där min förläggare blev intresserad av mitt manus. Jag har också knutit massor av kontakter i bokbranschen via både Facebook och Twitter. Bokbloggen är inte bara en plats där litteraturen står i fokus, det har också blivit en mötesplats där vänskapsband och kontakter knyts, både på webben och i verkliga livet. Därtill ger bloggandet en chans att få läsa om andras vedermödor i skrivandet, eller om man är för- fattare på ett mindre förlag kan det helt enkelt vara en möjlighet att bättre nå ut till läsekretsen. Ett alldeles speciellt webbforum är Kapitel 1, som är en sajt för bokälskare och författardrömmare där den som vill kan publicera sitt manus och skapa en bok på nätet. Andra läsare har då möjlighet att framföra synpunkter, positiva eller kritiska. Kapitel 1 är ett forum där man kan diskutera allt från skrivklåda till boktips, ställa frågor till de andra medlemmarna och dela med sig av sina synpunkter. Många läsare får tillgång till manus som de kanske aldrig skulle ha upptäckt annars, och den i bokform ännu inte publicerade författaren får chansen att pröva sin lycka i offentligheten. År 2009 arrangerade Kapitel 1 i samarbete med Piratförlaget tävlingen Bok-SM. Vinnare blev Sara Lövestam med boken Udda. Även Christoffer Carlssons manus Fallet Vincent Franke hade sitt ursprung hos Kapitel 1 och blev senare bok. Båda är nu etablerade författare på Piratförlaget, båda bloggar också om sitt skrivande. – Kapitel 1 blev min digitala skrivarcirkel. Jag lärde känna många duktiga författare och läsare, som lärde mig otroligt mycket, och jag fick en möjlighet att visa min kapacitet som författare för första gången, säger Christoffer Carlsson. BLOGGANDE FÖRFATTARE HOS PIRATFÖRLAGET Du hittar dem i högerspalten på Piratförlagets hemsida: Monika Ahlberg blogg.alltommat.se/monikasmat Christoffer Carlsson christoffercarlsson.wordpress.com Malin Persson Giolito malinsblogg.piratforlaget.se Katerina Janouch tara.se/katerina-janouch Sara Lövestam saralovestam.se Zinat Pirzadeh finest.se/zinat Al Pitcher alpitcherdaily.blogspot.se Alex Schulman blogg.aftonbladet.se/schulman Malin Wollin blogg.aftonbladet.se/fotbollsfrun PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 33 ”Det första stora mediemordet” Per E Samuelson och Lena Ebervall skriver, jobbar och lever ihop. Och båda drivs av lusten att underhålla med ett viktigt budskap. Denna gång har de fördjupat sig i fallet om Olle Möller, dömd för två mord. DEN 9 DECEMBER 1939 hittades tioåriga Gerd Johansson mördad och våldtagen invid Lötsjön i Sundbyberg. En dryg vecka tidigare hade hon försvunnit på väg hem och de oroliga föräldrarna kontaktade polisen. Potatishandlaren och tidigare idrottsstjärnan Olle Möller misstänktes för brottet och dömdes även till tio års straffarbete efter en utdragen rättegång. Olle kom 1955 att anklagas för ytterligare ett barnamord, samt att dömas för mordet på tvåbarnsmamman Rut Lind 1959. Författarduon Per E Samuelson och Lena Ebervall har länge burit på tanken att gräva djupare i Olle Möllers tragiska liv. – Det är en oerhört spännande historia. Redan när jag läste juridik tog äldre professorer upp Olle Möller-fallet som något att titta närmare på, om man var intresserad av rättssäkerhet och justitiemord, säger Lena. – Jag minns somrarna 1959–1960 när de skrämde oss barn, inte med näcken utan med Olle Möller, tillägger Per. Olle Möller bedyrade sin oskuld fram till sin död, medan den breda allmänheten var övertygad om det motsatta. – Mordet på Gerd var det första stora mediemordet, i radio och i kvällstidningar. Aldrig förr hade ett brott tagit sig in i folks vardagsrum på detta sätt. Varenda människa visste vem Olle Möller var och varenda en trodde att han var skyldig, säger Per. Mördaren i folkhemmet är parets andra roman som baseras på verkliga fall, ett grepp som känns självklart för dem båda. – När jag läser en bra deckare, tycker jag att det är mer spännande om den bygger på en verklig händelse än om den är påhittad. Gemensamt för de historier vi väljer är en liten twist. Kanske finns det PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 34 tvivelsmål om det verkligen var rätt person som blev dömd, där rättsstaten kan ha hoppat över ett steg och gjort något som inte är objektivt. Budskapet går att få ut genom debatter och doktorsavhandlingar, men då vänder man sig ofta till dem som redan är intresserade. Vi vill underhålla och nå den stora allmänheten. Få dem att plocka upp boken, läsa, tycka att det är en bra historia och samtidigt få veta hur det verkligen gick till. Men naturligtvis visar vi stor respekt för att det här är en allvarlig berättelse med tre riktiga mord, säger Per. Han och Lena har lagt ett intensivt och tidskrävande researcharbete bakom sig. I mer än tre år har författarduon försökt närma sig svaret på vad som verkligen hände. Mängder av dokument har de gått igenom och de fick även chans att stiga ner i polishusets källare. – En kall vinterdag sa Per att ”nu får du stålsätta dig för vi ska åka och titta på lilla Gerds kläder”. Vi fick ta på oss vita handskar och kliva in i arkivet som hade en väldigt underlig lukt. Där fanns stora kartonger innehållande bruna paket med märkningen: ”Barnkappa, Gerd Johansson. Vantar. Halsduk.” Vi plockade upp plaggen, en liten kappa, en halsduk och nystickade blå vantar. Det var så hjärtskärande att känna doften av hennes kläder och det blev så verkligt att vi inte kunde andas. På Gerds ytterkläder hittades efter mordet 306 hundhår som kom att bli ett av de tyngst vägande bevisen mot Olle Möller. – Han hade hund, och i hans bil och hans hem hittades hundhår. Domstolen tyckte att likheten var så stor att det bidrog till domen, men att håren verkligen matchade bevisades aldrig, säger Per. Lena Ebervall Familj: Två vuxna barn, ett barnbarn, hunden Lucky och så Per förstås! Yrke: Universitetslektor, jurist och numera advokat. Favoritförfattare: Oj, många! Nr 1 har alltid varit Dickens, min första stora kärlek. Astrid Lindgren förstås. Klas Östergren och Kerstin Ekman. Och de stora nordamerikanska författarinnorna i Doris Lessings kölvatten, främst Margaret Atwood och giganten Joyce Carol Oates. Favoritplats: Två kontraster: vår skånska korsvirkesidyll mitt i bokskogen och Venezuelas tropiska paradis. Båda två lika underbara. Per E Samuelson Familj: Ja. Yrke: Advokat och författare. Favoritförfattare: Sven Delblanc. Favoritplats: Skärhus. ”Vi skriver inget försvarstal” PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 35 ”Jag minns somrarna 1959–1960, när de skrämde oss barn, inte med Näcken utan med Olle Möller” De hundhår som hade samlats från lilla Gerds kläder 1939 visade sig nu vara spårlöst försvunna. Men Per och Lena fick tillstånd att ta hand om dem som fortfarande fanns kvar på kappan och skickade dem på analys till Statens kriminaltekniska laboratorium i Linköping. Där jämfördes de med håren som hittats hos Olle Möller. Analyserna är klara men Per och Lena är djupt hemlighetsfulla om resultatet. På ett eller annat sätt kommer svaren att presenteras, men de är ännu inte helt på det klara med hur. – Vi har också hittat spår efter vilka som skulle kunna vara de verkliga mördarna i de tre fallen. Detta tack vare att det var sådana enorma utredningar med rum efter rum fyllda med dokument, säger Lena. Författarna betonar att de inte har för avsikt att ge Olle Möller upprättelse, utan att de med hjälp av ett verkligt fall vill berätta en historia där läsaren själv avgör vad som verkligen hände. – Vi skriver inget försvarstal till Olle Möller, utan vill visa hur det svenska rättsväsendet fungerar i verkligheten. Vi försöker ge ett referat och inte komma med pekpinnar. Allt vi skriver är baserat på fakta. Tre historier med tre mord. Där allt förgrenas från Gerd, den första mördade flickan. – Skälet till att fallet Gerd är extra viktigt är att Olle Möller ansågs skyldig i de övriga fallen, enbart med stöd i det mord han först dömts för. Faller den käglan så rasar hela resonemanget. Innan lilla Gerd blev mördad av en pedofil var Olle Möller en hyllad idrottare, men samtidigt en enkel människa. Polisen gick ut hårt med att han var mördaren. När de insåg att det kanske inte stämde hade det redan stått i medierna att han var skyldig och det låg mycket prestige i att hålla fast vid den teorin. Efter den långa enträgna researchen tog den kreativa processen vid. Per och Lena skriver både var för sig och tillsammans. – Texten vandrar från Per till mig och tillbaka från mig till Per. Till slut går det inte att veta vem som skrev vad. Men om det är dåligt skyller vi på varandra, skrattar Lena. Eftersom båda jobbar heltid som advokater får de sno åt sig all möjlig skrivtid. – Vi har skrivit på helger och nätter, på hotellrum, tåg, flyg, i bilar, i sängen och på kontoret. Jag tror nog att vi har skrivit i båtar också, konstaterar Lena. Per och Lena har ett nytt projekt på gång, men vill inte avslöja vad det är. Säkert är dock att vi kan räkna med många fler romaner. – Vi ska försöka skruva upp takten framöver. Att skriva böcker är ett yrke som vi lär oss efter hand. Förhoppningsvis finns omvägar vi tagit som kan undvikas längre fram. Men det här är det roligaste vi vet, vi kommer att fortsätta skriva tills vi inte orkar längre, säger Per, och Lena nickar instämmande. Deras författarskap har mycket kvar att ge. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 36 MÖRDAREN I FOLKHEMMET En roman om fallet Olle Möller, idrottsmannen som på 40- och 50-talen var den mest omtalade personen i Sverige. Det hela började med att 10-åriga Gerd försvann en vintereftermiddag för att en vecka senare hittas mördad. Ett enormt polisarbete drogs igång och flera spår pekade mot Olle Möller som dömdes mot sitt nekande. Fallet blev hans öde och tjugo år senare stod han åtalad igen i Sveriges största mordrättegång genom tiderna. Utgivningsdag 19 september / Inbunden / 432 sidor / 135x210 mm / Omslag Eric Thunfors / ISBN 978-91-642-0398-4 / Ljudbok ISBN 978-91-642-2240-4 / E-bok ISBN 978-91-642-4187-0 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 37 En drömmande mans samlade tankar I Mark Levengoods nya bok Rosor, min kära, bara rosor får vi ta del av Marks små och stora betraktelser av vad som pågår runt omkring honom. – Vardagen är ett myller av intressanta iakttagelser, säger han. MARK ÄR FULL AV ANEKDOTER OCH HISTORIER. Han vänder och vrider på vardagens små mysterier och självklarheter och frågar sig varför saker är som de är. – Jag har en stor fördel av att inte vara född i Sverige. Det finns vissa saker som man aldrig reflekterar över när man är född i ett land, man tar dem för givna. Hos mig har det alltid funnits en liten distans. Inget negativt, men när jag betraktar händelser studsar det alltid en fråga tillbaka till mig: ”Vad betyder det här egentligen?” Mark växte upp i Finland, men hälsade på sin pappa i USA tre månader varje sommar. Att ha sett olika kulturer redan som ung tror han bidrog till insikten att man kan göra saker på olika sätt. – I Finland fanns det ett tydligt sätt för hur man skulle göra saker, en stark kultur och tradition. Men jag insåg att sakernas tillstånd inte är av Gud givet. Det måste inte nödvändigtvis vara på ett sätt, det är faktiskt möjligt att välja. Marks krönikor handlar om händelser i vardagen, stora och små, bra och dåliga. Han lyckas med konststycket att se det roliga även i misslyckanden och vänder det jobbiga som händer i hans liv till något positivt eller lärorikt. Kanske är just det en av hans styrkor och en av anledningarna till att hans böcker är så omtyckta. – Det är en konst jag övat upp, ett sinne för att se saker ur ett annat perspektiv. Jag vet att jag kan få användning av händelsen på något annat sätt. Så brukar jag tänka om jag får parkeringsböter till exempel, säger han och skrattar. Men optimist vill du inte kalla dig? – Nej, optimism kommer man inte långt med, det är en överskattad egenskap. Däremot är en praktisk rationalitet mycket bra. Livet består PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 38 av både ont och gott. Man kan inte se minsta förkylning som ett slag i ansiktet mot just sig själv. Det tror jag att min finländska barndom har lärt mig. Ibland är det bra och ibland är det dåligt. Dina berättelser är så klockrena, ibland undrar man om det verkligen har hänt. Hur mycket skruvar du till historierna? – Jag hittar aldrig på saker. De bygger alltid på vad som har hänt på riktigt i mitt liv. Men som berättare har man rätt att göra det bästa möjliga av historien och det är sällan den blir tråkigare av att man skriver ner den. När insåg du att du är en historieberättare? – Det finns nog inget specifikt tillfälle då jag insåg det, men jag kommer från en kultur där berättelsen och historien är en viktig del av livet. I min familj ger vi oss i kast med den ena familjehistorien efter den andra. ”Kommer du ihåg den gammelfastern och den galna kusinen?” Och så har det alltid varit. Mark berättar att han i skolan ganska snart förstod att han var kreativ, att han kunde skapa saker. – Jag var verkligen inget ljus, men jag märkte att jag kunde gestalta saker och utveckla min kreativitet, det var jag bättre på än andra. Han gillar att skriva i krönikeformat och säger sig inte vara den ensamma författaren som låser in sig på sin kammare för att skapa. – Jag kan bara skriva ett par timmar i taget. Det är mitt öde som social människa. Tanken behöver få höjd för att jag ska kunna skriva riktigt bra och behålla den kreativa spänsten. Efter ett tag blir jag trött och måste göra något annat. I den nya boken, som har årstiderna som tema, har Mark en favorit- Mark Levengood Uppväxt: Föddes i USA, växte upp i Helsingfors, Finland. Flyttade till Sverige som 19-åring. Bor: På Södermalm i Stockholm och i hus i Saltsjöbaden. Ålder: 47 år. Familj: Maken Jonas Gardell och två barn. Aktuell: Med boken Rosor, min kära, bara rosor med illustrationer av Ilon Wikland. Dessutom på turné med föreställningen Sound of Mark. Böcker: Mark har gett ut tre böcker baserade på egna texter: Sucka mitt hjärta, men brist dock ej (2006), Hjärtat får inga rynkor (2008) samt Och jag läste att det var omöjligt att leva lycklig förutan dig (2010). Unni Lindell och Mark har tillsammans gett ut böckerna Gamla tanter lägger inte ägg och Gud som haver barnen kär, har du någon ull, som sålts i över en miljon sammanlagt. Favoritplats: Sverige, annars skulle jag inte bo här. Drömresa: Just nu är det Japan. Jag försöker få med mig Jonas, men han gillar inte att resa. Det här gör jag för att koppla av: Läser, spelar tv-spel, hänger med kompisar. Så får jag energi: Jag springer, 2–3 mil flera gånger i veckan. Då blir jag fylld av endorfiner, utmattad och sover jättebra. Inspiration får jag: Överallt, i mitt möte med människor. Om Twitter: Galet bra sak, man får så mycket snabb feedback. Det är lite som att skriva en Haikudikt, man måste få något sagt på mindre än 140 tecken. Om jag inte vore författare/programledare/Unicefambassadör: Då skulle jag arbeta inom vården. Jag vet att jag var en bra vårdare och man behöver aldrig fråga sig om det man gör är viktigt. Vilken maträtt lagar du helst: Ingen alls, jag lagar mat väldigt pliktskyldigt. Jonas däremot är jätteduktig på att laga mat. Jag är ganska bra på att sköta trädgården och blommorna. Favoritmat: Asiatiskt. Om vikten av en bra säng: Svenskarna lägger så enormt mycket pengar på sina kök och så sover de i någon skruttig, tunn Ikeasäng. Nej, folk borde lägga mer pengar på sin säng, där tillbringar man så otroligt mycket tid. Sedan är det förbjudet att göra något annat i sängen än att sova och ha sex. Läsa och titta på tv får man göra någon annanstans. Om det svenska självcentrerade ömkandet: Jag blir galen på att vuxna människor måste hålla på och affirmera sig med lappar på kylskåpet att man duger som man är. Kan man inte bara skita i sig själv, det är ändå våra handlingar som räknas någonstans. Tycker jag att livet är värdelöst får jag väl göra någonting. Inte bara sitta i min lägenhet och skaka av osäkerhet. Det är någon slags omvänd själviskhet. Jag kan förstå att man som tonåring vacklar av och an, men som vuxen måste man ha så mycket självinsikt att man ser att man har både för- och nackdelar och att balansen blir ganska bra. ”Jag kan bara skriva ett par timmar i taget, det är mitt öde som social människa” PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 39 ”Jag hittar aldrig på saker, de bygger alltid på vad som har hänt på riktigt i mitt liv” Hur viktigt är det att drömma? – Jätteviktigt. Rätt typ av drömmar är en viktig medicin i vår tillvaro, de ger oss en riktning. Det allra farligaste är att stagnera och bli sittande och göra saker på ett sätt för att man tror att de måste göras så. Livet går så snabbt och vi måste utmana oss själva och ständigt återfödas som 2.0-versioner av oss själva. Mark tror att alla mår bra av att drömma, även om man befinner sig i en situation där man har massor av praktiska saker som måste lösas och göras. – Jag har precis själv överlevt småbarnsåren och det är så oerhört mycket praktiskt som måste funka. Även för mig som är så opraktisk. Är det en matsäck som ska göras så måste man fixa det även om man står och stirrar in i ett helt tomt kylskåp. Men jag kan inte tycka att allt det praktiska ska få stoppa ens drömmar. Det borde vara tvärtom. Marks föreställning handlar om hur han som 14-åring rymde till Österrike efter att ha sett filmen Sound of Music. Han trodde att filmen hade svaret på allt och att Österrike var räddningen bort från tråkiga Finland. – Jag har tagit tag i många av mina drömmar, att resa till Österrike var en sådan. När jag kom dit insåg jag, på ett väldigt fysiskt och konkret sätt, att det inte alls var svaret. Men det har ändå varit bra för mig att ta tag i mina drömmar och försöka förverkliga dem. Hur ser dina drömmar ut idag? – Kanske var jag en ovanligt flummig liten unge, men jag har med åren lärt mig anpassa mig efter det liv jag har. Nu kan min verklighet och mina drömmar möta varandra. Jag är väldigt lycklig i det. Nu är de mer konkreta, som att vilja åka på semester med ungarna till Disney World i Paris. Du vet, att bli skådis i Hollywood i all ära, men det är roligare att köpa nya vinterdäck. berättelse, som handlar om ett möte med skådespelerskan Meryl Streep. – Den handlar om att se. Vi är så upptagna i vårt varande att vi inte ens ser det fantastiska när det kommer på parad. Man måste öva sig lite för att få syn på det fantastiska när det väl uppenbarar sig. Lever man ett liv där man tror att det otroliga är möjligt, då händer det ju. Tror jag i alla fall. Mark har under året turnerat med Sound of Mark, en föreställning som handlar mycket om att våga följa sina drömmar. – Det måste inte vara att saker ska bli bättre, kanske bara annorlunda än det man har just nu. I mitt liv har drömmarna ofta legat ett steg före. Det händer saker i livet som jag inte ens har drömt om. Som när jag fick den där jättestora kåken i Saltsjöbaden. Då skrev Aftonbladet: ”Drömmen blev sann”. Men vems dröm? Jag har aldrig drömt om att en miljonär ska ge ett gigantiskt hus till mig. Och om man misslyckas, vad händer då? – Vi kan aldrig mitt i ett skeende bestämma vad som är lyckat och vad som är ett misslyckande. Det vet man aldrig förrän efteråt. Jag är i en ålder då många av mina kompisar gifter om sig. Och hur smärtsam deras första separation än var, så är det banne mig en förutsättning för deras andra äktenskap, för att de ska kunna vara lyckliga idag. Ibland tar det ett äktenskap innan man lär sig. Och skulle man precis ha misslyckats med något och tycker livet är tungt så är det aldrig fel med ett skratt, till att börja med, menar Mark. – Det finns inget som kan lösa upp bottenfrusna glaciärer av surhet som ett skratt. Det räcker med ett litet leende för att känna sig bättre till mods, säger han. ROSOR, MIN KÄRA, BARA ROSOR (Illustrerad av Ilon Wikland) I Mark Levengoods nya samling ryms både hans möten med världsstjärnor som Meryl Streep och Dalai Lama och en sorglustig historia om Liv Ullmanns hund. Men här finns även vinteroptimisterna på livsfarliga skridskoisar, de inte helt ungdomliga turisterna på Göta Kanal och en ängslig telefonväckningsröst på ett hotell i Sverige. Samt förstås Marks mamma med de berömda suckarna. Utgivningsdag 22 augusti / Inbunden / ca 150 sidor / 180x220 mm / Omslag Ilon Wikland / Mattias Boström / ISBN 978-91-642-0403-5 / Uppläsare av ljudboken: Mark Levengood / Ljudbok ISBN 978-91-642-2245-9 / E-bok ISBN 978-91-642-4194-8 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 40 ”Cecilia Lund får sitt hjärta prövat” I Modershjärtat, som är den femte boken i serien om barnmorskan Cecilia Lund, går Katerina Janouch för första gången tillbaka i historien. Hon blandar spänning med familjerelationer, alkohol och samhällskritik. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 41 ”Cecilia Lund är ganska lik mig på många sätt, men vi befinner oss på olika ställen i livet” FEM BÖCKER HAR DET HUNNIT BLI i serien, fem böcker på lika många år. Precis som i de fyra tidigare böckerna, Bedragen, Systerskap, Hittebarnet och Tigerkvinnan, kretsar handlingen kring barnmorskan Cecilia Lund och hennes familj. Men denna gång blickar Katerina Janouch även bakåt i tiden och låter läsaren glänta på locket till det som varit. Hon ger en inblick i mormodern Sonjas liv som ung då hon jobbade som barnmorska på Barnbördshuset, en välgörenhetsinrättning där kvinnor oavsett samhällsklass anonymt kunde få vård under sin graviditet. – Böckerna speglar vår samtid. Jag har en grov plan för hela serien men sedan tar varje bok lite egna vägar när jag väl börjar skriva den. Idén till den här boken väcktes inte vid något specifikt tillfälle. För mig är det snarare en process som jag lever med. Det tar ungefär ett år för mig att skriva böckerna men jag går och tänker på dem innan, och till viss del överlappar de varandra. Skillnaden mellan denna bok och de tidigare är just att de tidigare bara utspelar sig i nutid, medan denna skildrar två olika tider och händelser. I Modershjärtat har tiden och alla händelser hunnit ikapp huvudpersonen Cecilia Lund. Hon har nyligen fött parets femte barn och stressen från allt som hänt i hennes liv märks inte bara psykiskt utan även fysiskt: ”På sistone hade hennes hjärta betett sig så märkligt. Tycktes rusa och slå oregelbundet och hårt, nästan så hon tyckte sig höra dess slag dåna i öronen. Inbillade hon sig bara? Hon sköt undan rädslan när den kom över henne, hade inte tid att grubbla över dumheter. Hjärtproblem drabbade sällan yngre kvinnor.” Hur skört hjärtat är känner Katerina Janouch alltför väl igen sig i. För bara ett år sedan drabbades hon själv av problem med hjärtat. – Jag skriver utifrån vad jag själv känner och ibland lånar jag in delar. Ett modershjärta är en speciell sorts hjärta som lätt kan ta stryk om man inte är vaksam. Är det en direkt uppmaning till kvinnor att stressa mindre? – Det är det verkligen. Kroppen är något som ska räcka hela livet och som det ser ut i dag klarar vi inte riktigt av att lyssna på hur den mår. Kroppen går inte att byta ut men vi lever som om dess förmåga vore obegränsad. Kvinnor i dag har både ett kontrollbehov och en övertro på sig själva. Till slut kraschar man och får sig en tankeställare. Var det vad som hände för dig? – Som tur är var min varning förhållandevis lätt, det hade kunnat bli mycket värre. Jag har mycket att vara tacksam för och i dag har jag ändrat en hel del i mitt liv. Jag känner att jag inte behöver pressa mig hela tiden utan att mitt liv kan vara good enough. Jag försöker reflektera över det som händer och att inte känna att jag behöver överbevisa något. Du beskriver Cecilia som en duktig flicka, är du det själv? – Det är svårt att säga, det är svårt att beskriva sig själv. Cecilia PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 42 12 Lund är ganska lik mig på många sätt, men vi befinner oss på olika ställen i livet. Hon lever mitt i det kaos som ofta uppstår under småbarnsåren och det har jag lämnat bakom mig för ett ganska bra tag sedan. I dag har jag lite mer distans till allt som jag tyckte var viktigt då. Vilka ingredienser måste finnas med i dina böcker? – Det måste finnas relationer mellan människor. Det ska också finnas en gåta, något som ger läsaren ett sug efter att veta hur det går och hur de olika delarna hänger ihop. Katerina Janouch kryddar varje bok med lite samhällskritik. I denna lyfter hon upp främlingsfientlighet och kulturkrockar och visar hur det förflutna kan hinna ikapp oss. – Jag vill underhålla men samtidigt måste man tro på sin förmåga att påverka. Det som var särskilt spännande denna gång var den historia som uppdagades i Spanien i höstas där det framkom allvarliga anklagelser om stöld av spädbarn. Då hade jag redan skrivit klart min bok men likheterna med mormodern Sonjas historia om barnstölder var både spännande och lite kusliga, säger Katerina Janouch. Hon tillägger: – Min historia om barnstölder kan synas fiktiv men det är trots allt något som sker på flera platser runt om i världen. Katerina Janouch är född i forna Tjeckoslovakien. Som tioåring kom hon till Sverige då familjen tvingades lämna hemlandet på grund av det politiska läget. Att växa upp i en familj som säger vad de tycker och som står för sina åsikter märks på hennes sätt att vara och återspeglas i hennes böcker. – Att pappa har varit rebellisk har påverkat mig mycket. Hemma har jag lärt mig att tänka kritiskt, och hans orädda sätt att vara har gjort att jag skriver mycket om civilkurage. Du har tidigare sagt att det blir minst tio böcker i serien. Vad känner du nu när du kommit halvvägs? – Planen är fortfarande minst tio stycken. Ju fler jag skriver i serien, desto lättare går det. För varje bok hon skrivit i serien om Cecilia Lund har också skaran av trogna läsare ökat. – Det kommer nya läsare hela tiden, det märks på läsarbreven som bara blir fler och fler. Läsare hör av sig både via mejl, Twitter och vanliga brev. – De frågar om personer och säger att de vill läsa mer. Men den vanligaste frågan är trots allt hur det kommer att gå för karaktärerna. Kontraktet för bok nummer sex i serien är påskrivet och Katerina Janouch har redan startat processen med den. – Jag har börjat skriva ett synopsis för den kommande boken. Målet är att utveckla och utmana de här karaktärerna. Det här är utvecklingsromaner och även om jag inte vill avslöja något om vad som kommer att hända så kan jag säga att Cecilia Lund kommer att utvecklas mycket mer. Hon och de andra kvinnorna i serien kommer att få större möjlighet att ta tag i sina egna liv. Katerina Janouch Ålder: 48 år. Bor: Stockholm. Aktuell med: Modershjärtat, femte romanen om barnmorskan Cecilia Lund. Tre författare jag gärna läser: Moa Martinson, Erica Jong, Kerstin Thorvall. Tre saker jag inte kan leva utan: Min familj, min dator och min telefon. MODERSHJÄRTAT Cecilia Lunds mormor Sonja blir påkörd utanför sitt hem och lämnas liggande ensam på gatan. Cecilia, hennes mor och systrar turas om att vaka vid mormoderns sida på sjukhuset. Vem kan vara så hjärtlös och feg och köra på en gammal kvinna? Ett brotti som varit nedtystat i decennier är på väg att uppdagas och de få vittnen som kan berätta om det som hände måste tystas till varje pris. Och den sista av dem är Sonja. Utgivningsdag 4 juli / Häftad med flikar / 448 sidor / 130x190 mm / Omslag Nina Leino / ISBN 978-91-642-0360-1 / E-bok ISBN 978-91-642-4192-4 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 43 Böcker i serien Roman om ett brott Roseanna (1965) Mannen som gick upp i rök (1966) Mannen på balkongen (1967) Den skrattande polisen (1968) Brandbilen som försvann (1969) Polis, polis, potatismos (1970) Den vedervärdige mannen från Säffle (1971) Det slutna rummet (1972) Polismördaren (1974) Terroristerna (1975) PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 44 xx TIO BÖCKER OM ETT ODÖDLIGT BROTT Det var med Per Wahlöö och Maj Sjöwalls tio romaner om kommissarie Beck som det svenska deckarundret och den moderna kriminalromanen föddes. Sedan dess har paret inspirerat en lång rad av världens främsta kriminalförfattare. Nu, fem decennier senare, ger Piratförlaget ut hela serien på nytt. I HÖST GER PIRATFÖRLAGET UT HELA BOKSERIEN Roman om ett brott i vackert formgivna, påkostade band, inklusive bonusmaterial och nyskrivna förord av bland annat Henning Mankell, Jo Nesbø, Liza Marklund, Leif GW Persson, Anne Holt, Håkan Nesser och Roslund & Hellström. – För första gången under alla dessa år fick jag själv föreslå vem som skulle formge böckerna. Så jag valde en gammal idol, Dan Jonsson, en grafisk formgivare som har gjort jättemycket fina saker, och resultatet blev fantastiskt, säger Maj Sjöwall. Att böckerna, som skrevs mellan 1965 och 1975, skulle överleva i ett halvt sekel, och troligtvis mer än så, var inget som fanns med i beräkningarna från början. – När vi skrev hade vi inte en tanke på att serien skulle hålla så här länge. På den tiden var det inte vanligt att man blev översatt och utgiven i andra länder, och framför allt inte när man, som vi, sysslade med underhållningslitteratur. Det var bara ”fina” författare som blev översatta på den tiden. Att vi blev så spridda kom som en stor överraskning. Och att böckerna skulle leva kvar i dag hade vi aldrig kunnat tro. Maj Sjöwall, som vid det här laget har hunnit bli 77 år och själv påstår att hon mest ”dräller omkring” på dagarna, berättar att det var lika delar tur och tajming som gjorde att böckerna om Martin Beck och hans kolleger togs emot så väl på 60- och 70-talet. – Det låg nog i tiden tror jag, och så hade vi tur. Vi skrev en ny sorts kriminalroman och tiden var antagligen mogen för det. Dels ligger handlingen väldigt nära verkligheten, dels tillät vi våra poliser att ha ett privatliv, vilket de inte brukade ha i dåtidens kriminalromaner. Det gör att läsaren kan känna igen sig i romanfigurerna. Maj Sjöwall förklarar att den tidens deckare oftast var väldigt borgerliga och utspelade sig i överklassen. De handlade dessutom ganska sällan om faktiskt polisarbete, utan snarare om någon amatör som ”snubblade hit och dit över något lik”. När Maj Sjöwall och Per Wahlöö bestämde sig för att skriva tio böcker, varken fler eller färre, om Martin Beck och hans kolleger inom polisen hade de en tydlig politisk baktanke. Att de valde att skriva deckare var allt annat än en slump. – Vi ville nå ut med vårt budskap till en stor läsarskara och då var det logiskt att skriva underhållningslitteratur. Vi slog två flugor i en smäll genom att skriva lättläst, lättillgänglig underhållning och samtidigt smussla in vårt politiska budskap, säger Maj Sjöwall. Brottet som skildras i böckerna är socialdemokratins svek mot den svenska arbetarklassen. Ett brott som inte utretts tillräckligt, säger Maj Sjöwall. – Böckerna utspelar sig i en omvälvande tid då mycket i samhället förändrades, och vi var missnöjda med hur socialdemokratin alltmer började dra sig åt höger. Och med facit i hand så rörde sig ju samhället åt precis det håll som vi antyder i böckerna … det höll på att barka åt helvete med det socialdemokratiska samhället helt enkelt. Vad som var nytt i Sjöwall Wahlöös böcker var bland annat en noggrann och trovärdig beskrivning av polisens dagliga arbete. Något som än i dag får Maj Sjöwall att le brett. – Det är väldigt roligt det där. För sanningen är faktiskt att vi gissade oss fram väldigt mycket. Vi hade bara en kontaktperson inom polisen som kunde hjälpa oss lite grann och vi visste egentligen inte mycket mer än en vanlig tidningsläsare. Men vi måste ha gissat väldigt rätt för jag träffar än i dag poliser som säger att de känner igen sig i våra böcker. När Maj och Per hade bestämt sig för att skriva påbörjade de ett noggrant arbete. Först ägnade de ungefär två år åt förberedelser. Bland annat behövde de hitta ett gemensamt språk som de skulle kunna använda i böckerna. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 45 Maj Sjöwall Ålder: 77 år. Bor: På Södermalm. Familj: 3 barn och 5 barnbarn. Yrke: Översättare och (f.d.) författare. ”Med facit i hand så rörde sig ju samhället åt precis det håll som vi antyder i böckerna… det höll på att barka åt helvete” PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 46 o FÖRORD I SERIEN ROMAN OM ETT BROTT Roseanna: Henning Mankell Mannen som gick upp i rök: Roslund & Hellström Mannen på balkongen: Jo Nesbø Den skrattande polisen: Åsa Larsson Brandbilen som försvann: Leif GW Persson Polis, polis, potatismos: Arne Dahl Den vedervärdige mannen från Säffle: Jens Lapidus Det slutna rummet: Håkan Nesser Polismördaren: Liza Marklund Terroristerna: Anne Holt – Sedan pratade vi. Vi pratade, pratade och pratade. Vi hade små korn av idéer som vi vred och vände på. Vi bestämde vilken typ av karaktärer vi ville skildra och hur de skulle arbeta. Vi hittade helt enkelt på en arbetsgrupp inom polisen som kanske inte stämmer så väl överens med verkligheten men som fungerade i böckerna. När vi hade hela historien klar så satte vi ned och skrev. Då pratade vi inte så mycket om historien och vi ändrade väldigt lite. Vi satt där med var sitt kapitel och skrev. Förberedelserna gjorde att vi kände oss väldigt samspelta. Romansviten tycks vid det här laget ha fått ett eget och evigt liv. Martin Beck är ständigt aktuell i filmform – det har blivit 36 svenska filmer och ett flertal tyska och amerikanska vid det här laget – och nya generationer upptäcker hela tiden böckerna. – Filmerna har ju egentligen ingenting med böckerna att göra, och manusförfattarna har fått allt friare händer. Men från början pratade vi ganska mycket om karaktärerna och jag fick möjlighet att lägga mig i en hel del. Jag tycker att resultatet är ganska bra, framför allt om man jämför med många andra polisfilmer som görs i dag. Att böckerna och rollfigurerna som Per Wahlöö och Maj Sjöwall skapade för snart femtio år sedan lever gott på både gamla och nya meriter är klart och tydligt, men Maj vågar inte sia om hur länge de kommer att leva vidare. – Det har jag ingen aning om. Inte alls. Men jag undrar vilka av dagens böcker som kommer att hålla lika länge. Det vete fan, alltså. Det är nog inte många faktiskt. ”Vi kom på ett bra recept på sockerkaka, och sedan är det en massa andra som har bakat samma kaka sedan dess” Håller du med om att ni lade grunden för den svenska deckargenren? – Ja, det är alldeles sant. Vi kom på ett bra recept på sockerkaka, och sedan är det en massa andra som har bakat samma kaka sedan dess. ROMAN OM ETT BROTT Det var med Sjöwall Wahlöö allting började. Med sina tio romaner om ett brott skapade de den moderna kriminalromanen. I snart fem decennier har sviten om Martin Beck varit en central inspirationskälla för en lång rad av världens främsta kriminalförfattare. Nu utges hela bokserien på nytt – vackert formgiven av Dan Jonsson, med exklusivt bonusmaterial och med nyskrivna förord av några av Skandinaviens främsta kriminalförfattare. Utgivningsdag 12 september / Inbunden / 135x210 mm / Omslag Dan Jonsson / ISBN Se Årets utgivning. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 47 NÄR BÖCKER Att bra historier färdas från bokform till vita duken blir allt vanligare. På produktionsbolaget Yellowbird är man särskilt förtjust i att filmatisera romaner och är ständigt på jakt efter nya guldkorn. Under 2011 gjordes inte mindre än 16 filmer med litterära förlagor. – DET VI LETAR EFTER är något i historien eller miljön som känns särskilt spännande, och viktigt är också att handlingen inte främst utspelar sig som tankar i huvudet på någon. Framför allt måste karaktärerna vara intressanta, säger Jenny Gilbertsson, producent på Yellowbird. När man känner att man har hittat något extraordinärt tar man en första kontakt med rättighetsinnehavaren för att inleda ett samtal om rättigheten att filma boken. Om båda parter då är överens går diskussionen vidare. – Det första mötet är oerhört viktigt. Då stämmer vi av vilka förväntningar som finns, om man har ungefär samma syn på karaktärerna och på historien, och hur involverad rättighetsinnehavaren vill vara i projektet. Om allt överensstämmer tar vi ytterligare ett steg. Det är redan en liten bebis för författaren och blir snart en bebis även för oss. Därför behöver vi enas kring hur den gemensamma vårdnaden ska skötas på bästa sätt, säger Jenny. När författaren, rättighetsinnehavaren och produktionsbolaget kommit PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 48 överens tar nästa fas vid. En manusförfattare skriver manus samtidigt som finansiering ska ordnas, skådespelare castas och bra inspelningsplatser lokaliseras. Slutligen kommer inspelningen igång. Från startpunkt till slutförande tar en film ungefär ett par år att genomföra. – Om det handlar om en serie böcker gör vi ofta flera filmer i taget, och då blir processen förstås mer omfattande och tar längre tid. Manus till flera filmer skrivs parallellt och spelas in i ett svep. En enskild spelfilm görs på kortare tid. Finansiering och manusarbete kan i ett sådant fall ta ungefär ett år och inspelningen åtta till nio veckor. Därefter följer efterproduktion och slutligen premiär något halvår senare. Hur involverade är författarna i manusarbetet? – Det beror lite på vad de själva vill, men det är väldigt sällsynt att författarna skriver manus helt på egen hand. Jag tror att det är svårt att byta plattform och perspektiv – man skriver böcker på ett visst sätt och för film på ett annat. BLIR FILM Dock är det av stor vikt för Yellowbird att författarna känner sig delaktiga igenom hela projektet. – De får alltid möjlighet att titta in i projektet vid olika tidpunkter och ge sina synpunkter. Det är ovärderligt för oss att känna att vi har dem med hela vägen och att de känner förtroende för oss. Ingen mår bra av att vi står på premiären med en missnöjd författare som tycker att vi har missat poängen. Om något känns fel under projektets gång tar vi alltid den diskussionen direkt och försöker rätta till problemet. Tankesättet ser lite olika ut beroende på om det ska göras bio- eller tv-film. Filmer som ska gå upp på bio behöver ha något storslaget över sig och en extra dimension som biobesökaren är beredd att betala för. Man har då både böckernas tidigare läsare att förhålla sig till, och en ny publik som ska lockas till biograferna. Det färdiga manuset är aldrig definitivt. Ständigt uppstår utmaningar i att överföra en litterär historia till filmiskt berättande. – En subtil skildring i en bok kan bli väldigt svår att förmedla på film, vilket blir tydligt när man sätter det i bild. Man kanske förstod precis hur karaktären resonerade när man läste boken, men att senare se personen agera utan de tankarna kan bli väldigt märkligt. Då måste manuset justeras. En film innehåller förenklingar eftersom det inte går att lägga samma tid på fördjupning som i en bok. Ofta får man även skära bland karaktärer och sidoberättelser. Hur ofta är författaren med vid casting av skådespelare? – Huvudrollsinnehavaren stämmer vi ofta av med författaren. Men det är väldigt många aspekter som spelar in i valet av alla skådespelare, så för det mesta är författaren inte med vid besättningen av de övriga rollerna. Hittills har alla författare varit nöjda med den filmiska slutprodukten. Vilket Yellowbird fortsätter att kämpa hårt för. – En god relation till författarna är av oerhört stor betydelse för oss. Vi är helt beroende av vad de skriver, tycker och tänker. Några av våra viktigaste samarbetspartners är därför förlagen och agenterna. Det är de som har första kontakten med författarna och tidigast känner till när de har något nytt på gång. Och vi vill ju fortsätta att göra bra film av bra böcker. För att kunna göra det behöver vi ha författarna med på tåget. MÅNGA AV PIRATFÖRLAGETS FÖRFATTARES BERÄTTELSER OCH KARAKTÄRER HAR GJORT RESAN ÖVER TILL FILMENS VÄRLD TACK VARE OLIKA PRODUKTIONSBOLAG: LIZA MARKLUND Annika Bengtzon HELENE TURSTEN Irene Huss UNNI LINDELL Cato Isaksen JAN GUILLOU Ondskan, Arn och Hamilton SJÖWALL WAHLÖÖ Beck Jenny Gilbertsson, producent på Yellowbird MARTINA HAAG Underbar och älskad av alla ROSLUND & HELLSTRÖM Odjuret JO NESBØ MAGASI / xx Huvudjägarna PIRATFÖRLAGET MAGASIN ”Sophia försöker göra det som är varje advokats högsta dröm: att få en oskyldig man fri” PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 50 xx Med känsla för realistiska klyschor Malin Persson Giolito börjar ana ett mönster. Arbetet med andra boken om advokaten Sophia Weber, Bortom varje rimligt tvivel, var en bergochdalbanefärd kantad av omskrivningar, perspektivbyten, euforisk skrivarglädje och stress, lik en stundande hjärtinfarkt. – DET ÄR EN SÅ MÄRKLIG SAK DET HÄR MED ATT SKRIVA BÖCKER. Först är det så trögt, så trögt och så plötsligt rasslar allt in på samma gång och då blir man så upphetsad att det känns som om man ska få en hjärtinfarkt. Jag hade tänkt vänta in den här boken, inte skriva förrän jag var helt på det klara med vad jag ville. Men uppenbarligen kan jag inte smita undan att det är svårt i början. Bortom varje rimligt tvivel inleds med att Sophia Weber ombeds läsa akten om Stig Ahlin, nästan 14 år tidigare dömd för mord på en 15-årig flicka. Sophia ger sig motvilligt i kast med läsningen och sakta men säkert börjar hon misstänka att han kanske är oskyldig. Hon bestämmer sig för att ta sig an fallet och hjälpa honom med hans resningsansökan. – Kortfattat kan man säga att boken handlar om en man, den livstidsdömde Stig Ahlin, som glor in i en vägg och en kvinna, advokaten Sophia Weber, som bläddrar i en massa papper. Utmaningen är att få det spännande. Jag har sagt till mina skrivande kompisar att det är omöjligt. Men det kanske det inte är, skrattar Malin. I romanens inledningsscen följer vi den 15-åriga flickans sista timmar i livet. Berättelsen växlar därefter mellan Sophias efterforskningar och den dömde mannens fängelseliv i nutid samt utredningsgruppens arbete i dåtid. – Sophia försöker göra det som är varje advokats högsta dröm: att få en oskyldig man fri. Men vad som är skuld och oskuld är väldigt komplicerat, inte minst inom rättsväsendet. Att någon är felaktigt dömd är inte nödvändigtvis samma sak som att personen är oskyldig. Parallellt med utredningen av mordet var Stig Ahlin även anklagad för att ha utnyttjat sin fyraåriga dotter sexuellt. Stig åtalades aldrig för incest men dömdes mot sitt nekande för mordet på den unga flickan. – Jag visste på ett mycket tidigt stadium att min dömde brottsling måste ha varit dubbelt anklagad för de här två brotten. Det är nämligen först när vi pratar om sexuellt utnyttjande av små barn som vi släpper alla normala krav på rättssäkerhet. Flickan som mördas är i gränslandet. Hon är den typ av offer som vi är beredda att tulla på rättssäkerheten för. När det visar sig att en man som hon haft ihop det med också misstänks för att ha utnyttjat sin egen, mycket unga dotter sexuellt, då blir det svart framför ögonen på dem som ska utreda mordet. De vill göra allt för att det inte ska kunna hända igen. Den skyldiga måste straffas. Och precis här uppstår konflikten som den här romanen bygger på. Hur har arbetet med boken sett ut? – Jag skrev mordscenen, bokens första sidor, och avslutningsscenen för två år sedan. Dem höll jag på med en hel sommar. Sedan gav jag mig på Stig, hans liv i fängelset. Först skrev jag de scenerna i jagform. Jag ville krypa in under skinnet på honom och göra honom till någon som det inte gick att värja sig mot. Men samtidigt får vi inte komma för nära. För han är ju den enda som faktiskt vet precis vad som har hänt. Det tog ett bra tag att komma underfund med, men jag fixade inte att kombinera det i jagform. Mycket länge trodde Malin att hon skulle vara tvungen att skippa honom helt och hållet. Stryka allt stirrande in i fängelsevägg och bara PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 51 koncentrera sig på Sophias bläddrande i papper. Men så skrev hon om scenerna till tredjeperson i stället. – Det blev förvånansvärt bra. Jag blev riktigt överraskad. Men då sa min kollega Åsa (författaren Åsa Larsson, reds anmärkning) att hon har lärt sig att först skriva i jagform och sedan byta, för att komma en tredjeperson nära. Och det funkade verkligen för mig. Du och Åsa Larsson arbetar en del ihop? – Vi fick kontakt förra sommaren och insåg ganska snabbt att något klaffade mellan oss. Vi letade båda efter en kollega att bolla idéer och utkast med och bestämde oss för att försöka. Egentligen begriper jag inte hur det gick till, för jag vågar inte lämna ifrån mig massor av sidor till någon jag knappt känner. Men Åsa var väldigt generös och lämnade mycket av sitt till mig, lät mig säga precis vad jag tyckte och då släppte pressen. Vi är jurister båda två, tänker lite på samma sätt. Men Åsa brukar säga att hon skriver blodiga sagor medan jag skriver mer realistiskt, manligare på sätt och vis. Fast jag vet inte vad jag tycker om det. Hon är rätt testosteronstinn, kan jag tycka. Jag sitter i Bryssel och skriker: ”Låt henne leva!” och hon sitter i Mariefred och tjuter: ”Dö, han ska bara dö!” Men Sophia Weber får förhoppningsvis leva ett tag till. Planen är att det ska bli fler böcker om henne framöver. – Det är svårt att säga hur många det kan bli. Jag har tänkt tre eftersom jag har haft tre ganska specifika idéer, men när det går trögt med skrivandet är jag så trött på henne att jag kan kräkas. Samtidigt finns det så mycket spännande som jag kan låta Sophia göra. Hon är verkligen advokaten jag hade velat vara. Och hennes liv, jag undrar verkligen hur det ska gå för henne. När jag tänker så, kan det lika gärna bli tio delar. Vad vill du väcka för tankar med boken? – Jag tycker att folk kan få fundera på vad det innebär att leva i en rättsstat, att det innebär risktaganden även om det kan drabba dem vi minst av allt vill ska drabbas. Jag tillhandahåller inget facit, en bra roman fungerar inte på det viset, men det är intressanta funderingar. Malin skriver om tunga, drabbande ämnen som lätt skapar hopplöshet och uppgivenhet hos läsaren. Därför bjuder hon gärna på ett hoppfullt slut, i den mån det går. – Det lyckliga slutet är så underskattat. Om man nu tvingar folk att ta sig igenom flera hundra sidor skriven text så kan man åtminstone bjuda på någon form av ljusning. Alla romanförfattare skriver sagor, oavsett hur realistisk romanen är. Jag är svag för klichéer. Om man kan få en kliché realistisk, blir det ofta väldigt bra. Så bli inte förvånade om Sophia seglar ensam på öppet hav, rakt in i solnedgången, även i Bortom varje rimligt tvivel. I den avslutande delen kanske hon får rida barbacka, bort mot horisonten, vem vet. Alldeles för realistiskt får det inte bli. Malin Persson Giolito Bor: Bryssel. Familj: Man, tre döttrar. Favoritförfattare: Vilken hopplös fråga. Laura Ingalls Wilder. Kristina Lugn. JCO. Margaret Atwood. Steinbeck. Camus. Jag kan hålla på hur länge som helst. Favoritskrivplats: Hemma. Under förutsättning att jag får vara ifred. Drömresmål: Hogwart. Eller Narnia. Om jag får ta med mig barnen. Aktuell med: Bortom varje rimligt tvivel. ”Det lyckliga slutet är så underskattat” BORTOM VARJE RIMLIGT TVIVEL Sophia Webers gamla professor övertalar henne att åta sig ett fall, ytterst motvilligt accepterar hon. Att söka resning är dömt att misslyckas. Ändå, när Sophia tittar närmare på utredningen inser hon att den har avgörande brister. Kanske har Stig Ahlin faktiskt dömts för ett brott han inte begått. Men frågor om skuld och ansvar är aldrig lätta. Att Sophia gör sitt yttersta för att få Stig Ahlin frikänd väcker mångas avsky. Utgivningsdag 10 oktober / Inbunden / ca 350 sidor / 135x210 mm / Omslag Eric Thunfors / ISBN 978-91-642-0402-8 / E-bok ISBN 978-91-642-4188-7 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 52 Tre författare Unni Lindell, aktuell med Sockerdöden i pocket LISTA TRE KAFÉER I OSLO SOM ÄR VÄRDA ETT BESÖK THEATERCAFEEN Den är traditionell och kanske Oslos bästa ställe. Lever kvar som under förra århundradet med gamla möbler och inredning. Ligger i centrum, invid Nationaltheatret. Ett ställe där man ”ser och blir sedd”. God mat och mycket tradition i väggarna. Mitt och Mark Levengoods champagneställe när han är i Oslo. GRAND CAFE Ligger mitt på Karl Johan, Oslos huvudgata. Mitt favoritlunchställe. Här gick Henrik Ibsen, fast på sin tid. Trivsam atmosfär, inte så mycket folk. God mat, smörgårdsbord och väldigt bra personal. PASCAL Franskt café alldeles om hörnet från min arbetslägenhet på Henrik Ibsens gate. Det ligger mitt emot Slottet och är min fasta punkt när jag är inne i en skrivperiod. Enkel fransk mat och härliga tårtor av alla sorter. Reklamfilmen för min bok Sockerdöden filmades där. Den filmen kan man fortfarande se på YouTube. Britt-Marie Mattsson, aktuell med Vi tolererar inga förlorare i pocket OM ÅRETS PRESIDENTVAL I USA – Amerikanska presidentval är maratonlopp som i praktiken inleds när det förra just avslutats. Det handlar ju om att både organisera kampanjen i alla USA:s delstater och att samla in tiotals miljoner dollar för att överhuvudtaget ha möjlighet att genomföra en framgångsrik valrörelse. Hur årets val kommer att gå är osäkert. Det är svårt för Obama att gå till val på sin gamla slogan från 2008 om förändring, hopp och tro. Mitt Romney har lättare för att tala om behovet av förändring. Den 6 november är det dags för väljarna att avgöra. BOKTIPS Barack Obama Att våga hoppas För att komma ihåg att det var detta budskap som innebar att USA fick sin förste svarte president. En händelse som inte går att överskatta. Roy Rowan och Brooke Janis First Dogs För att påminna om att presidenternas bästa vänner knappast är väljarna utan att de trognaste följeslagarna är deras hundar. Bob Woodward Obama’s Wars För att inse att det är lättare att starta krig än att avsluta dem. Obama inledde varken kriget i Irak eller Afghanistan men kan komma att ha avslutat båda. Christoffer Carlsson, aktuell med Den enögda kaninen i pocket TRE KRIMINALFALL SOM DU SKULLE VILJA GRÄVA DJUPARE I? Fallet Cats Falck/Lena Gräns Cats Falck var journalist på Rapport under 1980-talet. Hon och vännen Lena Gräns försvann och en tid senare hittades de båda i en bil i Hammarbykanalen. Det rubricerades inledningsvis som en olycka, men Falck arbetade enligt uppgifter på en story om smuggling av teknologi mellan Sverige och DDR. Falck, en ovan bilförare, satt vid ratten i högklackade skor. De som kände Falck hävdar att det är en osannolik kombination. Rykten spreds via Tyskland i början av 2000-talet. I en P3-dokumentär om fallet hävdar Falck och Gräns gemensamma vän att en före detta säkerhetspolis tagit kontakt med dem och även hävdat att de hade ”nollåttavatten” i lungorna då de påträffades. De skulle alltså ha varit avlidna redan när de hamnade i vattnet. Liljegrenaffären I mars 2004 greps kommissarie Olle Liljegren i sin lägenhet, misstänkt för inblandning i grova narkotikabrott och vapensmuggling. Stegvis rullas en decennielång härva upp, där det kommer fram att Liljegren varit inblandad i en omfattande infiltratörs- och provokationsverksamhet. Han döms slutligen i Högsta domstolen, för vapenbrott om jag inte minns fel. Och avskedas från polisen. Frågan är hur mycket av hans handlingar som var sanktionerade uppifrån, om han ”offrades” för att skydda högre chefers karriärer och anseende, eller om han själv var den ytterst ansvariga och cheferna ovetande. Oavsett vad kastar Liljegrenaffären en djupt problematisk skugga över folkets rättssäkerhet och svenskt rättsväsende i allmänhet. Helikopterrånet i Västberga Frågan är var bytet, de (påstådda) 39 miljonerna, är någonstans. Och de polishelikoptrar som sattes ur spel för att underlätta för gärningspersonerna – hur kunde det vara så enkelt? Att studera det händelseförloppet, och alla separata trådar som ligger i det här, vore intressant och kanske också upplysande. Dock vore det i praktiken omöjligt. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 53 Sveriges roligaste ger ny bild av världen Al Pitcher Ålder: Fyllde 40 tidigare i våras. Familj: Hustrun Anita Wernström, konstnär, och sonen Frank, 20 månader. Bor: I hus i södra Stockholm. Beundrar: Komikerna Eddie Izzard, som han nu delar brittisk agent med, skotten Billy Connolly och ”fez-mannen” Tommy Cooper som dog på scenen 1984. Och U2-sångaren Bono. Priser i urval: Årets manliga stand up-komiker 2011 i Sverige, 2009 Time Out Sydney People’s Choice på Sydney Comedy Festival, Best Show på Leicester Comedy Festival Awards 2009. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 54 Med en kamera och skarp iakttagelseförmåga får komikern Al Pitcher mängder av svenskar att vrida sig av skratt och betrakta sin omgivning på ett helt nytt sätt. Och nu är han aktuell med den humoristiska fotoboken Begravda elefanter. AL PITCHER KOMMER TILL INTERVJUN som ett yrväder en marsmorgon, med en vintermössa nedtryckt på huvudet. Utanför blåser en kall vind och snön har börjat falla. Igen, trots att det borde vara vår i Sverige vid det här laget. Al Pitcher tänker kanske på Nya Zeeland, där han växte upp. Ett land som är känt för att inte sällan gå igenom alla fyra årstiderna på en och samma dag. Han skakar av sig snön, sätter sig i en röd plyschsoffa och börjar prata om sin kommande bok: Begravda elefanter. – Ska jag vara ärlig så har det länge varit en dröm för mig att få ge ut en bok. Det känns fortfarande helt overkligt att det håller på att hända. Jag kommer nog behöva gå in i en bokhandel och faktiskt se att den ligger där på hyllan för att förstå att det verkligen är sant, säger han på en svagt nyzeeländsk engelska. Al Pitcher är komiker, och senaste året har ryktet om honom vuxit sig allt större i Sverige tack vare tv-sända framträdanden från Raw Comedy Club och med mängder av gig ute på krogar, teatrar och andra spelställen i hela landet. 2011 utsågs han dessutom till Sveriges roligaste manliga komiker vid Svenska standup-galan. Flytten till Sverige innebar en nytändning i karriären. – När jag kom hit fick jag börja om från början igen och kämpa mig uppåt. Jag uppträdde mycket på de mindre ställena, till exempel vid open mike-kvällar på Big Ben på Södermalm. Då hade han redan fyra-fem år bakom sig som stå upp-komiker på heltid. Han flyttade från Nya Zeeland i ganska unga år, men inte till Stockholm utan till London. Det var först där han förstod att stand up var något som kunde bli en karriär. – Under uppväxten i mitt lilla ”fylke” på Nya Zeeland lyssnade jag på mina föräldrars LP-skivor med komiker. Då trodde jag att det typ bara fanns Bill Cosby och fyra personer till i världen som kunde leva på stand up. Men när jag flyttade till London såg jag att det var massor av människor som uppträdde. Till sist lyckades jag tjata mig till att få uppträda på puben Purple Turtle i Islington, säger han. Första uppträdandet gick kanske inte superbra, sett utifrån. Al fick fem minuter på scenen. Det var pinsamt tyst i lokalen, harklingar och skramlande ölglas var allt som hördes från publiken. Men när han var klar med sina fem minuter och skulle sätta tillbaka mikrofonen i stativet råkade han fumla lite med micken. Det fick några människor i publiken att skratta, antagligen snarare åt än med den klumpige nyzeeländaren som lämnade scenen. – När jag gick därifrån på kvällen var jag ändå helt berusad av känslan: ”Jag fick ett SKRATT”. Han fortsatte att harva runt på humorklubbar och märkte med tiden att karriären faktiskt började rulla på ganska bra. Han fick fler gig, längre tid på scenen, uppträdde på större klubbar och spelställen. Det blev så småningom ett och annat tv-framträdande, och senare också spelningar på festivaler ihop med välkända namn inom humorvärlden som Eddie Izzard och John Cleese. Men så blev han kär i svenska Anita Wernström. De flyttade till Sverige, gifte sig och fick en son, Frank, som nu hunnit bli nästan två år. Al Pitchers skämt kom efter flytten att handla mycket om Sverige och konstiga grejer som svenskar gör. På Youtube finns klipp där han skojar om rigida förhållningsregler kring de blå skoskydden man har hos doktorn, om skräcken som drabbar en vuxen, inflyttad man när svärföräldrarna väcker honom på födelsedagen med Ja må han leva, och om mycket annat som väl får sägas vara ”typiskt svenskt”, men som vi som fötts och vuxit upp här aldrig tänkt på. Det är igenkänning, och alltid med den varma undertonen som är typiskt Pitchersk. – Jag älskar Sverige och tycker på riktigt att det är ett fantastiskt land. Mycket av mitt material driver med det svenska, men det handlar också om att få er att förstå att vi bor på en rätt härlig plats. Någonstans längs vägen fick han idén att bygga sina framträdanden kring fotografier. Nu går han runt i varje stad han kommer till och tar bilder av lokala företeelser, vardagliga saker som vi andra bara passerar förbi. En ensam cykel bredvid hundra cyklar i en klunga, ett oförståeligt konstverk på torget eller en skylt med dubbeltydigt budskap. Humorn skapas i mötet mellan det enkla fotot och Pitchers helt oväntade tolkning av det. ”När jag gick därifrån på kvällen var jag ändå helt berusad av känslan: Jag fick ett SKRATT” – Jag vill alltid ha en dialog med publiken, och märkte att fotona är ett bra sätt att åstadkomma det. Under min Al Pitcher Fika Tour kör jag 45 minuter traditionell stand up, och sen tar jag fram mina foton som jag tagit samma dag och börjar prata om dem med publiken. Människor tycker att det är kul att se sin stad där uppe på scenen, och för mig är det roligt att få leta nytt material och göra en ny show varje kväll. Han träffade Piratförlagets Mattias Boström, som själv håller på att göra sig ett namn på den svenska stand up-scenen, och idén om att göra en bok föddes. Al Pitchers arkiv med foton har blivit rätt stort med åren, inte minst genom hans fotoblogg, där han lägger upp en ny bild med tillhörande kort text varje dag. Många av bokens godbitar kommer från bloggen och showerna. – Det har gått så himla snabbt med boken. Jag trodde det tog flera år att göra en bok, men det här har bara tagit några månader. Det blir spännande att se vad människor tycker. Jag ser fram emot att få ett exemplar och skicka hem till mamma och pappa i Nya Zeeland, så kanske de kan lugna sig lite och se att det går bra för mig. Som PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 55 ”Jag vill alltid ha en dialog med publiken, och märkte att fotona är ett bra sätt att åstadkomma det” e länge förrän Det dröjde int nschen ställdes ra fönsterputsarb g. stora utmanin inför sin första in ed sin de med rälad grrä ng gång han j g arrje Va V an an arrg attt ha a å så n a ha ev b bl l ykeel cy itcy a orriitc fav fav n.. n d de å på ta t tta i ti s n tt een att årrt at svå de sv ad ha 9 8 komiker får man aldrig stanna upp och bli för nöjd och belåten med sitt material och sina framträdanden. Men nu när jag ger ut en bok kanske jag kan unna mig att sitta hemma i soffan i underkläder och bara njuta. I alla fall en eftermiddag, sen får jag ge mig ut och leta nya foton. Många komiker gillar att prata om större budskap i sitt material. Om vikten av politisk satir, om att testa gränser och ifrågasätta etablerade sanningar i samhället. Al Pitcher säger att hans strävan går ut på att vara en god människa, både på scenen och utanför. Det han vill med sina uppträdanden är okonstlat och befriande chosefritt: – I mina shower vill jag få människor att skratta så mycket det bara är möjligt. Att få se människor vrida sig av skratt till mina framträdanden är den enda drogen jag är beroende av, och det är lika underbart varje gång jag lyckas. Jag hoppas och tror att Begravda elefanter ska ha den effekten på människor också. BEGRAVDA ELEFANTER Al Pitcher har en unik förmåga att betrakta omvärlden. Föremål och vardagliga situationer som vi andra bara passerar – där stannar Al upp, fotograferar och ger oss sin egen roliga och halsbrytande tolkning. Efter att ha sett hans bilder kommer grå plaströr, kvarglömda kundvagnar och ensamma cyklar för evigt ha en ny innebörd. Utgivningsdag 16 maj / Inbunden / 112 sidor / 135x180 mm / Omslag Mattias Boström / ISBN 978-91-642-0391-5 / E-bok ISBN 978-91-642-4206-8 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 56 ”Jag var helt kär i historien, det blev nästan som ett kärleksförhållande” För Sara Lövestam är känslan av att skriva en bok som att vara i ett förhållande. Att sätta sista punkten är som att bli singel igen. Fri i tanken sonderar hon då terrängen efter nya bokidéer. Känner av dem, släpper eller fångar upp. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 57 27 Sara Lövestam Bor: Hökarängen. Böcker: Udda vann Bok-SM 2009 och utkom på Piratförlaget samma år. I havet finns så många stora fiskar (2011), Tillbaka till henne (2012). Kuriosa: Sara har ett kreativt synsätt på grammatik och har en tanke om att någon gång skriva en grammatikbok på sitt eget sätt. Det skulle bli ett enda långt kåseri uppdelat i satsdelar, ordklasser, där perfekt particip jämförs med eremitkräftor, presens och preteritum med Stålmannen och Clark Kent. ”De är samma person men man kan aldrig se båda samtidigt.” Blogg: Sara bloggar på saralovestam.se. Idén till debuten Udda föddes ur ett inlägg på bloggen. ”Det började med att jag skrev ett blogginlägg om några program på tv, om udda saker som män tänder på, tjocka tjejer, amputerade tjejer och så vidare. Reaktionerna på det inlägget sporrade mig att skriva Udda.” ”Det är många som säger att jag är en så politisk författare, men jag skriver bara om det som berör mig” PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 58 – NÄR JAG BLIR KLAR MED EN BOK så är jag klar, jag saknar den inte. I stället tänker jag att nu gör jag något bättre! Om nya idéer tar sig in ovanpå någon jag redan valt, vet jag att det är fel. Det måste vara något som fortsätter att engagera. Tillbaka till henne var ett bokmanus vars första fyra kapitel hamnat i skrivbordslådan och som Sara hittade en dag när hon städade. Hon läste och insåg att hon kommit på hur fortsättningen skulle se ut. Fyra föremål har en bärande roll: ett par skor, en trälinjal, ett par stålbågade glasögon och en silverbrosch. – Jag har alltid gillat gamla prylar, det ser man ju om man kollar runt här. Om jag tittar på skrivmaskinen så vet jag att det är någon som för länge sedan har haft den och arbetat på den. Det enda som finns kvar nu är maskinen. Människan är borta. Sara gör en gest mot skrivmaskinen i bokhyllan i vardagsrummet, en Royal 1 från tidigt 1900-tal. Ett intresse för gamla ting går att ana här och var i lägenheten, en knubbig byrå, en telefon med sirlig lur. Vid starten av ett bokprojekt finns alltid en grundmening som beskriver handlingen. Därefter bygger Sara upp ett dokument som sakta men säkert fylls på med innehåll. För Tillbaka till henne var meningen: en bitter brud i nutid hittar prylar som leder till en historia från sekelskiftet som påverkar henne. Avskalat och tydligt. – Jag skriver alltid från början till slut. Dyker det upp en tanke om något som ska hända längre fram i boken skriver jag in det i planeringsdokumentet, men jag hoppar aldrig i handlingen. Tillbaka till henne är två parallella berättelser i två tidsepoker. Hanna i nutid som jobbar på Arbetsförmedlingen, är bitter och sockerberoende. Signe i dåtid 1906, en drömmare som engagerar sig för kvinnlig rösträtt. – Hanna dök inte upp som person, jag såg först storyn och tänkte att det vore intressant om personen var rätt så dryg. Och om man är dryg och lite bitter, var jobbar man då? Jo, på Arbetsförmedlingen, men av helt fel orsaker. Vad har man som gör livet lite jobbigare? Jo, ett beroende, inte ett tungt drogberoende, utan något lättare. Så det blev sockerberoende. Familjeförhållanden, relationen till hennes egen kropp, hennes förhållande med pojkvännen, allt bildade efter ett tag det som jag kände var Hanna. Signes hemort är Tierp, vilket fick Sara att fördjupa sig i denna norduppländska plats som nog är okänd för många. Den 700 sidor långa hembygdsredovisningen Tierp – en sockenbeskrivning lärde henne det mesta. – Jag har gjort enormt mycket research. Jag läste Tierpsboken tämligen grundligt, jag lärde mig allt från hur husen såg ut till vilka sädesslag som odlades på åkrarna. Sedan läste jag kärleksbreven mellan Selma Lagerlöf och Valborg Olander för att få en känsla av hur de skrev, hur de uttryckte sin kärlek till varandra och om hur jobbigt det var att inte få uttrycka den offentligt. Boken är i storformat och 586 sidor lång. Längden var nödvändig för att kunna berätta hela historien. Men något dolt budskap finns inte, enligt Sara. – Det är många som säger att jag är en så politisk författare, men jag skriver bara om det som berör mig. När jag skriver tänker jag väldigt mycket och att skriva är att tänka långsamt. Sedan hoppas jag ju att den långsamma tanken, som blir väldigt mycket snabbare på ett papper, landar någonstans. Det är ju det som är så coolt, alla läser en bok helt utifrån sitt eget perspektiv. Ett exempel på det är den tävling som Sara arrangerade på sin blogg. Hon uppmanade läsarna att skicka meningar ur hennes två första romaner som betytt något särskilt för dem. – Jag frågade mig hur jag kunde göra en tävling som belönar dem som följer mig troget. Och det har varit grymt, en stor egoboost. Jag har fått tävlingsbidrag där någon skriver: ”Jag vill bara berätta att du har förändrat mitt liv. Det var du som fick mig att acceptera min Aspergerdiagnos.” Sara jobbar heltid som svensklärare och skriver på kvällar, helger och andra lediga stunder. Tillbaka till henne blev till under en niomånadersperiod då familj, vänner och det mesta av det sociala livet försummades. – Jag skrev mellan tio och tjugo timmar i veckan. Jag var tvungen, jag var helt kär i historien, det blev nästan som ett kärleksförhållande. Jag kunde vara ute på någon klubb, alla sa ”det är så kul”, och jag bara ”mm, fast jag vill hem till min bok”. Varför skrev du Tillbaka till henne? – Den tanke som väcktes hos mig själv när boken var klar, var att jag kanske inte har skrivit boken som jag trodde att jag skulle skriva, den om att vi framför allt måste minnas rösträttsrörelsen. Jag har snarare skrivit en påminnelse om att alla de människor som vi har glömt betyder något och kanske fortfarande gör det utan att vi vet om det. De små stubbarna i släktträdet som inte ledde någonstans och som ingen vet vilka de är. Den lilla tåten, namnet utan barn, kan mycket väl ha något att göra med den jag är och det jag gör idag. Så boken är ett riktigt ode till alla som levt och verkat utan att synas. TILLBAKA TILL HENNE Ett par skor, en trälinjal, ett par glasögon och en silverbrosch hamnar av en slump hos Hanna. Föremålen tränger längre och längre in i hennes medvetande. Vad vill de? Rösträttskampen kommer till Tierp och för folkskollärarinnan Signe blir det även början på en komplicerad kärlekshistoria. En berättelse om Hanna, Signe och hundra år gamla ord. När historia skär genom nutid blir inget sig likt igen. Utgivningsdag 28 mars / Inbunden / 586 sidor / 150x228 mm / Omslag Nina Leino / ISBN 978-91-642-0384-7 / E-bok ISBN 978-91-642-4182-5 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 59 Res med ljudböcker Att resa kan ibland vara själva målet. I synnerhet om du har någon av Piratförlagets ljudböcker som sällskap i bilen, flyget eller på tåget. Här ger vi dig rätt bok till rätt tidsmässiga avstånd. SOCKERDÖDEN (15 TIM) Tåg: Oslo–Umeå HJÄRTAT FÅR INGA RYNKOR (3 TIM) Flyg + flygbuss: Stockholm–Helsingfors En vardaglig händelse får Kari Helene att plötsligt minnas något hon förträngt. I Sockerdöden får du veta vad, i en komplex och intelligent sammanflätad kriminalroman på en gungande tågresa från Unni Lindells Oslo till Umeå i norr. Mark Levengood vecklar med sin typiska milda röst ut ett personligt universum i Hjärtat får inga rynkor. En ljudupplevelse som passar extra bra såväl på planet som på flygbussen mellan hans två huvudstäder, Stockholm och Helsingfors, där han lär dig allt möjligt du behöver veta om livet. GLADA HÄLSNINGAR FRÅN MISSÅNGERTRÄSK (6,5 TIM) Tåg: Umeå–Boden–Jokkmokk Åk vidare från Umeå mot Jokkmokk, Lappland, där Lotta i Missångerträsk funderar över livet. Låt Martina Haags berättelse om två systrars hemliga överenskommelse fängsla dig under dryga sex timmars glädje och allvar i Glada hälsningar från Missångerträsk. I SKYDD AV SKUGGORNA (8 TIM) Bil: Sunne–Göteborg tur och retur (inklusive fikapaus) Starta bilen i Helene Turstens hemort Sunne och ta sikte på Göteborg. Följ Irene Huss åtta timmar långa kamp mot Göteborgs organiserade brottslighet, från upptakt till upplösning i I skydd av skuggorna. DRÖMFABRIKEN – BAKOM KULISSERNA (7 TIM) Tåg: Göteborg–Stockholm tur och retur Sätt dig likt Astolf Erixson på tåget från Göteborg mot Stockholm och hör allt om hans liv som journalist i 1960-talets Bonnierhus. Vila benen en kortis på perrongen och ta sedan tåget tillbaka igen, för att hinna höra hela Björn Vingårds vassa skildring i Drömfabriken. EN UNG NAKEN KVINNA – MÖTET MED MIKIS (16 TIM) Bil: Uppsala–Vasa Arja Saijonmaa har själv rest över hela världen. I En ung naken kvinna – mötet med Mikis, ger hon dig en inblick i en spännande tid i karriärens inledning. I bil mellan Uppsala och Vasa hinner du höra hela historien. HUNDRAÅRINGEN SOM KLEV UT GENOM FÖNSTRET OCH FÖRSVANN (14 TIM) Tåg: Växjö–Alvesta, Alvesta–Stockholm, Stockholm–Bastuträsk–Skellefteå Avnjut hundraåringens galna upptåg världen över, på en stadig sträcka genom vårt avlånga land. Kliv på i Jonas Jonassons hemort Växjö och se fram emot fjorton timmar av skrattsalvor med hundraåringen Allan Karlsson. Via Alvesta och Bastuträsk, fram till avstigning i Skellefteå. ATT VARA MED HENNE ÄR SOM ATT SPRINGA UPPFÖR EN SOMMARÄNG UTAN ATT BLI DET MINSTA TRÖTT (3 TIM) Bil: Karlstad–Stockholm Alex Schulmans kärleksfulla Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött är balsam för själen. På sträckan mellan hans barndoms somrar i Värmland till nuvarande hemorten Stockholm, kan du höra honom själv högläsa om mötet med sitt livs stora kärlek Amanda. GENGÅNGARE (17 TIM) Flyg: Oslo–Hongkong Harry Hole återvänder till Oslo efter tre års exil i Hongkong. En gammal kärlek driver honom. I en flygstol på samma sträcka under en sjuttontimmars resa, kan du höra Jo Nesbøs Gengångare från början till slut. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 60 ANHÖRIG (8,5 TIM) Tåg: Stockholm–Prag På ett nattåg mellan Prag och Stockholm gör du samma resa som Katerina Janouch en gång gjorde som barn, från Tjeckoslovakien till Sverige. Med hennes djupt personliga berättelse Anhörig i öronen, får du en stark och verklig bild av att vara medberoende till en missbrukare. BROBYGGARNA (24 TIM) Bil: Sundsvall–Dresden Jan Guillous storslagna inledning om det stora århundradet, Brobyggarna, kräver en lite längre resa. Res från Sundsvall genom Sverige och vidare genom Tyskland till Dresden, tills sista stavelsen är uttalad. DU GAMLA, DU FRIA (11,5 TIM) Flyg: Stockholm–Nairobi via London I Du gamla, du fria uppmärksammar Liza Marklund hur den gamla, fria världen bygger järnridåer mot den nya, ofria. Följ i Annika Bengtzons makes fotspår från Stockholm till Nairobi, men håll dig på avstånd från eventuella kidnappare när du kliver av. TVÅ SOLDATER (18 TIM) Bil: Malmö–Stockholm tur och retur (inklusive köer) I den fiktiva förorten Råby utspelar sig Roslund & Hellströms tunga skildring av gängkriminalitet. På resa tur och retur mellan två av de platser i Sverige där media ständigt förmedlar en dyster bild av förorten, bör du lyssna på Två soldater. VI TOLERERAR INGA FÖRLORARE – KLANEN KENNEDY (23 TIM) Bil: Göteborg–Sundsvall tur och retur Den som har ett helt dygns bilkörning att lägga på en tur från Göteborg till Sundsvall tur och retur, gör bäst i att hålla sig alert med en fängslande roman om Kennedyklanens framväxt och dominans. Britt-Marie Mattssons Vi tolererar inga förlorare håller dig garanterat vaken hela resan. PARADISOFFER (11,5 TIM) Flyg: Stockholm–New York via Frankfurt Har du nerver nog att ta till dig ett flygkapningsdrama samtidigt som du själv sitter på ett plan, är Kristina Ohlssons Paradisoffer helt rätt ljudbok att plugga in i öronen under en långflygning till New York. FLIMMER (12 TIM) Bil: Stockholm–Trondheim I Sverige finns världens bästa hjärtkirurgi. Värt att hålla i minnet på en resa därifrån, med Anne och Even Holts Flimmer i lurarna. I den blir det lilla chipet i en pacemaker – hjärtstartaren – manipulerad och leder till en rad mystiska dödsfall. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 61 Kristina bryter gärna och ofta mot givna typiska deckarnormer i sina böcker För bara ett år sedan var tanken på att säga upp sig för att skriva på heltid otänkbar för Kristina Ohlsson. Men när hon insåg att passionen för säkerhetspolitik kunde följa med henne in i skrivandet, tog hon steget. Nu är hon författare på heltid och inget annat. – DET KÄNNS BRA, jag är väldigt lättad över att inte ha en arbetsplats som jag måste gå till. Nu har jag svårt att förstå hur jag hunnit jobba heltid och göra allting vid sidan om. Det senaste året har varit smått kaotiskt och jag har varit så trött, så jag kände att det var dags att bryta. Paradisoffer inleds i efterdyningarna av att en självmordsbombare sprängt sig själv i centrala Stockholm. En tid efteråt hittas ett hotbrev på ett fullsatt plan på väg mot New York, med väldigt specifika krav från kaparna. Idén till boken tog form i Kristinas huvud efter självmordsattentatet på Bryggargatan i Stockholm mitt i julruschen 2010. – Jag blev förvånad av den debatt som följde efter attentatet. Ofta påstås det att Säpo och polisen gör för mycket, att man ger sig på fel personer och alla har mycket åsikter om arbetstekniken. Men när Bryggargatan hade hänt sades det: ”Han fanns ju på Facebook, varför såg ni inte honom?” Men vem vill ha Säpo på Facebook. Förstår inte folk hur många som ger uttryck för galna åsikter i sociala medier? Sådana frågeställningar bakade jag in i historien. Du har tidigare sagt att du inte vill skriva om Säpo. Men nu är alltså tiden kommen? – Med Säpo är det lite känsligt, vad man får och inte får säga. Men jag tyckte att jag hade den möjligheten när jag inte längre jobbar där. Det här är ett påhittat verk. Jag har tagit mig stora friheter gällande beskrivningen av kontorslandskap, personerna som jobbar där och vad de har på sig. Det var kul och jag tror att de gamla kollegorna kommer att fnissa. I Paradisoffer jobbar den starka och egensinniga Eden på Säpo, en ny karaktär som Kristina hoppas kan ta mer plats framöver, intill PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 62 Fredrika som varit huvudperson i böckerna hittills. – Jag och Fredrika hade mycket gemensamt men har hamnat för långt ifrån varandra. Vi synkar inte riktigt längre. Jag kände sorg när Fredrika plötsligt var gift och födde sitt andra barn. Det är å andra sidan coolt att hon har ett eget liv. Jag får se hur hon lever i nästa bok. Personerna i boken tycker inte att Säpo är något drömställe att jobba på. Stämmer det? – Jag vänder mig instinktivt mot bilden av Säpo som ett häftigt ställe, av den enkla anledningen att Sverige inte är så häftigt. Det finns ett samband mellan när det blir hett inom underrättelsetjänsten och när ett land är utsatt, och den problematiken har vi tack och lov inte så mycket av i Sverige. Så därför betonade jag övertydligt att det kan vara betydligt roligare att jobba någon annanstans. Kristina har nu själv gjort det betydligt roligare valet att vara författare på heltid och hon ser fram emot att ha många projekt i gång samtidigt. Kanske ge sig på fackboksgenren eller skriva om frågor hon brinner för, som Mellanöstern och USA:s utrikespolitik. Just nu avslutar hon ett än så länge hemligt barnboksprojekt och har även gått i tankar på att skriva en ny sorts chic lit för singlar, som inte lägger all sin vakna tid på att hitta en partner. – Nu har jag kommit fram till att jag inte behöver jobba nio till fem och vågar testa. Det viktiga är att jag inte blir av med kärnfrågorna som jag tycker om att jobba med. Hittills har Kristina Ohlsson kommit med en ny bok varje år. Möjligen blir tempot ännu högre nu. Att hon spottar ur sig böcker i sådan fart har hon bland annat Stephen King, numera författarkollega på förlaget i New York, att tacka för. ”Men vem vill ha Säpo på Facebook? Förstår inte folk hur många som ger uttryck för galna åsikter i sociala medier?” PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 63 Att hon spottar ur sig böcker i sådan fart har hon bland annat Stephen King, numera författarkollega på förlaget i New York, att tacka för. Kristina Ohlsson Ålder: 33 år. Bor: Stockholm. Om att skriva deckare: Kristina bryter gärna och ofta mot givna typiska deckarnormer i sina böcker: ”I verkliga livet är det ju inte så att folk som är gifta ska ligga med andra bara för att de jobbar ihop. Det är ju inte spännande, det är det mest givna scenariot av alla.” Yrkesdrömmar genom åren: Kristina drömde som barn bland annat om att bli hjärtkirurg, konsertpianist och författare. – Jag satt vid köksbordet och skrev och längtade efter ett skrivbord. Så jag gick och köpte ett och möblerade om hemma, baxade ut matbordet i köket och ställde skrivbordet i fönstret mitt i rummet. Därefter läste hon Stephen Kings Att skriva: en hantverkares memoarer, där han hade gjort exakt samma sak. Dock med mindre lyckat resultat. – Hans slutsats var i princip: ”Du ska inte ha ditt skrivbord mitt i ditt hem. Det är inte centrum i ditt liv. Skrivbordet ska alltid stå i ett hörn.” Jag fick nästan panik för han hade helt rätt. Jag satte snabbt skrivbordet i köket och har nu matbordet vid de vackraste fönstren, där jag kan sitta med mina vänner. De är det viktigaste för mig. Kristina har fått löfte från en förläggare på förlaget i New York, om att vidarebefordra en tillägnad bok till Stephen King. Där ska hon lyckas formulera allt hon vill säga i ett par meningar. – Det kanske räcker med att jag skriver: ”Tack för tipset om skrivbordet. I was barking up the wrong tree”, skrattar hon. PARADISOFFER En Boeing 747 lyfter från Stockholm och flyger mot New York. Kort efter start hittas ett hotbrev ombord. Om kaparnas krav inte infrias kommer planet att sprängas. Kriminalkommissarie Alex Recht utreder kapningen tillsammans med Eden Lundell på Säpo, och Fredrika Bergman blir kontaktperson mellan regering och polis. Timmarna går och snart har de förlorat varje möjlighet att rädda planet och dess passagerare. Utgivningsdag 18 april / Inbunden med klotrygg / 407 sidor / 135x210 mm / Omslag Nina Leino / ISBN 978-91-642-0385-4 / Uppläsare av ljudboken: Mirja Turestedt / Ljudbok ISBN 978-91-642-2236-7 / E-bok ISBN 978-91-642-4183-2 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 64 Ett pizzabud blir vittne till ett brutalt mord, en brinnande mans dödsvrål på en dunkel gata i Göteborg. Det blir upptakten till ett krig mellan rivaliserande gäng som Irene Huss och hennes kolleger dras in i, där inte ens Irenes närmaste går säkra. Helene Tursten Bor: I Sunne och har även en lägenhet i Göteborg. Favoritskrivarplats: Arbetsrummet i hemmet och i sommarstugan. Aktuell med: I skydd av skuggorna. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 65 xx IRENE HUSS MAN HAR JUST BLIVIT RESTAURANGÄGARE men hinner knappt fira sin nya verksamhet, förrän han inser att den gamla ägaren lämnat mer än obetalda skulder efter sig. – Det jag vill visa är hur utsatt och irrationell den lilla människan blir när den valts ut att bli offer. För vem som helst kan bli det, vem som helst kan råka ut för detta, säger Helene Tursten om temat i den nya boken. Som förberedelse inför skrivandet gjorde Helene mycket research om det som då skulle bli synopsis till ett filmmanus. Hon pratade med poliser, socialen, åklagare och domare. Det hon märkte under processens gång var att ämnet blev alltmer aktuellt i medierna, gängkrigen eskalerade i Malmö, Stockholm och Göteborg. – Plötsligt stod jag mitt i kriget, kan man säga. Det var lite otäckt. Helene är dock övertygad om att det är viktigt att kontinuerligt ta upp ämnet både i böcker och i andra medier, för att uppmärksamma hur organiserad brottslighet fungerar. – Det som är viktigt är att olika sektorer inom rättsväsendet samverkar. Skattemyndighet, försäkringskassa, polisväsende, åklagare, utredare. Sedan får man kartlägga gängen ordentligt, inte ge dem arbetsro så att de får chans att växa till sig. jobb. Man orkar inte jobba så obekväma arbetstider, det är för slitsamt. Som personer är de två väldigt olika varandra, Helene har medvetet skapat en huvudperson som ligger långt från henne själv, vilket hon tror gynnar karaktärsbyggandet. – Om jag och Irene träffades skulle vi nog inte tycka illa om varandra, men vi skulle inte bli nära vänner heller. Vi delar inte samma intressen. Hon älskar sitt yrke, tränar två gånger i veckan, springer, jobbar, hundpromenerar, gillar att vara hemma med familjen. Själv älskar jag att läsa, gå på bio och teater, resa och vara i naturen. Irene har nog aldrig öppnat en bok, konstaterar Helene. Fiskälskaren Helene Tursten slutade äta kött 1996, i samband med att hennes reumatism bröt ut. En dom som ledde henne bort från tandläkaryrket och in i författandet. Men hon tycker att det är fel att påstå att hon ”hade tur” som blev sjuk, reumatismen följer henne ständigt och hon skulle mer än något önska sig frisk. Men Irene Huss hade nog inte funnits om det inte varit för sjukdomen. – Jag har alltid läst mycket och vetat att jag kunnat uttrycka mig. Men det fanns inte på kartan att sadla om från tandläkare, jag trivdes jättebra med det. Men livet har sina vägar. Först flytten från Göteborg till Sunne ”Det jag vill visa är hur utsatt och irrationell den lilla människan blir när den valts ut att bli offer” – Vittnesskyddsprogrammen läcker som ett såll och folk vågar inte vittna, vilket är ett jätteproblem, säger Helene. Helene erkänner att hon låter sina poliser jobba på ett lite annorlunda sätt mot hur arbetet ser ut i verkligheten, hon tycker att det händer för lite annars. Hon har även fått kommenterar från poliser som sagt att det finns ett väl fungerande vittnesskydd till hjälp för personer som vittnar. Skrivandet har under de senaste åren växlat mellan synopsisarbete till filmerna och bokmanus. Men att blanda de två arbetssätten har varit förvånansvärt lätt för Helene. – Det är nog min tillgång som författare, att jag har lätt att separera de tu. Jag behöver inte följa filmsynopsis, och boken blir en egen historia. Du har nu skrivit en dekalog om Irene Huss, vad händer härnäst? – Nu ska jag ta mig an ett projekt med helt annat innehåll. Jag får vila lite från Irene och hon från mig, så blir det som att träffa en gammal vän igen sedan. Jag tror att det är bra att skriva något annat, få lite andrum. Hur länge orkar Irene jobba som polis? – Jag har nog en eller två böcker kvar. Medelålders poliser är inte ute och flänger som hon gör. De tar ju oftast ett chefs- eller utredar- PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 66 och därefter författaryrket på heltid. Helene arbetar alla veckans dagar och tar bara paus vid större högtider som jul och midsommar. – Jag vill ha helt tyst när jag arbetar, jag kan inte ens ha radion på när jag skriver. Jag jobbar ett pass på förmiddagen, sedan en ganska lång paus för att vila lederna och därefter ett pass på eftermiddagen. Nacke, händer och skuldror orkar inte annars. 40 miljoner människor över hela världen har sett de sex filmerna om Irene Huss och för den nyfikne skymtar Helene förbi i en liten roll i Det lömska nätet. Hennes tyska förlag ville att hon skulle ”göra en Alfred Hitchcock”, vilket hon motvilligt gick med på. – Jag sa till dem att jag kunde vara lite i bakgrunden, valla en hund eller något, men så kom jag ut till inspelningsplatsen och skulle spela präst! Det roliga är att de klippte bort nästan hela den scenen så svisch, svisch säger det så är stunden förbi. Ingen är gladare för det än jag, skrattar Helene. Får vi chans att se dig skådespela igen i någon kommande film? – Nej, det kommer jag aldrig att göra igen. Jag har sagt till det tyska förlaget att det kan de helt glömma. Man ska göra det man är bra på och i mitt fall är det att skriva böcker. I SKYDD AV SKUGGORNA Kriminalinspektör Irene Huss och hennes kolleger hamnar mitt i korselden mellan rivaliserande gäng när de utreder ett fall med en ihjälbränd man som hittats i Göteborgs övergivna hamnkvarter. Den förfallna byggnaden i hamnen har tidigare tillhört en av stadens kriminella grupperingar, där offret var medlem. Har de mördat en av sina egna eller står Göteborg inför ännu ett gängkrig? Och varför känns det hela tiden som om polisen ligger steget efter? Utgivningsdag 14 mars / Inbunden / 301 sidor / 135x210 mm / Omslag Ola Carlson / ISBN 978-91-642-0383-0 / Uppläsare av ljudboken: Magdalena In de Betou / Ljudbok ISBN 978-91-642-2235-0 / E-bok ISBN 978-91-642-4181-8 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 67 Harry Hole kallas hem av det förflutna Harry Holes lejonhjärta bankar fortfarande, trots att den norske polisen fått en hel del smällar vid det här laget. I Jo Nesbøs Gengångare drivs Hole tillbaka till Oslos skitigaste delar för att hjälpa sin styvson. HARRY HOLE ÄR INGEN sjuttonde maj-firande, lusekoftebärande, turgående norrman. Han är en alkoholiserad och ganska sliten ”gutt” vid det här laget. Gengångare är Jo Nesbøs nionde kriminalroman om polisen Harry Hole, som inte ens är polis längre eftersom han lämnat det norska polisväsendet bakom sig. Han har flytt från sitt hemland för att söka någon typ av själsligt lugn i Hongkong och har faktiskt hittat en relativt fungerande, nykter tillvaro i den asiatiska metropolen. Men när hans styvson Oleg grips misstänkt för mord hemma i Oslo tvingas Harry Hole stapplande återvända hem. Det blir hans uppgift att rentvå Oleg, som är son till Harry Holes livs kärlek, Rakel. Det är början av Gengångare. Nesbø har aldrig gjort det särskilt lätt för sin hjälte, men i senaste kriminalromanen prövar han verkligen de sista krafterna av Harrys tålamod. I Gengångare har strapatserna som Harry tidigare utsatts för satt rent fysiska spår: han saknar ett finger på ena handen och har ett stort, fult ärr i ansiktet. Så här säger Nesbø själv om Harrys karaktärsutveckling: – Från början var Harry en oskyldig kille med en del problem. Men genom bokserien har han närmat sig den mörka sidan allt mer. Över åren har han blivit mer och mer lik de brottslingar han jagar, och även själva historierna blir mörkare och mörkare. I Gengångare slåss knarkligor om att regera i den norska huvudstaden. En ny drog, kallad fiolin, har släppts loss på marknaden. Den är sex gånger starkare än heroin men leder inte till lika många dödliga överdoser. Det passar perfekt för de politiker som fått i uppgift att bekämpa heroinet och sänka siffrorna för överdos per capita. Det till synes drogrelaterade mordet som Oleg står anklagad för, och till viss del erkänt, visar sig vara en del i ett betydligt större spel än vad Harry kunnat tro. Ledtrådarna och spåren börjar peka allt längre upp i hierarkierna, mot riktigt höga positioner i den norska huvudstaden. – Jag ville visa en ännu dystrare sida av Oslo i Gengångare, och går därför ännu djupare ner i Oslos mörka källare. Jag har aldrig PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 68 gjort så mycket research inför en bok som inför denna. Jag var ute och vandrade i knark- och prostitutionskvarteren i Oslo, satte min personliga integritet på spel som aldrig förr och jag tror att det märks i boken. För mig är det den mörkaste och grymmaste Harry Holeromanen, säger Jo Nesbø. Kriminella nätverk och korruption är tydliga teman. Men även far- och sonrelationen tar stor plats i Gengångare, precis som i föregångaren Pansarhjärta. – I Pansarhjärta fick vi se Harry som son, som besökte sin pappa på dödsbädden. Här ville jag skildra Harry som pappa, och fundera mer kring vilken typ av pappa han är. Harry måste försöka rädda Rakels son, som blivit anklagad för ett mord som han till och med delvis erkänt. Det blir ett tufft fall för Harry, och det blir högst personligt, säger Jo Nesbø. Gengångare utkom i Sverige tidigare i vintras. Den klev direkt in på topplistorna och möttes av hyllande recensioner, bland annat i Göteborgs-Posten: ”Detta är en krimi utan några som helst döda punkter, slugt konstruerad och stadigt spännande.” Dagens Nyheters recensent roades av att än en gång få tillbringa några timmar i Harry Holes sällskap: ”Det är nionde boken om honom, och han har hunnit bli en Legendarisk Hjälte med ärrat ansikte och ett saknat finger. Det är nästan så man hör västernmusiken när han klirrar med sporrarna och kliver in i saloonen. Gamle Harry, kamrat på vida färder!” Nesbø har sedan länge bestämt hur Harry Hole-serien ska sluta. Redan efter tredje boken, Rödhake, skissade han upp Harry Holes livskurva. Som många läsare nog misstänker, och som Nesbø redan tidigare pratat om, ser det inte särskilt ljust ut för Hole. Döden har, så att säga, vandrat vid hans sida rätt länge nu. – Jag har alltid sagt att Harrys närmsta framtid ser mörk ut. Därefter kommer det att bli ännu värre. Sedan kommer det att gå rakt åt helvete. Men kanske kommer det en och annan bra dag på vägen … PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 69 Nesbøs krokiga väg till författarskapet Jo Nesbø hade planerat att bli fotbollsproffs, och struntade därför i skolan. Som sjuttonåring spelade han för klubben Molde i högsta norska ligan och hade siktet inställt på Tottenham Hotspurs i Premier League. Men en allvarlig knäskada satte stopp för fotbollskarriären. Han skrev i stället in sig i militärtjänsten och kom ut tre år senare med en nyfunnen självdisciplin och högsta gymnasiebetyg. Därefter pluggade han ekonomi och började jobba inom finansbranschen. Men Nesbø hann däremellan också starta rockbandet Di Derre, som blev stora stjärnor i Norge. Efter några år med aktiehandel på dagarna och rockspelningar på kvällarna blev Nesbø utled på allt, tog tjänstledigt och åkte så långt bort han kunde från Norge: till Australien. Med sig i handbagaget hade han sin laptop, och redan på planet till Sydney började han skissa och skriva på vad som skulle bli den första Harry Hole-deckaren. Han återvände till Norge, fick boken utgiven och sedan dess är han författare på heltid. Men han gör fortfarande en och annan spelning med gamla bandet. Förutom de nio kriminalromanerna om Harry Hole skriver Jo Nesbø också barnböckerna om doktor Proktor, och har skrivit den frikopplade thrillern Huvudjägarna, som också gjort succé som film. Inom en snar framtid kommer även Harry Hole-deckaren Snömannen att filmatiseras, i regi av Marin Scorsese. ”Över åren har han blivit mer och mer lik de brottslingar han jagar” GENGÅNGARE Det som från början såg ut som ett vanligt drogrelaterat mord växer till en omfattning som Harry Hole inte kunnat förutse. Ett välorganiserat, våldsamt och väldigt farligt nätverk styr Oslo med järnhand. Ingen vill komma i deras väg och ingen vill avslöja något om dem eftersom det sker med livet som insats. Men alla spår pekar i en riktning – mot mycket högt uppsatta personer i staden. Utgivningsdag 25 januari / Inbunden / 562 sidor / 135x210 mm / Omslag Mattias Boström / Översättning Per Olaisen / ISBN 978-91642-0380-9 / Uppläsare av ljudboken: Jonas Malmsjö / Ljudbok ISBN 978-91-642-2230-5 / Mp3-ljudbok ISBN 978-91-642-2231-2 / E-bok ISBN 978-91-642-4180-1 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 70 Med laddade batterier Illustratören Shaun Tan har beskrivit bilderboken som ett batteri där text och illustration utgör polerna. För att skapa spänning behövs båda elementen – och det är i mötet dem emellan som energi alstras. Lilla Piratförlagets utgivning är bred. Från Pom och Pim för treåringen till Om det var krig i Norden för tonåringen. En gemensam nämnare är att samtliga böcker är illustrerade. Vi möter 2012 med laddade batterier! Erik Titusson PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 71 . Veke och den röda baddräkten Pom och Pim Lena och Olof Landström är mästare på att skapa stor bilderbokskonst för de allra minsta. Tillsammans ligger de bakom flera av barnens favoritkaraktärer. Därför är vi väldigt stolta över att presentera en ny duo, signerad Lena och Olof Landström: Pom och Pim. Pom och Pim går ut. Det är varmt. Solen skiner. Vilken tur! Så börjar berättelsen om Pom och Pims utflykt, en utflykt som ställer begreppen tur och otur på ända. Är det otur att det regnar? Eller kanske rent av tur! När Veke hittar en baddräkt vid sjön är det kärlek vid första ögonkastet. Den sitter perfekt! Men de andra vildsvinen är inte lika glada. Den röda baddräkten lyser så starkt att jägaren kommer att upptäcka flocken hur lätt som helst. Så kommer det sig att Veke ger sig ut på äventyr på egen hand. Han möter skogens djur som alla reagerar olika på Vekes nya stil. Veke och den röda baddräkten är en berättelse om att våga vara sig själv och på så vis hitta nya vänner. Kan du vissla Johanna Ka Kan du vissla Johanna – en älskad klassiker som firar 20 år! å Varje jul samlas familjer runt om i landet för att titta på filmatiseringen av den här prisbelönta boken. Vi sskrattar när Uffe och Berra resolut ger sig av till ålderdomshemmet för att hitta en morfar till Berra. åld Och vi gråter när Berra visslar melodin Kan du vissla Oc Johanna på begravningen. Ulf Starks berättelse om Jo vänskap mellan generationer upphör aldrig att fängsla oss. vä Nu kommer boken i påkostad nyutgåva, ömsint illustrerad av Anna Höglund, en av Sveriges främsta i illustratörer. PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 72 24 g n i n n Spä ntyr för e v n ä h oc rjarläsarena nybö llaste författearrna Moni Nilsson Elin Lindell sifu ratör Fanta aste illust g Rolig Spännin tyr Även ap k Väns der ra Korta stil Stor äst tl = Lät Moni Nilssons förmåga att kombinera humor och värme v landets allra med allvar och eftertanke har gjort henne till en av k har h en plats l d mest älskade författare. Inte minst böckerna om T Tsatsiki i en mängd barns hjärtan. I sin nya serie Äventyr i Paradiset presenterar hon två nya barnbokshjältar: Slatten och Kakan. Äventyr i Paradiset är illustrerade av Elin Lindell, känd för sina humoristiska illustrationer i bland annat Kamratposten. Cecilia Lidbeck är författare till flera populära barn- och ungdomsböcker, bland annat ran är spännande minideckare, böckerna om Vilma. Hennes nya serie Hemliga Fyran perfekta för att fängsla nybörjarläsaren. Böckerna om Hemliga Fyran är illustrerade av Bettina Johansson, som tidigare illustrerat flera bilderböcker. Cecilia Lidbeck Bettina Johansson PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 73 25 . Patrik Bergström: En fantasynörd som bestämde sig för att skriva I höst debuterar Patrik Bergström med de två första delarna i serien Den eviga eldens magi. Barnen Alex och Corinthia växer upp på ett värdshus. Ingen vet varifrån de kommer. Men en sak är säker – de har en ovanlig förmåga att bemästra den eviga eldens magi. När och hur upptäckte du fantasygenren? – Jag var 12 år och hittade Sagan om ringen. Då var jag fast! Böckerna är illustrerade av Laura Diehl från Washington DC, USA. Hur kommer det sig? – Jag såg hennes illustrationer på nätet och frågade om hon kunde tänka sig att samarbeta. Det som fångade mig var hennes varma, detaljerade och magiska bildvärld. Vi har aldrig träffats, men skickar idéer till motiv fram och tillbaka hela tiden. När väl skisserna kommer blir jag alltid överraskad över hur hon lyckats fånga exakt rätt stämning. Att samarbeta med henne är nästan lika roligt som att skriva! Hur kom det sig att du själv började skriva? – Jag läser mycket tillsammans med min son Felix, åtta år. Han älskar också fantasy. Och medan vi läste så tänkte jag – det här skulle jag vilja prova på! Jag hade länge drömt om att skriva en bok. Nyss fyllda 40 kände jag att det var nu eller aldrig: Skulle jag hugga tag i livsdrömmen så måste jag sätta i gång på allvar. Är det Felix som läsare du har i åtanke när du skriver? – Nja, det är nog snarare mig själv som 9-åring. En kille som älskar medeltida världar, drakar och magi. Men Felix är min skarpaste kritiker. Vi sitter ofta bredvid varandra och skriver. Han skriver egna små böcker och vi bollar idéer med varandra. Om det var krig i Norden Föreställ dig att det är krig – inte i Irak eller i Afghanistan eller i något annat avlägset land utan här, i Europa, i Sverige, hos oss. Med Om det var krig i Norden bjuder Janne Teller in läsaren till ett tankeexperiment. Genom att vända på perspektiven får hon oss att förstå vad det innebär att vara flykting. Om det vore krig i Norden är en liten bok, utformad som ett pass. Janne Teller försätter läsaren i flyktingens position och väcker frågor om tolerans och medmänsklighet. Boken har fått stor uppmärksamhet och strålande recensioner runt om i Europa: ”Lika liten som Janne Tellers bok är, lika stor – kanske just därför – är dess tankemässiga sprängkraft …” WDR, Tyskland ”Äntligen en nödvändig bok!” Le Monde, Frankrike ”Sällan har man upplevt en så nedtonad och ändå skakande skildring av flyktingtillvaron … Ett litet debattskapande mästerverk, som det är mycket svårt att inte gripas av.” Bibliotekariernas lektörsutlåtande, Danmark ”Janne Teller leder åter vår inlevelseförmåga dithän där det gör ont. Hon tar ifrån oss något vi har kommit att ta alltför givet: våra västerländska värderingars odiskutabla överlägsenhet. ” Neue Zürcher Zeitung, Schweiz PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 74 Janne Teller föddes 1964 i Köpenhamn med österrikisk/ tysk familjebakgrund. Hon studerade statsvetenskap och arbetade sedan som rådgivare åt FN och EU runt om i världen, med konflikthantering och fredsprocesser. Sedan 1995 ägnar hon sig åt sitt skrivande på heltid och bor i New York. . ÅRETS UTGIVNING 2012 JO NESBØ: GENGÅNGARE UTK 25 JANUARI KATERINA JANOUCH: MODERSHJÄRTAT UTK 4 JULI INBUNDEN 978-91-642-0380-9 LJUDBOK 978-91-642-2230-5 MP3-LJUDBOK 978-91-642-2231-2 E-BOK 978-91-642-4180-1 HÄFTAD MED FLIKAR 978-91-642-0360-1 E-BOK 978-91-642-4192-4 SID 68 HELENE TURSTEN: I SKYDD AV SKUGGORNA UTK 14 MARS INBUNDEN 978-91-642-0383-0 LJUDBOK 978-91-642-2235-0 E-BOK 978-91-642-4181-8 SID 65 SARA LÖVESTAM: TILLBAKA TILL HENNE UTK 28 MARS INBUNDEN 978-91-642-0384-7 E-BOK 978-91-642-4182-5 SID 57 KRISTINA OHLSSON: PARADISOFFER UTK 18 APRIL INBUNDEN M KLOTRYGG 978-91-642-0385-4 LJUDBOK 978-91-642-2236-7 E-BOK 978-91-642-4183-2 SID 62 ROSLUND & HELLSTRÖM: TVÅ SOLDATER UTK 9 MAJ INBUNDEN 978-91-642-0390-8 LJUDBOK 978-91-642-2237-4 MP3-LJUDBOK 978-91-642-2238-1 E-BOK 978-91-642-4185-6 SID 22 AL PITCHER: BEGRAVDA ELEFANTER UTK 16 MAJ INBUNDEN 978-91-642-0391-5 E-BOK 978-91-642-4206-8 SID 54 SID 41 EMMA HAMBERG: ROSENGÄDDA, NÄSTA! UTK 22 AUGUSTI HÄFTAD MED FLIKAR 978-91-642-0366-3 E-BOK 978-91-642-4191-7 SID 10 MARK LEVENGOOD: ROSOR, MIN KÄRA, BARA ROSOR UTK 22 AUGUSTI INBUNDEN 978-91-642-0403-5 LJUDBOK 978-91-642-2245-9 E-BOK 978-91-642-4194-8 SID 38 MIKAEL NIEMI: FALLVATTEN UTK 29 AUGUSTI INBUNDEN 978-91-642-0397-7 LJUDBOK 978-91-642-2246-6 E-BOK 978-91-642-4195-5 SID 6 MARTINA HAAG: HEJA, HEJA! UTK 29 AUGUSTI HÄFTAD MED FLIKAR 978-91-642-0389-2 LJUDBOK 978-91-642-2243-5 E-BOK 978-91-642-4190-0 SID 30 JAN GUILLOU: DANDY UTK 5 SEPTEMBER INBUNDEN 978-91-642-0367-0 LJUDBOK 978-91-642-2241-1 MP3-LJUDBOK 978-91-642-2242-8 E-BOK 978-91-642-4189-4 SID 14 . SARA KADEFORS: KAST MED LITEN KNIV UTK 5 SEPTEMBER INBUNDEN 978-91-642-0399-1 LJUDBOK 978-91-642-2244-2 E-BOK 978-91-642-4193-1 SID 18 LASSE BERGHAGEN: FLAKMOPEDISTEN UTK 12 SEPTEMBER INBUNDEN 978-91-642-0393-9 LJUDBOK 978-91-642-2239-8 E-BOK 978-91-642-4186-3 SID 26 EBERVALL & SAMUELSON: MÖRDAREN I FOLKHEMMET UTK 19 SEPTEMBER INBUNDEN 978-91-642-0398-4 LJUDBOK 978-91-642-2240-4 E-BOK 978-91-642-4187-0 MANNEN PÅ BALKONGEN INBUNDEN 978-91-642-0372-4 E-BOK 978-91-642-4198-6 DEN SKRATTANDE POLISEN INBUNDEN 978-91-642-0369-4 E-BOK 978-91-642-4199-3 BRANDBILEN SOM FÖRSVANN INBUNDEN 978-91-642-0368-7 E-BOK 978-91-642-4200-6 POLIS, POLIS, POTATISMOS INBUNDEN 978-91-642-0374-8 E-BOK 978-91-642-4201-3 DEN VEDERVÄRDIGE MANNEN FRÅN SÄFFLE INBUNDEN 978-91-642-0370-0 E-BOK 978-91-642-4202-0 SID 34 MALIN PERSSON GIOLITO: BORTOM VARJE RIMLIGT TVIVEL UTK 10 OKTOBER INBUNDEN 978-91-642-0402-8 E-BOK 978-91-642-4188-7 SID 50 SJÖWALL WAHLÖÖ: ROMAN OM ETT BROTT (TIO BÖCKER) UTK 12 SEPTEMBER SID 44 DET SLUTNA RUMMET INBUNDEN 978-91-642-0371-7 E-BOK 978-91-642-4203-7 POLISMÖRDAREN INBUNDEN 978-91-642-0375-5 E-BOK 978-91-642-4204-4 TERRORISTERNA INBUNDEN 978-91-642-0377-9 E-BOK 978-91-642-4205-1 ROSEANNA INBUNDEN 978-91-642-0376-2 E-BOK 978-91-642-4196-2 MANNEN SOM GICK UPP I RÖK INBUNDEN 978-91-642-0373-1 E-BOK 978-91-642-4197-9 FÖR MER INFORMATION OM FÖRFATTARNA OCH VÅR UTGIVNING, KONTAKTA: CHRISTINA KIVI TEL: 08-412 13 58 [email protected] LILLA PIRATFÖRLAGET / ÅRETS UTGIVNING 2012 0-3 POM OCH PIM TEXT: LENA LANDSTRÖM BILD: OLOF LANDSTRÖM UTK 12 SEPTEMBER INBUNDEN 32 SIDOR ISBN 978-91-87027-26-0 4-7 BOCKARNA BRUSE PÅ BADHUSET TEXT: BJØRN F. RØRVIK BILD: GRY MOURSUND ÖVERSÄTTNING: PIJA LINDBAUM UTK 15 MAJ INBUNDEN 48 SIDOR ISBN 978-91-87027-14-7 HEMLIGA FYRAN: HUNDEN SOM FÖRSVANN TEXT: CECILIA LIDBECK BILD: BETTINA JOHANSSON UTK 15 JUNI INBUNDEN 64 SIDOR ISBN 978-91-87027-02-4 TEXT: CHARLOTTA LANNEBO BILD: EMMA GÖTHNER UTK 15 AUGUSTI INBUNDEN 32 SIDOR ISBN 978-91-87027-11-6 VAD GÖR VARULVEN NÄR HAN INTE BITS? TEXT OCH BILD: JOHAN WANLOO UTK 19 SEPTEMBER INBUNDEN 32 SIDOR ISBN 978-91-87027-12-3 6-9 LÄTTLÄST ÄVENTYR I PARADISET: BÄSTA VÄNNER TEXT: MONI NILSSON BILD: ELIN LINDELL UTK 15 JUNI INBUNDEN 64 SIDOR ISBN 978-91-87027-00-0 TEXT: PATRIK BERGSTRÖM BILD: LAURA DIEHL UTK 5 SEPTEMBER INBUNDEN 88 SIDOR ISBN 978-91-87027-06-2 ELDMAGIKERNAS TORN HEMLIGA FYRAN: SPÖKJAKT! TEXT: CECILIA LIDBECK BILD: BETTINA JOHANSSON UTK 15 JUNI INBUNDEN 64 SIDOR ISBN 978-91-87027-03-1 6-9 VEKE OCH DEN RÖDA BADDRÄKTEN ALEX OCH CORINTHIA TEXT: PATRIK BERGSTRÖM BILD: LAURA DIEHL UTK 5 SEPTEMBER INBUNDEN 88 SIDOR ISBN 978-91-87027-07-9 14+ OM DET VAR KRIG I NORDEN TEXT: ULF STARK BILD: ANNA HÖGLUND TEXT: JANNE TELLER BILD: HELLE VIBEKE JENSEN ÖVERSÄTTNING: KARIN NYMAN UTK 5 SEPTEMBER UTK 15 AUGUSTI INBUNDEN 56 SIDOR ISBN 978-91-87027-15-4 INBUNDEN 64 SIDOR ISBN 978-91-87027-21-5 KAN DU VISSLA JOHANNA MAJ-BRITT, MARS-BRITT OCH MOPSEN MUNTERMOR TEXT: ANNE HOLT BILD: ANNE HOLT ÖVERSÄTTARE: BARBRO LAGERGREN UTK 13 JUNI FÖR MER INFORMATION OM FÖRFATTARNA OCH VÅR UTGIVNING, KONTAKTA: CHRISTINA KIVI TEL: 08-412 13 58 [email protected] INBUNDEN 128 SIDOR ISBN 978-91-87027-04-8 MYSTISKA MILLA OCH FRIHETSGUDINNANS HEMLIGHET TEXT: UNNI LINDELL BILD: FREDRIK SKAVLAN ÖVERSÄTTARE: BARBRO LAGERGREN UTK 19 SEPTEMBER INBUNDEN 175 SIDOR ISBN 978-91-87027-20-8 9-12 ÄVENTYR I PARADISET: ÄNGLAR, KAKOR OCH TAPPADE TÄNDER HEJ, DET ÄR JAG! TEXT: MONI NILSSON BILD: ELIN LINDELL TEXT OCH BILD: NINA E GRØNTVEDT ÖVERSÄTTARE: KARIN NYMAN UTK 15 JUNI UTK 15 JULI INBUNDEN 64 SIDOR ISBN 978-91-87027-01-7 INBUNDEN CA 280 SIDOR ISBN 978-91-87027-13-0 PIRATFÖRLAGET MAGASIN / 75 MISSA INTE VÅR HEMSIDA! TÄVLING AR! TTAR- ! A F R Ö F JUER INTERV SMAKP UR BÖC ROV KERNA LYSSNA PÅ UTDRAG FACEBOOK BLOGGAR! TW IT T ER !
© Copyright 2024