2011-11-24 Hur vet man om det förekommer/ förekommit våld i familjen? Strukturerade risk-‐ och skyddsbedömningar; •  Man frågar om det! Behövs de? Hur kan de göras inom Socialtjänst och Barn-‐ och ungdomspsykiatri ? •  Inom verksamheter som Familjerätt, IFO och BUP är förekomsten av IPV tillräckligt vanlig (20 – 60 %) för att motivera att frågan ingår som rutin Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet [email protected] •  Erfarenheten talar för att i dessa verksamheter o  fråga alla, snarare än “på indikation” o  använda ett standardiserat tillvägagångssätt, t. ex. PVS www.gu.se Partner Violence Screening? 1. Har Du blivit slagen, sparkad, knuﬀad eller skadad på något annat säK under de senaste åren? Ja under de senaste 12 månaderna Ja, under de senaste tre åren Nej Om du blivit skadad av någon under de senaste tre åren, vem var det som skadade dig? Ngn som jag har ett förhållande med Ngn från ett tidigare förhållande Ngn annan 2. Känner du dig trygg i diK nuvarande förhållande? Ja Nej 3. Finns det en person från eK Pdigare förhållande som gör sådant som får dig aK känna dig otrygg för närvarande? Hur “administrerar” man frågorna? Erfarenheten visar att det är en fördel om •  frågorna om våld kommer så tidigt som möjligt, innan det Tinns anledning tro att man “börjat få misstankar” •  föräldern/föräldrarna litar på att frågorna ställs rutinmässigt till alla i samband med nybesök Sedan beror det förstås på om Har inget förhållande för närvarande Ja www.gu.se Nej 1.  den våldsutsatta föräldern kommer ensam eller enbart tillsammans med sitt barn 2.  båda föräldrarna kommer gemensamt www.gu.se RuPnen vid nybesök kan behöva ändras Barns uppväxtsituation och psykiska ohälsa är in-‐ timt förknippad med familjesituationen. Familjen är, på gott och ont, barnets viktigaste uppväxt-‐ miljö 1.  Det Tinns alltså goda skäl att skaffa sig en så bra bild som möjligt av hur familjen fungerar 2.  För att underlätta detta är det bra att man i utredningsskedet inte bara ser familjemed-‐ lemmarna tillsammans utan också var för sig www.gu.se www.gu.se Hur går man Pll väga? 1.  Beror på vilket ”kontrakt” man har? •  Sammanboende föräldrar •  Skilda/separerade föräldrar •  Varför familjen kommer till mottagningen 2.  Beror också på vilken kunskap och erfarenhet man har av att arbeta med våldsamma förövare •  Om man ska arbeta också med förövaren så måste man ha god vana vid detta •  I ”normalfallet” rekommenderar vi ett informationssamtal med förövaren och sedan hänvisning till annan enhet/mottagning www.gu.se 1 2011-11-24 Utgångspunkter Behövs strukturerade risk-‐/skydds-‐ bedömningar? I: Vad så att säga Tinns i ert arbete för att skydda barnen eller liksom vad ska man säga ja, minimera risken för nya övergrepp? R: Det är ju det här första samtalet tänker jag där man… jamen hur är läget just nu… sen är det ju… jamen jag menar om barnen berättar någonting då tar vi ju in mamma… kan vi ju ta in mamma igen och så Tinns ju mamma ofta med som hämtar och lämnar så henne ser vi ju och kan… och sen om det är socialtjänsten som har kommit hit med en familj så kan vi ju… jamen är det här någonting ja, vad hon nu heter i socialtjänsten igen… vi gör ju anmälningar också. (Stödperson) 1.  I familjer där det förekommit våld är risken allvarligt förhöjd att det •  händer igen, och igen … •  Tler i familjen drabbas av direkt våld 2.  Många barn som levt med våld mot förälder, och våld direkt mot sig själva, har regelbundet umgänge med den våldsutövande föräldern 3.  Vi kan sällan förutsäga vad som kommer att hända i mänskliga relationer; användning av ”instrument” är alltså inget garanti för att hemskheter inte kommer att hända 4.  MEN ju bättre beslutsunderlag behandlare och klient har, desto bättre blir förhoppningsvis beslutet www.gu.se Vad ska bedömas? www.gu.se Riskbedömning; Vad behöver man veta? 1.  Hur stor risken är för att föräldern eller något av barnen blir utsatt för våld igen, och hur grovt våld föräldern/bar-‐ nen riskerar att bli utsatta för. 1.  Vilka typer av våld har föräldern varit utsatt för? Har det förekommit ngn form av vapen i samband med våldet? 2.  Vad utlöste våldet? 3.  Har våldet upphört? Hur länge sedan var det det skedde senast? 2.  Vilka möjligheter föräldern/barnet har att förhindra att våldet uppstår/utvecklas till verkligt allvarligt våld. 4.  Har även barnet varit utsatt för direkt våld? Vilka typer av våld? 3.  Vilka möjligheter föräldern/barnet har att skydda sig, få hjälp eller rädda sig ur situationen om hon/han blir utsatt för våld igen. 4.  Hur mycket den upplevda risken för förnyat våld präglar barnets liv, t ex. om det gäller ett barn som har regelbundet umgänge med en förälder som varit våldsam tidigare. 5.  När blev barnet, enligt föräldern, senast utsatt för våld? 6.  Är den våldsutövande vuxne, allmänt våldsam kanske t o m dömd/åtalad för misshandel i annat sammanhang 7.  Föreligger det andra kända riskfaktorer som alkohol-‐/drogmiss-‐ bruk, allvarlig psykisk sjukdom eller ”olämpliga bekanta” 8.  Vilken typ av kontakt/umgänge har barnet med den våldsutövan-‐ de vuxne? www.gu.se Skyddsbedömning/barn; Vad behövs? 1.  Hur gammalt är barnet? 2.  Vilken kontakt har barnet med X (= den våldsutövande vuxne)? •  Typ av kontakt •  Kontaktfrekvens www.gu.se 1.  Socialstyrelsen •  2008 Kartläggning & identiTiering av instrument •  2009 Utveckling & prövning av instrument 2.  Projekt BUP Gamlestaden i samarbete med Göteborgs universitet •  •  •  •  3.  Känner sig barnet otrygg hos X? 4.  Vet X om att barnet känner sig otrygg hos X? 5.  Hur hanterar X den kunskapen? 6.  Har barnet egen mobiltelefon? 7.  Vet barnet vad hon/han kan göra om det ”händer något otäckt” hos X ? 8.  Har hon/han praktiserat den kunskapen? 9.  Hur skulle barnet självt helst vilja ha kontakten med X? www.gu.se Pågående FoU Samtliga nybesök i åldern 5 – 17 år under 2011 -‐ 2013 Alla vårdnadshavare får fylla i PVS Alla barn i åldern 9 – 17 år får fylla i LITE Icke våldsutövande föräldrar och de barn som fyllt 9 år o  intervjuas rörande risk/skydd o  får fylla i frågeformulär rörande våld man varit utsatt för o  följs under behandlingstiden med avseende på nya uppgifter om våld o  intervjuas vid tre tillfällen rörande om/hur risk-‐/skydds-‐ bedömningen påverkat behandlingen o  våldsutövande förälder får två samtal + (om intresse) remiss www.gu.se 2